Manual för Projektarbete 100p

Transkript

1 Projektarbete 100p PA 1201 Sundsgymnasiet Manual för Projektarbete 100p En bruksanvisning för dig som ska göra projektarbete på Sundsgymnasiet

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Skolverket Projektarbetets syfte Projektarbetets karaktär Projektarbetets mål Betygskriterier Projektarbetets gång Checklista Idéskiss Projektplan Bakgrund Syfte, mål och problemformulering Genomförande Form för presentation Loggbok Vad är en loggbok? Vilket är syftet med loggboken? Slutprodukt Uppsatsskrivning Titelsida Inledande sammandrag (abstract) Innehållsförteckning Avhandlingen Källförteckning Bilagor Källhänvisningar i texten Bilder, tabeller och figurer Informationssökning Källkritik Intervjuteknik Öppna och slutna intervjuer Förbered noga! Dokumentation Presentation Projektrapport Slutord

3 1. Inledning Projektarbete, 100 poäng, är en av de större kurserna i er gymnasieutbildning. Ett projektarbete innebär planering, genomförande och utvärdering av ett arbete. Projektarbetet ska hålla sig inom ett kunskapsområde med anknytning till ert program. Arbetsprocessen, det ni gör, är lika viktig som er slutprodukt, resultatet av ert arbete. Detta häfte ska ge dig vägledning under projektarbetets gång. Det är viktigt att ni läser igenom det noga så snart som möjligt. Se till att ha häftet till hands under projektet. Många av de frågor som kommer att dyka upp kan ni finna svar på här. 2. Skolverket Utgångspunkten för projektarbetet är Skolverkets direktiv. Skrivningen är omarbetad utifrån Sundsgymnasiets förutsättningar. 2.1 Projektarbetets syfte Projektarbetet syftar till att utveckla förmågan att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete och ge erfarenhet av att arbeta i projektform. Projektarbetet syftar också till att tillämpa och fördjupa kunskaper inom ett kunskapsområde inom ett program eller en studieinriktning. 2.2 Projektarbetets karaktär Projektarbetet innebär planering, genomförande och utvärdering av ett arbete. I projektarbetet är arbetsprocessen lika viktig som slutprodukten. Med arbetsprocess menas att eleven skall välja ett kunskapsområde, avgränsa det, formulera ett problem eller ställa en fråga. Dessutom ingår i projektarbetet att eleven undersöker och beskriver vad som krävs för att kunna lösa detta problem eller besvara denna fråga i form av exempelvis arbetsinsats, material och kunskaper. Projektarbetet skall planeras så att det kan slutföras inom den tid som står till förfogande. Projektarbetet är en möjlighet att bli medveten om och reflektera över olika metoder att lösa problem. I projektarbetet följer, diskuterar och bedömer en sakkunnig lärare arbetet i dess olika faser. Denna lärare kan vara elevens handledare. Handledaren kan även vara någon annan än den ansvariga läraren, till exempel en APU-handledare på ett företag. Projektarbetet sker i grupp inom ramen för ett program eller inom ramen för individens studieinriktning. I gymnasieskolan skall programmålen styra valet av uppgift. Det innebär att uppgiften skall fokusera de kunskapsområden som finns representerade i det aktuella programmet eller den aktuella inriktningen. Arbetet ger därmed tillfälle att befästa och utveckla färdigheter inom ett kunskapsområde som är centralt för utbildningen. Själva slutprodukten kan vara programöverskridande, men de enskilda elevernas insatser skall rymmas inom deras respektive programmål. I varje form av projektarbete finns inslag av olika slags kunnande. Att tillverka ett föremål kräver inte bara hantverksmässig skicklighet, utan också kunskaper om material, arbetsmetoder och användare av föremålet. Att utföra en tjänst förutsätter inte enbart praktiskt handlag, utan även kunskaper om tjänstens innehåll och om mottagarna av tjänsten. Att skriva en uppsats kräver inte bara förmågan att analysera och dra slutsatser, utan också förmågan att söka information och formulera sig i text. 3

4 Projektarbetet kan således anlägga olika perspektiv på ett kunskapsområde, men ett projektarbete består alltid av en process och leder alltid fram till en slutprodukt. Denna slutprodukt kan vara ett konkret föremål, en tjänst, en dansföreställning, en film, en utställning eller dylikt. Ett projektarbete av mer teoretisk karaktär kan bestå i att ställa en fråga, formulera ett problem eller ställa upp antaganden. För att besvara frågan, lösa problemet eller bekräfta antagandena söks, värderas och används information. Denna information kan antingen vara ett resultat av egna undersökningar eller hämtas från publicerade källor utan att för den skull vara en reproduktion. Ett sådant projektarbete kan redovisas som en uppsats eller i annan form, till exempel genom att utnyttja multimedia. 2.3 Projektarbetets mål Eleven skall kunna välja ett kunskapsområde och inom detta avgränsa en uppgift eller ett problem kunna välja relevant material och metod samt relevanta redskap kunna upprätta en projektplan och vid behov revidera denna kunna föra loggbok över arbetets gång och fortlöpande redovisa processen kunna diskutera arbetets utveckling med handledaren kunna åstadkomma en slutprodukt som innebär en självständig lösning av den valda uppgiften eller det valda problemet kunna göra en skriftlig redovisning av projektet som beskriver arbetets gång från idé till slutprodukt kunna skriftligt eller muntligt värdera arbetsgång och resultat. 2.4 Betygskriterier Godkänd Eleven planerar och genomför med handledning ett projektarbete som innebär lösningen på det problem eller ger ett rimligt svar på den fråga som är projektarbetets utgångspunkt. Eleven väljer och använder med handledning relevant material och metod samt relevanta redskap. Eleven redovisar skriftligen arbetsgången och resultatet av projektarbetet. Eleven värderar med handledning arbetsgången och resultatet. Väl godkänd Eleven visar självständighet i valet av kunskapsområdet och i formulering av uppgift eller problem som projektet skall lösa. Eleven beskriver olika metoder, arbetsredskap och material samt väljer kritiskt bland dessa och resonerar kring sina val. Eleven identifierar problem som kan uppstå under arbetets gång och förmår lösa dessa. Eleven tar till vara och utvecklar andras synpunkter. Mycket väl godkänd Eleven tar egna initiativ och visar uppfinningsrikedom och fantasi dels i formuleringen av problem eller uppgift, dels i valet av metod, arbetsredskap och material. Eleven motiverar sina val med väl underbyggda argument. Eleven visar skicklighet i utförandet av slutprodukten. 4

5 3. Projektarbetets gång I ert projektarbete ska följande moment ingå: Idéskiss Projektplan Slutprodukt Logg bok Presentation Projektrapport I kapitel 4-10 presenteras de olika momenten närmare. 5

6 3.1 Checklista Denna checklista är tänkt som ett hjälpmedel för att ni lättare ska kunna hålla reda på allting som har med ert projektarbete att göra. Idéskiss Handledare Projektplan Resultat Presentation Inlämnad Godkänd Tilldelad Första kontakten Inlämnad Godkänd Klart Genomförd Datum Projektrapport Inlämnad 6

7 4. Idéskiss Det första steget i projektarbetet är att skapa en idéskiss. I denna ska ni presentera era tankar kring vad ni vill göra eller vad ni vill veta. Idéskissen är ett första utkast och behöver inte presentera ett i detalj planerat arbete. I idéskissen ska ni beskriva inom vilket ämnesområde ni vill arbeta och om projektet ska ha praktisk eller teoretisk karaktär. Fundera över vad ni vill lösa för uppgift och försök formulera mål och frågeställning. Tänk på att projektet ska ligga inom målen för ert program eller era studieinriktning. Det måste alltså knyta an till era studier. Om ni arbetar i grupp ska ni lämna in en gemensam idéskiss. När idéskissen är klar och handledare är utsedd ska ni tillsammans diskutera idéskissen. Idéskissen ska sedan ligga till grund för arbetet med projektplanen. Era namn: Arbetsnamn på projektet: Vad vill ni arbeta med? Beskriv idéen och frågan som ska besvaras. Varför vill ni arbeta med denna uppgift? Hur vill ni arbeta? 7

