Föredragningslista för hälso- och sjukvårdsnämnden tisdagen den 30 augusti 2016

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden Föredragningslista för hälso- och sjukvårdsnämnden tisdagen den 30 augusti 2016 Plats: Sessionssalen, Regionhuset, Linköping Tid: information till HSN inklusive kaffe gruppmöten lunch information, kaffe, gruppmöten och beslutsärenden Fackliga representanter inbjuds att närvara under informationsärendena. INFORMATION TILL HSN a) Dialog om överenskommelser och avtal 2017 Gunvor Rundqvist, Mats Mellqvist och verksamhetsföreträdare Kl 8.30 Kaffe Kl 9.15 b) Ledning och styrning ur ett prioriteringsperspektiv Hans Winberg, Stiftelsen Leading Health Care Gruppmöten; (S), (MP), (FP), (C): Sessionssalen (M), (KD): Östra sammanträdesrummet (SD) - (V) - Kl 9.30 Kl HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 VAL AV PROTOKOLLSJUSTERARE OCH UPPROP Förslag: Fredrik Sjöstrand Kl :1 2:2 2:3 INFORMATIONER Beredningsinformation, återkoppling Dialogtillfällen med verksamheten återkoppling/planering Kunskapssammanträden återkoppling/planering Kl

2 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2:4 2:5 Prioriteringsmodellen Barbro Krevers och Karin Bäckman Förslag resursfördelning 2017 Gunvor Rundqvist och Mats Mellqvist Kl Kl INFORMATION INFÖR BESLUT Ärenden som bereds inför regionstyrelsen 4 Ärenden från ledningsstaben 4:1 Delårsrapport 05/06 år 2016 HSN Camilla Paananen 4:2 Beslut om upphandling och framtagande av kravspecifikation för rehabiliteringsverksamhet HSN Marianne Gedda 4:3 Motions- och idrottsskadeprojektets övergång till ordinarie verksamhet HSN Desirée Hallberg 4:4 Utveckling av hälso- och sjukvårdsnämndens resursfördelningsprocess HSN Henning Sand 4:5 Vision för primärvård i Östergötland HSN Charlotte Sand Gruppmöten och Kaffe Kl Kl Kl Kl Kl Kl Ärenden från Samverkansnämnden i sydöstra sjukvårdsregionen Saksamråd med länets kommuner 6 BESLUTSÄRENDEN Ärende 4:1 4:5 enligt ovan 7 DELEGATIONSBESLUT 2

3 Hälso- och sjukvårdsnämnden 7:1 Beslut avseende samverkansavtal (Yana Leonova) HSN Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör 7:2 Ansökningsinbjudan avseende ersättningsetablering (Anders Svensson) HSN Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör 7:3 Projektstöd till Östergötlands läns nykterhetsförbund HSN Hälso- och sjukvårdsdirektör 8 INKOMNA SKRIVELSER 8:1 Rekommendation från SKL assisterad befruktning HSN :2 Öppet brev från Sveriges dövas riksförbund HSN :3 Nya regler för Högkostnadskort och Frikort HSN ÖVRIGT Om du inte har möjlighet att komma meddela respektive politisk sekreterare! 3

4

5 Delårsrapport 05/06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 Januari juni Datum: Diarienummer: HSN

6 Delårsrapport januari juni Innehållsförteckning I korthet... 2 Samhällsperspektivet... 3 Medborgarperspektivet... 3 Processperspektivet... 5 Ekonomiperspektivet... 5 Regionsjukvård (till östgötar)... 6 Närsjukvård... 6 Länssjukvård... 6 Utomlänsvård... 7 Privata vårdgivare... 7 Tandvård... 7 Ambulanssjukvård och sjukresor... 7 Smittskyddsverksamhet och solidariskt finansierade läkemedel... 7 Övrigt... 7 Bilagor 1. Väntande patienter som väntat högst 60 dagar på besök och behandling 2. Tillgänglighetsmålvärden per centrum i överenskommelser med HSN Kostnadsutveckling läkemedel Bedömning av måluppfyllelsen Bedömning av måluppfyllelsen av nyckelindikatorer och resultatmått har i denna rapport skett enligt nedan: Målet är uppfyllt Målet är inte uppfyllt, men utveckling sker/resultat har förbättrats Målet är inte uppfyllt, ingen utveckling har skett/resultat har försämrats Uppgift/underlag saknas 1

7 Ekonomi Medborgare Delårsrapport januari juni I korthet Tillgänglighet specialiserad vård exkl. psykiatri Målvärdet för tillgänglighet under 2016 är att 85 % av patienterna ska få komma på besök och behandling inom 60 dagar. Tillgängligheten för besök inom specialiserad vård exklusive psykiatri, var i juni 84 procent och för behandling 81 procent (avseende faktiska väntetider). Resultatet är lägre än motsvarande period föregående år, men något högre än föregående månad. Tillgänglighet primärvård Målet är att minst 95 % av patienterna ska få genomföra sitt besök på vårdcentralerna inom 7 dagar. Under juni klarade 16 av 42 vårdcentraler tillgänglighetsmålet på 95 %, vilket ligger i linje med årets tidigare utfall. Sex vårdcentraler har uppnått målvärdet samtliga månader under första halvåret. Vårdcentralen med lägst tillgänglighet hade ett resultat på 61 % vilket är en försämring i jämförelse med föregående månader. Tillgänglighet akutmottagningar Målvärdet för tillgängligheten på akutmottagningarna ändrades vid årsskiftet till att 60 % ska få träffa en läkare inom en timma och att 70 % ska lämna akuten inom fyra timmar. Under juni fick sammantaget 52 % av patienterna träffa läkare inom en timma och 66 % av patienterna kunde lämna akuten inom fyra timmar på länets akutmottagningar. Sammantaget har det hittills i år genomförts knappt läkarbesök på länets akutmottagningar, vilket är något färre besök jämfört med föregående år under samma period. Ackumulerat månadsresultat Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett positivt resultat på 56 miljoner kronor. Områdena länssjukvård, närsjukvård, privata vårdgivare samt tandvård redovisar de största överskotten. Överskottet beror främst på att villkoren för vissa rörliga ersättningar ännu inte har följts upp och utbetalats. Överskottet beräknas inte vara bestående i bokslutet. 2

