Miljö- och hållbarhetsprogram för Skånetrafiken Tillsammans för en hållbar framtid

Transkript

1 Miljö- och hållbarhetsprogram för Skånetrafiken Tillsammans för en hållbar framtid Alla Skånetrafikens resor med buss och tåg är märkta med Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval.

2 Inledning Skånetrafikens resor har en tydlig miljö- och hållbarhetsnytta. Ju fler resenärer vi transporterar desto större blir samhällsnyttan. Därför är två av våra verksamhetsmål fördubblat resande till 2020 och fördubblade marknadsandelar av motorburna resor till 2030 (jämfört med 2006-års nivåer). Dessa mål ska vi nå med minimerad miljöpåverkan och maximerad samhällsnytta. En bra miljö- och hållbarhetsprestanda är en hygienfaktor för oss. Varje gång våra kunder låter bilen stå hemma och åker med oss är en miljövinst! Därför är våra verksamhetsmål våra viktigaste miljöval. Vårt miljöarbete styrs via vårt miljöledningssystem som är upprättat enligt ISO och alla resor med buss och tåg i Skåne inkl. Öresundstågsresor är märkta med Svenska Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval. Detta dokument innehåller Skånetrafikens hållbarhetsprogram. Kollektivtrafiken öppnar upp Skåne och är en viktig del i det hållbara samhället. Genom mål och nyckeltal kommer detta program att vägleda oss i vår resa mot en hållbar framtid. Skånetrafikens arbete kommer även bidra till att uppnå målssättningarna i Region Skånes utvecklingsstrategi (RUS) framförallt när det gäller att möta Skånes stora miljöutmaningar såsom att begränsa klimatuppvärmningen, att minska exploateringen av jordbruksmark, att minska övergödning av hav och vattendrag, att minska hälsofarliga luftföroreningar och utveckla en hållbar energianvändning. Vidare bidrar vårt arbete till att skapa en hållbar livskvalitet, ökad hälsa, attraktiva och hållbara livsmiljöer och en hållbar tillväxt i Skåne. Skånetrafiken är en viktig aktör i arbetet med att utveckla Skåne resurseffektivt och hållbart och vi bidrar även till att uppfylla Skånes regionala och Sveriges nationella miljömål. 2

3 Vad betyder hållbarhet för Skånetrafiken? För Skånetrafiken är det viktigt att både för oss själva men också för våra kunder definiera vad hållbarhet är och hur vi arbetar för att öka hållbarheten i vår verksamhet och i relationerna till våra intressenter. Hållbarhet för oss är den nytta vi genom vår verksamhet skapar för våra kunder och för samhället i stort. Följande nyttoeffekter har vi identifierat kopplat till vår trafik: Vi erbjuder enkla, säkra och prisvärda kollektiva resor i och utanför Skåne som bryter bilberoendet både när det gäller vardags- och helgresor. Våra kunder kan använda restiden på ett meningsfullt sätt som t.ex. för avkoppling, möten eller för att jobba klart. Vi möjliggör en enkel och effektiv arbetspendling som skapar förutsättningar för våra kunder att bo kvar på landsbyggden och jobba i staden eller tvärtom. Tack vare att våra resor genomförs med miljövänliga fordon och fossilfria drivmedel sparas miljön, minskas bullret och förbättras stadsluften och därmed också människors hälsa. Genom att många åker tillsammans minskar trängseln på vägarna och behovet av hårdgjorda ytor vilket ger mer utrymme för parker och andra ytor som skapar livskvalitet i våra skånska städer. Vår trafik är tillgänglighetsanpassad och öppen för alla i samhället. De som trots tillgänglighetsanpassning inte kan åka i den allmänna kollektivtrafiken har möjlighet att åka färdtjänst eller sjukresor. Vi öppnar upp regionen med alla dess förutsättningar. Vi får människor att röra på sig och socialt interagera vilket bidrar till att det bryts barriärer i samhället avseende klass, kön, ålder och kulturella skillnader. Våra medarbetare trivs på sitt arbete och ger sitt bästa varje dag för att göra våra kunders resor så bra som möjligt. Vi strävar efter att alla som arbetar hos oss och på uppdrag av oss ska kunna trivas med sitt arbete och ska ha bra villkor både i Sverige och i andra delar av världen. 3

4 Vårt miljö- och hållbarhetsprogram Våra resor har en tydlig samhällsnytta och miljö- och hållbarhetsfrågor är affärsfrågor för oss. Allt arbete med frågorna ska bidra till ökat resande och ökade marknadsandelar av motorburna resor. Kundfokus är helt avgörande för att lyckas att uppfylla våra verksamhets-, miljö- och hållbarhetsmål. Detta program som sträcker sig till 2025 ligger till grund för allt arbete inom miljöoch hållbarhetsområdet. Uppbyggnad Programmet är uppbyggt på följande sätt: Det har genomförts en påverkansanalys och utifrån analysens resultat har tre fokusområden identifierats. Programmets fokusområden är följande: 1. Fossilbränslefrihet och energieffektivitet (klimatperspektiv) 2. Ren luft och minimerat buller (hälsoperspektiv) 3. Ansvarstagande i leverantörskedjan (socialt perspektiv) Inom ovan nämnda fokusområden har vi satt upp mål och delmål samt identifierat nyckeltal för mätning och uppföljning. För målen inom fokusområde 1 behöver det utvecklas handlingsplaner som beskriver vägen mot måluppfyllelse. Vårt miljö- och hållbarhetsarbete utvärderas en gång om året av ledningsgruppen inom ramen för ledningens genomgång. I den årliga utvärderingen sker också en översyn av detta program. Utfallet av vårt miljö- och hållbarhetsarbete rapporteras årligen i vår redovisning för miljö-, kvalitets- och hållbarhetsnyckeltal. Bild på programmets uppbyggnad Fokusområden: Fossilbränslefrihet och energieffektivitet Ren luft och minimerat buller Ansvarstagande i leverantörkedjan Mål Handlingsplaner Nyckeltal Årlig utvärdering av resultat i förhållandet till målen, ev förbättring och rapportering. Avgränsningar Vårt arbete med tillgänglighetsanapassningen av den allmänna kollektivtrafiken följer vår tillgänglighetsplan. Arbetet för en jämlik arbetsplats styrs via likabehandlingsplan och plan mot kränkande särbehandling och trakasserier. Därför omfattas dessa arbetsområden inte av detta program. 4

5 Innehåll Fokusområde 1 Fossilbränslefrihet och energieffektivitet (klimatperspektivet) Vår trafik genererar utsläpp av koldioxid (CO 2 ) vilket bidrar till klimatförändringar och global uppvärmning. Utifrån ett livscykelperspektiv genereras utsläpp både vid tillverkning och/eller utvinning av bränsle, vid transport och, om det handlar om fossila bränslen, även vid förbränning. Då även biodrivmedel i sin livscykel genererar klimatutsläpp är det viktigt att vi transporterar så många som möjligt med så lite bränsle som möjligt och att vi använder biodrivmedel som genererar så lite klimatutsläpp som möjligt. Både energieffektivitet och kvalitet på biodrivmedel är helt avgörande för en bra klimatprestanda. Våra mål för fossilbränslefrihet Mål: All kollektivtrafik är fossilfribränslefri senast Detta ambitiösa mål gäller hela kollektivtrafiken dvs. både den allmänna kollektivtrafiken med tåg och buss och den särskilda kollektivtrafiken med färdtjänst och sjukresor. Allmän kollektivtrafik (tåg och busstrafik inkl. Öresundstågtrafiken i Sverige) När det gäller den allmänna kollektivtrafiken har 2020-målet brutits ner i olika delmål: Delmål: Fossilbränslefri regiontrafik 2018 Andel fossilbränslefritt 2018: 100 % Måluppfyllelse För att uppnå satta delmål i tid behöver vi både upphandla biodrivmedel och i några av de befintliga stadsbuss- och regionbussavtalen fasa ut fossila drivmedel. Detta arbete följer vår utfasningsplan för fossila drivmedel i befintliga trafikavtal. Utgångsläge för allmän kollektivtrafik basår 2014: Andelen fossilbränslefritt uppgick till 63 %. Av de 63 % fossilfria bränslen är ca 61 % grön el, ca 38 % biogas och knappt 1 % biodiesel. All tågtrafik gick på grön el varav 66,4 % var Bra Miljövals-el. Nyckeltal Andel fossilbränslefritt i % i allmän kollektivtrafik % av regionbusstrafik som är fossilbränslefri. 5

6 Särskild kollektivtrafik (serviceresor med färdtjänst och sjukresor) När det gäller den särskilda kollektivtrafiken, dvs. serviceresorna med färdtjänst och sjukresor, är det svårare att sätta förändringsledande delmål. I skrivande stund finns inga delmål satta. Detta på grund av att vi i dagsläget inte vet hur stor andel fossilfria bränslen vi har inom serviceresor. Anledningen till detta är att serviceresebilarna tankar på publika tankställen och att entreprenörerna är många med många underentreprenörer. Detta ställer höga krav på uppföljningsarbetet. Därför har vi bestämt att sätta de utredningsmål som du kan se nedan. Delmål: Under 2016: Identifiera ett delmål för andelen fossilbränslefritt för färdtjänst och sjukresor. För att säkerställa att vi uppnår våra mål kommer det att utvecklas en handlingsplan för fossilbränslefrihet och energieffektivitet i särskild kollektivtrafik. 6

