Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård
|
|
- Lovisa Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård Kära läsare! Nu är det 2016 och det nya nationella barnhälsovårdsprogrammet införs successivt i Skåne. Vi får en del frågor om extra resurser inför förändringen. Enligt politiska beslut i regionen tillförs 15 miljoner kronor extra till barnhälsovården i år för att alla BVC ska ha möjlighet att erbjuda det något utökade programmet. Det innebär bland annat att det skapas möjlighet att öka personalresurserna på BVC. Vi tar gärna emot tankar om hur det går och även goda exempel på hur jobbet går framåt! I anslutning till resursfrågan vill jag lyfta en viktig rapport angående BHV och CNI (Care Need Index) som presenterades i november Tanken med CNI har varit dels att stimulera till etablering av BVC i områden med högt CNI och dels att stärka barnhälsovården där behovet är som störst. Till en del har det skett en nyetablering. Men vad gäller de extra medel som tillförs BVC med högt CNI har de i många fall inte lett till ökade insatser för barn och familjer och har inte heller gått till mer personal, utan har istället blivit en vinst. Detta är förstås helt emot syftet och behöver justeras snarast. Pengarna är avsedda att användas för hälsofrämjande och riktade insatser för särskilt utsatta barn och familjer. Hur kan vi få ändring på detta? Läs mer i rapporten på Skane.se Intressant i detta sammanhang är att Hälso- och sjukvårdsnämnden i december 2015 antog Strategi för jämlik vård I dokumentet lyfts mödra- och barnhälsovården som viktiga arenor i arbetet för folkhälsa och minskade skillnader i hälsa. Se dokument på Skane.se Med anledning av att många barn och familjer flytt till Sverige under hösten har medarbetare på Kunskapscentrum för BHV på inbjudan besökt flera BVC som har många nyanlända familjer boende i närheten. Syftet är att skapa oss en uppfattning om arbetet med de nyanlända och vilka möjligheter och utmaningar BVC har i det arbetet för att kunna ge bästa stödet. Grunden är att alla barn har rätt att ta del av barnhälsovårdens alla erbjudanden. Hösten har för många BVC handlat om intensivt arbete med att erbjuda barnen hälsovård och att få resurserna på plats för att säkra barnhälsovård i sin helhet. Engagemanget är stort på många håll och det finns fina exempel på hur man skapat kreativa lösningar. Vid årsskiftet startade två nya kunskapscentrum i regionen. Kunskapscentrum för kvinnohälsa har kommit igång och jobbar liksom Kunskapscentrum för barnhälsovård med kunskapsstöd för medarbetare, i detta fall i mödrahälsovården. Det finns stora samverkansmöjligheter för dessa två kunskapscentrum och det underlättas av att de organisatoriskt ligger på samma plats och har samma chef. Mer information kommer. Samtidigt startade också Kunskapscentrum för migration och hälsa och enhetschef är Jenny Malmsten. Även med detta kunskapscentrum ser jag flera samverkansområden. Alla tre kunskapscentrum kommer att flytta ihop under våren i nya större lokaler på Ängelholmsgatan i Malmö. I lokalen kommer det bl a att finnas en lite större konferenslokal än den vi har nu och det kommer att underlätta arrangerandet av workshops och utbildningar. Det ser vi fram emot! Trevlig läsning! Marie Köhler
2 Möta barn på flykt en viktig bok att ladda ned! Många medarbetare i den skånska barnhälsovården har under hösten och vintern hört av sig till oss på Kunskapscentrum för barnhälsovård med frågor och funderingar som har handlat om hur de på bästa sätt kan bemöta och förse barnen på flykt med barnhälsovård. I takt med att fler och fler familjer på flykt funnit fristäder i Sverige har behovet av uppdaterade, handfasta råd och konkreta tips vuxit. Unicef står bakom den alldeles nya boken Möta barn på flykt vars innehåll huvudsakligen har skrivits och sammanställts av de båda barnläkarna Lars H Gustafsson och Tor Lindberg. Även andra experter har bidragit med texter och faktagranskning och tanken med boken är att vara en enkel handbok för alla som möter barnen som befinner på flykt. Boken tar avstamp i FN:s Barnrättskonvention och beskriver vilka rättigheter barnet har, vad som kan vara bra att tänka på vid det första mötet, vilka risk- och friskfaktorerna är, hur vi kan känna igen barn i kris och mycket, mycket mer. Boken är med sina 46 sidor en riktig skatt och första upplagan med 5000 exemplar gick åt under första veckan. Fler böcker lär vara på gång att tryckas, men tills dess går det utmärkt att ladda ned boken från Unicefs hemsida. Länk till Unicef.se /Ylva Thor Bedöma barnets mognad för delaktighet hur görs det? Patentlagen och Barnrättskonventionen är helt eniga: Barnet har rätt att vara delaktig i mötena med medarbetare i hälso- och sjukvården! Socialstyrelsen har därför nyligen gett ut skriften Bedöma barns mognad för delaktighet, med ambitionen att vara en hjälp till alla i hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården som möter barn i sina verksamheter och därför behöver göra bedömningar av barns mognad i förhållande till rätten att vara delaktig. Begreppen delaktighet, mognad och barnets bästa definieras och diskuteras i förhållande till olika åldrar eller snarare olika utvecklingsnivåer. Handfasta råd, fallbeskrivningar och diskussionsfrågor hjälper till att fundera över barnets bästa, från de allra yngsta spädbarnen till de äldsta tonåringarna. Skriften kan beställas eller laddas ner på Socialstyrelsens hemsida. Länk till Socialstyrelsen.se /Ylva Thor 2
