Verksamhetsplan 2016 för Rosenlunds förskolor

Transkript

1 Rosenlunds förskolor Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (26) Handläggare Telefon: Till Rosenlunds förskolor Verksamhetsplan 2016 för Rosenlunds förskolor Förslag till beslut Rosenlunds förskolor

2 Sid 2 (26) Innehållsförteckning Inledning Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Stockholms miljö är giftfri Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande...26 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...26 Budget Övriga frågor... 26

3 Sid 3 (26) Inledning Under sina första levnadsår lär barns sig mer än de kommer att göra under motsvarande tidsperioder i livet. Därför är det viktigt hur barn blir bemötta i sina försök att erövra omvärlden. Barn som blir positivt bemötta i sitt lärande bevarar och utvecklar sin nyfikenhet och lust att lära genom livet. Barnen som går på våra förskolor skall utveckla god självständighet och känna tilltro till sin egen förmåga. Vi vill erbjuda dem en trygg miljö som utmanar och lockar till lek, utveckling och lärande. De ska bli goda kamrater som med glädje och nyfikenhet vill dela sin vardag tillsammans. Rosenlunds förskolor består av förskolorna Måttbandet, Wollmar, Sachsgatan, Eriksdal och Eriksdalsvillan. Våra styrdokument är: Skollagen, Förskolans läroplan, Stockholms stads förskoleprogram, FN s barnkonvention, Södermalms stadsdelsförvaltnings verksamhetsplan, Diskrimineringslagen samt Rosenlunds förskolors mål och åtaganden. Organisation Verksamheten leds av förskolechef som har det övergripande ansvaret för verksamhet, personal och budget. Biträdande förskolechef biträder förskolechef och förankrar beslut och utvecklingsprocesser i verksamheten. Pedagogisk ledare arbetar med det pedagogiska utvecklingsarbetet i enheten tillsammans med styrgrupp samt stödjer enhetens personalgrupper i metod- och kvalitetsutveckling. Pedagogisk ledare är utbildad talpedagog och specialpedagog och säkerställer också enhetens arbete med barn med särskilda behov. Platsansvarig på varje förskola ansvarar för arbetsplatsens drift. Platsansvariga, biträdande förskolechef, pedagogisk ledare och chef bildar tillsammans enhetens Styrgrupp som driver utvecklingsfrågor och systematiskt kvalitetsarbete. Ledningsgrupper bestående av platsansvarig och arbetsgruppsledare följer upp och driver arbetet framåt på respektive förskola. Arbetsgruppsledare och förskollärare arbetar för att upprätthålla god pedagogisk kvalité i sina arbetsgrupper på respektive förskola. Alla våra medarbetare har olika ansvarsområden utifrån intresse och kompetens. Lokal samverkansgrupp arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete. Vi har ca 250 barn och 55 anställda. Varav 18 förskollärare, 33 barnskötare och 3 kockar i verksamhet. 2 medarbetare är tjänstlediga för studier.

4 Sid 4 (26) Städning sker kvällstid av entreprenad. Utveckling 2016 Alla barn på Södermalm har rätt till jämlika och goda uppväxtvillkor i en rolig, trygg och lärorik förskola med hög kvalitet. Förskolans kvalitet och verksamhet lägger grunden för ett livslångt lärande och ska anpassas till varje barns behov, förmågor och möjligheter. En av utmaningarna för Rosenlunds förskolor är att närma sig begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet byggd på forskning om förskolan och kunskap genom erfarenhet. Pedagogisk dokumentation är ett redskap för att synliggöra beprövad erfarenhet och är ett instrument för att utvärdera, analysera och utveckla verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen är också ett redskap som används för att säkra övergången förskola - skola. Våra förskolor kommer att fortsätta utveckla sina pedagogiska miljöer för att främja lärandet utifrån läroplanens alla målområden. Barnens vistelse på förskolorna skall vara trygg och säker. Vi kommer under vårterminen 2016 att nå nivå 1 av 3 i stadens handlingsplan i strävan efter att nå en giftfri förskola. Vi ska också ge barnen en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa och kommer att fokusera på att främja goda mat- och rörelsevanor i vår verksamhet. Enheten fem förskolor är medlemmar i Friluftsfrämjandet och driver en utbildningsinsats för våra medarbetare att bli friluftsledare. Därigenom får vi en likvärdighet för våra utflykters innehåll med ett tydligt syfte och mening. Förskolans kulturuppdrag innebär att alla barn ska ha tillgång både till professionella kulturupplevelser och att själva få skapa. Kultur för, av och med barn är lika viktigt. Barnen ska kunna skapa tillsammans med kompetenta vuxna som ger inspiration och stöd. Barnen ska genom detta både få intryck och skapa egna uttryck. Biblioteken är en viktig kulturpartner för förskolan. Sedan våren 2013 pågår projektet "Läsa mera", ett samarbete mellan Södermalms stadsdelsförvaltning och Stockholms stadsbibliotek. Böcker har efter det fått en större betydelse och används på på ett mycket mer medvetet sätt för att tidigt skapa intresse för böcker och få barnen nyfikna på litteraturens magiska värld. Medarbetarna är enhetens viktigaste resurs. Våra förskollärare och barnskötares engagemang och motivation säkerställer förskolornas kvalitet, och ger våra barn goda förutsättningar att utvecklas och lära. Vi uppskattar all möjlighet till fortbildning både för yrkesmässig och personlig utveckling och uppmuntrar alla att delta i de kurser och föreläsningar som erbjuds. Vi fortsätter med enhetens egna lärgrupper med pedagogisk dokumentation, användandet av Ipads i barngruppen, samt interkulturalitet. Liksom att vi deltar i stadsdelens nätverk om Genus och normkreativitet, kemikaliefri förskola, och i köksnätverk. Enheten bygger sin lärande organisation med tydlig ledningsorganisation, nätverk och gemensam gruppdisk där all information som rör verksamheten finns för alla att nå. Pedagogisk ledare är länken mellan styrdokument och medarbetare och stöder arbetslagen i deras utvecklingsarbeten. Vår pedagogiska ledare är utbildad förskollärare, talpedagog och specialpedagog och säkerställer att medarbetare får kunskaper inom dessa områden och att våra barn med särskilda behov får dessa tillgodosedda. Enhetens resultat i den senaste medarbetarenkäten var 100% gällande att medarbetarna är insatta i arbetsplatsens mål och åtaganden. Detta stärker oss i vårt fortsatta arbete med

