Möten och bemötande i hälso- och sjukvården
|
|
- Gösta Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Möten och bemötande i hälso- och sjukvården forskning och teori Ulf Jakobsson Det behövs mer kunskap om mötet mellan vårdpersonal och patienter samt hur detta möte påverkar patienten på olika sätt. Medias rapportering om hur såväl patienter som anhöriga kränkts och behandlats illa när de sökt vård visar på att ämnet är högaktuellt. Men för att kunna sätta in riktade insatser för att förbättra bemötandet i vården måste först omfattningen av problemet kartläggas och vilka patientgrupper som omfattas. Denna studie omfattar 826 personer i åldrarna år, och har bland annat studerat hur olika patientgrupper bemöts inom vården. Studien visade att andelen som blivit illa bemötta i vården var relativt stort, och att det var framförallt kvinnor, yngre personer, samt personer med olika symtom som till sin natur är subjektiva (dvs. är svåra att bevisa och kan var svåra att åtgärda) som blev illa bemötta. Ulf Jakobsson är docent vid Institutionen för Hälsa, Vård och Samhälle Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Kontakt : Ulf Jakobsson, Institutionen för Hälsa, Vård och Samhälle, Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Box 157, Lund, Telefon: , Fax: , ulf.jakobsson@med.lu.se Bakgrund Ett bra bemötande av patienter och anhöriga i kontakten med hälso- och sjukvården kan tyckas vara en självklar sak. Rätten till en god vård är reglerad ibland annat hälso- och sjukvårdslagen (HSL). I HSL (1982:763) står det att hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall bland annat skall främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen (HSL 1982:763). Det innebär även att patienten skall visas omtanke och respekt (HSL 1998:531). Dock har det visats sig att så är inte alltid fallet. Det finns ett flertal nyligen uppmärksammade fall där det rapporterats om vårdpersonal som kränkt patienter såväl verbalt som fysiskt. Detta visar på att problemet med att patienter och/eller anhöriga bemöts illa är högst aktuell och åtgärder måste vidtas. Men omfattningen av problemet är inte helt klarlagt. Det finns idag en del kunskap om mötet mellan vårdpersonal och patienter/anhöriga men mer sparsamt om vilka det är som upplever att det Socialmedicinsk tidskrift 6/
2 bemötts illa och hur detta möte påverkar patienter och anhöriga på olika sätt. Det har gjorts en del nationella undersökningar om hur folk upplever mötet med hälso- och sjukvården. I dessa undersökningar får vården generellt sett får godkänt och de har visat på en signifikant förbättring inom flera områden de senaste åren [cf. 1, 2]. Men det finns fortfarande områden som är viktiga att arbeta vidare med för att vården skall förbättras ytterligare. I vårdbarometerns mätning under åren gav 16-18% ett lågt eller mycket lågt betyg i den sammanfattande bedömningen av primärvården, medan i slutenvården var motsvarande siffra 12-15% [1]. Undersökningen visade även att det var omkring 10 % som inte kände att läkaren/sjuksköterskan visade patienten respekt, lika stor andel kände att läkaren/sjuksköterskan inte gav sig tid att lyssna på patienten [2]. Vårdcentralerna fick generellt något lägre betyg än slutenvården i undersökningarna [1, 2]. Andelen som blivit illa bemötta i vården kan tyckas vara relativt liten men problemet bör dock inte förringas då det ändå rör sig om 10-15%, och hälso- och sjukvården måste ha som mål att ständigt sträva mot alla skall få en så god vård som möjligt. För att kunna sätta in åtgärder för att förbättra vården är det viktigt att utreda är vilka patientgrupper som upplever att de blivit illa bemötta samt i vilka situationer. Ovan nämnda studier presenterar inte vilka patientgrupper som omfattas och således behövs mer kunskap vilka dessa patienter är för att kunna göra riktade insatser i syfte att förbättra vården. Tidigare genomförda studier som publicerats internationellt om möten mellan vårdpersonal och patienter är relativt få och fokuserar i stort sett uteslutande på mötet mellan läkare och patient [cf. 3-8]. Endast ett fåtal inkluderar även annan vårdpersonal [cf. 9]. Studier om mötet mellan vårdpersonal och anhöriga är ännu mer bristfällig. Syfte Syftet med studien var att studera vårdpersonals bemötande av patienter