När vården (be-)möter långvarig smärta
|
|
- Gerd Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 När vården (be-)möter långvarig smärta Ulf Jakobsson Docent. Institutionen för Hälsa, Vård och Samhälle, Medicinska fakulteten, Lunds universitet, Box 157, Lund. Telefon: Fax: med.lu.se Ett bra bemötande är en grundförutsättning för en bra vård av såväl personer med långvarig smärta som de utan smärta. Dock är ett vanligt problem att personer med långvarig smärta ofta blir misstrodda och personer med långvarig smärta blir oftare illa bemötta än de utan smärta. Av de med långvarig smärta var det omkring en tredjedel som uppgav att de blivit illa bemötta som sökt vård för sin smärta. En något större andel uppgav att de inte hade blivit trodda när de sökt vård för sin smärta. Det var framförallt smärtpatienter i de yngre (18-59 år) åldersgrupperna som uppgav att blivit illa bemötta. Dock tyckte de flesta att de hade fått tillräcklig med information om vård, behandling och eventuell egenvård. Abstract: The aim of this study was to explore how patients with chronic pain experience this encounter with health care professionals (e.g. physicians, nurses, physiotherapists). The result showed that about a third experienced that they were mistrusted regarding the pain both the severity as well as how it affected the daily life. It was above all younger people (i.e years) that felt mistrusted. However, the majority felt that they got enough information, from the health care professionals, about their care and treatment. Keywords: Pain, encounter, physician-patient relations, nurse-patient relations, patient satisfaction, information, health care quality indicators, patients, cross-sectional Bakgrund Ett bra bemötande, adekvat utvärdering/bedömning och fullgod information given på ett tillfredställande sätt är en förutsättning för en bra vård av såväl personer med långvarig smärta som de utan smärta. Personer med långvarig smärta kan ses vara i en utsatt position då de söker vård, detta på grund av att smärta är en subjektiv upplevelse och härav ej möjligt att vare sig bevisa, motbevisa, eller direkt kvantifiera på ett tillfredställande sätt. Ett till synes vanligt problem är att personer med långvarig smärta ofta inte blir trodda och antingen underskattar vårdpersonalen smärta eller misstror personen helt. Detta kan leda till att patienten blir nedstämt, förlorar hoppet om att bli hjälpt och att smärtan blir värre. Men att däremot som vårdpersonal ge en fullgod information Socialmedicinsk tidskrift 6/
2 om eventuell orsak till smärtan samt hur smärtan kan lindras/förhindras ger ett ökad oberoende för patienten och bättre möjligheter att sköta sin egenvård. Bemötande och information är nära relaterade i patientmötet och ett dåligt bemötande kan leda till ett ogästvänligt klimat i mötet mellan vårdgivare och vårdtagare där patienten inte vågar ställa frågor eller ge förslag. Dock finns idag relativt sparsamt med kunskap om mötet mellan vårdpersonal och personer med långvarig smärta samt hur detta möte påverkar personens förmåga att klara av att olika aktiviteter i dagligt liv och sin egenvård. Sådan kunskap skulle kunna ge förslag på hur vården för patienter med långvarig smärta skulle kunna förbättras. Tidigare genomförda studier om möten mellan vårdpersonal och smärtpatienter är relativt få och fokuserar endast på mötet mellan läkare och patient [1, 2, 3, 4, 5]. Således finns mycket begränsad kunskap om mötet mellan övrig vårdpersonal och patient. Grace [3] studerade kommunikationsproblem i vården av kvinnor med långvarig (pelvis-) smärta. Studien visade att det var mellan 35-70% av patienterna som upplevde att läkaren inte riktigt förstod vad patienterna pratade om och mellan 25-50% lämnade läkarens mottagning med en känsla av att det fanns ämnen som de inte diskuterat [3]. Studien visade vidare att ungefär hälften av patienterna fick dålig, mycket dålig eller ingen förklaring till läkarens diagnos eller vad diagnosen innebar. Vikten av att få en förklaring/diagnos för smärtpatien- ter poängteras även i Ann-Christine Gullacksens avhandling [6]. Det är ett viktigt steg för den egna bearbetningen av den livsomställning det innebär när man drabbas av långvarig smärta, men även för att känna att man blir trodd. Att få en diagnos underlättar även i ärende som rör t.ex. arbetssituation, ekonomisk ersättning, och inte minst behandling [6]. Tidigare studier har visat att bra/tillräcklig information i mötet mellan läkare och patient gav såväl nöjdare patienter som ökad compliance [1]. Syftet med denna studie var att studera bemötande av och information till personer med långvarig smärta i mötet med hälso- och sjukvården. Metod Data är insamlad via en postenkät som skickades ut till ett randomiserat urval, stratifierat för ålder (18-29 år, år, år, år, år, samt 90+ år), boende i Skåne [7]. Urvalsstorleken i respektive strata var n=300 (dvs. total n=1800). Urvalet är hämtat från SPAR-registret (det Statliga Person- & Adress Registret) och svarsfrekvensen i respektive strata var 18-29: 38 %, 30-44: 43 %, 45-59: 54 %, 60-74: 58 %, 75-89: 51 %, samt 90+: 36 %. Av de 1800 enkäterna kom 826 stycken tillbaka i användbart skick medan 24 kom tillbaka på grund av adress okänd och 2 rapporterades avlidna. Av de 948 respondenter som inte ville delta i studien uppgav endast 45 (5 %) stycken av dessa en anledning till varför de inte ville/kunde delta. Orsakerna var: orkar inte (1st), demenssjukdom (11st), 516 Socialmedicinsk tidskrift 6/2008
3 var för sjuk att delta (14 st), vill inte delta i studien (ingen speciell orsak) (19 st). Det fanns ingen signifikant skillnad i variabeln kön mellan de som deltog (56,9 % kvinnor) och de som inte deltog (55,5 % kvinnor). Till ett urval av dem som inte deltog i studien skickades en bortfallsenkät (1 A4-sida). Bortfallsenkäten skickade ut till 25 slumpvis utvalda inom varje strata. Sextiotre personer (18-29: 16 %, 30-44: 36 %, 45-59: 48 %, 60-74: 56 %, 75-89: 48 %, samt 90+: 48 %) av de totalt 150 personer inkom med svar. Bortfallsenkäten innehöll ett urval av de frågor som ingick i det första enkätutskicket. Det fanns ingen skillnad i någon av de i bortfallsenkäten ingående variablerna (ålder, kön, hur de uppfattade sitt hälsotillstånd, om de hade långvarig smärta eller ej, hur många gånger de sökt vård det senaste året, om de någon gång blivit illa bemötta när de sökt vård). Datainsamlingen till studien bestod av en enkät innehållande frågor om demografiska data, symtom/besvär, sjukdomar, hur de uppfattade sitt hälsotillstånd, besök i vården senaste året, bemötande i vården generellt, bemötande och information vid senaste kontakten med sjukvården. Förekomst av symtom/besvär mättes med en övergripande fråga Har du under de senaste tre månaderna besvärats av något av följande symtom?, sedan listades 11 symtom/besvär (t.ex. yrsel, sömnbesvär, andfåddhet). Förekomst av sjukdom mättes med en övergripande fråga Har du någon av följande sjukdomar?, sedan listades 14 sjukdomsgrupper (bl.a. tumörsjukdom, psykisk sjukdom, hjärt-kärlsjukdom) plus alternativet Annan sjukdom, om ja ange vilken/vilka. Sjukdomsgrupperna var ett urval av kapitlen i ICD-10. För de som uppgivit att de hade haft smärta/värk under tre månader eller längre gavs följdfrågor om smärtintensitet, duration, lokalisation, kvalitet på smärtan, bemötande i vården, påverkan på dagligt liv samt smärtlindringsmetoder. Studien är genomförd i enlighet med grundläggande forskningsetiska riktlinjer: autonomiprincipen, godhetsprincipen, principen att inte skada, rättviseprincipen [8]. Skriftligt informerat samtycke är inhämtat från respondenterna och frivilligheten att delta i studien har poängterats. Etiskt tillstånd för studien är inhämtat hos regionala etikprövningsnämnden i Lund (Dnr ). Statistiska analyser Vid jämförelse mellan två grupper för kvotskala användes Students t- test, för nominaldata användes Chi-2 test, samt för ordinaldata användes Mann-Whitney U-test. En logistisk regressionsanalys för ordinalskala [9] användes för att studera sambandet mellan långvarig smärta och bemötande. Regressionsanalysen kontrollerades för variabeln antalet gånger respondenterna sökt vår det senaste året. Alla analyser gjordes i SPSS för Windows (release 13.0). Socialmedicinsk tidskrift 6/
4 Resultat Studien omfattar totalt 826 personer i åldrarna år, 342 män och 484 kvinnor. Medelåldern i totala urvalet var 58,9 (SD 22,3), 48 % var gifta, och 44 % rapporterade långvarig smärta (Tabell 1). Respondenterna som rapporterade långvarig smärta rapporterade en genomsnittlig duration av smärtan på 7,4 år (SD 9,6). Majoriteten (56,9 %) hade fått en medicinsk diagnos på eller förklaring till orsaken till smärtan. Bland dem som hade fått en medicinsk diagnos var artros, olika typer av hjärt-kärlsjukdom, olika typer av skador på rygg som de vanligaste anledningarna. Nio stycken uppgav inflammationer i olika leder och bindväv (RA inte inkluderat), 7 stycken uppgav bestående smärta efter olika typer av operationer. Övriga anledningar var bland annat whiplash (5 stycken), fibromyalgi (5 stycken), polymyalgia reumatica (4 stycken), och reumatoid artrit (3 stycken). Den primära lokalisationen av smärtan var i 32 % av fallen övre extremiteter, skuldror och hals; 29 % nedre extremiteter; 19 % rygg och bäcken; samt 11 % thorax och buk. Ett mindre antal rapporterade smärta i huvud/ansikte (5 %) och resterande 4 % gav mer ospecifika lokalisationer (t.ex. lederna och hela kroppen ). Tabell 1. Beskrivning och jämförelse av bemötande och information senaste gången respondenterna sökte vård Långvarig smärta (n=360) Övriga (n=466) p-värde Ålder m (SD) 62.2 (20.9) 56.5 (22.9) <0.001 A Män / Kvinnor % 36.2 / / B Hur bedömmer du ditt allmänna hälsotillstånd? % - Mycket dåligt - Dåligt - Varken bra eller dåligt - Ganska bra - Mycket bra <0.001 C Hur många gånger har du sökt vård under det senaste året? m (SD) md (q3-q1) 3.25 (4.41) 2.0 ( ) 1.41 (2.32) 1.0 ( ) <0.001 A Har du någon gång blivit illa bemött då du sökt vård? % - Har aldrig blivit illa bemött - Någon enstaka gång - Ibland - Ofta - Blir alltid illa bemött <0.001 C A Student s t-test; B Chi-square test; C Mann-Whitney U-test 518 Socialmedicinsk tidskrift 6/2008
5 Det var signifikant fler av dem som rapporterade långvarig smärta som uppgav att de blivit illa bemötta i vården jämfört med de utan smärta (Tabell 1). Av de total 360 personerna med långvarig smärta uppgav omkring en tredjedel att de blivit illa bemötta när de sökt vård för sin smärta. Andelen som upplevde att de inte hade blivit trodda när de sökt vård för sin smärta var något större än en tredjedel (Tabell 2). Det fanns en tydlig skillnad mellan åldergrupperna i andelen som blivit illa bemötta när de sökt vård (Figur 1). Andelen varierade mellan 20 % och 83 % bland de med långvarig smärta, samt mellan 6 % och 57 % för de utan smärta. Omkring 30 % hade givit upp hoppet om att bli hjälpta med sin smärta när de sökt vård (Tabell 2). Då risken att bli illa bemött ökar med antalet gånger som en person söker vård studerades sambandet mellan att bli illa bemött och att ha långvarig smärta i en logistisk regressionsanalys där modellen kontrollerades för antalet gånger respondenterna sökt vård det senaste året. Regressionsanalysen visade att de med långvarig smärta signifikant oftare (OR=1,87; p<0.001) upplevde att de blivit illa bemötta när de sökt vård jämfört med utan smärta, även när regressionsmodellen kontrollerades för antalet gånger personerna sökt vård. Tabell 2. Frågor om hur respondenterna upplevde bemötandet då sökt vård för sin smärta/ värk Har du någon gång blivit illa bemött när du sökt vård för din smärta/värk? (%) - Nej, har aldrig hänt - Ja, har hänt någon enstaka gång - Ja, har hänt då och då - Ja, har ofta hänt/händer alltid Känner du att du inte blivit trodd (att du har ont/hur ont du har) när du sökt vård för din smärta/värk? (%) - Nej, har aldrig hänt - Ja, har hänt någon enstaka gång - Ja, har hänt då och då - Ja, har ofta hänt/händer alltid Har du någon gång känt att du har givit upp hoppet om att få hjälp med att bota/lindra din smärta pga. att du blivit illa bemött när du sökt vård? (%) - Nej, har aldrig hänt - Ja, har hänt någon enstaka gång - Ja, har hänt då och då - Ja, har ofta hänt/händer alltid Har du någon gång känt att du har givit upp hoppet om att få hjälp med att bota/lindra din smärta pga. att du inte blivit trodd (att du har ont/hur ont du har) när du sökt vård? (%) - Nej, har aldrig hänt - Ja, har hänt någon enstaka gång - Ja, har hänt då och då - Ja, har ofta hänt/händer alltid Socialmedicinsk tidskrift 6/
6 Andel som blivit illa bemötta (95% CI) 1 0,8 0,6 0,4 0,2 Smärta/värk mer än 3 månader? Nej Ja Nej Ja år år år år år 90+ år Figur 1. Andel, i respektive åldergrupp, som någon gång blivit illa bemötta när de sökt vård. Det var främst på vårdcentraler (55 %) och sjukhus (33 %) som patienterna blev illa bemötta när de sökte vård, och i mindre utsträckning hos privatläkare (9 %) och övriga vårdgivare som till exempel sjukgymnaster, tandläkare och ungdomsmottagning (3 %). De som blivit illa bemötta kommenterade uppgifter bland annat så här: Att inte bli trodd gör extra ont, Läkaren svarade inte på mina frågor, Jag blev ej blivit tagen på allvar, Läkaren ifrågasatte om jag verkligen hade ont, tog sig inte tid att lyssna., Man får en känsla av att man stör när man söker hjälp. Det var även många som uppgav att de hade fått ett nonchalant och arrogant bemötande främst från läkare, sjuksköterskor och läkarsekreterare. De flesta smärtpatienter (83,2 %) tyckte att de hade fått tillräcklig med information om vård, behandling och eventuell egenvård. De som inte hade fått tillräcklig information och detta kommenterades bland annat så här: Jag fick inga svar på mina frågor kring mina besvär jag hade. Det enda som jag fick var ett opersonligt brev på posten med mina blodprovsresultat, För riktigt gamla människor har läkaren sällan tid, Jag hade olika läkare som sa olika saker om orsaken till vad som var fel på knäet. Bristerna i att ge adekvat information fall såväl hos läkare som hos andra yrkeskategorier (t.ex. sjuksköterskor & sjukgymnaster). På frågan om respondenterna hade fått tillräcklig information för att kunna klara sin egenvård 520 Socialmedicinsk tidskrift 6/2008
7 svarade 86 % att de hade fått detta. De som inte fått tillräcklig information uppgav att de antingen inte alls fick någon information eller fick mycket knapphändig information. Diskussion Studien visade att personer med långvarig smärta bemöts sämre än de utan smärta samt att detta är framförallt vanligast i yngre åldrar. En anledning, som många framförde, till att patienterna kände sig illa bemötta var att vårdpersonalen underskattade smärtan eller inte alls trodde på patienten. Detta är ett stort problem med just subjektiva symtom som varken kan bevisas eller motbevisas utan man som vårdgivare helt måste lita på patienten. Att lita på patienten är en förutsättning för en framgångsrik smärtbehandling, och det är välkänt att bli misstrodd kan leda till att smärtupplevelsen förvärras ytterligare. forskning och teori Att läkare och övrig vårdpersonal inte hade tid framkom också i studien. Respondenterna uppgav bland annat att det kändes som om de var till besvär och störde när de sökte vård. Många uppgav att de upplevde att personalen inte hade tid att lyssna och att det inte fanns tid till att ställa frågor. Detta kan delvis vara ett resultat av en hög arbetsbelastning för personalen och stressad personal. Ökad arbetsbelastning leder i sin tur ofta till så kallad distansering som är relativt vanligt bland hälso- och sjukvårdpersonal, och som gör att kontakterna blir korta och ytliga [10, 11]. Resultatet kan då bli att patienten känner sig hindrad att ta upp känsliga ämnen eller ställa frågor [10]. Detta framkom tydligt i studiens resultat (utdrag från resultatet: Man får en känsla av att man stör när man söker hjälp, tog sig inte tid att lyssna ). Men även om arbetsbelastningen är hög bör man ändå sträva efter att få till stånd ett så optimalt patientmöte som möjligt då det kan ge såväl kortsiktiga som långsiktiga vinster. En patient som har blivit bra bemött och fått tillräckligt med information blir en mer autonom patient som i större utsträckning kan sköta sin egenvård och dagligt liv, vilket i sin tur även leder till minskade antal återbesök/kontakter med hälso- och sjukvården. Patienternas syn på hur vårdpersonalen (oftast läkaren) gav information om vård och behandling var övervägande positiv. Men även om det var relativt få patienter som var missnöjda så bör man inte nöja sig med det utan man bör naturligtvis sträva efter att alla skall få fullgod information. Så länge det finns brister behövs verksamheten förbättras. Daltroy [1] gav i sin artikel förslag på åtgärder som bör beaktas när läkare och övrig vårdpersonal skall informera patienter: (1) att be patienten skriva ner frågor/bekymmer inför mötet; (2) fråga vad patienten själv tror orsakar besvären/ problemen; (3) anpassa behandling till patientens mål och förutsättningar så långt som möjligt; (4) informera om behandlingens syfte, längd, eventuella biverkningar och obehag, samt hur behandlingen kan utvärderas; (5) kontrollera att patienten förstått informationen; (6) att skriva ner diagnos och behandlingsplan för att underlätta Socialmedicinsk tidskrift 6/
8 för patienten att komma ihåg; (7) ge skriftlig information. Åtgärderna ovan kan ses som en checklista för att skapa bra förutsättningar i mötet med patienter, framförallt avseende informationshantering, oavsett om de har smärta eller inte. Orsaken till dessa hinder i mötet mellan vårdpersonal och patient kan vara många. Några exempel är pressad arbetssituation, otillräcklig utbildning i ämnet, brist på empati, personliga problem. Det är visserligen viktigt att som vårdpersonal hålla en viss distans till arbetet för att t.ex. undvika utbrändhet, då man dagligen möter lidande, sjukdom och död. Dock bör denna distans inte bli så stor att den påverkar patientvården negativt och man bör vara speciellt aktsamma om utsatta patientgrupper som de med långvariga smärttillstånd. Acknowledgement Ett stort tack till alla respondenter för att de ville delta i studien. Studien var finansierad av Vårdalstiftelsen, Reumatikerförbundet, samt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. 4. Griffith CH, Wilson JF, Langer S, Haist SA. House staff nonverbal communication skills and standardized patient satisfaction. J Gen Intern Med. 2003; 18: McIntosh A, Shaw CFM. Barriers to patient information provision in primary care: patiens and general practitioners experiences and expectations of information for low back pain. Health Expect. 2003; 6: Gullacksen A-C. När smärtan blir en del av livet [dissertation]. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet; Jakobsson U. Möten och bemötande i hälso- och sjukvården. Socialmedicinsk tidskrift. 2007; 84 (6): MFR. Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning. Stockholm: Medicinska Forskningsrådet; 2000, MFR-rapport 2 (reviderad version). 9. Hosmer DW, Lemeshow S. Applied logistic regression (2nd ed.). New York: Wiley; Faulkner A. Det professionella samtalet. Falköping: Gummessons Tryckeri AB; Svensson R. Samhälle, medicin, vård. Lund: Studentlitteratur; Referenser 1. Daltroy LH. Doctor-patient communication in rheumatological disorders. Baillieres Clin Rheumatol. 1993; 7: Grace VM. Problems women patients experience in the medical encounter for chronic pelvic pain: a New Zealand study. Health Care Women Int. 1995; 16: Grace VM. Problems of communication, diagnoses, and treatment experienced by women using the New Zealand health services for chronic pelvic pain: a quantitative analysis. Health Care Women Int. 1995; 16: Socialmedicinsk tidskrift 6/2008
Möten och bemötande i hälso- och sjukvården
Möten och bemötande i hälso- och sjukvården forskning och teori Ulf Jakobsson Det behövs mer kunskap om mötet mellan vårdpersonal och patienter samt hur detta möte påverkar patienten på olika sätt. Medias
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:
1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Hallsberg Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker
Maj-juni 2012. Medborgarpanel 3. - vårdval plus
Maj-juni 2012 Medborgarpanel 3 - vårdval plus Medborgarpanel 3 maj-juni 2012 Vårdval plus Varför en medborgarpanel om detta område? Syftet med denna medborgarpanel är att inhämta synpunkter från kronobergarna
Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård
Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Mikael Selvin ¹, Kjerstin Almqvist ², Lars Kjellin ¹, Agneta Schröder ¹ 1) University Health Care Research Center, Faculty of Medicine and Health, Örebro
Om chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop?
Om chefen är den sista som får veta Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop? Innehåll Inledning...3 Arbetsgivarnas perspektiv...4 Medarbetarnas perspektiv...6 Sammanfattning
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mark Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Brevutskick till väntande patienter
Brevutskick till väntande patienter Rapport från Vårdgarantiarbetet i Region Skåne, juni 2006 Bakgrund Genom en överenskommelse har staten och Sveriges Kommuner och Landsting enats om en långsiktig satsning
Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om förlängda semesterperioder.
Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen 2013-04-10 LS 1303-0334 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 3-04- 23 0001 8 Svar på skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om förlängda semesterperioder
Sid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag
Sid. 87-99 i boken Rekrytering Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Nedan finner du en intervjuguide med förslag på frågor som du kan använda under intervjun. Det är många frågor så välj de du tycker
Höjd arbetsgivaravgift för unga. Konsekvenser för detaljhandeln
Höjd arbetsgivaravgift för unga Konsekvenser för detaljhandeln Om undersökningen 1 Den kvantitativa undersökningen har genomförts i form av digitala enkäter, distribuerade via e-post. Mottagare var butikschefer
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Karlstad Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Karlstad Hemtjänst Deltagare Totalt svarade 91 690 personer på årets enkät för äldre med hemtjänst, vilket är 66,7% av de tillfrågade. I Karlstad
Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014
Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 HSO Stockholms stad Innehåll Inledning Syfte... 3 Sammanfattande punkter från resultatet.
Rapport uppdrag. Advisory board
1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,
Kvalitet i äldreomsorgen. Resultat av en brukarundersökning 2012
Kvalitet i äldreomsorgen Resultat av en brukarundersökning Februari 2013 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av den femte brukarundersökningen inom äldreomsorgen, som genomfördes under september-oktober.
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Skolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Vet du vilka rättigheter du har?
Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). När du kommer till
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv
KOMMUNIKATIONSBAROMETERN för företag ATT JOBBA HEMIFRÅN. Rapport september 2003. 1
KOMMUNIKATIONSBAROMETERN för företag ATT JOBBA HEMIFRÅN Rapport september 2003. 1 Välkommen till Telias kommunikationsbarometer för företag Telias kommunikationsbarometer för företag är en återkommande
Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola
Sundbybergs stad Skolundersökning 2 Föräldrar förskola Stella Nova förskola Antal svar Stella Nova förskola: 2 ( %) Antal svar samtliga fristående förskolor: (5 %) 1 Innehåll Om undersökningen Förklaring
RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 10.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2010-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem
UNGA LÄSARE. Enkätrapportering
UNGA LÄSARE Enkätrapportering Rapport nummer 8 April 26, 2016 Enkätrapportering - Unga Läsare Under senhösten 2015 genomfördes en enkätstudie med unga vuxna som studerar på Högskolan i Halmstad. Enkäten
Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt 2015. Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)
Sundbybergs stad Skolundersökning Föräldrar förskola Antal svar samtliga fristående förskolor: ( %) Innehåll Om undersökningen Förklaring av diagram Resultat - Per fråga - NöjdKundIndex (NKI) Frågorna
Omega - 3 En undersökning bland allmänheten Projektnummer 3806620
Omega - 3 En undersökning bland allmänheten Projektnummer 3806620 Om undersökningen Ämne: Omega - 3 Projektnummer: 3806620 Uppdragsgivare: Pronova healthcare AS Kontaktperson: Ingrid Lindmark Tid för fältarbete:
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963 FEBRUARI 2001 T-20963 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på
Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet
Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska
Delrapport 1 Om diskrimineringens omfattning och karaktär
Stockholm 7 maj 2004 Delrapport 1 Om diskrimineringens omfattning och karaktär 1 Syftet med undersökning Syftet med att påbörja enkätundersökningen var att undersöka diskrimineringens omfattning och karaktär.
Enligt vårdgarantin har du rätt till:
Det finns en vårdgaranti När behörig vårdpersonal beslutat om besök eller behandling i samråd med dig som patient så anger vårdgarantin hur länge du som längst ska behöva vänta. Vårdgarantin reglerar inte
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
8 European Foundation for Osteoporosis
Europeiska föreningen mot Osteoporos 8 European Foundation for Osteoporosis Frågeformular om livskvalitet Qualeffo-41 (10 December 1997) European Foundation for Osteoporosis Swedish version Copies of this
Resultat av enkät till assistansberättigade
Bilaga 6 Resultat av enkät till assistansberättigade Resultaten i tabellerna i denna bilaga baseras på resultaten från den enkätundersökning Assistanskommittén låtit Statistiska Centralbyrån göra. Frågorna
ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7. (ansökan från anhörig)
ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7 (ansökan från anhörig) Syftet med blanketten är att utreda om förutsättningarna för godmanskap eller förvaltarskap är uppfyllda
Upprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer
Upprättad 2009-03-30 AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer INNEHÅLL Avvikelser och risker 3 Definitioner 3 Ansvarsfördelning 4 Rutiner avvikelse 5 Rutiner riskhantering 5 Orsaker till risker och avvikelser
Kvaliteten i din hemtjänst Kungsholmen
Kvaliteten i din hemtjänst Stadsledningskontorets brukarundersökning 20 November 20 1 Inledning Beskrivning av genomförandet av undersökningen Metod: Postala enkäter med två skriftliga påminnelser Målgrupp:
Informationshantering och journalföring. informationssäkerhet för god vård
Informationshantering och journalföring informationssäkerhet för god vård 1 Sammanhållen journalföring! 2 Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Utvärdering APL frågor till praktikant
Utvärdering APL frågor till praktikant Jag studerar på A. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0 ungdomar åk 1 B. Vård och Omsorgsprogrammet för 1 1,9 ungdomar åk 2 C. Vård och Omsorgsprogrammet för 8 15,4
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
Faktablad 4 Trygghet, förtroende och sociala relationer Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad
Faktablad Trygghet, förtroende och sociala relationer Hälsa på lika villkor? 00 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett
Disclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget
Disclosure SOMP-I skapades av Kristina Persson SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget Fördelen med standardiserade metoder Mer information jämfört med
Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag
Vetenskapliga begrepp Studieobjekt, metod, resultat, bidrag Studieobjekt Det man väljer att studera i sin forskning Nära sammankopplat med syftet Kan vara (fysiska) ting och objekt: Datorspel, Affärssystem,
Kommentar om anställningstiden på arbetsplatsen: Förhållandevis låg personalomsättning. 29 år eller yngre 14,2% 47.
Kommentar om könsfördelningen på arbetsplatsen: 96,3 % kvinnor och 3,7 % män av 325 svarande (svarsfrekvens 61,4 %) Kommentar om åldersfördelningen på arbetsplatsen: Hög genomsnittsålder, flera pensionsavgångar
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588 FEBRUARI 2002 T-22588 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på
Stockholm stad Förskoleundersökning 2014. 023387 Förskolan Pärlan
Stockholm stad Förskoleundersökning 2 27 Förskolan Pärlan Presentation Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Svarsfrekvens Resultat Övergripande resultat Förskola per år Förskola
Psoriasiskoll - Har psoriasis
Psoriasiskoll - Har psoriasis Källa: Netdoktor.se (Har psoriasis) Jag har psoriasis 100% 11365 Jag har inte psoriasis, men är intresserad av att veta mer 0% 0 Totalt antal svar 11365 Kön? Kvinna 63% 6002
UNIONEN - TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN 2015
UNIONEN - TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN 2015 Kund: Unionen Kontakt: Åsa Märs 28 maj 2015 Kontakt på Novus: Freja Blomdahl +46 76 262 04 53 freja.blomdahl@novus.se Om undersökningen Metod: Webbaserade
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9
101001 KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö 001 Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas
Trygg på arbetsmarknaden?
Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig
Kom ihåg att ansöka om examen!
Institutionen för omvårdnad Programrådet för sjuksköterskeprogram, PRS Kom ihåg att ansöka om examen! Information om de olika examina som kan vara aktuella för våra studenter, om hur man ansöker om examen
Kan du inte komma till tandläkaren så kommer vi till dig.
Kan du inte komma till tandläkaren så kommer vi till dig. Våra äldres tänder är fantastiska! Svensk tandvård är fantastisk i sitt arbete med förebyggande åtgärder, vilket har lett till att andelen äldre
Vi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Lågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder
Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade
Kan det vara så att kvinnor behöver mer för att få lika mycket som män? Eller är det tvärtom?
Kan det vara så att kvinnor behöver mer för att få lika mycket som män? Eller är det tvärtom? Lena Alvlilja Leg Arbetsterapeut och genusambassadör Vårdcentralen Skurup 1 2 1 RÄTT, LAGOM, SÄKER och JÄMSTÄLLD
Brukarundersökning 2009
Socialförvaltningen Brukarundersökning 2009 i äldreomsorgen i Simrishamns kommun Innehållsförteckning Inledning/sammanfattning...3 Metod...4 Resultat...4 Resultat på särskilt boende...5 Resultat i ordinärt
Att ge omsorg mitt i livet
Att ge omsorg mitt i livet Hur påverkar det arbete och försörjning? Petra Ulmanen Institutionen för socialt arbete De etablerade omsorgsfrågorna i svensk forskning, politik och praktik Jämställdhet: småbarns-
MRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor Smittad av MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända Dig?
Tema rygg, arbetsfrågor för undervisning i ortopedi, T8, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna
Tema rygg, arbetsfrågor för undervisning i ortopedi, T8, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Ryggbesvär är en utmaning för såväl allmänläkare som ortopeder. Det är viktigt att känna till hur basal
Den sammanvägda bilden visar på en hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang.
Den sammanvägda bilden av medarbetarundersökningen 2015 visar att Nybro kommun är en bra arbetsgivare. Här finns hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang. Medarbetare känner
Stockholm stad Familjedaghem 2014
Stockholm stad Familjedaghem 24 Myhrberg, Ann-Cathrine Skarpnäck stadsdel Presentation Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Svarsfrekvens Resultat övergripande resultat per år
HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS
CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA AGECAP HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS Att gå i pension och lämna arbetslivet är för de flesta en stor händelse då livet kan förändras helt från en dag till en annan.
Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre
Detta kan du förvänta dig av kommunens service Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre ANTAGEN AV SOCIALNÄMNDEN JANUARI 2014 NATIONELL VÄRDEGRUND Socialtjänstens omsorg om äldre
Rutin för hantering av medicinska avvikelser
Ansvarig för rutin: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2013-04-03 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens
Allmänhetens syn på sjukvård
Allmänhetens syn på sjukvård Undersökning: Allmänhetens syn på sjukvård Projektnummer: 3272460 Uppdragsgivare: Hjärt-Lungfonden Tid för fältarbete: 20-23 oktober 1997 Antal gjorda intervjuer: 1000 Intervjuade:
ANMÄLAN om förvaltare enligt Föräldrabalken 11 kap 7
ANMÄLAN om förvaltare enligt Föräldrabalken 11 kap 7 Skicka anmälan till adressen nedan från Socialtjänsten eller annan behörig anmälare 1. Person anmälan gäller (den enskilde) Personnummer Adress (folkbokföringsadress)
Dina tänder är viktiga. Du behöver dem varje dag.
Dina tänder är viktiga. Du behöver dem varje dag. Dina tänder är viktiga Du behöver dina tänder varje dag när du äter, skrattar och pratar. Hela tänder och en frisk mun är viktigt för ett bra liv. Gå på
HÄLSOENKÄT ÅK 7-9. Gör så här:
HÄLSOENKÄT ÅK 7-9 Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa. Det är bara skolsköterskan och skolläkaren som kan ta del av dina svar när ni går igenom dem vid hälsosamtalet. Gör så här: Svara på frågorna
GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP
Bli ditt bästa jag GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP ANDREAS ODHAGE Innehåll Bli ditt bästa jag 5 Reflektera mera 9 Varför ska jag reflektera? 10 Meditation gör dig fokuserad 14 Balans i livet 17 Vad gör du egentligen?