3 Jämställt föräldraskap för barnets bästa Från den undersökning som medarbetare inom både mödra- och barnhälsovård i Skåne ombads att delta i har nu en del av resultaten sammanställts. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka som besöker våra verksamheter och när dessa besök sker. På grund av ett upptäckt statistikfel har vi tillfälligt plockat bort de resultatet som låg i den första versionen av detta blad. Mer information om undersökningen kommer i nästa BHV-blad. Metodbok för att främja jämställt föräldraskap Vi projektledare för Jämställt föräldraskap för barnets bästa Alexandra, Ilnaz och Ida har nu skrivit klart den metodbok som riktar sig till alla medarbetare inom mödra- och barnhälsovård. Vår förhoppning är att med boken kunna bidra med forskningsbaserad kunskap kring ämnet, men även en hel del praktiska tips kring hur du kan arbeta för att främja ett jämställt föräldraskap. Vi hoppas att boken når dig snart! Projektet börjar lida mot sitt slut och den sista mars i år tackar vi för oss. Det har varit en mycket lärorik resa som vi har gjort tillsammans med många av er. Vi vill tacka alla de som varit delaktiga i projektet på ett eller annat sätt under dessa två år. Vi hoppas att arbetet för att främja ett jämställt föräldraskap fortsätter för barnets bästa! På återseende! Alexandra Thorén Todoulos, Ilnaz Golestani & Ida Ivarsson 3
4 Barn som anhöriga Vi som arbetar i utvecklingsarbetet kring Barn som anhöriga fortsätter att hålla i utbildningar och informationsmöten. Under januari och februari har vi bland annat haft en utbildningsserie vid ett flertal för akuten och onkologen i Malmö. Inom kort kommer vi även att föreläsa på läkarprogrammet termin 11 samt på regiondag för omvårdspersonal i Skåne i april Idag finns 3 KVÅ-koder avseende Barn som anhöriga (se handlingsprogram för mer information) och vi har nyligen fått in statistik kring hur denna registrering används. Av denna statistik kan vi konstatera att detta är ett stort utvecklingsområde och att det är en fråga vi absolut måste arbeta vidare med. Har du några frågor eller synpunkter kring KVÅ-kodningen så är du välkommen att höra av dig till ansvarig christoffer.eliasson@skane.se Med vänliga hälsningar Nora Kathy, Pernilla Arvidsson och Christoffer Eliasson Meddelande till alla barnrättskämpar i barnhälsovården Redan har 1000 personer från hela Sverige anmält sig till Barnrättsdagarna april i Örebro. Sista anmälningsdag är den 31 mars. Länk till anmälan Temat i år är Barnkonvention som lag i praktiken vilket är högaktuellt eftersom vi inom kort får ta del av vad Barnrättighetssutredningen har kommit fram till om vad som krävs för att Barnrättskonventionen ska bli lag i Sverige. /Ylva Thor 4
5 Riktlinjer kring att förebygga lägesbetingad skallasymmetri De regionala riktlinjerna för förebyggande av lägesbetingad skallasymmetri samt omhändertagande av barn med skallasymmetri eller torticollis i barnhälsovården är nu klara och kommer att publiceras på Vårdgivare Skåne/Vårdriktlinjer. De kommer även att inom kort vara tillgängliga via Rikshandboken för Barnhälsovård. Riktlinjerna innehåller förutom en kunskapsöversikt inom området också bland annat: Översikt över insatser och åtgärder i Barnhälsovården efter barnets ålder Tydliga bilder över hur man bedömer barnets huvudform och undersöker barnets nackfunktion Information och bilder kring behandling med kilkudde. Även informationsbroschyren Att förebygga platt eller sned huvudform är tillgänglig på vårdgivarwebben, länk. Översättningar till olika språk samt en informationsposter kommer att presenteras inom kort. Arbetsblad som stöd i bedömning av lägesbetingad skallasymmetri En annan nyhet är att det nu i PMO också finns en särskild Remiss, skallasymmetri och torticollis att använda i de fall då barnet behöver remitteras till sjukgymnast för behandling. /Kathy Falkenstein-Hagander och Malin Skoog för Arbetsgruppen för förebyggande av lägesbetingad skallasymmetri samt för omhändetagande av barn med skallasymmetri eller torticollis i barnhälsovården. 5
6 Breastfeeding Series i The Lancet i januari 2016 ny forskning Världsledande amningsforskare har analyserat 28 övergripande studier och gjort systematiska genomgångar inom ämnesområdet och är den mest djuplodande analysen som genomförts om de fördelar som amning kan erbjuda både för barnets och mammans hälsa samt för ekonomin och miljön. Hinder för ökad amning som olämplig marknadsföring av bröstmjölksersättning och bristfällig kontroll av WHO-kodens efterlevnad, lyfts upp. Sammanfattningsvis visar artiklarna att modersmjölk gör världen hälsosammare, smartare och mer jämlik! Mer än dödsfall per år skulle kunna undvikas. Enligt beräkningar skulle årliga dödsfall av barn under fem år och dödsfall av bröstcancer i världen kunna undvikas genom ökad universell amning. Rapporten visar även att amning minskar risken för plötslig spädbarnsdöd i höginkomstländer. Lika viktigt att amma i rika länder som i fattiga! Det finns en mycket spridd missuppfattning att fördelarna med amning enbart gäller fattiga länder. Ingenting kan vara mer osant. Vårt arbete visar att amning räddar liv och pengar i alla länder, fattiga som rika, säger Cesar Victoria, som är huvudansvarig för rapporten. Den Internationella barnmatskoden efterlevs inte. Genom stark marknadsföring av ett från början specialiserat livsmedel, ämnat för de bebisar som av olika anledningar inte kan ammas, har detta blivit ett normalt födoämne för alla spädbarn och utgör ett hinder för amning. Att barnmatskoden inte efterföljs, medför att allmänhet och vårdgivare utsätts för olämpliga marknadsstrategier. Inte sällan marknadsförs ersättningar i samband med företagens sponsringar av konferenser för hälsopersonal och genom att dela ut gratisprover till nyblivna mödrar. Det sker en dramatisk ökning av försäljningen av bröstmjölksersättning och den omsatte 44,8 miljarder USD (cirka 380 miljarder SEK) för 2014 och beräknas öka till 70,6 miljarder USD (cirka 590 miljarder SEK) redan Detta kan jämföras med ett värde på 2 miljarder USD (17 miljarder SEK) för år Ju mer välståndet ökar desto mindre amning när barnet är 12 månader. Höginkomstländer har kortare amningslängd än låg- och medelinkomstländer. För varje dubblering som sker av ett lands BNP per capita minskar amningsfrekvensen vid 12 månader med tio procentenheter och vidare att endast vart femte barn i höginkomstländer ammas vid 12 månader. Ökad amning medför ekonomiska besparingar i alla länder. Enligt rapporten skulle ekonomiska besparingar på 300 miljarder USD (> miljarder SEK) årligen kunna göras (0,49 procent global BNP) fördelat enligt följande: För höginkomstländerna skulle ekonomiska besparingar på 231,4 miljarder USD (nästan miljarder SEK) årligen kunna göras, om amningen ökade universellt För låg- och medelinkomstländerna skulle ekonomiska besparingar på 70,9 miljarder USD (nästan 600 miljarder SEK) om amningen ökade universellt Amning minskar belastningen på miljön! Det krävs 4000 L vatten för tillverkning av 1 kg bröstmjölksersättningspulver och därtill kommer förpackningsmaterial och transporter, medan 6
7 bröstmjölk är ett naturligt förnybart födoämne. Att använda bröstmjölksersättning medför även ökade kostnader för mammans/familjen. Skapa en stödjande miljö för amning En framgångsrik amning eller en misslyckad amning bör inte ses som ett ansvar för kvinnan, då hennes möjligheter att amma är formad av det stöd och den miljö hon lever i. Tillsammans kan vi arbeta för att undanröja hinder för amning och se till att kvinnor får den information och vägledning de behöver för att fatta välgrundade beslut att säkerställa sin egen hälsa och hälsan hos sina barn i flera generationer framöver, säger Werner Schultink, chef för näringslära vid UNICEF. Forskning visar att omedelbart stöd i samband med barnets födelse samt rådgivning och stöd medförde att enbart amning ökade med 66 procent. Läs mer i The Lancet, där du också i en Podcast kan höra en av världens främsta amningsforskare Cesar Victora om amningens fördelar och framtidens utmaningar för att främja och skydda och stödja amning! Klicka på bilden! /Margareta Berglund NY BOK! Grön mat FÖR GRAVIDA OCH BARNFAMILJER Strindlund Å. & Kylberg E. (2016). Gothia Fortbildning. Boken Grön mat för gravida och barnfamiljer, vänder sig i första hand sig till föräldrar som vill att familjen ska äta helt eller delvis vegetariskt. Med stor behållning kan boken läsas av personer som i sin vardag möter föräldrar som har frågor om eller vill diskutera vad man bör tänka på om man vill ge sitt lilla barn vegetarisk mat eller mammor som undrar över vad jag som gravid eller ammande mamma behöver äta för att tillgodose sitt näringsbehov. Boken inleds med fakta om viktiga näringsämnen för det lilla barnets behov samt för den gravida och ammande kvinnans näringsbehov. Den andra delen innehåller allt från råd om vad man bör tänka på när det gäller det lilla barnets tillvänjning (omkring 6 månader), till övergången till små måltider (8-12 mån) och vidare till övergångsfasen till familjens mat(1-3 år). Den avslutande delen innehåller många recept, konkreta och handfasta tips om hur man på ett enkelt sätt anpassar familjens mat till de minsta i familjen samt hur vanliga recept kan bli lite grönare. Boken är lättläst och innehåller många tips för barnfamiljer som vill äta vegetarisk mat. Författarna Åsa Strindlund och Elisabeth Kylberg är båda nutritionister. Läs mer om vegetarisk mat för barn Ask & Strindlund. (2016). Vegetarisk mat är bra även för små barn. Läkartidningen 11/2014 /Margareta Berglund 7
8 Avhandling om plötslig spädbarnsdöd Sudden infant death syndrome-epidemiology and environmental factors av Per Möllborg Från 70- till början av 90-talet ökade antalet fall av plötslig spädbarnsdöd (SIDS) och 1991 drabbades 1,2 barn/1000 levande födda i Sverige. Studier visade att den största riskfaktorn för SIDS var att låta barnet sova på mage. Andra riskfaktorer var om barnet inte kunde röra sig fritt, om det blev för varmt och om modern rökt under graviditeten. En minskad risk sågs vid amning. Sedan nya nationella förebyggande råd införts i Sverige har antalet fall av SIDS minskat till 0,2/1000 födda. I en ny avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet har barnhälsovårdsöverläkare Per Möllborg studerat olika faktorer kring plötslig spädbarnsdöd för att kunna möjliggöra ytterligare förebyggande arbete. Avhandlingen visar att nuvarande råd följs relativt väl och att bara vart 20:e spädbarn läggs på mage under sömn, jämfört med cirka vart tredje barn tio år tidigare. Att barnen lades på mage var vanligare om modern var arbetslös, rökte under graviditeten, om barnet var irritabelt, delade rum med syskon eller inte använt napp. Sidoläge eller sida/rygg som sovposition hade däremot ökat från 25 till 44 procent under samma period. En av studierna i avhandlingen visade också att risken för SIDS var större om föräldrarna inte bodde ihop, om mamman var ung, fött många barn samt om barnet var för tidigt fött. Sedan SIDS blivit ovanligare har rökningen blivit en än större riskfaktor. Nu är det inte heller vanligare med dödsfall under vinterhalvåret och genomsnittsåldern för plötslig spädbarnsdöd har minskat från knappt tre till två månader sedan början av 1990-talet. Studien visar att förekomsten av SIDS har minskat sedan förebyggande råd infördes och är nu bland de lägsta i världen. Följsamheten till råden är generellt god men det finns ytterligare potential att rädda liv om magläge undviks, om spädbarn inte läggs på sidan och om moderns rökning under graviditet minskar. Länk till avhandlingen /Helena Kornfält Isberg 8
9 PMO För de verksamheter som känner att de skulle vilja ha besök för information och stöd gällande PMO så finns det möjlighet att höra av sig till vederbörande verksamhetsansvarig för respektive division. Kontaktuppgifter är enligt nedan: KRYH SUND SUS /Micaela Nilsson Språkseminariet för tredje gången med hundra nöjda deltagare i Jubileumsaulan, SUS Malmö. Tack alla medverkande åhörare och föreläsare, konstnärer och utställare för fantastiska dagar. Det var 3:e och sista gången för den här serien som syftade till ökad samverkan mellan barnbibliotekarier, BVC-personal och andra människor som träffar de minsta barnen. Lycka till nu med era visioner och (nystartade) projekt för att främja barns rätt till språkutveckling och kultur! /Kathy Falkenstein-Hagander 9
10 Boktips! Relationsrevolutionen - Om mötet mellan barn och vuxna Av Lars H Gustafsson Relationsrevolutionen- vilket kraftfullt ord! Boken handlar just om kraften i själva mötet mellan barnet den vuxne, om hur vi kan möta barnen på vår väg och tillsammans arbeta för en bättre värld för alla oss som samexisterar på planeten jorden! Lars H Gustafsson introducerar oss till hur vi som viktiga vuxna; som möter barn professionellt eller privat kan följa det författaren kallar den fjärde vägen. Boken innehåller allt från etiska och filosofiska resonemang till faktakunskap om barns utveckling och förslag på övningar till hur vi kan bli bättre på att reflektera kring just mötet med barnen. Författaren varvar barnens berättelser, och personliga erfarenheter i arbetet som barnläkare, med ny vetenskap och olika stora tänkares teorier, på ett lekfullt och lättsamt sätt. Ett viktigt tema i boken är förmågan till medkänsla: hur den uppstår, och vad som behövs för att den ska växa och inte tröttas ut. Läsaren introduceras till ny forskning inom området och författaren delger oss sina reflektioner och tankar om hur vi i mötet med barnen kan hjälpa dem att hålla fast i och utveckla deras- och vår egen- medkänsla. Barnens röster hörs tydligt när jag bläddrar genom boken och min nyfikenhet att resonera ännu mer med kollegor och medmänniskor om just mötet mellan