Projektresultat. Motions- och idrottsskadeenheten

Transkript

1

2

3 Projektresultat Motions- och idrottsskadeenheten Handläggare: Desirée Hallberg Verksamhet: Motions- och idrottsskadeenhet Datum: Diarienummer: HSN

4 Sammanfattning Bakgrund Fram till slutet av 90-talet fanns den idrottsmedicinska enheten (IME) lokaliserad på regionsjukhuset i Linköping. IME-enheten utvecklades under talet till ett nationellt centrum för idrottsmedicin. Efter att denna enhet upphörde har det inte funnits någon tydlig ingång för patienterna med motions- och idrottsskador och det har saknats ett standardiserat omhändertagande av dessa patienter i vår region. Utifrån ett politiskt initiativ togs beslut i juni 2014 om att driva ett pilotprojekt gällande en motions- och idrottskadeenhet inom Region Östergötland. Syfte Syftet med pilotprojektet var att genom Motions- och idrottsskadeenheten (MIE) möta behovet hos patienter med motions- och idrottsskador och ge dem tidig och effektiv hjälp genom att styra upp flödet och slussa patienterna till rätt vårdnivå och rätt kompetens. Syftet med projektet var också att standardisera omhändertagande av denna patientgrupp genom länsövergripande gemensamma bedömnings- och behandlingsriktlinjer. Metod en beskrivning av modellen för projektet Modellen för arbetat på enheten utgår från patienternas behov utan fokus på organisatorisk tillhörighet. Ett arbetssätt har skapats för att patienter med motions- och idrottsskador ska få bästa möjliga omhändertagande av sina skador/besvär. MIE har skapat ett effektivt flöde med specialutbildade fysioterapeuter som första instans med en nära samverkan mellan fysioterapeut och ortoped i gemensamma lokaler. Fysioterapeuten avgör adekvat insats för patienten, det vill säga rådgivning per telefon eller bedömning hos fysioterapeut alternativt ortoped. MIE är en enhet som bedriver verksamhet på två mottagningar med gemensamma riktlinjer för att möjliggöra en likvärdig vård. Här samverkar vårdgivare från Region Östergötland med privata vårdgivare och medicinska fakulteten på Linköpings universitet. Mottagningarna ger en tydligare ingång för patienter med motions- och idrottsskador om vart de ska vända sig när de behöver söka vård. Utveckling av MIE:s verksamhet under pilotprojektet MIE har infört ultraljudsscanning på båda mottagningarna och delegation att skriva röntgenremiss för fysioterapeuterna på enheten. Arbetet med att ta fram gemensamma evidensbaserade bedömning- och behandlingsriktlinjer för hela enheten har påbörjats. Under hösten 2016 ska enhetens hemsida utvecklas och en översyn göras över möjliga digitala lösningar som kan underlätta för patientgruppen på enheten. Enheten arbetar i nära samarbete med Linköpings Universitet. Ett forskningsprojekt avseende korsbandsskador är i planeringsstadiet. Vid ett permanentande av enheten planeras också ett samarbete med universitetet för utbildning av studenter. Resultat I samverkan med medicinska fakulteten har utvärdering och analys genomförts under projektets gång och inför denna resultatrapport. Vilka patienter har sökt MIE år 2015? Totalt 2600 patienter har ringt till MIE och av dessa har 2000 patienter besökt mottagningen under perioden mars till december Av dessa var ca 60 % ett direktbesök, dvs. utan besök hos annan vårdinrättning innan besök på MIE. På frågan var patienten skulle ha sökt om MIE inte funnits svarar 64 % vårdcentralen och 24 % rehabilitering inom primärvården och 12 % övrigt. Könsfördelningen bland besökande patienter var 61 % män och 39 % kvinnor. Den största gruppen på mottagningen, har varit barn och ungdomar i åldrarna upp till 20 år (30 %). Andelen patienter som haft

5 besvär från nedre extremitet har varit 70 % och där har majoriteten haft besvär med knäleden. Av de patienter som besökt MIE är 60 % aktiva på motionsnivå och 32 % på tävlingsnivå. Tävlingsnivån är självrapporterad och behöver inte innebära en elitsatsning vilket stöds av att den största gruppen som skattat tävlingsnivå är ungdomar år där många ännu inte nått elitnivå. Nittio procent av patienterna angav att de på grund av sin skada/besvär hade minskat sin träningsmängd, 80 % angav att de upplevde måttlig till hög smärta vid utövande av aktivitet och 90 % angav att de även hade smärta i sin vardag vilket visade att besvären har en stor påverkansgrad på individen. Patienterna som besökt MIE har varit mycket nöjda. Nittiofem procent skattade nöjdhet med besöket mellan 8-10 på en skala från 1-10 där 1 motsvarar instämmer inte alls och 10 instämmer helt. Sjuttiotvå procent av patienterna skattar 10/10 gällande nöjdhet. Diskussion runt MIE utifrån resultatet MIE som modell har resulterat i värdeskapande vård för patienten där dennes behov är i fokus för arbetssättet. Inom verksamheten har patienterna möjlighet att träffa fysioterapeut med idrottsmedicinsk kompetens samt idrottsmedicinskt inriktad ortoped inom Närsjukvården. Genom samverkan och teamarbete, utifrån ett gemensamt uppdrag och gemensamma mål för enheten, arbetar MIE för likvärdig vård för patienterna. Det har möjliggjorts genom en enhet med två mottagningar samt genom länsövergripande gemensamma bedömnings- och behandlingsriktlinjer enligt senaste evidens. Samverkan med Medicinska fakulteten har gett möjligheter till framtagande av dessa evidensbaserade riktlinjer samt lägger grunden för utveckling och forskning inom området. Enheten har skapat ett effektivt vårdflöde då patienten får möta rätt kompetens vid första besöket vilket möjliggör korrekt handläggning tidigare och effektivare utnyttjande av regionens resurser. MIE är en tydligare ingång för alla patienter med motions- eller idrottsskador. MIE:s verksamhet främjar att alla patienter med motions- eller idrottsskador, framförallt barn- och ungdomar som är den största gruppen på enheten, snabbt kommer tillbaka i fysisk aktivitet igen. Att snabbt vara tillbaka i fysisk aktivitet igen kan vara viktigt för fortsatt delaktighet i det sociala sammanhang fysisk aktivitet kan innebära.