7 Våra mål för energieffektivitet Som redan nämnts är, vid sidan av kvaliteten på biodrivmedel, en effektiv användning av energi den viktigaste parametern för att minimera vår trafiks klimatpåverkan. Energieffektivitet i den allmänna kollektivtrafik: Mål: Till och med : 0,18 kwh/pkm Från och med : 0,15 kwh/pkm Nyckeltal: KWh/pkm Våra energieffektivitetsmål tar inte bara fasta på energiförbrukningen utan också på antalet kunder som vi transporterar i kollektivtrafiken. Ju bättre beläggning på våra fordon desto högre energieffektivitet. Under basåret 2014 låg vår energieffektivitet på 0,19 kwh/pkm vilket betyder att vi inte nått vårt mål. Även vår licens Bra Miljöval ställer krav på en energieffektivitet på maximalt 0,18 kwh/pkm. Då vi brottas med en bristande energieffektivitet i framför allt busstrafiken och vi under 2014 bröt mot ett av licenskraven för märkningen Bra Miljöval behöver vi arbeta för en ökad prestanda inom området. Detta arbete kommer att följa vår handlingsplan för ökad energieffektivitet som kommer att utvecklas under Handlingsplanen som främst kommer att avse busstrafiken kommer bl.a. att utgå ifrån följande aktiviteter: Upphandling av energieffektiv trafik avseende fordon och bränslen, smart bränslesnål körning (Eco Driving), förebyggande av tomgångskörning, lämplig placering av depåer, framkomlighetsåtgärder och planering av personalbyten för att undvika tomkörning samt rätt dimensionering av fordon. Dock även när det gäller tågtrafiken finns det energibesparingsmöjligheter såsom tåg-eco Driving och energieffektivisering vid stationär uppställning av tåg som vi behöver adressera i ovan nämnd handlingsplan. Bränslemix Lämpliga bränslen För att uppnå fossilbränslefrihet i vår kollektivtrafik bedömer vi att följande biodrivmedel kan vara lämpliga att använda: Biogas, Biodiesel (RME (rapsmetylester)/ HVO (vätebehandlade oljor)) Bioetanol ED95 Eventuell vätgas som framtida alternativ Vi anser att en mix av olika bränslen kan ge oss en bra klimatprestanda och göra oss resilienta mot förändrade förutsättningar på biodrivmedelsmarknaden. Målsättningen är att använda sig av så energieffektiva biodrivmedel med så hög CO 2 -reduktionsvärde (jämfört med fossila drivmedel) som möjligt till ett så bra pris som möjligt. Reduktionsvärdet anger biodrivmedlets kvalitet utifrån ett klimatperspektiv dvs. hur stor mängd klimatgaser som sparas jämfört med användning av fossila drivmedel. 7

8 Strategiskt angreppssätt i valet av fossilfria bränslen Vårt övergripande mål för att minska vår trafiks klimatpåverkan är en fossilbränslefri kollektivtrafik senast Dock behöver poängteras att det inte bara är fossilbränslefrihet som påverkar vår klimatprestanda utan även vår trafiks energieffektivitet. I valet av fossilfria bränslen har vi gjort bedömningen att en mix av olika bränslen såsom grön el, biogas och biodiesel ger bäst utfall. Vi valde att avstå från att exakt bestämma de olika bränslenas procentandelar i bränslemixen. Däremot ska grön eldrift prioriteras. Där så inte är möjligt strävar vi efter en mix av olika bränslen som beskrivet ovan. Läs mer om vår prioritering av grön eldrift i kapitlet om eldrift nedan. Eldrift Transportsektorn befinner sig i ett teknikskifte. Eldrift har på allvar blivit ett alternativt till förbränningsmotorer både när det gäller personbilar och tunga fordon såsom bussar. Utifrån ett klimat- och livscykelperspektiv, ett energieffektivitetsperspektiv samt ett buller- och avgasperspektiv är den gröna elen överlägsen alla andra biodrivmedel som just nu finns på marknaden. Verkningsgraden för en dieselmotor är % och för en elmotor 95 % vilket innebär att eldrift är två till tre gånger effektivare än drift med dieselmotorer. En gasmotor har endast en verkningsgrad på ca 27 % vilket gör skillnaden i energieffektiviteten jämfört med elen ännu större. Jämfört med biogasdrift minskar energianvändningen med över 70% vid eldrift 1. Skånetrafiken hade under basåret 2014 landets största gasbussflotta med 870 gasbussar av 1002 bussar vilket delvis förklarar den bristande energieffektiviteten i vår busstrafik. Utifrån ett livscykelperspektiv Well to Wheel har den gröna elen överlägset bäst klimatprestanda. Jämfört med biogas minskar klimatutsläppen med över 90 % 2 vid användning av grön el. Eldriften generarar även betydligt mindre buller än drift med förbränningsmotor (gas eller diesel) och dessutom genereras inga partiklar och kväveoxider från avgasröret. I framförallt tätorter gör detta stor skillnad för människors hälsa och livskvalitet. Med tanke på elbilens frammarsch på Skånes gator (mellan januari och november 2015 ökade elbilsbeståndet med 81 % se powercircle.org 3 ) är en elektrifiering av busstrafiken helt avgörande för kollektivtrafikens fortsatta konkurrenskraft. Under 2015 har regeringen beslutat om medel för att främja elbussdrift. Från och med 2016 kan en så kallad elbusspremie sökas av bl.a. trafikhuvudmän. Även för ladd infrastruktur finns medel att söka inom ramen för det så kallade klimatklivet och inom ramen för stadsmiljöavtalen. 1 Förstudie elbuss i Malmö 2 Förstudie elbuss i Malmö 3 8

