Lathund för projektarbetet

Transkript

1 Lathund för projektarbetet Bromma gymnasiums bibliotek

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Kort om projektarbetet... 3 Grupp eller enskilt?... 4 Loggbok och handledning... 4 Projektprocessen Idéarbete Projektplan Genomförande Redovisning Värdering av arbetet... 8 Att söka information... 8 Källkritik...10 Att citera och skriva källhänvisningar...11 Att skriva en källförteckning...12 Källförteckning...14 Bilagor...15 Bilaga 1. Förslag på frågor att ställa sig vid projektplanering Bilaga 2. Exempel på arbetsplan för gruppen Bilaga 3. Informationssökning förslag till sökschema Bilaga 4. all för disposition av skriftlig rapport

3 Inledning Denna lathund kan komma till användning under ditt projektarbete i Åk 3. Här finns tips och kring de olika delmomenten av ett projektarbete - från planering till utvärdering. Mer detaljerade instruktioner om hur du ska gå till väga får du av din handledare. Kom också gärna och prata med oss i biblioteket för ytterligare vägledning i informationssökning och källredovisning. Lycka till! Fakta om kursen Projektarbete (PA1201) Gäller alla i gymnasiet på nationella och specialutformade program och kan genomföras inom vuxenutbildning Omfattar 100 poäng Kan ge dig betygen IG, G, VG och MVG Bedöms i samråd mellan en handledare och en medbedömare Kort om projektarbetet Ett projekt är en arbetsuppgift som har ett tydligt mål, som sker inom en viss tidsram och kräver specifika arbetsinsatser och resurser. Meningen med kursen PA1201 är att du ska få erfarenhet av att arbeta i just projektform och ta ansvar för en större arbetsuppgift. Projektet kan vara allt från att arrangera en modevisning, starta ett företag, ta fram ett nytt handikapphjälpmedel eller skriva en roman. Kursen kräver att du använder och utvecklar din förmåga att planera, genomföra och strukturera arbetet så att du kan nå ditt mål på en bestämd tid. Kursen går också ut på att utveckla fantasifullhet och samarbetsförmåga. Det är både vägen dit - arbetsprocessen - och resultatet som bedöms och betygsätts, dvs. både hur du formulerar din målsättning, hur du genomför projektet samt hur du reflekterar över vad du gör under projektets gång. Projektarbetets mål Eleven skall kunna välja ett kunskapsområde och inom detta avgränsa en uppgift eller ett problem kunna välja relevant material och metod samt relevanta redskap kunna upprätta en projektplan och vid behov revidera denna kunna föra loggbok över arbetets gång och fortlöpande redovisa processen kunna diskutera arbetets utveckling med handledaren kunna åstadkomma en slutprodukt som innebär en självständig lösning av den valda uppgiften [ ] kunna göra en skriftlig redovisning av projektet som beskriver arbetets gång från idé till slutprodukt kunna skriftligt eller muntligt värdera arbetsgång och resultat. Ur Projektarbete 2002:20: kursplan, betygskriterier och kommentarer (2001). Stockholm: Skolverket, s. 6. 3

4 Grupp eller enskilt? Vanligtvis utgår ett projekt från samarbete i en särskild projektgrupp. Gymnasieskolans projektarbete kan ske antingen i grupp eller enskilt. En av tankarna bakom kursen är dock att man ska få öva sig i att samarbeta och nå resultat tillsammans med andra. De bästa förutsättningarna för gott samarbete i en grupp är att skapa gruppen utifrån gemensamma intressen. Loggbok och handledning En viktig del av projektarbetet är att du hela tiden dokumenterar det du gör och reflekterar kring arbetsprocessen. Detta gör du individuellt i en loggbok och/eller en projektdagbok för gruppen. Loggboken underlättar handledningen och bedömningen av projektarbetet och ökar din medvetenhet kring arbetsprocessen. Genom att regelbundet anteckna vad du gjort, var du fått fram information osv. skapar du dessutom en bra bas för slutredovisningen av projektet! Loggbokens närmare utformning diskuteras med handledaren och ev. gruppmedlemmar. Exempel på frågor att ställa i loggboken: Vad har du gjort? När gjorde du det? Hur gick det och varför gick det som det gick? Av vem eller var har du fått informationen ifrån? (Namn, Internetadresser, datum etc.)? Hur tycker du att ni ska gå vidare? Behöver ni ändra något i projektplanen? Vilka övriga tankar/planer/problem har du inför arbetet? 1 Med hjälp av loggboken och regelbundna kontakter kan handledaren ge råd och anvisningar under projektets gång. Bestäm hur ofta ni ska skriva i loggböckerna och hur ofta handledaren ska ta del av anteckningarna. Det är också bra att veta hur ofta ni ska träffa er handledare och hur ni bäst kan kommunicera däremellan. Regelbundenheten i träffarna är viktig för att hela tiden hålla arbetet igång och stämma av om projektplanen och tidsplanen håller. Vilken deadline som ska gälla för projektet och de olika delmomenten bestäms i kontakten med handledaren. Handledaren är oftast en lärare men kan också vara en person hos t.ex. en uppdragsgivare. Läraren är dock alltid den som i slutändan, tillsammans med en medbedömare, sätter betyg på projektet. 1 Andersson, J-O. & M. Feldt (2003). Projektarbete 100 p. Malmö: Liber, s

5 Projektprocessen 1. Idéarbete Utgå från programmålen! Möjligheterna att välja ett ämne som intresserar just dig är stora. Ditt ämne ska dock ha anknytning till programmålen för din utbildning. Fråga din handledare om du inte vet vilka dessa är. Av handledaren får du också mer utförlig information om hur kursen är upplagd på just Bromma gymnasium och just din inriktning. Hitta på en egen idé eller leta upp ett uppdrag! Börja med att diskutera ämnesvalet i din arbetsgrupp - har du/ni något specialintresse som skulle kunna passa? Har er handledare eller övriga klasskompisar några förslag? Kanske finns det något företag eller organisation som skulle behöva hjälp med något slags projekt? Tänk på att ni ska arbeta med samma uppgift hela läsåret låt startprocessen ta tid så ni verkligen hittar ett ämne som passar er! Exempel på frågor för att få hjälp att välja ämne: Passar ämnet inom programmålen för utbildningen? Finns en koppling till vår inriktning? Finns det någon som skulle behöva en undersökning av det här slaget? Kan vi hitta information/material så det räcker? Hinner vi med det inom tidsramen för projektarbetet? Kan vi något om ämnet?/är det intressant? Kan vi lära oss något nytt genom att fördjupa oss i ämnet? Gör en idéskiss! När ni valt ut en idé som verkar realistisk och som alla tycker är bra, presenterar ni denna för er handledare som en idéskiss. Där beskriver ni kortfattat och översiktligt vad ni vill göra. När ni diskuterat och fått klartecken på idéskissen från handledare (och ev. uppdragsgivare) gäller det att fortsätta att ringa in målet, uppgiften eller frågeställningen så tydligt som möjligt. Målet kan t.ex. vara att svara på en viss fråga, lösa ett problem, ta fram en produkt eller utföra en tjänst. Målformuleringen eller problemformuleringen är avgörande för hur bra ni kommer att kunna genomföra projektarbetet. Ju mer specifik uppgift ni har, desto lättare blir det att nå ett bra slutresultat. För att kunna formulera bra frågeställningar etc. måste man också vara insatt i det som projektet ska handla om. Skaffa därför en överblick över ämnet genom översiktlig informationssökning. 5