6 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Initiering av projekt Planeringsfas Modell för projektet Genomförandefas Utveckling av verksamheten Ändring av ortopedbemanning Ökning av fysioterapeutbemanning Ultraljudsscanning Röntgendelegation till sjukgymnaster Utvärdering av projektet Resultat kopplat till målsättning med projektet Effektmål Effektmål Styrt flöde Flöde innan MIE-projektet Flöde vid telefonsamtal Flöde efter besök på MIE Effektmål Telefontillgänglighet Faktisk besöksväntetid till fysioterapeut Effektmål Effektmål Projektresultat Resultat från den kliniska verksamheten Patientdata Kön Ålder Besvärslokalisation Aktivitet på motions- eller tävlingsnivå Skadans påverkan på funktionsnivå Utvärdering från primärvården Analys/Resonemang Värdeskapande vård Samverkan och samlad kompetens Likvärdig vård i framkant med kvalitet Effektivt utnyttjande av resurser

7 4.5 Ökad tillgänglighet för barn och ungdomar Genus Tillgänglighet Patientnöjdhet Framtid Ska verksamheten finnas kvar inom Region Östergötland Bilagor Bilaga 1. Kravspecifikation för fysioterapeuter Bilaga 2 PM Patienter aktuella för MIE Bilaga 3 PM Röntgendelegation Bilaga 4. Uppdragsbeskrivning medicinska fakulteten Bilaga 5. Föreningsutvärdering Bilaga 6. KVÅ-kodning Bilaga 7. Telefontillgänglighet på MIE Bilaga 8. Faktisk besöksväntetid Bilaga 9. Resultat primärvårdsenkät

8 1 Bakgrund 1.1 Initiering av projekt Fram till senare delen av 90-talet fanns den idrottsmedicinskaenheten (IME) lokaliserat på Regionsjukhuset i Linköping. IME var ett nationellt centrum för idrottsmedicin. Efter IME har det inte funnits någon samlad kompetens på motions- eller idrottsskadeområdet i Östergötland. För denna patientgrupp har det varit oklart vart man ska söka vid motions- eller idrottsskador och det har heller inte funnits något standardiserat omhändertagande. Inte sällan har flera läkare sett patienten innan man når rätt kompetens på rätt vårdnivå. Ett ökat flöde av remisser som skickades från Region Östergötland utomläns noterades för denna patientgrupp på till exempel höftartroskopier vilket gav stora kostnader för regionen. Diskussioner om att starta upp idrottsskadeenhet har funnits upprepade gånger i Östergötland bl.a då Linköpings universitet tillsammans Linköpings kommun tog fram en förstudie om ett idrottsforskningscentrum i Linköping. Vid det tillfället var Linköpings kommun och Linköpings universitet på gång medan Region Östergötland valde att inte delta. Detta projekt om att starta upp en motions- och idrottsskademottagning (MIE) i regionens regi är initierat av politiken Våren 2013 hölls möten för de lagetablerade fysioterapeuterna i Linköping och Norrköping, där även kommunpolitiker och landstingspolitiker deltog, om att starta idrottsskademottagningar. Då fanns ett intresse att starta upp mottagningarna på de nya fotbollsarenorna i respektive stad. En strategisk grupp bestående av politiker, tjänstemän och verksamhetsföreträdare från Region Östergötland och en representant för medicinska fakulteten på Linköpings universitet diskuterade frågan vidare och var även på studiebesök på Örebros idrottsskademottagning i maj Planeringsfas Projektledaren (PL) tillträdde december Arbetets påbörjades med en förstudie där det under våren togs förslag på struktur, arbetssätt och bemanning på enheten utifrån ett patientperspektiv. Det vill säga hur vården skall se ut för att möta patienter med motions- och idrottsskador på mest effektiva sättet utan att begränsas av nuvarande organisationsstruktur inom Region Östergötland. PL tog fram en kravspecifikation för fysioterapeuter för deltagande i projektet tillsammans med ortopeden (Bilaga 1). En förutsättning i projektet var att även de lagetablerade fysioterapeuterna skulle ges möjlighet att delta. PL skickade ut informationsbrev till alla lagetablerade fysioterapeuter i länet (ca 50 stycken)och inbjöd till ett informationsmöte. På informationsmötet deltog ett 20-tal lagetablerade fysioterapeuter. De som var intresserade av att delta i projektet skickade in sitt CV utifrån kravspecifikation. Bland de lagetablerade fysioterapeuterna i Norrköping var intresset så stort att PL valde att utse fysioterapeuter från flera olika företag för att inte gynna någon enskild firma. PL hade informationsträffar på Rörelse och hälsa, Rehab Öst, ortopedkliniken US och ortopedkliniken ViN. Verksamhetsföreträdare plockade tillsammans med projektledaren fram fysioterapeuter som skulle ingå i projektet utifrån kravspecifikation. Innan uppstart av projektet det vill säga under 2013 fick även Rehab väst och rehab NiF frågan om de ville delta i projektet men rehab väst valde att avstå och rehab NiF återkopplade inte alls. En riskanalys för projektet gjordes och presenterades för den strategiska gruppen. De riskerna som framför allt diskuterades i den strategiska gruppen var de ekonomiska ramarna för projektet och det medicinska ansvaret under projektet. Handlingsplaner för att minimera de olika riskerna togs fram. Ett tilläggsuppdrag skrevs för de involverade regionenheterna för att säkra bemanningen under pilotprojektet och tydliggöra det medicinska ansvaret (HSN ). Den verksamhet där man hade svårast att få fram medarbetare var på ortopeden US. Ortopeden US tog fram en projektdeltagare men beslutade 6 (34)

9 direkt att bemanna ett mottagningspass (ca 10 %) i veckan istället för 20 % som fanns beskrivet i tilläggsuppdraget. Projektet utökades därefter med en mera operativt inriktad styrgrupp med verksamhetsföreträdare för alla involverade verksamheter i projektet. De som ingick i styrgruppen var verksamhetschefer från ortopedklinikerna, verksamhetschefer från närsjukvårdsrehabiliteringen och representant från Medicinska fakulteten. Vidare bildades en projektgruppen med fokus på de praktiska frågorna. I denna grupp kom läkarna från ortopeder US och ViN, enhetschefer från närsjukvårdsrehabiliteringen, koordinatorer från närsjukvårdsrehabiliteringen, representant från Medicinska fakulteten och en lagetablerad fysioterapeut att ingå. Delegationsbeslut på genomförande av pilotprojektet fattas av hälso- och sjukvårdsdirektören den 16 juni 2014 (LiÖ ) Milstolpeplan och planering inför uppstart av projekt Nr: Milstolpe/BP: Datum BP1/M1 Beslut att genomgöra projektet utifrån framtagen modell taget av styrgruppen BP2/M2 Samverkansavtal med Nya Parken och Rörelse&Hälsa är påskrivna. Tilläggsuppdrag till Ortopeden US och ViN, Rehab Öst och Rörelse&Hälsa är påskrivna. Tas fram av LiÖ jurist och PL Juni 2014 November December 2014 M3 M4 M5 Genomförda förprojekteringsdagar med all involverad personal. Planeras av projektgruppen och genomförs av PL Inventerat och klart för inköp av utrustning utföras av koordinatorerna Informationsmaterial är framtagen av PL tillsammans med kommunikationsenheten utifrån kommunikationsplanen och klart för spridning internt och externt. December 2014 Januari 2015 Januari Februari 2015 BP3/M6 Klart för invigning på Rörelse&Hälsa in Linköping och Nya Parken i Norrköping Mars M7 Enheten har varit i drift under första sommaren September-2015 BP4 Verksamheten i pilotprojektet avslutas 31 dec 2016 BP5 Utvärdering av pilotprojektet som resulterar i beslutsunderlag till styrgruppen om eventuell fortsättning Hösten MIE-projektet hade två förprojekteringsdagar för alla medarbetare i projektet inför projektstart. Dag ett handlade om organisation och struktur medan dag två handlade om behandlingsriktlinjer. En definition på vilka tillstånd som var aktuella för mottagningen togs fram (Bilaga 2). De patienter som var aktuella att komma till mottagningen var patienter med skada eller överbelastningstillstånd som inträffat under motions- eller idrottsaktivitet och som påverkar förmågan att motionera och idrotta. För att patienterna på MIE skulle får en sammanhållen journalföring skapades en egen enhet i Cosmic. Tillgången till denna var dock bara möjlig för medarbetar inom Region Östergötland. PL träffade landstingsjurister i ärendet om de lagetablerade fysioterapeuterna skulle få tillgång till Cosmic där det framkom att det finns ett inriktningsbeslut på att det krävs minst ett vårdavtal med regionen för att få tillgång till sammanhållen journalföring. I detta skede var det därför inte möjligt att ge de lagetablerade 7 (34)

