Yttrande i ärende angående Fast LRIC-modell v3.0

Transkript

1 Post och telestyrelsen Thorsten Löfvenholm Box Stockholm Kista Yttrande i ärende angående Fast LRICmodell v3.0 Tele2 Sverige AB har givits möjlighet att yttra sig över uppgradering till version 3.0 av den fasta LRICmodellen har följande kommentarer. Nedan kommenteras modellens olika delar i tur och ordning. Sekretess Vissa avsnitt av detta yttrande innehåller för Tele2 känslig information av sådan art att det skulle vara till skada för bolaget om kännedom om innehållet kom andra till del. Tele2 begär därför att PTS behandlar markerade avsnitt med sekretess. Generella kommentarer Tele2 vill åter uppmärksamma den uppenbart besvärande effekten rörande pris för hel och delad ledning som modellens ansats ger upphov till. Tele2 kommenterar detta i detalj senare i dokumentet men vill ändå peka på att modellen rättfärdigar en prisökning på c:a 40 % jämfört med det pris på 71 SEK/månad som fastställdes som rimligt i samband med reglering av slutkundpriset för abonnemang Detta i motsats till verklighetens kostnadsutveckling, där Telia i stället har sänkt sina kostnader för accessnätet genom att förlänga avskrivningstiden för kopparnätet och därigenom minska kostnaderna för avskrivning. Tele2 uppmanar PTS att behandla prissättningen av tjänster som utnyttjar delad ledning på ett sätt som är konsekvent med synen att hela kostnaden för accessnätet skall ersättas genom POTSabonnemanget. CoLo I_Cost Cost of Capital skall vara 10,7% och ingenting annat. Tele2 Sverige AB Box 62, Kista Tel Fax Besök Borgarfjordsgatan 16 Huvudkontor i Kista Org nr VAT nr SE

2 2 (11) Priset för DSLAMutrustning skall justeras. Idag köps ny ADSL 2+ utrustning som kostar c:a 220 SEK/linje inklusive splitter och IPswitch, dvs all utrustning som behövs för att kunna leverera ADSL via LLUB/samlokalisering. Alltså skall priset för DSLAM (300 linjer) justeras till SEK och splitterkostnaden sättas till 0. I_Resources Kostnaden för installation av koppar har ändrats så att det nu bara finns en kostnad per kopparpar. Inga skalfördelar vid av ett större antal samtidiga installationer finns kvar. PTS menar att man anpassat kostnaden så att ändringen skall vara neutral. Tele2 önskar att PTS förklarar på vilket sätt anpassningen skett. Vidare tas en ansenlig kostnad ut för installation av splitter vid DSLAM (120 mantimmar för installation av splitter och 12 timmar för installation av DSLAM). I modern DSLAMutrustning (se ovan) sitter splitters i DSLAMutrustningen och kräver i sig ingen extra installation och drar heller ingen extra kostnad för utrustning. Utöver DSLAM behövs stationskabel koppar, vilken prissätts separat i modellen. PTS anmodas korrigera kostnaden så, att cellerna JK38 nollas. Vidare tas en halv timme ut för besök hos slutkund i samband med Rå Koppar. På vilket sätt motiveras denna kostnad? Det finns vad Tele2 kan se inget behov för Telia att besöka slutkund i samband med omkoppling i station för anslutning av existerande kopparpar till annan operatör. C_Assumptions tabell 2 Kostnad för tekniker vid installation är för hög. Enligt de entrepenörsavtal Tele2 har är kostnad för teknikerbesök (ej övertid) [Konfidentiellt]. Detta pris inkluderar alla kringkostnader (nonpay costs) utom material, som faktureras särskilt. Material skall inte heller i modellen ingå i timkostnad, då det utgör del av investering. Då den tid som beräknas i modellen för de olika aktiviteterna inkluderar restid och annat skall kostnaden i modellen inte överstiga ovanstående timkostnad. Detta avser den kostnad som används, d.v.s. den kostnad som framgår i cell K21 i C_Assumptions. Access Kostnad för hel och delad ledning (rå koppar) Tele2 vill återigen få fokus på frågan om den verkliga ersättningen till accessägaren för hel och delad ledning. Om konkurrens skall stimuleras är det av yttersta vikt att insatsvarorna kan köpas till sin rätta kostnad, och att ersättningen till accessägaren inte överstiger kostnaden för accessnätet oavsett vilken kombination tjänster man lägger ovanpå basinsatsvaran (kopparaccessen).

