Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå. Vad är vägledning? En studie om skolledares syn på vägledning

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Vad är vägledning? En studie om skolledares syn på vägledning What is career guidance? - A study of school leaders views on career guidance Homa Anwari Waed Elmoussa Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Niklas Gustafsson Datum för slutseminarium: Handledare: Frida Wikstrand

2 2

3 Sammanfattning I denna studie undersöks sju skolor som saknar vägledare genom intervjuer med skolledarna. Syftet med studien är att studera hur rektorer på skolor som saknar vägledare ser på och tolkar vägledning samt hur de organiserar och tillgodoser vägledning I studien används en kvalitativ metod, vilket är relevant för undersökningen eftersom målet är att få en helhetsförståelse och en djupare inblick i skolledarnas syn kring vägledning. I arbetets teoridel presenteras olika teorier och förklaringsmodeller om ledarskap, organisering och översättning (tolkning). Skolledarnas arbete innebär ledarskap inom skolan, organisering av skolan och tolkning/översättning av skolans styrdokument som skollag och läroplan. Resultatet visar i sin helhet att skolorna som saknar en utbildad vägledare kompenserar denna tjänst med annan personal, det kan vara allt från mentor till specialpedagog eller en konsult som redan har annan sysselsättning på respektive skola, detta för att spara på anställningskostnader. Skolledarna ser de knappa resurserna från kommunen som en orsak till att vägledning inte prioriteras och menar att staten och kommunerna därefter bör sats mer på vägledning genom att höja budgeten. Nyckelord: grundskola, skollagen, skolledare, studie- och yrkesvägledning, översättning. 3

4 Förord Tusen tack till våra respondenter som gav sig tid att dela med sig av erfarenhet och synpunkter, utan er hade vi inte haft något resultat! Ett stort tack till vår handledare Frida Wikstrand som gett oss stöd, tips och konstruktiva råd samt varit tillgänglig, utan dig hade detta arbetet varit dubbelt så svårt att genomföra! Vi vill tacka våra familjer som har stått ut med oss och stött oss under den tuffa tiden! Och slutligen ett stort tack till oss båda för ett gott samarbete. Arbetet har blivit uppdelat till en viss del mellan oss. Homa har skrivit tidigare forskning, sammanfattning samt en del av bakgrunden och Waed har skrivit inledning, metod och teori. Resultat, analys och diskussion har Homa och Waed skrivit tillsammans. 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Bakgrund Studie- och yrkesvägledningens historia Vad är studie- och yrkesvägledning? Riksdagens utskotts syn på Studie- och yrkesvägledning Skolinspektionen Syfte och frågeställning Disposition Tidigare forskning Styrning av Studie- och yrkesvägledningen Vägledning i förändring Syo- kulturer i skolan Vem behöver Syo? Sammanfattning Teoretiska utgångspunkter Ledarskap Pedagogiskt ledarskap Fem aspekter inom pedagogiskt ledarskap Organisering Översättning Teoridiskussion Metod Kvalitativ metod Urval Datainsamling och bearbetning Genomförande Analysmetod Validitet och reliabilitet Etiska ställningstaganden i denna undersökning Metoddiskussion Resultat och analys Rektors syn på studie- och yrkesvägledning Analys av rektors syn på studie- och yrkesvägledning Organisering och tillhandahållning av studie- och yrkesvägledning Analys av organisering och tillhandahållning av studie- och yrkesvägledning Rektors ledarskap och översättning av skolans styrdokument Analys av rektors ledarskap och översättning av skolans styrdokument Diskussion Förslag för vidare forskning 42 Referenser Bilaga Intervjuguide

6 1. Inledning Skollagen säger att vägledning måste erbjudas alla elever. Vägledning är en viktig funktion för elever då de får hjälp med sina framtidsval utifrån deras intressen, behov och förutsättningar. 29 Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning (Skollagen 2010:800). Genom att granska de kommunala grundskolorna i en kommun fann vi att det finns 35 % kommunala grundskolor med årskurs ett till nio som saknar en studie- och yrkesvägledare 1. Detta innebär ett problem för både individ och samhälle då vägledning för elever innebär hjälp och stöd för vidare val av studier och arbete. Förlusten av detta stöd för elever har många konsekvenser på både eleven själv och samhället, med detta menas att eleven kan göra felaktiga, irrationella val som han/hon ångrar sedan, dels är det bortkastad tid för eleven att till exempel göra ett omval och dels innebär det onödiga extra kostnader för samhället ( ). Vi vill här tillägga att de skolor som saknar studie- och yrkesvägledare kan bedriva vägledning på annat sätt, till exempel genom att annan skolpersonal genomför vägledningsarbetet, men är annan skolpersonal adekvat för detta arbete? 1 I fortsättningen används begreppet vägledare istället för studie- och yrkesvägledare. 6

7 1.2 Bakgrund I denna del redogör vi kort om vägledningens historia, vad vägledning innebär och vilken betydelse vägledning har. 1.3 Studie- och yrkesvägledningens historia I början av 1970-talet drabbades Sverige av en tillfällig konjunkturnedgång som medförde en ekonomisk kris. Krisen ledde till att staten blev tvungen till besparingar både inom den kommunala och statliga verksamheten. Under denna period gick studie- och yrkesvägledningen igenom stora förändringar (Nilsson, 2005). En arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet, fick i uppgift att utreda organisationen av skolans studie- och yrkesvägledning. Tydliga mål sattes för studie- och yrkesvägledningen inom utbildningspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och den sociala politiken, genomgången ledde också till att tydliga mål markerades för den enskilde individen och för samhället. Den nya syofunktionären skulle finnas i både grundskolan och gymnasieskolan (Nilsson, 2005). I 1980-års läroplan för grundskolan (Lgr 80) framhöll man att det skulle finnas ett samarbete mellan syofunktionärer och lärare (Nilsson, 2005). Vägledningssamtalet blev allt viktigare redskap för vägledarna. Efterfrågan på vägledningsmetodik växte fram under denna period både inom ungdomsskolor och vuxenutbildning (Loven, 2000). Under 1984 kom de nya behörighetskraven gällande syoutbildningen. Syoutbildningen blev en allmän utbildningslinje med 120 högskolepoäng, (motsvarar dagens 180 hp). De kommande åren blev även valmöjligheterna till olika utbildningar allt viktigare och det sattes större fokus på individen och det enskilda vägledningssamtalen. Men fortfarande uppfattades målen för studie- och yrkesorienteringen som svåra att förstå. Decentralisering genomfördes under början av 1990-talet och gällde både skolan och andra områden. Linjesystemet i högskolan ersattes till högskolexamen. Decentraliseringen och avregleringen ledde till att det även blev ändringar i den centralt fastställda utbildningsplanen för studie- och yrkesorienteringen, som istället blev centralt 7

8 fastställda mål för studie- och yrkesvägledarexamen. En stegvis övergång sker, och benämningen syokonsulenten övergår till dagens studie- och yrkesvägledare, samtidigt inrättas den nya treåriga studie- och yrkesvägledarutbildningen. Under 90-talet infördes individuella handlingsplan i skolorna och studievägledarnas främsta uppgift blev nu att vägleda elever till vidare utbildningar, praktik eller arbetslivet (Nilsson, 2005). I Läroplanen 1994, framgår det till exempel att skolan ska sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning (Lpo 94. S 10). Våren 2000 gjorde Skolverket kvalitetsgranskningar på studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter. Kvalitetsgranskningarna visade att elevernas upplevelser kring skolans studieoch yrkesvägledning inte höll måttet. Eleverna kände att det var större fokus på betygs - taktikoch yrkesval istället. Många av gymnasieeleverna upplevde att informationen om vidare studier var bristfälliga. Skolverkets inspektörer menade att vägledarnas arbetsuppgifter och uppdrag skulle ses över och omformuleras (Skolverket, 2000). Det har varit mycket tal om lärarnas och skolledarnas engagemang i skolans studie- och yrkesorientering. Under år 2002 visar skolverkets kvalitetsgranskningar att varken lärare eller skolledare har förutsättningar att leda det pedagogiska arbetet inom skolans vägledning (skolverket, 2002). År 2005 fick Skolverket uppdrag av regeringen att utvärdera hur studie- och yrkesvägledningen i det offentliga skolväsendet organiseras. Resultatet visade att eleverna saknar kunskaper kring utbildningssystemet och övergångar till arbetslivet. Studien visade även att fler än var tionde elev som gick ut årskurs nio våren 2005 inte var behörig till gymnasieskolans nationella program. Detta medförde stora konsekvenser för vägledarnas arbete (skolverket, 2005). Kvalitetsutvecklingen av vägledning redovisades i ett uppdrag av skolverket 2009, där skolverket bedömer att studie- och yrkesvägledningen är hela skolans ansvar. En del av vägledningsarbeten byggs in i undervisningen och tanken är att rektorer skall vara med i utvecklingsarbetet. Utvärderingen lyfter fram att det är rektorns ansvar att se till att fler blir delaktiga i vägledningen (skolverket, 2009). 8

9 1.4 Vad är studie- och yrkesvägledning? Gunnel Lindh (1997) skriver i sin avhandling om vägledning i vid respektive snäv bemärkelse, med det menar hon att vägledning i vid bemärkelse är den vägledning som en organisation, i detta fall skolan, erbjuder elever inför framtida val av utbildning, yrke och arbete. Lindh refererar till Lgr 80 där det framhålls inslag i undervisningen som särskilt syftar till att ge eleverna förberedelse för framtida yrkesval och kunskaper om arbetslivet (Lgr 80.S.36). Vägledning i vid bemärkelse innebär alltså att integrera studie- och arbetslivsorientering i undervisningen, detta leder till att det är hela skolans ansvar. Vägledning i snäv bemärkelse benämner däremot den personliga vägledningen, enskilt eller i grupp. Det är vägledning som bedrivs inom en organisation, i detta fall skolan och där en professionell vägledare hjälper den enskilde individen utifrån dennes problem, till exempel inför val av vidare studier, yrken och arbete (Lindh, 2009). 1.5 Riksdagens utskotts syn på Studie- och yrkesvägledning I ett betänkande från riksdagens utskott står det att studie- och yrkesvägledning är viktigt för elever eftersom det bland annat kan förebygga felaktiga val som kan leda till onödiga kostnader för både individen och samhället. Studie- och yrkesvägledning är av stor betydelse för den enskilde, bland annat bidrar verksamheten till att allt fler elever väljer en utbildning som passar deras förväntningar och intressen och även att vägledning ökar genomströmningen ( ). 9

10 1.6 Skolinspektionen Enligt skolinspektionen ( ) får inte alla elever den studieoch yrkesvägledning som de har rätt till. De menar att en god vägledning ökar elevernas kunskaper om utbildningar, yrken och branscher samt att det bidrar till väl övervägda val inför studie- och yrkesliv. Skolinspektionen vill därför granska 34 skolor över hela riket. Granskningen syftar på tillgång och kvalitet av studie- och yrkesvägledning på skolorna. Forskning och utredningar visar enligt skolinspektionen att studie- och yrkesvägledning är en lågt prioriterad verksamhet som oftast begränsas till enskilda satsningar under gymnasieval på skolor, och att det oftast inte är en process som följer eleverna genom hela utbildningen. Skolinspektionen undersöker bland annat om rektorn använder studie- och yrkesvägledarens kompetens för att sprida kunskap och stödja övrig personal på skolan vad gäller studier och arbete. Det undersöks även om vägledningsverksamheten ges som en process, dvs. att eleverna har ständig tillgång till vägledning och inte enbart får tillgång till det inför praktiken (prao) samt att frågor som rör studie- och arbetsliv integreras i undervisningen. Huvudmannens ansvar för studie- och yrkesvägledningen granskas därefter för att undersöka att det finns ett fungerande system och rutiner på skolan för att kunna utveckla personalens kompetens och kvalitén i vägledningen. 1.7 Syfte och frågeställning Med tanke på inledningen och bakgrunden ovan är syftet med studien att studera hur rektorer på skolor som saknar vägledare ser på och tolkar vägledning samt hur de organiserar och tillgodoser vägledning. Frågeställningar som vi vill få besvarade i vår studie är: Vilka kunskaper har rektorer om vägledning och dess betydelse? Hur organiserar och tillgodoser rektorer vägledning på skolan? Hur tolkas styrdokumenten vad gäller vägledning på de skolor som saknar vägledare? 10

11 1.8 Disposition Inledningsvis har vi ringat in det problemområde vi är intresserade av att studera, vi har även beskrivit vårt syfte med denna studie och presenterat våra frågeställningar. I bakgrund presenterar synpunkter kring vägledning av bland annat skolinspektionen samt en förklaring av begreppet vägledning ur Gunnel Lindh (2009) samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen. I tidigare forskning presenterar vi tidigare studier/forskning som är relevant till vårt ämnesval, i slutet av det kapitlet har vi förklarat relevansen på de presenterade forskningarna för vårt arbete. I teori lyfter vi teorier om pedagogiskt ledarskap, organisering och översättning, teorierna ska användas för att förklara vårt resultat. I kapitlet resultat och analys presenterar vi våra intervjuer genom teman, efter varje tema följer en analys av respektive tema. De teman vi använder är kopplade till våra frågeställningar. Slutligen har vi kapitlet diskussion där vi diskuterar arbetet i sin stora helhet. 11

12 2. Tidigare forskning I detta kapitel presenterar vi tidigare forskning som presenterar skolledares syn och uppfattning av vägledning. 2.1 Styrning av Studie- och yrkesvägledningen I början av talet styrdes vägledningen statligt och var då mer likformig på nationell nivå vad gäller hur mycket vägledning som erbjöds samt hur kvaliteten på vägledningen var. I dagsläget styrs vägledningen lokalt, av kommunerna som i sin tur överlåter ansvaret till skolornas rektorer som ansvarar för utformningen av vägledningen. Detta har resulterat i stora skillnader från kommun till kommun eller från skola till skola vad gäller hur mycket vägledning som erbjuds, samt antalet elever per vägledare och slutligen kvaliteten på vägledningen. Skillnaderna beror på kommunens utbildnings och inkomstnivå samt det lokala politiska styret. Att ansvaret överlåtits till skolorna rektorer innebär även anställning av vägledare som saknas den treåriga studie- och yrkesvägledarutbildningen på kandidatnivå. Detta i sig bryter inte mot reglerna då det inte framgår i skollagen att den som ger vägledning ska ha en studie- och yrkesvägledarutbildning och därmed är det upp till rektor att bedöma lämpligheten hos den person som ska ge vägledning på skolan. Dock får en person utan studieoch yrkesvägledarutbildning anställas högst i 12 månader (Lundahl & Nilsson, 2009). 12

13 2.2 Vägledning i förändring James Dresch och Anders Lovén, intresserade sig i en studie för kvalitetskriterier för en bra och fungerande vägledning, samt för hur kvalitén kan förbättras. De var intresserade av att få en uppfattning om hur de olika aktörerna, bland annat skolledarna, ser och reflekterar kring studieoch yrkesvägledningen. Studien visade såväl att studie- och yrkesvägledningen uppskattades och ansågs som en viktig funktion. Men däremot visade studien att föräldrarna hade ganska oklara bilder av syofunktionen. I ett framtidsseminarium diskuterades och analyserades vägledarnas yrkesroll idag och i framtiden. Vägledarna lyfte upp viktiga punkter under seminariediskussionen. Bland annat handlade det om hur omvärldsförändringar påverkar elever, såsom intrycket från media, demokratisering i samhället, och vuxna som har förväntningar på att eleverna ska vara mognare än vad de egentligen är. Dessa förändringar skapar enligt forskarna spänningar mellan elev och vuxen. Många av eleverna saknar framtidstro, och känner sig odugliga, vilket motiverar vägledarna till att förbättra deras självförtroende. Även de ökade valmöjligheterna till gymnasieskolan har medfört att vägledarna hela tiden måste visa att det finns hjälp att få. Under seminariet diskuteras även några oklarheter kring vägledarollen, så som brist på stöd i styrdokumenten och forskning och metodutvecklingens bristfälliga framsteg som har lett till att många vägledare känner sig otrygga i sin yrkesroll. I en del av studien genomfördes intervjuer med elever och vägledare. Frågorna som lyfts upp har bland annat handlat om mångfalden, som är en del av den svenska skolans vardag. Vägledarna i studien har framhållit att det finns kulturella, etniska, ekonomiska och sociala skillnader mellan barn och ungdomar och att vägledningen kan se olika ut beroende vem man vägleder. Resultatet visar att vägledarollen har förändrats över tiden, och att i samband med de övervägande valalternativen ökar behoven av vägledningen. Eftersom valmöjligheterna inför gymnasieskolan blivit många så innebär det också att eleverna upplever beslutsångest, och är i behov av alltmer personligt vägledning (Dresch & Lovén, 2003). I denna studie framkommer det inte enbart skolledarnas syn på studie- och yrkesvägledning, utan man har utgått med att räkna fram all skolpersonalens synpunkter och värderingar kring studie- och yrkesvägledning på skolan. Syftet med undersökningen sätter fokus på en förändrad vägledarroll i en förändrad omvärld. Av slutanalysen har man kommit 13

14 fram till att det finns olika faktorer till ett ökat behov av vägledning och att skolpersonalen, då bland annat skolledarna värdesätter och uppskattar studie- och yrkesvägledning på skolan. 2.3 Syo- kulturer i skolan Lennart Henrysson (1994) kartlägger i sin studie, Syo- kulturer i skolan, elevers och skolpersonals uppfattningar om studie- och yrkesvägledning på ett antal högstadieskolor. Begreppet syo- kultur avser i detta sammanhang elevernas och skolpersonalens föreställningar om värderingar kring syoverksamheten 2 på de olika skolorna. Henrysson (1994) har även påpekat att studie- och yrkesorienteringen (syoverksamheten) är en viktig funktion i skolan, eftersom det förbereder eleverna inför deras framtidsval i arbetslivet. För att en skola ska lyckas ha en fungerande syoverksamhet som gäller stort engagemang från skolans personal. Resultaten av studien visar tydligt att skolpersonalen uppfattar syons främsta mål är att hjälpa eleverna vid val av yrke, och för att dessa mål ska kunna nås så måste det ske genom gemensamma gruppvägledningar, personliga vägledningssamtal och praktiskt arbetslivsorientering (prao). Även skolledarna har sina uppfattningar om hur målen för syoverksamheten ska uppnås, och menar att man borde lyfta in arbetslivsfrågorna på skolan och belysa att det är viktigt att ha kunskaper om hur det fungerar i arbetslivet för eleverna. Skolledarna betonar också vikten av vägledning och menar att skol- och arbetslivsfrågor borde diskuteras redan vid låg- och mellanstadiet, då det är betydelsefullt att eleverna redan har en viss förberedelse inför den föränderliga arbetsmarknaden. När man kommer till skolpersonalens uppfattningar angående ansvaret för syoverksamheten, så konstaterar författaren att samtliga intervjuade skolledare anser att det är rektorerna på skolan som har ansvar för syoverksamheten, men att även lärarna har ett visst ansvar vad gäller syo frågorna. De menar att en bra syoverksamhet grundas på ett gott samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare. Däremot framhäver lärarna att det är syofunktionärerna 3 som bär ansvaret för 2 Syoverksamheten betyder Studie- och yrkesvägledningsverksamheten. Begreppen från respektive forskning har inte ändrats 3 Syofunktionär innebär studie- och yrkesvägledare- den person som bedriver vägledning och är utbildad vägledare. 14

15 sin verksamhet även om rektorn har det formella ansvaret. I studien framkommer det att syofunktionärerna har ett ganska bra förtroende för skolledarna, samtidigt fungerar även deras samarbete med både skolledare och kuratorer på skolor där de jobbar. Syofunktionärerna upplever att samarbetet med lärarna inte är lika bra men önskar att det kunde förbättras, medan lärarna inte kände samma behov av samarbete (Henrysson, 1994) Sammanfattningsvis kan man säga att vid jämförelsen mellan de olika skolorna finns det både skillnader och likheter i skolans syo- kulturer. Enligt Henrysson (1994) finns det tre faktorer som har påverkan på hur en skolas syo- kultur utvecklas. De tre faktorerna är olika personers inställning och kompetens, till exempel rektorns inställning är grundläggande för en skolas syo- kultur och hur den organiseras. Syofunktionären har en stor roll vad gäller att skapa goda relationer till lärare, elever och skolledning. Den andra faktorn är yttre ram faktorer som till exempel skolans geografiska läge, eller att skolpersonalen inte har lika goda kontakter med näringslivet. Den tredje faktorn är den allmänna skolkulturen, att skolpersonalens förhållningsätt mot eleverna bidrar till den skolkultur en skola får, som vidare även gäller skolans syo- kultur. Man kan säga att en skola med bra syo- kultur kan kännetecknas av att rektorn har en positiv inställning till syoverksamheten, och därmed har kännedom om bland annat vägledningens betydelse och stödjer syoverksamheten (Henrysson, 1994). 2.4 Vem behöver Syo? Kerstin Borhagen och Anders Lovén (1991) har utfört en studie om hur andra inom Skolväsendet ser och värderar syofunktionen på skolan. Målet är att kunna använda rapporten som bas i utvecklingsarbete kring syofunktionen. Studien inriktar sig i princip till alla inom skolverksamheten och uppföljningsenhetens syoverksamhet. Studiens resultat är framställt utifrån 330 intervjuer som är uppdelade på syofunktioner, skolledare, lärare, skolpersonal och elever, på sammanlagt tolv grundskolor, åtta gymnasieskolor och fyra kommunala uppföljningsenheter. Tre uppgifter som benämns i samband med syofunktionärerna arbetsområde är information om utbildningar, yrken och arbetsmarknad, individuella lösningar för elevernas studiegång och uppsök av praktikplatser samt eventuellt administrativa uppgifter. 15

16 Skolledarna och även lärarna uppskattar att det finns någon på skolan som fyller dessa arbetsuppgifter på skolan (Borhagen & Lovén, 1991). Sammanfattningsvis har skolledare, lärare, och elever menat att en syofunktionär ska vara lyhörd, utåtriktad, klar och tydlig i budskapet. Syofunktionärens kompetens uppskattas eftersom det är bara de som kan hitta de individuella lösningar för eleverna när det gäller deras studiegång samt hjälpa elever med svårigheter på skolan. Även syofunktionärerna verkar vara nöjda med sina arbeten, framförallt uppskattas friheten att själv forma sitt jobb. I analysdelen konstateras det att syofunktionen i grund och botten inte är en målstyrd verksamhet, utan har formats av skolledare, lärare och elevers behov. Vidare framkommer det också i rapporten att syofunktionärerna känner sig ganska ensamma i sin yrkesroll, eftersom det oftast inte finns någon kollega att utföra sina diskussioner med. Fokus i rapporten omfattar frågor kring syofunktionens ambitionsnivå, verksamhetens omfattning, resursnivå och utvärdering. Majoriteten av rektorer/ skolledare har beskrivit syofunktionen som viktigt del av skolan, samt påpekat att de tillhör en del av elevvårdsteamet (Borhagen & Lovén, 1991). I studien tar man även upp resursproblematiken kring syoverksamheten. Resurser handlar i detta fall inte bara om pengar utan om vilka som ställer upp, material, tid, intresse, fortbildning med mera. Ett av problemen för många av de intervjuade syofunktionärerna är att komma upp på heltidstjänst på grund av de knappa resurserna, de tvingas därför splittra sin tjänst på olika skolor. Flera skolledare hade idéer om att kombinera syon med annan verksamhet för att på så sätt utsöka syoresursen. Av resultatet att döma så uppskattas syoverksamheten väldigt mycket av skolledare, lärare och även elever. Det har till en viss del förekommit även lite kritik framförallt från eleverna vad gäller syofunktionärerna på grundskolorna. Oftast har det handlat om fel information eller förvirring kring gymnasieval (Borhagen & Lovén, 1991). 2.5 Sammanfattning Sammanfattningsvis kan man konstatera att studierna av Dresch och Lovén (2003), Henrysson (1994), Borghagen och Lovén (1991) och Lundahl och Nilsson (2009) har haft i syfte att 16

17 undersöka syoverksamheten och dess yrkesroll. De fokuserar bland annat hur olika aktörer inom skolväsendet ser på och värderar skolans studie- och yrkesvägledning, samtidigt ser de på hur kvalitén på vägledningen kan förbättras. Författarna har i sina studier valt att få en inblick i skolpersonalens bland annat skolledarnas uppfattningar om vägledning på skolan. I undersökningarna som lyfts här framkommer att skolledare uppskattar vägledningen på skolan och ser det som en betydelsefull funktion som är en viktig del av skolan. Det är tydligt att skolledarnas inställning till syoverksamheten har en stor betydelse i skolan. En anledning är skolledarnas formella roll. Forskningen visar även att en bra syo- kultur skapas om skolledaren har en bra relation till skolans syoverksamhet och värdesätter syofunktionärens arbete, samt kunskap om vad SYV är. I Borhagen och Lovéns (1991) undersökning framkommer det att det är på grund av resurserna som vägledningen inte prioriteras av skolledarna. Trots att vägledningen har en stor betydelse och framkommer som en viktig funktion på skolan så finns det inget krav som påstår att en behörig vägledare måste anställas. I James Dreschs och Anders Lovéns, (2003) studie, framkommer det att vägledarollen har ändrats med tiden och att det är de ökade valmöjligheterna som ökar behovet av vägledningen. Till exempel att det finns fler valalternativ till gymnasieskolor idag än vad det fanns tidigare, vilket medför större beslutsångest hos elever som behöver individuella vägledningsmetoder. 17

18 3. Teoretiska utgångspunkter I detta kapitel presenterar vi olika teorier och förklaringsmodeller om ledarskap, organisering och översättning. Vi anser att dessa teorier är lämpliga då studiens informanter är skolledare vars roll innefattar ledarskap, organisering av skolan och tolkning av styrdokument. De teoretiska utgångspunkter vi tar upp kommer att vara ett stöd för oss vid analys av skolledares attityder och förhållningssätt i studiens resultat och analys. 3.1 Ledarskap Bolman & Deal (2005) menar att det finns olika typer av ledarskap inom olika organisationer som passar in i olika sammanhang. Majoriteten av definitionerna på ledarskap menar att ledarskap både är en social process och en relation mellan ledare och ledda 4. Processen går ut på att motivera de ledda i en organisation och få dem att sträva mot ett gemensamt mål. När ett ledarskap är fungerande ökar de leddas respekt och tillit till ledaren, om ledarskapet däremot inte fungerar minskar eller avtar respekten och tilliten till ledaren Pedagogiskt ledarskap Att vara skolledare innebär att det finns många krav och principer att ta hänsyn till. Nilsson (1995) menar att det finns tre aspekter av pedagogiskt ledarskap i skolan. De tre aspekterna innebär att rektorn ska använda grundläggande pedagogiska principer i sitt ledarskap, att vara 4 All skolpersonal som rektor/skolledare ansvarar för. 18

19 ledare för en pedagogisk verksamhet samt att utveckla den lärande organisationen. Nedan följer en beskrivning av varje aspekt. Att använda grundläggande pedagogiska principer i sitt ledarskap innebär att leda gruppen mot de gemensamma målen och ge goda förutsättningar för utveckling samt vara tydlig med krav och förväntningar gentemot de ledda. Att vara ledare för en pedagogisk verksamhet innebär att ha kännedom som ledare om vad som händer i verksamheten, vara intresserad av pedagogik och gärna visa sig i skolan bland lärare och elever. Det är även viktigt att ledaren är med i lärarnas arbete genom att till exempel samla in och analysera prov. Sist men inte minst kommer den tredje aspekten Att utveckla den lärande organisationen, vilket innebär att höja kvaliteten på arbetet och skapa ett tryggt klimat. För detta krävs arbete från ledaren med kontinuerlig förändring och utveckling (Nilsson, 1995.S.42-61) Fem aspekter inom pedagogiskt ledarskap Maltén (2000) tycker till skillnad mot Nilsson (1995) att det finns fem aspekter inom pedagogiskt ledarskap. Det pedagogiska ledarskapet står för det integrerade dynamiska ledarskap som förklarar ett förändrings- och utvecklingsarbete i till exempel skolan som är en lärande organisation. Hon menar att de fem ledaraspekterna måste hänga samman för att ett pedagogiskt ledarskap ska vara meningsfullt. Nedan har vi beskrivit de fem aspekterna. Den första aspekten är mål. Målstyrningen i till exempel skolan handlar om vad som ska uppnås med arbetet i skolan. Den målinriktade ledaren involverar de anställda i utvecklingsarbetet genom att ge dem en del makt, ansvar och befogenheter. Detta sker genom att ledaren ständigt har en dialog med de anställda och tar hänsyn till deras erfarenheter, kunskap och även förslag (Maltén, 2000). Maltén (200) menar att det finns fyra typer av mål och ytterliga nivåer av dessa mål när det gäller skolan. Vi presenterar först huvudmålen för att sedan gå in på målnivåerna inom skolväsendet. Det finns inriktningsmål som innebär att det finns ett huvudmål för organisationen, en grundsyn eller en verksamhetsidé. Effektmål innebär att man sätter upp konkreta och mätbara resultat som preciserar huvudmålet, effektmålet visar alltså resultatet på 19

20 det arbete som gjorts för att uppnå grundmålet, på ett konkret sätt. Produktionsmål fokuserar på hur verksamheten är uppbyggt samt vilken kompetens och typ av personal som behövs för att just denna verksamhet ska uppnå sina mål. Till exempel krävs det personal med lärarkompetens för att uppnå lärandemålen. Resurser är det sista målet och innebär materiella ting samt ekonomiska resurser som krävs för att verksamheten överhuvudtaget ska fungera. Det kan vara resurser för teknisk utrustning och ekonomiska resurser för att ha verksamheten ska ha råd att anställa personal och betala lön. Vidare menar Maltén (2000) att det finns olika nivåer på målen inom skolväsendet och det är samhällsmål som står för vad samhället vill utnyttja skolan till, detta mål formuleras av utbildningspolitikerna och målen kan till exempel vara att det ska finnas större jämlikhet på skolan, ökad solidaritet eller att skolan ska utmärkas av demokrati. Utbildningsmål står helt enkelt för målet med själva utbildningen och utformas av skolverket i samarbete med skolpolitiker och skolchefer. Undervisningsmålet, preciserar målet med själva undervisningen, med detta menas vad undervisningen ska ge elever/studenter i form av kunskaper, färdigheter och attityder. Slutligen kommer processmålet som syftar på hur inlärningsprocessen ska ske och förklaras som kunskap om hur kunskap inhämtas till exempel inlärningsmetoder/stilar. Relationsinriktad ledaraspekt innebär att ledaren uppskattar de anställda i sin organisation genom att ta till sig deras kunskap och erfarenhet samt skapa ett tryggt klimat. Detta innebär att ledaren måste samspela på tre nivåer inom organisationen, individen, gruppen och organisationen i sin helhet. Det relationsinriktade pedagogiska ledarskapet fokuserar på mänskliga resurser, ledaren i en pedagogisk verksamhet ska satsa på de leddas kreativitet och utvecklingspotential. Praktiskt sett tillämpas denna aspekt genom att ledaren först och främst är med och ser hur verksamheten fungerar och vad som händer i verksamheten samt är insatt i de leddas arbete för att sedan delegera ansvar till sina ledda, dvs. får de att vara delaktiga i ledarens utvecklingsarbete på skolan (Maltén, 2000). För att det pedagogiska ledarskapet ska bli värdefullt behöver det, förutom den mål- och relationsinriktade ledaraspekten kompletteras med en förnyelseinriktad ledaraspekt speciellt i en lärande organisation som skolan. Ledaren måste vara positivt inställd till förnyelse och förändring, dvs. utveckling. Ledaren ska även få sina ledda (personalen) att engagera sig (Maltén, 2000). 20

21 Etiskt inriktad ledaraspekt innebär att en ledare agerar etiskt korrekt. I praktiken betyder detta att ledaren är lojal mot sin organisation och sina ledda, även att ledaren visar medkänsla, förståelse och engagemang. Den etiskt inriktade ledaren utmärker sig genom en rad viktiga egenskaper som ätt uppträda med moral och principfasthet och trovärdighet. Vidare ska ledaren vara en god lyssnare och kunna skapa en social kontakt inom organisationen (Maltén, 2000). En situationsinriktad ledaraspekt innebär att ledaren väljer en passande ledaraspekt till varje situation. Ledarens val baseras på de leddas kompetens, mognad, uppgiftens svårighetsgrad och tendens till utveckling för den enskilde och inom organisationen. Det sistnämnda innebär att individen själv har benägenhet att utvecklas och utveckla organisationen hen arbetar inom. Ett exempel är att ledaren inte bör delegera ansvar till en alldeles ny individ inom organisationen eftersom hen i många fall inte har hunnit komma in i arbetet och har därför inte fått tillräckligt med kunskap inom just denna organisation för att bli tilldelad stort ansvar ännu (Maltén, 2000). 3.2 Organisering Jacobsen & Thorsvik (1998) menar att offentliga organisationer styrs genom ett skriftligt lagoch regelverk och är i grunden politiskt styrda. Formellt sett styrs skolan av politiker som sedan lägger ansvaret på kommunerna i landet. Skolan är en offentlig organisation som arbetar i riktning mot sitt mål, däremot är målsättningen i skolan komplex och kompromissstyrd då skolan ska drivas kostnadseffektivt och samtidigt beakta en del demokratiska ideal. Sådana krav i den offentliga organisationen står ibland emot varandra. Majoriteten av den offentliga sektorns uppgifter är att tillhandahålla tjänster. Skolan ska utbilda elever och förbereda dem inför övergången från skola till vidare utbildning eller arbetsliv. Skolans mål kan i praktiken inte uppnås, dvs. det finns inget slut på skolans mål då det alltid pågår, förnyas och utvecklas. De politiska målsättningarna innehåller både kompromisser och motstridiga mål. Till exempel kan det finnas ett krav på skolan att tillhandahålla en specifik tjänst men å andra sidan inte finnas tillräckligt med resurser för denna tjänst. De resurserna naturligtvis är begränsade 21

22 tvingas skolledare att prioritera. Christensen m.fl. (2005) menar att moderna offentliga organisationer står inför en komplexitet, med det menas att de behöver överväga ekonomiska hänsyn med demokratiska värderingar, vara lojala mot den befintliga regeringen och samtidigt vara politiskt neutrala för att vara lika användbara för varje ny regering. 3.3 Översättning I den decentraliserade skolan får skolledaren ett stort ansvar för hur skollagen och läroplaner ska förstås och implementeras i den daglige verksamheten. Översättningsteorin förklarar hur saker och ting tolkas eller översätts, det kan vara allt från regler, riktlinjer, lagar och styrdokument. Vi fokuserar här på skriftliga dokument. Låt säga att fem olika skolledare läser en paragraf ur skollagen, vi kommer då att få fem olika översättningar eller tolkningar av en och samma lag. I vissa fall brukar översättning ske på det sätt som i praktiken gynnar den egna organisationen mest och som bäst passar till den lokala situationen. Översättning sker för att organisationen ska kunna använda idéerna i de skriftliga styrdokumenten på ett konkret, praktiskt sätt (Christensen m.fl, 2005). Czarniawska (2005) menar att en idé är resande och färdas via en hjärna eller via händerna på en människa. Idén kan vara en text, en ritning eller en modell. Idén förändras på vägen, den tolkas på nytt för varje gång den reser vidare till en ny destination, till exempel en ny hjärna. När idén har tolkats omvandlas den till en handling, dvs. det materiella blir konkret handling. Handlingen upprepas sedan och blir till en normativ handling - så här ska det göras. Eftersom idén reser till olika destinationer och tolkas på nytt efter varje resa ökar mångfalden efter varje ny översättning, idén blir till många olika handlingar och varje destination som tolkar denna idé anser att den är den rätta. 3.4 Teoridiskussion Vi kommer att använda oss av de olika aspekterna av pedagogiskt ledarskap för att försöka förklara skolledarnas syn på vägledning i sin organisation. Vad gäller det pedagogiska 22

23 ledarskapet är det främst resurser som används i analysen. Resurser är ett av de fyra huvudmålen för den lärande organisationen. För att förklara organiseringen av till exempel vägledningen i skolan kommer vi att använda oss av organiseringsteorin ovan, slutligen kommer vi att förklara hur skolledare tolkar skolans styrdokument med hjälp av översättningsteorin. 23

24 4. Metod I detta kapitel presenterar vi metoden vi använder i arbetet, vilka för och nackdelar det finns med vår metodval samt hur vi har arbetat med denna valda metod. Metoden kan betraktas som ett verktyg eller redskap. Ett sådant redskap är tillvägagångssättet man använder för att få svar på frågor och få ny kunskap inom ett område. Metoderna handlar om hur man hämtar in, organiserar och tolkar information (Larsen, 2007.S.17). 4.1 Kvalitativ metod Vi har i vårt arbete valt kvalitativ metod, vilket innebär att man vill undersöka något, till exempel vad personer tycker, agerar och upplever i olika situationer. Resultatet av det man undersökt i en kvalitativ metod är kvalitativa data. Dessa data sammanställs inte i siffror utan förklarar en individs synpunkt eller upplevelse. Fördelen med kvalitativ metod är att man som forskare kan gå in på djupet för att kunna få en bättre helhetsförståelse, dels för att man möter informanten ansikte mot ansikte och dels för att man får möjlighet att ställa följdfrågor i det fall man känner sig osäker inför vad som sägs. Däremot är det svårare att bearbeta kvalitativ data då man till exempel inte har färdiga ikryssade svar, utan snarare en dialog som ser olika ut från informant till informant (Larsen, 2007). 24

25 4.2 Urval Eftersom arbetets syfte är att undersöka hur skolledare ser på och tolkar vägledning, har vi valt att intervjua sju skolledare på sju olika kommunala grundskolor som saknar en vägledare. Vi har tittat på hemsidorna, och tagit kontakt med skolledarna. Skolledarna är i botten lärare som har gått rektorsutbildning. Vetenskapligt sett anses detta som ett godtyckligt urval, det innebär att man själv väljer sina informanter utifrån vilka man själv tycker är lämpliga att intervjua (Larsen, 2007). 4.3 Datainsamling och bearbetning Eftersom vi vill undersöka skolledares syn på vägledning valde vi att använda oss av den kvalitativa metoden och semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer används för att få en djupare förståelse om något, och för att informanterna ska få tala fritt om det ämnet som tas upp. Vi som intervjuar styr dock samtalet genom att ställa följdfrågor som dyker upp under samtalet. Som stöd under våra intervjuer använder vi oss av en intervjuguide som innehåller frågor och stödord som är relevanta för vår forskningsfråga. På så sätt styrdes samtalet för att få svar på vår forskningsfråga. Vid sådana intervjuer är det svårt att anteckna allt som sägs, och för att förebygga förlust av mycket viktig information valde vi att spela in samtalen (Larsen, 2007). 4.4 Genomförande Vi kontaktade våra informanter per telefon och presenterade oss själva och vårt arbete, därefter bokade vi in tider för samtal med respektive informanter. När vi väl träffade våra informanter informerade vi om vår undersökning enligt vetenskapsrådets etiska riktlinjer och fick ett 25

26 godkännande då vi lovade att hålla informanternas önskan vad gäller bland annat anonymitet 5. Samtalen varade i genomsnitt 30 minuter och spelades in. De inspelade samtalen transkriberade vi sedan i sin helhet och valde utifrån våra forskningsfrågor det vi ansåg som viktigast att ha med i resultatet. 4.5 Analysmetod Vi har valt att använda oss av en innehållsanalys som metod för analys av vårt resultat. Vi använde oss av en intervjuguide med frågor och stödord som hjälp under samtalen, frågorna i intervjuguiden är kopplade till våra frågeställningar och till de teorier vi använt. Larsen (2009) menar att innehållsanalysen är den mest användbara metoden för kvalitativa data som intervjuer. Svaren på våra intervjuer sammanställde vi i resultat kapitlet i temaform och efter varje tema följer en analys. Analysen skrev vi med hjälp av våra teorier som vi använt för att analysera informanternas synpunkter och handlingar. 4.6 Validitet och reliabilitet Larsen (2009) menar att validitet innebär giltighet och relevans. När forskare gör datainsamling utifrån studiens frågeställningar är det viktigt att det finns relevans i relativ till syftet. Våra frågeställningar är kopplade till vårt syfte och utifrån dessa båda har vi skapat vår intervjuguide som användes under intervjuerna. Vi anser att vår undersökning har en validitet, då vi tycker att det är viktigt att uppmärksamma skolor som saknar en behörig vägledare. Det är även viktigt för oss att veta hur dagens skolledare tolkar skollagen och styrdokument vad gäller vägledning. Reliabilitet handlar enligt Larsen (2009) om tillförlitlighet och noggrannhet under hela arbetets förlopp. Detta omfattar all data som har samlats in, i vårt fall är det våra intervjuer. 5 Läs vidare Etiska ställningstaganden i vår undersökning för detaljerad information. 26

27 4.7 Etiska ställningstaganden i denna undersökning Våra informanter blev kontaktade via telefon där vi förklarade vad vår undersökning handlar om och syftar till. När vi träffade informanterna förklarade vi detaljerat om undersökningen. Vi berättade även hur undersökningen kommer att behandlas sedan och var den eventuellt kommer att publiceras. Samtliga informanter lät lite tveksamma, vid det laget berättade vi även att respektive informant har rätt att avbryta sitt deltagande och har även rätt att vara helt anonym. Vare sig informationen vi får eller deras uppgifter kommer att spridas vidare eller användas till annat ändamål än denna undersökning. Samtliga informanter ville att vi skulle radera ljudfilerna när vi skrivit klart våra samtal. Vi har valt att inte nämna vilken/vilka städer skolorna ligger i då det inte är relevant utifrån studiens syfte och för att säkerställa skolledarnas anonymitet. Slutligen kallas våra informanter för hen och detta för att inte könsbenämna dem. För att skilja mellan de olika informanterna har vi valt att kalla dem för rektor 1, rektor 2, rektor 3 osv. 4.8 Metoddiskussion Vi valde att använda oss av den kvalitativa metoden i detta arbete då syftet är att undersöka skolledares synpunkter och agerande. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sju skolledare där vi hade en intervjuguide som stöd under intervjuerna. Intervjuguidens frågor formades efter våra frågeställningar, våra frågeställningar däremot är kopplade till vår teorival och tidigare forskning med syfte att skapa en länk mellan alla delar. Vi ville även presentera olika rapporter från skolinspektionen men kunde inte göra det på grund av anonymiteten då vi hade avslöjat skolorna om vi presenterat skolinspektionens rapporter. Kvalitativ metod använde vi oss av för att få en djupare inblick i skolledarnas synpunkter och ageranden vad gäller vägledning. En nackdel vi tänkte på är att det finns risk för att våra informanter förfinar deras svar med tanker på att vi som intervjuar de är blivande studie- och yrkesvägledare och att de i denna situation kan känna att vi frågar ut dem. 27

28 Däremot om vi hade använt oss av en kvantitativ metod i detta arbete så hade vi inte kunnat få detaljerade och fria svar som vi har nu, istället hade vi haft färdiga eller korta svar i form av till exempel enkät. Vid färdiga svarsalternativ för kvantitativ data hade svaren varit mycket begränsade och vid enkäter där informanter skriver egna svar hade det varit mycket avancerat att samla in alla olika svar och sammanställa de i siffror som man brukar göra vid kvantitativa metoder där kvantitativa data samlas in. 28

29 5. Resultat och analys I detta kapitel har vi sammanställt resultatet av våra intervjuer i form av tre teman som är kopplade till arbetets frågeställningar. De teman vi kommer att presentera resultat kring är rektors syn på studie- och yrkesvägledning, organisering och tillhandahållning av vägledning samt rektors ledarskap och översättning av skolans styrdokument. Samtliga rektorer arbetar på skolor där det inte finns någon anställd som studie- och yrkesvägledare. Resultatet analyseras sedan med hjälp av våra teoretiska begrepp som kommer i direkt anslutning till varje tema i resultatet nedan. 5.1 Rektors syn på studie- och yrkesvägledning Rektorn 1 6 hade en positiv syn på vägledning och tyckte att det var både viktigt och bra att det fanns någon på skolan som skötte denna typ av frågor, dock tyckte han att tjänsten på deltid (50%) var för lite men menade att beror på att kommunen avsätter för lite resurser till vägledning. Hen 7 berättar att en vägledare har som uppgift att hjälpa elever att ansöka till gymnasium och hitta prao. Rektor 2 förklarar att en vägledare alltid är viktig på en skola, och att vägledaren har kompetens till just frågor som rör gymnasieval, prao och information till föräldrar om gymnasieprogram, yrken och vilka gymnasium som finns. Rektor 3 har en positiv inställning till vägledning och menar att det är en viktig funktion på en skola som borde uppmärksammas. Hen förklarar att en vägledares uppgift är att hitta praktikplatser, att hjälpa elever med att hitta rätt information till vidare studier samt hjälpa eleverna att välja rätt utbildning. Rektor 3 menar att om elever behöver vägledning måste de få tillgång till det. 6 Informanter anges i form av rektor 1, rektor 2 osv. i detta kapitel. 7 Begreppet Hen används istället för han/hon för att behålla anonymiteten hög och inte könsbenämna informanterna 29

30 Rektor 4 har väldigt positiv uppfattning om vägledning, och tycker att det är väldigt viktigt att vägledning erbjuds på skolan och berättar att mentorer i högstadiet arbetar med vägledningsuppgifter som enligt rektor 4 är hjälp med gymnasieval och prao. Rektor 5 tycker att det är bra och betydelsefullt att skolans elever får hjälp med sina framtidsval och eventuellt information om vad som finns där ute, till exempel på arbetsmarknaden. Hen framför att vägledning är ett grundläggande behov för eleverna och berättar att skolan hyr in en vägledare inför gymnasievalet. Vad gäller språkval på högstadiet berättar hen att föräldrar och lärare hjälper eleverna med detta. Rektor 6 menar att vägledning är viktigt för att eleverna ska få information om gymnasieval och hjälp att hitta prao. Dessa arbetsuppgifter sköts idag av lärarna för respektive klass på skolan. Hen menar att det kanske hade varit bättre med en kompetent vägledare men att det är en resursfråga vi kan inte prioritera en vägledartjänst med en lärartjänst då skolans främsta uppgift är att lära säger Rektor 6. Rektor 7 är lite ambivalent vad gäller vägledning och menar att det är viktigt att vägledning finns på skolan eftersom hen har en bekant som är vägledare men å andra sidan uttrycker hen samtidigt att annan skolpersonal också kan vara kompetent för detta arbete. Rektor 7 tillägger att vägledning inte bara är gymnasieval och prao och att elever behöver ren vägledning men att problemet är de oerhört begränsade resurserna. Sammanfattningsvis är rektorerna i denna undersökning positivt inställda till vägledning på skolor, de menar att det är en viktig funktion som på grund av resursbrister är ofta otillgänglig för eleverna. Rektorerna menar också att annan skolpersonal också kan vara lämplig att arbeta som vägledare på skolan. I allmänhet berättar rektorerna att en vägledares arbetsuppgifter är att hjälpa till med praktik, gymnasieval samt att skicka information till föräldrar Analys av rektors syn på studie- och yrkesvägledning Skolledarna i vår undersökning har en positiv inställning och tycker att det är viktigt med studie- och yrkesvägledning på skolan. De har poängterat att det är en grundläggande rätt att alla elever får hjälp med framtida yrkesval och arbeten. De menade att vägledningen har en 30

31 betydande roll och att det går ut på att hjälpa eleverna att hantera övergångar mellan utbildning och arbetsmarknad. Detta har även hävdats av Henrysson (1994), att studie- och yrkesorienteringen är viktigt eftersom det förbereder eleverna inför deras framtida val av arbeten. Henrysson (1994) menar att om en skola ska ha en fungerande syoverksamhet är det viktigt att skolpersonalen är engagerade. Skolledare kände till att en vägledare hjälper elever med praktik (prao), information om olika utbildningar och anordnande av föräldramöten och eventuellt vägledningssamtal. Rektor 6 menade att en utbildad studie- och yrkesvägledare som har kompetens för vägledning är viktig på skolan medan Rektor 7 i vår undersökning tycker att denna yrkesprofession i stort sett kan ersättas med en annan person med liknande utbildning. Lundahl & Nilsson (2009) menar att rektorerna har fått ansvaret att anställa en vägledare och att rektor i sin tur har rätt att anställa en vägledare oavsett om denne har tre årig studie- och yrkesvägledarutbildning eller inte. Detta kan kopplas till de rektorer som ser att annan skolpersonal också kan vara lämplig att arbeta med vägledning på skolan. I det stora hela värderas vägledningsverksamheten som något viktigt och betydelsefullt av skolledarna, allt eftersom det finns en växande behov då eleverna behöver hjälp med sina framtidsval och tryggheten av att kunna vända sig till någon på skolan som är kvalificerad inom ämnet. Det är något som även har konstaterats i studien av Kerstin Borhagen och Anders Lovén (1991) där de kom fram till att syofunktionärens kompetens uppskattas väldigt mycket, eftersom det är bara en syofunktionär som kan hitta individuella lösningar för skolans elever angående deras studiegång, samt hjälpa elever som upplever svårigheter i skolan. Det blir därför viktigt att se på och analysera hur rektorerna organiserar vägledningen på skolan. 31