10 fysioterapeuterna tillgång till Cosmic under pilotprojektet. Denna egna enhet i Cosmic ger patienten en samlad journal för sina motions- eller idrottsskador, underlättar för koordinatorerna vid bokning och underlättar även vid statistikrapportering. 1.3 Modell för projektet Modellen för projektet blev en enhet men med två mottagningar, en i Linköping på Rörelse och hälsa och en i Norrköping på Nya Parken/Östgötaporten. För att säkra tillgången till lokal under projekttiden skrevs samverkansavtal med Rörelse & Hälsa och Nya Parken/Östgötaporten (HSN ). Bemanningen på mottagningarna baseras främst på fysioterapeuter men även med idrottsmedicinskt inriktade ortopeder. Alla ortopeder är anställda inom Region Östergötland medan fysioterapeuterna antingen har sin anställning inom regionen, är lagetablerade fysioterapeuter med samverkansavtal med regionen eller är fysioterapeuter anställda på medicinska fakulteten på Linköpings universitet. Fysioterapeuterna anställda inom regionen har tagit rollen som koordinatorer på mottagningarna. Skälet till detta var att det inte fanns förutsättningar för att lagetablerade fysioterapeuter att bemanna TeleQ med tanke på den låga ersättningen som finns för telefonbesök i förordningen för fysioterapi (FoF 1994:1120). Koordinatorernas funktion förutom TeleQ är att bedöma patienter och koordinatorerna är därmed spindlar i nätet för hela mottagningen. MIE:s TeleQ-system riggades som ett system för att ha en gemensam ingång för patienterna och möjliggöra att arbete över mottagningsgränserna. MIE:s TeleQ lades också in i närsjukvårdens rehabiliteringsorganisationers TeleQ för att möjliggöra ett samtal in och för att patienterna skulle kunna bli flyttade mellan köer vid behov. I praktiken är patientens väg in på MIE kontakt med mottagningen via TeleQ, patienten blir därefter uppringd av en koordinator som bedömer patientens besvär. Utifrån bedömningen avgör fysioterapeuten vilken åtgärd som är aktuell för patienten det vill säga rådgivning per telefon och vid behov tid till sjukgymnast alternativt tid till ortoped. På mottagningen får patienten en bedömning av idrottsmedicinskt kunnig fysioterapeut men är patienten sedan i behov av fortsatt behandling/rehabilitering följer patienten med vårdgivaren till dennes hemmakliniken, vilket då kan vara i regionens regi eller i privatregi hos en lagetablerad fysioterapeut. Vid bedömningstillfällena kan bedömningen ske enbart av fysioterapeut eller av både fysioterapeut och ortoped. Varje mottagningspass avslutas med en gemensam team tid där dagens mottagningspass stäms av. Såväl fysioterapeuternas som ortopedens patienter gås då igenom vad gäller klinik och handläggning. Syftet med detta är att lära av varandra men kan även ses som en konsultationstid mellan professionerna. En gång per termin har respektive mottagning samlats för ett kort samverkansmöte för att diskutera vad som fungerat bra och vad som behöver utvecklas på respektive mottagning. Förutom detta har koordinatorerna träffats en gång per termin. Alla medarbetare i projektet har en gång per termin samlas vid en projektdag för att diskutera ihop sig om rutiner, arbetssätt, bedömningsriktlinjer för båda mottagningarna främst i syfte att möjliggöra en likvärdig vård för patienterna. Vid de tillfällena alla medarbetare har samlats har även interutbildningar skett i form av föreläsningar. 1.4 Genomförandefas Inför start av verksamheten hade respektive mottagning ett uppstartsmöte på plats i mottagningens lokaler. Mottagningen i Linköping öppnade den 2 mars 2015 medan mottagningen i Norrköping startade den 18 april. Information om mottagningen skickades ut till alla vårdcentraler i länet, 1177 vårdguiden och länets akutmottagningar. Mottagningen i Linköping presenterades i artikel i både Östgöta Correspondenten och Linköpings Posten. I Linköping drog verksamheten igång successivt och redan från start fanns ett stort inflöde till mottagningen. Mottagningen i Norrköping startade med full bemanning direkt men där hade patienterna svårt att hitta till mottagningen initialt. En artikel skrevs om MIE:s mottagning i Norrköping i NT i juni 2015 och efter det uppnåddes önskat resultat gällande inflöde av patienter. Sedan dess har det varit högt tryck på telefonerna på båda mottagningarna. 8 (34)

11 Trots att de båda mottagningarna arbetat enligt samma modell så har arbetet på respektive enhet sett olika ut. Detta är dock inget den enskilde patienten märkt av. I Linköping har MIE:s mottagning varit i Rörelse och hälsas lokaler Fördelar: o Man har haft tillgång till kringpersonal så som till exempel receptionist o Koordinatorerna har inte behövt förflytta sig för att arbeta på MIE. o Samutnyttjande av lokaler Nackdelar: o MIE har helt fått anpassa sig utifrån Rörelse och hälsas verksamhet för att få tillgång till behandlingsrum o Koordinatorerna på Rörelse och hälsa har känt sig slitna mellan sina båda uppdrag d.v.s. på MIE och på Rörelse och hälsa då det inte funnits någon tydlig gräns mellan uppdragen I Norrköping har man haft egna lokaler på Nya Parken Fördelar: o En tydlig ingång och profil som de lagetablerade fysioterapeuterna och ortopedläkarna har uppskattat. o Fritt förfogande över lokalen vilket varit en fördel för gemensam schemaläggning där framför allt ortopedens tider har styrt mottagningarna. Nackdelar: o Egna lokaler har inneburit merarbete för koordinatorerna då de inte haft någon kringpersonal och har fått sköta mycket av det praktiska runt lokalen själva tillsammans med PL. En kritisk faktor i projektet var att ha två mottagningar igång under hela sommaren då endast 6-7 koordinatorer totalt finns med i projektet som kan sköta telefontiden. Enheten hade dock öppet hela sommaren 2015 och kommer även att ha det Detta löses genom att koordinatorerna under sommaren arbetar över gränserna och täcka upp för varandra mellan mottagningarna. Att det är en enhet med två mottagningar är en fördel i ett processinriktat arbete och göra det mera likvärdigt för patienterna. Vinster finns också kring att kunna samverka och hjälpas åt. 1.5 Utveckling av verksamheten Ändring av ortopedbemanning Redan i projektets inledning hade mottagningen i Linköping 10 % ortoped medan Norrköping hade 20 % ortoped. Koordinatorerna hade då svårt att fylla alla ortopedtider i Norrköping och beslut fattades av PL tillsammans med verksamhetschef på ortopeden ViN att minska ortopedbemanningen till 10 % även i Norrköping. I mottagningstid är 10 % ortoped vad projektet i dagsläget behöver men det planeras att styra över flera fall av idrottsmedicins art från ortopedmottagningen och från akutmottagningen till MIE. Från och med hösten kommer därför ortopedtiden utöka till 15 % på båda mottagningarna Ökning av fysioterapeutbemanning Projektets upplägg är sådant att patienten i första hand träffar fysioterapeuten som primärinstans. För att möta det stora patienttrycket på telefon och mottagningen sågs tidigt att fysioterapeutbemanningen behövde öka. Mottagningen i Linköping ökade därför koordinatorsbemanningen från 75 % till 100 % från och med 5 oktober Trots detta är det fortfarande svårt att möta det stora söktrycket på telefon och mottagningen. Planen är därför att efter sommaren 2016 öka koordinatorsbemanningen till 125 % på respektive mottagning. Parallellt med ökad koordinatorsbemanning har mottagningen i Linköping även ökat bemanningen med en lagetablerad fysioterapeut från Motala. Detta gjordes för att öka tillgången till bedömningstider hos fysioterapeut men även för att involvera fysioterapeut från Motala något som underlättar om projektet även ska införas i den västra länsdelen. Diskussioner på mottagningen i Norrköping är att antingen öka upp de redan involverade lagetablerade fysioterapeuterna tid på mottagningen och/eller att inkludera flera lagetablerade i mottagningen, t.ex. lagetablerad sjukgymnast med mottagning i Finspång. 9 (34)

12 1.5.3 Ultraljudsscanning Ett hjälpmedel för såväl fysioterapeut som ortoped är ultraljudsscanning med vilken man kan verifierar den kliniska diagnosen. Denna utrustning har förutom på sjukhusen funnits hos några lagetablerade fysioterapeuterna i Östergötland. Utrustningen har dock inte varit tillgänglig för regionens fysioterapeuter. För att utöka möjligheten till diagnostik på MIE:s mottagningar och för att kunna erbjuda likvärdiga bedömningar köptes projektet in en ultraljudsapparat till respektive mottagning. Regionens fysioterapeuter har nu genomgått utbildning i ultraljudsscanningsteknik. Metoden ultraljudsscanning är väl lämpad för patientgruppen med motions- och idrottsskador då dessa patienter ofta är motiverade att ta ansvar för sin rehabilitering bara de vet vad som är problemet. Ultraljudsscanning är här en pedagogisk viktig del som ett komplement till den kliniska undersökningen där patienten själv kan se förändring vid skador och förbättring vid rehabilitering. Ultraljudsscanning minskar också behovet av magnetkameraundersökningar för denna patientgrupp Röntgendelegation till sjukgymnaster Under projektet har det skruvats på arbetssätten för att få ett mera optimalt omhändertagande av patienterna. En åtgärd som gjorts för att effektivisera flödena och utnyttja ortopedens bedömningstider på ett bättre sätt är att koordinatorerna i projektet har möjlighet att skriva röntgenremiss på delegation (Bilaga 3). Delegationen har utarbetats efter den modell som finns för sjuksköterskorna på länet akutmottagningar. Delegationen har sedan godkänts av medicinsk ansvariga på de involverade klinikerna. Efter röntgen ska patienterna alltid bedömmas av ortoped. Faller denna arbetsätt bra ut kommer det att vidgas att inkludera alla fysioterapeuter kopplade till MIE, en förutsättning är då även att MIE:s lagetablerade fysioterapeuter har tillgång till Cosmic på enheten. 1.6 Utvärdering av projektet Ett avtal om resurssamordning skrevs med Linköpings universitet där MIE-projektet och Linköpings universitet delade på kostnad för att två medarbetare på medicinska fakulteten skulle kunna delta i projektet. Dessa personers uppdrag är tredelat och finns beskrivet i en uppdragsbeskrivning (Bilaga 4, HSN ). Uppdragsbeskrivningen innehåller deltagande i arbetet med utvärdering, framtagande av behandlingsriktlinjer och kliniskt arbete på MIE:s mottagning framför allt i Linköping. Upplägget för uppföljning/utvärdering av projektet har gjorts tillsammans med medicinska fakulteten utifrån ett patientperspektiv men också utifrån ett projektperspektiv med utgångspunkten i effektmål för projektet. Den stora svårigheten var att utföra en mätning innan projektetstart då det inte var möjligt att få en heltäckande bild av det tidigare flödet av motions- och idrottsskadepatienter. Detta då det inte fanns något enhetligt flöde, patienterna sökte på många olika ställen eller inte alls då de inte var tydligt vart man som patient skulle vända sig. Beslut fattades av PL att påbörja mätningen vid uppstart av verksamheten. En koordinatorsenkät skapades med telefonbaserade frågor om flöden. Exempelvis om du har sökt annan vårdgivare för dina aktuella besvär, hur har du fått information om att MIE finns och vart skulle du ha sökt om MIE inte fanns. Denna mätning startade den 11 maj Även en patientenkät skapades med frågor om ålder, kön, skadelokalisation, duration av besvär, typ av skada, aktivitetsnivå och hur stor påverkan skadan har på vardagen och motions/idrottsaktiviteterna. Den enkäten fick patienten fylla i inför sitt besök på MIE. Efter besöket kompletteras denna enkät med frågor om besöket på MIE motsvarade förväntningarna och hur nöjd man var med besöket på MIE. Även denna utvärdering startade den 11 maj Vidare skapades en föreningsutvärdering som distribuerades ut till föreningar via ÖIF under HT-15 med fyra påståenden med koppling till motions- eller idrottsskada innan MIE startade. Exempel på frågor var om det varit tydligt vart en person ska vända sig, om man enkelt kunnat få kontakt med medicinskt kunnig personal för rådgivning, om det varit en rimlig väntetid för att få en bedömning och om vårdgivaren har haft god förståelse för det aktuella besväret (34)