3 3 (11) I modellen tilltåts t.ex. rå koppar (både hel och delad ledning) att vara med och dela på fiber och MUXkostnad (I_Routing AGAK rad 17 och 28) för enkelhets skull enligt cellkommentarer. Detta är felaktigt, vilket redan framgår av kommentarerna i berörda celler och skall korrigeras. Felaktigheterna höjer felaktigt kvartalspriset för hel och delad ledning med mer än 10%. PTS måste också finna ett sätt att prissätta de olika tjänsterna på ett sådant sätt att Telia varken blir under eller överkompenserat för sina kostnader för att äga och driva accessnätet, oberoende av vilka tjänster som förmedlas genom kopparnätet och för vilka operatörer detta görs. En indikation på hur en realistisk fördelning kan se ut fås om man jämför tjänsten 'POTS service [not shared line] med tjänsten Shared 2 wire raw copper: POTS plus OLO xdsl or similar Den förra tjänsten kostar enligt föreliggande modellversion 373 SEK/kvartal, medan den senare kostar 405 SEK/kvartal. Skillnaden, 32 SEK/kvartal, torde utgöra den löpande merkostnaden för delad ledning (som ju implicit innebär att det alltid finns PSTN i botten). Men modellen kommer fram till att delad ledning i stället skall kosta 158 SEK/kvartal. Det kan inte innebära annat än att nätägaren blir överkompenserad med 126 SEK/kvartal per abonnentledning. Frågan om prissättning av hel och delad ledning har tidigare varit, och är fortfarande, föremål för särskild diskussion, och Tele2 har framfört synpunkter på hur en sådan prissättning skulle kunna göras. Modellen gör på ett annat sätt och utgår från att kostnaden för kopparledningen till fullo ersätts genom PSTNabonnemanget. Då måste prissättningen av andra kopparbaserade tjänster baseras på det grundantagandet. Alla tjänster som baseras på delad ledning måste då prissättas utgående ifrån att kostnaden för kopparledningen betalas över PSTNtjänsten, vilket då måste reflekteras i den aktuella allokeringstabellen. Endast tjänsten Hel ledning (Raw copper 2&4w) skall bära hela kostnaden för ledningen, eftersom tjänsterna per definition innebär att Telia inte erbjuder samtidig PSTN (vare sig resale eller wholesale). I modellen styrs mycket av kostnaderna för olika kopparbaserade tjänster genom den allokeringstabell som finns i I_Routing. Denna tabell innehåller, som Tele2 påpekat tidigare (t.ex. i Kommentarer till föreliggande Hybridmodell Fast LRIC v. 1.2 av den 21 januari 2004), ett antal tveksamheter. Acc. NTP, POTS, ISDN2, xdsl,isdn30 (Nätelement 1) är den nätterminering (vanligen kallad 1:a jack) som installeras hos slutkund i samband med att koppar installeras till slutkund. Denna kostnad uppstår en gång, dvs vid installationen, och betalas av slutkund i samband med installationen. Kostnaden återuppstår inte vid uthyrning av hel eller delad [koppar]ledning, eftersom en sådan endast hyrs ut under förutsättning att den redan finns installerad. I modellen är denna kostnad expensed, vilket framgår av Core/C_Cost_Category raderna Trots detta får kostnaden för NTP genomslag på kvartalsavgiften för hel och delad ledning, liksom för alla andra tjänster