8 5. Projektplan I projektplanen ska ni förklara hur era idéer ska förverkligas. Här formulerar ni grunderna i projektet och beskriver de olika stegen i arbetet. Många av avsnitten i projektplanen kan senare användas i projektrapporten. Gruppen gör en gemensam projektplan. Projektplanen ska innehålla följande rubriker: 5.1 Bakgrund I bakgrunden ska ni resonera kring och motivera era ämnesval. Varför finner ni ämnesområdet intressant? Ni bör också avgränsa området och diskutera varför ni gör de avgränsningar som ni gör. 5.2 Syfte, mål och problemformulering Formulera problemet, uppgiften, frågan eller hypotesen som utgör projektets kärna. Syftet svarar på frågan varför projektet ska genomföras. Vad vill ni göra? Vad vill ni ta reda på? Vilka frågor måste ni ställa för att kunna uppnå syftet? Det ska också framgå vad ni har för mål med arbetet. Om ni arbetar med en praktisk uppgift kan målet vara hur slutprodukten ska se ut. 5.3 Genomförande Här beskriver ni hur projektarbetes olika delar ska genomföras. Val av metod Redogör för hur ni ska gå till väga för att nå era mål. Vilka arbetsmetoder ska ni använda? Metoden kan vara litteraturstudier, intervjuer, enkäter, provtagningar, genomförande av olika evenemang o s v. Val och insamlande av information Här diskuterar ni vad ni behöver för information för att kunna besvara era frågeställningar eller utföra er uppgift. Beskriv också var ni kan få tag på informationen. Finns den på biblioteket, tillgänglig via Internet, hos en organisation eller behöver ni kontakta enskilda personer? Ta hjälp av bibliotekarien. Val av medarbetare Vem vill ni arbeta med? Hur ska ni dela upp arbetet? Tidsplan Tänk över hur ni ska disponera tiden i ert projektarbete. Ni ska försöka beräkna hur lång tid de olika momenten i arbetet ska ta. Ställ upp delmål för ert arbete. Det är viktigt att varje gruppmedlems arbete förs in i tidsplanen. Möten med handledare ska också planeras in och bestämmas i god tid. 8

9 Ekonomiskplan Eventuellt kostnader skall specificeras samt hur medel kommer in i projektet. Riskanalys Riskanalysen ska identifiera allt som kan gå snett i ett projektarbete och hur stor sannolikheten är att det ska inträffa. 5.4 Form för presentation Projektplanen avslutas med en redogörelse för hur projektarbetet ska presenteras. Ska det till exempel vara en utställning, ett seminarium, eller en demonstration? 6. Loggbok Ett av projektarbetets mål lyder: Eleven skall kunna föra loggbok över arbetets gång och fortlöpande redovisa processen. För att ni skall uppfylla alla målen i projektarbetet måste ni alltså föra en loggbok! 6.1 Vad är en loggbok? Själva ordet kommer från den bok som kaptenen på en båt skriver i varje dag. I sin loggbok antecknar han om t ex lasten, vädret och hamnar. På samma sätt skall ni föra en loggbok under projektarbetets gång. Ordet loggbok ger alltså associationer till att resa. En resa innebär ofta förflyttning, nya erfarenheter och förhoppningsvis även till utveckling och insikt. Det är era personliga upplevelser under resan genom projektarbetet som ni skall nedteckna i er loggbok. Loggboken kan bestå av allt från ett skrivhäfte, en pärm eller en mapp på datorn. Det viktiga är att ni inte skriver på löspapper allt måste vara samlat på ett ställe. Styrgruppen avgör i vilken form loggboken ska skrivas. 6.2 Vilket är syftet med loggboken? Dokumentation: Det är viktigt att ni är noga med att fylla i allt ni gör kring projektarbetet, så att detta finns dokumenterat. Ni skall skriva ned vad ni har gjort, hur ni har arbetat och när ni utförde arbetet. Ni måste bokföra varje dag ni ägnar åt projektarbetet! Det kan gälla kontakter ni tar, inläsning av litteratur, samtal med kompisar, utkast ni skriver o s v. Ni bör också anteckna om ni gör några ändringar i projektplanen och motivera varför ni gör dessa. Reflektion: Det är viktigt att ni hela tiden skriver ned era tankar och funderingar kring hur ni tycker att arbetet går. Fundera över vad det är som gått bra, men det är minst lika viktigt att reflektera över vad som har gått mindre bra. Motivera också varför ni tror att det har gått bra, eller hur ni skulle kunna gjort istället, om ni är missnöjda. Det är viktigt att ni reflekterar kring arbets- och ansvarsfördelningen i gruppen och hur samarbetet går. Har ni t ex haft en konflikt i gruppen eller om ni anser att någon i gruppen smiter, bör ni anteckna detta i loggboken. 9

10 Självvärdering: Ett av kursmålen lyder Eleven skall kunna skriftligt eller muntligt värdera arbetsgång och resultat. För att klara en sådan självvärdering behöver ni loggboken. Feedback/dialog: Loggboken utgör underlag för diskussionerna vid handledningsträffarna och ni får vid dessa tillfällen respons från era handledare. Bedömning: Er loggbok är en viktig del i bedömningen av hela projektet, eftersom det till stor del är processen som skall bedömas och den återges ju i er loggbok. Det är inte bara era handledare som skall bedöma ert arbete utan också en medbedömare, och medbedömaren tar del av er arbetsprocess genom loggboken. Nedan följer ett exempel på hur ni kan strukturera er loggbok: 10

11 Loggbok Vecka: Antal arbetade timmar: Förra veckan gjorde Vi: (T ex - Har ni nått upp till veckans mål? Vilka aktiviteter är utförda? Vad har gått bra/ mindre bra? Hur fungerade samarbetet i gruppen? Nästa vecka skall Vi: (Hur ser er tidsplan ut? Vilka mål ska ni uppnå? Hur skall ni arbeta?) Detta behöver vi hjälp med: 11

12 7. Slutprodukt Slutprodukten kan variera mycket beroende på typen av projekt. Det kan vara en konkret sak, t ex en CD-skiva, en tidning, en film, en utställning eller ett radioprogram. Det kan även vara en tjänst, som exempelvis en mässa eller svaret på en fråga som besvaras i en uppsats. (för uppsatsskrivning se vidare kap 7.1.) Ett skriftligt dokument skall alltid ingå i själva slutprodukten Uppsatsskrivning En slutprodukt kan vara en uppsats där svaret på en frågeställning besvaras. Denna ska utformas enligt följande: Titelsida Exempel på hur titelsidan ska se ut finner ni i slutet av detta kompendium. Tänk på att titeln ska presentera ämnesvalet. Titelsidan och sammandraget ger läsaren de uppgifter som han/hon behöver för att snabbt förstå vad arbetet handlar om. Titelsidan ska aldrig numreras, sidnumreringen börjar på den sida där innehållsförteckningen finns Inledande sammandrag (abstract) Rapporten ska innehålla ett inledande sammandrag, ett s k abstract, som placeras först, men som måste skrivas sist. Sammandraget ska stå före innehållsförteckningen. Det är en kort sammanfattning av hela texten, försök begränsa dig till ca 100 ord. Sammandraget ska lämna upplysningar om syftet med arbetet, hur ni gått tillväga samt vad ni kommit fram till Innehållsförteckning Innehållsförteckningen ska ge en detaljerad redogörelse för arbetets innehåll samt underlätta för läsaren att orientera sig i texten. Ni kan välja om ni vill numrera kapitlen eller inte, men ha tydliga rubriker och underrubriker. Exempel på innehållsförteckning med numrerade kapitel: Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställning 2 1.3Metod Material 3 2. Faktaredovisning Resultat av enkätundersökning Fråga Fråga Sammanställning av resultat Resultat av intervjuundersökning Intervju med A Intervju med B Sammanställning av resultat 10 12

13 3. Analys och avslutande diskussion Sammanfattning 16 Källförteckning 17 Bilaga 1 Enkät Bilaga 2 Intervjuunderlag Avhandlingen Rapportens huvuddel är själva faktaredovisningen; avhandlingen. Det är här ni redovisar ert arbete; vad ni gjort, hur och med vilket resultat. Bakgrund. Ge en kort personlig bakgrund till varför ni valt ämnet. T ex har ni kanske sett en uppskakande dokumentär på TV om barnarbete i Asien som fick er att vilja fördjupa er i ämnet. Syfte och frågeställning. Vilket är syftet med arbetet? Vad vill ni ta reda på? Vilka frågor måste ni ställa för att kunna uppnå syftet? Tänk på att begränsa frågeställningen. Metod. Ni beskriver hur ni gått tillväga för att uppnå syftet. Metoden kan vara litteraturstudier, intervjuer, enkäter, provtagningar, genomförande av olika evenemang etc. Material, litteraturdiskussion. Vad har ni valt för material att arbeta med? Diskutera vilka källor ni använt er av och deras tillförlitlighet. Var källkritisk! Undersök vem det är som står bakom det material ni använder er av. Vilket syfte kan författaren tänkas ha? Faktaredovisning. Redovisa de fakta ni kommit fram till. Inga egna åsikter ska finnas med här, bara konkret fakta. Era källor ska redovisas och det ska klart framgå när ni använder er av någon annans material. Se s 4 för hur ni ska göra källhänvisningar. Faktaredovisningen brukar vara rapportens mest omfattande del och måste ofta därför delas in med tydliga underrubriker. Diskussion/kommentar/analys. Förklara vad ni kommit fram till. Diskutera och analysera den fakta ni redovisat. Kom med egna åsikter och sakliga argument. Var aktiv! Summering/sammanfattning. I längre arbeten krävs en sammanfattning av arbetet. Den ska vara utförligare än abstractet. Inga nya fakta får framkomma i sammanfattningen Källförteckning Efter texten men före bilagorna ska er källförteckning placeras. Den ska ställas upp enligt följande principer: Dela upp källorna i tryckta resp otryckta. Litteratur ordnas efter författarens efternamn, saknas detta så använd titeln. Är det fler än tre som står som författare väljer ni det första namnet och skriver m fl efter (Svensson, Svea m fl). Följande ska finnas med i en hänvisning till en bok: författarens efternamn, förnamn, titel, utgivningsår, förlag 13

