Åbo Akademi. Verksamhetsberättelse och bokslut Verksamhetsberättelse och bokslut för räkenskapsperioden

Transkript

1 Åbo Akademi Verksamhetsberättelse och bokslut 2021 Verksamhetsberättelse och bokslut för räkenskapsperioden Godkänd av styrelsen för Åbo Akademi

2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Utbildning och forskning... 5 Antagning till kandidat- och magisterutbildning... 5 Utbildning... 6 Nya utbildningsprogram... 7 Genomströmingen... 7 Stärkt internationalisering... 8 Forskning... 8 Forskningsprofilering Forskningsfinansiering Biblioteksverksamheten Samverkan Klasslärarutbildning i Sverige Regionalt samarbete Livslångt lärande Styrelse och förvaltning Styrelsearbetet Förvaltning och universitetsledning Personal Personalrelaterade nyckeltal enligt UKMs kodverk för högskolornas ekonomiförvaltning Framtidsutsikter Ekonomisk anpassning Auditering Corona-situationen Digitalisering Hållbar utveckling Arbetsmiljön Campusutveckling Riskhantering och kvalitetsarbete Bokslutsanalys Finansiering Placeringar Kostnader

3 Tillgångar Resultat Koncernen Åbo Akademi Bilagor Underskrift av verksamhetsberättelsen och bokslutet

4 Inledning År 2021 var ett år som fortsatt präglades av Corona-pandemin, men också av omfattande omstruktureringar i verksamheten och organisationen. Största delen av verksamheten skedde huvudsakligen på distans. Utnyttjandet av digitala verktyg har blivit vardag och har medfört en ökad digital kompetens bland såväl medarbetare som studerande. Forskning och undervisning men också kafferumsprat och annan social samvaro har funnit nya former. En viktig fråga som återstår hurdan miljön och verksamheten formas efter pandemiperioden. Inom internationaliseringen av verksamheten togs flera stora steg. Till exempel startades projektet för etableringen av klasslärarutbildning i Sverige, samt Åbo Akademi antogs som medlem i EUuniversitetsalliansen CHARM-EU. Ett flertal nya utbildningsprogram lanserades och den länge efterlängtade rätten att utbilda juris magister vid Åbo Akademi beviljades i januari År 2021 var det första året av UKM 1 -avtalsperioden samt den nya strategin som utarbetades och lanserades Året kan på många sätt beskrivas som en omgruppering både gällande anpassning till dessa styrelement samt organisationsmässigt. Dessutom besattes ett flertal nyckelpositioner genom extern rekrytering och rektoratet genomgick ett omval våren Vid årsskiftet hade Åbo Akademi 4759 närvaroanmälda studerande (4550 år 2020). Under 2021 sjönk antalet magisterexamina en aning 545 (579 år 2020, mål 605) och antalet kandidatexamina steg till 520 (501 år 2020, mål 660). Antalet doktorsexamina steg till 66 (48 år 2019, mål 68). De vetenskapliga publikationernas antal var på rätt samma nivå som tidigare år i JUFO-klasserna 2 1, 2 och 3. Åbo Akademis viktigaste finansieringskälla är den statliga finansieringen. Denna ökade under år 2021 och uppgick till 58,3 miljoner euro (56,1 miljoner euro år 2020) exklusive momskompensation. Det såg först ut att basfinansieringen skulle ha sjunkit under 2021, men i och med att staten vidtog olika pandemirelaterade åtgärder (Talent Boost, internationella piloter, utbildningslyft osv.) kom den att stiga. Omsättningen steg således till knappa 101 miljoner euro (98,6 miljoner euro år 2020). Åbo Akademis resultat visar dock ett underskott på 1,5 miljoner euro för året Undervisnings- och kulturministeriet 2 Publikationsforumet (JUFO) är ett klassificeringssystem som upprätthålls av Vetenskapliga samfundens delegation 4

5 Utbildning och forskning Vid Åbo Akademi bedrivs utbildning och forskning inom samtliga vetenskapsområden förutom medicin. En efterlängtad tillökning i utbildningsutbudet, juris magisterprogrammet, godkändes av UKM i januari 2022 och kommer att inledas hösten Även flera andra utbildningsprogram startade under året 2021 med en stark fokus på internationell utbildning och studentrekrytering. Vid de fyra fakulteterna, Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, Fakulteten för naturvetenskaper och teknik, Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier och Fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi ges utbildning på alla nivåer, från grundnivå till doktorsnivå, och vid Centret för livslångt lärande erbjuds kurser inom ramen för öppna universitetet och fortbildningsverksamhet. Forskningen bedrivs i ämnen, i spetsforskningsenheter, i laboratorie-enheter samt inom ramen för de mångvetenskapliga strategiska profilerna. Åbo Akademis bibliotek har hand om mångsidiga samlingar och e-resurser och bidrar också med undervisning och stöd i informationskompetens, öppen vetenskap och datahantering. De administrativa enheterna Universitetsservice, Ekonomiservice och Ledningskansliet ger stöd till universitetets verksamhet och ledning. År 2021 har man vid universitetet fortsatt arbetet för att förbättra de studerandes välmående och trivsel samt studieframgång och på att öka studiernas arbetslivsrelevans och utveckla digitaliseringen av undervisningen. Bland annat startade studentvälmåendeprojektet Nystart och STUVF fortsatte med satsningar inom den fysiska miljön som förbättrar studerandens välmående. Det internationella utbytet har fortsättningsvis varit lågt på grund av Corona-pandemin, både inom studier och i form av personalmobilitet. Inom forskningen har det internationella samarbetet huvudsakligen skett genom webbinarier och gemensamma publikationer. Även de flesta disputationerna har ordnats digitalt. Förberedelserna för den nationella kvalitetsauditeringen av Åbo Akademis verksamhet samt AACBSackrediteringen av Handelshögskolan har fortskridit under 2021 som planerat och utmynnar i auditeringsbesöken under Antagning till kandidat- och magisterutbildning Studentantagningsprocessen utmanades åter av Corona-pandemin och har fortsatt inneburit utmaningar och exceptionell belastning för den personal som administrerar antagningsärenden. Utbildningarna har anpassat sina antagningskriterier på ett sådant sätt att antagningen kunde tryggas. Trots de utmanande omständigheterna kring antagningsprocessen kunde Åbo Akademi glädjas åt ett ökat antal sökande. Totalt sökte 4683 personer till Åbo Akademi (+11,8% från 2020), varav 2556 var förstahandssökanden (+18,8% från 2020). 5

6 Alla sökanden Förstahandssökande Antal som mo agit studieplats Figur: Sökande och studerande som tagit emot sin studieplats Studentrekryteringen och marknadsföringen har varit aktiv under året och har inneburit bl.a. fysiska och virtuella besök till gymnasier, temadagar för gymnasie-elever (såsom DI-dag, programmering för flickor i åldern år, hållbarhets-, klimat- och miljöfrågor), mässor (såsom UniYH) och synlighet i press och media. Hållbar utveckling har lyfts fram som ett centralt tema och Åbo Akademis mångsidiga utbildningsutbud inom området har presenterats. Utbildning Omställningen av undervisningen på grund av pandemin har fortsatt från olika undervisningsformer på campus till distansundervisning och tidvis hybridmodeller. Kursinformation och -innehåll har utvecklats vidare i studiehandboken samt Moodle och andra digitala undervisningsplattformar. Tillgängligheten av undervisnings- och kursmaterial har således förbättrats avsevärt och underlättat möjligheterna för lärande och gjort självstudier mer flexibelt. För att stöda kompetensutvecklingen i denna process inrättades en grupp s.k. digimentorer, som jobbar nära personalen och hjälper i frågor kring digital undervisning. Man har även satsat på att utveckla nya sätt att arbeta med tanke på återgång till närundervisning på campus och tagit tillvara de positiva fördelar hybrid- och distansundervisning medfört. Fakulteten för naturvetenskaper och teknik flyttade in i nya utrymmen och inledde sin verksamhet i Aurum i samband med höstens terminstart Det har visat sig att Aurum med sin nya tekniska utrustning har möjliggjort smidig distans- och hybridundervisning. Det har dock varit utmanande för många lärare att ha publik på två olika ställen. Aurum innebar också en minskning av antal kvadratmeter för de enheter som flyttade till Aurum med totalt 50 % jämfört med de kvadratmeter som de använt innan flytten. Verksamheten har inletts i mycket positiva tecken och förlöpt väl trots detta. Nya avtal för korsstudier mellan högskolorna har slutits, de viktigaste tillsammans med Åbo universitet som fortsättning på Scientia Aboensis-initiativet. Även FITech-samarbetet, Jobitti-samarbetet och internationella samarbeten har utökat möjligheterna för korsstudier. Ett viktigt steg i Åbo Akademis internationalisering är antagningen till EU-universitetsalliansen CHARM-EU. Denna antagningsprocess inleddes i december 2021 och finansieringsbeskedet förväntas hösten

7 Antal närvaroanmälda studerande (31.12) Högre högskoleexamina (mål 605) Lägre högskoleexamina (mål 660) Doktorsexamina (mål 68) Antal SP Antal utländska examensstuderande Antal studentutbyten (in- och utresande) Tabell: Utbildningens nyckeltal (målsättningarna är giltiga för år 2021, ej för tidigare år) Figur: Utvecklingen av antalet examina Nya utbildningsprogram I januari 2022 fick ÅA glädjebudet om att ansökningen för juris magisterutbildningen godkänts av UKM. Utbildningen startar hösten Ett flertal nya utbildningsprogram startade under 2021, såsom Etik i en globaliserad värld, Nordic Master in Public Administration, Leadership and Digitalization (NOMAD), MDP in Advanced Practice Nursing (APN), provisorsutbildningen, Erasmus Mundus Joint Master Degree Programme on the Engineering of Data-intensive Intelligent Software Systems (EDISS), samt ITmagisterprogrammet i Vasa. Planeringen av nya program pågår, bl.a. ett magisterprogram inom EUstudier gemensamt med Åbo universitet. Genomströmningen Genomströmningsprojekt initierades vid alla fakulteter med mål att skapa smidiga och attraktiva studiestrukturer som stöder en förbättrad genomströmning. Under året har man till exempel identifierat flaskhalsar i utbildningen, gjort analyser på kursnivå, samt insamlat studentfeedback. På 7

8 basen av bakgrundsinformationen har åtgärder för att förbättra utbildningsstrukturer, handledning, samt arbetslivsrelevansen utförts. Resultaten är lovande och en markant förbättring inom kandidatexamina syns redan (se figur nedan). Figur: Andelen examina inom utsatt tid Stärkt internationalisering Stärkt internationalisering, med särskild fokus på Norden, har en central ställning i Åbo Akademis strategi. Etableringen av klasslärarutbildningen i Sverige är ett viktigt led i denna strategi och kan komma att möjliggöra en helt ny verksamhetsbas med fysisk närvaro i Strängnäs. Slutliga beslut och planering görs under våren 2022 för detta initiativ. Åbo Akademi har länge lockat internationella studeranden till Åbo och Vasa. För att öppna arbetsmöjligheter i Finland för dessa studeranden deltar ÅA aktivt i flera nationella initiativ och program, såsom Talent Boost. Infotillfällen, mentorering och praktiksedlar har erbjudits internationella studeranden och mottagandet har varit positivt hos såväl studerande som arbetsgivarorganisationerna. Deltagandet har varit aktivt och överskridit förväntningarna. Åbo Akademi har även deltagit aktivt i de statligt finansierade globalpiloterna, som fortsätter En av de historiskt sett största internationella satsningarna inleddes i december 2021, då Åbo Akademi antogs som medlem i EU-universitetsalliansen CHARM-EU (CHallenge-driven, Accessible, Researchbased, Mobile European University). Medlemskapet innebär att konsortiet under 2022 söker om finansiering för utvidgningen av medlemskåren och integreringen till fullskalig medlem inleds i januari 2023 såvitt finansiering beviljas. Alliansen öppnar nya möjligheter för utbildnings- och forskningssamarbete för ÅA och dess samarbetspartners i Finland, till exempel även för Novia. Forskning Forskningen vid Åbo Akademi är internationellt framgångsrik och högt uppskattad inom många områden. Åbo Akademis forskning bidrar till samhällets utveckling genom innovationer, forskningsinformation, policyunderlag med mera och som grund för utbildningens vetenskapliga utveckling. Åbo Akademis disputerade lärare har forskningstid i sin tjänst för att garantera den 8

9 vetenskapliga och akademiska nivån i verksamheten. Framgångsrika forskare erhåller externa medel för forskning. Forskningens nyckeltal var goda under 2021, men den konkurrensutsatta forskningsfinansieringen kräver ytterligare investeringar i utvecklingsåtgärder. Mängden ansökningar till Finlands Akademi var rätt högt under året innan, år 2020, som en följd av extra utlysningar relaterade till pandemin Forskningsfinansiering Finlands Akademi * Forskningsfinansiering Business Finland* Forskningsfinansiering EU* Summa Antal projektansökningar FA Antal projektansökningar H2020 (EU) Jufo Jufo Jufo Antal vetenskapliga publikationer** Antal vetenskapliga publikationer per forskande och undervisande personal 2,4 2,4 2,3 Forskarmobilitet (utgående, antal perioder) Tabell: Forskningens nyckeltal (*allokerade medel till projekt under verksamhetsa ret ** publikationer i kategorierna A, B och C. OBS! Publikationsinformationen är ännu preliminär. Slutlig information tillgänglig i juni 2022) Forskningsstödet förbättras kontinuerligt för att underlätta ansökningar om externa medel även i internationell konkurrens. Bl.a. anställdes en till grantwriter i slutet av året genom en intern rekrytering. Koordineringen och stödet för öppen vetenskap tog även stora steg framåt under 2021 när forskningsdatastödet utökades med informationsspecialist för forskningsdata för tre år och satsningen på open access fortsatte på strategisk basfinansiering. De akademiska medarbetarna fick möjligheten att ta initiativet inom öppen vetenskap genom finansiering för miniprojekt. Erbjudandet om skräddarsydd utbildning till ämnena gav 29 sessioner. I samarbete med Åbo universitet ordnades doktorandkursen Basics of Research Data Management 3 ECTS för andra året i rad och 35 ÅA-doktorander och postdoktorala forskare som genomförde hela kursen. Kampanjer som open access week och love data week utmanade och informerade bland annat med expertföreläsningar och populära quizzar för att mäta medarbetarnas kunskaper. DMP-stödet till forskare utökades och en undersökning av ÅA-anknutnas användning och hänvisning till forskningsdata 9

10 i publikationer utfördes. I detta sammanhang kan nämnas att 30 artiklar publicerades open access tack vare APC-poolen som etablerats och finansieras av Gösta Branders forskningsfond. 51 av de utvärderade ansökningarna beviljades stöd under året. Även en pilot för att öppna böcker genomfördes. Forskningsprofilering Åbo Akademis har sedan år 2016 stadigt profilerat sin forskning och strategiskt byggt mångvetenskapliga ämnesövergripande miljöer. I dagsläget finns fyra strategiska profilområden som är beslutade av styrelsen: Havet, Lösningar för hälsa, Minoritetsforskning samt Teknologier för en hållbar framtid. Profilerna är fakultetsövergripande områden med en stark tvärvetenskaplig forskningsbas men även med uppgift att bygga utbildning. På så sätt får de nya kunskaper som profilerna skapar genomslag i utbildningen. Profilerna finansieras huvudsakligen med externa medel. Varje profil leds av en styrgrupp utsedd av rektor. Profilen Havet har framgångsrikt implementerat living-lab-modellen i sin verksamhet och utökat kompetensbasen i profilen genom att lyfta in ämnet maritim juridik. Den tidigare profilen DDD 3 har transformerats till profilen Lösningar för hälsa och i samband med detta knutit hälsovetenskap, psykologi och informationsteknologi till sig. Profilen Minoritetsforskning har fortsatt ordna lunchseminarier som är öppna för allmänheten och tog på hösten in living-lab-modellen i sina forskningsprojekt. Teknologier för en hållbar framtid har breddat sig och inkluderat ett tvärvetenskapligt kunnande från naturvetenskaperna, kemitekniken samt process-och energitekniken. Forskningsfinansiering Åbo Akademi fortsatte arbeta under år 2021 för att utöka andelen extern finansiering och öka sin medverkan i nationella, nordiska och europeiska spetsforskningsnätverk. Denna satsning bar dock inte frukt ännu under 2021, men det finns goda tecken på att man under 2022 och 2023 kan se en positiv utveckling. Totalt sett sjönk antalet pågående projekt vid Åbo Akademi något under år 2021, i viss mån på grund av de restriktioner som Corona-pandemin medförde nationellt och internationellt. Vid ingången av 2022 ses dock utvecklingen positiv som en ökning av projektantal. Flaggskeppet 4 INFLAMES beviljades finansiering 2020 till Åbo Akademi och Åbo universitet för åren och pågår således. Syftet med projektet är att identifiera nya mål för medicinsk behandling och utveckla läkemedel i samarbete med företag inom bioteknik- och läkemedelsbranschen. Finlands Akademis flaggskeppsprogram stöder högklassig forskning och det samhälleliga genomslag som forskningen ger upphov till. Projektet är Åbo Akademis första flaggskeppsprojekt. Projektet FIRIPO (Finnish Research Infrastructure for Public Opinion) fick status av nationell infrastruktur för opinionsforskning. Projektet är finansierat av Finlands Akademi och utförs i samarbete med Åbo universitet och Tammerfors universitet. Exempel på nya Finlands Akademi-projekt under 2021 är Mobila framtider: Diversitet, förtroende och tvåvägsintegration (Mobile Futures), som koordinerars av ÅA, Family Formation in Flux Causes, Consequences, and Possible Futures (FLUX), 3 Drug Development and Diagnostics - Läkemedelsutveckling och diagnostik 4 Finlands Akademis flaggskeppsprogram 10

11 Specialskyddets många ansikten: En granskning av utsatthetens roll i mänskliga rättigheter och straffrätt (ROVU), samt New packaging solutions for people, planet, and business (PACKAGE-HEROES). I tillägg erhöll flera projekt finansiering från EU genom Horisont 2020 och Erasmus+. ÅA erhöll också nordisk finansiering från forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden människan, kulturen och samhället och fortsatt finansiering för projektet Gerontologisk Regional Databas (GERDA), ett samarbete mellan högskolorna i Kvarkenregionen. Möjligheter till forskning och doktorandutbildning inom det ekonomiska vetenskapsområdet erbjuds inom NÅA Business Center som är ett samarbete med Novia för andelslagsbaserat entreprenörskap. Biblioteksverksamheten Åbo Akademis bibliotek (ÅAB) koordinerar utvecklingen av öppen vetenskap vid Åbo Akademi, vilket beskrevs tidigare i denna verksamhetsberättelse. Omstruktureringen av själva biblioteksverksamheten fortsatte under 2021 bl.a. genom att Academillbiblioteket invigdes den som ÅAB:s avdelning i Vasa. Avdelningen är öppet integrerad i Academill-komplexet, med nya utrymmen för studenter. Fyra ur Tritonias personal överfördes samtidigt till ÅA och den egentliga utvecklingen av servicen inleddes. I samband med Aurum-flytten avslutades Axeliabiblioteket, Gadolinia tömdes och arbetet med centraliseringen av samlingarna fortsatte. ÅAB ger också utbildning till studerande och personal och antalet undervisningstillfällen i informationskompetenser, öppen vetenskap och forskningsdatahantering ökade från året innan med över 30%. Stödet utökades också med den nya rådgivningskanalen Satelliten som dejourerar på zoom 2h varje torsdag. ÅAB fortsatte även att aktivt utveckla sina digitala tjänster och stödfunktioner. En intressant händelse under 2021 var att Edvard Westermarcks arkiv upptogs i Unescos nationella världsminnesregister. ÅAB har nu fyra sådana särskilt värdefulla samlingar. 11

12 Samverkan Under 2021 har Åbo Akademis samverkansaktiviteter sökt nya former. Forskningsinformationssystemet AboCRIS togs i bruk på hösten 2020 och implementeringen fortsatte under Systemets introduktion har starkt bidragit till en utvecklad forskningskommunikation. Systemet gör det bl.a. lättare för allmänheten och media att hitta experter inom olika fackområden. Antalet pressutskick till Norden ökade då ett nytt pressverktyg tagits i bruk. Antalet översatta pressmeddelanden och engelskspråkigt webbinnehåll ökade också. Projektet Studiestad Åbo har inneburit ett utökat samarbete kring studerandefrågor med Åbo stad och de övriga Åbohögskolorna. Samarbetet med Yrkeshögskolan Arcada, Hanken Svenska handelshögskolan och Yrkeshögskolan Novia i syfte att arrangera gemensamma evenemang på svenska. Fortsatte under Distansmötestekniken har även gett möjligheter att involvera alumner i utlandet vilket bl.a. innebar ett lyft för mentorprogrammet KarriärKontakt. Corona-pandemin påverkade fortsättningsvis mobiliteten för Åbo Akademis forskare, studerande och personal. Trots detta hade Åbo Akademi två arbetslivsprofessorer (utsedda tidigare) och inom profilerna verkade två adjungerade professorer och tre gästprofessorer under år Samarbetet med studentkåren och ämnesföreningarna har varit aktiv och kontakten god. Samarbetet intensifieras under 2022 i och med att fastighetsstrategin aktiveras till gemensam, inkluderande planering. Målsättningen är att skapa ett hållbart, inkluderande och välfungerande campus, som möjliggör studier och arbete enligt dagens behov samt stöder välmående på ändamålsenliga sätt. Klasslärarutbildning i Sverige Vid Åbo Akademi pågår många projekt i syfte att utveckla och stärka utbildningen. Den 15 mars 2021 informerade Åbo Akademi om planen att etablera en ny kvalitetssäkrad klasslärarutbildning i Sverige, i samverkan med svenska lärosäten, för att locka fler studerande till Åbo Akademi och samtidigt utveckla och förnya den pedagogiska verksamheten. Initiativet är ett led i Åbo Akademis strategi att bredda och stärka det nordiska samarbetet och ge den finländska lärarutbildningen internationell spridning samt väcka intresse för Finland. Beslut om etableringen tas våren 2022 och planerna är att klasslärarutbildningen i Sverige skulle inledas hösten Utbildningen förväntas särskilt locka svenska, åländska och sverigefinska studeranden. Regionalt samarbete Åbo Akademi deltar aktivt i det regionala samarbetet både inom Vasaregionen och Åbo. Genom engagemanget i Turku Science Park har de gemensamma projektytorna Hälsocampus Åbo och Teknologicampus Åbo fått ett uppsving. Även det nya Kulturcampus Åbo har inrättats och Åbo Akademi deltar aktivt i uppstarten av verksamheten. Målsättningen med campussamarbetena är att främja forsknings- och samarbetsförutsättningar, utbildningsverksamhet och öka regionens attraktivitet som en placeringsort för nya initiativ. I Vasa har Åbo Akademi deltagit aktivt i de regionala samarbetena med bl.a. NTM-centralen (bygga upp kompetenser och svara på regionens arbetskraftsbehov), Österbottens förbund (finansiering för forskning) och VASEK (Vasaregionens utveckling AB), för att främja Åbo 12

13 Akademis intressen och möjligheter att påverka de regionala strategiska satsningarna. Social- och hälsovårdsreformen har och kommer att betyda omfattande samverkan och samarbete med myndigheter och samhällsaktörer de kommande åren. Livslångt lärande CLL, Centret för Livslångt Lärande vid Åbo Akademi, har i samverkan med näringslivet och övriga samhällsaktörer utvecklat och genomfört ett flertal fortbildningsinitiativ bl.a. inom välfärdsteknologi och kvalitetsledning, på språkliga och kulturella aspekter, utvecklat nya former och moduler för välmående- och förmanscoaching samt erbjudit livslångt lärande -aktiviteter och -lärandeprocesser för att utveckla sektorövergripande ungdomstjänster och mångkulturellt kunnande och vägledningskompetens. Nya projekt startades under år 2021 i samverkan med fakulteter, Yrkeshögskolan Novia och externa aktörer, bl.a. inleddes planeringen av psykoterapeututbildningar vid Åbo Akademi. CLL är Svenskfinlands största aktör inom högskolebaserad vuxenutbildning och en betydande marknadsförare av varumärkena ÅA och Novia. Organisationens verksamheter i form av utvecklingsprojekt, fortbildning och öppen högskoleutbildning skapar dagligen möjligheter till samverkan med ÅA:s och Novias ämnen samt med det omgivande samhället. Förutom yrkesverksamma och vuxenstuderande betjänar CLL även ordinarie universitets- och högskolestuderande via den verksamhet som Öppna universitetet (Öpu) och Språkcentret erbjuder. CLL:s verksamhet består av följande helheter: 1. Öppna universitetet erbjuder universitetsstudier a t alla intresserade utan att de beho ver vara inskrivna vid universitetet. Grundla ggande kriterier fo r O pu a r o ppenhet i antagningen och motsvarighet med examensutbildningen. Kursutbudet besta r till stor del av na tkurser med flexibla studiemo jligheter. O pu-studier a r en va g till examensstudier da man via O pu-leden kan anso ka om studieplats. 2. Samverkan och ha llbar utveckling medverkar a rligen i ett 20-tal utvecklingsprojekt med ma lsa ttningen att i samverkan med den offentliga och privata sektorn svara mot samha llets och arbetslivets utvecklings- och kompetensbehov genom att omsa tta akademiskt kunnande och tilla mpa forskning i utvecklings- och fortbildningsaktiviteter. Verksamheten inkluderar Baltic University Programme och Ska rga rdsinstitutet vid A bo Akademi. 3. Pedagogik och la rarfortbildning erbjuder fortbildning och kompetensutveckling fo r personer som a r verksamma inom skola och utbildning. Verksamhetsomra det arbetar med personalgrupper pa alla stadier, fra n sma barnspedagogik, grundla ggande utbildning, II och III- stadiet samt med utbildningens sto dtja nster. Fokus ligger pa ho gkvalitativ pedagogisk fortbildning samt teori och praktik baserad pa forskning och erfarenhet. 4. Spra kcentret erbjuder a rligen ca 145 kurser i de inhemska spra ken, fra mmande spra k och kommunikation. Kurserna riktar sig till grundexamensstuderande, internationella studerande, JOOstuderande samt personal. Ma let a r att fo rse studenterna med den flerspra kiga kompetens som beho vs i studier och arbetsliv. Till Spra kcentrets uppgifter ho r ocksa att ansvara fo r spra kgranskning och respons inom examensstudier, ordna spra kprov och test, att besluta om tillgodora knanden samt att ge utla tanden om dispens anga ende spra kstudier. 5. Skolresurs a r en allfinlandssvensk aktivitetshelhet vars huvudma lsa ttning a r att o ka intresset fo r matematik, naturvetenskaper och teknik bland barn och ungdomar. Skolresurs fra mjar ocksa 13

14 rekrytering till naturvetenskapliga och tekniska ho gskole- och yrkesho gskolestudier och arbetar aktivt fo r en va xelverkan mellan skolor, ho gre utbildning och na ringsliv samt erbjuder mo jligheter fo r la rare att bygga pa sina a mneskunskaper och utveckla ett innovativt la rande. 6. Social- och ha lsova rd har sin hemvist vid yrkesho gskolan Novia. Inom det omra det har utbudet varit brett ba de inom o ppna YH, specialiseringsutbildningar och fortbildning och omfattat bl.a. palliativ va rd, va lfa rdsteknologi, perioperativ va rd osv. Ledstudier erbjuds ocksa till en internationell ma lgrupp. 14

15 Styrelse och förvaltning Styrelsearbetet Åbo Akademis styrelse år 2021 bestod av följande medlemmar: Externa medlemmar Thomas Wilhelmsson (ordförande) Peter Essen Yacine Samb Anna Lindén (viceordf.), Marita Hilliges, Interna medlemmar Malin Brännback Janne Elo Richard Printz Majlen Saarinen Patrick Schubert Kim Wikström Styrelsen sammanträdde 10 gånger under verksamhetsåret. I tillägg har styrelsemedlemmarna deltagit i styrelseutskottsarbeten och aftonskolor. Förvaltning och universitetsledning Arbetet med att vidareutveckla förvaltnings- och ledningsprocesserna fortsatte under Ett flertal instruktioner, regler och processer har reviderats och digitaliserats. Arbetet fortsätter under Flera nyckelpositioner bemannades med ny personal under 2021, bl.a. akademidirektören, ICTdirektören samt planeringschefen rekryterades externt. Rektorsbytet har även lett till nyval av rektor och prorektorer våren Det nya rektoratet inleder gradvis sitt arbete under En ny position som prorektor för samverkan bildades för att lyfta vikten och förbättra samordningen av samarbetet med externa aktörer och samarbetspartners, såsom företag, donatorer och alumner. Ett flerårigt program för utveckling av ledarskapskompetensen startades under 2021, Gott Akademiskt Ledarskap, med den första kontingenten bestående av dekaner, professorer och förmän från förvaltningen. Programmet fortsätter under 2022 med två grupper. 15

16 Personal Antalet årsverken har minskat från Det totala antalet årsverken 2021 utgjorde 1132 (2020: 1145). Vasa övningsskolas andel av årsverken utgjorde 106 (2020: 100). Antalet anställda uppgick 2021 i medeltal till 1165 (2020: 1183). Den undervisande och forskande personalens andel av årsverken år 2021 var 57,5 % medan den övriga personalen stod för 42,5 % av årsverken (2020: 58,9 % respektive 41,1 %) Vid Vasa övningsskola uppgår den undervisande personalens årsverken till 88 och den övriga personalens årsverken till 18. (2020: 83 respektive 17). Den internationella prägeln vid Åbo Akademi är stark och andelen internationell personal har stigit. Bland den undervisande och forskande personalen stod personal med annan nationalitet än finsk för 134,9 årsverken (2020: 138,1). De fyra största nationaliteterna utgörs av Sverige, Kina, Indien och Tyskland. ÅRSVERKEN ENLIGT PERSONALKATEGORI Årsverken Årsverken Årsverken Medeltal Karriärnivå 1 (doktorander, forskningsassistenter) Karriärnivå 2 (forskardoktorer, universitetslärare, postdoktorala forskare) Karriärnivå 3 (akademilektor, bitr. Professor, universitetsforskare ) Karriärnivå 4 (professorer, akademiforskare, forskningschefer) Timlärare på deltid eller ej i karriärnivå Undervisande och forskande personal sammanlagt Bibliotekspersonal IKT-personal Administrativ personal inklusive servicepersonal Biträdande personal inom undervisning och forskning inkl. praktikanter Övrig personal sammanlagt ÅA personal totalt Tabell: Personalstatistik I tabellen ovan presenteras personalen vid Åbo Akademi enligt gällande anställningsstruktur för undervisande och forskande personal samt övrig administrativ personal, exklusive övningsskolan. Andelen visstidsanställda inom kategorin undervisande och forskande personal (inklusive timlärare) utgjorde 59 % (347 årsverken) år 2021 och bland den administrativa personalen 28 % (121 årsverken). Av de visstidsanställdas årsverken bland undervisande och forskande personalen år 2021 utgjorde doktoranderna 30 % (103 årsverken). Kvinnornas andel av det totala antalet årsverken uppgår till 58,1 % (2020: 57,6 %). Av den undervisande och forskande personalen uppgår kvinnornas andel av årsverken till 53,4 %, och bland den övriga personalen till 61,1 %. Vid Vasa övningsskola är kvinnornas andel 72 %. Antalet årsverken bland kategori professorer utgjorde 76, av vilka kvinnornas andel utgjorde 25. Antalet anställningar 16

17 inom karriärsystemet Tenure Track utgjorde totalt 18 av vilka 0 inom Tenure Track nivå 1 (0 årsverken) och 18 (14,95 årsverken) inom Tenure Track nivå 2. Antal kvinnor på Tenure Track nivå 1 utgjorde 0, och på Tenure Track nivån 2 var kvinnornas antal 6. Personalens medelålder var 45 år. Antalet anställda som är 55 år eller över uppgick till 300 personer (2020: 265 personer) eller ca 25 % av hela personalstyrkan. Under år 2021 avgick 18 personer med pension. Antalet inrapporterade sjukfrånvarodagar sjönk en aning från föregående år och är fortfarande väldigt lågt. Totala antalet inrapporterade sjukfrånvarodagar år 2021 var 4609 mot 5073 året innan. Piloteringar för ledning och förverkligandet av distansarbete efter pandemiperioden startades och fortsätter under

18 Personalrelaterade nyckeltal enligt UKMs kodverk för högskolornas ekonomiförvaltning Årsverken enligt personalkategori (inkl. karriärstegen och könsfördelning) och sammanlagt Universitetets akademiska ledning 18

19 Andelen tidsbundet anställda (%) enligt personalkategori Andelen (%) heltids- och deltidsanställda 19

20 Personalens medelålder, åldersstruktur och åldersgruppernas andelar (%) Den internationella personalens andel (%) enligt personalkategori 20

21 Pensioneringar Pensioneringsålder (medelålder) Kvinnornas/männens medellön (inkomst enligt personalkategori och medelvärdet för hela personalen) (Medellönen för månadsanställda i arbete Beräknat för personalgrupper inte rena benämningar) 21

22 Hälsorelaterad sjukfrånvaro (exkl. Vård av sjuka barn) 22

23 Framtidsutsikter Ekonomisk anpassning Åbo Akademis ledning utvecklade under perioden januari-mars 2021 en plan för hur hela universitetet ska uppnå en bärkraftig verksamhet och en hållbar ekonomi i balans: en robust verksamhet med framtidskaraktär till år 2024 varför projektet kallades ROBUST 24. Den övergripande planen för ROBUST 24 presenterades för styrelsen och för personalen på ett virtuellt informationsmöte i februari Under året analyserades och utvecklades ett flertal aspekter och objekt. Vid ingången av 2022 valde ledningen dock att inkludera arbetet som en del av ledningsrådets vardagliga arbete och den tillsatta arbetsgruppens verksamhet avslutades. Auditering I februari 2021 ingick Åbo Akademi ett avtal med det Nationella Centret för Utbildningsutvärdering (NCU) om en auditering av universitetets verksamhet. Förberedelserna för auditeringen, som sker i maj 2022, har pågått under hela året och fortsätter fram till auditeringstillfället. Corona-situationen Coronapandemin har fortsatt att utmana verksamheten, medarbetarnas och studerandens välmående. Vaccineringssituationen har dock mot slutet av år 2021 blivit allt mer täckande och symptomen överlag mildare för de insjuknade. Distansarbetet och -studierna har dock varit mer en regel. Först vid öppningen av period 4 under våren 2022 öppnades campus bredare för närstudier och -arbete. Balansen mellan distans- och närverksamhet kommer dock att kräva utvecklings- och piloteringsinsatser för att skapa en fungerande organisation och funktion. Digitalisering Digitaliseringsinitiativen organiserades under 2021 och en modell för projekthantering utvecklades. Projektledningskompetensen och -processerna kommer at vidareutvecklas under 2022 och målet är att skapa en formell verksamhetsmodell för att initiera och bedriva utvecklingsprojekt. Satsningarna på att skapa en såväl fysiskt som digitalt fungerande arbetsmiljö kommer att fortsätta de kommande åren och den nationella Digivision 2030 kommer att allt starkare påverka de val och linjedragningar Åbo Akademi gör den närmaste framtiden. Hållbar utveckling Utöver Corona-pandemin har fenomen som teknologisk utveckling, demografiska förändringar och klimatförändringar ökat trycket på hållbarhetsarbetet. FN:s hållbarhetsmål är mer aktuella än någonsin och förväntningarna på den vetenskapliga kunskapens bidrag till att lösa vår tids problem växer. Frågan berördes även i samband med förhandlingen mellan Åbo Akademi och undervisnings- och kulturministeriet om den nya avtalsperioden i och med att ÅA betonar vikten av att bidra med samhällsnyttig kunskap på området. Organiseringen av hållbarhetsarbetet i den egna 23

24 verksamheten, undervisningen och forskningen kommer att utvecklas med målsättningen att skapa en flexibel och målinriktad verksamhet som beaktar hållbarhetsaspekterna. Arbetsmiljön Arbetsmiljön för Åbo Akademis personal, forskare och studerande påverkades starkt av pandemin. Åbo Akademi strävade efter att stödja såväl medarbetare som studerande i den nya vardagen t.ex. genom att ordna föreläsningar om ergonomi och distansarbete och regelbunden fysisk aktivitet som har varit tillgänglig för hela personalen. Förberedelser och planering av den post-pandemiska arbetsmiljön och - sätten har startats i formen av ett program kallat Nya sätt att arbeta och studera. Likaså har utvecklandet av universitetslärandet organiserats inom ramen av ett flerårigt program som avser inkludera universitetslärare och studerande på nya innovativa sätt. Campusutveckling Fastighetsstrategin och -planen utformades hösten 2021 och utvecklingen och en inkluderande planeringsprocess startar våren Planeringen av Gadolinia-kvarteret, kvarteret Stjärnan, fortsätter i samarbetet med Stiftelsen för Åbo Akademi. I Vasa omorganiserades Åbo Akademis biblioteksfunktion, som en följd av ett avslutat Tritonia-samarbete, och det nya Academill-biblioteket inrättades och invigdes i februari Riskhantering och kvalitetsarbete Förhållandet mellan intern kontroll, riskhantering och intern revision kommer att förtydligas i takt med utvecklandet av det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet med att skapa en ny riskhanteringspolicy och ett riskhanteringsprogram har fortsatt och implementeringen fortsätter 2022 och Riskhanteringen ska utgöra en integrerad del av det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer, inom hela Åbo Akademi. 24

25 Bokslutsanalys Åbo Akademi inledde år 2021 med en budget som kan beskrivas som utmanande såg ut att innehålla tre element som sammanlagt försämrade akademins kostnadsstruktur med cirka 5 miljoner euro: dels skulle den nya finansieringsmodellen slå ut ofördelaktigt på akademin, dels sjönk budgetanslagen från Stiftelsen för Åbo Akademi och därtill kom ökade kostnader med Aurum, både som högre hyror och som dyra flyttkostnader. Det var från början tydligt att det inte finns en helhetslösning till situationen, utan åtgärder behöver vidtas på många håll. Situationen utmynnade i ett antal olika arbetsgrupper och initiativ, såsom Robust24 och en förnyad fastighetsstrategi. Budgeteringen för 2021 hade också gjorts under en tid då det fanns optimism att pandemin avtar och man kunde sköta verksamheten på ett normalare sätt. Det visade sig snabbt vara överoptimistiskt, och Corona-pandemin påverkade väldigt mycket hela året 2021, även om man inte behövde vidta stora verksamhetshämmande åtgärder såsom lockdowns. Särskilt syns pandemins inverkan på resekostnaderna, som utföll till 0,4 miljoner i stället för budgeterade 2,4 miljoner. Åbo Akademi visar ett underskott på 1,5 miljoner för år Finansiering Den nya finansieringsmodellen för universitet trädde i kraft Åbo Akademis viktigaste finansieringskälla är den statliga finansieringen som ökade under år 2021 och uppgick till 58,3 miljoner (56,1 miljoner år 2020) exklusive momskompensation. Det såg först ut att basfinansieringen skulle ha sjunkit för 2021, men i och med att staten vidtog olika pandemirelaterade åtgärder (Talent Boost, internationella piloter, utbildningslyft osv.) för att finansiera universiteten, tilldelades det under året avsevärda mängder ytterligare basfinansiering. Samtidigt var det inte möjligt att verkställa dessa planer helt under år 2021, vilket leder till en förskjutning av kostnader till kommande år. Tar man i hänsyn även förskjutningar i basfinansiering är denna effekt uppskattningsvis +1,7 miljoner för år 2021, och en motsvarande försämring i resultat syns under kommande år. Likadana fenomen finns i bokslut från tidigare år, men de har då inte blivit analyserade. Statens medelinsamling pågick under hela året och staten kommer att motfinansiera det som universiteten lyckas samla ihop tack vare en donation från självständighetsfonden Sitra. Själva motfinansieringen betalas ut först år 2022 och förs då in i grundkapitalet. Mängden externfinansiering underskred det budgeterade med 2,3 miljoner och uppgick sammanlagt till 42,6 miljoner (41,3 miljoner år 2020). Budgeten 2021 var på vissa enheter gjord med för stor optimism och det visade sig ganska fort under år 2021 att den budgeterade nivån (44,4 miljoner ) externfinansiering inte skulle nås. 25

26 Placeringar År 2021 har varit stadig vad gäller Åbo Akademis placeringsverksamhet. Efter budgeteringen för 2021 verkställdes i februari en nyinvestering till lånet hos Stiftelsen för Åbo Akademi, och sammanlagt 10 miljoner nyinvesterades. Detta ledde till en ökning i avkastningsmedel på ca I början av 2022 sålde Åbo Akademi sina ränteinstrument hos Danske Bank och summan på 6 miljoner investerades till SÅA en justering som redan beaktats i budgeten för år Avkastningen på kapital uppgick till 6,2 miljoner (5,7 miljoner år 2020). Den förväntade avkastningen är tack vare låneavtalets fasta ränta mycket stadig. Likaså har Finlands Universitetsfastigheter, där Åbo Akademi äger aktier, betalat ut stadig dividend från år till år. De finansiella kostnaderna uppgick till (2020: ). Som det konstaterades i bokslutsanalysen för 2020 kan denna nya låga nivå betraktas som en gällande basnivå, då Åbo Akademi inte har placeringar med löpande kostnader längre. Åbo Akademis kapital placeras enligt de av styrelsen fastslagna investeringsriktlinjerna. Riktlinjerna säger att kapitalet skall förvaltas långsiktigt och med målsättningen att erhålla en jämn, löpande avkastning. Dock med beaktande av försiktighet och rimlig risknivå. 26

27 Kostnader Kostnaderna för ordinarie verksamhet uppgick till 109,4 miljoner (103,0 miljoner år 2020) vilket är en ökning på 6,2 % och kan anses vara stor. Av dessa kostnader är personalkostnader sammanlagt 68,5 miljoner (66,9 miljoner år 2020), dvs en ökning på 2,4 %. Själva lönekostnaderna har ökat med 1,4 %, vilket är mindre än lönernas indexhöjning, men lönebikostnaderna har ökat avsevärt mer eftersom för år 2021 steg så gott som alla arbetsgivaravgifter, och därtill gällde för år 2020 en reducerad pensionsavgift som steg till normalnivå för Åbo Akademis kostnader för utrymmen är 18,2 % av de totala kostnaderna (16,2 % år 2020). I dessa ingår en beräknad kostnad för de utrymmen som Åbo Akademi erhåller vederlagsfritt från Stiftelsen för Åbo Akademi. De vederlagsfria fastigheterna visas i bokslutet med uppskattad marknadshyra och ett motsvarande bidrag från SÅA. Kostnaderna för dessa fastigheter avstämdes med SÅA under år 2021, vilket ledde till en kalkylerad hyreshöjning på En motsvarande, men mindre ökning syns i de externa intäkterna, där hyresbidraget för SÅA steg med Åbo Akademi tog i bruk Aurum från maj 2021, vilket ledde till en ökning av fastighetskostnader på 2,3 miljoner euro. Samtidigt löpte ännu hyran för Axelia under hela år För 2022 betalar akademin hela årets hyra för Aurum men hyran för Axelia har fallit bort, vilket medför en mindre nettoinbesparing. Övriga kostnader uppgick till 20,7 miljoner (19,4 miljoner år 2020). År 2020 innehöll vissa inbesparingar i övriga kostnader på grund av lockdown, som ledde till lägre kostnader i bland annat el och skolbespisning har för dessa kostnader varit ett normalt år. Flyttet till Aurum slog ut år 2021 och en stor ökning i köpta tjänster förklaras med Aurumflyttet. Dessa kostnader förväntas sjunka igen för år Under år 2021 höjdes kostnadsmedvetenheten i organisationen avsevärt, men i och med att inga medvetna nedskärningar gjordes, syns enbart mindre effekter i kostnadsinbesparingar för år Tillgångar Åbo Akademis tillgångar per uppgick till 172,7 miljoner (171,8 miljoner år 2020). Ändringen är förhållandevis liten och går inom ramen för naturlig variation. Åbo Akademis nyckeltal för likviditet (quick ratio, current ratio, kassadagar) har sjunkit avsevärt under år Detta var väntat eftersom akademin innehade en stor mängd pengar på kassa och bank som riskhantering mot COVID-19. I februari 2021 investerades en del av kassan till långfristiga placeringar, vilket sänker dessa nyckeltal. Den nya nivån är emellertid fortsättningsvis god. I februari 2022 sålde Åbo Akademi sina finansiella värdepapper (6 miljoner ) på Danske Bank för att investera även dem i långfristiga placeringar. Detta kommer att synas som en vidare sänkning i samma nyckeltal i bokslut Resultat Åbo Akademi visar för år 2021 ett negativt resultat på ,98 ( ,32 år 2020). Både en minskning i ÅA:s från SÅA erhållna anslag och ett uppsving i fastighetskostnaderna bidrog mycket till det negativa resultatet. Åbo Akademis ekonomiska situation är utmanande, dock inte katastrofal. Läget förutsätter målmedveten återhållsamhet i kostnader och långsiktig ökning av intäkter på en bred front. 27

28 28

29 Koncernen Åbo Akademi 5 Koncernen Åbo Akademi omfattar Åbo Akademi, Åbo Akademis Fonder (ÅAF) och Koncernen Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi. Koncernen Åbo Akademi bildar en betydande enhet inom Finlands svenskspråkiga högskoleutbildning. Intressebolaget Aboa Kongressi- ja tapahtumapalvelut Oy inkluderas inte i koncernbokslutet på grund av dess ringa betydelse. Åbo Akademis Fonder (fram till februari 2021 Juridiska Personen Åbo Akademi) förvaltar Åbo Akademis särskilda egendom enligt Universitetslagen 80. Åbo Akademi har bestämmande inflytande i ÅAF, vilket är jämförbart med 100 % ägoandel ifall ÅAF skulle vara ett bolag. Till ÅAF:s ägor hör även aktierna i AB Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi. Yrkeshögskolan Novia upprättar ett eget koncernbokslut med sina dotterbolag. Intressebolagen GigaMare Inc. och Edunova Ab inkluderas inte i koncernbokslutet på grund av deras ringa betydelse. ÅAF:s balansomslutning uppgick till 6,6 miljoner (6,5 miljoner år 2020). För ÅAF var 2021 verksamhetsmässigt ett sedvanligt år med få särskilda händelser. Utbetalda stipendier uppgick till ( år 2020). ÅAF visar för år 2021 ett överskott på (2020: ). Resultatet faller inom ramen för naturlig fluktuation mellan realiserade avkastningar och utbetalade stipendier. Under år 2021 tog ÅAF i bruk ett nytt rapporteringssystem och nya processer som erbjuds av Certia. Systemet togs i bruk retroaktivt så att hela räkenskapsåret 2021 gjordes med nya systemet. Övergången gick lyckat och utan överraskningar. Eftersom de gamla systemen sades upp per var 2021 ett år av dubbla systemkostnader för ÅAF. I fortsättningen kommer ÅAF att se en avsevärd minskning i dylika kostnader. 5 Samtliga ekonomiska tal om koncernen Åbo Akademi innehåller enbart Åbo Akademis andel. 29

30 På grund av sjukdomsfall i personalen kunde inte ÅAF verkställa alla de planer som fanns för 2021, exempelvis en utredning om möjlig holdingbolagsverksamhet under ÅAF. Dessa planer fortsätter och det är meningen att verkställa dem under år 2022: o o o En utredning om ÅAF kunde ta hand om holdingbolagsverksamhet för Åbo Akademis ickestrategiska aktieägor Genomgång av alla processer vid ÅAF och en utredning om ÅA:s allmänna processer kunde tas i bruk i tillämpliga delar. En revidering av styrdokumentet Instruktionen för Juridiska Personen Åbo Akademi så att den motsvarar de ändringar som genomförs. Koncernen Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademis ( koncernen Novia ) inverkan på koncernen Åbo Akademis resultat uppgick till +1,6 miljoner (2020: +0,8 miljoner ). Åbo Akademis andel av koncernen Novias omsättning uppgick till 24,4 miljoner (2020: 22,1 miljoner ). Koncernbolagens positiva resultat påverkar Åbo Akademis universitets resultat enbart i det fall där bolagsstämman för dotterbolagen beslutar om att betala ut dividend åt ägarna. Yrkeshögskolan Novia fastställde 2020 för bolaget den nya strategin Novia 2030, vars implementering fortsatte under år Strategin bygger på högskolans styrkeområden: Hållbara lösningar, Entreprenörskap och Nordisk dimension. Därtill identifierades i strategin två växande områden: Intelligenta system och Novia Global Education, och slogs fast tre strategiska mål: Global orientering för en hållbar framtid, Digitalt lärande och digitala tjänster, och Flexibel utbildning för kontinuerligt lärande. Novia har visat en stabil utveckling inom sin kärnverksamhet. Antalet nya studeranden uppgick till 1353 (2020: 1242). Denna utveckling stöttar i sin tur högre examensmål för de kommande avtalsperioderna. Antalet nya internationella studerande ökade med en dryg tredjedel och därmed steg internationella studerandes andel av alla studerande från 8 till 10 %. Antalet examina vid Novia uppgick till 640 (2020: 649). År 2019 utexaminerade Novia över 720 studeranden. Novia förklarar den fortsatta lägre nivån med fördröjda studier på grund av COVID-19, men förväntar sig att antalet examina ökar markant mot slutet av avtalsperioden ( ). En ny finansieringsmodell för yrkeshögskolor trädde i kraft från

31 RESULTATRÄKNING, UNIVERSITETET Omsättning Högskolornas statsfinansiering , ,57 Bidragsintäkter , ,26 Rörelseintäkter , ,98 Övriga intäkter , ,41 Omsättning totalt , ,22 Kostnader Personalkostnader , ,00 Avskrivningar , ,40 Övriga kostnader , ,47 Kostnader totalt , ,87 RÖRELSEFÖRLUST , ,65 Kostnader och intäkter för tillförda medel, placeringar och finansiering Tillförda medel Intäkter av tillförda medel Intäkter av insamlingar och donationer , ,29 Tillförda medel totalt , ,29 Placeringsverksamhet Intäkter av ordinarie placeringsverksamhet Ränteintäkter , ,23 Placeringsverksamhet totalt , ,23 Finansieringsverksamhet Finansieringsintäkter Intäkter av övriga placeringar i bestående aktiva , ,76 Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter 3 402, ,74 Finansiella intäkter totalt , ,50 Finansiella kostnader Räntekostnader och övriga finansiella kostnader , ,39 Finansiella kostnader totalt , ,39 Finansiella intäkter och kostnader (netto) , ,11 VINST FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER , ,98 Bokslutsdispositioner Förändring i bundna fonder , ,32 Förändring i fonder med egen täckning 7 258, ,18 Inkomstskatter , ,16 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST , ,32

32 BALANSRÄKNING, UNIVERSITETET A k t i v a BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter , ,42 Övriga immateriella tillgångar , ,00 Förskottsbetalningar , , ,42 Materiella tillgångar Maskiner och inventarier , ,05 Övriga materiella tillgångar , ,97 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , , , ,63 Placeringar Andelar i ägarintresseföretag , ,00 Övriga aktier och andelar , ,40 Övriga fordringar , , , ,40 FONDERNAS TILLGÅNGAR Fonder med egen täckning , ,00 Övriga bundna fonder , ,93 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar , ,01 Fordringar Långfristiga fordringar Långfristiga fordringar , ,36 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,36 Övriga fordringar , ,11 Resultatregleringar , , , ,18 Finansiella värdepapper Övriga värdepapper , ,91 Kassa och bank , ,82 Aktiva totalt , ,30 P a s s i v a EGET KAPITAL Grundkapital , ,53 Övriga fonder Fonder med egen täckning , ,18 Övriga bundna fonder , ,12 Verksamhetskapital , ,28 Balanserad vinst/förlust från tidigare räk.perioder , ,61 Räkenskapsperiodens vinst/förlust , , , ,51 Eget kapital totalt , ,04 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital ,53 Kortfristigt främmande kapital Erhållna förskott , ,59 Leverantörsskulder , ,44 Övriga skulder , ,80 Resultatregleringar , , , ,91 Fondernas skulder Fonder med egen täckning ,82 Främmande kapital totalt , ,26 Passiva totalt , ,30

33 Finansieringsanalys, universitetet Verksamhetens kassaflöde Vinst/förlust före bokslutsdispositioner och skatter , ,98 Justeras: Avskrivningar och nedskrivningar , ,40 Övriga intäkter som inte medför betalningar , ,00 Finansiella intäkter och kostnader , ,34 Intäkter och kostnader i fonder med egen täckning 7 258, ,82 Förändring av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) av omsättningstillgångar 1 880, ,62 Ökning (-)/minskning (+) av långfristiga räntefria fordringar , ,36 Ökning (-)/minskning (+) av kortfristiga räntefria fordringar , ,19 Ökning (+)/minskning (-) av långfristiga skulder , ,40 Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga räntefria skulder , ,37 Betalda räntekostnader och övriga finansiella kostnader , ,39 Erhållna ränteintäkter och övriga finansiella intäkter 4 647, ,74 Betalda direkta skatter , ,22 Kassaflöde i fonder med egen täckning , ,48 Verksamhetens kassaflöde (A) , ,93 Investeringarnas kassaflöde Investeringar i materiella och immateriella tillgångar , ,49 Erhållna investeringsbidrag , ,15 Investeringar i placeringar , ,00 Övrig nettoavkastning på placeringar , ,67 Investeringarnas kassaflöde i fonder med egen täckning ,00 - Investeringarnas kassaflöde (B) , ,33 Finansieringens kassaflöde Förändringar i eget kapital ,00 Finansieringens kassaflöde i fonder med egen täckning , ,82 Finansieringens kassaflöde (C) , ,82 Förändring av likvida medel (A+B+C) ökning (+) / minskning (-) , ,08 Likvida medel vid räkenskapsperiodens början , ,41 Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut , ,82 Likvida medel i fonder med egen täckning vid räkenskapsperiodens början , ,26 Likvida medel i fonder med egen täckning vid räkenskapsperiodens slut , , , ,08

34 RESULTATRÄKNING, KONCERNEN Omsättning Högskolornas statsfinansiering , ,57 Bidragsintäkter , ,29 Rörelseintäkter , ,56 Övriga intäkter , ,36 Andel av intresseföretags vinst/förlust 4 292, ,74 Omsättning totalt , ,04 Kostnader Personalkostnader , ,87 Avskrivningar , ,32 Övriga kostnader , ,68 Kostnader totalt , ,87 RÖRELSEFÖRLUST , ,83 Kostnader och intäkter för tillförda medel, placeringar och finansiering Tillförda medel Intäkter av tillförda medel Intäkter av insamlingar och donationer , ,29 Tillförda medel totalt , ,29 Placeringsverksamhet Intäkter av ordinarie placeringsverksamhet Ränteintäkter , ,20 Hyresintäkter 640,00 - Kostnader för ordinarie placeringsverksamhet Hyreskostnader (vederlag) 348,56 - Placeringsverksamhet totalt , ,20 Finansieringsverksamhet Finansieringsintäkter Intäkter av övriga placeringar i bestående aktiva , ,20 Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter 3 839, ,65 Finansiella intäkter totalt , ,85 Finansiella kostnader Räntekostnader och övriga finansiella kostnader , ,29 Finansiella kostnader totalt , ,29 Finansiella intäkter och kostnader (netto) , ,56 VINST FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER , ,22 Bokslutsdispositioner Förändring i bundna fonder , ,47 Förändring i fonder med egen täckning 7 258, ,18 Skatter Inkomstskatter , ,51 Latenta skatter 1 135, ,51 Minoritetsandel , ,84 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST , ,73