4 4 (11) (POTS, xdsl, m.fl. tjänster) som i tabellen allokeras mot denna utrustning, vilket dels är fel då kostnaden inte uppstår igen och dels borde vara omöjligt då den är expensed. Allokering till detta nätelement skall endast ske för raderna 1011 och Möjligen också för raderna 2223, 3132 och Detta sänker kvartalskostnaden för rå koppar 2w med 2% och för delad koppar 2w med 14 % och installation kostnaderna för hel och delad ledning med c:a 42% Nätelement 56: Här skall POTS samt Hel kopparledning var för sig bära hela kostnaden enligt PTS fördelningsansats. Allokeringen skall alltså vara 1 i rad 10, 17 och 24 och 0 i raderna Delad ledning innebär att annan tjänst redan ersätter kostnaden fullt ut i konsekvens med hur modellen är uppbyggd. Denna ändring ger med ovanstående en reduktion av kostnad för delad ledning med 73%. Nätelement 1415: På samma sätt som ovan skall hela kostnaden allokeras till ursprungstjänsten på rad 10, 17 och 24, men inte på Nätelement 2528: Ingen koppartjänst utnyttjar fiber eller MUX/deMux. Bitstream access (rad 20) utnyttjar per definition inte heller dessa nätelement (.. from NTP up to the copper/fibre interface). Allokering till dessa nätelement skall enbart ske för tjänster som utnyttjar dem. Av cellkommentarerna framgår att PTS varit medveten om detta: Raw copper bypasses DeMux. For simplicity cost assumed equal to POTS. Det är dock inte så att rå koppar går förbi MUX. Rå koppar terminerar i den station där MUX finns, annars skulle där inte finnas någon MUX. Resultatet av samtliga ovanstående ändringar i ACCESS och Colocation blir: 2,1 Network Services as modelled Annual Expensed inst 1 line Expensed all costs per quarter POTS service [not shared line] ISDN 2 service [not shared line] xdsl [including POTS on same line] ISDN 30 service (over copper) wire Copper primary rate (2MB PRI) Fibredelivered services [costed as including FAM as NTP] Raw copper 2 wire Raw copper 4 wire Shared 2 wire raw copper: POTS plus OLO xdsl or similar. [For Consolidation, volumes need to be assigned their component services]

5 5 (11) Bit stream access over 2 wire copper (from NTP up to the copper/fibre interface) 2 wire, any other service wire, any other service POTS over shared 2 wire copper ISDN2 over shared 2 wire copper xdsl over shared 2 wire copper 0 94 Bitstream Access over shared 2 wire raw copper, NTP to MDF only shared raw copper, 2 wire shared raw copper, 4 wire [?] subloop, 2 wire, raw copper subloop, 2 wire shared raw copper subloop, 4 wire, raw copper [?] subloop, 4 wire shared raw copper [?] Dark Fibre Access including FAM as NTP at customer site Dark Fibre Access excluding FAM as NTP at customer site 2,2 Services as per Skanova price list Expensed (all costs) Annual per quarter Copper Access S50. App Copper Access S50. App Copper Access S50. App Copper Access S300 (2 of them). App Copper Access S300. App Copper Access S600. App Copper Access S600. App Copper Access A Copper Access ADEL Copper Access ADEL Copper Access V Copper Access VDEL Copper Access V12SUB Copper Access VDEL12SUB Bitstream Access over shared 2 wire raw copper, NTP to MDF only Att t.ex. POTS over shared line blir dyrare än POTS (Not shared) beror på att den förra bl.a. innehåller parametern Uplift_Access_Line till 100%, vilket ger ett påslag på 54,79 SEK/år och Line. På vilket sätt påslaget motiveras vid delad ledning, men inte vid full är oklart. Det rätta förhållandet torde vara att påslaget, om den nu skall finnas med, borde