5 Sid 5 (26) förtydligande av organisation och styrdokument. Enhetens drivs med grundsynen att allt kan alltid bli bättre. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden Andel förskollärare av antal anställda 40 % 40 % Tertial Andel förskollärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik År 1 % Öka År Andel nöjda föräldrar 88 % 85 % År Antal barn per grupp Tertial Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 4,9 4,9 Tertial Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,7 3,8 År Nämndmål: Alla barn ges förutsättningar för fortsatt utveckling, lek och lärande Beskrivning Förskolans pedagogiska miljöer ger barnen förutsättningar att utmanas i goda lek- och lärandemiljöer. Den pedagogiska dokumentationen synliggör barnens förändrade lärande och ligger till grund för fortsatt uppföljning, utvärdering och utveckling. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel barn som givits förutsättningar för fortsatt utveckling, lek och lärande (GUF) Andel nöjda vårdnadshavare till flickor avseende utveckling och lärande (FU) Andel nöjda vårdnadshavare till pojkar avseende utveckling och lärande (FU) Det sammantagna resultatet av personalens självvärdering enligt kvalitetsindikatorn 93 % Halvår Halvår 82 % Halvår 3,7 Halvår

6 Sid 6 (26) Enhetsmål: Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande. Förväntat resultat 90 % av barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande. 93 % av vårdnadshavarna anser att barnets utveckling och lärande uppmuntras. Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns utveckling och lärande" är 3,7 på en sexgradig skala. Arbetssätt Alla barn blir sedda och bekräftade och allas synpunkter respekteras. Personalen organiserar miljö och material så att det inspirerar och utmanar till lek som utgör grunden för barns utveckling och lärande och där upplevelser bearbetas. Miljön är flexibel och förändras efter barnens intressen och behov av utmaning. Omsorg och lärande knyts ihop under dagen och bildar en helhet och lärandet går som en röd tråd genom alla aktiviteter. Det innebär att lärandet är ämnesöverskridande och när de undersöker, provar, och laborerar tillsammans utvecklar de sina grundläggande förmågor till fortsatt lärande. Barnen arbetar med teman och projekt som dokumenteras och visas på väggar och anslagstavlor för barn och föräldrar att se, resonera om och reflektera över. Vi driver verksamheten framåt med stöd av pedagogisk dokumentation där dokumentationerna är samtalsunderlag både för barn och pedagoger i reflektionsstunder. Material finns lättillgängligt för barnen att skapa och leka med, som färger, papper, lim, pärlor etc liksom utklädningsmaterial och konstruktionsmaterial. Vi uppmuntrar till utforskande av vardagsmiljön och stimulerar till upptäckarlusta. Pedagogen blir medforskare i att förstå hur saker fungerar genom att arbeta med naturvetenskap och teknik. Vi använder bla olika material till bygg- och konstruktionslek, vi laborerar med vatten, snö, is, planterar och följer årstidernas växlingar för att lära oss hur det påverkar djur och växter. Barnen följer naturens kretslopp när vi odlar och vid kontinuerliga naturupplevelser och ser då samspelet mellan människa, natur och djur. Barnen deltar i estetiska processer som musik, rytmik, rörelse, drama, bild- och form och andra aktiviteter och utforskar världen med alla sina sinnen. Vårdnadshavare informeras om detta löpande i informationsbrev, i pedagogisk dokumentation, på föräldramöten och i utvecklingssamtal. Resursanvändning Inskolningar av barnen är noga planerade då föräldrar får insyn i verksamheten. Miljön inspirerar barnen till att bli självständiga och nyfikna. Förskolans lokaler är en viktig

7 Sid 7 (26) resurs. Med synen " en förskola - ett arbetslag" utnyttjas rum och personal effektivt. Det finns tillgång till relevant material, vi återanvänder material och använder material från naturen för kreativt skapande. Barnen lär av varandra, och deras tankar och idéer dokumenteras och används i det dagliga pedagogiska arbetet. Barnen kan följa sitt och kamraternas lärande i dokumentationer och resonerar om detta tillsammans. Vi har interna och externa nätverk och lärgrupper för våra pedagoger. Pedagoger går på kurser och föreläsningar och inspirerar varandra till nya syn- och arbetssätt. Facklitteratur finns på varje förskola. Förskolorna lånar böcker på biblioteket regelbundet. Vi arbetar efter stadsdelens riktlinjer kring "Modersmålsstöd och interkulturellt arbete i förskolan" med samarbete med hemmen vid flerspråkighet. Vi tar emot lärarstudenter, barnskötarelever och praktikanter vilket berikar lärandet. Medarbetarnas kompetens är förskolans främsta resurs. Informationsteknik (IT) används för att dokumentera verksamheten och för att informera vårdnadshavare. Andra resurser förskolan har tillgång till är närmiljön, som används i det pedagogiska arbetet med barnen, stadens kulturutbud och samarbetet med föräldrarna/vårdnadshavarna. Uppföljning I de dagliga samtalen med barn och föräldrar, i intervjuer med barnen, i utvecklingssamtal och enkäter för föräldrar fångar vi upp hur barn och föräldrar upplever verksamheten. Uppföljning sker i reflekterande kollegiala samtal dagligen och på avdelningsplaneringar och APT följs synpunkter, idéer och tankar upp och arbetet vidareutvecklas i ständig process. I barnintervjuer, pedagogisk dokumentation och i samtal med barnen följer vi barnens utveckling, lek och lärande och utvecklar verksamheten vidare. I GUF och i stadens kvalitetsindikator utvärderas arbetsmetoder terminsvis. Som underlag för bedömningen ligger använder förskolan dokumentationer, observationer och barnintervjuer. I Stockholms stads förskoleundersökning och i utvecklingssamtal följer vi upp föräldrars upplevelse av förskolans arbete. Utvärdering löper under hela läsåret med fokus innan sommaren. Utveckling Vi kommer att fördjupa oss inom normkreativt tänkande och interkulturellt arbete. Vi kommer också att arbeta vidare med bokens och berättandets betydelse för barnens lärande. Vi fortsätter våra nätverk för hur lärplattan kan användas som pedagogiskt verktyg för barn och pedagoger. Vi ska fokusera på hur våra miljöer stödjer barnens lärande och nyfikenhet.