barn och vuxna väcks. Denna bok är en bra utgångspunkt för en dialog kring hur vi kan använda oss av barnkonventionen i vårt dagliga arbete och möta alla barn med respektfull nyfikenhet /Liv Lyngå von Folsach Fortbildning våren 2016 Fortbildningen i nya nationella barnhälsoprogrammet fortsätter i vår med: Heldag för alla medarbetare i barnhälsovården Målgrupp: BHV-sjuksköterska, BHV-läkare, MBHV-psykolog, STläkare, logoped, medarbetare på familjecentral. Innehåll: Föreläsningar av specialister inom områdena; barnets tillväxt och barnets hörsel-, syn- samt språkutveckling Anmälningstiden har gått ut på de tre första. Vill du anmäla dig; Maila mailto:kunskapscentrum.bhv.pv@skane.se Två heldagar för BHV-sjuksköterskor Målgrupp: Alla verksamma och/eller nyanställda BHV sjuksköterskor Innehåll: Fortbildningsdagarna kommer att innehålla workshops med specialister som logoped, ortoptist och audionom. Vi fördjupar oss i metoder för språkscreening vid 2,5 och 4 år samt hörsel- och synscreening vid 4 år. Vi kommer också att fördjupa oss i arbetet med Grunda Sunda Vanor, tolkanvändning i samband med hälsobesök och därtill lite PMO. 10 mars Hässleholm 15 mars Lund 17 mars Malmö 31 mars - Helsingborg april (Fullbokat) 3 4 maj 9 10 maj (Fullbokat) maj (Fullbokat) maj 10
11 Introduktion i barnhälsovård för verksamhetschefer 2 maj Målgrupp: Nya chefer inom barnhälsovården i Skåne. Innehåll: Under dagen kommer vi bl a att diskutera vilka möjligheter du har som chef har att stödja arbetet på BVC samt vilket stöd Kunskapscentrum för barnhälsovård kan erbjuda dig och din verksamhet. Mammasamtal-EPDS-metoden och counselling Målgrupp: Nya BHV-sjuksköterskor. Även MBHV psykologer välkomna delta. Dag 1: 25 maj. Dag 2: 22 sept Fördjupning i tuberkulos och BCG-vaccinering av barn Målgrupp: Alla BCG-vaccinatörer inom BHV, BB, barnmottagningar och andra verksamheter. Innehåll: Smittskydd Skåne och Kunskapscentrum för barnhälsovård anordnar en halvdags fortbildning om tuberkulos och det viktiga preventiva arbetet med att BCG-vaccinera barn med risk att smittas. Halvdagen vill bidra till fördjupade kunskaper om tuberkulos, diagnostiska test, BCG-vaccinet m m. 2 juni Grundkurs i Hälsoundersökning enligt BBIC Vi erbjuder grundkurser för läkare två gånger per år Målgrupp: Läkare Innehåll: Mål med denna utbildningsdag är att genom föreläsningar och interaktivt arbete gå igenom hur du som läkare kan genomföra Hälsoundersökningar enligt BBIC på ett strukturerat sätt. 2 juni Anmälan till samtliga utbildningar görs på Vårdgivare Skåne/Utbildningskalendern /Marita Ståhl Bilderna i bladet kommer från Colourbox 11
NYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR?
HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? Margareta Berglund Distriktssköterska, Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård Region Skåne https://www.youtube.com/watch?v=lmpygaxisrq
Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne
Praktik blir statistik Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäta hur barn mår? https://vimeo.com/113712017 Hur kan vi använda statistik
Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?
Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,
Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya
UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning
Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014
Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt
Barnhälsovård i Skåne
Barnhälsovård i Skåne Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Vad är syftet med
Introduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp
Introduktionsutbildning barnhälsovård Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp Hembesök Vad tänker du på när du tänker på hembesök? Målet med hembesök till nyblivna föräldrar är att främja kontakten
KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA KUNSKAPSCENTRUM KVINNOHÄLSA. 18 mars Andreas Vilhelmsson, (PhD) Folkhälsovetare/utvecklare
KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA KUNSKAPSCENTRUM KVINNOHÄLSA 18 mars 2016 Andreas Vilhelmsson, (PhD) Folkhälsovetare/utvecklare Kunskapscentrum x 3 Vad är ett kunskapscentrum? En del av sakkunnigorganisationen
Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet
Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård,
Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.
1 (9) Alkohol och Tobak Allergi Allmänt barn Barnsäkerhet För BVC - Blanketter Manualer för BVC-sjuksköterskor Mat Språk Sömn Vaccinationer Övrigt 2 (9) Alkohol och Tobak (åter register) Barns tankar om
Kunskapscentrum migration och hälsa
Kunskapscentrum migration och hälsa Jenny Malmsten, enhetschef, fil. dr. internationell migration och etniska relationer 2016-09-01 Sverige och Skåne Sverige och migration - Total befolkning på 9.8 miljoner.
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter
Jämställt föräldraskap för barnets bästa
Jämställt föräldraskap för barnets bästa mars 2014 mars 2016 Kunskapscentrum kvinnohälsa/barnhälsovård, Region Skåne Ida Ivarsson 2016-10-11 Bakgrund Projektmedel för att jämställa sjukskrivningsprocesser
Skånevård Sund BARNHÄLSOVÅRDSBLADET SKÅNE NR 5 2014. Kunskapscentrum för barnhälsovård. Hej!
Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård BARNHÄLSOVÅRDSBLADET SKÅNE NR 5 2014 Hej! Det är stora saker på gång vad gäller barns hälsa och barnhälsovård! Bild: Colourbox En aktuell och mycket intressant
Närsjukvårdsberedningen
Närsjukvårdsberedningen Johan Larsson Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 26 Johan.Larsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302486 1 (8) Närsjukvårdsberedningen Förstärkt psykosocialt och
Institutionen för hälsovetenskap Kurskod BUC901. Barns- och ungdomars hälsa och ohälsa, 15 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten självständigt kunna: Kunskap och förståelse redogöra för vetenskaplig grund för barns- och ungdomars utveckling och hälsa identifiera och analysera
BHV-programmet i Sverige
BHV-programmet i Sverige Lotta Lindfors Kristin Lindblom Kerstin Johannesson Linda Håkansson Toni Reuter 1 Från mjölkdroppe till BVC 2 Den allmänna och fria spädbarnsvårdens betydelse för hälsa, utbildning
Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård
UMEÅ OKTOBER 2014 Barnhälsovårdens program Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård Varför? Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Hälsobesök 5 år. 60 minuter
Hälsobesök 5 år 60 minuter Artikel 12: Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Alla Alla
Insatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Hälsoundersökning enligt BBIC -ett regionalt uppdrag. Liv Lyngå Folsach
Barns behov i Centrum Hälsoundersökning enligt BBIC -ett regionalt uppdrag Liv Lyngå Folsach Barnhälsoöverläkare liv.lynga-vonfolsach@skane.se VISION BBIC MÅL REGIONALT UPPDRAG BBIC De barn och unga som
Skånevård Sund Kunskapscentrum barnhälsovård
Skånevård Sund Kunskapscentrum barnhälsovård Hej! Medarbetare på Kunskapscentrum barnhälsovård har precis kommit hem från den årliga nationella barnhälsovårdskonferensen i år på Gotland. Det har varit
Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson
Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan
Familjecentraler. -det är grejor det
Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne
Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019
Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019 2014 all planering, alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter 1 Barnhälsovårdens
Hälsoundersökning för nyanlända- Erfaringer fra Sverige
Hälsoundersökning för nyanlända- Erfaringer fra Sverige Jenny Malmsten enhetschef, fil. dr. internationell migration och etniska relationer Kunskapscentrum Migration och Hälsa Liv Lyngå von Folsach Barnhälsoöverläkare,
Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson
Ny Vägledning för BHV Implementering Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson BVC:s utveckling under 100 år från hälsokontroll problemlösning via till hälsoövervakning generella o riktade åtgärder
Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård
Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård 2015-02-16 Hej! Fokus för hela barnhälsovården i Sverige just nu är förberedelser för att gå över till det nya nationella barnhälsoprogrammet! När vi pratar
Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016
Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Konsumentverket Livsmedelsverket Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut 1 Bakgrund Enligt regeringsbeslut den 23 juni 2004 fick Livsmedelsverket
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige
NATIONELL MÅLBESKRIVNING
NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR LÄKARTJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN (BHV) Revidering fastställd i oktober 2018 Av Nationella nätverket för barnhälsovårdsöverläkare i Sverige INNEHÅLL Förord Barnhälsovårdens
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12 Överenskommelser? Används inom områden som
Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-05 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR
SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på
Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder
Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanligt, men ändå något som oroar många blivande och nyblivna
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
Stärk barnets rättigheter och delaktighet
Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I Stockholms län bor idag
Barnhälsovårdsbladet
Barnhälsovårdsbladet # 5 november 2017 Hej! Roligt att få presentera Barnhälsovårdsbladets utgåva i ny design. Innehållet i detta nummer sträcker sig över många spännande områden som rör vårt arbete på
Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer
Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer Introduktionsutbildning i barnhälsovård Mars 2019 Ylva Thor distriktssköterska/utvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård
Månadsbladet BARNKONVENTIONEN 25 ÅR! nr 9, september 2014
Månadsbladet nr 9, september 2014 BARNKONVENTIONEN 25 ÅR! FN:s generalförsamling antog den 20 november 1989 Konventionen om barns rättigheter. Barnombudsmannen i Uppsala vill uppmärksamma detta var med
Kunskapscentrum migration och hälsa
Kunskapscentrum migration och hälsa Jenny Malmsten, enhetschef, fil. dr. internationell migration och etniska relationer 2017-03-22 Kort om migration UNHCR - 65 miljoner människor på flykt i världen. Hälften
3-4 juni 2015. Samhällsorientering och Hälsokommunikation. Välkommen på en konferens om. Garnisonen konferens Karlavägen 100 i Stockholm
Välkommen på en konferens om Samhällsorientering och Hälsokommunikation 3-4 juni 2015 Garnisonen konferens Karlavägen 100 i Stockholm Konferensen genomförs i samarbete mellan länsstyrelserna och projekt
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Att mötas i hälso- och sjukvården
Att mötas i hälso- och sjukvården Ett diskussionsmaterial med utgångspunkt i fyra filmer om bemötande ATT MÖTAS I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan
WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer
Främja Hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Region Skåne Linda Håkansson Barnhälsovårdsamordnare Blekinge Barnfetma bland
Hälsofrämjande hembesök och teambesök
Hälsofrämjande hembesök och teambesök Vad säger små barn om HÄLSA? Almqvist, L.,Hellnäs, P., Stefansson,M., Granlund, M. (2006). I can play : young children s perceptions of health. Journal of Pediatric
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt
Stärk barnets rättigheter och delaktighet
Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I STockholMS län bor IDAG
JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson
JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt
Tratten, aug. Informationstidning för personal inom mödrahälsovården
Tratten, aug 2015 Informationstidning för personal inom mödrahälsovården I detta nummer: Preventivmedelsnyheter s 03-04 Öppen föreläsning HBTQ s 05-06 Information om KUB, Inbjudan amning s 07 Tips från
Behöver ditt barn stöd från samhället?