inom hälso- och sjukvården, samt att identifiera vad som karakteriserar de som blivit illa bemötta när de sökt vård. Metod Urval och datainsamling Data är insamlad via en postenkät som skickades ut till ett randomiserat urval, stratifierat för ålder (18-29 år, år, år, år, år, samt 90+ år), boende i Skåne. Urvalsstorleken i respektive strata var n=300 (dvs. total n=1800). Urvalet är hämtat från SPAR-registret (det Statliga Person- & Adress Registret) och svarsfrekvensen i respektive strata var 18-29: 38 %, 30-44: 43 %, 45-59: 54 %, 60-74: 58 %, 75-89: 51 %, samt 90+: 36 %. Av de 1800 enkäterna kom 826 stycken tillbaka i användbart skick medan 24 kom tillbaka på grund av adress okänd och 2 rapporterades avlidna. Av de 948 respondenter som inte ville delta i studien uppgav endast 45 (5 %) stycken av dessa en anledning till varför de inte ville/kunde delta. Orsakerna var: orkar inte (1st), demenssjukdom (11st), var för sjuk att delta (14 st), vill inte delta i studien (ingen speciell 542 Socialmedicinsk tidskrift 6/2007
3 orsak) (19 st). Det fanns ingen signifikant skillnad i variabeln kön mellan de som deltog (56,9 % kvinnor) och de som inte deltog (55,5 % kvinnor). Till ett urval av dem som inte deltog i studien skickades en bortfallsenkät (1 A4-sida). Bortfallsenkäten skickade ut till 25 slumpvis utvalda inom varje strata. Sextiotre personer (18-29: 16 %, 30-44: 36 %, 45-59: 48 %, 60-74: 56 %, 75-89: 48 %, samt 90+: 48 %) av de totalt 150 personer inkom med svar. Bortfallsenkäten innehöll ett urval av de frågor som ingick i det första enkätutskicket. Det fanns ingen skillnad i någon av de i bortfallsenkäten ingående variablerna (ålder, kön, hur de uppfattade sitt hälsotillstånd, om de hade långvarig smärta eller ej, hur många gånger de sökt vård det senaste året, om de någon gång blivit illa bemötta när de sökt vård). Datainsamlingen till studien bestod av en enkät innehållande frågor om demografiska data, symtom/besvär, sjukdomar, hur de uppfattade sitt hälsotillstånd, besök i vården senaste året, bemötande i vården generellt, bemötande och information vid senaste kontakten med sjukvården. Etik Studien är genomförd i enlighet med grundläggande forskningsetiska riktlinjer: autonomiprincipen, godhetsprincipen, principen att inte skada, rättviseprincipen [10]. Skriftligt informerat samtycke är inhämtat från respondenterna och frivilligheten att delta i studien har poängterats. Etiskt tillstånd för studien är inhämtat hos regionala etikprövningsnämnden i Lund (Dnr ). Statistiska analyser Vid jämförelse mellan två grupper för nominaldata användes Chi-2 test och för ordinaldata användes Mann- Whitney U-test. Alla analyser gjordes i SPSS för Windows (release 14.0). Resultat Studien omfattar totalt 826 personer i åldrarna år, 342 män och 484 kvinnor. Medelåldern i totala urvalet var 58,9 (SD 22,3) och 48 % var gifta. De som deltog hade sökt vård i genomsnitt 2,2 gånger (median: 1,0; range: 0-52) det senaste året och majoriteten hade sökt vård på vårdcentral (51 %) och sjukhus (31 %) (Tabell 1). Omkring 6 % hade blivit dåligt eller mycket illa bemötta då de sökte vård senast, och så många som 38 % hade blivit illa bemötta någon gång när de sökt vård (Tabell 1). Andel som blivit illa bemötta i respektive åldergrupp återges i figur 1 där en tydlig skillnad mellan åldersgrupperna kan ses. Det var framförallt personer i de yngre åldersgrupperna som upplevde att de blivit illa bemötta när de sökt vård, medan de äldre (efter ca 60 års ålder) rapporterade det samma i betydligt mindre omfattning (Figur 1). De som blivit illa bemötta när de sökt vård var signifikant fler kvinnor (67,3 % vs. 54,5 %; p<0,001), var i genomsnitt yngre (m=51,0 SD 19,9 vs.m=67,1 SD 21,1; p<0,001), och hade sökt vård signifikant färre gånger (m=2,5 SD 1,9) jämfört med de som inte blivit illa bemötta (m=3,0 SD 3,9). De som blivit illa bemötta när de sökt vård rapporterade även i en signifikant högre grad besvär i form av nedsatt minnesförmåga, ap- Socialmedicinsk tidskrift 6/
