4. Målsättningar. Figur 4-3 Sveriges sexton miljökvalitetsmål

Transkript

1 4. Målsättningar 4. Transportpolitiska mål I maj 9 tog riksdagen beslut om nya transportpolitiska mål enligt regeringens förslag i propositionen «Mål för framtidens resor och transporter, proposition 8/9:93». Det övergripande målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål; funktionsmålet som berör resans eller transportens tillgänglighet och hänsynsmålet som handlar om säkerhet, miljö och hälsa (Figur 4-). För funktionsmålet gäller att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. För hänsynsmålet gäller att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. För funktions- och hänsysnmålen finns ett antal preciseringar som regeringen har antagit. 4. Miljökvalitetsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Målet kallas för Generationsmålet och är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Generationsmålet har konkretiserats genom sexton miljökvalitetsmål (Figur 4-3) som beskriver de tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till för att generationsmålet ska nås till. För klimatmålet är dock tidsgränsen satt till 5. NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL Begränsad miljöpåverkan Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 9 Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar 3 Ett rikt odlingslandskap 4 Storslagen fjällmiljö 5 God bebyggd miljö 6 Ett rikt växt- och djurliv Figur 4-3 Sveriges sexton miljökvalitetsmål Figur 4- Två huvudmål stödjer det övergripande målet för transportpolitiken Fig 4- Busshållplats med väderskydd längs väg 88 8 Vägutredning väg 88, delen Gimo - Börstil UTSTÄLLELSEHANDLING -4-

2 Regionala miljömål som konkretiserar femton av de nationella miljökvalitetsmålen finns antagna för åren 8-. Östhammars kommun har antagit en miljöpolicy som anger följande: I Östhammars kommun ska vi arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling för livskvalitet innebärande goda miljöer för människor, växter och djur. Kretsloppsprincipen skall styra allas vårt handlande. Östhammars kommun har -6-7 även antagit lokala miljökvalitetsmål för kommunen med bäring på sju av de nationella målen; begränsad klimatpåverkan, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, hav i balans samt levande kust och skärgård, myllrande våtmarker samt ett rikt odlingslandskap. 4.3 Regionala mål Förbundsfullmäktige i Regionförbundet har fastställt ett regionalt utvecklingsprogram för Uppsala län-uppländsk Drivkraft. I programmet formuleras en vision, mål och prioriteringar för den regionala utvecklingen. Fem strategiska programområden-det Tillgängliga, Kompetenta, Innovativa, Klimatneutrala och Attraktiva Uppsala län knyter an till länets vision och är den centrala delen av utvecklingsprogrammet. För programområdet Tillgängliga Uppsala är målet att Uppsala län har attraktiva och moderna kommunikationer för hållbarhet och utveckling. I länet finns ett antal starka nationella och regionala stråk längs järnvägar och huvudvägar. Utefter dessa stråk bor nio av tio invånare och där finns de flesta arbetsplatserna. Inom programområdet är därför inriktningen bland annat att satsa på de starka nationella och regionala stråken i investeringsplaneringen, förstärka samverkan mellan infrastruktur och bebyggelseplanering samt att öka kollektivtrafikens marknadsandel genom att utveckla stomlinjenätet i länet (Figur 4-). 4.4 Lokala mål och planeringsförutsättningar För Östhammar finns en översiktsplan antagen av kommunfullmäktige En av inriktningarna för översiktsplanen är att kommunen skall vara attraktiv vilket bland annat innebär att bra kommunikationsstråk och kollektivtrafik skall finnas främst mellan tätorterna och mot Uppsala/Stockholm/Arlanda. I översiktsplanen anges att en förbättring av kommunikationsleder är angelägen, framförallt åtgärder på väg 88 till Uppsala. Det är den mest trafikerade och betydelsefulla vägen i kommunen som används av flertalet kommuninvånare vid resor till och från Uppsala samt Stockholm och Arlanda. I översiktsplanen anges även att sträckningen för väg 88 mellan Börstil och Gimo kan diskuteras men att restiden för samtliga boende längs vägen måste beaktas. De som bor längst ut vid kusten är mest betjänta av en snabb och effektiv väg mot Uppsala samtidigt som vägen bör passera så många befolkningskoncentrationer som möjligt. 4.5 Effektmål 4.5. Mål från förstudien I förstudien anges att målet för projektet är att finna en långsiktig lösning som åtgärdar vägens brister vad gäller trafiksäkerhet och tillgänglighet för alla trafikantslag och på så sätt även ge förutsättningar för en positiv regional utveckling. Åtgärderna ska så långt möjligt väljas och utformas så att en god miljö och hög transportkvalitet kan uppnås Effektmål för vägutredningen För projektet har följande mål formulerats, med utgångspunkt från de mål som formulerades för projektet i förstudien samt de för utredningen relevanta nationella och regionala mål (Figur 4-4). De mål som i projektets direktiv har har getts högre prioritet än övriga har markerats med fet stil i tabellen. EFFEKTMÅL DELMÅL ) Främja den regionala utvecklingen genom en hög.) Vägen medger högre hastighet och kortare restider genom utredningsområdet. framkomlighet och säkra transporter för pendlingstrafiken och näringslivets transporter..) Vägalternativet ska ge goda möjligheter till omledning av trafiken vid avstängning av vägen. ) Projektet medverkar till nollvisionen genom en.) Antalet anslutningar och korsningar med väg god trafiksäkerhet för samtliga trafikantslag. 88 minskar och vägen har en högre standard gällande trafiksäkerhet..) Vägalternativet ger förutsättningar för rörelser till fots och med cykel längs och tvärs väg 88 mellan lokala målpunkter. 3) Vägalternativet kommer inte i konflikt med identifierade riskpunkter, boendemiljöer och större värden. ser i områden med bebyggelse samt höga kultur- och 3.) Vägalternativet minimerar negativa konsekven- naturvärden. 3.) Vägalternativet minimerar negativa konsekvenser på landskapsbild, brukningsmönster och verksamheter. 3.3) Boendemiljöer i utsatta trafiklägen avlastas gällande buller. 3.4) Vägalternativet splittrar inte den lokala bebyggelsen. 4) Projektet förbättrar förutsättningar för att åka 4.) Vägalternativet förbättrar tillgängligheten till kollektivt, gå eller cykla. kollektivtrafiken för boende i området. 4.) Vägalternativet ger förbättrade förutsättningar för att gå och cykla mellan lokala målpunkter i utredningsområdet. 5) Projektet innebär ingen ökning av utsläpp av koldioxid. jämfört med nollalternativet. 5.) Utsläppen av koldioxid från vägtrafiken ökar inte 5.) Utsläppen av koldioxid vid drift av de allmänna vägarna mellan Gimo och Börstil ökar inte jämfört med nollalternativet. 5.3) För byggskedet finns goda förutsättningar för massbalans och behovet av material som medför höga koldioxidutsläpp är relativt små. Figur 4-4 Effektmål för projektet. Text i fet stil markerar mål med högre prioritet UTSTÄLLELSEHANDLING -4- Vägutredning väg 88, delen Gimo - Börstil 9