8 Delårsrapport januari juni Samhällsperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för utvecklingen av hela eller delar av följande strategiska mål inom samhällsperspektivet: Utvecklad regional handlingsförmåga Goda och jämlika livsvillkor Utveckling inom dessa strategiska mål kommer att kräva en del tid och därför kommer dessa strategiska mål enbart följas i delårsrapporterna april, augusti och/eller i årsredovisningen. Medborgarperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för utvecklingen av hela eller delar av följande strategiska mål inom medborgaperspektivet: Jämlik hälso- och sjukvård Delaktiga och nöjda patienter Trygg och ändamålsenlig vård Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter Enbart ett urval av tillgänglighetsindikatorer följs upp varje månad. Uppföljning av övriga indikatorer och mått görs i samband med delårsrapportering efter april, augusti och/eller i årsredovisning. Detta redovisningsintervall beror på att resultaten av andra indikatorer inte utvecklas eller förändras så snabbt och en längre uppföljningsperiod är därför motiverad. Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter För att bedöma om verksamheten är på väg i rätt riktning mot det strategiska målet värderas flertalet tillgänglighetsindikatorer varje månad. Under denna rapports inledande kapitel I korthet redovisas tillgänglighet till nybesök och behandling inom den specialiserade vården, tillgänglighet till primärvård och akutvård. Resultatet avser faktiska väntetider, det vill säga beräknade på de patienter som under månaden har genomgått besök eller behandling. Bilaga 1 innehåller fler tillgänglighetsuppgifter. Målet för tillgängligheten i Region Östergötland är att 85 procent av patienterna ska få behandling eller besök inom 60 dagar. I den nationella uppföljningen av väntetider inkluderas psykiatrin till skillnad mot regionens egna uppföljningar. I de nationella mätningarna för Region Östergötland fick 84 procent av patienterna genomgå besök inom 60 dagar i den specialiserade vården och 82 procent fick behandling inom 60 dagar. I regionens egenredovisade totala tillgänglighetsresultat inkluderas resultat för privata aktörer samt för flera diagnoser och patientergrupper än vad som ingår i den nationella väntetidsrapporteringen. Sammantaget visar regionens tillgänglighetsmätningar att 84 procent av patienterna genomgick sitt första besök inom 60 dagar i juni. Motsvarande fick 81 procent av patienterna genomgå sitt första behandlingstillfälle inom 60 dagar under juni. Tillgängligheten till besök har förbättrats något sedan föregående månad. I jämförelse med samma månad föregående år uppvisas lägre tillgänglighet både avseende besök och behandling. Figur 1 beskriver utvecklingen de senaste två åren. 3

9 Delårsrapport januari juni Figur 1. Andel patienter som fått läkarbesök samt behandling inom specialiserad vård i Region Östergötland inom 60 dagar, faktiska väntetider. Den streckade linjen visar målvärdet på 85 procent. I tabell 1 och 2 visas tillgängligheten per centrum i förhållande till varje centrums individuella målvärden i sina överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnden. Grön respektive röd markering indikerar om målvärdet har uppnåtts eller inte. Samtliga målvärden för respektive centrum finns presenterade i bilaga 2. Två centrum uppnår inte sina mål för juni gällande tillgänglighet till besök inom 60 dagar, se tabell 1. Tabell 1. Andel som varit på besök inom 60 dagar (faktiska väntetider) fördelat på centrum. Utfallen för tillgänglighet till behandling är lägre och endast ett centrum uppnår tillgänglighetsmålet i juni, vilket följer mönstret för de senaste månadernas resultat. Tabell 2. Andel som fått behandling inom 60 dagar (faktiska väntetider) fördelat på centrum. 4

10 Delårsrapport januari juni Regionens tillgänglighet mäts utöver faktiska väntetider även genom mätningar vid varje månadsskifte avseende för tillfället rådande väntetidsläge. I slutet på juni väntade patienter på läkarbesök i regionen, varav 13 procent hade väntat över 60 dagar. Antalet som väntar var som högst i april men har sedan minskat något igen. Motsvarande väntade i juni patienter på behandling och av dem hade 19 procent väntat längre än 60 dagar. Antalet som väntat på behandling har kontinuerligt minskat sedan årsskiftet, vilket innebär att behandlingsköerna har minskat. Andelen som väntat mer än 60 dagar är relativt konstant under första halvåret. Avseende tillgängligheten till primärvården är målet att 95 procent av patienterna ska få träffa läkare inom sju dagar. I juni var tillgängligheten 91 procent. Den genomsnittliga tillgängligheten är något högre för vårdcentraler i privat regi. Däremot är det en större andel av regionens vårdcentraler som uppnår målvärdet för besök inom sju dagar. Vårdcentralerna i Närsjukvården i Centrala Östergötland har totalt sett bäst tillgänglighet i länet där 65 procent av vårdcentralerna uppfyller tillgänglighetsmålet. I Närsjukvården i Östra Östergötland uppnår 13 procent av vårdcentralerna målet och i Närsjukvården i Västra Östergötland uppnår 30 procent målet. Processperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för utvecklingen av hela eller delar av följande strategiska mål inom processperspektivet: Effektiv verksamhet Klimatneutral och giftfri verksamhet. Dessa strategiska mål kommer att följas upp i delårsrapporterna efter april, augusti och/eller i årsredovisningen. Ekonomiperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för utvecklingen av hela eller delar av följande strategiska mål inom ekonomiperspektivet: Ekonomi som ger handlingsfrihet Kostnadseffektiv verksamhet Ekonomi som ger handlingsfrihet Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för utvecklingen av hela eller delar av följande framgångsfaktorer kopplade till det strategiska målet: Balans mellan intäkter och kostnader Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Balans mellan intäkter och kostnader Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett positivt resultat på 56 miljoner kronor. Områdena länssjukvård, närsjukvård, privata vårdgivare samt tandvård redovisar de största överskotten. Överskottet beror främst på att villkoren för vissa rörliga ersättningar ännu inte har följts upp och utbetalats. Det beräknas inte vara bestående i bokslutet. 5

11 Delårsrapport januari juni Tabell 3. Resultat avvikelse mot budget, miljoner kronor Regionsjukvård (till östgötar) Den totala budgeten för regionsjukvård (högspecialiserad vård) är 632 miljoner kronor för Överenskomna avtal för högspecialiserad sjukvård betalas till största del ut som en fast ersättning. En mindre del, 16 miljoner kronor, utgör rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen avser vissa sällan förekommande åtgärder som är speciellt dyra och ersättningar som är tillfälligt rörliga till dess att verksamhet är etablerad. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger 1 miljon kronor under den budgeterade nivån och går att hänföra till ännu ej utbetalad rörlig ersättning. Närsjukvård Den totala budgeten för närsjukvård är miljoner kronor för 2016 och här ingår, förutom sjukhusvård, även kostnader för regionens primärvård (inklusive de privata vårdcentralerna) motsvarande miljoner kronor. Ersättningen betalas till största del ut som en fast ersättning, endast 282 miljoner kronor är rörliga. Den rörliga ersättningen avser prestationsersättning eller ersättning som är tillfälligt rörlig till dess att verksamhet är etablerad. Överenskommelserna med vårdgivarna innehåller även vitesbelopp där ersättning avgår då utlovade mål för vård i rimlig tid inte uppfylls. Maximalt vitesbelopp för innevarande år är 23 miljoner kronor. Hittills mätt tillgänglighet till och med maj visar att närsjukvården inte erhållit något vite. Den totala kostnaden för närsjukvården är nästan 15 miljoner kronor lägre än budgeterat. Kostnaden för sjukhusvård inom närsjukvården är knappt 6 miljoner kronor lägre än budgeterat och går att hänföra till den rörliga ersättningen där prestation, eller etablering, ännu inte antingen värderats eller uppnåtts. Kostnaden för primärvårdsverksamhet inom närsjukvården är cirka 9 miljoner kronor lägre än budgeterat. Detta kan bland annat förklaras med att ersättningen för tilläggsuppdrag till vårdcentraler med hög andel listade med låg socioekonomisk status samt den rörliga ersättningen till vårdcentraler avseende KBT är lägre än budgeterat för perioden. Länssjukvård Den totala budgeten för länsövergripande sjukvård är miljoner kronor för Ersättningen betalas till största delen ut som en fast ersättning, endast 176 miljoner kronor är rörliga. Den rörliga ersättningen avser prestationsersättning eller ersättning som är tillfälligt rörlig till dess att verksamhet är etablerad. Överenskommelserna med vårdgivarna innehåller även vitesbelopp där ersättning avgår då utlovade mål för vård i rimlig tid inte uppfylls. Maximalt vitesbelopp för innevarande år är 72 miljoner kronor. Hittills mätt tillgänglighet till och med maj visar att länssjukvården erhållit drygt 13 miljoner kronor i vite; knappt 3 miljoner kronor för Hjärt- och medicincentrum, drygt 7 miljoner kronor för Sinnescentrum samt drygt 3 miljoner kronor för Centrum för kirurgi, onkologi och cancervård. Kostnaden för länssjukvård är nästan 31 miljoner kronor lägre än budgeterat och går att hänföra till erhållna viten samt den rörliga ersättningen där prestation, eller etablering, ännu inte antingen värderats eller uppnåtts. 6

12 Delårsrapport januari juni Utomlänsvård Den totala budgeten för utomlänsvård är 242 miljoner kronor för år Kostnaderna ligger över de budgeterade med 6 miljoner kronor fram till och med juni. Jämfört med samma period 2015 är kostnaderna för utomlänsvård cirka 34 miljoner kronor högre. Budgeten för utomlänsvård är utökad med 13 miljoner kronor Det finns fortfarande en förväntan på att kostnaderna ska komma att öka på grund av den nya patientlagen som trädde i kraft den 1 januari Lagen ger möjligheter för patienter att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Bedömningen är att kostnaderna för utomlänsvård i bokslutet 2016 kommer att överstiga de budgeterade med 10 miljoner kronor. Det är framför allt kostnaderna för remitterad vård som ingår i hälso- och sjukvårdsnämndens försäkringslösning för utomlänsvård som beräknas öka. Privata vårdgivare Den totala budgeten för privata vårdgivare, exkl. privata vårdcentraler som ingår i närsjukvård, är 436 miljoner kronor för Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger cirka 13 miljoner kronor under den budgeterade nivån för perioden. Jämfört med samma period 2015 ligger kostnaderna för privata vårdgivare 2015 cirka 7 miljoner kronor lägre. Anledningen är att producerade volymer inte har ökat enligt de bedömningar som gjorts. Tandvård Den totala budgeten för tandvård är 285 miljoner kronor för Kostnaden för tandvården är cirka 9 miljoner kronor under den budgeterade nivån. Det är huvudavtalet med Folktandvården samt tandvårdsreformen för Folktandvården som under det första halvåret bidragit till överskottet. Den rörliga ersättningen för befolkningsansvaret inom barn- och ungdomstandvården utnyttjas ännu inte fullt ut. Tillgängligheten till tandvård i Östergötland är fortsatt god och kostnadseffektiviteten inom tandvården är hög. Ambulanssjukvård och sjukresor Den totala budgeten för ambulanssjukvård och sjukresor är 265 miljoner kronor för Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor är cirka 4 miljoner kronor lägre än budget den aktuella perioden. Jämfört med samma period 2015 ligger kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor 2016 cirka 17 miljoner kronor högre. Budgeten för ambulanssjukvård är utökad med 33 miljoner kronor år Detta på grund av att nya avtal är tecknade från och med 1 februari Budgeten för sjukresor är däremot sänkt med 23 miljoner kronor år Smittskyddsverksamhet och solidariskt finansierade läkemedel Den totala budgeten för smittskyddsverksamhet är 118 miljoner kronor för Här ingår bland annat kostnader för läkemedel mot Hepatit (leverinflammation) och HIV, provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar och MRSA (meticillinresistenta stafylokocker) samt medel för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Kostnaden för smittskyddsverksamhet är 3 miljoner kronor lägre än budgeterat för perioden. Den totala budgeten för solidariskt finansierade läkemedel är 116 miljoner kronor för Här ingår läkemedel mot blödarsjuka, vilket utgör den stora volymen. Andra exempel är subventionerade p-piller till unga samt nya, dyra blodförtunnande läkemedel (dabigatran) som införs i projektform genom att de som förskriver dessa läkemedel får full kostnadstäckning. Kostnaden för solidariskt finansierade läkemedel fram till och med juni är cirka 5 miljoner kronor högre än budgeterat. Övrigt Den totala budgeten för övrigt är 46 miljoner kronor. Här ingår bland annat asylsjukvård och vård av papperslösa, folkhälsa, bidrag till organisationer samt satsningar i projekt. Utöver dessa kostnader kan det under året även tillkomma kostnader av engångskaraktär, vilka redovisas under posten övrigt. Det kan bli aktuellt när prognoser, som görs löpande under året, visar att det finns 7

13 Delårsrapport januari juni ekonomiskt utrymme för ytterligare satsningar och omfördelningar av medel inom hälso- och sjukvårdsnämnden. Det kan också gälla tillfällen då det uppstår oförutsedda kostnader som nämnden måste ta hänsyn till. Kostnaden för övrigt är 23 miljoner kronor högre än budgeterat och förklaras bland annat av att bidrag till organisationer inte betalas ut jämt fördelat under året och därför får en större effekt under första halvåret samt att drygt 5 miljoner kronor utbetalats till närsjukvården då patienter inom regionens öppna vuxenpsykiatri valt att stanna kvar inom Region Östergötland i större grad än beräknat. Måluppfyllelse Nr NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall 60 Det ekonomiska resultatet för hälso- och Helår Juni 2015: 114,7 Juni 2016: sjukvårdsnämnden 0 mkr mkr 56,1 mkr Helår 2015: 37,5 mkr (Bedömning utifrån HÅ04) Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Kostnaderna för läkemedel har efter juni ökat med 9,3 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Volymen har under samma period ökat med 2,5 procent. Kostnadsökningen är större än under samma period 2015 och förklaras, förutom av riksdagsbeslutet om fria läkemedel till barn, främst av ökade kostnader för monoklonala antikroppar och proteinkinashämmare, vilka används inom cancervården. TNF-alfa hämmare och övriga immunsuppressiva läkemedel som används vid inflammatoriska sjukdomar, bidrar också till kostnadsökningen. Enligt 2016 års överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting beräknas det statsbidrag för läkemedel som Region Östergötland får öka med 85 miljoner kronor 1, vilket kommer täcka merparten av kostnadsökningen. Kostnaden för allmänläkemedel har under perioden ökat något mer än målvärdet för helåret. Främst som en konsekvens av fria läkemedel till barn. Nr RESULTATMÅTT Mål Föregående utfall Utfall 102 Läkemedelskostnadsutvecklingen: -Allmänläkemedel -Totalt 0 % 4 % 2015: -1,3 % 2016 apr: 0,1 % 2015: 4,6 % 2016 apr (helårsbedömni ng: 8,6 % 1,5 % Måluppfyllelse 9,3 % Kostnadseffektiv verksamhet De framgångsfaktorer som hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för kopplat till detta strategiska mål kommer enbart följas upp i delårsrapporterna efter april, augusti och/eller i årsredovisningen. Detta avser följande framgångsfaktorer: Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Aktivt arbete och sökning av projektstöd. 1 En engångsjustering för dynamiska effekter för avgiftsfria läkemedel till barn under 18 år ingår i statsbidraget, vilket delvis förklarar den ur ett historiskt perspektiv, relativt stora ökningen av statsbidraget. 8

14 Delårsrapport januari juni Bilaga 1 Patienter som väntat högst 60 dagar på besök och behandling

15 Delårsrapport januari juni Bilaga 2 Tillgänglighetsmålvärden per centrum i överenskommelser med HSN 2016 ax andel patienter väntande till behandling> 60 dagar vid månadsskiftet Max andel patienter väntande till behandling >60 dagar vid månadsskiftet BKC HMC SC CKOC jan-16 16,2% 24,8% 16,0% 22,0% feb-16 10,2% 21,0% 14,5% 21,0% mar-16 8,2% 19,0% 13,4% 20,0% apr-16 8,2% 18,0% 12,2% 18,5% maj-16 9,0% 17,0% 12,0% 17,0% jun-16 12,0% 20,0% 13,5% 17,0% jul-16 19,0% 26,0% 25,0% 37,0% aug-16 19,2% 28,7% 28,0% 35,0% sep-16 15,2% 22,8% 16,0% 25,0% okt-16 12,0% 19,0% 13,0% 21,0% nov-16 12,0% 18,0% 12,5% 18,0% dec-16 10,0% 19,0% 13,5% 19,5% Andel patienter som fått behandling inom 60 dagar under månaden BKC HMC SC CKOC jan-16 75,0% 75,0% 70,0% 75,0% feb-16 81,0% 81,0% 73,0% 80,0% mar-16 82,0% 82,0% 76,0% 81,0% apr-16 82,0% 82,0% 77,0% 81,0% maj-16 82,0% 82,0% 78,0% 81,0% jun-16 82,0% 82,0% 77,0% 81,0% jul-16 82,0% 82,0% 63,0% 82,0% aug-16 71,0% 71,0% 60,0% 60,0% sep-16 71,0% 71,0% 65,0% 60,0% okt-16 82,0% 82,0% 77,0% 71,0% nov-16 82,0% 82,0% 78,0% 81,0% dec-16 82,0% 82,0% 74,0% 81,0% Max andel patienter väntande till besök >60 dagar vid månadsskiftet BKC HMC SC CKOC NiF NSÖ NSC NSV jan-16 11,0% 10,5% 14,0% 16,0% 12,0% 12,0% 12,0% 12,0% feb-16 11,0% 11,2% 12,3% 11,0% 9,0% 9,0% 9,0% 9,0% mar-16 8,1% 9,2% 11,2% 10,0% 9,0% 9,0% 9,0% 9,0% apr-16 8,1% 9,2% 10,4% 10,0% 9,0% 9,0% 9,0% 9,0% maj-16 8,1% 8,6% 9,5% 9,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% jun-16 12,0% 8,6% 12,0% 12,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% jul-16 17,0% 20,0% 23,0% 25,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% aug-16 16,5% 22,0% 25,0% 32,0% 15,0% 15,0% 15,0% 15,0% sep-16 14,0% 15,2% 15,0% 20,0% 14,0% 14,0% 14,0% 14,0% okt-16 10,0% 14,6% 11,8% 11,0% 12,0% 12,0% 12,0% 12,0% nov-16 9,0% 12,8% 10,8% 10,0% 10,0% 10,0% 10,0% 10,0% dec-16 8,0% 13,2% 13,0% 10,0% 9,0% 9,0% 9,0% 9,0% Andel patienter som fått nybesök inom 60 dagar under månaden BKC HMC SC CKOC NiF NSÖ NSC NSV jan-16 80,0% 77,0% 70,0% 80,0% 80,0% 80,0% 80,0% 80,0% feb-16 83,0% 78,0% 76,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% mar-16 83,0% 84,0% 80,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% apr-16 83,0% 84,0% 80,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% maj-16 83,0% 85,0% 78,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% jun-16 83,0% 85,0% 78,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% jul-16 83,0% 73,0% 75,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% aug-16 72,0% 71,0% 65,0% 65,0% 72,0% 72,0% 72,0% 72,0% sep-16 72,0% 72,0% 65,0% 64,0% 72,0% 72,0% 72,0% 72,0% okt-16 85,0% 80,0% 81,0% 71,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0% nov-16 85,0% 82,0% 81,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0% dec-16 85,0% 83,0% 78,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0%

16 Delårsrapport januari juni Bilaga 3 Bilaga 3: Kostnadsutveckling läkemedel

17

18 Vårdavtal som löper ut utveckling av rehabilitering Faktaunderlag och framtida strategier Handläggare: Marianne Gedda och Desirée Hallberg Verksamhet: Hälso- och Sjukvårdsenheten Datum: Diarienummer: HSN

19 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Nuvarande vårdavtal Upphandlade fysioterapiavtal Upphandlade avtal med kiropraktor och naprapat Metod Faktasammanställning Rehabilitering Rehabilitering inom Region Östergötland Rehabiliterings ansvar utifrån medicinska behov Behovsanalys rehabilitering 2005 och uppföljning Nulägesanalys Sjukskrivningsmönster Framtida strategier Analys hösten Utveckling av rehabiliteringsverksamhet Innovationsupphandling

20 1 Inledning Region Östergötland har sedan många år haft vårdavtal med fysioterapeuter. Syftet med avtalen är att bidra till att stärka valfriheten för patienter i behov av rehabilitering i öppenvård. Nuvarande fyra avtal, som upphandlades under hösten 2009, löper ut Denna faktasammanställning, som i huvudsak avser rehabilitering utförd av fysioterapeuter, naprapater och kiropraktorer på primärvårdsnivå, kan utgöra del i underlag för framtida strategi. Rehabilitering utförd inom habilitering och specialistpsykiatrin ingår inte i detta underlag. Inte heller den öppenvårdsrehabilitering som finns på specialistklinikerna inom Region Östergötland. Denna faktasammanställning analyserar heller inte olika organisationsmodeller för rehabilitering inom öppenvården. 2 Bakgrund 2.1 Nuvarande vårdavtal Upphandlade fysioterapiavtal De nuvarande vårdavtalen avser rehabilitering i öppenvård i form av fysioterapi som inte kräver sjukhusens eller andra specialistenheters särskilda kompetens och resurser. Verksamheterna finns placerade i Söderköping, Mjölby, Linköping och Norrköping. För enheterna i Söderköping och Mjölby är den maximala ersättningen 2016 drygt tkr vardera och för Linköpingsenheten tkr. Dessa tre enheter har alla inriktning mot rörelseorganens sjukdomar. Verksamheten i Norrköping är riktad mot psykisk ohälsa och ersätts 2016 med maximalt 875 tkr. Totalt är således ca 7,4 milj. kr av Hälso- och sjukvårdsnämndens budget i dagsläget avsatta för denna öppenvårdsrehabilitering. Under 2014 tog de upphandlade fysioterapiverksamheterna emot sammanlagt besök fördelade på individer och under 2015 tog man emot sammanlagt besök fördelade på individer Upphandlade avtal med kiropraktor och naprapat Sedan flera år har Region Östergötland även upphandlade vårdavtal med en kiropraktorrespektive naprapatverksamhet i varje länsdel. Avtalen avser rådgivning, bedömning, utredning, behandling och uppföljning inom olika typer av sjukdomar och skador relaterade till rörelseorganen framförallt nacke och rygg. Under senare delen av avtalsperiod har det funnits verksamhet hos fem av de sex upphandlade leverantörerna. Under 2014 utfördes sammanlagt besök fördelade på patienter och 2015 utfördes besök fördelade på patienter. Inför 2016 har en ny upphandling gjorts och drygt 5,5 milj.kr avsatts för kiropraktor- och naprapatverksamheter. De sex avtalen är på två år och löper ut vid årsskiftet 2017/2018 men med möjlighet till förlängning år. 3

21 Patientenkäter avseende kiropraktor- naprapat- och fysioterapiverksamheterna genomfördes 2013 respektive 2014 och visade genomgående på mycket höga värden. Sammanlagt tog de upphandlade leverantörena (FT, Kir, Napr) emot besök år 2014 och besök Metod Sammanställningen bygger på fakta från verksamhetsföreträdare och verksamhetsberättelser. Rehabiliteringschefer från regionens närsjukvårdsverksamheter, sjukgymnaster med vårdavtal, lagetablerade sjukgymnaster med samverkansavtal men även kiropraktorer och naprapater med och utan upphandlade vårdavtal har deltagit i dialogmöten. Informationsinhämtning har skett för att få kunskap om hur andra landsting/regioner hanterar detta verksamhetsområde. Region Skåne och Uppsala läns landsting har dokumenterade utvärderingar av sina rehabiliteringsverksamheter. Dialog har förts på både tjänstemannanivå och med kliniska företrädare med Stockholms läns landsting, Värmlands läns landsting och inom sydöstra sjukvårdsregionen med Jönköping och Kalmar. Studiebesök både hos tjänstemännen och ute i klinik har genomförts i Stockholms läns landsting och inom Region Jönköping. Kunskap har hämtats från Socialstyrelsen och Upphandlingsmyndigheten och diskussioner förts i SKL:s tjänstemannanätverk. 4 Faktasammanställning 4.1 Rehabilitering Definition av rehabilitering är enligt Socialstyrelsen: Insatser som kan bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Rehabilitering utgår från individens upplevda oförmåga, behov, mål och förväntningar. Rehabiliteringen utgår även från professionens bedömning av individens funktions- och aktivitetsförmåga som inkluderar personliga och omgivningsrelaterade resurser och hinder. Rehabilitering kan ses som en pedagogisk och psykologisk process i att stödja individen att utveckla kunskap och färdigheter samt hantera den omställning skadan/sjukdomen innebär. Rehabilitering är dock inte friskvård. 4

22 4.2 Rehabilitering inom Region Östergötland Rehabiliterings ansvar utifrån medicinska behov Region Östergötland har ett ansvar för rehabilitering och habilitering som ska erbjudas patienter utifrån medicinska behov. Vid kroniska sjukdomar kan återkommande rehabilitering vara aktuell och behöva tillgodoses inom regionen under en tidsbegränsad period utifrån uppställda mål. En individuell rehabiliteringsplan används som ett verktyg i planeringen av mera långsiktiga insatser. Mellan de olika rehabiliteringsperioderna är det ett eget ansvar att fortsätta vara aktiv och träna för att behålla funktion och hälsa. Kommunerna ansvarar för rehabilitering som sker i patientens bostad och som inte är att betrakta som specialistrehabilitering. Med rehabilitering avses insatser som utförs av sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast. Vid rehabiliterande hemsjukvård är det patientens behov och mål med insatserna som avgör om rehabiliteringsinsatser bäst utförs i hemmet eller på mottagning. Gränssnittsdokument och den enskildes samordnade individuella vårdplan (SIP) alternativt vård-/rehabiliteringsplan är styrande för ansvarsfördelningen mellan sjukvårdshuvudmännen Behovsanalys rehabilitering 2005 och uppföljning 2011 Den behovsanalys som gjordes kring rehabilitering 2005 visade behov av att säkerställa att rehabilitering skulle vara en integrerad del i den totala vårdprocessen. Det fanns behov av att förtydliga ansvarsgränserna för rehabilitering mellan och inom olika huvudmäns verksamheter. Det fanns även behov av att utveckla dialogen runt såväl den enskildes ansvar för sin egenvård som för olika föreningars engagemang i egenvård Behovsanalysen visade att långsiktiga och återkommande behov av insatser behövde säkerhetsställas då fokus framför allt var på de akuta rehabiliteringsbehoven. Analysen visade bland annat på behov av att utveckla arbetet med rehabiliterande insatser för flera patientgrupper med psykisk ohälsa, framför allt med lättare och medelsvåra besvär. Uppföljning av behovsanalysen 2011 konstaterade sammanfattningsvis att ett flertal förbättringsaktiviteter hade skett inom rehabiliteringsområdet under de sex år som förflutit sedan behovsanalysen Det identifierades dock områden där det fortfarande fanns en stor förbättringspotential till exempel rehabilitering för personer med återkommande rehabiliteringsbehov. Rörelseorganens sjukdomar var fortfarande ett område som gavs stora insatser Nulägesanalys Inom närsjukvården finns en rehabiliteringsorganisation i respektive länsdel samt en i Finspång det vill säga Rehab Väst, Rörelse och hälsa, Rehab Öst och Rehab Finspång. Dessa tillhandahåller både rehabilitering för primärvården och klinikerna framför allt inom närsjukvården. Inom primärvårdsrehabiliteringen kan patienterna välja vårdgivare fritt och ingen remiss krävs. Rehabiliteringsenheterna har genom åren samverkat för att åstadkomma likvärdig rehabilitering mellan de olika länsdelarna. Man har till exempel skapat gemensamma vårdprogram och rutiner samt tagit fram gemensamma prioriterings- och diagnoslistor utifrån ICD-10. Det förekommer dock fortfarande vissa olikheter i utbudet vilket ofta har en historisk orsak. Utbudet riktat mot 5

23 psykisk ohälsa som finns inom Rörelse & Hälsa i centrala länsdelen finns t.ex. inte i de andra länsdelarna. Rehabiliteringsorganisationernas verksamheten har idag ett mycket stort fokus på patienter med problem inom rörelseorganens sjukdomar, och man arbetar aktivt med att kunna erbjuda alla patienter besök inom 14 dagar enligt regionens tillgänglighetskrav. För patientgruppen med lättare psykisk ohälsa ofta i kombination med smärtproblematik från rörelseorganen är utbudet begränsat, och det finns en stor utvecklingspotential för att möta efterfrågan från befolkningen. De patienter som 2014 omhändertogs av de olika rehabiliteringsorganisationerna är grupperade i olika diagnosområden utifrån ICD-10 diagnos i tabellen nedan. Gruppen psykisk ohälsa är troligtvis underdiagnostiserad då det i gruppen rörelseorganens sjukdomar finns patienter som har psykisk ohälsa men söker rehabiliteringsorganisationen för sina fysiska problem och därmed får en fysisk diagnos Rehab väst R&H Rehab Öst NiF Tabell 1. Gruppering utifrån diagnos av de patienter som besökt närsjukvårdens rehabiliteringsorganisationer under De fyra upphandlade enheter som beskrivs i bakgrunden i detta underlag är ett komplement till regionens verksamheter. I Östergötland finns utöver detta även 52 privata fysioterapeuter verksamma enligt lagen om ersättning för fysioterapi. Vårdgivarna ersätts av Region Östergötland enligt en nationell taxa och regionens patientavgifter gäller. Verksamheten för de lagetablerade regleras enligt lag och förordning och regionen har i dagsläget endast rätt att göra uppföljningar utifrån gjorda debiteringar. Regionen kan inte heller påverka mottagningarnas innehåll eller prioriteringar. Under 2015 tog dessa verksamheter emot sammanlagt besök och den totala utbetalda ersättningen från Region Östergötland var tkr. Av de 52 lagetablerade sjukgymnasterna återfinns 22 st i östra länsdelen (varav 20 i Norrköping, 1 i Finspång och 1 på Vikbolandet). I centrala länsdelen finns 22 st (varav 21 i Linköping och 1 i Åtvidaberg) och i västra länsdelen 8 st (varav 2 i Mjölby, 1 i Vadstena och 5 i Motala). 6

24 4.3 Sjukskrivningsmönster Av alla sjukskrivningsfall i Östergötland 2014 stod kvinnorna för ca 64 % och männen för ca 36 %. Kvinnor med psykiska diagnoser utgör den största sjukskrivningsgruppen och för männen är det i princip lika många som är sjukskrivna för psykiska diagnoser som för rörelseorganens sjukdomar. Tumörsjukdomar är den tredje största diagnosgruppen för både kvinnor och män 2014 och Tabellerna nedan visar på antal pågående sjukfall i Östergötlands län, fördelat på kön och diagnosgrupp. Tabell 2. Tabellen visar på antal pågående sjukfall i Östergötlands län för kvinnor fördelat på diagnosgrupp Psykiska diagnoser för kvinnor utgjorde 35 % av antalet sjukskrivningar medan rörelseorganens sjukdomar utgjorde 25 %. Totalt utgjorde de två största grupperna tillsammans 60 % av de kvinnor som var sjukskrivna under Den tredje största gruppen var tumörsjukdomar som utgjorde ca 5 % av alla sjukskrivningsfall. 7

25 Tabell 3. Tabellen visar på antal pågående sjukfall i Östergötlands län för män fördelat på diagnosgrupp Psykiska diagnoser för män utgjorde 27 % av antalet sjukskrivningar medan rörelseorganens sjukdomar utgjorde 26 %. Totalt utgjorde de två största grupperna tillsammans 53 % av de män som var sjukskrivna under Den tredje största gruppen var tumörsjuksomar som utgjorde ca 7 % av alla sjukskrivningsfall. 5 Framtida strategier 5.1 Analys hösten 2015 Den analys som gjordes under hösten 2015 visar att: Region Östergötland tillhandahåller ett stort utbud av rehabilitering riktad mot rörelseorganens sjukdomar. Däremot är utbudet av rehabilitering riktad mot lättare psykisk ohälsa begränsat. I behovsgruppen rörelseorganens sjukdomar inryms även en stor del psykisk ohälsa. Patienterna får dock oftast en diagnos kopplad till rörelseorganens sjukdomar då det är fysiska besvär de framför allt söker för till primärvårdsrehabiliteringen. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) anger att närmare 80 procent av patienterna med depression eller ångest presenterar sina problem som kroppsliga 1. Erfarenheter från avtalsuppföljningar med regionens upphandlade rehabiliteringsverksamheter är att: o det är tveksamt om området psykisk ohälsa är ett lämpligt område för enskild fysioterapi o upphandling av enskilda rehabiliteringsprofessioner är inte en framgångsrik strategi i alla lägen då det ger många separata spår och helhetssynen kring patientens problematik kan riskera att åsidosättas. Sjukskrivningstalen vad gäller psykiska diagnoser ökar och är nu den största orsaken till sjukskrivning både för kvinnor och för män. 5.2 Utveckling av rehabiliteringsverksamhet Efterfrågan på rehabiliteringsinsatser för sjukdomar i rörelseorganen synes i dagsläget vara omättligt. Nuvarande utbud har därför fortfarande stort fokus på denna behovsgrupp, trots att efterfrågan och patientunderlaget har förändrats över tid till att inrymma även alltfler med lättare psykisk ohälsa. 1 SBU (2005) Behandling av ångestsyndrom en systematisk litteraturöversikt SBU-rapport nr 171 8

