Skånevård Sund Kunskapscentrum barnhälsovård
|
|
- Oskar Fransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skånevård Sund Kunskapscentrum barnhälsovård Hej! Medarbetare på Kunskapscentrum barnhälsovård har precis kommit hem från den årliga nationella barnhälsovårdskonferensen i år på Gotland. Det har varit inspirerande dagar där vi träffade kollegor från de centrala utvecklingsenheterna i hela Sverige. Nationella arbetsgrupper har bildats och Kunskapscentrum barnhälsovård kommer att medverka i flera av dessa. Vi kommer till exempel att bevaka frågor om -barnets tillväxt-, -migration och hälsa-, -jämställdhetsamt -att främja goda levnadsvanor-. På konferensen kunde vi gladeligen konstatera att vi jobbar på bra med implementeringen av det nya barnhälsovårdsprogrammet i Region Skåne. En eloge till alla er som har börjat med hembesöken, och andra delar av det nya programmet. Att främja barnets hälsa och tillgång till barnhälsovården ur ett familjeperspektiv är ett av våra mål! I detta nummer berättar vi bland annat om invigningsfesten i våra nya lokaler och med anledning av ett antal kikhostfall i Skåne bland spädbarn kommer ni att kunna läsa mer om det igen. Tveka inte att höra dig om du saknar något ämne eller område som du skulle vilja läsa om i nästa blad! Kathy Falkenstein-Hagander Teamledare Bild; Skyfish
2 Invigning av nya lokaler Vid Öppet Hus den 13 oktober kunde vi glädjas av att få visa upp våra nya lokaler på Ängelholmsgatan 1 C i Malmö. De nya lokalerna ger plats för tre kunskapscentrum Kunskapscentrum barnhälsovård, Kunskapscentrum kvinnohälsa och Kunskapscentrum migration och hälsa och ökar möjligheterna till nära samverkan centrumen emellan. I lokalen finns även en välutrustad föreläsningssal som framöver kommer att rymma olika sammankomster, workshops och möten. Eftersom alla kunskapscentrum har regionala övergripande uppdrag kommer även fortsättningsvis möten och fortbildningar att äga rum också på andra orter än Malmö. Till det Öppna Huset kom cirka 130 intresserade som var chefer, uppdragsgivare, medarbetare i hälso- och sjukvården, strateger med olika fokus, representanter för den ideella sektorn, politiker med flera. Under högtidliga former invigdes lokalen med tal av vice ordförande i nämnd Sund Aina Andersson och följande bandklippning. Deltagarna kunde ta del av information från alla tre kunskapscentrum och få veta mer vid de många bokborden och posterstationer som fanns på plats. Vid minglet uppstod många kontakter och förhoppningsvis påbörjades olika former av samarbeten. Alla ni som inte hade möjlighet att vara med denna gång är självklart varmt välkomna vid andra tillfällen t ex vid våra framtida fortbildningar. Håll utkik i utbildningskatalogen eller ta kontakt med någon av oss som arbetar på Kunskapscentrum. Högtidlig bandklippning Från vä enhetschef Marie Köhler, enhetschef Jenny Malmsten och Aina Andersson, vice ordf i nämnd Sund Barnets hälsobok Flera BVC och även Kunskapscentrum barnhälsovård har fått information om boken Min personliga hälsobok från SKL Commentus, men något beslut att köpa in den till Skåne är inte taget. Den nuvarande gröna boken Barnets hälsobok kommer inte att uppdateras, däremot arbetar Rikshandboken med att ta fram en nationell hälsobok som ska kunna användas i hela Sverige. När den är färdig, vilket är lite oklart, är vår plan att invänta den. Tills dess är vår rekommendation att använda Barnets hälsobok och för hand skriva in de förändringar som finns i nya nationella barnhälsoprogrammet, när det gäller teambesök, hälsobesök med sjuksköterska och hembesök vid 8 mån. /Margareta Berglund 2
3 Tänk på kikhosta hos barn, vuxna och gravida De senaste två åren har fler fall av kikhosta anmälts i Sverige, även i Skåne, därför är det angeläget att uppmärksamma kikhosta och tänka på det vid hosta bland unga vuxna och barn. För barn under ett år kan kikhosta orsaka svår sjukdom och även dödsfall. För att minska sjukligheten och antalet dödsfall i kikhosta bland små barn har Folkhälsomyndigheten augusti 2016 tagit fram nya rekommendationer till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Syftet är att stärka de förebyggande och tidiga insatserna, och att höja medvetenheten om sjukdomen. Rekommendations huvudbudskap är: Vara uppmärksam på diagnosen hos spädbarn, höggravida kvinnor samt individer i alla åldrar som har nära kontakt med spädbarn. Tidig diagnostik och behandling. Vaccination i tid för de allra minsta. Viktigast av allt är att skydda spädbarn yngre än sex månader då de har en betydligt större risk att drabbas av allvarlig sjukdom! Länk till rapporten och powerpointpresentation på Folkhälsomyndigheten /Mariette Derwig Nytt Arbetsblad för kompletterande vaccinationer på