8 Sid 8 (26) Nämndmål: Alla barn har en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa Beskrivning Det pedagogiska arbetet främjar det positiva sambandet mellan kost, rörelse och hälsa. Det ger också barnen grundläggande kunskaper och förutsättningar för detta på olika sätt. Verksamheten pågår såväl inom- som utomhus, och miljöerna används flexibelt under hela dagen. Den pedagogiska måltiden är viktig ur ett hälso- och trivselperspektiv och har stor betydelse för barnens välbefinnande. Alla barn får god, varierad och näringsriktig mat och med stor andel ekologisk och vegetarisk mat i förskolan. Förvaltningens gemensamma kostpolicy "Riktlinjer för mat och måltider inom förskolorna i Södermalms stadsdelsområde" följs av alla förskolor. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal natur- och kulturgrupper Tertial Aktivitet Startdatum Slutdatum Södermalms förskolor ska följa "Riktlinjer för mat och måltider" Södermalms förskolor ska ge barnen näringsriktig mat och grundläggande kunskaper om kopplingen mellan mat och hälsa Södermalms förskolors kockar ingår i ett köksnätverk Enhetsmål: Barn får en positiv upplevelse av kost rörelse och hälsa. Förväntat resultat Barnen får en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa. 85 % av vårnadshavarna anser att barnet uppmuntras till fysiska aktiviteter. Arbetssätt Förskolan erbjuder barnen en väl avvägd dagsrytm och strävar efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och välbefinnande. Barnen serveras vällagad mat från grunden och måltiderna är trevliga stunder av samvaro med andra barn och vuxna. Barnen uppmuntras att ta själva och smaka på allt. Barnen får prova olika smaker och lära sig sätta ord på sina upplevelser. Våra barn är ute dagligen för- eller eftermiddag och utifrån mognad deltar barnen i heldagsutflykter helst i skogsmark. Alla grupper deltar i olika aktiviteter med rörelse på förskolan med ex "miniröris" från Friskis och Svettis, dans och rörelse till musik, yogapass och massage av en kompis eller personal.

9 Sid 9 (26) Vi leker grupplekar utomhus och strävar efter att röra oss i naturmark och ojämn terräng. Våra förskolor är med i Friluftsfrämjandet och har utbildade Mullepedagoger som leder veckovisa skogsutflykter under höst-vår och sommar för att säkerställa att barnen får likvärdiga naturupplevelser och lärande. Vintertid åker barnen skridskor vid Eriksdalsskolan eller Zinken och pulka vid närliggande backar. Alla förskolor odlar på olika sätt. Två av förskolorna odlar grönsaker på kolonilotter och följer naturens kretslopp. Våra förskolor har ett hälsotema en vecka varje termin sk " Hälsoveckan". Då samtalar man om kroppen och vad kroppen behöver för att må bra, lagar extra hälsosam mat, har ex motionspass, springer Rosenlundsloppet - där alla är vinnare och andra aktiviteter som främjar goda rörelsevanor. Resursanvändning Våra pedagoger med kunskaper om utepedagogik inspirerar övriga till aktiviteter och lekar utomhus. Våra pedagoger är förebilder för barnen och påverkar deras mat och rörelsevanor. Parker och närliggande grönområden är utflyktsmål liksom naturområden som Årsta, Rudan och Långholmen. Vårdnadshavare får förslag till klädval för utomhusvistelse då det är viktigt att barnen inte fryser och att de kan röra sig obehindrat. Skriften "Friska barn" från Karolinska institutet som främjar folkhälsa. Friluftsfrämjandet inspirerar och ökar naturkompetens hos våra pedagoger. Uppföljning Vårdnadshavare följer utomhusaktiviterna genom veckoplanering och informationsbrev. I Förskoleundersökningen får vi resultatet av vårdnadshavarnas nöjdhet med hur förskolan uppmuntrar barnen till fysisk aktivitet. I Förskoleråd, föräldramöten och i utvecklingssamtalet tas frågor upp om kost, rörelse och hälsa. På APT, avdelningsmöten och i ledningsgrupp sker kollegiala reflekterande samtal om utveckling av verksamhet. Barnens synpunkter efterfrågas i ex intervjuer och följs genom pedagogisk dokumentation. Utveckling Vi kan utveckla barnens insikter i hur mat, rörelse och hälsa hör ihop. Våra pedagoger är förebilder för barnen och påverkar deras mat och rörelsevanor det är därför viktigt att de reflekterar över sitt förhållningssätt och agerande i vardagliga situationer. Nämndmål: Alla barn har jämlika livschanser Beskrivning Förvaltningens verksamheter ska värna om barnets rättigheter, och bidra till att skapa

10 Sid 10 (26) uppväxtvillkor som ger alla barn lika goda möjligheter oavsett bakgrund. Enligt andra artikeln i FNs barnkonvention framgår att "Alla barn samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.(från Rädda Barnens hemsida där barnkonventionen presenteras i en förkortad version). Familjer som söker ekonomiskt bistånd får rätt insats för att uppnå egen försörjning. Föräldrar till barn i åldrarna 3 12 år kommer även under 2016 erbjudas ABC föräldrastöd. Varje förskoleenhet har ett barnombud som samarbetar med Ersta Vändpunkt när vårdnadshavare har missbruksproblematik (Från Rädda barnens hemsida där barnkonventionen presenteras i en förkortad version). Aktivitet Startdatum Slutdatum Föräldrar ska ges möjlighet att delta i ABC-utbildning Nämndmål: Alla barn i förskolan ska ges möjlighet att utveckla sitt intresse för matematik, naturvetenskap och språk Beskrivning Barnen i förskolan ska ges förutsättningar att utveckla sina matematiska, naturvetenskapliga och språkliga förmågor. Miljöerna i förskolan ska vara väl genomtänkta både inom- och utomhus och ge barnen möjlighet till förståelse för matematik, naturvetenskap och språk. IKT (informations- och kommunikationsteknik) är ett av redskapen för detta. Ett systematiskt kvalitetsarbete utgör underlag för uppföljning av hur arbetet med matematik, naturvetenskap och språk kan utvecklas. Där ingår pedagogisk dokumentation. Förskolan fortsätter utveckla arbetet med flerspråkighet och interkulturalitet. Samarbetet med Stockholms stadsbibliotek i projektet "Läsa mera" fortsätter under Alla förskolor har ett läsombud. Målet är att barnen utvecklar sitt intresse för språk, läsning och litteratur. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel förskolor som har utformat minst en pedagogisk läsmiljö Tertial Personalens självvärdering av "barns språkliga och kommunikativa utveckling" enligt kvalitetsindikatorn Personalens självvärdering under området "barns matematiska utveckling" enligt kvalitetsindikatorn 4 År 3,8 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla förskolor ska arbeta med pedagogisk dokumentation och ett arbete med att introducera skolplattformen kommer att starta. Södermalms förskolor ska arbeta för att hitta former för att arbeta för en vetenskaplig förankring och beprövad erfarenhet Södermalms förskolor ska fortsätta utveckla de pedagogiska miljöerna så att de ger barnen möjlighet att erövra kunskap om språk, naturvetenskap, matematik