9 Tågtrafik All tågtrafik körs redan i dagsläget på grön el och sedan 2015 till 100 % på Bra Miljövals-el. Stadsbusstrafik I upphandlingar av framför allt stadsbusstrafik ska grön eldrift prioriteras. Detta både på grund av elens överlägsna klimatprestanda och energieffektivitet men också på grund av dess bullerprestanda och avgasprestanda. Elbusstekniken har utvecklats i rasande takt de senaste åren men är fortfarande i utvecklingsstadiet. I dagsläget finns det olika elbusstekniker på marknaden. Från hybridteknik till långsamladdning på depå med begränsad räckvidd till tilläggsladdning på någon enstaka minut. De olika teknikerna kräver även olika infrastrukturåtgärder för att tillgodose elförsörjningen. Infrastrukturåtgärderna ligger hos kommunerna medan bussarna kommer antingen att ägas av trafikföretagen (som majoriteten av bussarna i dagsläget) eller av Skånetrafiken. Beroende på geografikska förutsättningar och storleken på stadbusstrafiken kommer teknikvalet att se olika ut. Mest troligt är att vi kommer att se en kombination av olika tekniker för att kunna åstadkomma en helelektrifiering av större stadsbusstrafik. Vår resa mot en grön elbussdrift kommer att ske stegvis, förmodligen kommer vi att använda oss av hybrid- och ladd hybridteknik samt eldrift i mindre skala för att sedan övergå till mer storskalig ren eldrift. För att reda ut vilken typ av eldrift som är lämplig för vilken stadsbusstrafik, när elektrifieringen kan ske, vilka aktörer som behöver involveras i arbetet samt hur arbetet ska genomföras behöver individuella handlingsplaner för varje stadsbusstrafik utvecklas. Avtalstider och planerade bussbyten under avtalstid kommer att styra prioriteringsordningen i framtagningen, se dokumentet Bussplan Skåne. Ovan nämnda handlingsplaner kommer efter färdigställande att länkas till detta program. Regionbusstrafik Även i regionbusstrafiken kan eldrift vara framtiden. Förutom biogas- och biodieseldrift kan även elhybrider och elladdhybrider vara aktuella i närtid. Under 2015 togs den första elhybridbussen som är lämplig för förortstrafik med hastigheter upp till 100km/h i serieproduktion. För att styra arbetet med en delvis eller hel elektrifiering av regionbusstrafiken kommer också en handlingsplan utifrån trafikens olika förutsättningar att utvecklas. Arbetet med dessa kommer däremot att ligga lite längre fram i tiden då i ett första skede handlingsplanerna för stadsbusstrafiken prioriteras. Sammanfattande bild på hur Skånetrafikens framtida busstrafik kan se ut. Observera denna bild visar inte en status för busstrafiken 2025 utan en allmän framtidsbild: Framtidsbild Helelektrisk stadsbusstrafik: batteribussar, tilläggsladdning Regionbusstrafik: Hybrider och laddhybrider Expressbusstrafik: biodiesel, biogas, samt hybrider i olika former, ev. vätgas 9

10 Sammanfattande bild fokusområde 1: Utfasningsplan för fossila bränslen Handlingsplaner för stadsbusstrafik Prioritering av grön eldrift En fossilfbränslefri allmän kollektivtrafik 2020 Fossilbränslefri regiontrafik 2018 Utfasningsplaner för fossila bränslen Handlingsplan för regionbusstrafik Prioritering av grön eldrift Andelen fossilbränslefritt 2018: 100 % En fossilfbränslefri särskild kollektivtrafik 2020 Under 2016: Identifiera ett delmål för andelen fossilbränslefritt för färdtjänst och sjukresor Energieffektivitet allmän kollektivtrafik T.o.m : 0,18 kwh/pkm Handlingsplan för ökad energieffektivitet Fr.o.m : 0,15 kwh/pkm. 10