BVC Arbetsbladet i skrivbar pdf fungerade inte som tänkt. Vi provar nu därför istället med en skrivbar word och hoppas att den är mer användarvänlig. Pdf:en ligger kvar ett tag så alla får chans att ta del av denna information. Sen vill vi be alla att skriva under sina mail med fullständigt namn och BVC, även då det finns ett arbetsblad bifogat. Det skulle underlätta mycket då vi för statistik på vaccinationsrekommendationer. Länk till arbetsbladet på Vårdgivare Skåne /Marita Ståhl Brist på tuberkulintest Fortfarande råder brist på tuberkulintest från SSI och Tubertest och det är oklart när nästa leverans kommer. Ytterligare licensprodukt som finns tillgänglig att beställa är Japanskt Tuberkulin PPD. Läs mer på webbsida Vårdgivaren Skåne/vaccinbrist /Jet Derwig Tuberkulos nya riktlinjer Nya AKO riktlinjer har publicerats om tuberkulos Se riktlinjerna på Vårdgivare Skåne/vårdriktlinjer /Ylva Thor och Jet Derwig Bild; Skyfish 3
4 Vem ska utföra PPD-test på barn? Vi får många frågor om PPD-test. Här är några vanliga frågor och svar: Fråga: Vilka av de barn som ska få BCG-vaccin måste först PPD-testas? Svar: De barn som före, eller strax efter, födseln definieras med särskild hög risk att smittas ska BCGvaccineras redan på BB, medan barn som definieras med lägre risk bör vänta med vaccinering tills de är minst 6 mån, kontraindicerade immunbristsjukdomar har i regel hunnit visa sig då. Innan BCGvaccinationen ges, oavsett ålder, ska vårdgivaren alltid först utreda kontraindikationer och om barnet har blivit utsatt för smitta och därför behöver tuberkulin testas med PPD. Fråga: Från vilken ålder ska barn rutinmässigt PPD-testas? Svar: I Skåne finns sedan några år en riktlinje att rutinmässigt PPD-testa barn före en BCG-vaccination från ett års ålder eller äldre. I vaccinbristens spår förra året hann en del barn bli äldre än ett år innan de kunde få sin BCG-vaccination. Fler barn än annars behövde då rutinmässigt PPD-testas. Det visade sig att PPDtestet i de fallen väldigt sällan var positivt vilket gjorde att diskussionen om ålder för rutinmässig PPD-test åter aktualiserades, även nationellt. Kanske kan man rutinmässigt rekommendera PPD-test först från 18 mån ålder? Ja, ett antal eniga experter menade det och Rikshandboken publicerade därför under våren nedanstående text, vilken även vi i Skåne har Smittskydd Skånes tillstånd att rätta oss efter. Se mer i Rikshandboken tuberkulinprövning med PPD Rikshandbokens uppfattning är, vilket en del landsting/regioner tillämpar, att tuberkulintest inte rutinmässigt behöver utföras på barn upp till 18 månaders ålder, men ska alltid utföras om misstanke finns oavsett ålder att barnet kan ha utsatts för smitta i familjen, hushållet eller i samband med utlandsvistelse. Fråga: Om och när det behövs PPD-test, vem ska utföra ( sätta ) och avläsa PPD-testet? Är det barnhälsovårdens eller vårdcentralens uppdrag? Svar: PPD-testet är ett diagnostiskt test, vilket precis som alla andra medicinska provtagningar och tester, ligger i vårdcentralernas medicinska uppdrag (som enligt vårdcentralernas ackreditering består av utredning, diagnostik, behandling, rådgivning och uppföljning). Ersättning utgår till vårdcentralen för de två besök som krävs för att sätta och att avläsa testet. Vårdcentralerna är skyldiga att tillgodose de förtecknade patienternas samtliga behov av utredning och behandling inom primärvårdsnivån. I Skåne har en del BHV-sjuksköterskor tillräcklig kompetens och möjlighet att i sin tjänst på BVC utföra PPD-test. Med verksamhetschefens tillåtelse, kan de då utföra tuberkulinprövning på barnen vid BVC. Fråga: Jag har remitterat ett barn till vårdcentralen för PPD-test men fått remissen tillbaka eftersom kompetens att sätta och avläsa tuberkulintestet saknas på den vårdcentral där barnet är förtecknat. Vad gör jag nu? Svar: Ytterst är det en patientsäkerhetsfråga och därför ska du skriva en avvikelserapport i det avvikelsesystem du har att tillgå. Därefter behöver verksamhetschefen, som är ytterst ansvarig för patientsäkerheten, arbeta med rutinerna för att säkerställa att barnen kan få PPD-test när det behövs. För de barn som behöver BCG-vaccin kan ett fördröjt PPD-test innebära att barnet under väntetiden löper risk att smittas med tuberkulos, vilket i praktiken då kan anses vara en skada orsakad av vården, en så kallad vårdskada. Om inte den egna vårdcentralen kan upparbeta och vidmakthålla kompetens att utföra PPDtest, kan nästa steg bli att hitta en vårdgivare att samarbeta med dit barnen kan remitteras för PPD-test. Fråga: Jag ska remittera ett barn för PPD-test och BCG-vaccinering. Vilken remiss ska jag använda? Svar: Remissen finns i PMO. Om du inte har PMO kan du hitta remissen genom att följa nedanstående länk. Glöm inte att fylla i alla fält innan den skickas! Länk till remiss Fråga: Kan inte ni på Kunskapscentrum se till att rutiner för PPD-test upparbetas på vårdcentralerna? Svar: Nej, PPD är inte barnhälsovårdens uppdrag. Vårdcentralerna måste själva se över och vid behov stärka sina rutiner med PPD-tester. /Ylva Thor och Jet Derwig 4
5 Grunda Sunda Vanor Under vårens fortbildningsdagar i Höör implementering av nya BHV programmet introducerades nya samtalsmodellen Grunda Sunda Vanor (GSV) och tillhörande bildmaterial som alla BHV sjuksköterskor fick varsitt exemplar av med åtta bilder. Samtalsmodellen som är barncentrerad har en hälsofrämjande ansats kan användas vid alla hälsobesök på BVC och delar av bildmaterialet kan användas från 2,5 års ålder och i sin helhet vid 4 år och 5 års hälsobesök. Bilderna syftar till att främja och öka barnets delaktighet. Genom att använda bilderna i samtalet med barnet ges möjlighet att ta del av barnets perspektiv, barnets erfarenheter samt få en inblick i hur barnet upplever, tänker och känner i olika frågor om levnadsvanor. Jag gillar inte frukt, jag gillar andra saker istället Jag har faktiskt smakat alla och jag är jättebra på att äta frukt.. men min pappa är petig och äter Jag älskar frukt, det gör Abbe också och det superhjältar också för de äter tusen varje dag Vi äter frukt varje dag på dagis Gorilla (Gunilla) skalar inte till oss men det gör Agnieszka GSV finns tillgänglig på Rikshandboken för barnhälsovård för att ge personal inom BHV stöd i att förstärka de hälsofrämjande insatserna för barn och föräldrar kring hälsosamma levnadsvanor Läs mer /Linda Håkansson och Jet Derwig Grunda Sunda Vanor från pilotprojekt till forskningsprojekt Hösten 2014 startade pilotprojektet Grunda Sunda vanor (GSV) inom BHV i Skåne för att främja hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos förskolebarn. Vintern 2015 implementerades GSV- modellen i två kommuner i Region Skåne. Två intervjustudier utifrån GSV-modellen är gjorda Sjuksköterskans erfarenhet av samtal om hälsosamma matvanor inom barnhälsovården (länk till magisteruppsats) och Föräldrars erfarenhet av hälsosamtal om matvanor vid hälsobesök på BVC godkänd som masteruppsats juni I pilotprojektet var barnantalet för litet för att utvärdera om GSV modellen påverkade barnets tillväxt. I en kommande forskningsstudie där 37 BHV enheter medverkar (19 intervention och 18 i kontrollgrupp) kommer barnets tillväxt att följas för att utvärdera om GSV modellen påverkar barnets tillväxt eller inte. /Jet Derwig 5
6 Lekfulla rörelsevanor nya rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar I Grunda Sunda Vanor samtalet finns en bild med lek och rörelse som barnet, sjuksköterskan och föräldrar kan samtala kring. Sjuksköterskornas erfarenheter är att barnet utifrån bilden brukar berätta om vad de tycker om att leka både på förskolan och i hemmet. Det barnet berättar behöver inte vara något av det som finns med på bilden utan bilden är ofta dörröppnare i samtalet. Det finns positiva samband mellan fysisk aktivitet och hälsa hos barn och ungdomar och det är av stor betydelse att främja lekfulla rörelsevanor från tidig ålder. För barn i åldern 0-5 år finns ännu ingen vetenskaplig evidens för särskilda rekommendationer för typ och dos av fysisk aktivitet avseende intensitet x duration x frekvens. Effekterna av fysisk aktivitet på ämnesomsättning, skelett, kognition med mera behövs det mer studier kring. Det pågår mycket forskning i ämnet och inom de närmaste åren väntas ett flertal väl genomförda studier inom området. De nya rekommendationerna är således tillsvidare Daglig fysisk aktivitet hos barn 0-5 år ska uppmuntras och underlättas. Detta kan ske genom att möjliggöra intressanta och motoriskt utmanande, lustfyllda och säkra miljöer och för åldern anpassad social interaktion. Hos de mindre barnen 0-2 år kan fysisk aktivitet vara t ex: greppa och sträcka sig, vända sig, lyfta bålen, rulla runt, åla, kravla, sätta sig, krypa, klättra, gå, dansa och springa. Medan det hos de lite större barnen 3-5 år kan vara aktiviteter som t ex: krypa, gå, springa, dansa, hoppa, klättra, kasta, snurra, fånga, sparka boll, balansera och så småningom cykla, åka skidor, åka skridskor och simma. Läs mer /Linda Håkansson 6