35 BALANSRÄKNING, KONCERNEN A k t i v a BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter , ,44 Övriga immateriella tillgångar , ,97 Förskottsbetalningar , , ,41 Materiella tillgångar Maskiner och inventarier , ,52 Övriga materiella tillgångar , ,97 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , , , ,10 Placeringar Andelar i ägarintresseföretag ,37 - Övriga aktier och andelar , ,70 Övriga fordringar , , , ,18 FONDERNAS TILLGÅNGAR Fonder med egen täckning , ,00 Övriga bundna fonder , ,60 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar , ,01 Fordringar Långfristiga fordringar Långfristiga fordringar , ,18 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,07 Övriga fordringar , ,93 Resultatregleringar , , , ,80 Finansiella värdepapper Övriga värdepapper , ,91 Kassa och bank , ,16 Aktiva totalt , ,17

36 P a s s i v a EGET KAPITAL Grundkapital , ,53 Övriga fonder Fond för inbetalat fritt eget kapital , ,00 Övriga fonder Fonder med egen täckning , ,18 Övriga bundna fonder , ,75 Verksamhetskapital , ,28 Övriga fria fonder 4 647, , , ,84 Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder , ,49 Räkenskapsperiodens vinst , ,73 Eget kapital totalt , ,59 MINORITETSANDELAR , ,80 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner , ,80 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital ,53 Kortfristigt främmande kapital Erhållna förskott , ,77 Leverantörsskulder , ,52 Latenta skulder 5 910, ,53 Övriga skulder , ,65 Resultatregleringar , , , ,63 Fondernas skulder Fonder med egen täckning ,82 Passiva totalt , ,17

37 Finansieringsanalys, koncernen Universitetet Universitetet Koncernen Koncernen Verksamhetens kassaflöde Vinst före bokslutsdispositioner och skatter , , , ,22 Justeras: Avskrivningar och nedskrivningar , , , ,32 Andel av intresseföretags vinst/förlust , ,74 Förändring av avsättningar för pensioner , ,39 Övriga intäkter som inte medför betalningar , , , ,00 Förändring i verkligt värde - - Finansiella intäkter och kostnader , , , ,76 Intäkter och kostnader i fonder med egen täckning 7 258, , , ,82 Förändring av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) av omsättningstillgångar 1 880, , , ,62 Ökning (-)/minskning (+) av långfristiga fordringar , , , ,18 Ökning (-)/minskning (+) av kortfristiga fordringar , , , ,84 Ökning (+)/minskning (-) av långfristiga skulder , , , ,37 Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga räntefria skulder , , , ,10 Betalda räntekostnader och övriga finansiella kostnader , , , ,29 Erhållna ränteintäkter och övriga finansiella intäkter 4 647, , , ,65 Betalda direkta skatter , , , ,57 Kassaflöde i fonder med egen täckning , , , ,48 Verksamhetens kassaflöde (A) , , , ,05 Investeringarnas kassaflöde Investeringar i materiella och immateriella tillgångar , , , ,31 Överlåtelseinkomster av materiella och immateriella tillgångar Erhållna investeringsbidrag , , , ,11 Beviljade lån Investeringar i placeringar , , , ,31 Överlåtelseinkomster av placeringar Övrig nettoavkastning på placeringar , , , ,88 Investeringarnas kassaflöde i fonder med egen täckning , ,00 Investeringarnas kassaflöde (B) , , , ,63 Finansieringens kassaflöde Förändringar i eget kapital , , ,37 Kassaflöde för finansiering av fonder med egen täckning , , , ,82 Finansieringens kassaflöde (C) , , , ,19 Förändring av likvida medel (A+B+C) ökning (+) / minskning (-) , , , ,61 Likvida medel vid räkenskapsperiodens början , , , ,64 Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut , , , ,16 Likvida medel i fonder med egen täckning vid räk.per. början , , , ,57 Likvida medel i fonder med egen täckning vid räk.per. slut , , , , , , , ,61

38 Not 1 Redovisningsprinciper Åbo Akademis koncernbokslut är uppgjort i enlighet med principerna i Bokföringslagen (1336/1997), Bokföringsförordningen (1339/1997) och Undervisnings- och kulturministeriets kodsystem för högskolornas ekonomiförvaltning UKM/2/500/2018. Räkenskapsperioden omfattar månaderna januari-december 2021 och bokslutet är upprättat i euro ( ). Universitetskoncernen omfattar det offentligrättsliga universitetet Åbo Akademi, Åbo Akademis Fonder och koncernen Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi. I yrkeshögskolekoncernen ingår moderbolaget Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi (AbYHÅA) Yrkeshögskolan Novia och dotterbolagen Jakobstads Konsertsal Ab och Aboa Mare Ab. Koncernbokslutet innehåller en mot ägarandelen svarande del av intresseföretags resultat och förändringen i eget kapital (högst till värdet av koncernens insats i intressebolaget om värdeutvecklingen har varit negativ och koncernen inte har förbundit sig att täcka förlusten). Koncernens interna innehav av aktier i dotterföretagen har eliminerats genom förvärvsmetoden. Elimineringen har utförts genom att å ena sidan eliminera anskaffningsutgiften för dotterföretagens aktier och å andra sidan eliminera den del av dotterföretagens eget kapital som motsvarar koncernens ägarandel. Minoritetsägarnas andel av resultatet och det egna kapitalet har separerats och presenteras som egna poster i resultaträkningen och balansräkningen. Minoritetsandelarna hänför sig till 25 % av AbYHÅA samt Jakobstads Konsertsal Ab och 47,5 % av Aboa Mare Ab. Koncerninterna intäkter, kostnader, fordringar och skulder har eliminerats. Det koncernpassiva som uppstod vid förvärvet av aktierna i AbYHÅA har intäktsförts. Intresseföretag har förts in i bokslutet med kapitalandelsmetoden. Koncernens andel av intresseföretagets resultat har upptagits som en intäkt inom omsättningen. Koncernens andel av förändringen i intresseföretagets eget kapital har dragits av från anskaffningsutgiften för intresseföretagets aktier. Yrkeshögskolekoncernen har i december 2021 förvärvat en andel av bolaget Edunova Ab som svarar mot ägarintresse. Yrkeshögskolekoncernens ägarandel är 50 %, och universitetskoncernens 37,5 %. Edunova Ab utgör dock inte en väsentlig del av respektive koncerns resultat och balans år 2021, och har inte inkluderats i yrkeshögskole- eller universitetskoncernens bokslut 2021 med kapitalandelsmetoden. Aktier till ett värde av euro har upptagits under Övriga aktier och andelar. En uppdelning av universitetets intäkter och kostnader enligt verksamhetsområde hittas i noterna. Finansieringsanalysen för beskrivning av betalningsströmmarna är uppgjord enligt den indirekta metoden. Värderingsprinciper för anläggningstillgångar Investeringar som överstiger det gränsvärde som definierats inom respektive koncernföretag redovisas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för gjorda avskrivningar i balansräkningen. Inom universitetet var det tillämpade gränsvärdet fram till och fr.o.m är det Anläggningstillgångar avskrivs lineärt över den ekonomiska livslängden som beräknas enligt följande i koncernen: Immateriella rättigheter, 4-5 år Byggnader och konstruktioner, år Maskiner och anordningar samt inventarier, 3-40 år IT-utrustning, 4-8 år Konstföremål, ingen avskrivning Musikinstrument, ingen avskrivning eller år