6 Om ni har ett mer teoretiskt inriktat projekt ska ni också helst tänka igenom vilket perspektiv ni vill ha på ämnet vilka glasögon ni vill ha på er och se er uppgift genom. Det finns ju olika sätt att se på samma sak och det underlättar ofta att bestämma sig för en eller flera infallsvinklar som man vill ha på sitt ämne. Det blir då lättare att söka information etc. Exempel på olika infallsvinklar eller teoretiska perspektiv som man kan använda är t.ex. jämförande perspektiv, historiskt perspektiv, psykologiskt perspektiv, miljöperspektiv, könsperspektiv, generationsperspektiv, klassperspektiv osv Projektplan Idéarbetet ska leda fram till en mer detaljerad planering och beskrivning av projektet i en projektplan. Det är nu ni ska tänka igenom vilken metod som är bäst att använda för att lösa den uppgift ni bestämt er för, vilken information ni behöver och var ni kan hitta den, vem som ska göra vad osv. Skapa också en tidsplan där ni slår fast vad ni ska hinna med under hela processen fram till deadline och uppskatta hur lång tid olika arbetsuppgifter kommer att ta. Projektplan med tidsplan ska sedan lämnas in och godkännas av handledaren. Om det behövs kan ni sedan diskutera förändringar med handledaren och ändra projekt- och tidsplanen allt eftersom. Frågor som bör täckas in i projektplanen är bl.a.: Vilket är målet med projektet? Vilket är syftet? Varför vill ni uppnå målet? Vilka tankar ligger bakom ämnesvalet? Hur ska ni gå till väga för att nå målet? Hur och för vem ska resultaten presenteras och redovisas? Vilken tidsplan gäller för de olika delarna i projektet? 3 Frågan om vilka metoder ni planerar att använda er av för att genomföra projektet är viktig. Här gäller det att beskriva exempelvis HUR ni ska skapa er produkt, HUR ni ska söka reda på och studera (analysera) olika sorters texter, HUR ni ska utföra en intervju- eller enkätundersökning eller göra experiment? etc. För vissa projekt är det också bra att göra upp en plan för hur ni ska finansiera projektet. Ibland krävs ju resurser utöver de som finns på skolan, t.ex. pengar till olika sorters produktionsmaterial, utställningsmaterial, resor etc. och då är det bra att göra upp en projektbudget där ni uppskattar utgifter och ev. inkomster (t.ex. sponsorpengar). 2 För mer utförlig information kring dessa och andra perspektiv se Göthberg, A-K, P. Habbe, & R. Karlsson (2002). Projektarbete: från idé till slutprodukt: elevhandbok. Stockholm: Bonnier Utbildning, s. 28ff. 3 Jämför Andersson & Feldt, 2003, s. 56 samt Göthberg, Habbe & Karlsson, 2002, s

7 3. Genomförande När ni har bestämt er för vad målet med ert projekt är och gjort en projektplan för hur ni ska uppnå detta, är det bara själva genomförandet kvar. Nu gäller det att tänka, fråga, skissa, leta fakta, bygga, intervjua, resa, skriva osv., allt beroende på vilken sorts projekt ni valt. Viktigt är att hela tiden hålla ångan uppe! Tänk på vad jobbigt det blir på slutet annars! Här är några råd från Nalle Puhs lilla klokbok 4 : Om att inte skjuta upp saker: Ibland är det rätta dagen att organisera någonting. Om att ha självinsikt: När ens hus inte ser ut som ett hus utan som ett kullblåst träd är det hög tid att man skaffar sig ett nytt. Om handlingskraft: En dag när Nalle Puh inte hade något annat att göra, tänkte han, att han skulle göra något. Om att inte ge inte upp: Om snöret inte håller, utan går av, är det bara att försöka med ett annat snöre. Om att inte oroa sig: En sugande känsla i maggropen är ingenting att oroa sig över, det betyder bara att man är hungrig. En viktig del av allt projektarbete är också att ha goda bakgrundskunskaper om det man håller på med och att skaffa nya kunskaper om sådant som man inte kan. Att söka efter - eller skapa egen - information kring ämnet är alltså något som de flesta antagligen kommer att behöva göra. I avsnittet Att söka information finns massor av tips för att ni ska hitta sådant material som passar ert arbete och kan hjälpa er att lösa er uppgift. Men om ni inte hittar den information ni söker kanske ni själva måste skapa den? Detta kan man göra genom flera olika metoder. De vanligaste metoderna är intervju, enkät och observationer. Läs på hur man bäst genomför sådana undersökningar innan ni sätter igång så att det blir så bra som möjligt. 4. Redovisning Hur redovisningen av projektarbetet går till beror självklart på vad projektet handlar om och vilka ni ska presentera projektet för. Det är viktigt att hitta en form för presentationen som passar just ert projekt är detta t.ex. en PowerPoint presentation, en tidning, en utställning, en föreställning, en videopresentation, ett seminarium eller enbart skriftlig redovisning? Tipsböcker finns i biblioteket! 4 Nalle Puhs lilla klokbok: kloka ord från en björn med mycket liten hjärna. (1999) Stockholm: Bonnier Carlsen. 7

8 Oavsett hur ni väljer att presentera den färdiga produkten så ska alla projekt även slutredovisas i en individuell skriftlig rapport som lämnas in till handledaren. Detta är en dokumentation av projektprocessen från idé till slutprodukt. Utgå från projektplanen och loggboken och analysera och reflektera kring hur arbetet med projektet har gått och hur resultatet blev. Vad din skriftliga rapport ska innehålla mer specifikt kommer ni överens om med handledaren. För er vars projekt framför allt kommer att bestå av en skriftlig uppsats finns mer att hämta på s. 8, bl.a. detaljer kring hur man kan göra en källförteckning och källhänvisningar. Detta är dock något som alla måste tänka på. Det är viktigt att du i din redovisning klart anger vad som är dina egna tankar och vad du hämtat från andra. Det är naturligtvis tillåtet att citera eller referera andras arbeten, men du måste alltid ange var du fått informationen från. Ingen ska behöva undra varifrån du fått dina fakta eller vems åsikter som framförs. Allt material som du använt under projektarbetets gång ska finnas med i redovisningen - både tryckt material och t.ex. webbsidor och intervjuer. 5. Värdering av arbetet Tanken med projektarbetet är att ni hela tiden ska reflektera över vad ni lär er, dels om själva ämnet, dels om arbetsprocessen och hur det är att arbeta i grupp. Om ni jobbar med projektet i över ett år är det värdefullt att med jämna mellanrum utvärdera hur det går så att ni har tid att lägga upp nya planer om projektet eller gruppen inte riktigt fungerar som ni vill att de ska göra. I slutet, i samband med produktredovisningen, ska du som enskild elev också lämna in en självärdering där du beskriver och analyserar dina egna arbetsinsatser i projektet och funderar kring vad just du lärt dig, vad som gick bra och vad du kanske skulle vilja ha gjort annorlunda. Närmare instruktioner kring denna självärdering, liksom kring utvärderingen av själva kursen PA1201, får ni av er handledare. Att söka information När ni har formulerat ert problem och vet mer exakt vilken uppgift ni ska rikta in er på vet ni hur pass detaljerad informationssökning ni behöver ägna er åt. Frågor som alla dock bör ställa sig är: Vilket är vårt informationsbehov? Vilka olika informationskällor kan vi använda oss av? Här kommer tips kring hur du kan lägga upp din sökstrategi från mer översiktlig information till detaljerade fakta. 8

9 Uppslagsverk, som t.ex. Nationalencyklopedin är lämpliga att börja med eftersom de ger en översiktlig och relativt kortfattad bild av olika ämnen. Ofta får man också hänvisningar till andra intressanta sökord i samma uppslagsverk. Glöm inte heller att biblioteket kan ha speciella ämnesinriktade uppslagsverk som står på respektive hyllavdelning. Efter att du med hjälp av uppslagsverken skaffat dig grundkunskaper om ditt ämne kan du använda dig av bibliotekets referens- och fackböcker. De kan ge fördjupade kunskap i olika ämnen. Använd bibliotekskatalogen för att se vilka böcker som finns på skolan eller på andra bibliotek i Stockholm. Det som inte finns inne kan oftast reserveras eller lånas från andra bibliotek. Fråga bibliotekarien! Vissa faktaresurser finner du också online i särskilda databaser som biblioteken har abonnemang på. Artiklar ur tidningar och tidskrifter kan ge många olika vinklingar av ditt ämne. Artiklar är också en bra källa när du behöver dagsaktuell information du kan t.ex. följa debatter och läsa om nya forskningsrön. På Internet finns flera bra databaser där du kan söka artiklar och nyheter. På Bromma gymnasium har du förutom Artikelsök bl.a. Mediearkivet och Presstext. Artiklar som varken finns online eller bland bibliotekets arkiverade tidskrifter kan bibliotekarien oftast lätt beställa bara du säger till! Sökmotorer på Internet lämpar sig bäst för sökningar på personer, namn och särskilda termer alltså när man söker efter specifika detaljer. Sök också gärna på myndigheter, organisationer och företag som ni redan känner till. Hos dessa kan ni säkert också få hjälp med att få fram ett visst material. Innan man kastar sig ut på Internet är det bra om man skaffat sig bakgrundskunskaper om sitt ämne så att man bättre kan bedöma om sidorna man hittar verkar stämma med verkligheten eller inte. Det finns också många kompetenta personer som samlat bra, informativa länkar inom olika ämnen och sen organiserat och lagt ut dem på nätet. Om man vill göra en ämnessökning ska man inte glömma bort alla dessa länkkataloger. Det kan vara smart att börja söka i dessa, eftersom man då slipper många oseriösa och felaktiga sidor. 9

10 Källkritik Vid informationssökning gäller det att kontrollera att den information man hittat stämmer med verkligheten, att den är korrekt och att den passar för den frågeställning man har - vare sig du hittat den i böcker, tidningar, på Internet eller genom t.ex. intervjuer. När det gäller tryckta källor har innehållet ofta granskats i flera led innan det publiceras så där är mindre risk att man hittar helt felaktig information. När det gäller information på Internet gäller det att vara än mer uppmärksam på Internet kan ju vem som helst lägga ut en sida om vad som helst, utan att det kontrolleras av någon. Så hur bedömer man om en hemsida är tillförlitlig eller inte? Grundregeln är att MISSTRO ALLT tills du kontrollerat informationen på sidan använd ditt sunda förnuft och läs på om ämnet på flera olika ställen. Fundera noga igenom din frågeställning innan du börjar din sökning, så att du vet vilken slags information du behöver. Frågor att ställa sig vid bedömning av webbsidors tillförlitlighet: Vem står bakom informationen? Står det namn på den person, organisation eller institution som har gjort sidan? Om inte - använd inte sidan! Verkar informationen rimlig? Kan jag lita på den här sidan? När är sidan gjord eller uppdaterad? Vad verkar upphovsmännen ha för syfte med sidan? Kan jag använda källor som bygger på subjektiva åsikter? Kom ihåg! Ställ frågor till materialet! Förlita dig aldrig bara på en källa - jämför mellan olika källor! Förhåll dig kritiskt till andrahandskällor dubbelkolla! 10

11 Att citera och skriva källhänvisningar När du skriver en rapport måste du vara tydlig med vad som är dina egna tankar och vad du hämtat från andra källor. Att skriva av långa stycken eller ens enstaka meningar ur någon annans text utan att ange källa är stöld! Även om du skriver om ett stycke ur en bok med egna ord så måste du ange källan eftersom du gör ett referat av någon annans arbete. Det man inte behöver ange källan till är fakta som är allmänt kända sådant som dina läsare förväntas känna till ändå. När det gäller citat alltså när du vill återge ordagrant vad någon har sagt (t.ex. om någon har en bra definition på ett begrepp och du inte kommer på något bättre sätt att uttrycka det själv) så ska det skrivas på ett särskilt sätt: Ett citat på 1-3 meningar kan man skriva i den löpande texten, medan längre citat brukar stå som ett fristående stycke med indrag på båda sidor. Om man har citatet som ett fristående stycke behöver man inte använda citationstecken. Som allmän regel gäller att varje skriftligt dokument som citeras eller refereras till i rapporten måste återfinnas fullständigt specificerat i referenslistan. 5 För att hänvisa till din källa kan du sätta en liten siffra (fotnot) direkt efter det du citerat och skriva själva hänvisningen längst ner på sidan. Första gången du gör en sådan här fotnotshänvisning till en text ger du fullständiga uppgifter om källan. Om du angett ett citat skall även den sida där du hämtat citatet vara med. Andra gången du hänvisar till texten behöver du bara ta med författarens namn och det årtal den publicerades. Ett annat sätt att lägga in en källhänvisning är att stoppa in den i en parentes mitt i texten, direkt efter citatet. Så här: Som allmän regel gäller att varje skriftligt dokument som citeras eller refereras till i rapporten måste återfinnas fullständigt specificerat i referenslistan. (Backman, 1998, s. 41). Citatet måste återges precis som det står i din källa även om något ord är felstavat. Tänk dock på att undvika alltför många eller långa citat. En överdriven användning ger ett intryck av osjälvständighet. Ett citat måste också alltid kommenteras på något sätt av dig som uppsatsförfattare. Om du inte återger en text ordagrant utan väljer att referera den dvs. skriva om den med egna ord måste du fortfarande sätta ut en hänvisning. T.ex. så här: Som Backman (1998) säger, så måste man i referenslistan... (s. 41) I referenslistan måste man specificera... (Backman, 1998, s. 41) Enligt Backman, gäller det som allmän regel att man 6 Det finns många olika modeller för hur man bäst utformar citat, fotnoter och källförteckningar. Prata med din handledare om det sätt hon eller han vill att du ska lägga upp det på. Huvudsaken är att man är konsekvent och gör likadant i hela sin text. 5 Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser, Lund: Studentlitteratur, s Backman, 1998, s

12 Att skriva en källförteckning Varför ska man då redovisa sina källor? Jo, det ska alltid vara möjligt för den som läser din text att kontrollera dina uppgifter och ta reda på om det du skriver stämmer med originaltexten. Det kan ju också vara så att din framställning är så intressant att den som läser vill ha reda på mer om ämnet och då är dina källor ett bra sätt att gå vidare! Det finns tre krav på en bra källförteckning: 1. Den ska vara korrekt 2. Den ska ge tillräcklig information om vilken källa man använt 3. Den ska vara enhetligt utformad Källförteckningen skriver du på ett separat blad i slutet av uppsatsen, och den kan se ut på litet olika sätt men den ska alltid ställas upp i alfabetisk ordning efter författarens efternamn. Fråga din handledare hur just hon eller han vill att du ska göra. Du kan också använda litteraturlistan till detta häfte som mall. Följande uppgifter skall hursomhelst nästan alltid anges: Tryckt bok Dessa uppgifter ska finnas med: författare/redaktör utgivningsår bokens titel förlagsort förlag Exempel: Lindgren, Astrid (1981). Ronja Rövardotter. Stockholm: Rabén och Sjögren Röster om Astrid Lindgren (1996). Stockholm: ABF Zweigbergk, Eva von (1965). Barnboken i Sverige Stockholm: Rabén och Sjögren Kapitel/avsnitt i bok med flera författare (t ex uppslagsbok) Dessa uppgifter ska finnas med: författare/redaktör utgivningsår titel på kapitel/avsnitt bokens titel förlagsort förlag sidnummer (första och sista) Exempel: Lindgren, Astrid (1993). Ingår i Nationalencyklopedin. Band 12. Höganäs: Bra Böcker, s. 322 Svensson, Sonja (1990), Den andra guldåldern Astrid Lindgren. Ingår i Den svenska litteraturen. Red. Lars Lönnroth och Sven Delblanc. Del 6. Stockholm: Bonnier, s