7 Barn har rätt till sitt minoritetsspråk Av Jenny Kiiskinen Samordnare, Enheten för demokratifrågor, Koncernkontoret Barn som tillhör någon av Sveriges fem erkända nationella minoriteter har rätt till sitt minoritetsspråk och att utveckla sin kulturella identitet. Ska språk och kultur föras vidare mellan generationerna krävs olika insatser för att främja, stötta och levandegöra språken. Ett språkpaket att dela ut till (nyblivna) föräldrar kan vara ett steg på vägen för att öka medvetenhet kring dessa rättigheter. Sedan år 2000 har samer, romer, judar, tornedalingar samt sverigefinnar status som nationella minoriteter i Sverige. Dessa grupper har särskilda rättigheter som syftar till att skydda, stärka och stödja deras språkliga och kulturella utveckling. Sedan den 1 februari 2015 ingår Region Skåne i förvaltningsområdet för finskan. Det innebär bland annat att sverigefinnar har rätt att använda finska vid muntliga och skriftliga kontakter med Region Skåne, en möjlighet som ganska få både inom och utom Region Skåne känner till, enligt Jenny Kiiskinen som är regional samordnare för detta arbete sedan den 1 april. Ett språk måste talas, utvecklas och hållas levande för att det ska överleva. Barnen måste få chansen att tala sitt minoritetsspråk med äldre, kompisar och inom familjen. Arbetet med lagen syftar bland annat till att stärka dessa möjligheter på olika sätt En uppskattning är att av de barn som årligen föds i Sverige har 8 % sverigefinsk anknytning. Inom Region Skåne möter vi många av dessa barn och föräldrar inom barnhälsovården. Genom att sprida kunskap om vilka rättigheter de har kan fler börja efterfråga möjligheten att använda minoritetsspråket. Sverigefinska Ungdomsförbundet har tagit fram ett Språkpaket med tanken att det ska inspirera och uppmuntra sverigefinska familjer och släkter att prata finska med sina barn. I Språkpaketet finns praktiska tips och information om hur en flerspråkig vardag kan fungera liksom vilka rättigheter som kan åberopas. Språkpaketen kostar 21 kr styck och kan bekostas med det årliga statsbidrag som Region Skåne får för arbetet med finskt förvaltningsområde. Paketen kan med fördel finnas tillgängliga i väntrum och behöver alltså inte delas ut. Vill du veta mer, eller beställa Språkpaket är du välkommen att kontakta Jenny.kiiskinen@skane.se Språklyftet Språklyftet startade 2012 som ett samarbetsprojekt mellan Folkbiblioteken och Barn- och skolförvaltning i Lund samt Logopedmottagningen SUS. Totalt 10 olika språkpåsar har getts ut i Lund i tre omgångar under Fyra som berör ordförråd, tre grammatik och tre uttal, rim och ramsor. De innehåller böcker, spel och leksaker. Meningen är att föräldrar till barn i behov av extra språklig stimulans ska låna dem på sitt bibliotek. Knutet till påsarna finns en broschyr samt en film som tar upp språkutveckling, språkstörning och språkligt förhållningssätt. Filmen finns på bibliotekets hemsida länk. Föräldrar ska alltid rekommenderas att titta på filmen innan de börjar använda materialet i påsarna. Stadsbiblioteket i Malmö har i år påbörjat arbetet med Språklyftet. Just nu färdigställs de första påsarna. De ska börja med Babblarna samt fokus på ordförråd. De ska även låna ut påsar med material kring TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation). De planerar att ha sina första påsar till utlåning någon gång under hösten Vid frågor kring Språklyftet går det bra att kontakta logoped Agneta Ivanov på agneta.ivanov@skane.se /Micaela Nilsson Språkpåse Rim och ramsor 7
8 Intressanta rapporter! The State of the World s Children 2016 A fair chance for every child. Länk till rapporten på Unicef publications /Kathy Falkenstein-Hagander Uprooted: The growing crisis for refugee and migrant children. Länk till rapporten på Unicef publications Jämställt föräldraskap seminarier fullsatta Till vår glädje kan vi meddela att intresset har varit stort för halvdagsseminarierna kring jämställt föräldraskap! Tyvärr har detta dock inneburit att samtliga seminarier nu är fullsatta, och att flera som anmält sig inte fått plats vid höstens fortbildningstillfällen. Vi planerar nu att fortsätta med seminarierna även i vår, så att alla som har intresse kan få delta. I nuläget finns inga datum satta, men vi återkommer med information så snart vi kan. Fram till dess kan ni förhoppningsvis ha glädje av den bok som snart levereras till er Jämställt föräldraskap för barnets bästa som ni kan använda som reflektions- och diskussionsunderlag på era arbetsplatser. Arbetet med att distribuera boken pågår under hela hösten. Innan jul räknar vi med att alla ska ha fått sitt exemplar! Om ni har några frågor kring boken eller seminarierna kan ni höra av er till alexander.vonschuppler@skane.se eller ida.ivarsson@skane.se. /Ida Ivarsson och Alexander von Schuppler 8