11 Fokusområde 2 Ren luft och minimerat buller (hälsoperspektivet) Fokusområde 2 avser först och främst ett hälsoperspektiv. I tätorter har trafikens höga buller- och avgasernivåer blivit ett allt större hälsoproblem. I städernas trånga gaturum kan inte avgaserna ta vägen någonstans och påverkar människors hälsa negativt i form av lungsjukdomar och, när det gäller mikropartiklar, även cancer. Soliga dagar bildas på grund av höga halter av kväveoxider även marknära ozon som påverkar människors hälsa och växtligheten negativt. Höga bullernivåer kan framkalla stress som vid långvarig exponering kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Även våra tåg, bussar och serviceresor bidrar till de ovan nämnda problemen och vi behöver arbeta aktivt med att minimera vår negativa påverkan. Detta gör vi genom att vi i våra upphandlingar, när det gäller den allmänna kollektivtrafiken, ställer krav på nya fordon med bra avgas- och bullerprestanda samt genom att följa upp befintlig prestanda. Sedan 2014 är det lagkrav med Euroklass 6 (nuvarande klass med strängast miljökrav) på nytillverkade bussar. Däremot besparar vår trafik våra skånska städer ännu större mängder avgaser och högre bullernivåer då vi transporterar många personer samtidigt varav en del annars hade kört egen bil. Avgaser För att minimera avgaser i form av kväveoxider och partiklar har vi satt upp följande mål för den allmänna kollektivtrafiken: För att minska utsläpp av kväveoxider i allmän kollektivtrafik Mål Utsläpp av kväveoxider får maximalt vara 0,07g/pkm 4 Delmål: All ny busstrafik som upphandlas ska ha minst Euroklass 6 i kväveoxidprestanda. Detta som ett medelvärde för den trafik som ska utföras Nyckeltal g NOX/pkm för hela trafiken Andel Euro 6 i ny upphandlad trafik För att minska utsläpp av partiklar i allmän kollektivtrafik Mål Utsläpp av partiklar får maximalt vara 0,0007g/pkm 5 Delmål: All ny busstrafik som upphandlas ska ha minst Euroklass 6 i partikelprestanda. Detta som ett medelvärde för den trafik som ska utföras Nyckeltal g PM/pkm för hela trafiken Andel Euro 6 i ny upphandlad trafik. 4 Värdet motsvarar Skånetrafikens kväveoxidutsläpp/personkilometer under basåret Värdet motsvarar Skånetrafikens partikelutsläpp/personkilometer under basåret

12 Buller Det inkommer löpande klagomål om bullrande bussar. Buller från framför allt den allmänna kollektivtrafiken och då från busstrafiken är en påverkan som våra kunder uppfattar som mycket negativ. Detta påverkar även vårt varumärke. Dessvärre är bullermätningar både svåra att genomföra, bl.a. på grund av omgivningsbuller som bussarnas buller inte kan särskiljas ifrån, och ganska dyra. Detta också med tanke på vår stora bussflotta. Därför är det svårt att ta reda på ett exakt nuläge. Omställningen till eldrift, som enligt detta program ska prioriteras i upphandlingar, kommer att innebära stora förbättringar inom området. Fram till en heltäckande eldrift i framför allt städer behöver vi arbeta aktivt med att kontrollera bussarnas bullerprestanda och säkerställa att certifieringsvärden för buller upprätthålls. Därför har vi identifierat följande mål: För att minska bullret från den allmänna kollektivtrafiken Mål: Buller från allmän kollektivtrafik ska minska. Delmål: Samtliga fordon som används ska vid drifttagande uppfylla certifieringsvärden avseende buller. Trafikföretaget ska på förfrågan från Skånetrafiken kunna uppvisa typgodkännande, med inmätningsresultat, för respektive fordonstyp som används inom trafikområdet. Underhåll av fordon ska säkerställas genom ett bullerprogram för löpande fordonskontroll avseende buller. Bullerkontroller mot certifieringsvärden behöver genomföras minst en gång om året. Då kvantifiering av bullernivåerna är svår har följande indirekta nyckeltal identifierats för att få en indikation på utvecklingen inom området: Andel elfordon i allmän kollektivtrafik (både eldrift och hybriddrift innebär minskade bullernivåer). Andel hybridfordon i allmän kollektivtrafik. Andel fordon som innehåller certifieringsvärden på buller per trafikavtal. 12

13 Sammanfattande bild fokusområde 2: Ren luft Utsläpp av kväveoxider får maximalt vara 0,07g/pkm All ny busstrafik som upphandlas skall ha minst Euroklass 6 i kväveoxidprestanda. Detta som ett medelvärde för den trafik som skall utföras. Utsläpp av partiklar får maximalt vara 0,0007g/pkm All ny busstrafik som upphandlas skall ha minst Euroklass 6 i partikelprestanda. Detta som ett medelvärde för den trafik som skall utföras. Minimerat buller Buller från den allmänna kollektivtrafiken skall minska. Samtliga fordon som används ska vid drifttagande uppfylla certifieringsvärden avseende buller. Underhåll av fordon ska säkerställas genom ett bullerprogram för löpande fordonskontroll. 13