6 6 (11) läggas på POTS med 100% och på POTS shared line med 50%. Tele2 anser dock att det extra påslaget inte kan motiveras, och därför skall tas bort. Generellt om prisnivåerna En generell kommentar om samtliga priser för kopparbaserade tjänster (PSTN, Bitstream access, Copper access av alla slag, hel och delad ledning) är att dessa är för höga, vilket har sin orsak i att modellen använder koppar som Modern Equivalent Asset (MEA) för koppar. Den verkliga kostnaden för det kopparbaserade accessnätet torde knappast överstiga hälften av den modellerade kostnaden. Den modellerade kostnadsnivån motiverades med att man genom att ge de rätta investeringssignalerna skulle stimulera investeringar i konkurrerande infrastruktur. Det torde numera råda bred enighet om att en sådan stimulans inte åstadkoms genom konstlat höga prisnivåer på existerande monopolägd infrastruktur. Stimulans för utbyggnad av konkurrerande nät uppstår endast då det finns tillgänglig teknik som tillåter en utbyggnad som ger lägre total kostnad än de verkliga kostnader konkurrenterna har. Med rätt ansats i modellen hade kvartalskostnaden för t.ex Raw copper 2 w sannolikt hamnat i närheten av 150 SEK, d.v.s. i paritet med de verkliga kostnaderna. Core I_:Product_Data PTS har här satt in delvis nya trafiksiffror, och dessutom av någon anledning ansett att International inbound och all fixedtomobile är att betrakta som samtrafiktjänster i sin helhet. International inbound delas mellan olika operatörer på så sätt att en del av trafiken terminerar i Telias nät, en annan del i andras nät. Det är rimligt att anta att den andel som terminerar i Telias eget nät, och som kommer in via Telia, står i proportion till Telias andel av totala antalet fasta och mobila anslutningar i landet. Den lilla del av inkommande internationell trafik som Telia inte skall terminera i eget nät skickas vidare till andra operatörer och ger förvisso upphov till en samtrafikkostnad, nämligen termineringskostnaden i ett annat nät. Denna kostnad skall dock inte fördelas på andra operatörer utan är Telias egen kostnad, vilken motsvaras av den intäkt Telia får av den avsändande utländske operatören. På motsvarande sätt terminerar en annan andel av inkommande internationell trafik hos andra operatörer, som t.ex. Tele2, MCI, COLT, TDC Song, etc. En stor andel av den trafiken slussas vidare för slutlig terminering i Telias nät. För denna trafik får Telia normal samtrafikersättning (terminering). Fixedtomobile är Telias egen utgående trafik och skall uteslutande betalas av Telia på samma sätt som Telia ensam får intäkter för alla mobiletofixed som terminerar i Telias nät. Av denna trafik kan nämnas att närmare hälften torde avse trafik till och från Telias egen mobilverksamhet. Att Fixedtomobile utnyttjar samma nätelement som samtrafiken i övrigt är självklart eftersom Telias fastnät per definition inte kan terminera

7 7 (11) trafik till mobila nät. Det framgår dessutom av den allokeringstabell som modellen innehåller under I_Route_Table. Samtrafik utgörs dels av den trafik som Telias egna slutkunder genererar för terminering i annat nät, både fasta och mobila, och dels av den trafik som antingen genereras i annat nät för terminering i Telias fasta nät (terminering) eller av förvalstrafik, med vilken avses all trafik som faktureras av annan operatör, men som genereras hos Telia (Access) och där också merparten av trafiken termineras hos Telia (terminering). Denna dubbla samtrafik, d.v.s. både Access och Terminering för ett och samma samtal, torde utgöra den stora majoriteten av samtrafikminuter. Utgående internationell trafik belastar inte denna del, vilket bl.a. framgår av den allokeringstabell som finns i I_Routing. Merparten av inkommande internationell trafik torde inte heller påverka samtrafiken, eftersom terminering torde stå i proportion till andelen anslutningar till ett visst nät och Telia därför sannolikt terminerar majoriteten av inkommande internationell trafik i eget nät. Ingen POI_trafik finns inlagd för dessa trafikslag, vilket är helt korrekt. Den totala trafiken i Telias eget nät är också kraftigt underskattad, vilket leder till att samtrafiken får bära en alltför stor andel av den totala nätkostnaden. Korrekt trafikvolym kan med god approximation hämtas ur Telias egen årsredovisning för senare år. Data i tabell 1 nedan är tagna direkt ur Telias egna rapporter (Mmin). Internet dialup är Telias egen dialuptrafik för egna slutkunder: Tabell 1. Telia Operationella data Internet traffic, dialup access (millions of minutes) Broadband, ADSL/LANaccess ('000) Broadband, dedicated access ('000) Fixed telephony, PSTNsubscriptions ('000) Fixed telephony, ISDNchannels ('000) Fixed telephony, cumulative call minutes (millions) National calls International calls Calls to mobile telephone Samtrafik Total trafik (Mmin) För 2005 har rapporteringen ändrats, och är inte lika detaljerad som tidigare, men av rapporteringen och de historiska data ovan kan man med god approximation hävda att de trafiksiffror som skall utgöra modellens efterfrågan för helår 2005 skall omfatta c:a 57 miljarder minuter exklusive inkommande internationell trafik. Av dessa torde c:a 34 miljarder minuter vara samtrafik, exklusive Telias utgående fixedtomobile, som redovisas separat i tabellen ovan liksom den bör redovisas i modellen. Nationella samtal

8 8 (11) bör vara c:a 16 miljarder minuter. Av dessa är troligen en liten andel samtrafik till andra fasta nät, dock alltså ej till mobila nät. Andelen torde stå i direkt proportion till Telias andel av det totala antalet fasta abonnemang, och med andra ord vara liten, mindre än 5 %. Här kan noteras att de abonnemang som numera återförsäljs genom TAB/GTA inte påverkar samtrafiken, eftersom abonnemangen ur en trafiksynpunkt fortfarande ligger kvar i Telias nät. Telias egen dialup trafik kan extrapoleras till c:a 4,7 miljarder minuter. Tabell 2 nedan redovisar den trafikfördelning som Tele2 anser är riktig mot bakgrund av ovanstående. Tabell2. Rätt efterfrågan i LRIC # minutes # calls modellen FO Internal FO external Internet dialup (network product) IN services (all excl Mass call) Telia Mass call service International inbound International out International transit Directory enquiry service & operator 1 1 IC local segment in & out IC metro segment in & out IC region segment in & out IC double segment in & out IC single transit IC double transit Fixed to mobile Mobile to fixed 1 1 IC international call 1 1 Emergency calls 1 1 Other calls Det kan för PTS vara av värde att känna till att [Konfidentiellt] Tele2 anser att PTS skall korrigera data i enlighet med ovanstående.

9 9 (11) Consolidation I_FA_Costs IN/NP Markup: Telia är en s.k ACQoperatör (ACQ = All Call Query), vilket innebär att Telia har en INnod vilken kontinuerligt uppdateras mot SNPACs databas avseende dirigeringsinformation för porterade nummer. ACQ innebär att operatöeren, i detta fall Telia, gör ett uppslag för varje samtal för att säkerställa dirigering till rätt nät, även om ett nummer porterats i flera led. Den andra dirigeringsmetoden som nämns i den porteringsstandard till vilken PTS föreskrift PTSFS 2000:6 hänvisar är OR (OR= Onward Routing), som närmast kan likans vid en permanent vidarekoppling. Denna metod har dock uppenbara brister, framför allt när det gäller samtal till nummer som porterats i flera led (flera gånger mellan olika operatörer). Ett uppslag enligt ACQmetoden görs av Telia för varje samtal, enligt vad som framkommer i den dokumentation som åtföljer LRIC version 3.0. Med varje samtal menas uppenbarligen samtliga samtal originerade i Telias eget nät liksom samtliga samtal som kommer in till Telia för transit eller terminering från andra operatörer. Detta är Telias val och inte något som måste göras. Det går t.ex. utmärkt att bara göra uppslag för samtal från egna kunder och från kända ORoperatörer, men inte för samtal från andra ACQoperatörer. Andra ACQoperatörer, t.ex. Tele2, gör egna uppslag mot egna INnoder, och samtal från Tele2 till Telia, eller via Telia om det är fråga om transit, har redan rätt dirigeringsinformation. Telia behöver inte göra något uppslag, och kostnaden för Telias uppslag skall heller inte belasta de operatörer som själva redan gjort samma investering som Telia för samma syfte. Dessutom menar modellen felaktigt att uppslag även görs i den närmare hälften av alla samtrafikminuter som avser access, dvs förval/prefixvalssamtal (originering), eftersom påslaget görs på all samtrafik och inte bara på terminering/transit. När en Tele2kund ringer ett förvalssamtal görs uppslag i Tele2s nät, inte i Telias nät. Telia hade tidigare en speciell prislista för just denna tjänst. ORoperatörer fick då betala en extra kostnad för uppslag i tillägg till ordinarie samtrafikavgift. Tele2 har liksom andra operatörer investerat i egen INnod bl.a. för att slippa just den extra kostnaden. Det finns ingen grund för ett generellt påslag på all samtrafik för täckande av just Telias kostnad för ACQ. Ett generellt påslag på all samtrafik enligt förslaget strider dessutom mot lag. Telia har enligt 5 kap.10 EkomL rätt till ersättning för den driftskostnad som utgörs av ökade trafikkostnader och kostnaden får enligt lag enbart tas ut endast från den som den anropande abonnenten har ingått avtal med om förmedling av

10 10 (11) meddelandet. Ökade trafikkostnader nödvändiggörs enbart i fallet att en ORoperatör skickar samtal in till Telia för vidare dirigering. I övriga fall är kostnaden frivillig och onödig. Accessfall, dvs när en förvals eller prefixkund ringer ett samtal och det med automatik först kopplas till förvalsoperatören, genererar inga ökade trafikkostnader i accessbenet. Transit Uplifts, tabell 5.3 Tele2 kan inte se vad denna uplift skall addera som inte redan täcks av den allokeringstabell för transittrafik som finns i t.ex. tabell 3.3 i fliken I_Parameters. Här allokeras bl.a. kostnader för transitväxlar, transmission mellan transitväxlar m.m. Vad är t.ex. Interface Requirements som ger en extra uplift på 5%? Det framgår inte av dokumentationen. Vilka interface finns inte redan redovisade i den nämnda allokeringstabellen? Inte heller finns en kostnad på SEK/år för line costs för terminering förklarad. Möjligen skulle här kunna gömma sig en ersättning för den extra kapacitet som måste till till de operatörer som Telia har direktförbindelser med, och som skall täcka kapacitetsbehovet för den transiterade trafiken. Då kan nämnas att Telia i bilaga A7.1 till sitt referenserbjudande för samtrafik erbjuder sig att betala en del av kostnaden för kapacitet mellan nät under förutsättning att Telias andel av betalningsansvaret för all trafik över förbindelsen uppgår till minst 10%. Enligt efterfrågetabellen i LRIC Core v3.0 utgör transitvolymen 5,7 % av total samtrafikvolym. Det är inte troligt att Telia kommer upp i de stipulerade 10% utom i enstaka samtrafikrelationer, varför ett generellt påslag utöver de kostnader som redan allokerats till transit är fel. Det kan tilläggas att den ICspecifika uplift på 0,2 öre som redovisas i I_FA_Costs cell K157 (parameter uplift_ic_min) också drabbar transitkostnaden, och där utgör en oproportionerligt stor andel av den totala kostnaden (31,2 % för single transit och 13,2% för double transit) vilket ännu mer understryker det felaktiga i att lägga ytterligare kostnader på transit genom ännu en upliftparameter. Dag som ovan Tele2 Sverige AB Regulatory Affairs Gustaf Ehrner

11 11 (11) [KONFIDENTIELL] Bilaga 1 till remissvar.