9 Här finns platser kvar hösten 2016 Amningsutbildning Kurstillfälle 2 Dag 1: 14 november Dag 2: 25 november /Margareta Berglund Träff om barnhälsovård för verksamhetschefer Plats Datum Tid Kristianstad 17 nov Em Anmälan Helsingborg 1 dec Em Anmälan Barnhälsovårdsforum Plats Datum Tid Malmö 28 nov Fm Anmälan /Margareta Berglund /Kathy Falkenstein-Hagander Fortbildning våren 2017 (hittills planerad) Fortbildning i Mammasamtal enligt EPDS-metoden och counselling Obligatorisk fortbildning för nyanställda sjuksköterskor i Barnhälsovården som ger fördjupad kunskap om postpartumdepression, kompetens att använda EPDS-metoden samt en introduktion till counselling som samtalsmetod. Viktigt att du anmäler dig så fort som möjligt, det har ingen betydelse om fortbildningstillfället just när du kan gå, är på annan ort eller förvaltning. Malmö Helsingborg Kristianstad /Malin Skoog 24 jan och 24 april 8 febr och 10 maj 2 mars och 1 juni 9
10 Allergi på BVC Den 4 oktober anordnade Kunskapscentrum för allergi astma och KOL i samarbete med Kunskapscentrum barnhälsovård en halv utbildningshalvdag kring allergi och eksem på BVC. Föreläsningen hölls av barnallergolog Peter Meyer. Målet var att belysa frågeställningar som kommer upp på BVC kring framförallt födoämnesallergi och eksem. Hur kan vi förebygga allergier? Vad kan vi behandla på BVC? Vad ska vi remittera vidare? Utbildningen blev fullsatt med 90 deltagare och alla som var intresserade fick tyvärr inte plats. Till våren erbjuds fortbildningen i repris. Datum: 16 februari kl Plats: Lilla Aulan, SUS Malmö /Helena Kornfält-Isberg Introduktionsutbildning i barnhälsovård En obligatorisk fortbildning för nyanställda i barnhälsovården och består av upp till 6 dagar per medarbetare. Program mars 27 eller 30 mars 3 eller 6 april 8 maj eller 11 maj 23 maj Introduktion; - Arbeta med barns hälsa i barnhälsovården Hälsofrämjande arbete i barnhälsovården Hälsobesök med team när barnet är 4 veckor, 6 mån och 12 mån Vaccinationer i barnhälsovården Hälsobesök med BHV sjuksköterska /Marita Ståhl Bild; Skyfish 10
Barnhälsovårdsbladet Skåne Nr
Barnhälsovårdsbladet Skåne Nr. 4 2017 Hej! I början av september deltog Kunskapscentrum barnhälsovård i den årliga nationella barnhälsovårdskonferensen, denna gång i Luleå. Vi hade där en intensiv samverkan
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merBarnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet
Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård,
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merWHO: Barnfetman på alarmerande nivåer
Främja Hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Region Skåne Linda Håkansson Barnhälsovårdsamordnare Blekinge Barnfetma bland
Läs merGrunda Sunda Vanors barncentrerade hälsosamtal - vid 4-års men eventuellt vid 5-årsbesök
Grunda Sunda Vanors barncentrerade hälsosamtal - vid 4-års men eventuellt vid 5-årsbesök Hälsosamtalen på BVC är av stor betydelse för barnets hälsa och någonting som önskas och efterfrågas av föräldrar.
Läs merSkånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård
Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård 2015-02-16 Hej! Fokus för hela barnhälsovården i Sverige just nu är förberedelser för att gå över till det nya nationella barnhälsoprogrammet! När vi pratar
Läs merBarnhälsovårdsbladet
Barnhälsovårdsbladet # 5 november 2017 Hej! Roligt att få presentera Barnhälsovårdsbladets utgåva i ny design. Innehållet i detta nummer sträcker sig över många spännande områden som rör vårt arbete på
Läs merBarns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya
UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning
Läs merHälsofrämjande förstärkta hembesök
Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs merFRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR
FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen
Läs merBHV-programmet i Sverige
BHV-programmet i Sverige Lotta Lindfors Kristin Lindblom Kerstin Johannesson Linda Håkansson Toni Reuter 1 Från mjölkdroppe till BVC 2 Den allmänna och fria spädbarnsvårdens betydelse för hälsa, utbildning
Läs merHur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?
Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor? Linda Håkansson, distriktsköterska/mph och vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne E-post: kunskapscentrum.bhv.pv@skane.se
Läs merBarnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård
UMEÅ OKTOBER 2014 Barnhälsovårdens program Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård Varför? Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merAlkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.
1 (9) Alkohol och Tobak Allergi Allmänt barn Barnsäkerhet För BVC - Blanketter Manualer för BVC-sjuksköterskor Mat Språk Sömn Vaccinationer Övrigt 2 (9) Alkohol och Tobak (åter register) Barns tankar om
Läs merKunskapscentrum migration och hälsa
Kunskapscentrum migration och hälsa Jenny Malmsten, enhetschef, fil. dr. internationell migration och etniska relationer 2016-09-01 Sverige och Skåne Sverige och migration - Total befolkning på 9.8 miljoner.