3 Valbo Skutskär E Tierp E4 9 Österbybruk Dannemora gruva 9 73 Gimo Alunda Forsmark 88 Öregrund Östhammar Hargshamn Hallstavik Förutsättningar för transportsystemet 5. Vägnätets funktion Väg 88 är en primär länsväg som ingår i huvudvägnätet i Uppsala län. Vägen sträcker sig från Uppsala till riksväg i Östhammars kommun med en total väglängd om cirka 6 km. Vägen länkar ihop tätorter och verksamheter i mellersta Roslagen med europavägen (E4) och är därmed ett attraktivt alternativ för såväl person- som varutransporter (Figur 5-). Väg 88 har en strategisk funktion vad gäller kollektivtrafiken då den går genom eller i direkt anslutning till tätorter (Uppsala, Alunda, Gimo och Östhammar) i Uppland. Regionförbundet i Uppsala län har utpekat väg 88 som det tyngsta kollektivtrafikstråket efter E Kollektivtrafik Upplands lokaltrafik (UL) är huvudman för kollektivtrafiken i länet (Figur 5-4). Utöver skolbussar, trafikerar följande linjer sträckan mellan Gimo och Börstil: - 8 Uppsala-Öregrund - 87 Gimo-Tierp -858 Alunda-Forsmark Uppsala-Östhammar (expressbuss) Mellan Gimo och Börstil finns 6 (par) busshållplatser. I Gimo är samtliga hållplatser utrustade med väderskydd. I Östhammar och Gimo finns busstationer med vänthall samt cykelparkering under tak. En inofficiell pendelparkering finns i Hökhuvud (Figur 5-3). 54 Enköping 55 Strängnäs E8 Storvreta Uppsala Knivsta 8 77 SigtunaMärsta Arlanda flygplats 73 E8 km Bålsta Upplands Väsby 68 Vallentuna Figur 5- Karta Bro som visar hela regionen, tätorter, hamnar, flygplatser och andra relevanta verksamheter. Kungsängen Åkersberga Täby Stockholm Norrtälje Km Ur ett näringslivsperspektiv är väg 88 en pulsåder för arbetspendling och transporter till och från Hargs hamn, Sandviks verksamhet i Gimo, gruvindustrin i Dannemora samt kärnkraften i Forsmark. Väg 88 används för transporter till fritidshusområdena i Östhammar och Öregrund. 5. Övrig transportinfrastruktur Järnvägen mellan Örbyhus och Hallstavik passerar genom Gimo och utredningsområdet i öst/västlig riktning. Järnvägen har anslutning till Dannemora gruvområde och hamnen i Hargshamn. Den är inte elektrifierad och trafikeras enbart av godståg. I dagsläget trafikeras sträckan av sex tåg/dag. En upprustning av banan pågår för att möjliggöra godstrafik med högre hastighet samt högre axellast. Efter åtgärderna kommer godstransporterna mellan Örbyhus och Hargshamn föras i 7 km/h i stället för dagens 4 km/h. I Hargshamn finns en djuphamn som hanterar cirka 5 ton gods/år. Hamnen har både tillstånd och kapacitet att hantera mycket större volymer. I hamnen hanteras främst energiråvaror, skrot samt malm från Dannemora gruvor. Gods transporteras till och från hamnen via järnväg och väg. 5.4 Väg- och trafikdata 5.4. Vägstandard Väg 88 genom utredningsområdet har en vägbredd som varierar mellan 7,5 och meter. Enligt Trafikverkets databas med vägdata, NVDB, har väg 88 följande bredder: Genom Gimo Gimo-Hökhuvud Genom Hökhuvud Hökhuvud-Börstil meter 8 meter 7,5 meter 8 meter Vägen har ett körfält i vardera riktningen inom hela utredningsområdet. I Gimo och Hökhuvud finns gång- och cykelbana längs vissa partier. På övriga sträckor hänvisas gående och cyklister till körbanan. Merparten av sträckan mellan Gimo och Börstil är skyltad med 9 km/h. Genom Gimo och Hökhuvud är den skyltade hastigheten 5 km/h och genom Börstil 7 km/h. Vägutredning väg 88, delen Gimo - Börstil UTSTÄLLELSEHANDLING -4-