13 Den faktiska väntetiden till besök utvärderads på samma sätt som ordinarie verksamhet inom regionen och togs ut vid väntetidsuppföljningen med hjälp av CI. Slutligen skapades en utvärderingsenkät för vårdcentralerna för att få en uppfattning om hur MIE fungerat i relation till vårdcentralens verksamhet. I projektet har FoU-enheten inom närsjukvården varit involverade och har tillsammans med PL och medicinska fakultetet varit en del i analysen av det insamlade materialet. 2 Resultat kopplat till målsättning med projektet 2.1 Effektmål Effektmål 1 90 % av patienter som kommer till Motions- och Idrottskadeenheten ska ha följt det uppstyrda flödet och sökt sjukgymnast som primärinstans det vill säga sökt rätt vårdnivå direkt för sina motions- och idrottskador utan att ha besökt annan enhet innan. Baslinjemätning utfördes vid driftsstart, följdes kontinuerligt och målsättning var att målet skulle uppnås 1 år efter driftstart Styrt flöde Koordinatorsenkäten baserad på första telefonkontakten med patienten visade att 59 % av patientera sökte MIE direkt utan kontakt med annan vårdgivare. 18 % av patienterna hade besökt primärvården innan, 12 % hade besökt annan sjukgymnast och 5 % hade varit på akuten eller träffat en annan vårdgivare innan kontakt med MIE. Av de patienter som träffat annan vårdgivare innan fick 57 % rådet att kontakta MIE av sin vårdgivare. Det betyder att vi inte helt har uppnått effektmål 1. Vid fortsatt förtroende att fortsätta verksamheten ska andelen som följer det styra flödet successivt kunna ökas till 90 %. Frågan ställdes till de patienterna som inte kom via en annan vårdgivare hur det fått information om MIE:s mottagning och de tre vanligaste svaren presenteras nedan: Informationskanal TeleQ på VC 35 % Media 21 % Rekommendation från bekant 12 % Frågan var vart man skulle ha vänt sig med sin skada om MIE inte funnits visar att 64 % skulle ha vänt sig till vårdcentralerna. I och med detta bestämdes att även utföra en utvärdering för vårdcentralerna med syfte att se hur MIE:s verksamhet fungerat i relation till vårdcentralens verksamhet. Nedan presenteras de tre vanligaste svaren på frågan om vart man skulle ha vänt sig om MIE inte fanns: Vart skulle du ha vänt dig om inte MIE fanns Vårdcentralen 64 % Direkt till rehabiliteringen inom primärvården 24 % Vet inte 5 % 11 (34)

14 Flöde innan MIE-projektet En föreningsenkät skickades till ordföranden för idrottsföreningar i Östergötland. Syftet med denna enkät var att undersöka hur flödena och omhändertagandet av motions- och idrottsskador såg ut innan MIE:s verksamhets startade. På grund av den låga svarfrekvensen (59 svar av 625 föreningar) kan inte några stora slutsatser dras men den kan visa på tendenser (Bilaga 5). Resultatet visade genomgående en osäkerhet gällande såväl tydlighet om vart den aktiva ska vända sig som en tveksamhet om befintliga vårdgivares kompetens avseende motions och idrottsskador. Även tillgänglighet avseende telefonkontakt och väntetid för ett besök uppfattades av många som otillfredsställande. För mer detaljerat resultat, se tabell Tydlighet om var den aktiva ska vända sig Tillgänglighet telefonkontakt Tillgänglighet bedömning Vårdgivarens kompetens Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Tabell 1 visar andel (%) per svarsalternativ för respektive påstående i föreningsenkäten Flöde vid telefonsamtal För att följa de patienter som kontaktat mottagningen så har åtgärdskoder (KVÅ) använts. En projektkod (PJ000) har använts för alla de inringande patienterna. För att sedan följa vad som händer med patienterna så har projektkoden (PJ000) kombinerats med en rådgivnings-kod (DV063), en tid till sjukgymnast-kod (PG000) alternativt en tid till ortoped-kod (AV020). För 2015 har 35 % av de inringande patienterna fått råd per telefon medan 41 % av patienterna har fått en bokad tid till fysioterapeut och 4 % har fått tid till ortoped, men samtidigt är det 20 % av de inringande patienterna som inte fått någon kod förutom projektkod. Siffrorna för första kvartalet 2016 visar att 16 % har fått råd per telefon, 66 % har fått tid till fysioterapeut och 5 % har fått tid till ortoped. Under första kvartalet 2016 är det 10 % av de inringande patienterna som inte fått någon åtgärdskod annat än projektkoden. Detta ger en bild av att det är väldigt få patienter som bara får råd utan de flesta får en bokad bedömning hos framför allt fysioterapeut (Bilaga 6) Flöde efter besök på MIE För att kartlägga hur många av MIE:s patienter som klarar sig med bara en bedömning och hur många som går vidare till behandling gjordes en manuell mätning på mottagningen från mitten av februari 2016 till och med mars PL valde att sammanställa resultatet från tidsperioden 14 mars till 31 mars då mätningen från februari och början av mars inte var komplett. Med tanke på att mätningen utförde manuellt och gjordes under en kort period så kan inte några större slutsatser dras men ändå ge en fingervisning om vad som händer med patienten efter första bedömningen på MIE:s mottagning (34)

15 Kartläggningen gjordes på 90 patienter (av 127) v det vill säga på 71 % av patienterna under dessa veckor från både mottagningen i Linköping och Norrköping. Kartläggningen visar att ca en fjärdedel (24 %) klarar sig med bara en bedömning, 12 % klarar sig med bedömning med uppföljning per telefon, 20 % behöver enstaka uppföljningar hos sjukgymnast efter första bedömningen. 33 % behöver hjälp med fortsatt rehabilitering på fysioterapeutens hemmaklinik. Denna undersökning visar att ca 10 % av patienterna som har varit hos sjukgymnast bokas vidare till ortoped Effektmål 2 90 % av patienterna som söker enheten ska få kontakt med sjukgymnast samma dag och patienter med medicinska behov ska ha en besökstid till sjukgymnast inom fjorton dagar vilket följs upp kvartalsvis. För detta effektmål har resultatet delats upp mellan telefontillgänglighet där insatser behöver göras för att nå 90 % telefontillgänglighet och den faktiska besöksväntetiden där MIE når upp till en tillgänglighet på 90 % inom två veckor för Telefontillgänglighet Telefontillgängligheten presenteras för de båda mottagningarna separat utifrån tillgänglighetprocent där 0 % är sämst och 100 % är bäst. För Region Östergötland är resultatet grönt om det är över 95 %, gult mellan 90-94% och allt under 90 % är rött Telefontillgängligheten för 2015 har i snitt för mottagningen i Norrköping varit 77 % och för mottagningen i Linköping 59 % det vill säga rött för båda enheterna. I Linköping ökades telefontiden upp från och med 1 februari För första kvartalet 2016 ökade tillgängligheten i Linköping med i snitt 85 % medan mottagningen i Norrköping låg kvar ungefär oförändrat (79 %). Resultaten är röda på båda mottagningarna men en positiv trend finns framför allt för Linköping där bemanningen i telefon utökats (Bilaga 7) Faktisk besöksväntetid till fysioterapeut 2015 fick 92 % av patienterna tid till fysioterapeut inom 14 dagar (Bilaga 8). Första kvartalet 2016 fick 88 % av patienterna tid till fysioterapeut inom 14 dagar. Nedan visas hur stor andel av patienterna som fått tid inom olika tidsintervall: Tid till fysioterapeut 2015 Första kvartalet 2016 Inom 7 dagar 54 % 50 % Inom 14 dagar 92 % 88 % Inom 30 dagar 100 % 99 % Inom 60 dagar 100 % 100 % Effektmål 3 Ledtiden från besök hos fysioterapeut till besök hos ortoped inom projektet Motions- och idrottskadeenhet ska vara högst 60 dagar mätt ett år efter att verksamheten satts i drift. Under projekttiden har första besök till ortoped registrerats som ett nybesök vilket har gjort det möjligt att se faktisk väntetid till ortoped. Detta gäller både patienter som fått en tid direkt till ortoped efter telefonkontakt med MIE men även patienter som varit hos fysioterapeut för bedömning och eventuellt behandling innan. Ortopeden har ett tillgänglighetskrav på 60 dagar. Under projekttiden uppfylldes detta både för 2015 och för första kvartalet På nästa sida visas hur stor andel av patienterna som fått tid inom olika tidsintervall: 13 (34)

16 Tid till ortoped 2015 Första kvartalet 2016 Inom 7 dagar 50 % 35 % Inom 14 dagar 78 % 70 % Inom 30 dagar 96 % 96 % Inom 60 dagar 100 % 100 % MIE har kunnat minska ledtiden från fysioterapeut till ortoped vilket troligtvis beror på att både fysioterapeutens och ortopedens mottagningsverksamhet sker på en gemensam mottagning. Cirka 70 % av patienterna har fått en tid till ortoped inom två veckor. Under 2015 har 17 % (Första kvartalet 2016: 15 %) av patienterna träffat ortoped på MIE och 83 % (Första kvartalet 2016: 85 %) har träffat fysioterapeut. 17% 83% FT Ort Figur 1 visar andelen (%) patienter på MIE som 2015 besökt fysioterapeut alternativt ortoped Effektmål 4 90 % av de patienter som söker motions- och idrottskadeenheten ska vara nöjda med vården och bemötandet vilket mäts kontinuerligt via patientenkät efter avslutad kontakt. Frågorna om patienten är nöjd med besöket och om besöket motsvarade deras förväntningar finns att hämta i den patientenkät som patienten fyller i innan och efter besöket på MIE. Patienterna skattar dessa två frågor på en skala från 1-10 där 1-3 är negativa, 4-7 neutrala och 8-10 positiva. Resultatet visar att 72,4% av patientera än helt nöjda (10/10) med sitt besök och 63,4% skattar att besöket helt motsvarade deras förväntningar (10/10) vilket gör att vi uppfyller detta effektmål. På frågan om förväntningar är andelen positiva 93,4%, neutrala är 7 % och negativa är 0,3 %. På frågan om nöjdhet är andelen positiva 95 %, neutrala är 4,7 % och negativa är 0,2 % (34)

17 100,0% Motsvarar förväntningar (10 är högst) 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 63,4% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 14,2% 15,8% 10,0% 0,0% 2,6% 4,4% 0,3% Tabell 2 visar i vilken grad besöket på MIE har motsvarat patientens förväntningar 100,0% Nöjdhet (10 är högst) 90,0% 80,0% 70,0% 72,4% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 13,7% 9,0% 0,2% 1,8% 2,9% Tabell 3 visar i vilken grad patienterna är nöjda med sitt besök på MIE 15 (34)

18 2.2 Projektresultat Alla projektresultat som fanns med i projektetplanen är nu avklarade. Det finns en framtagen modell för en motions- och idrottskadeenhet inom Region Östergötland. Denna modell är prövad i drift inriktad mot bredden vad gäller motions- och idrottsrelaterade skador från rörelseapparaten. Modellen har samlat idrottsmedicinsk kompetens både gällande ortopeder och gällande fysioterapeuter. I modellen kan ortopeder och fysioterapeuter med ordinarie anställning i regionen arbeta i verksamheten inom ramen för sin grundtjänst samtidigt som en samverkan med lagetablerade sjukgymnaster kan ske på ett smidigt sätt. Det finns mottagningsverksamhet i Linköping och i Norrköping med uppgift att serva hela länet. Mottagningsverksamheten är i gemensamma lokaler för alla yrkeskategorier. En telefonrådgivning av fysioterapeut som första instans är i drift som bedömer patienten och antingen ger råd per telefon, eller bokar tid till fysioterapeut alternativt ortoped. Det finns framtagna och nedtecknade rutiner för samverkansenheten. Det finns även framtagna och nedskrivna behandlingsriktlinjer för en del av de vanligaste motions- och idrottskadorna. En informationskampanj för berörda vårdgrannar och för östgötar för att styra upp flödet för patienter med motions- och idrottskador har genomförts. Då vi inte har uppfyllt effektmål 1 helt måste fortsatt information spridas om mottagningen om verksamheten blir permanent. Det finns en framtagen och genomförd plan för utvärdering som har tagits fram tillsamman med medicinska fakulteteten på Linköpings universitet. 3 Resultat från den kliniska verksamheten 3.1 Patientdata Kön Enheten det vill säga de båda mottagningarna har under 2015 haft ca 2600 inringade patienter varav ca 2000 patienter besökt enheten. Könsfördelning på enheten hat varit 61 % män och 39 % kvinnor. Under första kvartalet 2016 har ca 860 patienter ringt till mottagningen varav ca 600 patienter har besökt enheten. Könsfördelning är den samma som för 2015 det vill säga 60 % män och 40 % kvinnor. 61% 39% Kvinna Man Figur 2 visar andelen (%) män och kvinnor på MIE Ålder Patienterna som besökt enheten 2015 har varit en relativt ung population med 30 % under 20 år, 29 % mellan år och 25 % mellan år. Siffrorna tycks även hålla i sig under första kvartalet 2016 där 16 (34)