11 Sid 11 (26) Enhetsmål: Barn i förskolan utvecklar sina matematiska och språkliga förmågor. Förväntat resultat Att 90 % av barnen utvecklar matematiska förmågor. Att 97 % av barnen utvecklar språklig förmåga. Att 89 % av vårdnadshavarna anser att barnet uppmuntras i att utveckla sitt matematiska tänkande. Att 97 % av vårdnadshavarna anser att barnet uppmuntras att utveckla sitt språk. Arbetssätt Vi lägger grunden till matematisk förståelse när barnen får möjlighet att reflektera över likheter och skillnader, längd, form, avstånd, vikt och volym. Barnen upptäcker matematikens värld när de sorterar, väger, mäter, jämför, urskiljer mönster och former och räknar föremål i vardagliga sammanhang och i teman ute och inne. Den pedagogiska miljön erbjuder ex pussel och spel, form och färg, konstruktion och bygg, natur och vattenlek som bidrar till matematiskt tänkande. Pedagogerna använder adekvata matematiska begrepp i samtalen med barnen, ex jämförelseord : många fler flest, lägesord: före efter mellan bredvid, och tidsord: igår idag imorgon.. Barnens språkutveckling stöds genom att vi utvecklar barnens ord och begreppsförråd genom att bekräfta, upprepa och benämna föremål vid dess rätta namn i alla dagliga dialoger och situationer. Vi hjälper barnet att sätta ord på sina känslor och att uttrycka sina tankar. Barnen uppmuntras till att berätta, samtala och att uttrycka sig både enskilt och i grupp, vi lär oss lyssna på varandra. Sagoberättande och bokläsning är en daglig aktivitet. Olikheter ses som en tillgång och vi involverar barngruppens andra språk och kulturer i förskolans vardag enligt "stadsdelsförvaltningens riktlinjer för interkulturellt arbete och modersmålsstöd".språkutveckling genomsyrar hela förskolans verksamhet. Varje dag ges barnen tillfälle att samtala, argumentera och återberätta då de språkliga förmågorna tränas. Pedagogerna finns nära för att hjälpa sätta ord i olika situationer och vid konflikter. För de barn som behöver stöd i sin språkutveckling använder vi TAKK. Tecken som stöd. Läsa-meraprojektet har främjat betydelsen av böcker på förskolan. Barnen lånar hem böcker från förskolan liksom de tar med sig favoriter till sina kamrater på förskolan. Barn och personal läser böcker tillsammans varje dag. Högläsningen hjälper till att bygga barns ordförråd, Barnens självkänsla och empati utvecklas av sagor och berättelser, och det lägger grunden för deras fortsatta läsning. Barnen berättar och uttrycker sina tankar som vuxna lyssnar på och leder vidare. Barn med annat modersmål ges möjlighet genom böcker, sånger och musik utveckla sitt modersmål i samarbete med familjen. Vi synliggör en mångfald av kultur och språk. Resursanvändning De pedagoger med fördjupade kunskaper i att arbeta med matematik för förskolebarn

12 Sid 12 (26) inspirerar övriga medarbetare med sina projekt och temaarbeten. Lokalerna är en viktig resurs - miljön och material utgår från barnens intressen och behov. Den ska utmana, vara tillgänglig och inspirerande. I nätverk, på avdelningsmöten och på APT sprids metoder och arbetssätt. Litteratur finns på varje förskola som inspiration. Läsamera-projektet inspirerar till metodutveckling hur man kan använda litteraturen på förskolan. Vi samarbetar med biblioteken och lånar nya böcker varje månad. Vår pedagogiska ledare utbildar våra pedagoger i TAKK. Uppföljning Enhetens arbete följs upp regelbundet med olika metoder. I GUF ( Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på södermalm) 2 gånger per år. I Stadens Kvalitetsindikator där arbetslagen graderar sina insatser 2 ggr per år på en skala 1-6. På avdelningsmöten och APT ( arbetsplatsträffar ) samtalar arbetslagen om hur arbetet framskrider, om hinder, lösningar och framgångar. Vid planering och uppföljning/utvärdering av aktiviteter. Veckovis på reflektionsmöten samtalar arbetslag om daglägen, behov och insatser. I pedagogisk dokumentation följer pedagogerna barnens lärande. I Förskoleenkäten samt i utvecklingssamtal med vårdnadshavarna stämmer vi av hur vi når målet. Vår pedagogiska ledare följer upp arbetslagens arbete, handleder vid behov och framför till styrgrupp och förskolechef hur arbetet framskrider. Utveckling Vi fortsätter att utveckla våra pedagogiska miljöer för språkutveckling, språklig mångfald och matematik med en tydlig genusmedvetenhet. Vi kommer att arbeta vidare med bokens och berättandets betydlese för barnens lärande. Nämndmål: Alla barn i förskolan ska ha tillgång till goda pedagogiska miljöer både inom och utomhus Beskrivning Varje barns utveckling och lärande sker i samspel med omgivningen. Den pedagogiska inomoch utomhusmiljön ska vara estetisk. Den ska också och erbjuda ett rikt och varierat material, utformat med utgångspunkt från läroplanens målområden och barnens intressen. Utemiljön ska ses som ett av förskolans pedagogiska rum. Miljön ska också vara genomtänkt ur ett genus- och likabehandlingsperspektiv och synliggöra kulturella olikheter med ett interkulturellt förhållningssätt. Dokumentation om hur miljö och material används, såväl inomhus som utomhus Dokumentationen utgör underlag för reflektion och analys av hur miljön på bästa sätt kan bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolorna fortsätter att följa stadens plan för en kemikaliesmart förskola.