13 Tidskrifts- eller dagstidningsartikel Dessa uppgifter ska finnas med: författare/redaktör publiceringsdatum titel på artikeln tidningens/tidskriftens namn häfte eller nummer (för tidskrift) sidnummer (första och sista) Exempel: Bergsten, Magnus (2007). Astrid Lindgren från A till Ö. Populär historia. Nr 10, s Josefsson, Erika (2007). Astrid Lindgrens udd glöms bort i hyllningskören. Hallands Nyheter , s. 30 Webbsida/databas på Internet Dessa uppgifter ska finnas med: namn på vem/vilka som står bakom webbsidans titel ev. artikelnamn / uppslagsord webbadress (URL) datum då du hämtade informationen Observera att t ex inte är en giltig källhänvisning. Det är de webbsidor som du hittat genom en sökmotor (typ Google) som ska vara med i källförteckningen. Exempel: Alex författarlexikon. Lindgren, Astrid. URL: Hämtad Astrid Lindgrensällskapet, Välkommen till Astrid Lindgrensällskapets webbplats! URL: astridlindgrensallskapet.se. Hämtad Sjöstrand, Jonas, Hela världen firar Astrid Lindgren. URL: /artikel_ svd. Hämtad Nationalencyklopedin. Lindgren, Astrid. URL: Hämtad Annat källmaterial Intervjuer: Ange vem/vilka som intervjuats och vilket datum. Ange också om det är en telefonintervju eller en personlig intervju. Fråga personen/personerna om de vill ha sitt namn med eller inte! E-post: Ange namnet på personen som skrivit till dig och vilket datum. Skriv gärna ut rubriken/ämnet för e-brevet eller bifoga en kopia av e-brevet som bilaga. Enkäter, broschyrer m.m. : Ge helt en kort beskrivning av materialet eller bifoga en kopia som bilaga. Så fort du använt en källa i ditt arbete skriv upp de uppgifter du behöver till källförteckningen på en gång, inklusive aktuella sidnummer och kapitel! Det är så lätt att glömma varifrån man hämtat en viss uppgift. Ta också för vana att alltid skriva ut de webbsidor du använder så du har dem i pappersformat. Webbsidor ändras ofta, och det kan bli svårt att få tag på informationen i efterhand. Bifoga dessutom gärna papperskopiorna som bilagor i din skriftliga framställning! 13

14 Källförteckning Andersson, J-O. & M. Feldt (2003). Projektarbete 100 p. Malmö: Liber Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur Göthberg, A-K., P. Habbe, & R. Karlsson (2002). Projektarbete: från idé till slutprodukt: elevhandbok. Stockholm: Bonnier Utbildning Nalle Puhs lilla klokbok: kloka ord från en björn med mycket liten hjärna (1999). Stockholm: Bonnier Carlsen Projektarbete 2002:20: kursplan, betygskriterier och kommentarer (2001). Stockholm: Skolverket 14

15 Bilagor Bilaga 1. Förslag på frågor att ställa sig vid projektplanering Projekt: Frågeställning (vad vill vi ha reda på?) Frågor (vilka frågor måste vi ställa?) Metod (hur bär vi oss åt?) Vem/vilka ska vi fråga? Andra källor Redovisning (hur presenterar vi?) Handledningstider 15

16 Bilaga 2. Exempel på arbetsplan för gruppen Projekt Handledare Tel E-post Gruppmedlemmar Tel E-post Tel E-post Tel E-post Tel E-post Tel E-post Tel E-post Arbetsuppgifter Huvudansvarig Slutfört, datum 16

17 Bilaga 3. Informationssökning förslag till sökschema Här följer ett förslag på hur och var du kan leta upp information för ditt arbete! Projektarbete/ämne Ange källa! Skriv efterhand upp uppgifter om alla användbara källor du hittar. Uppgifter om författare, titel, förlag, förlagsort och utgivningsår behövs för litteraturlistan! För Internet gäller det att ange webbsidans titel, författare, webbadress och det datum då besökte sidan. 1. Börja gärna med att orientera dig i ämnet genom att ta hjälp av ett uppslagsverk. Ex. Nationalencyklopedin (tryckt eller online) eller Worldbook (online). Uppslagsböcker (band/sida) Om författare se också Alex Online författarlexikon: Om länder se också Landguiden: 2. Sök efter böcker i ditt ämne! Ta reda på bibliotekets signum (=kod) för ditt ämnesområde så att du hittar fram till rätt hylla/-or. Ex. Du letar efter information om "brottslighet". Du kan då hitta information på hyllorna Oep, Oe och O. Vilket /vilka signum är aktuella? Vilka sökord/ämnesord är aktuella att söka på? (Se Ämnesordsregistret vid bibliotekets sökdator.) Sök i bibliotekets kataloger med hjälp av signum och sökord. Bromma gymnasiums katalog hittar du på skolans hemsida. Stadsbiblioteket: Se vidare i Sveriges nationella kataloger: och Referensböcker i ämnet (Dessa markeras med rött och står först på respektive hylla. Ej till hemlån.) 17