14 Fokusområde 3 Ansvarstagande i leverantörskedjan (socialt perspektiv) Mål: Alla som arbetar hos oss och på uppdrag av oss ska kunna trivas med sitt arbete och ska ha bra villkor både i Sverige och i andra delar av världen. Den offentliga sektorn i Sverige upphandlar för ca 600 miljarder kronor per år. Till allra största del sker dessa upphandlingar med skattepengar. Många upphandlade varor produceras i så kallade högriskländer för brott mot mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter i arbetslivet. I värsta fall råkar människor, som producerar de varor som vi upphandlar med skattepengar, illa ut på andra sidan jordklotet. Barnarbete och slavarbete är vanligt förekommande precis som oskäliga löner och hälsofarliga arbetsmiljöer. Därför har Region Skåne tillsammans med Stockholms Läns landsting och Västra Götalandregionen tagit fram en gemensam uppförandekod för leverantörer som ska avhjälpa och förebygga missförhållanden i arbetslivet. Uppförandekoden 6 innehåller förbud mot kränkningar mot mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter i arbetslivet samt regler för en säker arbetsmiljö och ett ansvarsfullt agerande mot miljön. Både Region Skånes leverantörer och leverantörernas leverantörer (så kallade underleverantörer) omfattas av koden. Koden bifogas alla våra upphandlingar och behöver skrivas under av våra leverantörer resp. trafikföretag. Våra leverantörer förbinder sig att följa koden och att säkerställa att även deras leverantörer följer den. En underskriven uppförandekod är en bra början men kravställaren kan inte förlita sig på att anbudsgivaren verkligen följer koden. Därför behöver det byggas upp ett uppföljningssystem bl. a. med hjälp av revisioner på tillverkningsplatsen, som kan upptäcka och avhjälpa samt förebygga brott mot uppförandekoden i leverantörskedjan. Ovan nämnda revisioner brukar utföras mot Social Accountability Internationals (SAI) standard SA Kring ovan nämnd uppförandekod har man på nationell nivå byggt upp en så kallad uppföljningsportal 8. Uppföljningen inom ramen för portalen fokuserar i dagsläget på upphandlingar inom sjukvården. Skånetrafiken har tillsammans med Västtrafik och SLL startat ett samarbete kring kravställning och upphandling i leverantörskedjan. Tanken är att utveckla system och verktyg för att följa upp den gemensamma uppförandekoden i trafikupphandlingar. Fokus kommer till att börja med att ligga på tillverkning av bussar och spårbundna fordon. Om möjligt ska arbetet ske med hjälp av ovan nämnd uppföljningsportal för uppförandekoden. Våra mål för att följa upp Region Skånes uppförandekod i våra trafikupphandlingar Mål: Under 2016: Utveckla, om möjligt i samarbete med branschen, verktyg och system för uppföljning av den gemensamma uppförandekoden i trafikupphandlingar. Arbetet ska inledningsvis fokusera på tillverkning av bussar och spårbundna fordon och deras komponenter. Under 2016: Utveckla en intern process för att säkerställa socialt ansvarstagande med fokus på fordonsinköp i hela leverantörskedjan. 6 hallbar-upphandling 7 SA 8000: resources/live/sa8000%20standard% pdf 8 uppföljningsportal: 14

15 Sammanfattande bild fokusområde 3: Ansvarstagande i leverantörskedjan Under 2016: Utveckla, verktyg och system för uppföljning av den gemensamma uppförandekoden i trafikupphandlingar. Under 2016: Utveckla en intern process för att säkerställa socialt ansvarstagande med fokus på fordonsinköp i hela leverantörskedjan 15

16 Kommunikationens roll i vårt miljö- och hållbarhetsarbete Kommunikation internt Våra medarbetare ska vara stolta över att arbeta på Skånetrafiken och kunna skapa samhällsnytta varje dag på jobbet. Precis på samma sätt som Skånetrafiken är stolt över sina medarbetares arbete. Därför är det viktigt att våra medarbetare är medvetna om den nytta som vi skapar i samhället och att de är engagerade i arbetet, detta även för att kunna vara bra ambassadörer för vår verksamhet gentemot kund och allmänheten. Denna medvetenhet skapar vi genom att vi internt berättar om och utbildar i vårt miljö- och hållbarhetsarbete samt genom att involvera våra medarbetare i detta arbete. Kommunikation externt Tre av fyra svenskar säger sig ibland, ofta eller alltid göra aktiva gröna val (Differ-undersökning Sveriges grönaste varumärke 2014). Majoriteten av svenskarna är alltså positivt inställda mot aktörer som skapar nytta i samhället och vill själva bidra till ett bättre samhälle. Vår produkt kollektiva resor genomsyras av miljö och hållbarhet och vi har höga ambitioner inom området samt ett aktivt arbete som våra kunder och samhället i stort behöver känna till för att kunna fatta informerade beslut. Miljö- och hållbarhetskommunikationen synliggör den nytta som både vi och våra kunder som reser med oss skapar i samhället vilket leder till ett starkare varumärke och mer lojala kunder och i förlängningen även till rekrytering av nya kunder. Vårt kommunikationskoncept 1. Vi har följande grundbudskap som kommuniceras i alla sammanhang där vi använder Bra Miljövals-symbolen. Budskapet lyfter fram både vår samhällsnytta och våra resors miljömärkning. Tillsammans för en hållbar framtid Där det inte framgår tydligt, såsom på när budskapet sitter på bussar och tåg, att Bra Miljöval syftar på våra resor använder vi följande budskap: Resor för en hållbar framtid 2. Med hjälp av Storytelling berättar vi om vår miljö- och samhällsnytta och skapar positiva känslor för vårt varumärke hos kund och samhället i stort. 3. Våra mål och utfallet i vårt miljöoch hållbarhetsarbete kommunicerar vi årligen i vår redovisning av miljö-, kvalitets- och hållbarhetsnyckeltal. I denna redovisning uppmanar vi även läsaren att kommunicera med oss genom att ställa frågor och lämna synpunkter. 4. Situationsanpassat kommunicerar vi och våra trafikföretag i form av budskap eller nyckeltal om vår trafiks miljö- och hållbarhetsprestanda. Miljö- och hållbarhetstexter finns att tillgå i varumärkeshandboken. För att ständigt förbättra vår kommunikation har vi identifierat följande kommunikationsmål: Mål: Kollektivtrafikens miljö- och hållbarhetsnytta ska spridas till medarbetare, trafikföretag, kund, kommuner, Trafikverket och andra samarbetspartners samt allmänheten och vi ska bygga det hållbara varumärket. Delmål: Från och med 2016: Konstant förbättrade resultat avseende miljö- och hållbarhet i varumärkesmätning. 16

