Erfarenheter av alternativa odlingsarter i Norden: Sik i Finland. Coregonus lavaretus sp.
|
|
|
- Ann-Marie Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Erfarenheter av alternativa odlingsarter i Norden: Sik i Finland Coregonus lavaretus sp. Nordisk konferense om odling av sötvattenfiskar Billund Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Jari Setälä och Juha Koskela VVFI Information för hållbara val
2 Struktur av presentationen 1. Varför nya arter? 2. Varför sik? 3. Hur har sikodling utvecklats? 4. Produktionen och marknader 5. Framtid
3 Produktionen av odlad fisk i Finland Stor regnbåge Källa: VFFI s statistik
4 Utbud av odlad fisk ökar 1000 ton Produktion of regnbåge (Stor) Chile Norge Finland VFFI information för hållbara val Källa: VFFI s statistik, Statistisk Sentralbyrå Norge
5 Importerad fisk erövrar marknader Källa: VFFI s statistik Matfisk marknad i Finland
6 Nya arter för matfiskodling Förundersökning Marknadsmöjligheter God Gös Sik Dålig Abborre Siklöja Röding God Uppfödningsmöjligheter Lake Dålig Koskela, J., Setälä, J. ja Honkanen, A Viljelyn monipuolistaminen uusien lajien avulla - Lajien taloudelliset ja tekniset mahdollisuudet ruokakalaviljelyyn. Kala- ja riistaraportteja 111.
7 Sik är allmän fiskart i Finland Vandringssik
8 Sik är allmän fiskart i Finland Vandringssik Havssik
9 Sik är allmän fiskart i Finland Vandringssik Havssik Skärgårdssik
10 Sik är allmän fiskart i Finland Vandringssik Havssik Skärgårdssik Insjösikar
11 Den vanligaste utsättningsarten Inkubering Photo: J. Koskela Naturnäringsdammar Photo: J. Koskela Utsättningar Photo: A. Tikkala Photo: A. Vaikkinen milj. st/år
12 Naturnäringsdammar i Finland 320 naturnäringsdamföretag år 1998 VFFI: Landskapens fiskeri. SVT: Jord- och skogsbruk samt fiske 199:9
13 Tn Källa: VFFI s statistik
14 Tn Källa: VFFI s statistik
15 Marknader 1993 Kommersiell utbud: Produkter: Photo: Prokala ry Havsfångst tn Färsk rensad tn Insjöfångst 800 tn File 400 tn Import tn Rökt tn Övriga produkter 100 tn Totalt tn Totalt tn Storlek : I-sik (> 800 gr. rensad) 10 % Säsongmässigt fångst: II-sik ( gr.) 40 % III-sik ( gr.) 30 % IV-sik (<250 gr.) 20 % Källa: VFFI s statistik
16 Utveckling av nya arter för matfiskproduktion Marknader Ekonomi Biologi Teknik
17 Utveckling av nya arter för matfiskproduktion Odlingsanstalter Experimenter i full skala Laboratorieexperimenter Photo: S. Airaksinen
18 Utveckling av matsikproduktion Grundfakta för anvisningar för utfordring och vaccinering Matintagning Tillväxtbiologi Välfärd Merikasvatuksen menetelmät Paras tuotantokanta Tuotantotekniikan käyttöönotto Ravitsemustutkimus Valintajalostuksen tutkimus J. Koskela Siika ui ruokapöytiimme. Viikki yliopistopäivät.
19 Utveckling av matsikproduktion Grundfakta för att optimera fodret Sojaprotein lämplig för sik Kasvu- ja ruokintabiologia Hyvinvointi Merikasvatuksen menetelmät Paras tuotantokanta Tuotantotekniikan käyttöönotto Näringsfysiologi Valintajalostuksen tutkimus J. Koskela Siika ui ruokapöytiimme. Viikki yliopistopäivät.
20 Utveckling av matsikproduktion Kumoälvs stam i bruk Kommersiell havsodling och fodertillverkning påbörjade Kasvu- ja ruokintabiologia Hyvinvointi Bästa produktionsstam Havsodlingsmetoder Ravitsemustutkimus Valintajalostuksen tutkimus J. Koskela Siika ui ruokapöytiimme. Viikki yliopistopäivät.
21 Analys av möjligheter att utveckla sikens olika egenskaper Genetisk utvecklingsprogram startar Kasvu- ja ruokintabiologia Hyvinvointi Merikasvatuksen menetelmät Paras tuotantokanta Tuotantotekniikan käyttöönotto Ravitsemustutkimus Genetisk utveckling av sik J. Koskela Siika ui ruokapöytiimme. Viikki yliopistopäivät.
22 Utvecklingsarbetet nu/i framtid Kvalitets utveckling Optimering av fettinnehållet för olika produkter När råvaror för foder förändrar, hur kan man behålla fettsyreinnehållet optimal Utveckling av sikens produktions- och kvalitetsegenskaper via genetisk utveckling J. Koskela Siika ui ruokapöytiimme. Viikki yliopistopäivät.
23 Sikens produktionscykel Inkubering av rom Vinter Kramning av moderfiskar och befruktning av rom Vaccinering och förflyttning till havet för 1-2 år Uppfödning til matfisk 2-3 år Sommar Uppfödning av yngel Kläckning och startuppfödning J. Koskela Siika ui ruokapöytiimme. Viikki yliopistopäivät.
24 Moderfiskar lekfärdiga på hösten Sikar över tre år producerar rom och mjölke Sikar kramas oktober-november Photo: J. Koskela Photo: J. Koskela J. Koskela Siika ui ruokapöytiimme. Viikki yliopistopäivät.
25 Rommen inkuberas över vinter och yngel kläcks på våren Photo: J. Koskela Photo: J. Koskela Photo: J. Koskela J. Koskela Siika ui ruokapöytiimme. Viikki yliopistopäivät.
26 Yngel uppfödning börjar på våren Nykläckt yngel är liten och underutvecklat I startuppfödning används special foder Photo: J. Koskela Photo: J. Koskela J. Koskela Siika ui ruokapöytiimme. Viikki yliopistopäivät.
27 Efter sommar uppfödning flyttas yngel till havet Fiskarna växer under sommaren från 0,01g till 30-50g Före förflyttning fiskarna skyddas mot fisksjukdomar med vaccinering Photo: J. Koskela J. Koskela Siika ui ruokapöytiimme. Viikki yliopistopäivät. Photo: J. Koskela
28 Uppfödning i havet tar 1-2 år Efter 1 år försäljningsstorlek ca. 0,6 kg Efter 2 år försäljningsstorlek ca. 1kg Photo: J. Koskela J. Koskela Siika ui ruokapöytiimme. Viikki yliopistopäivät.
29 Källa: VFFI s statistik Produktion av odlad sik
30 Spordjur: Henneguya zschokkey Photo: ÅA
31 Källa: VFFI s statistik Total utbud av sik
32 Färsk sik året om Odlad Fångad Källa: VFFI s statistik
33 Priset på sik har ökat II-sik Kanada sik 2-2,5 /kg Källa: VFFI s statistik
34 Prismekanismen Regnbåge Sik Gös Lax Abborre Setälä J., Nielsen, M., Virtanen, J., Saarni,K., Laitinen, J. och Honkanen, A. Prisbildning för sötvattenfiskar. Analyser av finska, svenska, danska och tyska fisk marknader. TemaNord: 2008:574
35 Mervärde produkter av odlad sik Källa: VFFI s statistik 2005
36 Produktionen av alternativa arter 5 % Källa: VFFI s statistik
37 Varför inte större andel? - Känslig fisk (jämfört med regnbåge) - Henneguya - Marknadssituationen - laxfiskarnas pris - begränsad marknad för sik
38 Nya arter i framtiden (Östersjö) Setälä, J., Vielma, J., Koskela, J., Honkanen, A., Saarni, K., Jokelainen, T., Suvanto, M., Kankainen, M. ja Virtanen, J Utvecklingsalternativ för hållbar fiskodling på Åland.. Fisk- och viltrapporter nro 412B. 71 s
39 Nya arter i framtiden Setälä, J., Vielma, J., Koskela, J., Honkanen, A., Saarni, K., Jokelainen, T., Suvanto, M., Kankainen, M. ja Virtanen, J Utvecklingsalternativ för hållbar fiskodling på Åland.. Fisk- och viltrapporter nro 412B. 71 s
40 Tack för uppmärksamheten! Photo: Mi.Remes
Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av
Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella
Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO
Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO Det nya vattenbruket? Det är inte nytt Över 8000 år sedan odlade man ål i Australien
Statistik över fiskodling 2015
Statistik över fiskodling 2015 15.1.2016 Bästa fiskodlare I statistikenkäten över vattenbruk insamlas uppgifter om verksamhet i fiskodlingsanläggningar och produktionsutrymmen, produktion av matfisk, rom
Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av
Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella
Svararkod:
FISKFÖRÄDLING ÅR 2015 Webbress: http://stat.luke.fi/fiskforling Svararkod: Med fiskförädling avses här såväl - mekanisk behandling (filering, skivning...) - kemisk och fysikalisk behandling (insaltning,
Utvecklingsalternativ för hållbar fiskodling på Åland
KALA- JA RIISTARAPORTTEJA nro 412B Jari Setälä Jouni Vielma Juha Koskela Asmo Honkanen Kaija Saarni Teemu Jokelainen Minna Suvanto Markus Kankainen Jarno Virtanen Utvecklingsalternativ för hållbar fiskodling
Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne
Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Äggkvalitet 1 Eva Brännäs, 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson & 2 Torleif Andersson 1 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö,
Sikens värde som ekosystemtjänst
Sikens värde som ekosystemtjänst Marina Nyqvist Österbottens Fiskarförbund SeaGIS 2.0 slutseminarium 13.3.2018 Vasa ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation www.fishpoint.net Lehtonen
Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet
Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk
Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av
Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella
Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE
Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE Development of NOvel, high-quality MArine aquaculture in Sweden - with focus on environmental and economic sustainability
FISKENS VÄG TILL MATBORDET DEN FINLÄNDSKA FISKERINÄRINGEN
FISKENS VÄG TILL MATBORDET DEN FINLÄNDSKA FISKERINÄRINGEN 1 2 Innehållsförteckning FISKENS VÄG TILL MATBORDET DEN FINLÄNDSKA FISKERINÄRINGEN 1. FISK EFTERFRÅGAS av finländarna äter 94 % fisk och 76 % vill
BKD infektion med Renibacterium salmoninarum
BKD infektion med Renibacterium salmoninarum Charlotte Axén t.f. statsveterinär Sektion för Fisk Statens Veterinärmedicinska Anstalt charlotte.axen@sva.se, tel. 018-67 40 00 BKD/renibakterios/bakteriell
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks
Fiskguiden 2014. Frågor & svar
Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna
European Union European Regional Development Fund. Hållbar rödingodling Northcharr www.northcharr.eu
European Union European Regional Development Fund Hållbar rödingodling Northcharr www.northcharr.eu Projektpartners Nofima Marine Holar University Collage 250 Odlad fisk inom EU (1000 ton) Norge 700 ton/år
Forsknings- och analytikavdelningen Pvm/Datum/Date Dnro/Dnr/ DNo Forskningsenheten för fisk- och vilthälsa
AVTAL OM FISKHÄLSOSERVICE Bilaga 2 1(12) Forsknings- och analytikavdelningen Pvm/Datum/Date Dnro/Dnr/ DNo Forskningsenheten för fisk- och vilthälsa GRUNDER FÖR KLASSIFICERING AV ANLÄGGNINGARNA OCH INSTRUKTIONER
Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet
Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet Fiskerichef Kari Ranta-aho/ Närings-, trafik- och miljöcentralen ; Egentliga Finland Intersik, slutkonferens i Umeå 20.10. 2011
Anvisning till dem som förflyttar och planterar ut fiskar och kräftor
Föredragen av Tiina Korkea-aho Sida/sidor 1 / 8 En myndighets verksamhet skall bygga på den befogenhet som föreskrivs i lag och lagen skall noggrant följas i myndighetens verksamhet. Myndighetens ansvar
Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling
Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska även göras hos berörd kommun om fiskodlingen
Frågor och svar om norsk odlad lax.
Frågor och svar om norsk odlad lax. Lax är en av världens mest populära matfiskar. Varje dag serveras 14 miljoner portioner norsk odlad lax över hela jorden. Bara några timmar efter det att laxen tagits
WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?
WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar Kampanjen och dess mål Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF arbetar för att stoppa minskningen av naturens mångfald. De 26 000 fiskarter som finns
Sammanställning fångstdata Vänern 2018
Sammanställning fångstdata Vänern 218 Här är en sammanställning för de fångster som rapporterats inom Sportfiskarnas fångstdataprojekt i Vänern under 218. Vi har fått in 2687 rapporter 218. De har kommit
Storröding i Vättern
Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar
Innehåll. Odlad fisk är ekologisk närmat. Fiskodling och miljön. Fiskodlingens produktionsprocess. Matfisken är fiskodlingens huvudprodukt
1 Innehåll 4 12 15 21 25 Odlad fisk är ekologisk närmat Fiskodling och miljön Fiskodlingens produktionsprocess Matfisken är fiskodlingens huvudprodukt Delikatesser av fisk 2 Fiskodling: odling av fisk
Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige
Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad
Fiskelycka! KAMPANJ DELVIS FINANSIERAD AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN. Pro Fisk rf www.prokala.fi
Fiskelycka! KAMPANJ DELVIS FINANSIERAD AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN Pro Fisk rf www.prokala.fi 2 VASSBUK STRÖMMING 30-90 g Strömming och Vassbuk 12-20 cm vår viktigaste fångstfisk, lever i Östersjön, en mindre
Pro Kala Fisk på det finska matbordet 2017
Pro Kala Fisk på det finska matbordet 2017 Veli-Matti Piira Tel. +358 40 746 4866 veli-matti.piira@consumercompass.fi Tauko Design 24.11.2017 1 Rapport Tämä raportti on tarkoitettu yksinomaan tilaajan
Vi skapar ett livskraftigt lantbruk
Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)
Världsfiske och vattenbruk
Ett hållbart svenskt vattenbruk forskning och utveckling för framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Kristina Snuttan Sundell Björn Thrandur Björnsson Susanne Lindegarth 100 Världsfiske och vattenbruk
Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning
Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning Erik Degerman & Ingemar Näslund Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017
Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets mest betydelsefulla
JO 56 SM 1201 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2011 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2011. Preliminary data I korta drag Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets
Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets mest betydelsefulla
JO 56 SM 1501 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2014 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2014. Preliminary data I korta drag Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets
Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös och kräfta sötvattensfiskets mest betydelsefulla
JO 56 SM 1801 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2017 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2017. Preliminary data I korta drag Gös och kräfta sötvattensfiskets mest
Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten
Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten Projekttid 1.7.2015-31.12.2019 Fångster (kg) BAKGRUND kommersiellt fiske Tyngdpunktsskifte i det österbottniska kustnära fisket 800000 700000 600000
LIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser
LIV Laxfisk i Nedre Dalälven Elfiske och genetiska analyser Tankar och Metodik Fisken skall inventeras, men samtidigt ta stor hänsyn till att det kan vara små och hotade populationer. Maximera kunskapsunderlaget
Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its:
Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Sättfiskodling måste bli fler och bättre Näringen måste tala om
Hur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?
Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra
ÄR DET MÖJLIGT ATT HÅLLBART ODLA FISK I ÖSTERSJÖREGIONEN? OLLE LERCHE
ÄR DET MÖJLIGT ATT HÅLLBART ODLA FISK I ÖSTERSJÖREGIONEN? FISKFODER AV LOKALA RÅVAROR(=FISK ODLAD I ÖSTERSJÖREGIONEN! ) Import och export, protein balans Fiskmjölsproduktionen i världen Baltic-Blend Östersjöfoder
Kvicksilver och cesium i matfisk
Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen
Anti Vasemägi, PhD Forskare vid Åbo Universitet, Finland: "What do we know and don t know about population genetics of Baltic whitefish?
Välkommen till ett informativt Sikseminarium på Högskolan i Gävle 7-8 juni -2010 Vart tar siken vägen? Sikbeståndet vid vår kust går ner - vad händer? Vad vet forskarna om siken idag? Kan vi göra något
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019 Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) är en fiskart, som härstammar från Svarta havet och Kaspiska havet. Den har troligen kommit till Östersjön med hjälp av ballastvatten.
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,
Beskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk
ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk Åldersbestämning av fisk Fiskar är växelvarma djur och de växer i längd under hela sitt liv. Tillväxten följer årstidsväxlingarna. Under sommaren är tillväxten snabb och det
Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling
Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska
DVVF Provfiske sammanfattning
DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två
Fiskeverksamheten Värmland. Aktuella frågor
Fiskeverksamheten Värmland Aktuella frågor Ref.grpsmöte, Sysslebäck 18 oktober 2011 OBS! Vänligen notera att den fångstdata från avelsfisket i Forshaga 2011 som redovisas i denna presentation är preliminära
Gös en presentation?... Lars Ljunggren
Gös en presentation?... Lars Ljunggren Foto Alfred Sandström Gösen är en värdefull fisk som omsätter en mängd värdelös ogräsfisk till välsmakande kött (Muus & Dahlström 1968) Rivermonster på dicovery?
I korta drag Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets mest betydelsefulla
JO 56 SM 0901 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2008 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2008. Preliminary data I korta drag Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets
BKD i Finland. Kajsa Hakulin Jord- och skogsbruksministeriet Finland
BKD i Finland Kajsa Hakulin Jord- och skogsbruksministeriet Finland Vattenbruk i Finland (1980-2013) 13,6 M kg fisk för slakt (rom 0,43 M kg) Värde 56 M + rom 7,4M Dessutom ca 54 M sättfisk, värde ca 24,5
I korta drag Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets mest betydelsefulla
JO 56 SM 1101 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2010 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2010. Preliminary data I korta drag Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets
Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske
Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske 1994 startade Projekt Sälar och Fiske (PSF) Deltagare Länsstyrelser Naturvårdsverket Fiskeriverket Yrkesfiskare SNF WWF Syfte
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:125) om införsel av fisk, kräftdjur och blötdjur och produkter därav
Fisk, kräftdjur, blötdjur och produkter därav [8451] Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:125) om införsel av fisk, kräftdjur och blötdjur och produkter därav Statens jordbruksverk föreskriver,
Eviras anvisning 16031/1/sv. Märkningar för identifikation av fiskeriprodukter och handlingar som skall åtfölja fiskeriprodukter
Eviras anvisning 16031/1/sv Märkningar för identifikation av fiskeriprodukter och handlingar som skall åtfölja fiskeriprodukter Sida/sidor 1 / 6 Märkningar för identifikation av fiskeriprodukter och handlingar
Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Försörjningsplan för rödingodling
1 Rapport från Mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Försörjningsplan för rödingodling Jan Nilsson, Eva Brännäs & Lars-Ove Eriksson 1 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö,
Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober 2015. Jonas Ericson, tfn 010-698 60 72 jonas.ericson@havochvatten.se
JO 50 SM 1512 Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober 2015 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during October 2015 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna
Myter och fakta om laks.
Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.
Ab Salmonfarm Oy BILAGA 5 Kasnäsvägen KASNÄS
Ab Salmonfarm Oy BILAGA 5 Kasnäsvägen 1294 25930 KASÄS Ansökan om miljölov 4. Allmän översikt av verksamheten och lovansökan för kungörelse Ab Salmonfarm Oy (härefter Salmonfarm ) innehar lov, utfärdat
Promemoria: Utkast till statsrådets förordning om kvotsystem för kommersiellt fiske (förordningen ska på remiss hösten 2016)
1 Jord och skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen 6.4.2016 Promemoria: Utkast till statsrådets förordning om kvotsystem för kommersiellt fiske (förordningen ska på remiss hösten 2016) Lagen om det
Fisketips. Sommar och vinter i Bodens kommun
Fisketips Sommar och vinter i Bodens kommun Fiskeetiska normer I dag har det blivit allt vanligare att vi släpper tillbaka de fi skar som vi inte behöver till snar spis. En god regel är därför att aldrig
IPN i Vänern. En summering av vad vi vet, vad som hänt vad som görs och en glimt i in spåkulan
IPN i Vänern En summering av vad vi vet, vad som hänt vad som görs och en glimt i in spåkulan Vad är IPN (infektiös pankreasnekros)? IPN är ett virus som angriper alla laxfiskarter, men även gädda, abborre
INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö
INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret
Temperaturens inverkan på överlevnad av rödingrom vid Kälarnestationen: effekter av långsiktig temperaturökning.
1 Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Temperaturens inverkan på överlevnad av rödingrom vid Kälarnestationen: effekter av långsiktig temperaturökning. 1 Eva Brännäs,
European Union European Regional Development Fund. Hållbar rödingodling Northcharr www.northcharr.eu
European Union European Regional Development Fund Hållbar rödingodling Northcharr www.northcharr.eu MÅL: Avsikten med detta projekt är att öka förutsättningarna för rödingodling dli inom Norra Periferi-området
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och
Det yrkesmässiga fisket i havet, november Jonas Ericson, tfn
JO 50 SM 1701 Det yrkesmässiga fisket i havet, november 2016 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during November 2016 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt
Jonas Ericson, tfn
JO 50 SM 1707 Det yrkesmässiga fisket i havet, maj 2017 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during May 2017 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna havsfisket,
Det yrkesmässiga fisket i havet, juni Jonas Ericson, tfn
JO 50 SM 1708 Det yrkesmässiga fisket i havet, juni 2017 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during June 2017 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna
Det yrkesmässiga fisket i havet, april Jonas Ericson, tfn
JO 50 SM 1706 Det yrkesmässiga fisket i havet, april 2017 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during April 2017 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna
Det yrkesmässiga fisket i havet, mars Jonas Ericson, tfn
JO 50 SM 1705 Det yrkesmässiga fisket i havet, mars 2017 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during March 2017 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna
Det yrkesmässiga fisket i havet, december Jonas Ericson, tfn
JO 50 SM 1902 Det yrkesmässiga fisket i havet, december 2018 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during December 2018 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt
Jonas Ericson, tfn
JO 50 SM 1709 Det yrkesmässiga fisket i havet, juli 2017 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during July 2017 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna
Det yrkesmässiga fisket i havet, april Jonas Ericson, tfn
JO 50 SM 1606 Det yrkesmässiga fisket i havet, april 2016 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during April 2016 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna
MATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Data om svenska fiskodlingar
SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Sammanfattning av de tre samrådshandlingarna rörande storskalig fiskuppfödning i norra Storsjön
Sammanfattning av de tre samrådshandlingarna rörande storskalig fiskuppfödning i norra Storsjön Bright Water Fish Sweden AB ansöker nu om tillstånd från Länsstyrelsen att få föda upp ca 5 700 ton regnbåge
Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.
Datum 2011-02-01 Beteckning Jönköpings län Västra Götalands län Östergötlands län Örebro län Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Fram till 1993 var inrapportering av fångst obligatorisk för
Hälsotillsyn över vattendjur: inspektions- och provtagningsanvisningar till de kommunala veterinärerna
Föredragen av Tiina Korkea-aho Sida/sidor 1 / 29 En myndighets verksamhet skall bygga på den befogenhet som föreskirvs i lag och lagen skall noggrants följas i myndighetens verksamhet. Myndighetens ansvaringar
Rapport över projekt romtagning, kläckning och utplantering av lakyngel i Larsmo-Öjasjön 2011
Rapport över projekt romtagning, kläckning och utplantering av lakyngel i Larsmo-Öjasjön 2011 Detta är en sammanställning av projektet Romtagning, kläckning och utplantering av lakyngel i Larsmo-Öjasjön
Du kommer inte att ångra dig
Du kommer inte att ångra dig Historik BD Fisk ett av Norrbottens äldsta företag Det som idag är ett av Norrbottens äldsta företag, formades ute i Bottenviken för snart 90 år sedan. 1928 gick yrkesfiskarna
Hållbara foder och välfärd för fisk och människa
Hållbara foder och välfärd för fisk och människa Kristina Snuttan Sundell och Eva Brännäs Zoologisk institutionen och Vattenbrukscentrum Väst Göteborgs Universitet Institutionen för vilt, fisk och miljö
DEN KLIMATSMARTA LEVERANTÖREN
DEN KLIMATSMARTA LEVERANTÖREN Vi på JR Kött har ett brett utbud av svenskt, ekologiskt, närproducerat, EU-EKO och KRAV-märkta produkter. Med denna broschyr vill vi visa upp vårat klimatsmarta tänkande
Sötvattenfiskarnas handel och marknader
Jari Setälä, Kaija Saarni, Asmo Honkanen och Jarno Virtanen Sötvattenfiskarnas handel och marknader Seminariet 27. 8. 2004 Åbo, Finland Sötvattenfiskarnas handel och marknader - seminarieprogram 9.30 Seminariet
https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q
https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q Siklöjans resa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Varumärkesskydd (behov) Breddad kompetens Q-säkring lokal & beredning Ägarens sigill-certifiering (2011-) EU SUB/PDO
Hur lång väg kvar till målen för 2020?
Hur lång väg kvar till målen för 2020? 20/20-seminarium 21.03.2013 EkoCentria i korthet en utvecklingsenhet som främjar förverkligandet av hållbara val inom offentliga måltidstjänster finansiering från
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.
PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING
ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2010 2011-03-22 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN 1996 2010, SAMMANFATTNING
Här följer Matfiskodlarnas (MFO) svar på remisskommentarer till förslaget om bekämpning av BKD.
Här följer Matfiskodlarnas (MFO) svar på remisskommentarer till förslaget om bekämpning av BKD. (Kursiv text indikerar inkomna kommentarer och frågor.) Angående vildfiskperspektiv: Tilläggsgarantierna
KORT RAPPORT PROVFISKE FISK,
ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2011 2011-10-23 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER SEXTONÅRSPERIODEN 1996 2011, SAMMANFATTNING
En hållbar och mångsidig användning av skogarna skapar en bestående grund för finländarnas välfärd
En hållbar och mångsidig användning av skogarna skapar en bestående grund för finländarnas välfärd Metla sammanslås med Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Prisbildning för sötvattenfiskar
Prisbildning för sötvattenfiskar Analyser av finska, svenska, danska och tyska fisk marknader Setälä Jari, Max Nielsen, Jarno Virtanen, Kaija Saarni Jukka Laitinen och Asmo Honkanen TemaNord 2008:574 Prisbildning
Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp
Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar
Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling
Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska
Det yrkesmässiga fisket i havet, september 2017
JO 50 SM 1711 Det yrkesmässiga fisket i havet, september 2017 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during September 2017 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt