Magisterutbildning i Strategisk information och kommunikation 60 hp

Transkript

1 P r o g r a m r a p p o r t Magisterutbildning i Strategisk information och kommunikation 60 hp Birgitta Wallin och Maria Lindh Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan Högskolan i Borås

2 Innehåll 1. Inledning 3 2. Programmet och dess bakgrund Programmets mål enligt utbildningsplanen Programmets kurser enlig utbildningsplanen Studenterna 5 3. Kvalitetsarbete och utvärderingar Kvalitetsarbete och kursvärderingar i SIK Programvärdering Pedagogisk kvalitet Vetenskaplig kvalitet Professionsrelevans Strukturell kvalitet Samarbete student och kontaktorganisation Kursansvarigas synpunkter Utveckling av programmet Identifierade problem och förslag till lösningar 11 2

3 1. Inledning Denna programrapport är en utvärdering av det första året, år 2012, för magisterutbildningen i Strategisk information och kommunikation (SIK). Programrapporten utgör en del av programmets kvalitetsarbete, och är en integrerad del av kvalitetsarbetet vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan (BHS). Programmet har letts av en programgrupp där SIK:s två programansvariga och samtliga kursansvariga har ingått. Programgruppsmöten har hållits ca tre gånger per termin. Under året har Maria Lindh och Birgitta Wallin varit programansvariga. En bärande tanke i programmet har varit att utbildningen ska bidra till att utveckla studenters handlingsförmåga. Därför har det varit obligatoriskt för studenten att ha en kontaktorganisation, i vilken flertalet examinationer har utförts. En extra lärarresurs med kompetens inom handlingsinriktat lärande har också funnits för att utveckla denna förmåga genom olika typer av övningar och workshops. Med stöd av Tillväxtverket har de kursansvariga under 2012 fått möjlighet att öka sin kompetens inom handlingsinriktat lärande genom ett antal träffar, workshops, föreläsningar och en konferens. 2. Programmet och dess bakgrund Programmet är en ettårig heltidsutbildning som ges på avancerad nivå. Det är en distansutbildning; studenterna läser helt på distans, utan några fysiska träffar. Programmet ges på helfart. I maj 2010 fick Maria Lindh i uppdrag av prefekt Margareta Lundberg Rodin att utreda och planera för ett nytt utbildningsprogram. Anledningen var att man ville hitta nya utbildningsvägar och bredda utbildningsutbudet vid institutionen. För att identifiera kompetensbehov kopplade till organisationers informationshantering gjordes ett flertal intervjuer med företrädare för olika typer av organisationer: små och stora, privata och offentliga aktörer. Fyra kritiska områden identifierades och utifrån dessa har utbildningen i Strategisk information och kommunikation tagits fram. Områdena var: 1. Stora mängder information där det är viktigt att kunna identifiera relevant information för organisationen och dess medarbetare. 2. Intern och extern kommunikation att dela med sig av information. 3. Skrivande för olika kontexter och målgrupper. 4. Omvärldsorientering och omvärldsanalys. I juni 2011 antogs utbildningsplanen i FoU-nämnden. Hösten 2011, inför programmets start, och våren 2012, har programgruppen träffats för att arbeta med kursplaner och innehåll i de olika kurserna. 3

4 2.1 Programmets mål enligt utbildningsplanen Programmets övergripande mål är att studenten ska utveckla och uppvisa sådana kunskaper och färdigheter som krävs för att självständigt kunna värdera lämpliga strategier för effektiv hantering av, såväl intern som extern, information i relation till uppgifter och mål i organisationer. Utöver de i Högskolelagen och i Högskoleförordningen givna målen för högre utbildning ska studenten efter avslutad utbildning kunna: Kunskap och förståelse identifiera sambandet mellan information och kommunikation samt diskutera olika strategier för dess planering och hantering i relation till organisationers uppgifter och mål identifiera samband mellan områdets begrepp, teorier, modeller och för studenten aktuella praktiker Färdighet och förmåga omvandla informations- och kommunikationsteoretiska resonemang till handling: o planera och genomföra ett informationssökningsuppdrag utifrån ett autentiskt informationsbehov och diskutera det i ljuset av informationskompetens och - överflöd o reflektera över och visa en bred kunskap om informationsprodukters funktion och skapande, där text och bild är bärande element o skapa en innehållsplan för införande/utveckling av ett innehållshanteringssystem o utveckla en strategi för kunskapsdelning o planera och genomföra en omvärldsanalys o skapa en kommunikationsplan planera och genomföra ett självständigt vetenskapligt arbete Värderingsförmåga och förhållningssätt kunna argumentera för och bedöma konsekvenser när det gäller strategisk användning av olika verktyg för informationshantering, och kommunikation i olika typer av organisationer föra kvalificerade resonemang kring vad som kan utgöra relevant information i olika kontexter i förhållande till begreppen informationssökning, -behov, -kompetens och - överflöd och omvärldsorientering 2.2 Programmets kurser enligt utbildningsplanen Termin 1 Informationssökning - Informationskompetens 7,5 hp läses parallellt med Informationsprodukter 7,5 hp Content Management 7,5 hp läses parallellt med Knowledge Management 7,5 hp Termin 2 Omvärldsanalys 7,5 hp läses parallellt med 4

5 Strategisk kommunikation 7,5 hp Examensarbete/uppsats 15 hp Progression Uppställningen ovan visar hur kurserna fördelar sig över utbildningsåret. Kurserna Omvärldsanalys och Strategisk kommunikation, termin 2, bygger på de fyra kurserna från termin 1. Det avslutande examensarbetet bygger på samtliga kurser i programmet. 2.3 Studenterna Till utbildningen sökte totalt närmare 200 studenter. Inför programstart våren 2012 antogs 35 studenter och efter två veckor var antalet registrerade studenter 29. På examensarbetet/uppsatsen, som är den sista kursen på programmet, registrerade sig 20 studenter. Under terminens sista månader deltog 13 studenter aktivt i handledning och uppsatsskrivande. Vid kursens slut i januari 2013 lämnade tolv studenter in sina uppsatser. De flesta av dessa uppsatser behövde kompletteras. I april 2013 har 5 studenter fått godkänt eller väl godkänt betyg på sina uppsatser. Genomströmningen på programmet kurser var följande: Informationssökning 86% Informationsprodukter 93% Content Management 63% Knowledge Management 67% Omvärldsanalys 67% Strategisk kommunikation 63% Uppsatskursen 25%* * Anledningen till att genomströmningen på uppsatskursen var så låg beror på att studenterna har fått kompletteringar av olika slag som ännu ej har hunnit med att godkännas. I skrivande stund har fem studenter godkänts, och ytterligare sju studenter förväntas bli klara under våren -13. Detta kommer att innebära att 12 studenter klarat av kursen, vilket motsvarar 60% genomströmmning. 3. Kvalitetsarbete och utvärderingar Sedan 2008 gäller Policy för kvalitetsarbetet vid Högskolan i Borås (dnr: ). Utgångspunkten för denna policy är följande verksamhetsidé: Högskolan i Borås skall vara ett nyskapande professionslärosäte som i samarbete med näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet bedriver utbildning och forskning av internationell kvalitet och av hög samhällsrelevans. (Ibid. s. 1.) I det kvalitetsbegrepp som används i högskolans kvalitetsarbete ingår värdet av den samverkan som bedrivs mellan akademi och professioner. God kvalitet skapas enligt policyn för kvalitetsarbetet av anställda, studenter och samarbetspartners tillsammans. Vid högskolan i Borås finns det också en policy för kursutvärderingsarbetet (dnr: ). Denna policy utgår från Högskolelagens och Högskoleförordningens skrivningar om kvalitetsarbete, studentinflytande och kursvärderingar. Av policyn framgår att kursvärderingar 5

6 ingår som en väsentlig del i utvärderingen av de kurser som ges och är en grund för det kontinuerliga förbättringsarbetet vid Högskolan i Borås. Av den högskolegemensamma policyn framgår också att resultaten av kursvärderingarna skall sammanställas och tillsammans med eventuella beslut om åtgärder tillgängliggöras, både till studenter och till högskolans omvärld. Följande krav ställs på kursrapporten enligt den gemensamma policyn för kursutvärderingar vid HB: Sammanfattning av kursens examinationsresultat Sammanfattning av kursvärdering från studenter, respektive lärare, eventuella praxisföreträdare och administrativ personal Beskrivning av hur och för vilka delaktighetskravet har tillgodosetts Eventuella förslag till förändringar avseende mål, innehåll, arbetsformer, litteratur, examination och organisation av kursen Den sammanfattande rapporten skall hållas offentlig med också aktivt ges till berörda parter. (Ibid. s. 2f.) Sedan 2007 finns det utöver de högskolegemensamma riktlinjerna även riktlinjer för kvalitetsarbetet på institutionsnivå vid BHS. Dessa utarbetades av Karen Nowé Hedvall och Cecilia Gärdén och har under 2009 utvecklats och förtydligats. I dessa riktlinjer ingår även rutiner för kursutvärderingar. Utöver vad som gäller utifrån de högskolegemensamma riktlinjerna framgår det här att kursansvariga skall tillgängliggöra kursrapporterna för studenterna, sända dem till programansvariga, och med hjälp av ansvarig administrativ personal offentliggöra rapporterna på därför avsedd plats på BHS webbplats. 3.1 Kvalitetsarbete och kursvärderingar i SIK SIK har utvecklats genom kontakt med representanter för professionen. Under utvecklingen av programmet har intervjuer genomförts med företrädare för olika verksamheter för att identifiera de kunskapsbrister som finns inom fältet och professionen. Därefter har innehållet i programmet utformats. Kursansvariga har genomfört kursvärderingar i enlighet med de rutiner och riktlinjer som finns vid BHS. I kursrapporter har innehållet i kursvärderingarna sammanfattats och förbättringsförslag har föreslagits som underlag för justeringar inför kommande kursomgång. Programvärdering har här gjorts efter att den första omgången av programmet genomförts. De kvalitetsaspekter som används vid BHS för att strukturera kvalitetsarbetet är: pedagogisk kvalitet, vetenskaplig kvalitet, professionsrelevans, strukturell kvalitet (system, support, administration). 3.2 Programvärdering 2012 I detta avsnitt har vi sammanfattat studenternas synpunkter (värderingar) enligt ovanstående aspekter i avsnitt 3.1. Fem av 29 (17%) registrerade studenter har svarat på programvärderingen. Programansvariga har vid tre tillfällen påmint studenterna om att fylla i programvärderingen, dels genom anslag i PingPong och dels genom att skicka e-post. Svarsfrekvensen är mycket låg och betydligt 6

7 lägre än kursvärderingarna i de enskilda kurserna har varit. Vi har därför svårt att se att kursvärderingen är en trovärdig grund för att dra mer omfattande slutsatser om hela studentgruppens synpunkter på programmet Pedagogisk kvalitet Studenterna är överlag nöjda med programmet och någon menar att programmet har gett hen goda färdigheter att fortsätta utvecklas inom området. En student sammanfattar så här: Utmärkt! Stor relevans. Hög kvalitet. Bra innehåll. En student tycker att utbildningen är relevant men att nivån behöver lyftas från det operativt praktiska till mer och djupare strategiska diskussioner. Men hen avslutar med att säga att i det stora hela har utbildningen emellertid varit mycket intressant och givande. Studenten kommer att sakna utmaningen och hen vill tacka alla lärare som varit engagerade och behjälpliga under detta år. En student tycker att utbildningen har haft god relevans men att hen saknat fördjupningar som skulle lyfta programmet ännu mer. Högskolelagens mål Fyra av fem svarande studenter tycker att kurserna i SIK12 har bidragit i stor utsträckning till att Högskolelagens mål uppfyllts och en student tycker att målen uppfyllts i mycket stor utsträckning. Programmets mål Tre av fem studenter tycker att kurserna har bidragit i stor utsträckning till att programmets mål uppfyllts och två student tycker att målen uppfyllts i mycket stor utsträckning. En student har önskemål om att upphovsrättsfrågor ska tas upp i någon kurs. En annan student tycker att strategisk kommunikation skulle löpa som en tråd genom hela programmet, eftersom studenten uppfattar det är en så övergripande del. En student menar att någon kurs har hållit en alltför låg nivå i förhållande till programmets mål; i några kurser, menar studenten, har innehållet varit mer av praktisk karaktär än strategisk. Examinationsformerna På en fråga om vilka examinationsformer som upplevs som mest relevanta för utbildningen ser svarsfördelningen ut på följande sätt (studenterna hade möjlighet att kryssa i fler än ett alternativ): antal fördelning Alternativ 3 60% Webbseminarium 1 20% Skriftlig tentamen 0 0% Muntlig tentamen 2 40% Grupparbete 5 100% Enskild skriftlig uppgift 1 20% Annan Alla fem svarande studenter tycker att enskild skriftlig uppgift är mest lämplig som examinationsform vid distansstudier och tre tycker att webbseminarium är bra som 7

8 examinationsform. Grupparbete rankades relativt högt med tanke på att inga fysiska träffar genomförs. En av fem studenter tycker att examinationerna har varit relevanta för inlärningen i måttlig utsträckning, två i stor utsträckning och ytterligare två i mycket stor utsträckning. En student menar att examinationerna har varit på en alltför ytlig nivå, som inte är i linje med avancerad utbildning. Högre krav ger högre motivation, menar studenten. Undervisningsformer Två av fem tycker att undervisningsformerna har varit till hjälp för deras lärande i måttlig utsträckning och tre studenter tycker att de varit till hjälp i mycket stor utsträckning. En student upplever en stor avsaknad av diskussioner och levande studieytor. Ett fåtal kurser har utnyttjat det faktum att vi har en gemensam arbetsyta i PingPong. Hen hade önskat att en större del av kurserna gjorde det. Studenten menar att vi lär oss mycket av våra medstudenter. En annan student tycker att föreläsningarna har varit till stor hjälp och bra komplement till litteraturen. Medan en student tycker att en del föreläsningar har varit ganska grunda och vill att föreläsningarna ska lyfta fram det som är viktigast. Lärarnas insats Här svarar fyra av studenterna i stor utsträckning och en i mycket stor utsträckning att lärarna och andra föreläsare har varit till hjälp för deras lärande. En student tycker att lärarna har varit snabba på återkoppling, positiva och flexibla. En annan student tycker att vissa lärare har varit mycket engagerade och behjälpliga medan andra verkat tycka att studenterna ska ha det svårt och själva söka alla svaren. Studenten spekulerar i om det kanske beror på olika pedagogiska utgångspunkter. Undvik träiga föreläsningar med innantilläsning säger en student, samtidigt som det finns en medvetenhet om att det kanske inte går att undvika vid inläsning av föreläsningar. Från idé till handling Av de fem som svarat har samtliga deltagit vid något tillfälle i den del av utbildningen som var specifikt inriktad mot handlingsinriktat lärande sessionerna Från idé till handling. Studenterna upplever det som tråkigt att så få medstudenter har deltagit med tanke på att diskussionerna varit en viktig del av sessionerna. En annan student deltog på samtliga och menade att den formen för att få tänka fritt passade bra. En student tycker att det hade fungerat bättre om man hade träffats fysiskt. En student tycker att sessionerna i liten utsträckning har varit till hjälp för lärandet. En student tycker i stor utsträckning och tre i mycket stor utsträckning. Studentens studiesituation Flera studenter har arbetat hel- eller deltid och de har också upptäckt att det är mycket problematiskt att hinna med allt i kurserna, eller att fördjupa sig i sådant som är intressant. En student valde att ta helt ledig från sitt arbete under andra terminen och upplevde då att hon kunde fokusera mycket mer på studierna. En student menar att hen aldrig hade hunnit med om hen inte tagit ledigt från arbetet helt under studierna. Studenten ville kunna ägna sig helhjärtat åt studierna. En student har haft möjlighet att studera delvis på arbetstid men menar att det ändå varit tufft då hen också har småbarn. Endast hens stora erfarenhet inom yrkesområdet har gjort det möjligt att klara utbildningen ändå. 8

9 En student menar att hen mycket väl hade hunnit med att arbeta vid sidan av studierna om hon valt att göra det, då hen upplever att mycket stor hänsyn tagits till de studenter som arbetat heltid under kurserna Vetenskaplig kvalitet Studenterna har uppfattat bristande metodkunskaper som ett problem i uppsatskursen. Detta har varit det enskilt mest avgörande problemet när det kommer till svag genomströmning, dvs. det är först vid examination i uppsatskursen som studenterna har blivit tydligt medvetna om bristerna Professionsrelevans Studenterna har här ombetts att med egna ord beskriva hur de uppfattar att programmets kurser har varit professionsrelevanta, det vill säga i vilken utsträckning de tror att de utvecklar kunskaper och färdigheter som är användbara i deras nuvarande/kommande yrkesverksamhet. Här har studenterna varit mycket positiva och menar att kurserna varit mycket relevanta för deras arbete. En student menar att hen kommer att ha nytta av samtliga delar av programmet i sin profession. De delar studenten var mindre bekant med i början av kursen, har hen fått förståelse för och förstått vilken betydelse de kan ha för hens yrke. En student skriver att det har varit så väldigt roligt och stimulerande att gå det här programmet. Det beror framförallt på ert (alla lärare och andra inblandade) upplägg och entusiasm, professionalism och förmåga att förmedla kunskap. En student tycker att operativt fokus varit för stort. Hen hade velat se mer diskussioner kring svårigheter och utmaningar inom de olika ämnena som examinerats Strukturell kvalitet (system, support, administration) Kommunikationen kring utbildningen är studenterna mycket nöjda med. Lärarna har varit lyhörda och öppna för synpunkter. Här lyfts kritik mot de system som används i utbildningen fram. Lärplattformen PingPong anses inte vara logiskt eller användarvänligt och dessutom strukturerar lärare innehållet på olika sätt. Också Adobe Connect anses vara undermåligt. En del föreläsningar har varit svåra att ta till sig p.g.a. bristande bild- och ljudkvalitet. En del seminarier har varit svåra att delta i eftersom det har varit tekniska problem. 3.3 Samarbete student och kontaktorganisation En student och VD;n vid kontaktorganisationen, hörde av sig till programansvariga för att dela med sig av sina erfarenheter under utbildningsåret. De båda gav tips om hur en första kontakt kan tas med en organisation, som studenten skulle vilja ha som kontaktorganisation. Bland annat tyckte de att studenten skulle vara medveten om hur man kan erbjuda det extra värde, i form av ökad kompetens och kunskap, utbildningen och de uppgifter som utförs skulle tillföra organisationen. Kontaktpersonen var mycket nöjd med samarbetet med studenten. Han menade att han haft stor nytta av att själv vara lyhörd och ha alla kanaler på och ansåg att han lärt sig mycket av studenten. Han ansåg att detta att kontaktpersonen är öppen och lyhörd var en förutsättning för ett lyckat samarbete. Studenten hade i detta fall betraktats som experten som kunde tillföra 9

10 ny kunskap till organisationen. Kontaktpersonen menade också att denna kunskap hade omvandlats till nya sätt att se på vad företaget gjorde, vilket medförde nya sätt att arbeta på, vilket också hade skapat konkurrensfördelar. Nu vet vi inte bara vad vi gör och kan, utan också varför. 3.4 Kursansvarigas synpunkter Frågor som har engagerat lärarna under programutvecklingen är: Hur kan vi undvika att tappa studenter på vägen och vad gör vi om det sker? Hur kan man göra material intressant och levande för studenterna? Hur skapar vi en bra och kreativ arbetsmiljö i en distanskurs? Hur kan vi som lärare hitta en sund ambitionsnivå? Hur kan vi förbereda studenterna inför uppsatsskrivandet? Hur mer metod och vetenskaplighet? Tekniken fallerar 4. Utveckling av programmet Vår ambition med programmet har varit att ha en anknytning mellan praxis och teori genom att kursinnehåll och examinationer kombinerar kunskaper inhämtade i kurslitteraturen och dess föreläsningar/diskussioner med de uppgifter som ska utföras i kontaktorganisationerna. Vi upplever att våra ambitioner har varit bra och att vi på många olika sätt har sett att denna koppling varit bra och lärorik, både för studenter och lärare. Att få testa idéer och göra uppgifter kopplade till en organisation har givit flera studenter den erfarenhet som ger säkerhet när man ska jobba i skarpt läge med att förändra och påverka. Vi ser en möjlighet att ta vara på de erfarenheter som gjorts i kontaktorganisationerna, både för att marknadsföra programmet men framför allt för att introducera de nya studenterna i detta arbete. Att utveckla kontakten med kontaktorganisationerna för att få deras återkoppling kommer att vara värdefullt för att vidareutveckla programmet i sin helhet. Vi har också sett nyttan och glädjen i att ha en lärare med kompetens i handlingsinriktat lärande knuten till programmet, som har haft möjlighet att möta studenterna i sessioner som handlat om att gå från idé till handling, vilket löpt som en röd tråd genom programmet. På grund av neddragningar på institutionen har vi inte haft denna möjlighet under Vi har också i programgruppen jobbat med att tillsammans diskutera och lyfta frågor som har varit viktiga ur kursansvarigas perspektiv. Vårt fokus har legat på att snabbt lösa praktiska problem och att mer långsiktigt jobba med att skapa en tillit inom gruppen, där varje lärares unika kompetens och förmåga kan bidra till hela gruppens arbete. Att dela med sig av olika typer av erfarenheter och kunskap är viktigt för att skapa en lyckad utbildning. Lärarna dras med ständig tidspress vilket försvårar denna ambition, men vi vill fortsätta försöka arbeta på detta sätt i gruppen. 10

11 4.1 Identifierade problem och förslag till lösningar Lärplattform och distansseminarier En stor utmaning som vi upplever är att programmet är teknikberoende, dvs beroende av plattformar och webbkonferenssystem som har tydliga brister, vilket påverkar kvaliteten i undervisningen. Andra identifierade orsaker är att studenternas uppkoppling till internet varierar och annan utrustning, som t ex headset, fallerar, vilket kan ge störningar under seminarierna. Vi hoppas att utvecklingen går framåt på detta område och jobbar på att hitta bättre alternativ. Lärplattformen PingPong är upphandlat genom ett gemensamt högskolekonsortium och används för högskolans utbildningar, både på campus och distans. En del av problemen som studenterna nämner finns det redan lösningar för, men som studenten inte känner till. Ett sådant problem är att det upplevs som rörigt och svårt att använda av studenterna. Manualer finns för hur man gör inställningar, men som studenterna uppenbarligen har svårt att ta del av. Ett sätt att avhjälpa detta praktiska problem är att i början av programmet ge en föreläsning om hur PingPong är uppbyggt och kan användas effektivt. Detta gäller även för Adobe connect, vårt webbkonferenssystem, där såväl lärare som studenter har stött på patrull. Föreläsningars ljud- och bildkvalitet Dålig ljud- och bildkvalitet på flera inspelade föreläsningar är ett problem som vi måste hitta en lösning på. Flera föreläsningar har spelats in i Adobe Connect för att man ska kunna visa bild och spela in ljud samtidigt. Det finns ett flertal andra programvaror med olika begränsningar, t ex inspelning på max fem minuter i Screeners gratislösning. Camatasia är däremot en programvara som finns på några datorer på institutionen som skulle kunna användas för bild- och ljudinspelning och som håller mycket hög kvalitet. Arbete och studier samtidigt Många studenter hoppar av utbildningen tidigt eftersom de inte hinner med familj, heltidsarbete och att studera samtidigt. Vi behöver bli ännu tydligare och se över formuleringarna i utbildningskatalog och på studera.nu för att visa hur svårt det är. Utbildningens kvalitet Några kurser behöver lyftas upp en nivå innehållsmässigt och kvalitetsmässigt och det har vi arbetat med inför programmets start vårterminen Bland annat har kursen Informationsprodukter lyfts till en mer strategisk nivå. Content Management- kursen har uppgraderats till avancerad nivå, vilket avspeglas i examinationsuppgifterna. Avslutningsvis kan vi konstatera att det skulle vara mycket bra att fler studenter deltog i enkätundersökningen. Inför nästa utvärdering vill vi också följa upp arbetet med kontaktorganisationerna genom att skicka en enkät för att fånga upp utvecklingsmöjligheter även där. Borås Birgitta Wallin och Maria Lindh Programansvariga 11