18 Enskilda boktitlar i ämnet 3. Gå vidare och hämta information från tidningar och tidskrifter. Använd hjälpmedlen i biblioteket. Webbadresser finns på bibliotekets hemsida. Skriv upp dina träffar. Artikelsök En stor databas med hänvisning till tidskrifts- och tidningsartiklar (vissa visas direkt på skärmen) Se också: Mediearkivet artiklar från bl. a. Aftonbladet, Sveriges Radio Ekot, SVD. Presstext artiklar från bl. a. DN & Expressen 4. Sök vidare på Internet! Användbara Internetadresser Skriv upp titel, författare, Internetadress och datum du hämtade informationen. 5. Du kanske använder dig av telefonkontakter eller intervjuer? Anteckna namn, telefonnummer och datum! 18

19 Bilaga 4. Mall för disposition av skriftlig rapport Det finns olika sätt att utforma en skriftlig redovisning, men ett sätt att disponera arbetet skulle kunna vara som följer: 1. Framsida Försök få till en kort titel, eventuellt med någon underrubrik. Längst ned till höger anger du, ditt namn, skolans namn, klass, termin och år samt namnet på din handledare. 2. Sammanfattning Skriver man naturligtvis sist, men den placeras direkt efter framsidan och ska inte numreras. Du får inte skriva något i här som inte finns med i själva rapporten och den bör inte vara längre än en A4-sida. Man ska kunna läsa din sammanfattning och få reda på vilka frågor/mål du ställt upp, vilka metoder du använt för att nå dina mål, vilket resultat du fick och vilka källor du använt. 3. Innehållsförteckning Här ska alla dina kapitelrubriker och eventuella underrubriker finnas med, och sidnummer ska sättas ut så man lätt kan hitta i din rapport. I innehållsförteckningen kan du också skriva om du har några bilagor. Är rapporten mycket kort behövs ingen innehållsförteckning. 4. Inledning Här skriver du sånt som svarar på frågorna Vad, Varför och Hur? Du ska förklara syftet med ditt arbete, berätta vilken din frågeställning är och vilka metoder du använt. Du ska besvara frågor som: Vad har jag tänkt arbeta med? Varför blev jag intresserad av det? Vad är det jag vill visa med min undersökning, vilket syfte har jag med mitt arbete? Vilka konkreta frågor har jag tänkt besvara? Hur har jag tänkt göra för att besvara dem vilka källor/material/utrustning har jag tänkt använda? 5. Redovisning Här finns flera variationer. Detta är dock den del som ska vara störst i rapporten. Det är här du presenterar projektets resultat. Eftersom den här delen av rapporten brukar bli ganska omfattande kan det underlätta om du delar in texten i flera delkapitel med egna rubriker och underrubriker. Dessa bör täcka du hur du gått tillväga, vilka resultat du fått samt din analys eller diskussion kring dessa resultat. 6. Slutsatser Vad kom du fram till? Fick du svar på dina frågor? Blev resultatet som du trott? Kommentera och diskutera de resultat du presenterat i redovisningsdelen i förhållande till ditt syfte och dina frågeställningar. 7. Avslutning Ge eventuellt en avslutande kommentar till ditt arbete, den kan gärna vara lite mer personligt utformad, du kan t. ex. skriva vad du själv lärt dig av ditt arbete, vad som fungerat bra och mindre bra under projektets gång, värdera din egen insats osv. 8. Källförteckning Här redovisar du alla källor du använt för ditt arbete, både böcker, intervjuer och annat - se särskilt kapitel! Bilagor Eventuella enkäter eller annat material du utformat som kan vara intressant för läsaren, webbsidor du tagit utskrifter på, bilder och diagram som du hänvisar till i uppsatsen men inte haft med i själva texten mm. 19