26 En möjlig utveckling för att möta denna nya patientgrupp kan därför vara att skapa rehabverksamheter med en breddad kompetens i varje länsdel. I dagsläget finns kompetensen, men den är spridd och insatserna sker oftast i separata spår. De tänkta verksamheterna skulle under en och samma behandlingsperiod kunna ta emot patienter utifrån ett helhetsperspektiv, där både fysiska besvär i rörelseorganen och lättare psykisk ohälsa ( kropp & själ ) står i fokus. Målsättningen är att en bredd av behandlingsalternativ ges samtidigt genom en ingång, på en och samma mottagning och utan extra remissvägar. Alltfler vårdtjänster kräver samverkan i team och en breddad kompetens i form av fler yrkesgrupper för att uppnå bästa möjliga resultat för patienterna. I dagsläget finns inte någon mottagning inom regionen med inriktning mot både rörelseorganens sjukdomar och lättare psykiskt ohälsa där flera olika yrkeskategorier under samma behandlingsperiod möter patienten. Det har heller inte framkommit att modellen tillämpas inom andra regioner/landsting. I Stockholms läns landstings vårdval inom primärvårdsrehabilitering möjliggör man för att flera yrkeskategorier finns på en gemensam mottagning. Det har dock inte varit fokus på helhetssynen i arbetssättet vilket medför att åtgärder oftast sker i separata spår. 5.3 Innovationsupphandling En möjlig väg att realisera dessa verksamheter kan vara att genomföra en så kallad innovationsupphandling. Kopplingen mellan offentlig upphandling och innovation är relativt ny. Ordet innovationsupphandling syftar inte på att upphandla en innovation, utan mer om avsikten att t.ex. efterfråga eller tillåta nya lösningar. Den nya lösningen behövs för att möta de behov som ligger till grund för upphandlingen och kan även skapa praktisk nytta. I detta fall är idén om nya arbetssätt lösningen. Innovationsupphandlingen utgår från ett identifierat behov: patienter med problem från rörelseorganen i vissa fall kombinerat med en lättare psykisk ohälsa (ofta odiagnostiserad) i behov av rehabilitering ur ett helhetsperspektiv. Innovationsupphandlingen beskriver en funktion/effekt som ska uppnås: patienter som upplever att de under en och samma behandlingsperiod både fått hjälp för sina problem från rörelseorganen samt om behov funnits även fått verktyg för att hantera sin psykiska ohälsa. Uppdraget: genom det praktiska patientarbetet utveckla ett arbetssätt som smidigt möter flera av patientens behov och involverar olika kompetenser inom en och samma behandlingsperiod. 9

27 5.4 Slutsats Då nuvarande avtal med de fyra sjukgymnastikverksamheterna löper ut under 2017 vore det, med utgångspunkt från det som ovan redovisats, utvecklande att finna nya former för en rehabiliteringsmottagning med bred kompetens i varje länsdel. I och med att regionens sex avtal med kiropraktorer och naprapater kan avslutas vid 2017-års utgång bör en samordning ske och budgetmedel slås samman. Den nya modellen skulle kunna tas fram genom en innovationsupphandling, där fokus bör vara på att utveckla nya arbetssätt samtidigt som patienter tas emot. 10

28

29

30 Projektresultat Motions- och idrottsskadeenheten Handläggare: Desirée Hallberg Verksamhet: Motions- och idrottsskadeenhet Datum: Diarienummer: HSN

31 Sammanfattning Bakgrund Fram till slutet av 90-talet fanns den idrottsmedicinska enheten (IME) lokaliserad på regionsjukhuset i Linköping. IME-enheten utvecklades under talet till ett nationellt centrum för idrottsmedicin. Efter att denna enhet upphörde har det inte funnits någon tydlig ingång för patienterna med motions- och idrottsskador och det har saknats ett standardiserat omhändertagande av dessa patienter i vår region. Utifrån ett politiskt initiativ togs beslut i juni 2014 om att driva ett pilotprojekt gällande en motions- och idrottskadeenhet inom Region Östergötland. Syfte Syftet med pilotprojektet var att genom Motions- och idrottsskadeenheten (MIE) möta behovet hos patienter med motions- och idrottsskador och ge dem tidig och effektiv hjälp genom att styra upp flödet och slussa patienterna till rätt vårdnivå och rätt kompetens. Syftet med projektet var också att standardisera omhändertagande av denna patientgrupp genom länsövergripande gemensamma bedömnings- och behandlingsriktlinjer. Metod en beskrivning av modellen för projektet Modellen för arbetat på enheten utgår från patienternas behov utan fokus på organisatorisk tillhörighet. Ett arbetssätt har skapats för att patienter med motions- och idrottsskador ska få bästa möjliga omhändertagande av sina skador/besvär. MIE har skapat ett effektivt flöde med specialutbildade fysioterapeuter som första instans med en nära samverkan mellan fysioterapeut och ortoped i gemensamma lokaler. Fysioterapeuten avgör adekvat insats för patienten, det vill säga rådgivning per telefon eller bedömning hos fysioterapeut alternativt ortoped. MIE är en enhet som bedriver verksamhet på två mottagningar med gemensamma riktlinjer för att möjliggöra en likvärdig vård. Här samverkar vårdgivare från Region Östergötland med privata vårdgivare och medicinska fakulteten på Linköpings universitet. Mottagningarna ger en tydligare ingång för patienter med motions- och idrottsskador om vart de ska vända sig när de behöver söka vård. Utveckling av MIE:s verksamhet under pilotprojektet MIE har infört ultraljudsscanning på båda mottagningarna och delegation att skriva röntgenremiss för fysioterapeuterna på enheten. Arbetet med att ta fram gemensamma evidensbaserade bedömning- och behandlingsriktlinjer för hela enheten har påbörjats. Under hösten 2016 ska enhetens hemsida utvecklas och en översyn göras över möjliga digitala lösningar som kan underlätta för patientgruppen på enheten. Enheten arbetar i nära samarbete med Linköpings Universitet. Ett forskningsprojekt avseende korsbandsskador är i planeringsstadiet. Vid ett permanentande av enheten planeras också ett samarbete med universitetet för utbildning av studenter. Resultat I samverkan med medicinska fakulteten har utvärdering och analys genomförts under projektets gång och inför denna resultatrapport. Vilka patienter har sökt MIE år 2015? Totalt 2600 patienter har ringt till MIE och av dessa har 2000 patienter besökt mottagningen under perioden mars till december Av dessa var ca 60 % ett direktbesök, dvs. utan besök hos annan vårdinrättning innan besök på MIE. På frågan var patienten skulle ha sökt om MIE inte funnits svarar 64 % vårdcentralen och 24 % rehabilitering inom primärvården och 12 % övrigt. Könsfördelningen bland besökande patienter var 61 % män och 39 % kvinnor. Den största gruppen på mottagningen, har varit barn och ungdomar i åldrarna upp till 20 år (30 %). Andelen patienter som haft

32 besvär från nedre extremitet har varit 70 % och där har majoriteten haft besvär med knäleden. Av de patienter som besökt MIE är 60 % aktiva på motionsnivå och 32 % på tävlingsnivå. Tävlingsnivån är självrapporterad och behöver inte innebära en elitsatsning vilket stöds av att den största gruppen som skattat tävlingsnivå är ungdomar år där många ännu inte nått elitnivå. Nittio procent av patienterna angav att de på grund av sin skada/besvär hade minskat sin träningsmängd, 80 % angav att de upplevde måttlig till hög smärta vid utövande av aktivitet och 90 % angav att de även hade smärta i sin vardag vilket visade att besvären har en stor påverkansgrad på individen. Patienterna som besökt MIE har varit mycket nöjda. Nittiofem procent skattade nöjdhet med besöket mellan 8-10 på en skala från 1-10 där 1 motsvarar instämmer inte alls och 10 instämmer helt. Sjuttiotvå procent av patienterna skattar 10/10 gällande nöjdhet. Diskussion runt MIE utifrån resultatet MIE som modell har resulterat i värdeskapande vård för patienten där dennes behov är i fokus för arbetssättet. Inom verksamheten har patienterna möjlighet att träffa fysioterapeut med idrottsmedicinsk kompetens samt idrottsmedicinskt inriktad ortoped inom Närsjukvården. Genom samverkan och teamarbete, utifrån ett gemensamt uppdrag och gemensamma mål för enheten, arbetar MIE för likvärdig vård för patienterna. Det har möjliggjorts genom en enhet med två mottagningar samt genom länsövergripande gemensamma bedömnings- och behandlingsriktlinjer enligt senaste evidens. Samverkan med Medicinska fakulteten har gett möjligheter till framtagande av dessa evidensbaserade riktlinjer samt lägger grunden för utveckling och forskning inom området. Enheten har skapat ett effektivt vårdflöde då patienten får möta rätt kompetens vid första besöket vilket möjliggör korrekt handläggning tidigare och effektivare utnyttjande av regionens resurser. MIE är en tydligare ingång för alla patienter med motions- eller idrottsskador. MIE:s verksamhet främjar att alla patienter med motions- eller idrottsskador, framförallt barn- och ungdomar som är den största gruppen på enheten, snabbt kommer tillbaka i fysisk aktivitet igen. Att snabbt vara tillbaka i fysisk aktivitet igen kan vara viktigt för fortsatt delaktighet i det sociala sammanhang fysisk aktivitet kan innebära.

33 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Initiering av projekt Planeringsfas Modell för projektet Genomförandefas Utveckling av verksamheten Ändring av ortopedbemanning Ökning av fysioterapeutbemanning Ultraljudsscanning Röntgendelegation till sjukgymnaster Utvärdering av projektet Resultat kopplat till målsättning med projektet Effektmål Effektmål Styrt flöde Flöde innan MIE-projektet Flöde vid telefonsamtal Flöde efter besök på MIE Effektmål Telefontillgänglighet Faktisk besöksväntetid till fysioterapeut Effektmål Effektmål Projektresultat Resultat från den kliniska verksamheten Patientdata Kön Ålder Besvärslokalisation Aktivitet på motions- eller tävlingsnivå Skadans påverkan på funktionsnivå Utvärdering från primärvården Analys/Resonemang Värdeskapande vård Samverkan och samlad kompetens Likvärdig vård i framkant med kvalitet Effektivt utnyttjande av resurser

34 4.5 Ökad tillgänglighet för barn och ungdomar Genus Tillgänglighet Patientnöjdhet Framtid Ska verksamheten finnas kvar inom Region Östergötland Bilagor Bilaga 1. Kravspecifikation för fysioterapeuter Bilaga 2 PM Patienter aktuella för MIE Bilaga 3 PM Röntgendelegation Bilaga 4. Uppdragsbeskrivning medicinska fakulteten Bilaga 5. Föreningsutvärdering Bilaga 6. KVÅ-kodning Bilaga 7. Telefontillgänglighet på MIE Bilaga 8. Faktisk besöksväntetid Bilaga 9. Resultat primärvårdsenkät

35 1 Bakgrund 1.1 Initiering av projekt Fram till senare delen av 90-talet fanns den idrottsmedicinskaenheten (IME) lokaliserat på Regionsjukhuset i Linköping. IME var ett nationellt centrum för idrottsmedicin. Efter IME har det inte funnits någon samlad kompetens på motions- eller idrottsskadeområdet i Östergötland. För denna patientgrupp har det varit oklart vart man ska söka vid motions- eller idrottsskador och det har heller inte funnits något standardiserat omhändertagande. Inte sällan har flera läkare sett patienten innan man når rätt kompetens på rätt vårdnivå. Ett ökat flöde av remisser som skickades från Region Östergötland utomläns noterades för denna patientgrupp på till exempel höftartroskopier vilket gav stora kostnader för regionen. Diskussioner om att starta upp idrottsskadeenhet har funnits upprepade gånger i Östergötland bl.a då Linköpings universitet tillsammans Linköpings kommun tog fram en förstudie om ett idrottsforskningscentrum i Linköping. Vid det tillfället var Linköpings kommun och Linköpings universitet på gång medan Region Östergötland valde att inte delta. Detta projekt om att starta upp en motions- och idrottsskademottagning (MIE) i regionens regi är initierat av politiken Våren 2013 hölls möten för de lagetablerade fysioterapeuterna i Linköping och Norrköping, där även kommunpolitiker och landstingspolitiker deltog, om att starta idrottsskademottagningar. Då fanns ett intresse att starta upp mottagningarna på de nya fotbollsarenorna i respektive stad. En strategisk grupp bestående av politiker, tjänstemän och verksamhetsföreträdare från Region Östergötland och en representant för medicinska fakulteten på Linköpings universitet diskuterade frågan vidare och var även på studiebesök på Örebros idrottsskademottagning i maj Planeringsfas Projektledaren (PL) tillträdde december Arbetets påbörjades med en förstudie där det under våren togs förslag på struktur, arbetssätt och bemanning på enheten utifrån ett patientperspektiv. Det vill säga hur vården skall se ut för att möta patienter med motions- och idrottsskador på mest effektiva sättet utan att begränsas av nuvarande organisationsstruktur inom Region Östergötland. PL tog fram en kravspecifikation för fysioterapeuter för deltagande i projektet tillsammans med ortopeden (Bilaga 1). En förutsättning i projektet var att även de lagetablerade fysioterapeuterna skulle ges möjlighet att delta. PL skickade ut informationsbrev till alla lagetablerade fysioterapeuter i länet (ca 50 stycken)och inbjöd till ett informationsmöte. På informationsmötet deltog ett 20-tal lagetablerade fysioterapeuter. De som var intresserade av att delta i projektet skickade in sitt CV utifrån kravspecifikation. Bland de lagetablerade fysioterapeuterna i Norrköping var intresset så stort att PL valde att utse fysioterapeuter från flera olika företag för att inte gynna någon enskild firma. PL hade informationsträffar på Rörelse och hälsa, Rehab Öst, ortopedkliniken US och ortopedkliniken ViN. Verksamhetsföreträdare plockade tillsammans med projektledaren fram fysioterapeuter som skulle ingå i projektet utifrån kravspecifikation. Innan uppstart av projektet det vill säga under 2013 fick även Rehab väst och rehab NiF frågan om de ville delta i projektet men rehab väst valde att avstå och rehab NiF återkopplade inte alls. En riskanalys för projektet gjordes och presenterades för den strategiska gruppen. De riskerna som framför allt diskuterades i den strategiska gruppen var de ekonomiska ramarna för projektet och det medicinska ansvaret under projektet. Handlingsplaner för att minimera de olika riskerna togs fram. Ett tilläggsuppdrag skrevs för de involverade regionenheterna för att säkra bemanningen under pilotprojektet och tydliggöra det medicinska ansvaret (HSN ). Den verksamhet där man hade svårast att få fram medarbetare var på ortopeden US. Ortopeden US tog fram en projektdeltagare men beslutade 6 (34)