14 Använder ni en tidningsartikel ska detta finnas med: författarens efternamn, förnamn, artikelnamn, tidning, nr/datum, år Använder ni uppslagsverk ska ni ange band och sökord. Internetadresser ska anges i sin helhet. Placera in dem efter första bokstäverna i adressen. Ni ska dessutom bifoga kopior på de Internetsidor ni hänvisar till i ert arbete. Kopiorna ska finnas i bilagan. Titlar på hela verk (böcker, tidningar, tidskrifter) kursiveras. Titlar på del i verk (artiklar, uppsatser, dikter etc) skrivs med vanlig stil inom citattecken. Exempel på källförteckning: Källor Tryckta källor: Andersson, Anders, Jordbruk och lantliv, 1995, Natur & Kultur Andersson, Anna, Grisar i historien, 2001, Gleerups Bengtsson, Bengt & Eriksson, Erik, Historia på fältet, 1984, Gleerups Davidsson, Oskar, Hotet från underjorden, Sydsvenska dagbladet Lilla Kunskapsboken, 1997, Grimlunds förlag sökord: Atlanten Åkesson, Helen m fl, Vikingaliv, 1996, Alhambra Otryckta källor: Dokument inifrån, Sveriges Television, kanal 2, Svensson, Ingrid, bibliotekarie Svalövs jordbruksbibliotek, intervju sökord: regalskeppet Wasa Bilagor Eventuella bilagor placeras sist i arbetet. Som bilagor presenterar man till exempel sådant som genom sitt omfång skulle störa läsningen av den löpande texten. Ex tabeller, enkäter, noveller man analyserat. Bilagorna märks Bilaga 1, Bilaga 2 etc men får inget sidnummer Källhänvisningar i texten Oavsett om ni citerar eller bara hänvisar till eller återger med egna ord vad någon annan skrivit, så ska detta förses med källhänvisning. Man måste tala om vem man stöder sig på, vem man citerar, varifrån uppgifterna är hämtade. Använd ett av följande system: Harvardsystemet Källan anges genom att författarnamn, utgivningsår och sidhänvisning sätts inom parentes: Nationalism anses av många forskare som en modern företeelse, då förutsättningarna för ett allmänt utbrett nationalistiskt tänkande sägs vara industrialiseringen (Andersson, 1998 s 4). 14

15 Oxfordsystemet Oxfordsystemet använder fotnoter för källhänvisningar. Det innebär att varje referens markeras med en upphöjd siffra efter citatet eller det aktuella textavsnittet. I en fotnot anges sedan de relevanta uppgifterna för att läsaren ska kunna identifiera källan och lätt hitta det aktuella verket i litteraturlistan. Nationalism anses av många forskare som en modern företeelse, då förutsättningarna för ett allmänt utbrett nationalistiskt tänkande sägs vara industrialiseringen. 1 När ska man sätta ut noter/källhänvisningar? Gör alltid hänvisningar vid citat. När ni refererar uppgifter eller formuleringar från en annan författare ska ni ange källan om inte det ni återger är allmänt kända fakta eller resonemang. T ex att Gustav II Adolf dog 1632 i slaget vid Lützen. Om en uppgift kan anses vara mycket viktig för resonemanget eller kontroversiell eller uppseendeväckande ska ni göra en källhänvisning. T ex om ni skriver senare forskning visar att Elvis Presley var Sveriges rättmätige tronföljare bör detta härledas till en (trovärdig) källa. Noter kan användas till mer än källhänvisningar. De kan användas till upplysningar och förklaringar som man bör ha med, men som i den löpande texten skulle bromsa upp läsningen i onödan. T ex förklaring av ett namn eller begrepp, bakgrund till en händelse, hänvisning till ytterligare forskning Bilder, tabeller och figurer Använder ni dig av bilder, tabeller och figurer (de ska vara relevanta, inte fungera som utsmyckning) ska de numreras och förses med undertext. Exempel: Distrikt Föreningar S 12 N 5 Ö 23 V 18 Tabell 1. Antal föreningar i de respektive distrikten 1 Andersson (1998) s 4 15

16 Exempel på titelsida (som aldrig ska numreras): Projektarbete Sundsgymnasiet X-XX Pennan är mäktigare än svärdet En studie av politiska insändare i svensk dagspress Era namn, er klass Handledare: Knut Knutsson 16

17 8. Informationssökning Vägen till information varierar stort beroende på vilken typ av projekt ni arbetar med. Information kan inhämtas antingen genom egna undersökningar, t ex intervjuer och rundfrågningar, eller med hjälp av redan existerande informationskällor, såsom böcker, Internet och tidningar. I följande avsnitt behandlas den senare typen av information och i kapitel 12 diskuteras intervjuer. Om ni inte är helt säker på ert ämne eller era avgränsningar är uppslagsverk en bra start. De ger en översikt och ni kan få idéer om hur ni vill gå vidare. Ni kan också hämta inspiration genom att bläddra bland bibliotekets böcker på en viss ämnesavdelning. På gymnasiebibliotekets hemsida finns en länk till bibliotekets katalog. Använd katalogen för att hitta facklitteratur. Under inställningar kan ni välja mellan att söka efter böcker i Sundsgymnasiets, Höllvikens, Skanörs, Vellinges, eller V. Ingelstads bibliotek. Prova med olika sökord, tänk på synonymer. Försök med ett bredare begrepp om ni får för få träffar. Smalna av sökningen med ännu ett ämnesord om träffarna är för många. Sökhjälpen i katalogen ger ytterligare vägledning. Ni kan få bra tips genom att studera litteraturlistor och källförteckningar i böcker som behandlar ert ämne. Om ert behov av material inte kan tillfredställas genom kommunens bibliotek är det möjligt att låna in böcker från andra bibliotek. Sök i Malmö och Kristianstads stadsbiblioteks kataloger eller i som är en gemensam katalog för Sveriges alla bibliotek. Länkar till katalogerna hittar ni på gymnasiebibliotekets hemsida. Kontakta bibliotekarien om ni finner något av intresse eller om ni vill ha hjälp med sökningarna. Artiklar i tidskrifter och dagstidningar innehåller färsk information. Gymnasiebiblioteket prenumererar på över 50 tidskrifter, utnyttja dessa. I biblioteket hittar ni också Skolans artikelservice pärmar som innehåller utvalda artiklar från svenska dagstidningar. Online finns Mediearkivet och Presstext som innehåller artiklar i fulltext från svenska tidningar och tidskrifter. En lättsökt databas är Artikelsök, som ger hänvisningar till artiklar i drygt 550 tidskrifter. Artiklar från tidskrifter som inte är tillgängliga i kommunen kan beställas och kommer inom några dagar. Länkar till databaserna finns på gymnasiebibliotekets sida på Internet, användarnamn och lösenord finner ni i biblioteket. Fråga bibliotekarien om ni behöver hjälp. På Internet finns en oändlig mängd information, men kvaliteten varierar. Sökmaskiner som t ex Altavista, Evreka och Google fungerar bra om ni söker en person, en organisation, ett företag, eller ett begrepp, men om ämnet inte är så väl avgränsat blir resultatet ofta en stor mängd irrelevanta träffar. Tänk på att läsa sökmaskinens hjälpavsnitt och ta till dig de söktips som ges. Ett bra alternativ är att börja sökningen i en av webbens många välstrukturerade länksamlingar, där länkarna genomgått någon form av granskning och är ordnade ämnesvis. Tips på länksamlingar finns här: Andra källor till information är myndigheter, organisationer, arkiv, museer, företag och enskilda personer. Välj de källor som är lämpliga för ert arbete. 17

18 9. Källkritik Granska och värdera alltid de källor ni använder. Det är viktigt att ni är uppmärksamma på vem som är avsändaren och vilket syfte det finns med informationen. Tänk på vilka värderingar som förmedlas och hur informationen vinklas. Försök att hitta olika källor som belyser ämnet och jämför dem med varandra. Tryckt material, såsom böcker och tidskrifter, granskas innan det publiceras. Det finns en ansvarig utgivare och redaktioner som ger en viss garanti för att informationen inte är fullständigt felaktig. På Internet kan däremot vem som helst publicera vad som helst och det blir därmed än viktigare att vara källkritisk. Några frågor att ställa när ni värderar webbplatser: Vem är ansvarig för webbplatsen? Är det en myndighet, ett företag, en organisation eller en privatperson? Webbsidans adress kan avslöja en del, om URL:en slutar på.org tillhör sidan en organisation, slutar den på.eni är det troligen ett universitet som är ansvarigt,.com innebär ofta att det är ett kommersiellt företags sida och.gov innebär att en statlig myndighet i USA står bakom sidan. Om uppgift om upphovsman saknas ska ni vara försiktig med att använda sidan Vilket är syftet med webbplatsen? Förklara och informera eller påverka och sprida argument? Finns det kommersiella intressen bakom sidan? Är innehållet aktuellt? När skapades webbsidan? När uppdaterades den senast? Är uppgifterna tillförlitliga? Finns det sakfel? Vilka kvalifikationer har författaren för att skriva om ämnet? Är upphovsmannen forskare eller grundskoleelev? Ni kan läsa mer om källkritik på skolverkets sidor: Intervjuteknik En källa till information som många gånger glöms bort är den personliga kommunikationen människor emellan. Många gånger är det både effektivare och snabbare att hämta information direkt från en individ. I stället för att läsa en hel bok i ett omfattande ämne kan man exempelvis intervjua bokens författare för att få exakt den information man är ute efter. Vid vissa tillfällen, då man studerar ett ämne som knappast omskrivits, är intervjun den enda möjligheten att skaffa information. Journalister arbetar ofta enligt den metoden. Forskare som studerar samtidshistoria är också ofta hänvisade till intervjuer för faktainhämtning. Om ni till ert projektarbete kommer att använda intervjuer följer här en del tips som kan vara bra att ha i bakfickan. I vardagslag brukar man lite slarvigt kalla en person som intervjuas för intervjuoffer. Detta värdeladdade uttryck bör undvikas. En intervjuad person är absolut inget offer och skall istället benämnas intervjuperson. Vilken typ av intervjuer ni än vill genomföra är det alltid viktigt att först förklara för intervjupersonen vem ni är, varför ni gör intervjun och hur den kommer att användas. 18

19 10.1 Öppna och slutna intervjuer Man skiljer mellan öppna och slutna intervjuer. Den slutna syftar till att få ett så rakt och entydigt svar som möjligt på en fråga, ofta bara ett ja eller nej. Intervjuaren styr starkt åt vilket håll intervjun går. Den öppna intervjun används då man vill locka intervjupersonen att utveckla sitt resonemang, att berätta. Är man okunnig i ett ämne kan den öppna intervjun ge många överraskande och användbara kunskaper. Exempel på en sluten intervju: Fråga: -Finns det idag några salmonellasmittade personer i Skåne? Svar: -Nej! Exempel på en öppen intervju: Fråga: -Hur ser smittspridningen ut beträffande salmonella? Svar: -Salmonella är egentligen benämningen på en grupp bakterier som ofta förekommer osv I den slutna intervjun vet ni exakt vad det är vill ha reda på. Ni vill ha fakta i en mycket bestämd och avgränsad fråga och ingenting annat, medan ni i den öppna vill ha ett helt fält belyst och ni vet inte från början hur stort eller hur komplicerat det kan vara. Om ni gör enkätundersökningar där ni vill undersöka människors inställning till olika saker bör ni använda den slutna intervjun. Det är då mycket viktigt att förbereda frågan noga. Den skall vara rak, enkel och syfta till ett entydigt svar. Om det blir nödvändigt att komplettera frågan med förtydligande följdfrågor har ni inte tänkt igenom grundfrågan ordentligt. Exempel: -Hur ofta går ni på bio? -Jag går på bio i snitt två gånger i månaden. -Brukar ni gå på bio ofta? Tja, det blir väl en del. Den öppna intervjun måste, även den ibland, begränsas av era frågor. Risken är annars att ni får ett för stort och spretigt material att bearbeta. Det är ni som bestämmer med era frågor vad för slag svar ni får. Det är aldrig fel att be intervjupersonen att redogöra för någonting, antingen i stora drag eller i detalj. Det är ni som styr Förbered noga! Om ni ber en litteraturvetare berätta om August Strindberg kommer ni att få sitta i flera timmar och lyssna på en, i och för sig, intressant och spännande redogörelse, men det ni egentligen ville veta var begränsat till Strindberg som fotograf. Därför spar ni mycket tid och möda om ni frågar dig själv före intervjun: vad är det egentligen jag vill veta, vilka fakta och kunskaper måste jag ha med mig efter intervjun. Man brukar tala om att drunkna i en intervju om man inte klargjort för sig själv vad det faktiskt är man är ute efter. Om ni ägnar en halvtimme åt intervjuförberedelser spar ni åtskilliga timmar av slitsamt efterarbete. Har ni tänkt igenom intervjun ordentligt brukar det räcka med en huvudfråga och fem följdfrågor. Uppsök aldrig en intervjuperson oförberedd. Vem ska intervjuas? Alla människor har något att berätta, men det gäller att hitta den personen som kan berätta om just det jag vill veta. Vanligast är den s k expertintervjun där intervjupersonen besitter särskilda kunskaper i ett speciellt ämne. Det är värt besväret att välja ut intervjupersoner med omsorg. Försök att hitta den allra mest lämpade. 19