17 Våra största utmaningar och möjliga vägar framåt Detta program har utvecklats för att minimera vår verksamhets miljöpåverkan och för att maximera vår trafiks nyttoeffekter i samhället. Programmet utgår ifrån 3 perspektiv nämligen klimatperspektivet, hälsoperspektivet och ett socialt perspektiv kopplat till ett ansvarstagande i leverantörskedjorna. Utifrån dessa perspektiv har vi identifierat 3 fokusområden för vårt fortsatta miljö- och hållbarhetsarbete nämligen Fossilbränslefrihet och energieffektivitet, Ren luft och minimerat buller och Ansvarstagande i leverantörskedjan. En av våra största utmaningar är att öka energieffektiviteten i vår busstrafik. Att driva en klimatsmart kollektivtrafik handlar inte enbart om att använda sig av biodrivmedel med utifrån ett livscykelperspektiv, bra klimatprestanda utan lika mycket om att använda så lite bränsle som möjligt för att transportera så många resenärer som möjligt. Därför är både fossilfrihet, energieffektivitet och en bra beläggning av våra fordon helt avgörande för en bra klimatprestanda. Att öka beläggningen på våra fordon i hela trafiken är också en förutsättning för att lyckas med vårt mål på fördubblat resande till år Lyckas vi inte med att minska vår energiförbrukning kommer vår trafik trots biodrivmedel påverka klimatet och miljön nämnvärt. Dessutom är trafiken på grund av dagens stora bränsleåtgång dyrare än nödvändigt. Dagens merkostnader för bränslet skulle istället kunna investeras i förbättringar av trafiken som lockar flera resenärer. Detta gynnar återigen klimatet och miljön i allmänhet. Både i energieffektiviseringen och i klimatanpassningen av vår bussflotta bedömer vi att grön eldrift kommer att vara till stor nytta. Eldrift minskar energiförbrukningen med ca 70 % och CO 2 utsläppen (utifrån ett livscykelperspektiv) med över 90 % jämfört med gasdrift 5. Därför kommer grön eldrift att prioriteras i vårt framtida arbete. En annan stor utmaning är att dagens busstrafik inte uppfattas som så miljöanpassad som den är av våra kunder och allmänheten. Buller och avgaser påverkar mest. Höga bullernivåer förorsakar dessutom stora kostnaderna i vårt samhälle och busstrafiken har möjlighet att bidra till en förbättrad situation vilket i bullerkänsliga områden i städer också kan ge kollektivtrafiken en konkurrensfördel framför bilen. Även utifrån ett varumärkesperspektiv är det mycket viktigt att vi följer upp bussarnas buller- och avgasprestanda under löpande avtal samtidigt som vi behöver upphandla nya rena och tysta fordon. Även i detta avseende kommer eldriften att skapa stora förbättringar. 9 Förstudie elbuss i Malmö. 17

18 Även i miljöanpassningen av den särskilda kollektivtrafiken finns utmaningar. Fordonen inom färdtjänst och sjukresor har många funktionskrav på sig bland annat ett krav på låggolv på specialfordon, som begränsar möjligheten att köra fordonen på 100 % biodrivmedel Dessutom är entreprenörerna för tankning av fordon hänvisade till publika tankställen. Idag körs serviceresorna delvis med specialfordon som är ombyggda för att motsvara kundens behov. Dessa fordon finns i dagsläget på marknaden endast med fossil dieseldrift. Hälften av alla fordon inom serviceresor är specialfordon. En möjlig lösning är att kräva låginblandning av förnybart i diesel och klimatkompensera för resterande utsläppgenom köp av utsläppsrätter eller trädplantering. Om utsläppskompensering är tillåten för att uppnå 2020-målet för fossilbränslefrihet är däremot en fråga för Region Skåne centralt att avgöra. Inblandningsnivån av förnybart i diesel ökar däremot konstant ligger den på över 40 % på sommarhalvåret och i snitt på 22 %. I framtiden kan höginblandad HVO även kallad för HVO100 i kombination med hybriddrift vara ett alternativ för att uppnå och upprätthålla fossilbränslefrihet med en bra energieffektivitet inom serviceresor. Slutligen behöver även säkringen av våra leverantörskedjor avseende brott mot mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter i arbetslivet nämnas som utmaning. Denna utmaning har vi gemensam med majoriteten av verksamheterna både i Sverige och i resten av världen. Det som gör uppgiften så komplex är brist på information och kontroll som är typisk för globaliserade leverantörskedjor. Därför är det extra viktigt att vi aktivt arbetar med uppföljning av kraven i vår uppförandekod för leverantörer. Genom att vi ställer krav på våra leverantörer och underleverantörer och genom att vi använder oss av effektiva kontrollmekanismer och vidtar förbättringsåtgärder kan vi bidra till en positiv utveckling avseende skydd av mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter i arbetslivet både i Sverige och internationellt. Samtidigt minskar vi risken för att bli förknippade med missförhållanden i våra leverantörskedjor vilket även skyddar vårt varumärke. 18

19 Risker för att vi inte uppnår målen Det finns alltid risk för att satta mål inte kan uppnås. I tabellen nedan har vi identifierat risker som skulle förhindra att vi uppfyller målen i detta program samt vad detta skulle kunna leda till: Risk Om vi inte lyckas Åtgärder Vi lyckas inte införa eldrift i nämnvärd omfattning fram till Vi fortsätter köra med förbränningsmotorer vilket ger en sämre energieffektivitet och ökade CO 2 -utsläpp. Arbete i enlighet med detta miljö- och hållbarhetsprogram. Vi kan inte bidra till bättre stadsmiljöer genom minskade buller- och avgasernivåer. Vi får inte imagehöjningen i busstrafiken som elbussarna hade gett oss. Kundbehov i särskild kollektivtrafik krockar med fossilbränslefrimålet och vi hittar ingen bra lösning. Måluppfyllese av fossilbränslefrimålet äventyras för serviceresor. Eventuellt behöver Skånetrafiken år 2020 kompensera för kvarstående CO 2 utsläpp. Arbete i enlighet med detta miljö- och hållbarhetsprogram. Mål året 2020: Serviceresebilar som motsvarar våra kunders behov kan inte längre köpas med gasdrift och publika tankställen erbjuder inte 100 % biodiesel eller 100 % etanol. Tankning från egna cisterner inom serviceresor fungerar inte då entreprenörerna är för många och för små. Måluppfyllese av fossilbränslefrimålet äventyras för serviceresor. Eventuellt behöver Skånetrafiken år 2020 kompensera för kvarstående CO 2 -utsläpp Arbete i enlighet med detta miljö- och hållbarhetsprogram. Vi hittar inga effektiva verktyg att utöva kontroll i leverantörskedjorna. Risk för fortsatt dåliga villkor i leverantörskedjorna vilket även innebär risker för vårt varumärke. Arbete i enlighet med detta miljö- och hållbarhetsprogram. Vi lyckas inte kommunicera vår miljö- och hållbarhetsnytta på ett bra och förståeligt sätt för medarbetare, kund och allmänheten. Vi bygger inte varumärke med hjälp av vårt arbete. Skåningarna är inte medvetna om vår miljö- och hållbarhetsprestanda och kan inte fatta beslut därefter. Arbete i enlighet med detta miljö- och hållbarhetsprogram. 19

20 Uppfylld målbild Lyckas vi med att uppnå målen i detta miljö- och hållbarhetsprogram så kommer vi att bidra ännu tydligare till ett mer hållbart samhälle. Framför allt i tätorter kommer vi att se skillnad. Tysta, rena, komfortabla bussar som går på grön el kommer att förbättra stadsmiljöerna och människors hälsa och livskvalitet. I känsliga stadsområden skulle det rent av kunna bli så att biltrafiken blir avstängd och att det enbart är elbussar, cyklar och fotgängare vi ser på gatorna. I takt med att allt flera skåningar skaffar elbil är elbussdrift ett måste för att behålla vår konkurrenskraft mot bilen. Tågtrafiken kommer att vidareutvecklas och där ingen tågtrafik finns kommer expressbussar att binda samman Skåne. Hela vår trafik kommer att drivas på biodrivmedel med starkt reducerade CO 2 -utsläpp. Vårt arbete med leverantörskedjorna kommer att bidra till att våra fordon inte bara är rena och tysta utan även är producerade under anständiga förhållanden. Detta arbete skyddar även vårt varumärke och ger oss trovärdighet. Vi gör rätt hela vägen. Förbättringarna kommer att vara märkbara både för våra kunder och bland allmänheten vilket får fler att vilja resa med oss. Genom att vi på ett bra sätt berättar om vårt arbete kommer vi att skapa en medvetenhet hos våra medarbetare, kunder och allmänheten om den nytta som vår trafik skapar i ett hållbart samhälle. 20