13 Sid 13 (26) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Personalens självvärdering av pedagogisk miljö och material enligt kvalitetsindikatorn 3,8 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Organisera så att förskolan använder inom- och utomhusmiljöerna för lärande på ett mer flexibelt vis under hela dagen Enhetsmål: Barns lärande stöds av förskolans pedagogiska miljöer. Förväntat resultat Miljön på förskolan stimulerar barnen till lek och utforskande. 89 % av vårdnadshavarna upplever att miljön uppmuntrar lek, lärande och utveckling. Arbetssätt Förskolans pedagogiska miljö är föränderlig och utgår från barngruppens intressen och utvecklingsnivå. Personalen organiserar miljö och material så att det inspirerar och utmanar till lek och ger barnen möjligheter till att göra aktiva val. Vi skapar olika mötesplatser för barns ärande som inspirerar till fantasi och roll-lekar, byggoch konstruktion, djur och natur, ateljéer med skapande material, rörelse sång och musik, bokhörnor, exprimenthörnor, språk och matematik. Allt finns i barnens höjd utifrån barnens mognad så att de kan hämta material själva, pedagogerna utmanar och inspirerar barnen individuellt eller i grupp. Barnen blir introducerade till nya miljöer och material för att bli delaktiga och trygga i miljön. Miljön är flexibel och förändras efter barnens intressen och behov av utmaning. Barn och vuxna tar ansvar för sin dagliga miljö genom att plocka undan sina saker när de byter aktiviteter eller går hem för dagen. Att ha det fint och ordningssamt omkring sig skapar struktur och trivsel och värdesätts. "Att göra fint" tillsammans säkerställer att det är välkomnande för nästa grupp. De vuxna finns nära barnen, pratar och lyssnar för att skapa goda förutsättningar för att ha en god ordning i miljön. Resursanvändning Barnen och medarbetarna är våra största resurser för utveckling av verksamheten. De hjälps åt att skapa spännande miljöer. Barnens idéer, synpunkter och tankar tas tillvara i utformandet av miljön. Litteratur, studiebesök och facktidningar inspirerar till nya ideer. Vi tillvaratar varandras kompetenser inom enheten i utvecklingen av pedagogiska miljöer. Föräldrar välkomnas att hjälpa till med miljön för barnen.

14 Sid 14 (26) Uppföljning I utvärderingsmaterialet GUF ser pedagogerna hur barnen svarar upp mot miljön. I Kvalitetsindikatorn skattar personalen sitt arbete utifrån det pedagogiska uppdraget i sex nivåer. I Stocholms stads förskoleundersökning visar vårdnadshavarnas sin nöjdhet med sin förskola och synliggör utvecklingsområden. På APT, avdelningsmöten tas den pedagogiska miljön upp. I kollegiala samtal dagligen tittar vi på hur miljön stödjer lärandet. Utveckling Den pedagogiska miljön är ständigt föränderlig utifrån barnens behov och intressen, detta kväver en god medvetenhet hos medarbetare att utarbeta inspirerande och utvecklande miljöer både inne och på förskolegårdarna. Vi kan utveckla vår medvetenhet hur miljöerna både inom- som utomhus stödjer barns lärande och nyfikenhet. Vi ska särskilt fokusera på miljö och material för språkutveckling, matematik och en tydlig genusmedvetenhet och interkulturellt förhållningssätt. Barnen kan vara mer delaktiga i utformandet av miljöerna på förskolan. Nämndmål: Alla barn ska ges möjlighet att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och för människors lika värde Beskrivning Förskolans medarbetare ger barnen förutsättningar att utveckla sina förmågor att känna ansvar och förståelse för grundläggande demokratiska värderingar. Det innebär bland annat att barnen visar ansvar, respekt och solidaritet med andra människor. Det innebär också att de visar förståelse för alla människors lika värde, vilket är en viktig förutsättning för att barnen ska kunna lära och utvecklas. Förskolans arbete ska bedrivas med ett medvetet genus- och likabehandlingsperspektiv, och med ett interkulturellt förhållningssätt. Alla förskolor har minst en pedagog som deltar i förskolans genus- och normkritiska nätverk. Förskolorna reviderar varje år sin plan för likabehandling, diskriminering och kränkande särbehandling. I planen ska det finnas mål för de främjande och förebyggande insatserna. De bygger på analys av kartläggningar och utvärderingar av tidigare års arbete. Det ska också finnas en beskrivning av vilket arbete som planeras och vilka rutiner som gäller. Planen ska beskriva hur barn och vårdnadshavare medverkar i det främjande och förebyggande arbetet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel förskoleenheter som ingår i förvaltningens nätverk om genus och normmedvetenhet Tertial Andel vårdnadshavare till flickor som är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga (FU) Andel vårdnadshavare till pojkar som är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga (FU) 90 % Halvår Halvår Personalens bedömning av "Andel barn som visar förståelse 87 % Halvår

15 Sid 15 (26) Indikator för demokratiska värderingar"(guf) Personalens bedömning av "Andel barn som är delaktiga och utövar inflytande" (GUF) Årsmål KF:s årsmål Periodicitet 86 % Halvår Aktivitet Startdatum Slutdatum Arbetet inom förskolan sker med ett genus- och likabehandlingsperspektiv samt med ett interkulturellt förhållningssätt Enhetsmål: Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar Förväntat resultat 90 % av barnen visar grundläggande demokratiska värderingar. 94 % av vårdnadshavarna är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmågor. Arbetssätt Vårt förhållningssätt till barnen präglas av en grundsyn att varje barn är kompetent med kunskap och erfarenhet. Likabehandlingsarbetet genomsyrar hela verksamheten och är en del av förskolornas värdegrundsarbete. Värdefrågor genomsyrar hela dagen och kan också vara längre teman, som ex med känslor, hur känns det och hur kan man visa det, vad är rättvisa, vem bestämmer och vad får/kan jag själv bestämma över, verktyg till att lösa konflikter, hur man är en god kamrat, jämlikhet och genusfrågor m.m. "Vännerna i kungaskogen" och Steg-Vis är ex på metoder som används för förskolorna för att arbeta med känslor. Med de yngre barnen handlar en stor del av dagen om turtagande, att visa hänsyn och omtanke för att successivt öka sina referenser till att som lite äldre uppleva och förstå vad delaktighet och ansvar betyder. Varje förskola utgår från sin egen situation och utformar insatser och åtgärder utifrån de behov som finns i verksamheten. Förskolorna gör systematisk kartläggning av risker under verksamhetsåret. Vi inventerar regelbundet våra olika miljöer inne/ute och vårt material. Kartläggning och inventering ligger sedan till grund för förskolornas fortsatta utvecklingsarbete. Vårt livskunskapsmaterial Start/Stegvis används för att synliggöra hur barnen tänker kring demokratifrågor. Enhetens läsombud ombesörjer att litteraturen som finns på förskolorna genomsyras av ett normkritiskt perspektiv. Varje förskola arbetar systematiskt med att uppmärksamma avvikelser i den dagliga verksamheten. Syftet är att upptäcka, identifiera och åtgärda avvikelser ur ett likabehandlingsperspektiv.

16 Sid 16 (26) Vi strävar efter att vara goda förebilder och bemöter varandra med respekt, såväl stora som små, och uppmuntrar barnen till att ha ett positivt och empatiskt förhållningsätt till varandra. Vi tar barnens konflikter på allvar och hjälper dem att hitta alternativa lösningar utan att döma. Vi stöttar barnen att få styrkan och förmågan att säga nej. För att grundlägga demokratiska värderingar arbetar vi med gruppstärkande lekar, dramalekar, rollspel, barnlitteratur och IKT. Genom barnintervjuer tar vi del av barnens tankar kring demokratiska värderingar och hur de uppfattar sin omvärld. Våra blivande skolbarn arbetar tillsammans med FN s barnkonvention kring barns rättigheter. I våra lärgrupper med lärplattan arbetar vi med att medvetandegöra och analysera appar och innehåll med fokus på genus-och interkulturellt förhållningssätt. Vårdnadshavarna får ta del av värdegrundsarbetet genom löpande informationsbrev, i pedagogisk dokumentation, på föräldramöten och i utvecklingssamtal och i den dagliga kontakten mellan vårdnadshavare och personal. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på våra anslagstavlor för vårdnadhavare. Resursanvändning Vi deltar i Stadsdelens nätverk för genus - och normkritiskt tänkande för kompetenshöjning. Rosenlunds enhets lärgrupper arbetar för en samsyn kring värdegrundsfrågor. Medarbetarna är vår viktigaste resurs i arbetet kring normkritik och ett gott förhållningssätt kring värdegrundsfrågor. Vår likabehandlingsplan genomsyrar hela vår verksamhet. Informationsteknik (IT) används i verksamheten för att dokumentera verksamheten och informera vårdnadshavare. Uppföljning I barnintervjuer och i samtal med barnen följer vi värdegrundsfrågorna i barngrupperna. Likabehandlingsplanen utvärderas årligen. I GUF och kvalitetsindikator utvärderas våra arbetsmetoder terminsvis. Som underlag för utvärderingen används pedagogisk dokumentation, dokumentationer, observationer och barnintervjuer. Uppföljning sker vid förskolornas reflektionsmöten veckovis, kollegiala samtal, avdelningsmöten, APT och löpande under terminen. I Stockholms stads förskoleundersökning och utvecklingssamtal följer vi upp vårdnadshavarnas upplevelser av värdegrundsarbetet. Utveckling Vi fortsätter att implementera likabehandlingsplanen i vardagsarbetet med barnen med syfte att barnen ska lära sig bli goda kamrater och att medarbetare bli mer uppmärksamma på kränkningar och maktstrukturer på förskolan. Vi ska utveckla vår medvetenhet kring genusfrågor och normkritiskt arbete

17 Sid 17 (26) Enhetsmål: Barnen är delaktiga och har inflytande. Förväntat resultat 82 % av barnen är delaktiga och har inflytande över sin dag på förskolan. 91 % av föräldrarna är nöjda med barnens inflytande och delaktighet. Arbetssätt Personalen bemöter barnens behov och initiativ med lyhördhet och respekt. Personalen reflekterar kring hur de kan utveckla former för barnens inflytande. Den pedagogiska miljön är utformad så att den stimulerar barnens inflytande. Aktiviteter och temaarbeten väljs utifrån barnens tankar och idéer. Vi efterfrågar barnens tankar, idéer och förslag och reflekterar tillsammans kring detta, med syfte att få barnen delaktiga i utformningen av verksamheten. I dagliga samtal får barnen information om dagens händelser, alla kommer till tals och respekteras. Barnen tar ansvar för och deltar i det praktiska arbetet på förskolan liksom de är med och utvecklar regler för lekar och samvaro. Barnen kan dagligen välja aktivitet och material och miljön är tydlig och lättillgänglig för alla. Genom att dela in barnen i mindre grupper under dagen skapas möjlighet att alla kommer till tals och blir lyssnade på. Olikheter ses som en tillgång och vi införlivar interkulturalitet i verksamheten. Vårdnadshavare informeras löpande i informationsbrev, i pedagogisk dokumentation, i utvecklingssamtal och på föräldramöte. Resursanvändning Förskolans främsta resurs är medarbetarna och deras kompetens och engagemang. Personalens flerspråkighet tas tillvara liksom andra kulturer ses som en tillgång i verksamheten. Barnens åsikter och synpunkter är viktiga och tas tillvara av personalen för att vidareutveckla arbetet med delaktighet. Personalen deltar i fortbildningar både från vår egen förskoleavdelning och externt inköpta som inspirerar till fortsatt utveckling. Förskolorna i enheten inspirerar varandra och har erfarenhetsutbyte genom nätverk och gemensamma planeringsdagar. Informationsteknik (IT) används för att dokumentera verksamheten och för att informera vårdnadshavare. Uppföljning I olika mötesforum reflekterar vi kring hur inflytandet sker, våra planeringar börjar med tillbakablick och utvärdering - kan något förbättras? I barnintervjuer, pedagogisk dokumentation och i samtal med barnen tar vi reda på vad barnen tycker, vill och föreslår. I GUF utvärderas arbetsmetoder terminsvis som ligger till grund för verksamhetsutveckling.

18 Sid 18 (26) Som underlag för utvärdering används observationer, dokumentationer och barnintervjuer. I förskoleundersökningen ser vi hur föräldrar upplever barnens delaktighet. Utvärdering löper hela läsåret med fokus innan sommaren. Utveckling Vi ska utvärdera vidare hur vi kan öka barns inflytande över sina dagar på förskolan. Vi ska öka barnens medverkan i planering och utvärdering av verksamheten. Vi ska utveckla arbetssätt med interkulturalitet på våra förskolor. Nämndmål: Vårdnadshavare och förskolan har goda former för samverkan Beskrivning Förskolans medarbetare har professionella relationer med vårdnadshavarna och en tydlig dialog med dem kring barnet. Vårdnadshavarna har möjlighet att vara med och påverka verksamheten och erbjuds utvecklingssamtal minst en gång per år. Förskolan kommunicerar med vårdnadshavarna muntligt och informerar skriftligt om verksamheten via informationsbrev. Förskolan bjuder in till föräldramöten där information om förskolans mål och resultat från förskoleundersökningen presenteras. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel vårdnadshavare till flickor som anser att hem och förskola samverkar för barnets bästa (FU) Andel vårdnadshavare till pojkar som anser att hem och förskola samverkar för barnets bästa (FU) 87 % Halvår Halvår Aktivitet Startdatum Slutdatum Vårdnadshavarna på Södermalms förskolor ska minst en gång per år erbjudas ett utvecklingssamtal samt en gång per år erbjudas vara delaktiga i utformningen av förskolans lika behandlingsplan Enhetsmål: Vårdnadshavare och förskola samverkar för barnets bästa. Förväntat resultat 92 % av vårdnadshavarna anser att hem och förskola samverkar för barnets bästa. 97 % av barnen bedömer förskolan att de samarbetar med hemmen för barnets bästa. Arbetssätt Vid inskolning av nya barn får vårdnadshavare insyn i verksamheten. Därefter har grupperna föräldramöten varje termin med information om verksamheten. Vi har inskolningssamtal och därefter minst ett utvecklingssamtal per år. Information om förskolans mål och arbetssätt finns på anslagstavlor. I den pedagogiska dokumentationen som visas upp synliggörs både mål och arbetssätt.

19 Sid 19 (26) Föräldrar/Vårdnadshavare får fortlöpande information om verksamheten, muntligt i den dagliga kontakten, genom dokumentation av barnens aktiviteter, informationsbrev, och intranät. Vi har Förskoleråd som träffas ca 1-2 gånger per termin som är forum för föräldrars delaktighet. Föräldrar/Vårdnadshavare är delaktiga i förskolans utställningar, gårdsfester, luciafirande och är alltid välkomna att vara med i verksamheten. Föräldrar/Vårdnadshavare vänder sig först och främst till sin personal med synpunkter men är alltid välkomna att ringa till förskolechefen. Resursanvändning Vårdnadshavare hittar information om våra förskolor i Jämför service på nätet. All personal på förskolan ansvarar för att vi har en öppen och professionell relation med våra föräldrar/vårdnadshavare. Informationsteknik (IT) används i verksamheten för att dokumentera verksamheten och att informera föräldrar/vårdnadshavare. Varje förskola har förskoleråd som träffas 1-2 gånger /termin och är ett forum för föräldrarepresentanter, personal och förskolechef. Fortbildning och handledning från Södermalms stödteam vid behov till personal och föräldrar som har barn med särskilda behov. Förskoleundersökningen och synpunktshanteringen "Tyck till" är verktyg för delaktighet för vårdnadshavare. Uppföljning I den årliga förskoleundersökningen får vi reda på föräldrars nöjdhet och får en uppfattning om vad våra föräldrar/vårdnadshavare tycker om sin förskola. Resultatet diskuteras på föräldramöten och i förskoleråd där alla blir delaktiga i förskolornas förbättringsområden. I terminsvisa utvecklingssamtal kring barnen, i förskoleråden och på föräldramöten samtalar vi med föräldrar/vårdnadshavare om hur samverkan fungerar. På avdelningsmöten, i reflektionsmöte, styrgrupp och i ledningsgrupperna tar medarbetare upp samverkansfrågor och förbättringsförslag. I personalens utvärdering av verksamheten i GUF och i verksamhetsberättelse redovisas resultat. Vi efterfrågar förbättringsförslag och idéer från vårdnadshavarna och inbjuder till dialog med syfte att möta upp tankar och funderingar kring verksamheten. Utvärdering löper under hela läsåret med fokus innan sommaren. Utveckling Vi ska förbättra informationen till föräldrar hur förskolan gör för att stödja barnets utveckling samt att förmedla mål och arbetssätt till föräldrarna. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Aktivitet Startdatum Slutdatum

20 Sid 20 (26) Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin Nämndmål: Nämndens verksamheter har ett varierat kulturutbud Beskrivning Alla barn i förskolan, den öppna fritidsverksamheten och fritidsgårdar har möjligheter att ta del av ett professionellt kulturliv. De kan uttrycka sig på egen hand och tillsammans med vuxna. Alla unga oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, funktionsförmåga, könsidentitet och könsuttryck, ska ges samma möjligheter till aktiviteter. Alla invånare ska kunna leva likvärdiga liv, ha lika möjligheter och kunna ta del i stadens kulturutbud, oberoende av funktionalitet. Det innebär att även äldre och personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att ta del av ett professionellt kulturliv. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Personalens bedömning av Skapande verksamhet och olika uttrycksformer (kvalitetsindikatorn) 3,7 År Enhetsmål: Barnen i förskolan erbjuds ett varierat kulturutbud Förväntat resultat 69 % av vårdnadshavarna upplever att förskolan ger deras barn möjlighet att ta del av olika sorters kulturutbud på och utanför förskolan. Arbetssätt Kultur i förskolan omfattar kultur för, med och av barn. Det sker bla genom barnens egna estetiska lärprocesser i många olika uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama. Utifrån ålder gör barnen besök på bibliotek, museum, parker och andra intressanta platser. De utforskar och reflekterar över byggnader och konstnärliga utsmyckningar. Vi lyssnar på olika sorters musik både från cd och på konsert. Instrument som ex ukuleles och trummor används och sång, rim och ramsor är dagliga inslag i verksamheten. Alla barn över två år erbjuds minst ett teaterbesök per termin utifrån utveckling och mognad. Alla förskolor har läsombud som inspirerar medarbetarna att använda bokens alla möjligheter i det pedagogiska arbetet. Barngrupper gör egna sagor och pedagogers sagoberättande är en viktig del av dagen.

21 Sid 21 (26) Resursanvändning Stadsdelens läsprojekt "Läsa-mera" med fortbildning för våra läsombud. Kulturnämndens program " Kultur i ögonhöjd". Stadens mötesplats "Kulan" för samverkan mellan kulturlivet och förskolan. Våra egna pedagoger med sång och instrumentkunskaper. Stadsdelens bibliotek, och stadens alla parker, byggnader och skulpturer. Uppföljning I de dagliga samtalen med barn och föräldrar, i intervjuer med barnen, i utvecklingssamtal och enkäter för föräldrar fångar vi upp vad barn och föräldrar vill och tycker. Uppföljning sker i reflekterande kollegiala samtal dagligen och på avdelningsplaneringar och APT följs synpunkter, idéer och tankar upp och arbetet vidareutvecklas i ständig process. I barnintervjuer, pedagogisk dokumentation och i samtal med barnen följer vi barnens utveckling, lek och lärande och utvecklar verksamheten vidare. I GUF och i stadens kvalitetsindikator utvärderas arbetsmetoder terminsvis. Som underlag för bedömningen ligger använder förskolan dokumentationer, observationer och barnintervjuer. I Stockholms stads förskoleundersökning och i utvecklingssamtal följer vi upp föräldrars upplevelse av förskolans arbete. Utvärdering löper under hela läsåret med fokus innan sommaren. Utveckling I förskoleundersökningen svarade 69 % av vårdnadshavarna att de upplever att deras barn möter olika sorters kulturutbud. Vi kan synliggöra mer för våra vårdnadshavare vad kultur är för barn i förskola och ge en tydligare presentation av vad barnen upplever. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.5 Stockholms miljö är giftfri Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel inköpta ekologiska livsmedel i staden av totalt inköpta måltider och livsmedel. Fastställs 2016 År Nämndmål: Verksamheterna är klimatsmarta Beskrivning Södermalms förskolor arbetar enligt stadens kemikalieplan "Vägledning för kemikaliesmart

22 Sid 22 (26) förskola" för att höja medvetenheten kring farliga kemikalier och avveckla skadligt material. Förvaltningen bidrar till att minska förekomsten av olämpliga kemikalier i lekutrustningen på lekplatserna i stadsdelsområdet. Detta sker genom att förvaltningen arbetar för att anläggningsentreprenörerna använder Byggvarubedömningen (BVB) vid lekplatsupprustningar. De verksamheter som köper livsmedel och färdiga måltider ska i ökad utsträckning välja ekologiska alternativ. Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla förskolor ska arbeta med att öka andelen ekologisk mat till 55 procent Öka andelen förskolor med Grön flagg KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Nämndens verksamheter drivs inom givna ekonomiska ramar och uppfyller verksamhetens mål Beskrivning Verksamheterna ryms inom tilldelad budget. Befintliga resurser används optimalt och avtal följs upp systematiskt. Rätt insatser ges i rätt tid och rätt mängd. Förvaltningen kännetecknas av en kultur där ständiga förbättringar är en del av arbetet. Enhetsmål: Det ekonomiska resultatet är positivt. Förväntat resultat Det ekonomiska resultatet är positivt. Arbetssätt Förskolechef följer ekonomiska rapporter med intäkter och kostnader månadsvis. Våra medarbetare är medvetna om kostnadslägen och sambandet mellan intäkter och kostnader och bidrar därför till kostnadseffektivitet. Alla större inköp gås igenom på Arbetsplatsträffar för allas delaktighet och ett långsiktigt tänkande. Förskolechef informeras omgående vid ev flytt av barn för att snabbt kunna fylla tom plats. Vi tillvaratar våra resurser så effektivt som möjligt och ser ex över hela situationen på arbetsplatsen innan vi tar in vikarier, vi samarbetar vid julhelger och semestertider för att skapa semestermöjligheter för våra medarbetare. Varje enskild förskola i enheten bär sina egna kostnader.

23 Sid 23 (26) Resursanvändning Vi planerar tillsammans vilka inköp som skall göras för att försäkra oss om att vi använder medel rätt. Inför inventarieinköp inventeras vad som finns i enheten för att allt skall komma till användning. Vi tar emot olika sorters material, utifrån riktlinjer om klimatsmart förskola, till skapande aktiviteter. Vi strävar efter kostnadseffektivitet och letar samordningsvinster med samarbete mellan våra fem förskolor. Uppföljning Förskolechef gör budgetprognos varje månad. I tertialrapporter följs budgetprognosen för året upp. Vi går igenom månatliga ekonomiska rapporter på arbetsplatsträffar och i ledningsgrupper. Sjukfrånvaro följs upp varje månad. Barnantal följs upp varje månad. Utveckling Vi tar in fler barn under vårterminen då många barn önskar plats då med platsgaranti samt för att säkra vår ekonomi då vi numera alltid har färre barn inskrivna under höstterminen. Detta behöver vi har en tydlig organisation för på varje förskola. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Index Bra arbetsgivare Index Psykosocial arbetsmiljö Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro dag 1-14 fastställs 2016 fastställs 2016 tas fram av nämnden tas fram av nämnden År År Tertial Tertial Nämndmål: Chefer utövar ett gott ledarskap och medarbetarna har rätt kompetens Beskrivning En god verksamhet baseras på gott ledarskap och aktiva och kompetenta medarbetare. För att

24 Sid 24 (26) nå verksamhetens mål är medarbetare och chefer väl förtrogna med sitt uppdrag och förväntade resultat. I chefers uppdrag ingår att förmedla verksamhetens uppdrag och mål så att medarbetare kan förstå sin del i helheten och hur denna bidrar till en hög kvalitet. Chefer är tillgängliga, lyssnande samt skapar förutsättningar för dialog och delaktighet. Alla som arbetar på Södermalms stadsdelsförvaltning ska ges möjlighet till lärande och utveckling i arbetet och alla har ett eget ansvar för sin egen utveckling. Medarbetare ska erbjudas grund- och vidareutbildning där så krävs. Särskilt fokus ska läggas på chefers möjlighet att utöva ett gott ledarskap och på god introduktion för nyanställda och unga i yrket. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Motivationsindex 82 År Styrningsindex 84 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Varje verksamhet ska tillhandahålla introduktionsprogram för nyanställda, Nämndmål: I förvaltningen råder en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor Beskrivning Södermalms stadsdelsförvaltning ska fortsätta att locka nya medarbetare. Det sker bland annat genom trygga anställningsformer där heltid och fast anställning är norm. Södermalm präglas av en god, hälsosam och hållbar arbetsmiljö som bland annat skapas genom att alla får förutsättningar att ta ansvar för sina arbetsuppgifter, för verksamhetens kvalitet och att skapa ett bra arbetsklimat på arbetsplatsen. I förvaltningen genomsyras personalpolitiken av att jämlikhet råder, olikheter bejakas och att diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling aktivt motarbetas. All rekrytering ska utgå från den kompetensbaserade rekryteringsprocessen. Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolan fortsätter att planera för införandet av arbetskläder Enhetsmål: Chefer och medarbetare har rätt kompetens och goda arbetsvillkor. Förväntat resultat Motivationsindex 91 % Ledarskapsindex 85 % Styrningsindex 92 % AMI 90 % Chef och ledare ställer tydliga krav på sina medarbetare 80%