Behöver ditt barn stöd från samhället? Den här broschyren riktar sig till dig som har ett barn med funktionsnedsättning. I den finns information om vilket stöd du och barnet kan få från samhället. Här
FÖR ALLAS RÄTT TILL HÄLSA
Material till rapporten: Barn som flytt en riskgrupp för psykisk ohälsa Hej! Tack för att ni har valt att använda #ärdumed - ett diskussionsmaterial som kan ligga till grund vid en träff i din förening,
Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019
Tuvans förskola, Härnösand Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019 Svenska OMEP i samarbete med Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet
RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten
HN-HOS10-304 RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2011 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 1 (11) Innehållsförteckning
Barn som närstående/anhöriga
(5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning
Kommunikativt ledarskap i praktiken En diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation
Kommunikativt ledarskap i praktiken En diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar i följd samt tre fristående dagar, totalt fem dagar. Datum: 17-18 februari,
Våld i nära relationer med fokus på barnet
Kunskapscentrum för barnhälsovård Våld i nära relationer med fokus på barnet Andreas Andersson, leg psykolog Pernilla Arvidsson, socionom leg psykoterapeut Projektets syfte Uppmärksamma barn som upplever
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE
Familjehem 2017 kunskap utveckling inspiration Handledning hur kan du som handledare använda dig själv som arbetsredskap på bästa sätt? Familjehemsutredning vad vill vi veta om familjerna och hur bör vi
Barns hälsa i Skåne. Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård
Barns hälsa i Skåne Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Årsrapport 2017- Insamling av statistik från samtliga BVC i Skåne BARNS HÄLSA Amning Rökfri miljö Övervikt och fetma
Webbutbildning Barnkonventionen från teori till praktik, Vägledning. Avdelning mänskliga rättigheter, Västra Götalandsregionen
Webbutbildning Barnkonventionen från teori till praktik, 2017 Vägledning! Avdelning mänskliga rättigheter, Västra Götalandsregionen Till dig som leder Den här vägledningen ger dig en överblick över utbildningens
Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation
Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar (internat) samt tre fristående dagar. Datum: 17-18 augusti, 24 september, 22 oktober samt 14 januari 2016. Ort
Hälsofrämjande arbete på BVC
Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnets hälsa och välbefinnande påverkas av många
BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård
Månadsblad nr 10-11 november 2017 BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård Growth Karlskoga Familjecentral och Vivalla har just avslutat piloten av vår kommande datajournal. Det känns roligt
Verksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god
I detta nummer: Besöksadress: Mödrahälsovårdsenheten Landstingshuset Rosenborgsgatan Karlstad
I detta nummer: Examensarbetet, Lite av varje s 03 Två riktiga rariteter s 04 Familjecentral i Torsby s 05 Ny medarbetare s 06 STI-mottagningen s 07 Hbtq-kompetens s 08 Kalendarium s 09 Tratten är en informationstidning
Jämställt föräldraskap ~ för barnets bästa ~
Jämställt föräldraskap ~ för barnets bästa ~ Strategier för mödra- och barnhälsovård Ilnaz Golestani Alexandra Thorén Todoulos Innehåll o Kunskapscentrum för Barnhälsovård o Hälsans bestämningsfaktorer
Regional riktlinje kring oro för väntat barn
Regional riktlinje kring oro för väntat barn Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören. INNEHÅLL
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Växa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan
Växa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan Arbetet med Växa tryggt är ett steg mot en mer rättvis vård utifrån varje familjs behov och ett sätt att utnyttja den kompetens som finns utan kostsamma investeringar.
Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän
Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad
3 Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i
Kommunstyrelsens sammanträde 2019-03-20 Ärende 3 Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län gällande samverkan i familjecentral Egna anteckningar 19191 LJUSNARSBERGS KOMMUN [9191
HANDLINGSPLAN FÖR TILL- GÄNGLIGHET, DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE
KULTURSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR TILL- GÄNGLIGHET, DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE KULTUR SKOLAN www.goteborg.se INTRODUKTION Göteborg ska vara den jämlika staden som bidrar till ett gott liv för alla. En del
Barnhälsovårdsbladet Skåne Nr
Barnhälsovårdsbladet Skåne Nr. 4 2017 Hej! I början av september deltog Kunskapscentrum barnhälsovård i den årliga nationella barnhälsovårdskonferensen, denna gång i Luleå. Vi hade där en intensiv samverkan
Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?
Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt? Marie Cesares Olsson Utvecklingsledare barn och unga Region Örebro län marie-cesares.olsson@regionorebrolan.se 019-602 63
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2019 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Uppdraget sid. 3 3. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 3.1 Vision sid. 3 3.2 Familjecentralernas mål
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Nicholas Burman Hälso- och sjukvårdsstrateg 046-675 30 66 nicholas.burman@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-09-05 Dnr 1600982 1 (5) Beredningen för primärvård,
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen
UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!
Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE! -Sätra Bruk Ann-Charlotte Lilja- verksamhetsutvecklare centrala Barnhälsovården, Familjecentral- Region Jönköpings
I begynnelsen (1935) Läkarundersökningar Allmänna råd Normalreglemente Nytt barnhälsovårdsprogram 2015
I begynnelsen (1935) Nytt barnhälsovårdsprogram 2015 Bernt Alm, barnhälsovårdsöverläkare Normalreglemente 1969 Läkarundersökningar 1969 Allmänna råd 1981 Nya arbetssätt 1981 1 Läkartidningen 2011 Allmänna
Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats. Foto: Josefin Sejnelid
Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats Foto: Josefin Sejnelid Länssamverkan föräldrastöd Deltagarna i gruppen har ett strategiskt uppdrag i sin organisation eller i länet. Deltagare
1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar
1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder
Barnhälsovårdsenheten
Rapport Datum: 2016-10-19 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2017 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2017 2016-10-19 Region Örebro län Barnhälsovårdsenheten Datum: 2016-10-19 2 (5) BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN
Välkommen på fortbildning
Välkommen på fortbildning Kursutbud vårterminen 2017 Varmt välkommen att anmäla dig. Alla utbildningar är kostnadsfria för dig som arbetar inom Stockholms stad. Hjälp oss gärna att sprida informationen
Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015
Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Varför? Inget program 2008-2014 Socialstyrelsen tog bort styrande dokument för
Barnhälsovårdsbladet Skåne Nr
Barnhälsovårdsbladet Skåne Nr. 2 2017 Hej alla efter ett par sköna påskdagar! Just nu pågår Europeiska och Världens vaccinationsvecka och Folkhälsomyndigheten informerar extra flitigt om barnvaccinationer.
LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Barnhälsovård : att främja barns hälsa PDF ladda ner
Barnhälsovård : att främja barns hälsa PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Margaretha Magnusson. I denna nya och omarbetade 6:e upplaga av Barnhälsovård redovisas aktuellforskning och
INBJUDAN TILL HELDAGSSEMINARIUM
INBJUDAN TILL HELDAGSSEMINARIUM 18 maj 2017 NÄR ETT LITET BARN DÖR Rutiner, stöd och bemötande Föreläsningar samt visning av dokumentärfilmen Efter Inez. Tid: Torsdag 18 maj 2017, kl. 10:00-17:00. Plats:
Primärvårdens dag Sexuell hälsa och bemötande
Allmänmedicinskt Kunskapscentrum Primärvårdens dag 2019 - Sexuell hälsa och bemötande Målgrupp: All personal inom Vårdval primärvård Kronoberg Tid: Kl. 08.15-12:30 eller kl. 12.30-16.50, onsdagen den 16
Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning
Bild 1 Folkhälsovetenskap ett exempel Amning Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap Jag vill belysa ett exempel på folkhälso-område som Ragnar Westerling har undervisat om utifrån
Temadag om föräldrastöd 27 oktober Inblick i idéburen sektors arbete med stöd till föräldrar och deras barn
Temadag om föräldrastöd 27 oktober 2016 Inblick i idéburen sektors arbete med stöd till föräldrar och deras barn Program 09.00 Länsstyrelsen informerar Johanna Morin, Folkhälsostrateg Länsstyrelsen Skåne
HÄLSA på wikipedia. Välkomna! 1948 WHO:s definition av HÄLSA. HÄLSA ur biomedicinskt perspektiv. Antingen är du frisk eller så är du sjuk!
Välkomna! Jämställt föräldraskap Hälsa Folkhälsa Folkhälsoarbete Faktorer som påverkar vår hälsa Margareta Berglund, Distriktssköterska, MPH Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne 11 och 12 oktober
Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården
Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad Föräldrautbildning på mödravården Att diskutera Vilka behov har ett nyfött barn? Det nyfödda barnets behov Närhet, trygghet och tröst Välbekanta lukter och röster
Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård
BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående