Synligt blod i urinen har sedan
|
|
- Marcus Öberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Omvända världen från mikro- till makrohematuri! Många av våra diagnostiska instrument blir alltmer känsliga och många tar för givet att mer information alltid är bättre. I denna översiktsartikel om hematuri får vi se ett exempel på hur trenden gått åt motsatt håll, det vill säga att man lägger mer fokus på makrohematuri än mikrohematuri idag. Per-Uno Malmström pum@surgsci.uu.se Uppsala Synligt blod i urinen har sedan urminnes tider varit känt som ett tecken på allvarlig sjukdom. Redan Hippocrates skrev om dess allvarliga innebörd i en av sina aforismer 400 F.K. Urinoskopi användes under medeltiden och uringlaset, matulan, var ett attribut som kännetecknade läkaren (Bild 1). Urinens olika schatte ringar troddes ha olika innebörd och utförliga bildfigurer fanns tillgängliga som hjälpmedel (Bild 2). I samband med att mikroskopet uppfanns på 1600-talet blev det också naturligt att studera de olika kroppsvätskorna och undersökning av urinsediment blev ett viktigt diagnostiskt instrument. Kvantifiering av erytrocyter med en urinsticka började användas rutinmässigt under talet (Bild 3). Testet baseras på att hemdelen i hemoglobin (och myoglobin) har pseudo-peroxidasaktivitet. Ett kromogen i testfältet, i närvaro av väteperoxid, omvandlas till en färgad oxidationsprodukt som kan avläsas. I jämförande undersökningar gav urinstickan i stort likvärdigt resultat som sedimentundersökningen varför den senare metodiken, som är mer tidskrävande, sällan används numera. Hematuri kan delas in efter njurmedicinska och urologiska orsaker, men också i mikroskopisk och makroskopisk hematuri, det vill säga som ett laboratoriefynd respektive ett symtom. Vid makroskopisk hematuri är urinen rödfärgad av blod, koncentrationen av erytrocyter överstiger då /l, vilket motsvarar 1 milliliter blod per liter urin (Bild 4). Bild 1. Medeltida läkare inspekterar ett urinprov. Mikrohematuri Prevalensen för asymtomatisk mikrohematuri i stora screeningstudier varierar hos män mellan 2 7 procent och hos kvinnor mellan 3 15 procent 1. Den ökar med stigande ålder hos män medan det omvända förhållandet gäller för kvinnor. Studier visar också att mikrohematuri förekommer 190 SVENSK KIRURGI VOLYM 73 NR
2 intermittent och varierar i grad med tiden. Vid utredning av mikrohematuri rapporteras de vanligaste diagnoserna vara infektion, benign prostatahyperplasi, sten och cancer. Vidare finner man ibland patologiska förändringar i njurarna om njurbiopsi utförs. Vanligast är IgA-nefrit och thin glomerular basement nephropathy, fynd som sällan leder till någon åtgärd. De flesta urologiska cancerformer hittas vid sådan utredning, men cancer i urinblåsan är den vanligaste och rapporteras i cirka tre procent. Av praktiska och etiska skäl undersökes vanligen ej de som har ett negativt testresultat vid screening. Detta betyder att andelen falskt negativa varit okänd. I tre studier avseende asymptomatisk mikrohematuri använde man dock metoden med matchade kontroller på retrospektiva material. Kontrollerna utgjordes av personer med negativt test som senare följts upp under en längre tid med hälsokontroller. På detta sätt fick man en uppfattning om risken att utveckla cancer även hos de med ett negativt test. Andelen fall med senare påvisad cancer skiljde sig ej signifikant i de båda grupperna. Analys av eventuell erytrocytförekomst i urinen kom att användas som screeningtest i förhoppning att urotelialcancer skulle kunna upptäckas tidigt och därmed förbättra prognosen. I Malmö gjordes en studie i början av 1980-talet men slutsatsen var att cost benfit var låg 2. Senare har flera screeningstudier genomförts men de flesta har varit relativt små. Slutsatsen av en relativt stor färsk holländsk studie var att diagnostiska utbytet är för litet i en oselekterad population 3. Två österrikiska studier selekterade dels storrökare, dels arbetare som exponerats för kemiska ämnen kopplade till ökad risk för sjukdomen. Ingen av studierna kunde påvisa någon nytta med testet 4,5. Den grupp som har högst risk är de som I en av våra studier hade cirka en tredjedel av patienterna som skulle opereras för blåscancer negativ urinteststicka morgonen innan operation. kontrolleras efter att tidigare diagnosticerats med urinblåscancer. Vid sådana kontroller var hematuristickans sensitivitet procent och specificiteten procent. I en av studierna korrelerades utfall till cancerstadium, och då fungerade testet sämst i ytliga stadier, det vill säga i det skede där tidig upptäckt är mest värdefull. Teoretiskt borde makro- föregås av mikrohematuri men när i cancerutvecklingen en tumör ger upphov till blödning är föga känt. I en engelsk studie sågs en trend att blåscancerfall remitterade på grund av mikrohematuri var mindre avancerade än de med makrohematuri. I en screening studie på kinesiska arbetare som exponerats för carcinogener testades olika urinmarkörer. Kortast intervall mellan positivt test och diagnos av blåstumör förelåg för cytologi och mikrohematuri, åtta respektive tre månader. De andra markörena blev positiva ett tre år före diagnos. Denna studie talar för att testning behöver göras frekvent för att vara användbar. Det är också väl känt att blödningen kan vara intermittent. I en av våra studier hade cirka 1/3 av patienterna som skulle opereras för blåscancer negativ urinteststicka morgonen innan operation. Är då testet användbart vid diagnostik av dem som söker med urinvägssymtom? För utredning av framför allt misstänkt njursten har testet ansetts vara av diagnostiskt värde. Patienter med verifierad sten i urinvägarna är testpositiva i majoriteten av fallen. Tills nyligen fanns inga data på dem som visade sig inte ha någon sten, det vill säga specificitetsuppgifter saknades. I två studier undersöktes alla som sökte akut med flanksmärtor, dels med stickan samt också med datortomografi av buken 6. Vid påvisad sten var testet positivt i procent av fallen och i de fall som fick en annan diagnos var motsvarande frekvens procent. Alltså var mikrohematuritestning Bild 2. Uringlasskiva från 1491 som illustrerar kulörernas koppling till sjukdomar. SVENSK KIRURGI VOLYM 73 NR
3 inte av värde vid njurstensdiagnostik eftersom flertalet utan denna diagnos var testpositiva. Testning kan därmed också ibland leda till felbedömning som i ett rapporterat fall av rupturerat aortaaneurysm. En svensk enkät till öppenvårdsläkare och urologer i slutet av talet avseende mikrohematuri visade stora variationer i provtagningsförfarande samt indikationer för utredning 7. Bland annat detta gjorde att Socialstyrelsen i Sverige tillsatte en arbetsgrupp som hade som uppgift att analysera kunskapsläget om hematuri hos vuxna. Avseende mikrohematuri fann man att vetenskapliga undersökningar saknades som grund till provtagningsföreskrifter och gränsdragning mellan fysiologisk-patologisk erytrocyt passage genom gomeruli inte var definierad. I de kliniska riktlinjer för mikrohematuri som presenterades 2002 rekommenderades att avstå från urinstickor med hematurifält 8. Om mikroskopisk hematuri ändå har konstaterats bör patienten informeras om det osäkra kunskapsläget. Beslut om urologisk utredning baseras då på klinisk bedömning och patientens inställning. Riktlinjerna i Sverige har fått stort genomslag framför allt på grund av att remisser från öppenvården avvisats av urologklinikerna. Positivt testresultat utesluter inte en senare malign diagnos men numera leder detta inte till anmärkningar som tidigare i de anmälningsärenden som behandlats. Genom det svenska blåscancerregistret som startade 1997 kan en even- Bild 4. Makroskopisk hematuri. tuell negativ effekt av de nya rekommendationerna analyseras. Någon stadieförskjutning till mer avancerade stadier har inte skett, ej heller någon försämrad överlevnad. En motsatt trend har istället kunnat märkas. Mikrohematuritestning uppfyller alltså inte de krav som ställs idag på screening och diagnostiska test 9. Nyligen gjordes en Cochrane analys avseende värdet av användning av urinstickan för att minska morbiditet och mortalitet 10. Slutsatsen var att de studier som gjorts var av för låg kvalité för att besvara frågeställningen och att testning inte kunde rekommenderas. Trots detta används testet i de flesta länder och de amerikanska riktlinjerna rekommenderar också förnyad utredning inom tre fem år om initiala utredningen är negativ 11. Redan idag finns bättre alternativ som trots detta inte är tillräckligt bra för att kunna användas rutinmässigt. Utvecklingen inom området är snabb och inom en snar framtid finns sannolikt urintest tillgängliga för specifika frågeställningar. Makroskopisk hematuri Prevalensen makroskopisk hematuri i primärvård i Sverige är okänd men varierar från / i utländska studier 12,13. Eftersom den vanligaste orsaken är cystit, framför allt hos yngre kvinnor, behandlas många enbart i primärvården. Det är okänt hur stor andel som remitteras för utredning. I en populationsbaserad (n = ) studie från Västsverige remitterades 247 personer Bild 3. Hematuristickan. till urolog för makrohematuri under ett år, en incidens på 100/ invånare och år 14. I studien utreddes endast 87 procent av patienterna, och inga akut remitterade patienter ingick. Den vanligaste maligna diagnosen var blåscancer som påvisades hos 27 procent. I ett engelskt öppenvårdsregister som även innefattade de som ej utreddes primärt var motsvarande frekvens cirka tio procent 11. Sambandet makroskopisk hematuri och blåscancer är därmed starkare än mellan något annat isolerat alarmsymtom och en specifik cancerdiagnos. Andra maligna åkommor som njurcancer, tumör i njurbäcken eller uretär och prostatacancer sågs i den Västsvenska undersökningen hos ytterligare nio procent av patienterna. Hos 21 procent sågs normala utredningsfynd, och i övriga fall diagnosticerades benigna orsaker som till exempel godartad prostataförstoring eller sten i urinvägarna. Bland patienter med antikoagulation är andelen med negativ hematuriutredning högre, men de måste ändå utredas då det hos en av fyra patienter fanns en bakomliggande tumörsjukdom 15. Urinvägsinfektion är en vanlig orsak till makrohematuri men ibland kan den maskera en tumör. Risken för urologisk cancer vid makrohematuri med positiv urinodling rapporterades vara nästan lika stor som 192 SVENSK KIRURGI VOLYM 73 NR
4 Bild 5. Datortomografisk bild av tumör i urinblåsan. vid negativ odling 16. Vid upprepad hematuri hos individer utan fynd vid fullständig hematuriutredning är risken för tumörsjukdom stor vid förnyad utredning. I en dansk populationsbaserad studie med femårsuppföljning diagnostiserades 18 procent av patienterna senare med urologisk cancer 17. Ju högre ålder, desto vanligare är tumörfynd vid utredning av makrohematuri. Hos barn och unga vuxna ser man oftast endast benigna fynd vid hematuriutredning. Hematuri är debutsymtom i cirka 75 procent av blåscancerfallen. Fördröjningen till diagnos är betydande och i en dansk studie var tiden till diagnos längre än för någon annan tumörform 18. Durationen från symtom till diagnos var i median 134 dagar. Blod i urinen upplevs som skrämmande varför patientfördröjningen (patient s delay) oftast är kort, ungefär två veckor 19. Utredningstiden (doctors delay) är problemet eftersom den utgör huvudelen av tiden fram till diagnos. I det nationella blåscancerregistret, som registrerar alla nya fall av blåscancer i Sverige, finns uppgifter om tiden från att remissen registrerats till diagnos. Registeringen startade 2005 och detta år hade 26 procent av patienterna en utredningstid på mer än två månader. Åren var motsvarande siffror 25, 25, 29 respektive 29 procent. Således sågs ingen förbättring i handläggningstiden trots att den var en kvalitetsindikator! Patienter som själva sökte på urologmottagning åren hade en betydligt kortare tid till diagnos än de som gick via primärvården. I median dröjde det 19 dagar till diagnos för de patienter som sökte direkt på urologmottagningen jämfört med 43 dagar för dem som remitterats för utredning. Den långa tiden står i kontrast till Socialstyrelsens state of the art-dokument om makrohematuri från 2002 där det fastställs att utredningen bör vara klar inom 30 dagar. Ju tidigare en cancersjukdom diagnostiseras, desto mindre är risken att tumören är disseminerad, och chansen till bot är större. Detta gäller sannolikt även vid blåscancer. I en äldre engelsk studie minskade treårsöverlevnaden vid urinblåsecancer från 60 till 25 procent om behandlingen försenades mer än fyra veckor efter hematuridebut 20. I en stor prospektiv studie av olika typer av fördröjning sågs en försämrad femårsöverlevnad hos patienter med mer än 14 dagars fördröjning från symtomdebut till kontakt med urolog 21. Svårigheten med denna typ av retrospektiva studier är dock att större och snabbväxande tumörer kan ge mer uttalade symtom, och dessa patienter selekteras till en snabbare handläggning än patienter med mindre och beskedligare tumörer. Överlevnaden i blåscancer har i princip varit oförändrad de senaste trettio åren medan överlevnaden i flera andra cancrar förbättrats. Även framsteg i arbetet med att korta utredningstiden vid makrohematuri har lyst med sin frånvaro. För att korta ledtiderna har man i delar av världen organiserat one-stop-haematuria clinics där patienter med hematuri utreds under en dag 22. För att minska fördröjningen mellan symtomdebut och diagnos har konceptet vidareutvecklats, med sjuksköterskebaserad cystoskopi och dropin-besök hos narkosläkare för preoperativ bedömning av dem som fått diagnosen operationskrävande hematuri 23. I Sverige liksom i en del andra länder har åtgärder vidtagits för att förbättra omhändertagandet av patienter med misstanke på cancer. Urothelial cancer var en av de första diagnoserna där ett standardiserat vårdförlopp infördes. Välgrundad misstanke anses föreligga vid makroskopisk hematuri (vid ett eller flera tillfällen) hos individer äldre än 40 år eller yngre än 40 år med riskfaktorer för urinblåsecancer i anamnesen, som rökning mer än cirka 20 år. Utredning med DT-urografi och flexibel cystoskopi skall då göras inom cirka en vecka. Vidare bör det möjliggöras för patienter med makroskopisk hematuri att kontakta en urologisk enhet eller liknande direkt utan att söka via primärvården. Därför har försök med så kallad hematuritelefon införts i Malmö med preliminärt goda resultat. I en färsk studie från Uppsala kunde man visa att man med ett speciellt protokoll vid DT-urografi hade samma sensitivitet för att påvisa blåstumörer som med cystoskopi 24 Bild 5. I ett fortsättningsprojekt hematurispåret görs DT-urografi och därefter vid behov flexibel cystoskopi samma dag. Om man startar utredningen med röntgen behöver nästan en femte del inte genomgå cystoskopi i lokalbedövning utan kan direkt planeras för en transuretral resektion i narkos enligt en engelsk studie 25. Tumörmarkörer har fått stor användning vid tidig diagnostik och en av det mest kända är PSA-testet för prostatacancer. Urin är ett idealt medium för diagnostik av sjukdomar i urinvägarna. Ett flertal test för att påvisa urinblåsecancer har tagits fram men inget har ännu visat sig vara tillräckligt tillförlitligt för att ersätta nuvarande metoder. Studier har visat att blåscancerpatienter som kontrolleras efter primärbehandling kräver 95 procent sensitivitet för att SVENSK KIRURGI VOLYM 73 NR
5 acceptera ett nytt test 26 som ersätter cystoskopin. Sammanfattningsvis har hematuridiagnostiken förändrats från känsligare test till okänsligare till skillnad från vad som gäller de flesta medicinska test som används idag. Genom att fokusera på högrisk gruppen, det vill säga de med makrohematuri, finns förutsättningar till en snabbare och bättre diagnostik. I realiteteten har detta inte skett eftersom ett annat urologisk test, PSA, massivt introducerats utan bevisad nytta för screening och tagit stora urologiska resurser i anspråk. I och med den nya cancerstrategin och introduktionen av standardiserade vårdförlopp har hematuridiagnostiken ånyo kommit i fokus. Hematuritelefonen. Referenser 1. Malmström P-U. Hematuri hos vuxna. Damber JE, Peeker R, (Red). Urologi. Lund: Studentlitteratur; Pompeius R, Fex G, Mattiasson I, Malmkvist I, Trell E, Laurell P. [Screening for hematuria in younger people does not outweigh the cost]. Läkartidningen. 1984;81: Bangma CH, Loeb S, Busstra M, Zhu X, El Bouazzaoui S, Refos J, Van Der Keur KA, Tjin S, Franken CG, van Leenders GJ, Zwarthoff EC, Roobol MJ. Outcomes of a bladder cancer screening program using home hematuria testing and molecularmarkers. Eur Urol. 2013;64: Steiner H, Bergmeister M, Verdorfer I, Granig T, Mikuz G, Bartsch G, Stoehr B, Brunner A. Early results of bladder-cancer screening in a high-risk population of heavy smokers. BJU Int. 2008;102: Pesch B, Nasterlack M, Eberle F, Bonberg N, Taeger D, Leng G, Feil G, Johnen G, Ickstadt K, Kluckert M, Wellhäusser H, Stenzl A, Brüning T; UroScreen Group. The role of haematuria in bladder cancer screening among men with former occupational exposure to aromatic amines. BJU Int. 2011;108: Bove P, Kaplan D, Dalrymple N, et al. Reexamining the value of hematuria testing in patients with acute flank pain. J Urol 1999;162: Köhler C, Varenhorst E. Mikroskopisk hematuri hos vuxna ett diagnostiskt dilemma. Läkartidningen. 1999;96: Hematuri. State of The Art. Stockholm: Socialstyrelsen; org/sota/ / pdf 9. Malmström P-U. Dags sluta mikrohematuritesta vuxna. Läkartidningen. 2003;100: Krogsbøll LT, Juhl Jørgensen K, Gøtzsche PC. Screening with urinary dipsticks for reducing morbidity and mortality. First published: 27 January 2015 Cochrane DOI: / CD Pub Davis R, Jones JS, Barocas DA, Castle EP, Lang EK, Leveillee RJ, Messing EM, Miller SD, Peterson AC, Turk TM, Weitzel W; American Urological Association. Diagnosis, evaluation and followup of asymptomatic microhematuria (AMH) in adults: AUA guideline. J Urol. 2012;188: Jones R, Latinovic R, Charlton J, Gulliford MC. Alarm symptoms in early diagnosis of cancer in primary care: cohort study using General Practice Research Database. BMJ 2007;334: Bruyninckx R, Buntinx F, Aertgeerts B, Van Casteren V. The diagnostic value of macroscopic haematuria for the diagnosis of urological cancer in general practice. Br J Gen Pract. 2003;53: Boman H, Hedelin H, Holmäng S. The results of routine evaluation of adult patients with haematuria analysed according to referral form information with 2-year follow-up. Scand J Urol Nephrol. 2001;35: Avidor Y, Nadu A, Matzkin H. Clinical significance of gross hematuria and its evaluation in patients receiving anticoagulant and aspirin treatment. Urology. 2000;55: Vasdev N, Thorpe AC. Should the presence of a culture positive urinary tract infection exclude patients from rapid evaluation hematuria protocols? Urol Oncol. 2013;31: Rasmussen OO, Andersen J, Olesen E, et al. Recurrent unexplained haematuria and risk of urological cancer. A follow-up study. Scand J Urol Nephrol. 1988;22: Hansen RP, Vedsted P, Sokolowski I, et al. Time intervals from first symptom to treatment of cancer: a cohort study of 2,212 newly diagnosed cancer patients. BMC Health Serv Res. 2011;11: Månsson A, Anderson H, Colleen S. Time lag to diagnosis of bladder cancer influence of psychosocial parameters and level of health--care provision. Scand J Urol Nephrol. 1993;27: Wallace DM, Bryan RT, Dunn JA, et al. Delay and survival in bladder cancer. BJU Int. 2002;89: Liedberg F, Anderson H, Månsson A, Månsson W. Diagnostic delay and prognosis in invasive bladder cancer. Scand J Urol Nephrol. 2003;37: Ooi WL, Lee F, Wallace DM, et al. One stop haematuria clinic in Fremantle Hospital, Western Australia: a report of the first 500 patients. BJU Int. 2011;108: Liedberg F, Holmäng S, Hosseini A, Ljungberg B, Malmström PU, Jahnson S. Snabba åtgärder vid makrohematuri både angelägna och möjliga. Läkartidningen. 2012;109: Helenius M, Brekkan E, Dahlman P, Lönnemark M, Magnusson A. Bladder cancer detection in patients with gross haematuria: Computed tomography urography with enhancement-triggered scan versus flexible cystoscopy. Scand J Urol. 2015;20: Blick CG, Nazir SA, Mallett S, et al. Evaluation of diagnostic strategies for bladder cancer using computed tomography (CT) urography, flexible cystoscopy and voided urine cytology: results for 778 patients from a hospital haematuria clinic. BJU Int. 2012;110: Yossepowitch O, Herr HW, Donat SM. Use of urinary biomarkers for bladder cancer surveillance: patient perspectives. J Urol. 2007;177: SVENSK KIRURGI VOLYM 73 NR
- snabbare, bättre och billigare? Jenny Wanegård RCO Syds registerdagar Lund
- snabbare, bättre och billigare? 161013 Jenny Wanegård RCO Syds registerdagar Lund INCA registrering- nödvändigt ont eller guldgruva? Varför? Vem? Återkoppling? Bakgrund Alarmsymtom Fördröjning Överlevnad
Läs merMakroskopisk hematuri utred alltid Mikroskopisk symtom, ålder avgör
Klinik och vetenskap Hans Hedelin, adjungerad professor, överläkare, urologkliniken, Kärnsjukhuset, Skövde (hans.hedelin@vgregion.se) Hans Boman, överläkare, kirurgkliniken, Alingsås lasarett Sten Holmäng,
Läs merLeder satsningar på cancervård till undanträngning?
Leder satsningar på cancervård till undanträngning? Det kliniska perspektivet Jens Andersson, specialist i urologi Urologkliniken, Västmanlands sjukhus Västerås Standardiserade vårdförlopp (SVF) inom urologin
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merSVF Urologisk cancer. Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV
SVF Urologisk cancer Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV Fem olika SVF:er Prostatacancer (10 000) Urotelial cancer (2 500) Njurcancer (1 000) Testikelcancer (500) Peniscancer (150)
Läs merUrologi en introduktion
Urologi en introduktion Per-Uno Malmström, Professor, överläkare Anna Bill-Axelson, docent, överläkare Urologiska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vad är urologi? Läran om urinorganen och manliga
Läs merI PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.
I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi
Läs merCancer i urinblåsa och övre urinvägar
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer i urinblåsa och övre urinvägar Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Viveka Ströck September 2015 2 Innehållsförteckning 1.
Läs merMålbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8
Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Urologins särart
Läs merCancer i urinblåsan och övre urinvägarna Beskrivning av standardiserat vårdförlopp
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning
Läs merLåg sannolikhet för cancer i urinorganen vid makroskopisk
Låg sannolikhet för cancer i urinorganen vid makroskopisk hematuri och samtidig bakteriuri Enligt standardiserat vårdförlopp avseende urinblåseoch övre urinvägscancer [] ska patienter med makroskopisk
Läs merStandardiserat vårdförlopp. Cancer i urinvägar
Standardiserat vårdförlopp Cancer i urinvägar Blåscancer I Sverige upptäcks ca 2400 nya fall av tumör i urinblåsan/år. Ca 250 fall av tumör i övriga urinvägar (njurbäcken, uretär, uretra). Inom VGR ca
Läs merCancer Okänd Primärtumör - CUP
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merProstatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning
Läs merOm PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen
Läs merMålbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8
Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Epidemiologi och
Läs merHandläggning av avvikande PSA-värden vid Lina Hage Vårdcentral
ST-projekt VESTA Handläggning av avvikande PSA-värden vid Lina Hage Vårdcentral Elena Sandgren, ST-läkare, Lina Hage Vc VESTA Södra programmet 2013 Klinisk handledare: Predrag Stojsic, spec. i allmänmedicin,
Läs merTentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi
En 67-årig man söker vårdcentralen på grund av täta trängningar och miktionssveda sedan några dagar. Tempen är 37,5. Urinstickan visar lpk 3+, ery 2+, nitrit +. 1:1. Vilken är den troligaste diagnosen?
Läs merÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?
ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer
Läs merProstatacancer. Nationellt vårdprogram kortversion för allmänläkare Kortversion 1.2
Prostatacancer Nationellt vårdprogram kortversion för allmänläkare 2017-02-28 Kortversion 1.2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Indikationer för utredning symtom... 3 3. PSA-testning av symtomfria män... 3
Läs merDocent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Läs merEN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT
EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på? Erektionssvikt är något som uppskattningsvis 500 000 svenska män lider av. 1 Det finns
Läs merDiagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR
Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom
Läs merKvalitetsindikatorer med måltal avseende cancer,
Kvalitetsindikatorer med måltal avseende cancer, 2017-11-01 Detaljerad indikatorbeskrivning Indikator 1: Mått: Andel bröstcancerpatienter som opererats inom 28 dagar från välgrundad misstanke om cancer.
Läs merCancer i urinblåsan och övre urinvägarna
Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Standardiserat vårdförlopp 2018-02-27 Version 2.0 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-12-17 Slutlig version 2015-12-21 Ändringar fastställda
Läs merÄldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
Läs merScreening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum
Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?
Läs merÅRSRAPPORT 2015 RMPG urologi inom sydöstra sjukvårdsregionen
ÅRSRAPPORT 215 RMPG urologi inom sydöstra sjukvårdsregionen Sammansättning av RMPG Tre ledamöter från varje landsting/region samt eventuell akademisk företrädare från medicinska fakulteten vid Linköping
Läs merNedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall
Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling
Läs merRekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.
Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och
Läs merUtbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober
Utbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober Oskar Smede ST-läkare Capio Citykliniken Helsingborg Söder Strama Skåne öppenvårdsgruppen Svenska HALT (Helthcare-Associated
Läs merOm PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar
Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.
Läs merInternationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt
Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay
Läs merUrologifrågor, 15 poäng
HT-06 C Urologifrågor, 15 poäng C1 Du tjänstgör som AT-läkare på en vårdcentral i en förort till Stockholm. På fredag eftermiddag söker en 72 år gammal man. Han är tidigare opererad för appendicit. Han
Läs merMalignitetsutredning. Paul Hannah, urolog
Maignitetsutredning Pau Hannah, uroog Innehå Prostatacancer Båscancer Njurcancer / (njurbäckencancer) Testikecancer Peniscancer Prostatacancer Den vanigaste cancern hos män Wordwide 670,000 new PCa cases/year
Läs merAllmänläkarens roll för patienter med prostatacancer
Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från
Läs merDiagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola
Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa
Läs merSamtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet
Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan
Läs merCancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör Nationellt vårdprogram Augusti 2015 Versionshantering Datum Beskrivning
Läs merFramtidens hälsoundersökning redan idag
Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.
Läs merOrganiserad prostatacancertestning
Organiserad prostatacancertestning - vad innebär det och hur kan vi införa det i norra sjukvårdsregionen? Johan Styrke, Urolog Sundsvall Processledare för prostatacancer RCC norr Jackson & Klotz i en poem-battle
Läs merPROSTATACANCERSCREENING
Överdiagnostik vid PROSTATACANCERSCREENING - riskfaktorer och förbättringsområden Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år får ca 9000 män diagnosen. Sverige har dessutom en av
Läs merInformation om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE
PROSTATACANCERSTUDIE Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN Avdelningen för urologi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hemsida: www.g2screening.se E-post:g2@gu.se
Läs merTarmcancer en okänd sjukdom
Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400
Läs merOm PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer
Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening
Läs merOperation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet. Markus Aly, urolog, PhD
Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet Markus Aly, urolog, PhD Översikt Introduktion Kort om prostatacancer, diagnostik och behandling Operation för prostatacancer Utveckling
Läs merFrån sämst till bäst i klassen
Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som
Läs merLåt dig inte luras av statistik
Låt dig inte luras av statistik Ett träningspass för allmänläkare Malin André Bo Karlsson allmänläkare Uppsala Populationen i primärvård och på sjukhus Prevalensens betydelse för det prediktiva värdet
Läs merStandardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer
Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Incidens för huvud- och halscancer Cirka 1.400 patienter får diagnosen HH-cancer per år i Sverige. Inom Västra sjukvårdsregionen (VSR) diagnostiseras
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland Prescriptions/1 000 inhabitants and year Antibiotikarecept
Läs merVSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation
Läs merÄr tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?
1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Läs merPrimärvård och Urologi
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård
Läs merOkänd primärtumör. Ny medicinsk riktlinje
Ny medicinsk riktlinje Definition En heterogen sjukdomsgrupp med histopatologiskt bekräftad metastatisk cancer där en sannolik primärtumör inte påvisats efter basal utredning Regional medicinsk riktlinje
Läs merTidig cancerdiagnos primärvårdens roll
Tidig cancerdiagnos primärvårdens roll Malin van Hogerlinden ST-läkare, Hässelby vårdcentral Mars 2014 Klinisk handledare: Jonas Dahl, specialist i allmänmedicin, Hässelby vårdcentral, Vetenskaplig handledare:
Läs mer4. UROLOGI max 10 poäng Omskrivning
4. UROLOGI max 10 poäng Omskrivning 2016-08-17 4:1 Fråga Vilket av följande påståenden om hematuri är falskt? 1) En patient med makrohematuri och bakteriuri har påtagligt mindre risk för tumör i urinkanalen
Läs merCOMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC
Working with Imprecise methods: COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Tord Ivarsson¹, Gudmundur Skarphedinsson², Nina
Läs merPROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer
PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer
Läs merKunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Utdragen utredningsprocess. Analysledare: Ytte Hjert Skånevård Kryh Region Skåne
Datum: 2018-06-08 Händelseanalys Utdragen utredningsprocess Analysledare: Ytte Hjert Skånevård Kryh Region Skåne 1 Sammanfattning Analysen sker i syfte att i efterhand följa ett händelseförlopp, och hitta
Läs merUtredning av icke småcellig lungcancer i Värmland. En studie om handläggning före och efter införande av Standardiserade Vårdförlopp.
Utredning av icke småcellig lungcancer i Värmland. En studie om handläggning före och efter införande av Standardiserade Vårdförlopp. ST-Projekt av Lisa Sallmén 2017-11-10 Vetenskaplig handledare Thomas
Läs merNedre urinvägssymptom vid MS
Nedre urinvägssymptom vid MS Vårdprogram vid samarbete med Urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus En betydande andel av patienter med MS har symptom på störningar av de nedre urinvägarnas funktion.
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merLUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad
LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad Orsaker till LUTS Utredning av LUTS patienter I primärvården Behandling När ska man
Läs merUppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017
Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017 Angelique Flöter Rådestad Docent, Lektor, KBH, KI Överläkare gynekologisk
Läs merTUR-B. Sammanfattning. Innehållsförteckning
2015-11-27 24386 1 (5) Sammanfattning Kirurgiskt ingrepp som utförs med ett särskilt instrument (resektoskop) via urinröret för att hyvla/bränna bort misstänkta tumörförändringar i urinblåsan. Innehållsförteckning
Läs merNedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016
Nedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016 Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Prescriptions/1000
Läs merVAD ÄR LUTS. och hur kan det behandlas? Information om nedre urinvägssymptom (LUTS) och de olika behandlingsalternativen.
VAD ÄR LUTS och hur kan det behandlas? Information om nedre urinvägssymptom (LUTS) och de olika behandlingsalternativen. WELLSPECT does not waive any right to its trademarks by not using the symbols or.
Läs merXXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer
1 (8) Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) Mall för avancerad nivå 2011-03-17/BS Förslag: Reviderad: XXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer (Fyll i eng titel i tabellen på sista sidan) 30 högskolepoäng
Läs merProstatacancerförbundet Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer.
Prostatacancerförbundet 2009-11-02 Socialstyrelsen Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer. 1. Allmänt Prostatacancerförbundet uppskattar att förbundet
Läs merStandardiserat vårdförlopp. Matstrups- och magsäckscancer
Standardiserat vårdförlopp Matstrups- och magsäckscancer Symtom och tecken som ger misstanke DIFFUSA SYMTOM Järnbristanemi Ofrivillig viktnedgång Tidig mättnad >3v Gastrointestinal blödning Nytillkomna
Läs merProstatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen
Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 211 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen November 212 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport
Läs merBehandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor Huvudbudskap I Akut cystit i flesta fall ofarligt Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta
Läs merModern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?
Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men
Läs merResultatrapport RMPG-urologi
Resultatrapport RMPG-urologi För incidens och behandlingsfrekvens se separat dokument 2016 Regional medicinsk programgrupp urologi 2016 Värdekompass Sydöstra sjukvårdsregionen Kliniska resultat Prostatacancer
Läs merFakta om lungcancer. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i
Läs merEtt samarbete i Västra sjukvårdsregionen. Prostatacancer. Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Prostatacancer Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Augusti 2015 Innehållsförteckning 1. inledning... 1 2. Patientgruppens epidemologi... 1 2.1
Läs merFörutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona
Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen
Läs merGör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?
Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring,
Läs merRapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning
Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste
Läs merPET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset
PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Prescriptions/1 000 inhabitants and year Antibiotikarecept
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Cosmo Regional samordnare av cancersjukvård 044/3091812 Johan.cosmo@skane.se Datum 180413 Version 4 1 (5) Frågor och svar om Kortare väntetider
Läs merFlera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer
Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer
Läs merLivmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Karin Bergmark och Pär Hellberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1.
Läs merSköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Jakob Dahlberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2.
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen,
Läs merProgram. Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of. Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi
Program Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of prostate cancer Monte-Carlo Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi Bone Scan Index med PET-CT
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:18 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om screening för tjocktarmscancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merKolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson
Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget Förbundsdirektionen 2017-09-26 Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson 2017-10-04 Screening för kolorektal cancer Nu är det dags! 2017-10-04
Läs merHCC-övervakning (surveillance)
HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt
Läs merJohan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?
Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion
Läs merThe role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merAfebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland
Afebril UVI och ABU Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland 1400 1200 Prescriptions/1000 inhabitants and year 1000 800 600 400
Läs merUTVECKLINGSPLAN. RCC Norra regionen, All urologisk cancer utom Prostatacancer
1 UTVECKLINGSPLAN BAKGRUND RCC Norra regionen, All urologisk cancer utom Prostatacancer Ledtidsdiskussionen i litteraturen och i olika sammanställningar för diagnosgrupperna Urinblåsecancer, Urotelial
Läs mer