19 dock något flera patienter det vill säga 36 % varit under 20 år, medan 30 % är mellan år och 26 % mellan år. 10% 6% 30% Upp till 20 år år 25% % Över 65 Figur 3 visar andelen (%) patienter i de olika åldersgrupperna Besvärslokalisation Av de patienter som sökt enheten 2015 hade 70 % besvär från nedre extremitet. Indelningen utifrån besvärslokalisationen visar att patienterna framför allt söker för problem i knä 36 %, följt av fot/underben 23 %, höft 11 % och axel 7 %. Första kvartalet 2016 visar liknande indelning: knä: 39 %, fot/underben: 19 %, höft: 12 % och axel: 10 %. 3% 18% 15% 7% 5% 11% Handled/Armbåge Axel Nacke/Rygg Höft/Ljumske Knä Underben 5% 36% Fot/Häl/tå Övrigt Figur 4 visar andelen (%) för vilken skadelokalisation patienterna sökt MIE för Aktivitet på motions- eller tävlingsnivå Patienter som besökt MIE har själva skattat om de är aktiva på motions- eller tävlingsnivå. Sextio procent skattar sig aktiva på motionsnivå, 32 % på tävlingsnivå och 8 % har inte besvarat frågan. De som skattat tävlingsnivå har även fått fylla i på vilken nivå de tävlar och där finns en stor bredd från motionslopp och division 6 till division 1. Den största gruppen som skattat aktivitet på tävlingsnivå är ungdomar mellan år där många ännu inte nått elitnivå. Det går därmed inte att dra ett lika med tecken mellan tävlingsnivå och elitnivå och väldigt få av patienterna som söker sig till MIE tävlar på elitnivå (34)

20 3.1.5 Skadans påverkan på funktionsnivå Patienterna som besökt MIE har även skattat hur stor påverkan skadan/besväret har på deras funktionsförmåga. Nittio procent av patienterna anger att de minskat sin träningsmängd på grund av sina nuvarande besvär. Åttio procent av patienterna uppger att de har måttlig till hög smärta vid utövande av sin motions/aktivitet. Nittio procent av patienterna anger att de har smärta från sin skada/besvär i vardagen. Detta visar att besvären har en stor påverkansgrad på individnivå. 3.2 Utvärdering från primärvården Då resultatet på koordinatorenkäten visar att 64 % skulle ha vänt sig till vårdcentralen om MIE inte hade funnits beslutades att involvera vårdcentralerna i utvärderingen av projektet. Syftet med enkäten som skickades ut till primärvården var att få svar på hur MIE:s verksamhet fungerade ihop med vårdcentralernas verksamhet och inhämta eventuella förbättringsförslag från vårdcentralerna (Bilaga 9). Sammanlagt 15 av 42 vårdcentraler svarade (svarsfrekvens 36 %). Åttiosju procent upplevde att det var tydligt vilka patienter som ska rekommenderas att ta kontakt med MIE. Enkäten visar också att 40 % av vårdcentralerna hänvisar patienter till MIE flera gånger per vecka. En stor del av patientera som söker vårdcentralen för motions- och idrottsrelaterade skador hänvisas direkt till MIE utan att besöka vårdcentralen. Vårdcentralerna tillfrågandes om vad de hade för tankar om MIE som verksamhet och om de hade några förslag på hur MIE skulle kunna utvecklas vidare. Där framkom en del bra förbättringsförslag som framför allt handlade om att marknadsföra MIE så att patienterna inte först ringer vårdcentralen utan tar direktkontakt med MIE. Nedan presenteras ett svar som bra sammanfattar både kommentarer och förbättringsförslag. Ur vårt perspektiv är detta ett mycket lyckat projekt som sparar på regionens resurser i linje med MEONprincipen. Idrottsskadade patienter har dessutom (oftast) inte samma behov av närhet till lokal vårdcentral utan kan ta sig till centraliserad enhet för undersökning och behandling. Vidareutveckling tycker jag bör innefatta möjlighet att ta emot alla idrottsskadade patienter, d.v.s. fler tider, eventuellt utökade telefontider samt, om möjligt, göra enheten mer känd så att patienterna finner denna väg utan att ringa VC eller besöka akuten. Vi bedömer att det är succé. Vilka skäl skulle föreligga för att inte fortsätta, kan man fråga sig, förutom eventuellt ekonomiska argument. En avslutande önskan från vårdcentralsverksamheterna ur ett patientperspektiv är att verksamhet skulle finnas även i Närsjukvården i västra länsdelen till exempel i Motala. 4 Analys/Resonemang 4.1 Värdeskapande vård Grundtanken och det som är en av framgångsfaktorerna med detta pilotprojekt är att vården har skapats utifrån ett optimalt omhändertagande av patienter som skadat sig under motions- och idrottsaktivitet. Allt för att vården ska vara värdeskapade för patienten och inte bygga på organisatorisk tillhörighet. Ett samarbete har här skapats mellan länsdelar, mellan olika centrum, med privata vårdgivare och med medicinska fakulteten. Allt för att få samlad och riktad kompetens för patientens bästa. Pilotprojektet har även gjort det möjligt för denna patientgrupp att träffa idrottsmedicinskt inriktad ortoped inom närsjukvårdens hägn och i och med det reducerat handläggningstider och väntetider och därmed effektiviserat vården. En annan fördel är att patienterna direkt kan kontakta enheten för rådgivning och tidbokning utan remiss har varit en klar fördel. Den gemensamma fysiska lokalen för fysioterapeuter och ortopeder har underlättat hanteringen av patienter mellan vårdgivare och remittering har sällan behövt användas (34)

21 4.2 Samverkan och samlad kompetens MIE kan ses som en process för patienter med motions- och idrottskador där flera yrkeskategorier och vårdgivare med olika anställningsförhållande arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål. I det kliniska arbetet i projektet har det inte gjorts någon skillnad på privata aktörer eller regionsanslutna vårdgivare förutom att de privata under pilotprojektet inte fått möjlighet till sammanhållen journalföring i Cosmic. Detta bör dock möjliggöras ur patientsäkerhetssynpunkt om mottagningen blir permanent. De privata fysioterapeuterna har varit en stor tillgång och en viktig del i detta pilotprojekt då de har stor kompetens inom det idrottsmedicinska området. Utifrån den framtagna strukturen för MIE skulle ortopeden tillsammans med rehabiliteringsorganisationerna i närsjukvården kunna styra upp flödet för flera patientgrupper men då också inkludera ortopedens rehabiliteringsorganisation för att hitta minsta effektiva omhändertagandenivå (MEON) eller rätt använd kompetens (RAK). I och med MIE:s mottagning har patienter med motions- och idrottsskador fått en tydlighet i vart man ska vända sig och pilotprojektet har styrt upp ett flöde för att optimera omhändertagande. Tidigare har många patienter gått via primärvården sedan remitterats till ortopeden som sedan remitterat patienten för rehabilitering. I detta projekt hänvisas patienten till idrottsmedicinskt inriktad fysioterapeut som endast vid behov konsulterar ortopedläkare. 4.3 Likvärdig vård i framkant med kvalitet Modellen för projektet det vill säga att Motions- och idrottskadeenheten är en enhet men två mottagningar i olika länsdelarna ger bättre förutsättningar för en likvärdig vård för alla patienter inom regionen där koordinatorerna som bemannar telefonen i de olika länsdelarna har kommit överens om vilka patienter som ska bokas in och vilka patienter som initialt ska få rådgivning per telefon. Koordinatorerna följer också samma riktlinjer om vilka råd som ska ges i telefon för olika skador för patienter som söker mottagningen. Pilotprojektet har även tagit fram gemensamma bedömnings- och behandlingsriktlinjer för de vanligaste patientgrupperna. De första riktlinjerna som tagits fram är för patienter som söker med höft- och axelproblematik. Flera riktlinjer kommer att tas fram under pilotprojektet och även spridas till andra beröra enheter så som rehabiliteringsorganisationerna inom närsjukvården. Den modell som är framtagen möjliggör även fördelar på verksamhetsnivå där mottagningarna kan hjälpas åt över gränserna exempelvis vid semestrar. Denna möjlighet till samverkan över gränserna har utnyttjats mera av fysioterapeuterna i projektet och lite mindre mellan ortopedklinikerna. MIE har varit en bra samverkansgrund för Region Östergötland och Medicinska fakulteten på Linköpings universitet. Detta kan i framtiden ge bra förutsättningar för gemensam patientnära forskning och vidareutveckling av vården för denna patientgrupp. Hittills har förutom att delta i det kliniska arbetet medicinska fakultetens uppdrag varit att delta i utvärdering av projektet samt att bistå med evidens vid framtagande av bedömning- och behandlingsriktlinjer. För närvarande planeras att MIE ska delta i ett forskningsprojekt gällande korsbandsskador som drivs av medicinska fakulteten. Samverkan mellan MIE och Medicinsk fakulteten kan också utvecklas till att innefatta verksamhetsförlagd utbildning (studenter) men även vara en bra plattform för forskning och professionsutveckling. Hur denna samverkan ska riggas och finaniseras inför framtiden får diskuteras mellan parterna när beslut är fattat om enhetens framtid. 4.4 Effektivt utnyttjande av resurser Målet med projektet är att få ett effektivt utnyttjande av sjukvårdensresurser enligt MEON-principen. Redan tidigt i pilotprojektet blev det tydligt att mottagningarna kunde dra ner på ortopedbemanningen medan det istället fanns behov av att utöka fysioterapeutbemanningen. På mottagningen i Linköping utökades fysioterapeutbemanningen för att förbättra telefontillgängligheten. Tilläggsuppdraget möjliggjorde detta genom att mottagningen tog emot patienter både från centrala länsdelen och västra länsdelen. Projektet visade även att det blev ett litet direktflöde till ortoped utan de flesta patienter kunde gå via fysioterapeut för att sedan vid behov gå vidare till ortoped. Nu efter det att projektet varit igång ett år kan det tydligt ses att fysioterapibemanningen borde ökas ytterligare för att möta efterfrågan och behovet från befolkningen (34)

22 Att arbetet med MIE och kravet på bemanning finns beskrivet i verksamheternas uppdrag (nu genom ett tilläggsuppdrag) är ett måste för att få verksamheterna att bemanna och genomföra uppdraget. Flödet för patienter med motions och idrottsskador var tidigare inte organiserat utan berodde på vart patienten valde att vända sig med sin skada. Ett tänkbart scenario med tidigare sökmönster var att patienten kontaktade vårdcentralen (64 % skulle ha sökt vårdcentralen om MIE inte fanns). Patienten fick sitt första besök hos läkare på vårdcentralen och rådet om att vila. Vid utebliven förbättring skickade vårdcentralsläkaren remiss till ortopeden där patienten kunde få vänta 60 dagar innan besök. Vid besök hos ortoped bedöms att patienten inte var aktuell för operation och patienten remitterades vidare till behandling hos fysioterapeut inom närsjukvården. MIE har vänt på detta flöde och använt fysioterapeuterna som primärinstans för alla patienter med motionsoch idrottsskador och sedan har det varit upp till fysioterapeuterna att bedöma vilka patienter som har behov av vidare konsultation av ortoped. Det visade sig i detta projekt att det rörde sig om 10-20%. Detta kan i sin tur tid frigöra för andra patienter på ortopeden. MIE samlar de olika professionerna med kompetens på det idrottsmedicinska området vilket ger förutsättningar för en snabb behandlingsplan för patienten. Inom pilotprojektet har dock uppföljningsansvaret och eventuell efterföljande rehabilitering sköts på vårdgivarnas hemmaklinik vilket kan diskuteras om verksamheten blir permanent. MIE skulle kunna utvecklas med att även ta enstaka uppföljningar på mottagningen för alla vårdgivare. Ett annat utvecklingsspår skulle kunna vara att komplettera med rehabiliteringsmöjligheter på MIE. Detta ställer dock helt andra krav på lokaler till exempel vad gällande gym och utrustning för att behandla/träna patienterna. 4.5 Ökad tillgänglighet för barn och ungdomar Arbetet på MIE kan ses som tidiga insatser för alla patienter med motions- och idrottskador med syfte att få patienterna åter i aktivitet så tidigt som möjligt. MIE:s verksamhet har haft en låg tröskel in det vill säga om man har skadat sig under motions- och idrottsaktivitet är man välkommen att söka direkt till en mottagning där fysioterapeuter och ortopeder har en idrottmedicinsk inriktning. Barn är en prioriterad patientgrupp inom regionens primärvård och rehabiliteringsverksamhet. Hos barn kan en hög andel idrottsrelaterade besvär ses på grund av kombination kraftig tillväxt av känsliga strukturer och fysisk aktivitet. Skador och besvär kan leda till att barn slutar med sin aktiva livsstil och i värsta fall kan skadorna ge långdragna besvär. Viktigt är att barnet erbjuds bedömning, behandling och råd på rätt vårdnivå och med rätt kompetens tidigt för att kunna fortsätta vara aktiva och motionera/idrotta och undvika en allt mer stillasittande tillvaro och övervikt. Andra negativa effekter som avslutat motionerande/idrottande kan ge är att man tappar tillhörigheten, det sociala sammanhanget och sociala stödet som en idrott/ett lag kan vara, se bestämningsfaktorer för hälsa i figur 5. Detta är faktorer som kan leda till utanförskap och en känsla av misslyckande som minskar tilltron till den egna förmågan och framtidstron och som i sin tur påverkan hälsan negativt (34)