Årsredovisning Folkhälsovetenskapligt centrum

Transkript

1 Årsredovisning 2006 Folkhälsovetenskapligt centrum

2 Årsredovisning 2006 Förvaltningsberättelse FHVC 2006 PE-chefernas reflektion Under året har befolkningsenkät 2006 genomförts. Enkäten skickades ut i fem versioner och en första grundläggande rapport redovisades i september. Arbete med ytterligare sex rapporter fortsätter. Utveckling och forskning om enkätmetodologi bedrivs i samverkan med Institutionen för hälsa och samhälle, HU. Forskningsarbete bedrivs även med IHS när det gäller förändringsbenägenhet med data från befolkningsenkäten. I Folkhälsovetenskapligt centrums uppdrag ligger, förutom att bedriva ett skadepreventivt program i länet, också att utveckla statistikunderlag genom att sammanställa data om alla patienter som söker akutsjukvård för en skada. Avsevärda svårigheter kvarstår för att få fram en tillfredställande inrapportering av diagnos och skadeorsak från LiÖ. Östergötland avviker fortfarande anmärkningsvärt från riket i övrigt i detta avseende. För att höja kvaliteten på skaderegistreringen har arbete med att inkludera frågor om skador i PJ08 försökts men visat sig inte vara möjligt. Folkhälsovetenskapligt centrum ska aktivt medverka och/eller leda strategiska grupper och nätverk inom folkhälsoområdet lokalt, regionalt och nationellt. Nätverksarbete är en metod för erfarenhetsutbyte, regelbunden informationsspridning och fortbildning. Nätverket blir en mötesplats för lokalt, regionalt och/eller nationellt folkhälsoarbete och ger förutsättningar för diskussioner och reflektioner om det egna arbetet. Genom att bredda sina kontaktytor och utbyta kunskap och erfarenheter kan deltagarna både ge och få stöd till att ta initiativ till, driva och vidmakthålla och utveckla olika folkhälsoinsatser. Nätverk finns idag inom det skadeförebyggande arbetet samt inom olika livsstilsområden. Landstinget i Östergötland har satt som mål att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inom hela hälso- och sjukvården. Som en del i landstingets utveckling av sin verksamhet mot en tydligare hälsoinriktning gjordes under året en fördjupning av rapporten Kartläggning av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget i Östergötland. Rapportens del 2, visar att vårdcentralen är den aktör som flest enheter uppges samarbeta med beträffande sjukdomsförebyggande arbete. När det gäller befolkningsinriktade insatser är kommunen den aktör flest enheter samverkar med. Ett stort och viktigt arbete finns här att tydliggöra rollerna inom hälso- och sjukvården samt att hitta samverkansformer både inom landstingets verksamhet och mot externa aktörer. Arbetet med utveckling av geografiska informationssystem, GIS, och kartpresentationsteknik fortsatte under året. Folkhälsovetenskapligt centrum har som uppgift att genom omvärldsbevakning kontinuerligt, överskådligt och lättillgängligt presentera folkhälsonyheter så att de är attraktiva för en större publik, det vill säga politiker, verksamhetsanknutna och andra. Detta sker genom vårt nyhetsblad som utkommer fyra gånger om året och genom att utveckla en webbaserad information på vår hemsida. Linköping Elisabeth Wärnberg Gerdin Helle Noorlind Brage

3 Presentation av enheten Folkhälsovetenskapligt centrum är beläget inom Universitetssjukhusets område i Linköping, benämnt Hälsans hus. FHVC har ett befolkningsansvar för länet, vilket omfattar cirka invånare. Verksamhetsmässigt är medarbetare inom centrum aktiva i alla delar av länet och på nationell nivå. Folkhälsovetenskapligt centrum är ett kunskapscentrum med uppgift att bidra till kunskap om utvecklingen av hälsan och dess bestämningsfaktorer i länet. Centrum utgör landstingets koordinerande och samlande resurs för folkhälsofrågor. Verksamheten ska ge underlag för politiska beslut samt bistå med strategisk utveckling av folkhälsoarbetet för att främja en god och jämlik hälsa i Östergötland. Detta ska ske genom att identifiera och beskriva problemområden, delta i problem- och beslutsanalyser avseende hälsa och sjukdom, utveckla metoder och strategier, samt, på en strategisk nivå, initiera och stödja utvecklingsprocesser. Till centrum finns tre forskare från IHS med förenade tjänster mellan Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet. Folkhälsovetenskapligt centrum är dessutom moderorganisation för sekretariatet för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus. Inom centrum finns också Enkätservice, en enhet för maskinell inläsning av enkäter. Folkhälsovetenskapligt centrum skall ha ett gott samarbete med centrumledningar, landstingets olika utvecklingsenheter, försäkringskassan och kommunerna. Folkhälsovenskapligt centrums åtaganden omfattar insatser inom tre områden: 1. leverera kunskapsunderlag till politiska beslutsprocesser 2. ge sakkunnig- och administrativt tjänstemannastöd till andra ledningsprocesser 3. vara strategiskt kunskaps- och kompetensstöd till folkhälsoarbete såväl inom Landstinget i Östergötland som på andra arenor inom länet. Tabell: Basfakta för Folkhälsovetenskapligt centrum Antal anställda omräknat i heltider Total sjukfrånvaro Lönekostnadsutveckling ,2 % -8,3 % Omsättning, mkr 15,3 Resultat, mkr -0,1 Eget kapital, mkr 6,0

4 Uppdrag och vision Folkhälsovetenskapligt centrum är en enhet inom Landstinget i Östergötland. Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård. Landstinget i Östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: -Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdom. -Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. -Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. -Ett liv i autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbas av en långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85 % av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och har ca medarbetare. Bruttoomslutningen år 2006 var ca 10 miljarder kronor.

5 Omvärldsanalys och framtidsbedömning Folkhälsovetenskapligt centrum Folkhälsan i Sverige är överlag mycket god. Livslängden fortsätter att öka, spädbarnsdödligheten är bland den lägsta i världen, sjuklig- och dödligheten i hjärtkärlsjukdomar minskar och cancersjukdomarna ökar långsammare. Samtidigt finns det varningssignaler som pekar på ökning av andra ohälsotillstånd och osunda levnadsvillkor. Ökande psykisk ohälsa bland unga vuxna, ökande övervikt och fetma, värk, våld och hot samt en förutspådd ökning av alkoholrelaterade sjukdomar är några av de områden där man på nationell nivå ser negativa förändringar i befolkningen. Det finns även tecken på att den socioekonomiska fördelningen av ohälsa kvarstår och till och med ser ut att öka på vissa håll. Östergötland följer i stort den nationella utvecklingen och även i vårt län känner vi igen mönstren. Problemen med övervikt och fetma ökar, speciellt bland medelålders män, många unga vuxna rapporterar psykiska besvär och besvär och sjukdomar från rörelseorganen rapporteras av mer än var tredje östgöte. Enligt den senaste befolkningsenkäten i länet finns emellertid också ljuspunkter. Tobaksrökningen minskar och den psykiska ohälsan ökar inte lika mycket mellan mätningarna år 2002 och 2006 som den gjorde mellan åren 1999 och Allt fler östgötar äter mer frukt och grönt och fler är fysiskt aktiva idag jämfört med år Att befolkningen blir allt äldre och att fler överlever allvarliga sjukdomar, innebär också att fler och fler blir mer beroende av hälso- och sjukvården och läkemedel för kroniska sjukdomar. Folkhälsovetenskapligt centrum är kunskaps- och kompetenscentrum för folkhälsofrågor i Landstinget i Östergötland. Verksamheten har utgångspunkt i de nationella folkhälsopolitiska målen. Uppgiften är också att bevaka folkhälsofrågor nationellt, regional och lokalt samt samverka med strategiska grupper för att kunna bidra till landstingets måluppfyllelse för en god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvården har, enligt regeringens uppfattning, en nyckelroll i folkhälsoarbetet genom sin specifika kompetens, auktoritet, breda kunskap och sin stora kontaktyta gentemot befolkningen. Ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Utöver det generella ansvaret för en god hälsa i befolkningen och att arbeta för att förebygga ohälsa (HSL 1982:763), har hälso- och sjukvården även ett ansvar att, när det är lämpligt, upplysa om metoder att förebygga sjukdom och skada. Dessa bestämmelser gäller all hälso- och sjukvård. Det är i de vardagliga mötena som hälso- och sjukvården har sin största folkhälsopotential. Hälso- och sjukvården ska i sitt patientarbete bidra till mindre sjukdom, mindre handikapp och mindre smärta men också underlätta för den kroniskt sjuke att leva ett bra liv med sin sjukdom. Hälso- och sjukvården ska också förebygga sjukdom. ( 124.aspx) Under 2006 gav Hälso- och sjukvårdsnämnden tydlig prioritet till arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser och i uppdragen till verksamheterna för 2007 (beslut 2006) fokuserades bland annat dessa områden. De politiska delmål som formulerades 2006 inför 2007 avseende hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande var: - Östgöten ska i mötet med hälso- och sjukvården och tandvården erbjudas livsstilsråd och vid behov stöd till förändring - Hälso- och sjukvården samt tandvården ska bidra till minskad alkoholkonsumtion, minskat tobaksbruk, ökad förekomst av fysisk aktivitet, minskad förekomst av övervikt och fetma samt minskad förekomst av stressrelaterade besvär

6 Som ett led i utvecklingen mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård är Landstinget i Östergötland, sedan 2005, medlem i den svenska delen av WHO-nätverket för Hälsofrämjande sjukhus. Som ett övergripande stöd för landstingets enheter och för att medvetandegöra det hälsofrämjande förhållningssättet finns Hälsorådet för Landstinget i Östergötland. Hälsorådet inrättades den 1 januari 2005, med hälsosjukvårdsdirektör Lena Lundgren som sammankallande. Folkhälsovetenskapligt centrum har uppdraget som sakkunnig. Ledamöterna är utsedda av verksamhetscheferna, på uppdrag av Lena Lundgren. Utvecklingsarbetet bedrivs med stöd av tre s.k. processledare, en i vardera länsdel. Under 2006 hade Hälsorådet fem sammanträden. Minnesanteckningar finns att tillgå på Här återges och diskuteras mycket av de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser som bedrivs i länet. Folkhälsovetenskapligt centrums uppdrag har med åren utvecklats och sammantaget tyder utvecklingen på en fortsatt ökad efterfrågan på FHVC:s insatser för kunskapsuppbyggnad i Landstinget i Östergötland. En förenad tjänst är i dagsläget fortfarande ofinansierad, varför ett underskott i personalbudgeten är att förvänta. För övrigt är enhetens ekonomi i balans med ett eget kapital om tkr.

7 Redovisning av genomförd verksamhet och dess resultat Folkhälsovetenskapligt centrums kund och uppdragsgivare är landstingsledningen på politisk och tjänstemannanivå. FHVC:s strategier för perspektivet är: - Landstingsledningen ska ha kunskap om och efterfråga vår verksamhet och våra produkter - Kunskapsunderlag från FHVC ska bidra till landstingsledningens planering och styrning för en god hälsa i hela befolkningen utifrån ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv - Landstingsledningen ska uppfatta vår verksamhet som kunskapsbaserad, relevant och pålitlig Under året har stor kraft ägnats åt uppdraget att genomföra och analysera data från befolkningsenkät En första deskriptiv rapport presenterades under hösten. Arbete har också lagts ner på att ytterligare tydliggöra FHVC:s roll som ledningsstöd, bland annat genom att avgränsa uppdraget. Även åtagandet som sakkunnig i Folkhälsoberedningen har bidragit till uppfyllelse av strategierna. FHVC bidrog till HSN:s behovsanalyser 2005 med kunskapsunderlag inom livsstilsområdena kost, tobak, alkohol och fysisk aktivitet samt hälsofrämjande. Dessa områden har fått hög prioritet i såväl HSN:s uppdrag till verksamheterna som verksamheternas åtaganden för Med utgångspunkt i den kartläggning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, som presenterades 2006, konstaterade Hälsorådet att det, med övergripande ordalag, finns verksamhet i mer eller mindre omfattning kring kost, fysisk aktivitet och tobak. Däremot är det sämre inom alkohol och stress. Som ett steg för att förbättra det förebyggande arbetet kring alkohol sökte och beviljades Landstinget i Östergötland utvecklingsmedel från Socialdepartementet Under 2005 fick FHVC HSN:s uppdrag att svara för sammanställning av en ansökan till Socialdepartementet avseende utvecklingsmedel för alkoholpreventivt arbete i primärvården. Vidare var uppdraget att vara sammankallande för en styrgrupp för detta projekt. Medel beviljades för 2006, projektet har startat och FHVC har varit sammankallande. Under året har en referensgrupp för tobak bildats. Åtagandet att utveckla det skadeförebyggande arbetet i Östergötland och därmed bidra till landstingets måluppfyllelse i Handlingsprogrammet för skadepreventivt arbete i Östergötland har också lagts stor kraft på under 2006, med gott resultat. Analys och reflektion FHVC:s verksamhet har blivit mer efterfrågad under det senaste året. Ett flertal redovisningar till politiker och tjänstemän har genomförts. Samarbetet bedrivs både med universitet och kommuner genom forskning och strategiska grupper. Måluppfyllelse Bedömningen av måluppfyllelsen anses som god.

8 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET FHVC:s strategier i perspektivet är: - Att utveckla nya verksamhetsområden utifrån uppkomna behov och i enlighet med HSN:s strategier - Att utveckla FHVC:s kunskapsunderlag så att de på ett effektivare sätt kan användas i styrprocesser - Att utveckla gränsöverskridande aktiviteter, t ex genom strategiska grupper för att stödja en god hälsoutveckling i hela befolkningen Under året har en medarbetare påbörjat forskarutbildning, vilket innebär att totalt två medarbetare vid årsskiftet bedrev forskarstudier på halvtid. Forskarstudierna, som dels har enkätmetodologi, dels fysisk aktivitet på recept som fokus, innebär på sikt en kompetensutveckling och utveckling av nya verksamhetsområden inom FHVC. Ytterligare tre medarbetare har forskningsmånader som bekostas av externa medel, bland annat genom anslag från ALF och FORSS. Åtagandet att vara sammankallande för styrgruppen för utvecklingsprojektet för tidig alkoholprevention inom primärvården, liksom skapandet av en referensgrupp för tobaksfrågor, innebär en utveckling mot strategierna i perspektivet. Under 2006 påbörjades vidare ett samarbete med en forskare från Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, för kvalitativa analyser av öppna frågor i befolkningsenkäten Analys och reflektion Medarbetare som bedriver forskarstudier leder på längre sikt till kompetensutveckling och utveckling av nya verksamhetsområdet, men tjänstledighet av kompetenta medarbetare innebär naturligtvis på kort sikt en något mindre kapacitet i verksamheten. Anses vara god. Måluppfyllelse

9 PROCESSPERSPEKTIVET FHVC:s strategier i perspektivet är: - Arbetet som bedrivs vid FHVC ska bygga på god kunskap om hälsans determinanter och deras utveckling bland medborgarna. - Verksamheten ska vara kunskapsbaserad och byggd på en god omvärldsorientering om befolkningens behov och hälsoutveckling. - Arbetet ska också bedrivas med god kunskap om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder. Den genomförda befolkningsenkäten ger möjlighet till mycket god kunskapsinhämtning om bestämningsfaktorernas utbredning i länet samt en god överblick över hälsoläget bland invånarna. Datamaterialet är till stor hjälp i det fortsatta arbetet med att ge underlag till beslutsunderlag och politiska styrprocesser. Under året har en första deskriptiv rapport presenterats och arbetet fortsätter med bland annat perspektiv på vård och förtroende, livsstilsförändring, socioekonomi och hälsa samt enkätmetodologi i samverkan med Institutionen för hälsa och samhälle, HU. Under året har ett arbete bedrivits för att strukturera en mer övergripande och regelmässig omvärldsbevakning som också fått en egen plats på centrums hemsida. Arbetet innebär att följa och rapportera internationell, nationell, regional samt lokal forskning och utveckling inom området. Dels som en service för politiker, tjänstemän och andra intresserade inom LiÖ eller andra organisationer men även som underlag i FHVC:s arbete. Analys och reflektion Genom god kännedom om östgötarnas hälsa och behov kan FHVC bistå landstinget med mycket god kunskap i arbetet med bland annat behovsanalyser och andra underlag. Får anses vara mycket god. Måluppfyllelse

10 MEDARBETARPERSPEKTIVET FHVC:s strategier i perspektivet är: - Utifrån sitt uppdrag ska medarbetarna motiveras att göra goda arbetsinsatser. - FHVC ska vara en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats där medarbetarna har utvecklingsmöjligheter vad gäller arbetsinnehåll, kompetens och lön samt känner ansvar och inflytande över sitt arbete. FHVC:s avtal och åtaganden med Hälso- och sjukvårdsnämnden, diskuteras med alla medarbetare bland annat vid 19-möten var tredje vecka och vid de strategidagar som centrum har två gånger årligen. Ett kontinuerligt arbete sker inom ramen för landstingets tallriksmodell för hälsofrämjande arbetsplats. Hela enheten har deltagit i basenhetsgruppsutbildning via Östgötahälsan. PoU-samtal har skett med alla medarbetare. Skyddsrond samt arbete med RH-checkar förekommer på årlig basis. Arbete med befattningsutvecklingar bedrivs. Centrum har bedrivit ett öppet arbete med löneprocessen, där medarbetarna varit delaktiga i bland annat framtagandet av det individuella bedömningsinstrumentet enligt LiÖ:s modell. Flera av medarbetarna bedriver också forskning i samarbete med HU vid Institutionen för hälsa och samhälle. Sjukfrånvaron får anses vara mycket låg. Analys och reflektion Genom stor öppenhet och delaktighet i centrums verksamhet och styrning ökas förståelsen och delaktigheten bland medarbetarna om verksamheten och dess inriktning så att både medarbetare och ledare stimuleras till goda arbetsinsatser. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen får anses vara mycket god.

11 EKONOMIPERSPEKTIV FHVC:s strategier för perspektivet är: - En ekonomi i balans - En kostnadseffektiv verksamhet Transparanta rutiner har utvecklas för ekonomisk styrning och som ger insyn och överblick för medarbetarna. Detta kombineras med kontinuerlig budget dels inom enheten totalt, dels inom projekten. Projektbudgetar följs upp regelbundet. Fördelningen mellan externa medel och nämndmedel är tydlig. Effektivt resursutnyttjande kan ske genom tydliga och långsiktiga prioriteringar i avtalen och med samverkan med andra enheter i relevanta frågor. Ekonomifrågor har diskuterats på 19-möten samt på ledningsgruppsmöten under året. En universitetsanknytning är ofinansierad och genererar årligen ett underskott, denna har under 2006 i princip helt täckts av outnyttjade lönemedel (delvakanser). Folkhälsovetenskapligt centrums ekonomi är i övrigt i balans. Analys och reflektion Lönekostnadsutvecklingen var mycket god under året då en satsning gjordes för att minska skillnaderna mellan olika personalkategorier, i enlighet med lönestrategin under år Den ofinansierade förenade tjänsten på professorsnivå ger i dagsläget ett betydande underskott för personalkostnaderna i resultaträkningen. Detta får konsekvenser för möjligheterna att möta den ökande efterfrågan på FHVC:s insatser. Måluppfyllelse Får anses godtagbar.

12 PE 037 Folkhälsovetenskapligt centrum Resultaträkning, finansieringsanalys, investeringar och balansräkning 2006 Resultaträkning (tkr) Bokslut 2006 Budget 2006 Bokslut 2005 Intäkter Koncernbidrag 1 Försäljning sjukvård Försäljning övriga tjänster 1 15 Statsbidrag 170 1) Bidrag för personal Övriga bidrag 619 2) ) varav FoUU landsting varav övrigt Sålt material, varor, övriga intäkter ) ) Summa verksamhetens intäkter Kostnader Lönekostnader ) Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader ) ) -405 Summa personalkostnader Kostnader för köpt verksamhet -92 5) 5) -100 Verksamhetsnära material och varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader ), 6) ), 6) Summa övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader -3-3 Årets resultat Noter till Resultaträkningen: 1) Består av ersättning från Socialdepartementat för Riskbruksprojekt HFS-FHI, 170 tkr. 2) LiÖ interna FoU-bidrag är delvis bokförda under Övriga intäkter. 3) Vakanta tjänster under året har lett till lägre lönekostnader än budgeterat. 4) Kostnader för projekt vilka bokförts under Övriga verksamhetskostnader. 5) Avser analyser för projektet Socioekonomiska skillnader vilket ej var budgeterat. 6) Kostnader för Licenser mm fölr databashantering 170 tkr, utöver budget.

13 Finansieringsanalys (tkr) Bokslut 2006 Bokslut 2005 Tillförda medel Resultat efter finansnetto Justering för avskrivningar Minskning av förråd Minskning av kortfristiga fordringar 263 Ökning av kortfristiga skulder 270 Övriga rörelsekapitalpåverkande poster Summa tillförda medel Använda medel Nettoinvesteringar Ökning av förråd Ökning av kortfristiga fordringar Minskning av kortfristiga skulder 720 Summa använda medel Förändring av likvida medel

14 Balansräkning (tkr) Bokslut 2006 Bokslut 2005 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier Datorutrustning Medicinsk apparatur Fordon Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och lager Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Semesterlöneskuld, okomp övertid mm Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 545 1) Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder Not till eget kapital varav rörelsekapital varav anläggningskapital Noter till Balansräkningen: 3) Uppbokade projekt: Motiverade samtal 297 tkr, Skadeprojektet 78 tkr, Munhälsa 2003: 73 tkr, 93 tkr avser upplupna leverantörsfakturor i efact.

15 Bilaga Redovisning av nyckelindikatorer 2006 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET Strategi 1: Strategi 1: Landstingsledningen ska ha kunskap om och efterfråga vår verksamhet och våra produkter Kontinuerlig dialog med och kunskapsstöd till landstingsledningen (politiker och tjänstemän) Antal möten och samtal med landstingsledningens politiker och tjänstemän Målvärde 1 Utfall 2 Mättidpunkt 3 Regelbund na möten med uppdragsgi vare och politiker Har skett under 2006 Strategi 2: Kunskapsunderlag från FHVC ska bidra till landstingsledningens planering och styrning för en god hälsa i hela befolkningen utifrån ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv Folkhälsofrågor och folkhälsoperspektiv ska återfinnas i de styrdokument, handlingsplaner och avtal som vi kan påverka Antal politiker som anser av FHVC:s kunskap Strategi 3: Landstingsledningen ska uppfatta vår verksamhet som kunskapsbaserad, relevant och pålitlig Hitta rätt strategisk nivå för utbyte av kunskap Antal samarbetsprojekt med externa parter Förekomst Föreko mmit under Enligt enhetens styrkort Senast mätta utfall under År och månad för mätning av senaste utfall 1

16 Bilaga Redovisning av nyckelindikatorer 2006 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET Strategi 1: Att utveckla nya verksamhetsområden utifrån uppkomna behov och i enlighet med HSN:s strategier Regelbundna dialogmöten med hälso- och sjukvårdsdirektören Antal nytillkomna åtaganden Förekomst Föreko mmit under 2006 Strategi 2: Att utveckla FHVC:s kunskapsunderlag så att de på ett effektivare sätt kan användas i landstingets styrprocesser Utveckla Antal projekt/verksamheter där kunskapsunderlag metodutveckling ingår genom (i) Antal projekt/verksamheter där metodutveckling och vinster (ii) synliggöra ur ett hälsoperspektiv lyfts fram hälsoperspektiv i termer av hälsa, livskvalitet och samhällsekonomi Förekomst Föreko mmit under 2006 Strategi 3: Att utveckla gränsöverskridande aktiviteter, tex genom strategiska grupper, för att stödja en god hälsoutveckling i hela befolkningen i länet Hitta rätt strategisk nivå för utbyte av kunskap Antal samarbetsprojekt med externa parter Förekomst Föreko mmit under

17 Bilaga Redovisning av nyckelindikatorer 2006 PROCESSPERSPEKTIVET Strategi 1: Arbetet ska bygga på god kunskap om hälsans determinanter och deras utveckling bland medborgarna Kunskapsinhämtning inom relevanta områden Genomföra befolkningsenkäter Genomförd under 2006 Genom förd enkät Strategi 2: Verksamheten ska var kunskapsbaserad och bygga på en god omvärldsorientering om befolkningens behov och hälsoutveckling Utveckla metoder för inhämtning av kunskap inom relevanta områden Enkätmetodik Påbörjad forskning En medar betare forskar stud Strategi 3: God kunskap om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder God metodkunskap Utveckla kunskapsunderlag inom olika levnadsvaneområden Att presentera kunskapsu nderlag på hemsidan Finns underl ag om levnad svanor 3

18 Bilaga Redovisning av nyckelindikatorer 2006 MEDARBETARPERSPEKTIVET Strategi 1: Utifrån sitt utdrag ska medarbetare motiveras att göra goda arbetsinsatser Landstinget har goda och hälsofrämjande arbetsplatser Total sjukfrånvaro uttryckt i procent för aktuell period 5% 1,9% Strategi 2: FHVC ska vara en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats där medarbetarna har utvecklingsmöjligheter vad gäller arbetsinnehåll, kompetens och lön samt känner ansvar och inflytande över sitt arbete Utvecklingssamtal Befattningsutvecklin gsbeskrivningar Resultat i medarbetarenkät och skyddsrond Uppföljning av befattningsbeskrivningar i utvecklingssamtal Alla PoUsamtal medarbetar e ska ha genom årliga PoUsamtal med förda alla medar betare under Årlig uppföljnin g 2006 PoUsamtal genom förda med alla medar betare under

19 Bilaga Redovisning av nyckelindikatorer 2006 EKONOMIPERSPEKTIVET Strategi 1: En ekonomi i balans Rutiner för ekonomisk styrning Väl genomarbetat budgetarbete Nollbudget XXXX Regelbunden ekonomisk Ekonomi på ledningsgruppsmöten Förekomst Föreko mmit under 2006 Strategi 2: En kostnadseffektiv verksamhet Kontroll av personalkostnaderna Lönekostnadsutveckling i % jämfört med motsvarande period föregående år Målvärde Utfall Mättidpunkt 3% 4,% April