4 Följande korsningar med statliga vägar finns inom utredningsområdet (Figur 5-): - Väg 9 mot Hargshamn. Trevägskorsning med målat vänstersvängsfält och belysning. - Väg 9 mot Österbybruk. Trevägskorsning med målat vänstersvängsfält och belysning - Väg 6 mot Borggården. Trevägskorsning utan vänstersvängsfält, men med belysning - Väg 7 förbi Väddika. Trevägskorsning utan vänsterssvängsfält och belysning. - Väg. Trevägskorsning med högersvängsfält och belysning. väg väg 88 Östhammar Hökhuvud kyrka 8 Börstil 6 Uppskedika 88 Figur 5-3 Pendlarparkering i anslutning till korsningen med väg 6 i Hökhuvud inringad Hökhuvud Väddika 7 69 Gimo Figur 5- Redovisning av de korsningar med väg 88 som finns inom utredningsområdet Figur 5-4 Bussar på väg 88 i Hökhuvud UTSTÄLLELSEHANDLING -4- Vägutredning väg 88, delen Gimo - Börstil

5 5.4. Trafikflöden och trafikprognoser Trafikverket har utfört trafikmätningar på sträckan mellan Gimo och Börstil från år 993 och framåt. Historiskt har trafikflödena varierat mellan 3 5 och 4 4 fordon/årsmedeldygn de senaste 7 åren. Årsmedeldygnstrafik är ett medelvärde som refererar till trafiken ett genomsnittligt dygn under det aktuella mätåret. Trafiken på vägen varierar under året. Under sommarhalvåret ökar trafiken påtagligt på grund av trafik till kusten och fritidshusområden i Östhammar och Öregrund. De senaste siffrorna (9) visar på trafikflöden under 4 fordon/årsmedeldygn. Trafikflödena inom utredningsområdet redovisas i Figur 5-5. Den framtida trafikutvecklingen i övrigt har studerats i form av två utvecklingsscenarier: befintlig utveckling och hög tillväxt. Scenario befintlig utveckling bygger på antagandet att trafikflödena är direkt kopplade till befolkningsutvecklingen i kommunen. Under de senaste 35 åren har befolkningen i kommunen varit stabil. På ett liknande sätt har trafikmängden varit ganska stabil och hållit sig mellan 3 5 och 4 4 fordon/årsmedeldygn under de senaste 7 åren. I detta scenario görs bedömningen att trafiken kommer att öka i framtiden, men med en tillväxttakt som är lägre än de generella trafikutvecklingstalen som brukar användas av Trafikverket. Detta innebär att trafikflödena på väg 88 ökar till cirka 4 5 fordon/årsmedeldygn (+3 %) år (Figur 5-6) för att ytterligare öka till cirka 5 fordon/årsmedeldygn ( %) år 4 (Figur 5-7). Scenario hög tillväxt bygger på antagandet att regionen kommer att ha en normal (enligt Statistiska Centralbyrån) utveckling i framtiden. I det scenariot ökar trafiken i högre takt än vad den gjort tidigare år. Det innebär att trafikflödena ökar till cirka 5 fordon/årsmedeldygn ( %) år (Figur 5-6) för att ytterligare öka till cirka 6 fordon/årsmedeldygn (5 %) år 4 (Figur 5-7). Prognoserna för trafikflödena efter år är mycket osäkra och bör av den anledningen tolkas med försiktighet. År 8 gjorde Sveriges kärnbränslehantering (SKB) en studie om material- och personaltransporter till och från det eventuella slutförvaret i Forsmark. Byggskedet är den mest intensiva fasen för massoch persontransporter och bedöms alstra mest trafik och transporter, cirka fordon/årsmedeldygn. Merparten av trafiken stannar inom närområdet. För väg 88 bedöms trafiken öka med cirka 5 fordon/ årsmedeldygn vid Rasbo Godstrafik Väg 88 och 9 är viktiga vägar för godstransporter i regionen. Väg 88 har en lastbilsandel på % norr och söder om Gimo. Väg 9 har en lastbilsandel på 3 % mellan Österbybruk och Gimo. Lastbilsandelen mellan Gimo och Harg är 9 %. 5.5 Oskyddade trafikanter Standarden för gående och cyklister varierar längs sträckan. Genom Gimo finns trottoar längs väg 88 mellan den västra anslutningen av väg 9 och Bruksgatan samt ett antal övergångsställen och gångpassager i plan. I Hökhuvud finns en trottoar mellan anslutningen av väg 6 och kyrkan, en cirka 5 m lång gång- och cykelbana avskild från vägbanan genom heldragen väglinje mellan anslutningen av en lokalgata söderifrån (Södra Hökhuvudsvägen) och kyrkan samt två övergångsställen. På övriga sträckor hänvisas gående och cyklister till körbanan. Vägen är smal, vilket ger en låg standard för oskyddade trafikanter som vill röra sig längs vägen. En barnkonsekvensanalys för väg 88 delen Alunda- Börstil har tagits fram av Trafikverket under. Analysen baseras på samtal med barn i skolåldern mot Gävle Öregrund mot Gävle Öregrund mot Gävle Öregrund (%) 5-8 (%) 8-3 (4%) 8-34 (48%) 8-34 (48%) 3-36 (44%) 5 48 Östhammar 54-6 (5%) Östhammar 6-7 (48%) Östhammar (4%) 7-86 (48%) (%) 6-8 (%) (48%) 8- (47%) 4 mot Österbybruk 9 Gimo mot Norrtälje Harg Gimo 5-7 (%) 9 mot Österbybruk 5-56 (4%) 45-5 (%) 9 - (%) 9- (5%) 5-7 (%) mot Norrtälje Harg mot Österbybruk 7- (5%) 9 Gimo 5-59 (48%) (49%) - 4 (55%) 9 7- (5%) - (5%) mot Norrtälje Harg mot Alunda/ Uppsala TRAFIKFLÖDEN NULÄGE () Antal fordon/årsmedeldygn mot Alunda/ Uppsala TRAFIKFLÖDEN PROGNOS () Antal fordon/årsmedeldygn (Ökning %i jmf med ) mot Alunda/ Uppsala TRAFIKFLÖDEN PROGNOS (4) Antal fordon/årsmedeldygn (ökning % i jmf med ) Figur 5-5 Sammanställning av trafikflöden för relevanta vägar. Senaste mätningar är från år 9 Figur 5-6 Trafikprognos för år Figur 5-7 Trafikprognos för år 4 Vägutredning väg 88, delen Gimo - Börstil UTSTÄLLELSEHANDLING -4-

6 3 6 Draknäs Olyckorna har skett i anslutning till korsningspunkter och med lägre hastigheter. Två olyckor med oskyddade trafikanter har inträffat i detta område. samt faktiska vägförhållanden längs sträckan. I analysen anges att sträckan mellan Gimo och Hökhuvud är angelägen att åtgärda för cykeltrafik, att det är obehagligt att passera vägen vid kyrkan i Hökhuvud samt att det generellt är obehagligt att passera och vistas på väg 88. Under samrådsmötena har det framkommit att gymnasielever och yrkesverksamma pendlar mellan Gimo och Östhammar med cykel och moped. Drängsö Stummelbo 5.6 Trafiksäkerhet 4 Norrängen Annö döda svårt skadade Ytternuttö 6 Syltbo singel (motorfordon) möte (motorfordon) upphinnande (motorfordon) 3 avsväng (motorfordon) korsande (motorfordon) cykel/moped (motorfordon) fotgängare (motorfordon) 5 övriga (varia) totalt O Väddika 9 Sträcka med singelolyckor. Runsten Flygfält 69 Aläng Tränsjön Vittringe Långsunda 9 9 Lundaräng Strömgärde 668 Oppbyn Fors lindriga olyckor 4 Fastbol totalt Norrgärde Figur 5-8 Sammanställning av olycksdrabbade partier 675 Risgrind 9 Ringboda Häcklinge St. Hallsjön Långsjön Finnkyrka Hårstaåsen 33 Fäboda Ruddun Flygfält 6 Högmossmyren 9 9 Långboda Hemskogen Rörmossen 4 Finntorp Botmora Björklund VÄG 88 Nyboda GIMO - BÖRSTIL Sundsved Myrby Utredningsområde Kärren Enboda Brotorp Grindstugan Harg Prästgården Kvarntorp 9 Forsbosjön Fridhem Parkudden Alvsjön Naturres. PrästsvedjanÄngslund Olvsjön Åstorp Lädra Löhammarsjön Talltorpet Sträcka med olyckor av tätortskaraktär, exhårsta Vattenstasjön empelvis upphinnandeoch korsningsolyckor samt olyckor med oskyddade trafikanter. Risgärde Söderg. Mon 8 Amsterdam 8 Löten Nyborg Vindsviken 9 Upp land sled en Lövnäs Illersättra L. Hallsjön Värmlandstorp Bläckdal svåra olyckor Figur 5- Antal olyckor mellan åren 3- fördelade efter svårighetsgrad Rönningen Moryan 9 Backas Gravfält omr. Skräddartorp Nyhem Löhammar Brosjön 8 Risinge Gimo Notvallen Sandikafjärden Sjögärde Järnlund Marka Stockbysjön Södergärden Karlslund 8 Söderäng Norrsved Västergården Gravfält Stockby Kilbovret Sandika Sandika Övre Singelolyckor i anslutning till kurvan, mötes olyckor i anslutning till tomtinfarter samt upphinnande- och korsningsolyckor i anslutning tillbjörsta korsningen med väg Nygården Grådal Koxut Gröndal Ärtgärd Eklund Stenbacken Masugnen Skäfthammars kyrka Skarpgärden Gråsättra 5 Sandika Norra Johannelund Motorbana Kanikebol Kanikebolssjön Hanneberg Hällvret Haganäs Långängen Markasjön Gluffukärr Billsvret Däcksta Reningsverk år Blomtorp Örsta 5 Nyäng Johanneslund 8 Lugnet 4 Björkgården Stjärnudden 9 S Skäfthammar Vattensta 3 Askön 9 Katrineberg 9 Skogsängen Uppskedika Torer Höks hög ds ån dödsolyckor så Somra Boda 6 Ågården Skomakarmyren n Olan svårighetsgrad nd la 6 Börstil Söderskogen Östhammar Avfallsanl. Väddikasjön Anniön 88 Söderäng Stensvreten Lysta Figur 5-9 Antal olyckor mellan åren 3- fördelade efter olyckstyp och svårighetsgrad antal olyckor Gunbyle Ånö L. Lugnet Lugnet Annegärd Bostället Sandby Assjösjön 4 6 Per-Jans Runristning 3 Knarra Strömslund Lystaås vilt 7 Skogsvreten GravfältBorggårde 4 Lindarsvik Övernuttö 6 Betlehem8 Viklund Asplund Knösen Hanunda lindrigt skadade Ängsgrind Krutudden 8 t ike rsd antal olyckor Ed Brolund Nygärd Klyvjan Svandal 4 Såggärd Kelinge Vittenstorpen Klubben Granbo Assjö Gravfält Roddarne olyckstyp Norrbacka Flian Brötena Fjäla Åkergärden Söderbysundet et A) Gimo: olyckor av tätortskaraktär på en sträcka med skyltad hastighet 5 km/h. 4 dik Under perioden 3- inträffade olyckor som orsakade personskador. Olyckorna är spridda utmed hela sträckan, men i följande områden inträffar olyckor oftare (Figur 5-8). Buskarna Gästgivargården Katrinelund el ngs Stä Viltolyckor som inte ger upphov till personskador ingår inte i denna statistik. Mycket vilt förekommer i området och viltolyckor med främst rådjur är tämligen vanligt förekommande. Viltstängsel finns mellan Skomakarmyren och Börstil. En mer utförlig redovisning av viltaspekterna finns i miljökonsekvensbeskrivningen. Solhem Lugnet Bolkören Söderby Kvarnkroken Skäret Norrskedika No I Figur 5-9 och 5- redovisas olyckorna fördelade efter svårighetsgrad och år samt olyckstyp och svårighetsgrad. Väg 88 är genom utredningsområdet utrustad med trafiksäkerhetskameror. Kameraskåp finns vid tre platser längs sträckan: mellan Gimo och Hökhuvud, i Hökhuvud och öster om Uppskedika. L. Aspö Jonsgruvorna Lund 4 Karön Gubbören Gränsön Snuggsund Gränskäret Gränsöfjärden Norrskedika Hornsvreten Storbyn Lill-Karö Kil Örvik Mamrelund Roparören Norsdiket Norrhagen Johannelund Rovön Ornön Sandvik Barköbro Naturres. Askholmen Golfbana Ornöviken 95 4 AdolfsdalTackmyren Skogsborg94 Lillsjön Husbacka Västeräng Mon Brudgrind Granlund Mariedal Nässelöt Gräsörarna Salsten Barkö Rörmar Motorp Gammelhus Fågelsk.omr. Skian 7 Björkvreten C) Sträckan mellan Skogsängen och Börstil: ett parti med singelolyckor, olyckor i anslutning till utfarter från fastighet och i anslutning till korsningen med väg. Lindersvik Granfjärden Skola Bergtäkt Stummelbosjön B) Sträckan mellan Gimo och Lysta: ett parti med singelolyckor. Smedstorp Byängen Haga Lövsvedden Holmen Brännan Ekevret Andersäng Snesslingekulla Aspö Skräddarmossen Naturreservat 5 5 meter Myrtorp :8 Fittja UTSTÄLLELSEHANDLING -4-. Vägutredning väg 88, delen Gimo - Börstil 3

7 6. Lanskapsanalys 6. Landskapsanalysens syfte En landskapsanalys utförs i vägutredningen för att beskriva landskapets förutsättningar inom utredningsområdet - dess innehåll, hur det används och hur det ser ut - för att sedan kunna bedöma landskapets förutsättningar och tålighet för lokalisering eller utbyggnad av en väg. De alternativa vägkorridorerna kan innebära avbrott i landskapets skala, struktur och visuella karaktär, vilket ska beskrivas och konsekvensbeskrivas i vägutredningens MKB. Landskapsanalysen utgör också ett underlag till gestaltningsprogrammet som tas fram i vägutredningsskedet. I landskapsanalysen identifieras viktiga samband, siktstråk och landskapskaraktärer som gestaltningen ska ta hänsyn till. Det kan handla om att bevara, förstärka eller på annat sätt göra anpassningar till befintliga strukturer och element. 6. Landskapets historia Klimatet, berggrundens egenskaper, geologin, och vattnets vägar i landskapet har skapat skiftande förutsättningar för människans markanvändning som under lång tid format landskapet till det vi ser idag i utredningsområdet mellan Gimo och Börstil. I området har landhöjningen efter inlandsisen haft en avgörande roll för hur landskapet formats och använts. Källa till landskapsbeskrivningarna nedan är den arkeologiska utredning som utförts i samband med vägutredningen. Landskapet under Bronsåldern (8 5 år f Kr) Under tidig bronsålder utgörs utredningsområdet av ett uppbrutet skärgårdslandskap med en havsnivå cirka 5 meter över nuvarande. Bosättningar och aktiviteter, såsom sjöfart, fiske och marin jakt, är orienterade till kusten och havet. Landhöjningen går förhållandevis snabbt och i slutet av denna period står havet ungefär 6 meter över nuvarande havsnivå. Sjövägarna begränsas och Olandsåns dalgång blir vid den här tiden troligen en viktig kommunikationsled mot inlandet och Mälaren. Landskapet under Järnåldern (5 år f Kr 5 år e Kr) Landskapet blir mer och mer fastlandslikt och mot slutet av järnåldern står havet cirka 7 meter över nuvarande havsnivå, men Olandsåns dalgång fungerar fortfarande som en sjöväg norrifrån mot Mälardalen. I utredningsområdets östra del finns sund och havsvikar vid vilka strategiska drag och kustförbindelser bör ha funnits. Landskapet under Medeltiden (5 5 e Kr) och efterreformatorisk tid I stort sett hela utredningsområdet har vid --talen blivit inland bortsett från mindre partier kring Börstil där två större vikar ger fortsatt marin anknytning. För övrigt är det områden som är lämpliga för jordbruk och gårdsbebyggelse som är intressanta för människorna här. Medeltida byar och gårdar finns orienterade utefter den bördiga marken i Olandsåns dalgång och forna havsvikar kring exempelvis Väddika och Uppskedika. Olandsån har fortfarande en viktig funktion som kommunikationsled. Förutom jordbruk växer en gruvverksamhet fram under denna period. Många kända lämningar finns och med ledning av berggrundskartor har områden identifierats där man kan förvänta sig att ytterligare gruvverksamhet har förekommit. Det är breda stråk som sträcker sig tvärs över utredningsområdets norra hälft och täcker stora delar av det sammanhängande skogsområde som finns längsutredningsområdets östra gräns. Dagens väg 88 följer vägförbindelser som finns redovisade på de historiska kartor som den arkeologiska utredningen studerat. Vägen har flyttats något västerut från Olandsån mellan Gimo och Hökhuvud, rätats ut på några ställen, men har uppenbarligen en lång kontinuitet som förbindelse mellan byarna längs ån och ut mot kusten. Gamla ortsnamn som härrör från järnåldern tyder också på att dessa orter har bebotts under en lång tid utan uppehåll. Se vidare kartbilder som redovisar utredningsområdets mark- och vattenytor från år f Kr och fram till idag (Figur 6- till 6-5). Figur 6- Öppet jordbrukslandsap i Olandsåns dalgång Råd för gestaltningsprogram och gestaltningsarbete i olika skeden, Trafikverket publikation 9:6 Landskap i långsiktig planering: Pilotstudie i Västra Götaland, Trafikverket Publikation: : (koncept) 4 Vägutredning väg 88, delen Gimo - Börstil UTSTÄLLELSEHANDLING -4-

8 6.3 Tidigare analyser i området Östhammars kommun har i samarbete med Tierp, Heby och Uppsala kommuner utfört en landskapsanalys som underlag till vindbruksplaner i Uppland: Karaktärslandskap i Uppland. 3 Analysen har identifierat 5 områden och det aktuella området omfattas av två av dessa Olands- Rasbobygden (Figur 6-) och Norra Roslagskusten. Beskrivningen nedan är hämtad ur analysen Karaktärslandskap i Uppland. Olands- Rasbobygden beskrivs som ett brutet småkuperat odlingslandskap kring Olandsåns dalgång, tydligt påverkat av inlandsis och uppgrundning. Området med de flacka, öppna markerna på sedimentjordar utnyttjade till odling bryts av öar av hällrika moränhöjder utnyttjade för bebyggelse och hagmarker. Området är ett typiskt exempel på mellanbygd och den gamla odlings- och bebyggelsestrukturen är bitvis välbevarad vilket ger ett ålderdomligt intryck. Där 3 Karaktärslandskap i Uppland. Tierp, Heby, Östhammar och Uppsala kommuner, inslaget av moränskogsmark ökar minskar gradvis mellanbygdens typiska odlingskaraktär. Norra Roslagskusten är det småbrutna kustlandskap som bildats i den sprickdalsliknande skärgården kännetecknat av berg i dagen, tallhedskogar och smala odlingsdalar. Längre inåt landet blir landskapet mjukare och omväxlande böljande med inslag av slätter, småskaligt jordbruk och skogsbruk. I området finns byar med lång kontinuitet och det kulturpåverkade landskapet har ibland en ålderdomlig karaktär, varav vissa har utpekade värden för landskapsbilden och för odlingslandskapet. Typiskt för området är den varierande landskapsbilden som växlar mellan små öppna och flacka slätter och det kuperade sprickdalsområdet i skärgårdsbandet. Det för vägutredningens aktuella utredningsområdet omfattas delvis av Norra Roslagens omväxlande inlandsområde och Olands-Rasbobygdens småbrutna odlingslandskap. I den landskapsanalys som utförts i aktuell vägutredning har landskapet ytterligare delats in i olika landskapskaraktärer och även beskrivits utifrån rumslighet, målpunkter, samband med mera. 6.4 Metod I vägutredningens landskapsanalys har metoden landskapskaraktärsanalys, LCA, använts. Det aktuella utredningsområdet har analyserats med avseende på natur, kultur och upplevelse. Vid en analys av landskapskaraktärer undersöks och beskrivs olika områdens platskänsla och skillnaderna mellan dessa. Karaktäriseringen har resulterat i en grov indelning i tre överordnade karaktärer. Inom dessa överordnade karaktärer finns en variation i skala och innehåll hos landskapet. En bedömning har gjorts av landskapskaraktärernas tålighet för storskaliga tillägg, som en ny eller breddad väg innebär. Tåligheten beror på landskapets skala och komplexitet, topografi och markanvändning, bebyggelsestruktur och hur allmänheten utnyttjar landskapet för exempelvis rekreation och service. Indelningen i landskapskaraktärer är därefter kompletterad med identifierade riktningar i landskapet, rumslighet, landmärken, målpunkter och samband mellan områden för boende i närområdet samt barriärer, se Kompletterande analys nedan. Figur 6- år f Kr, bronsålder Figur 6-3 AD, år, järnålder Figur 6-4 år e Kr, slutet Vikingatid Figur 6-5 Olandsån idag UTSTÄLLELSEHANDLING -4- Vägutredning väg 88, delen Gimo - Börstil 5

9 6.5 Analys 6.5. Landskapskaraktärer Landskapet i utredningsområdet kan sorteras in under fyra dominerande landskapskaraktärer (Figur 6-6):. Skogsmark, större sammanhängande områden. Uppodlad dalgång med relativt storskaliga rum 3. Mosaiklandskap, småskaligt och omväxlande 4. Tätorter och tätortsnära områden Ett storskaligt landskap såsom öppna slätter eller vidsträckta skogar är generellt sett mer tåligt för storskaliga tillägg, såsom större vägar, än vad ett småbrutet och starkt varierande landskap är. Men det handlar inte bara om landskapets skala, utan även om vilka samband som finns mellan olika punkter i landskapet. En ny väg förbättrar framkomligheten i vägens sträckning, men riskerar ge negativa konsekvenser för rörelser tvärs riktningen. En trefilig väg med hög hastighet och kanske viltstängsel kan utgöra en kraftig barriär för friluftslivet och djurlivet. Ur trafikantens perspektiv kan förhållandet vara motsatt upplevelsen blir rikare och mer intressant genom ett omväxlande landskap medan det riskerar att bli monotont att färdas genom ett storskaligt landskap. En monoton trafikantupplevelse kan medverka till trötthet hos föraren och därmed leda till minskad trafiksäkerhet. Skogsmark Stora delar av utredningsområdet domineras av kuperad skogig terräng med mycket gles bebyggelse och få vägar (Figur 6-7). Den slutna karaktären bryts på ett fåtal platser av stråk/kilar med öppen jordbruksmark. Tålighet/känslighet Skogsmarken är ett småkuperat landskap där skogen gör sikten begränsad. Det faktum att landskapet är glest bebyggt gör att få boendemiljöer berörs direkt av en ny väg, däremot kan friluftslivet, såsom svampoch bärplockning, promenader och jakt, störas av exempelvis buller eller av barriäreffekten som vägen utgör. Kuperingen innebär att vägen kommer ligga omväxlingsvis i skärning och på bank för att få en lämplig vägprofil. Området som påverkas direkt av anläggningen kan därmed bli relativt brett och skog måste då avverkas inom detta område, vilket självfallet ger en stor påverkan på landskapsbilden. Uppodlad dalgång I den västra delen av utredningsområdet flyter Olandsån fram omgiven av stora, flata jordbruksmarker med långa siktstråk och med landskapsrum som avgränsas av skogsbryn och åkerholmar (Figur 6-8). I anslutning till dessa vidsträckta landskapsrum ligger samhällena Gimo och Hökhuvud. Dessutom finns ett antal gårdar i odlingsmarkernas ytterkanter. Vid Väddika breder en flat jordbruksmark ut sig i dalgången utmed ett dike/tillflöde till Olandsån. Det gränsar till både skogsmark och ett småbrutet odlingslandskap med ett antal gårdar med utblickar över landskapsrummet. Även i anslutning till Norsdiket, i utredningsområdets nordostliga del, finns ett område som sorteras in under de förhållandevis storskaliga öppna landskapsrummen i de uppodlade dalgångarna. Tålighet/känslighet I de långsträckta öppna rummen finns siktlinjer med kontakt mellan landmärken, gårdar mm. Områdena är därför känsliga för avbrott i dessa linjer, vilket inträffar om en vägbank korsar den öppna dalgången. Områdena är däremot relativt tåliga om vägen förläggs i kanten av den öppna marken, såsom gjorts under långa tider för att utnyttja odlingsmarken på bästa sätt. Där vägen korsar ett öppet landskapsrum måste stor vikt läggas vid placering av väglinjen och gestaltning av broar för att så långt som möjligt bibehålla siktlinjer, vyer och visuella kopplingar. Mosaiklandskap En tredje landskapskaraktär är det småbrutna mosaiklandskapet med omväxlande marktyper äng, hage, åker, skog och med varierande topografi (Figur 6-9). I utredningsområdet finns denna landskapskaraktär representerad kring Risinge, Örsta Figur 6-6 Landskapsanalysen redovisad på karta 6 Vägutredning väg 88, delen Gimo - Börstil UTSTÄLLELSEHANDLING -4-

10 Figur 6-7 Skogsmark Figur 6-9 Mosaiklandskap Figur 6-8 Uppodlad dalgång Figur 6- Tätortsnära område UTSTÄLLELSEHANDLING -4- Vägutredning väg 88, delen Gimo - Börstil 7

11 Figur 6- Miljön kring Börstils kyrka omfattas av skydd för landskapsbilden Herrgårdsanläggningen i Gimo har ett anlagt siktstråk österut längs Bruksgatan som kantas av aloch i den norra delen mellan Hökhuvud, Väddika och Börstil. Tålighet/känslighet Landskapets komplexitet gör att väglinjen är svår att placera in utan att påverka landskapsbilden negativt. Vägens linjeföring kan inte anpassas till att följa bryn och övergångar mellan olika marktyper eftersom skalorna inte stämmer överens. Det finns stora risker att nu sammanhängande jordbruksytor delas och att fortsatt bruk försvåras. I förlängningen kan detta leda till att öppen jordbruksmark övergår till skogsmark och att öppna landskapsrum blir mer slutna och förminskas. Tätorter och tätortsnära områden I anslutning till vägsträckans ändpunkter i Gimo och Östhammar präglas landskapet av verksamheter och bostäder (Figur 6-). Idag vänder båda samhällena något av en baksida mot väg 88 och i Östhammar/ Börstil mot väg till vilken 88 ska anslutas. Glest placerade industriverksamheter och handelsetableringar möter landskapet och trafikanterna. Ingen av orterna har en väl fungerande entré från vägen. Landskapet kring Börstils kyrka och gårdarna söder om väg 88 omfattas av Landskapsbildsskydd (Figur 6-). Detsamma gäller för ett område kring Hökhuvud kyrka, prästgården och landskapet utmed Olandsån. Tålighet/känslighet Det är framförallt landskapsbild och skala som påverkas av en utbyggd väg eftersom man ansluter till en befintlig struktur där vägen ligger i samhällets utkant. Andelen gång- och cykeltrafikanter samt boendemiljöer som påverkas av vägen ökar i närheten av tätorten och landskapstypen är känslig för vägprofilens utformning som har stor inverkan på upplevelsen av miljön. Partier med landskapsbildsskydd är extra känsliga för förändringar Kompletterande analys Förutom de olika landskapskaraktärerna kan olika strukturer urskiljas i utredningsområdet. För att förklara dessa strukturer och samband i landskaps- analysen har följande identifierats: Målpunkter Landmärken Riktningar och siktstråk Samband mellan områden Barriärer Småsamhällen och husgrupper med värden för landskapsbilden Målpunkter Tätorterna med sitt serviceutbud, arbetsplatser, skolor, idrottsanläggningar m m utgör områdets målpunkter. Förbindelser till och mellan målpunkter ska upprätthållas på ett bra sätt. Landmärken Med landmärken menas kännetecknande och karaktärsskapande detaljer i landskapet. I Börstil, Hökhuvud och Gimo finns kyrkomiljöer med sådan karaktärsskapande effekt på landskapsbilden (Figur 6-). Kyrktorn och klockstaplar höjer sig över bebyggelse och trädtoppar och signalerar orterna på långt håll. Utöver kyrkomiljöerna finns också Gimo bruk (Figur 6-3) och Risinge gård som tydliga karaktärsskapande miljöer och landmärken. Landmärken ska även i fortsättningen vara karaktärsskapande för omgivningen och hänsyn ska tas till synbarhet. Ritningar och siktstråk I landskapet kan utläsas strukturella riktningar och i det aktuella utredningsområdet finns landskapsrum med tydliga riktningar utmed Olandsån och mindre vattendrag i Väddika och Långängen. De flata dalgångarna bjuder på långa siktstråk som begränsas av åkerholmar, skogsbryn och bebyggelse (Figur 6-4). Figur 6- Klocktornet vid Skäfthammars kyrka är ett tydligt landmärke utmed väg 88 i Gimo 8 Vägutredning väg 88, delen Gimo - Börstil UTSTÄLLELSEHANDLING -4-

12 léträd. Allén är bitvis en dubbelallé, med två trädrader på var sida vägen, vilket understryker vikten av stråket som en siktlinje ut i landskapet samt som axel mot herrgården (Figur 6-5). Bruksvägen ansluter i öster mot väg 88 vid Sandvik Coromant AB. I de fall riktningar och synstråk måste brytas är gestaltning av barriären av största vikt! Samband mellan områden Mellan Gimo bruk och Risinge gård finns både arkitektoniska och kulturhistoriska samband. På Risinge finns en ekonomibyggnad likt en pendang till motsvarande på Gimo bruk. Arkitekten är densamme för båda. Jean Eric Rehn ritade Gimo Herrgård -6 och skapade en byggnad som kommit att räknas som den första gustavianska herrgårdsbyggnaden i svensk arkitektur. Risinge gård har försörjt bruket med livsmedel vilket representerar det kulturhistoriska bandet. Ett mer informellt, men troligen välhävdat samband finns mellan Sandby och Ågården som förbinds via Gråtens gruvområde och en gångbro över Olandsån (Figur 6-6). Önskvärt är om sambanden även fortsättningsvis kan bibehållas och utläsas. Figur 6-4 Från björkallén med Risinge i ryggen kan man se tvärs över Olandsåns dalgång till Skäfthammars kyrka och Gimo Barriärer I Börstil, Hökhuvud och Gimo kan väg 88 betraktas som en barriär under perioder med mycket trafik (Figur 6-8). Figur 6-3 Herrgårdsbyggnaden på Gimo bruk Figur 6-5 Den spikraka Bruksgatan mellan Gimo bruk och väg 88 Figur 6-6 Informell gångförbindelse över åkrarna mellan Sandby och Ågården. Olandsån passeras över en enkel gångbro UTSTÄLLELSEHANDLING -4- Vägutredning väg 88, delen Gimo - Börstil 9

13 I Gimo utgör järnvägen en barriär genom samhället och även för trafiken på väg 88 i plankorsningen mellan vägen och järnvägen (Figur 6-7). Vägens barriäreffekt genom samhällena kan vid en ombyggnad minskas. Småsamhällen och husgrupper med värden för landskapsbilden I utredningsområdet finns en mängd husgrupper och småsamhällen som starkt bidrar till den typiska landskapsbilden (Figur 6-9 och 6-). Bebyggelsen är ofta knuten till mosaiklandskapet och ingår i ett ålderdomligt präglat jordbrukslandskap. Figur 6-7 Väg 88 korsar järnvägen i plan i Gimo. Både väg och järnväg utgör barriärer i samhället Figur 6-8 Hökhuvud präglas av kyrkan, till vänster utanför bild, och prästgården som syns till höger i bilden. Väg 88 löper mellan kyrka och prästgård. Miljön kring kyrkan omfattas av skydd för landskapsbilden Vägutredning väg 88, delen Gimo - Börstil UTSTÄLLELSEHANDLING -4-

14 6.6 Sammanfattning av landskapsanalysen - fokuspunkter Efter en analys av landskapet i sin helhet har särskilt känsliga partier identifierats, där fokus bör läggas i kommande skeden: Olandsåns dalgång vyer och siktstråk längs och tvärs dalgången är känsliga för blockering av till exempel en hög vägbank. Mosaiklandskapets småskalighet är känsligt för ett skalbrott mot en storskalig väg. Här finns risk för snabbt omväxlande höga bankar och djupa skärningar. Önskvärt är om samband mellan områden och platser även fortsättningsvis kan bibehållas och utläsas. Strävan i fortsatta skeden ska vara att minska vägens barriäreffekt genom samhällena. Vägåtgärder ska undvika att inkräkta på bebyggelse med värden för landskapsbilden. Mosaiklandskapet är också sårbart om markanvändningen förändras, om hävden upphör. Passager genom Gimo, Hökhuvud och Börstil är bitvis trånga och är områden där gestaltningsarbete kan bör fördjupas i nästa skede (arbetsplan). Entréområde/annonsering av framförallt Gimo kan förbättras. Figur 6-9 Äldre bebyggelse i Långsunda på vägen mot Risinge från Gimo Passage förbi Risinge gård med omgivande ålderdomligt präglade jordbruksmiljöer är känslig. 6.7 Rekommendationer efter landskapsanalys (mål och direktiv) Undvik vägdragning genom mosaiklandskap. Undvik höga vägbankar som korsar öppna landskapsrum. I de fall riktningar och siktstråk måste brytas är gestaltning av barriären av största vikt! Förbindelser till målpunkter ska upprätthållas på ett bra sätt. Annonsering av målpunkterna bör förbättras. Vägens placering/vägutformningen ska ta hänsyn till karaktärsskapande och identitetsbärande landmärkens synbarhet. Figur 6- Äldre bebyggelse i Uppskedika UTSTÄLLELSEHANDLING -4- Vägutredning väg 88, delen Gimo - Börstil