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Hur kan vi arbeta över generationsgränserna? Hur kan vi arbeta över generationsgränserna? Vad kan vi lära av varandra? Familjecentrerat
Läs merårs hälsobesök i team
3 års hälsobesök i team 1 Barnhälsovårdens nationella program Uppföljning av barnets utveckling från 2,5-års besöket Hoppar på hela fotsulan Sparkar boll Cirkelklotter Lyssnar gärna på sagor Enkla rollekar
Läs merBarnhälsovårdsbladet
Foto: Johnér/Scandinav bildbyrå Barnhälsovårdsbladet Hej! Kul att ha träffat så många av er på våra BHV-forum, chefsträffar och fortbildningar under våren. Det är alltid mycket givande att utbyta erfarenheter
Läs merBarnhälsovård i Skåne
Barnhälsovård i Skåne Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Vad är syftet med
Läs merNYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN
Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans
Läs merAtt förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer
Läs merHälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12
Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med
Läs merSkånevård Sund Kunskapscentrum barnhälsovård
Skånevård Sund Kunskapscentrum barnhälsovård Bästa medarbetare! December präglas för många av en känsla av att avsluta och att komma till ro. Våra tankar förs till det vi har åstadkommit under året - vi
Läs merBroschyrer/blanketter Beställs ifrån
Broschyrer/blanketter Beställs ifrån 2015 11 23 ALLMÄNT BARN Att leva med barn Marknadsplatsen 104267745 Hälsoboken NY svenska Marknadsplatsen 102721792 Plastomslag till bok Marknadsplatsen 103310249 Ditt
Läs merKUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA KUNSKAPSCENTRUM KVINNOHÄLSA. 18 mars Andreas Vilhelmsson, (PhD) Folkhälsovetare/utvecklare
KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA KUNSKAPSCENTRUM KVINNOHÄLSA 18 mars 2016 Andreas Vilhelmsson, (PhD) Folkhälsovetare/utvecklare Kunskapscentrum x 3 Vad är ett kunskapscentrum? En del av sakkunnigorganisationen
Läs merTuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden
Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merFrågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige
Läs merÄr Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT
Är Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT Arbetsgruppen för Implementering av Barnhälsovårdens nationella program Syfte med enkäten: Mål: Kartläggning av nuläget gällande
Läs merUppföljning av Region Skånes kunskapscentrum. Demenssjukdomar
Uppföljning av Region Skånes kunskapscentrum Demenssjukdomar 2016 Årlig uppföljning av Region Skånes kunskapscentra Kunskapscentrum är en del av Region Skånes sakkunnigorganisation och har till uppgift
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merSammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad
Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.
Läs merGrunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge
Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska
Läs merHälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
Hälsobesök 2,5 år 60 minuter Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Bildstöd vid besök på BVC https://kom-hit.se/content/uploads/2018/01/vgr15158-central-barnhälsovård-att-sluta-med-blöja-somaliska.pdf
Läs merBARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid
BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Förståelse
Läs merHur kan vi främja Grunda Sunda Vanor på familjecentralen
Hur kan vi främja Grunda Sunda Vanor på familjecentralen Linda Håkansson, distriktsköterska /MPH, vårdutvecklare Mariette Derwig, barnläkare och doktorand LU Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne
Läs merBroschyrer/blanketter Beställs ifrån
Broschyrer/blanketter Beställs ifrån 2015 02 15 ALLMÄNT BARN Att leva med barn Marknadsplatsen 104267745 En personlig Hälsojournal Jönköping Ditt barns hälsobok svenska Marknadsplatsen 102721792 Ditt barns
Läs merAtt uppmärksamma våld i nära relationer
Att uppmärksamma våld i nära relationer - ett pilotprojekt inom barnhälsovården i Stockholm Arbetsgrupp 6 BVC-sjuksköterskor Projektledare för Kunskapscentrum för Våld i nära relationer (Stockholms Läns
Läs merPrevention före skolåldern riktad och generell
Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel
Läs merSkydda barn mot tobaksrök ett material som är tänkt att användas för diskussion och reflektion om passiv rökning.
Skydda barn mot tobaksrök ett material som är tänkt att användas för diskussion och reflektion om passiv rökning. Katarina Östergren, Hälsoutvecklare katarina.ostergren@regionsormland.se LS budgeterade
Läs merAktuellt från barnvaccinationsprogrammet
Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kathy Falkenstein Hagander, barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, vårdutvecklare, distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Aktuellt från barnvaccinationsprogrammet
Läs merHälsofrämjande arbete på BVC
Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare/Utvecklare Ylva Thor, Distriktssköterska/Utvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnhälsovårdens uppdrag att främja barnets
Läs merRiktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket
Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella
Läs merHälsoundersökning av asylsökande med flera Rev
Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2014-02-06 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med
Läs merHälsobesök 5 år. 60 minuter
Hälsobesök 5 år 60 minuter Artikel 12: Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Alla Alla
Läs merJämställt föräldraskap för barnets bästa
Jämställt föräldraskap för barnets bästa mars 2014 mars 2016 Kunskapscentrum kvinnohälsa/barnhälsovård, Region Skåne Ida Ivarsson 2016-10-11 Bakgrund Projektmedel för att jämställa sjukskrivningsprocesser
Läs merBarnhälsovårdens nationella arbetsgrupper. Nationella barnhälsovårdsdagar Luleå 2017
Barnhälsovårdens nationella arbetsgrupper Nationella barnhälsovårdsdagar Luleå 2017 20170905 Arbetsområde och utvecklingsarbete Implementering barnhälsovårdsprogram Föräldrastöd Enskilt föräldrasamtal
Läs merRESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING. Hallstahammars kommun
RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING Hallstahammars kommun hör sedan 1 januari 2010 till förvaltningsområdet för finska. Kommunen har gjort en kartläggning av de behov och önskemål som den sverigefinska minoriteten
Läs merNärsjukvårdsberedningen
Närsjukvårdsberedningen Johan Larsson Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 26 Johan.Larsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302486 1 (8) Närsjukvårdsberedningen Förstärkt psykosocialt och
Läs merNy Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson
Ny Vägledning för BHV Implementering Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson BVC:s utveckling under 100 år från hälsokontroll problemlösning via till hälsoövervakning generella o riktade åtgärder
Läs merBARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD
BARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD Detta är tänkt som hjälp och förslag på hur man kan beskriva syftet och det tänkta upplägget när man träffar föräldrarna vid det här grupptillfället. Självklart väljer
Läs merVäxa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan
Växa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan Arbetet med Växa tryggt är ett steg mot en mer rättvis vård utifrån varje familjs behov och ett sätt att utnyttja den kompetens som finns utan kostsamma investeringar.
Läs merPraktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne
Praktik blir statistik Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäta hur barn mår? https://vimeo.com/113712017 Hur kan vi använda statistik
Läs merBarnhälsovårdsbladet Skåne Nr
Barnhälsovårdsbladet Skåne Nr. 2 2017 Hej alla efter ett par sköna påskdagar! Just nu pågår Europeiska och Världens vaccinationsvecka och Folkhälsomyndigheten informerar extra flitigt om barnvaccinationer.
Läs merAtt främja alla barns språkutveckling genom samverkan.
Att främja alla barns språkutveckling genom samverkan. Catarina Sjöberg Leg logoped http://logopedcatarina.se Kontakta mig gärna vid frågor e-mail: info@logopedcatarina.se Telefon: 0708-707570 Läs mer
Läs merBehovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen
Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen Innehåll Förord Kap 1 Därför är kompetensutveckling viktig för verksamheten Så skapar du en bra arbetsmiljö Kap 2 Kap 3 Kap 4 Kap 5 Kap 6 Kap 7 Källor
Läs merBroschyrer/blanketter. Beställs ifrån ALLMÄNT BARN. Att leva med barn Marknadsplatsen
Broschyrer/blanketter 2016 10 05 Beställs ifrån ALLMÄNT BARN Att leva med barn Marknadsplatsen 104267745 Hälsoboken NY svenska Marknadsplatsen 102721792 Plastomslag till bok Marknadsplatsen 103310249 Ditt
Läs merStrategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk
Datum Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 170 Dokumentägare: Stabschef, klf Dokumentnamn: Strategi för
Läs merSAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Läs merHälsoundersökning för nyanlända- Erfaringer fra Sverige
Hälsoundersökning för nyanlända- Erfaringer fra Sverige Jenny Malmsten enhetschef, fil. dr. internationell migration och etniska relationer Kunskapscentrum Migration och Hälsa Liv Lyngå von Folsach Barnhälsoöverläkare,
Läs merHÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN
Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande
Läs merRIKTLINJER. Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter nationella minoriteters
RIKTLINJER Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter nationella minoriteters 1 POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument
Läs meramiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg
Generellt och riktat föräldraskapsstöd på F En mötesplats! Fen är en hälsofrämjande plats för samspel där Gävle kommun och Region Gävleborg samordnar resurser för att underlätta för föräldrar att mötas
Läs merÖverenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12 Överenskommelser? Används inom områden som
Läs merHandledning till Lätta tips barn
Handledning till Lätta tips barn Lätta tips är ett material riktat till familjer där ett eller flera barn har övervikt. Broschyren Lätta tips kan användas tillsammans med arbetsbladet Min dag samt övriga
Läs merSkånevård Sund BARNHÄLSOVÅRDSBLADET SKÅNE NR 5 2014. Kunskapscentrum för barnhälsovård. Hej!
Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård BARNHÄLSOVÅRDSBLADET SKÅNE NR 5 2014 Hej! Det är stora saker på gång vad gäller barns hälsa och barnhälsovård! Bild: Colourbox En aktuell och mycket intressant
Läs merUtökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god
Läs merVerksamhetsplan Finskt förvaltningsområde. Antaget av. Mariestad
Verksamhetsplan 2018 Finskt förvaltningsområde Antaget av Mariestad Innehållsförteckning Verksamhetsplan och budget 2018... 3 1. Bakgrund... 3 2. Övergripande målsättning... 3 3. Prioriterade satsningar
Läs merSamarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland
Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Checklista Bakgrund Barnhälsovård och bibliotek har ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. En framgångsfaktor i
Läs merHälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
Hälsobesök 2,5 år 60 minuter Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Bildstöd vid besök på BVC https://kom-hit.se/content/uploads/2018/01/vgr15158-central-barnhälsovård-att-sluta-med-blöja-somaliska.pdf
Läs merKAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1
KAAK KUNSKAPSCENTRUM FÖR ALLERGI, ASTMA OCH KOL KAAK uppdrag Riktlinjer för AIT (Allergenspecifik immunterapi) Riktlinjer för allergidiagnostik E hälsoprojekt/kol Uppdragsutbildning 7,5 hp för sjuksköterskor
Läs merStrategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016
för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets
Läs merVälkomna till! Introduktionsutbildning i barnhälsovård Hälsofrämjande arbete på BVC
Välkomna till! Introduktionsutbildning i barnhälsovård Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2018 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merSammanträdesdatum Kommunfullmäktige (6)
Kommunfullmäktige 2014-05-26 1 (6) 95 Svar på medborgarförslag, Anslut Örnsköldsviks kommun i förvaltningsområdet för finska språket (Kst/2013:543, Kst/2013:542, Kst/2013:541, Kst/2013:539, Kst/2013:538)
Läs merLPFÖ18. Ny läroplan from 1 juli 2019
LPFÖ18 Ny läroplan from 1 juli 2019 Förskolans läroplan 1998-2019 Förändrad struktur nu mer i linje med övriga läroplaner inom utbildning Förändrat språk använder samma begrepp i skollag och läroplan Förtydligat
Läs merIntroduktionskurs i barnhälsovård våren 2019
Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019 2014 all planering, alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter 1 Barnhälsovårdens
Läs merIntroduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp
Introduktionsutbildning barnhälsovård Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp Hembesök Vad tänker du på när du tänker på hembesök? Målet med hembesök till nyblivna föräldrar är att främja kontakten
Läs merKikhosta- smittspårning
Kikhosta- smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Inledning Sedan Sverige återinförde barnvaccination mot kikhosta 1996 har insjuknandet minskat kraftigt. (uppehåll 1979-1996)
Läs merHandlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK
Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2016-2019 Södergatan 20, 195 85 Märsta Tel (vxl) 08-591 260 00 Fax 08-591 260 36 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se Dokumentnamn Handlingsplan
Läs merRegional riktlinje för utredning av räknesvårigheter (dyskalkyliutredning)
Regional riktlinje för utredning av räknesvårigheter (dyskalkyliutredning) Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs mer3 års hälsobesök i team
3 års hälsobesök i team Sammanfattning av barnets första tre levnadsår och uppföljning av 2,5-års besök: t ex barnets språkutveckling, födoämnesallergi/intolerans, m.m. Alla Alla vid behov Alla vid behov
Läs merHälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer
Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer Introduktionsutbildning i barnhälsovård Mars 2019 Ylva Thor distriktssköterska/utvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merFöräldrastöd i grupp
Föräldrastöd i grupp Regeringens definition och målsättning av föräldrastöd 2018 Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och verksamheter riktade till föräldrar som stärker föräldraförmågan och relationen
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Läs merStyrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun
2018-04-20 Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun Det här styrdokumentet är ett allmänt hållet dokument för kommunens arbete med nationella minoriteter. Den kommer att kompletteras
Läs merVårdproduktionsutskottet
PROTOKOLL 60 65 Datum 2014-06-17 1 (5) Protokoll från vårdproduktionsutskottets sammanträde Tid: 2014-06-17, kl. 12.45-13.00 Plats: Rum 208, Rådhus Skåne, Kristianstad Beslutande Stefan Lamme (M), Ordförande
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merBHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård
Månadsblad nr 10-11 november 2017 BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård Growth Karlskoga Familjecentral och Vivalla har just avslutat piloten av vår kommande datajournal. Det känns roligt
Läs merSkånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård
Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård Kära läsare! Nu är det 2016 och det nya nationella barnhälsovårdsprogrammet införs successivt i Skåne. Vi får en del frågor om extra resurser inför förändringen.
Läs merVerksamhetsplan Finskt förvaltningsområde. Antaget av kommunstyrelsen. Mariestad
Verksamhetsplan 2017 Finskt förvaltningsområde Antaget av kommunstyrelsen Mariestad 2016-11-28 Datum: Dnr: Sida: 2 (7) Verksamhetsplan och budget 2017 Bakgrund Mariestads kommun ingår i förvaltningsområdet
Läs merBNP Barnhälsovårdens Nationella Programråd
BNP Barnhälsovårdens Nationella Programråd Antonia Reuter Kristin Lindblom Linda Håkansson Margaretha Magnusson Nationella barnhälsovårdsdagar Luleå 20170906 Bakgrund till 3 års teambesök på BVC Tre års
Läs merProgram för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad
Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande
Läs mer