Anhörigas upplevelser av en hjärtstoppssituation och att själv bli omhändertagen ett vårdande förhållningssätt inom ambulanssjukvård
Anhörigas upplevelser av en hjärtstoppssituation och att själv bli omhändertagen ett vårdande förhållningssätt inom ambulanssjukvård Tobias Creutz & Johan Pettersson Georgii Examensarbete på magisternivå
Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta
1 (5) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 100421 Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta 1. Mot vilken sjukdom används läkemedlet Cymbalta? Läkemedelsverket har godkänt det
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Dagspresskollegiet. Bloggare vilka är de? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 73
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 7 Bloggare vilka är de? Annika Berg tröm s 8 Bloggarna Bloggare vilka är de? De senaste åren har bloggen
Till dig som vill bli medlem i SEKO
Till dig som vill bli medlem i SEKO Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Vi kämpar för dig Utan oss
Cellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar:
Cellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar: Illamående och kräkningar efter cellgiftsbehandling Frågor-&-Svar Broschyr Skriven av en patient Personlig information Namn: Adress: Postnummer: Postadress: Telefon:
BARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION
BARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION 1 ETT VARMT TACK TILL ALLA SOM BESVARADE ENKÄTEN. MED ER HJÄLP HAR VI FÅTT VÄRDEFULL KUNSKAP OM HUR BARN OCH UNGDOMAR I KRONOBERGS LÄN MÅR. VILL DU VETA MER OM RAPPORTEN
Granskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd
Granskningsrapport Brukarrevision Angered Boendestöd 2013 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad de vi är till för inom verksamhetsområdet
Kvalitetsmätning Hemtjänst 2011
Kvalitetsmätning Hemtjänst 2011 Under 2011 har en undersökning genomförts hos personer med inom Alingsås kommun. Sammantaget har 526 enkäter skickats ut och totalt har 337 äldre personer med svarat på
Region Skåne. HBTQompetens. RAPPORT Utvärderingsresultat. Pilotmodell för HBTQ-utbildning i Region Skånes verksamheter 2015-08-31
2015-08-31 HBTQompetens RAPPORT Utvärderingsresultat Pilotmodell för HBTQ-utbildning i s verksamheter 2014 2015 Leif Persson Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Projektutvecklare 040-675 31 22
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norr Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norr Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning
Sjuksköterskors upplevelser av närståendes betydelse inom ambulanssjukvård i glesbygd. Charlott Ek 100917
Sjuksköterskors upplevelser av närståendes betydelse inom ambulanssjukvård i glesbygd Bakgrund När en person blir sjuk eller drabbas av ohälsa påverkas de närstående på många olika sätt. I akuta situationer
VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola
inom omsorg och skola VÅLD HOT OCH Den här informationen bygger på Arbetarmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. Reglerna gäller alla arbetsplatser där det finns risk för våld eller
Medarbetarundersökning 2015
Medarbetarundersökning 2015 1 Ålder % -29 9% 30-39 16% 40-49 29% 50-59 30% 60-16% Ack. svar 911 1 Ålder 60-16% -29 9% 30-39 16% 50-59 30% 40-49 29% 2 Kön (enligt skatteverket) % Kvinna 78% Man 22% Ack.
Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun
Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Borlänge kommun 781 81 Borlänge Tel: 0243-740 00 kommun@borlange.se www.borlange.se När du behöver hjälp eller stöd När du behöver hjälp eller stöd i din
Hälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker
Hälsobarometern Första kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta maj 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Föräldrar
PROSTATBESVÄR del 1 Malmö 2007
PROSTATBESVÄR del 1 Malmö 2007 Kronisk icke bakteriell prostatit En dold sjukdom där Cernitol är den enda kliniskt dokumenterade behandlingen Kronisk prostatit drabbar ca 20% av den manliga befolkningen
mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland
Förebygga eller bota vad kostar mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland 1 Trender och problem Trots att folkhälsan generellt sett fortsätter att utvecklas positivt och vi lever allt
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:33 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Utvidgning av patientnämndens verksamhetsområde samt ändring av reglemente Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Patientnämnden
Stratsys för landsting och regioner
Stratsys för landsting och regioner Agenda Kort presentationsrunda Förväntningar Vårdval (LOV) I och med Lagen om valfrihet ställs allt högre krav på landstingen och kommuner att göra informationen transparent
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Kristianstad_HS Service och Support (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Kristianstad_HS Service och Support (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten
Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Regeringsbeslut I:4 2010-09-09 S2010/6418/HS (delvis) Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Anne Denhov & Guy Karlsson. Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning
Anne Denhov & Guy Karlsson Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm 2008 2008 FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm Stockholms Läns Sjukvårdsområde
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande behandling.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för HTJ Östermalm (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för HTJ Östermalm (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen
Kännedomsundersökning 2015
1 Om undersökningen Genomförande Bakgrund TNS Sifo har i flera år genomfört en kännedomsundersökning på uppdrag av KRAV. Undersökningen genomfördes i år på samma sätt som 11-14, förutom att några extra
SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen. Vågar man bli gammal?
SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen Vågar man bli gammal? Maj 2008 2 Inledning Huvudinriktningen för regeringens äldrepolitiska satsningar är att äldre personer och deras närstående
Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015
2015-10-14 1 (6) Utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015 Sommaren 2015 erbjöd landets kommuner och landsting/regioner 84 000 unga en