20 Precis som när ni hämtar fakta från andra källor, är det viktigt att vara källkritisk vid intervjuer. Ta inte allt ni hör för sanning. Kolla med andra källor. Journalister brukar tala om att man måste ha en uppgift från två, från varandra skilda, källor för att vara säker. Det innebär att ni ibland måste göra flera intervjuer med olika personer. Erfarenhetsmässigt brukar människor vara välvilligt inställda till att medverka i intervjuer om man klart och korrekt presenterar sig själv, och det arbete man håller på med. Så var inte rädd att fråga och skulle ni få ett nekande svar från den ena så får ni säkert ett jakande svar från den andra Dokumentation Det finns två sätt, antingen antecknar man eller så spelar man in på band eller liknande. Båda metoderna har sina för och nackdelar. För man anteckningar brukar man i allmänhet vara mer skärpt och lyssnande och om någonting är oklart är det bara att fråga en gång till för att få korrekta anteckningar. Risken med inspelningar är att dom blir för långa. Ni sitter kanske okoncentrerad och tänker, om något är oklart, att ni kan lyssna på bandet i lugn och ro då ni kommer hem, men många gånger är det också oklart på bandet och då är det för sent att be om ett förtydligande. Fördelen med inspelningen är att det alltid går att citera intervjupersonen på ett riktigt sätt. Men då anteckningar görs är det inget som hindrar att man stannar upp och läser upp för intervjupersonen vad man skrivit för att få godkända citat. Många tror att anteckningar görs löpande under tiden intervjupersonen talar, men så behöver det inte alls vara. Om ni ber om pauser medan ni gör era anteckningar blir dom tydliga och korrekta. Låt dig inte stressas. Det är ni som bestämmer tempot. Om ni dessutom läser upp vad ni skrivit kan intervjupersonen korrigera alla missförstånd. Detta spar mycket tid eftersom ni slipper efterarbeta intervjun så mycket. Även om det verkar praktiskt att spela in intervjuer kan faktiskt det förfarandet vara mer tidskrävande. Visa personer kan också hämmas av en mikrofon. En variant som är vanlig är kombinationen inspelning och anteckningar där man ser inspelningen som ett extra stöd. Låt inte anteckningar ligga för länge utan renskriv och bearbeta så fort som möjligt. Var inte rädd för att kontakta intervjupersoner efteråt om ni eventuellt är oklar över någonting. Detta är inte genant, snararen kommer ni att betraktas som noggrann och seriös. När ni sedan använder uppgifter i ert projektarbete, som hämtats från intervjuer skall dessa behandlas på samma sätt som andra fakta. Ni måste ange källan. Lämpligast är att ange intervjun, när den gjordes, av vem och med vilken och vid vilken tidpunkt. 20

21 11. Presentation Presentationen kan se ut på en mängd olika sätt beroende på vad det är för slag av projekt. Det är ert arbete, och ert val, som bestämmer hur ni presenterar ert projekt. Presentationen av en uppsats kan ske i seminarieform. Ett annat projekt presenteras kanske genom att ni utför den tjänst som projektet handlat om. Ni kan demonstrera ett föremål, framföra en föreställning eller arrangera en utställning. Det är, som sagts ovan, ert arbete som styr era form av presentation. Uppsats Praktiskt utförande Seminarium Tjänst Presentation Föremål Demonstration Praktiska metoder 21

22 12. Projektrapport Alla grupper ska redovisa hela processen i en projektrapport. I er projektrapport ska ni reflektera över er insats samt utvärdera arbetsgång och resultat. Låt projektplanen och loggboken utgöra underlag för er projektrapport. Frågor som ni kan ha i åtanke i er projektrapport: Vilket var ert syfte? Känns det relevant? Väl avgränsat? Vad har gjorts? Vilken metod har ni använt er av? Varför gjorde ni så? Var metoden relevant? Vilken typ av material har ni använt er av? Hur har ni gjort urvalet? Har ni funnit tillräckligt med information? Hur gick det? Vilket blev resultatet? Uppnådde ni målet? Hur fungerade presentationen? Valde ni rätt presentationsform? Vad har gått bra? Vad har gått mindre bra? Hade ni kunnat göra något annorlunda? Har de ursprungliga planerna ändrats? Hur? Varför? Hur har gruppen fungerat? Är ni nöjda med era egna arbetsinsatser? Vilka lärdomar har ni dragit av arbetet? 13. Slutord Delar av det här häftet kommer ni att behöva återkomma till längre fram, se därför till att spara det. Tänk också på att en förutsättning för att lyckas med projektarbetet är att ni har kontinuerlig kontakt med era handledare. Även om projektarbetet är utlagt under en längre tid är det viktigt att ni kommer igång snarast. Lycka till! Sundsgymnasiet Lotta Gustavsson, Eva Israel, Sofia Mollner Reviderat Cecilia Bengtsson, Sabina Gazic, Harriet Hultén Westberg, Anders Rasmusson 22