4 0,8 Andel som blivit illa bemötta (95% CI) 0,6 0,4 0,2 0, år 30-44år 45-59år titlöshet, sömnbesvär, rastlöshet, nedstämdhet/depression samt långvarig smärta jämfört med dem som inte blivit illa bemötta (Tabell 2). Störst skillnad mellan grupperna var gällande de sista fyra besvären (sömnbesvär, rastlöshet, nedstämdhet/depression och långvarig smärta). Det fanns dock ingen signifikant skillnad (när variabeln ålder hölls konstant) i varken civilstånd eller utbildningsnivå mellan de som blivit illa bemötta och de som inte blivit illa bemötta. De som blivit illa bemötta gav bland annat följande exempel på hur de upplevt deras möte med sjukvården: Läkaren svarade inte på mina frågor, Jag blev ej blivit tagen på allvar, Läkaren ifrågasatte om jag 60-74år 75-89år Figur 1. Andel (med 95% CI), i respektive åldergrupp, som någon gång blivit illa bemötta när de sökt vård verkligen hade ont, tog sig inte tid att lyssna., Man får en känsla av att man stör när man söker hjälp, Jag kände mig bara gnällig. Andra vanliga kommentarer berörde ämnen som t.ex. långa väntetider (det kunde röra sig om väntetider upp till 10 timmar), dålig kontinuitet (t.ex. ny läkare varje gång man sökte vård), brister i uppföljningen av sjukdomsprogress och behandling (remisser glömdes bort att skickas, svar på olika tester inte vidarebefordrades till patienten etc.), objektifiering av patienter (att bli behandlad som en sak ), stressad och nonchalant personal. Bland dem som blivit illa bemötta i vården uppgav omkring en tredjedel (28,6 %) att detta hade påverkat deras förmåga 544 Socialmedicinsk tidskrift 6/ år
5 Tabell 1. Beskrivning av vårdsökande och bemötande Var sökte du vård senast? - Vårdcentral 51,2 - Sjukhus 31,3 - Privatläkare 15,7 - Annat 1,8 Hur blev du bemött när du sökte vård senast? - Mycket bra 56,8 - Bra 29,5 - Varken bra eller dåligt 7,6 - Dåligt 4,6 - Mycket illa 1,5 Har du blivit illa bemött någon gång då du sökt vård? - Aldrig 62,1 - Någon enstaka gång 29,0 - Ibland 7,8 - Ofta 1,1 - Alltid - Om du blivit illa bemött, var sökte du då vård? - Vårdcentral 53,2 - Sjukhus 36,2 - Privatläkare 8,3 - Annat 2,3 sköta sin egenvård. De flesta (85,8 %) tyckte att de hade fått tillräcklig information om vård och behandling då de sökte vård senast, och 88 % bedömde att den information de hade fått var tillräcklig för att de skulle kunde sköta sin egenvård (t.ex. medicinering, sköta om sår) på ett tryggt och bra sätt. Diskussion Andelen som blivit illa bemötta i vården var stort, nästan 40 procent hade någon gång blivit illa bemött när de sökt vård och omkring tio procent uppgav att de blivit illa bemötta mer än en gång. Andelen som blivit illa forskning och teori Andel (%) bemötta mer än en gång stämmer väl överrens med resultat från tidigare studier [1, 2]. Det var framförallt kvinnor, yngre personer, samt personer med olika symtom som till sin natur är subjektiva (dvs. är svåra att bevisa och kan var svåra att åtgärda). Att de som blivit illa bemötta hade signifikant färre kontakter med hälso- och sjukvården vilket bl.a. kan bero på att de känt sig kränkta och/eller inte känner något förtroende för vårdpersonalen. Att det bara var omkring tio procent som blivit illa bemötta mer än en gång när de sökt vård kan vid första anblicken verka lite, men då bör noteras att det var omkring hälften av re- Socialmedicinsk tidskrift 6/
6 Tabell 2. Jämförelse mellan de som blivit illa bemötta och de som inte blivit illa bemötta avseende symtom som respondenterna besvärats av sedan minst 3 månader tillbaka Illa bemötta n=234 Inte illa bemötta n=361 P-värde Nedsatt minnesförmåga a 0,042 - Ja, lite 40,8 33,1 - Ja, ganska mycket 6,9 5,6 - Ja, mycket 1,3 1,4 Aptitlöshet a 0,014 - Ja, lite 16,7 11,8 - Ja, ganska mycket 3,0 0,8 - Ja, mycket 0,9 0,6 Yrsel a 0,922 - Ja, lite 29,7 28,5 - Ja, ganska mycket 3,9 5,0 - Ja, mycket 1,3 1,4 Trötthet (utan särskild orsak) a 0,150 - Ja, lite 35,8 36,0 - Ja, ganska mycket 14,2 13,6 - Ja, mycket 8,6 4,7 Sömnbesvär a <0,001 - Ja, lite 34,5 27,1 - Ja, ganska mycket 18,5 8,3 - Ja, mycket 5,6 3,0 Rastlöshet a <0,001 - Ja, lite 29,7 18,8 - Ja, ganska mycket 10,3 5,0 - Ja, mycket 2,2 2,2 Nedstämdhet/deprimerad a <0,001 - Ja, lite 41,0 23,0 - Ja, ganska mycket 6,8 4,7 - Ja, mycket 3,8 1,9 Långvarig smärta (Smärta 3 månader) b <0,001 - Ja 62,5 45,0 a Mann-Whitney U-test b Chi-2 test spondenterna som inte alls hade sökt vård eller endast sökt vård en gång det senaste året. Så för de personer som svarat blivit illa bemött någon ensta- ka gång kan det innebära att det har hänt mellan % av gångerna i mötet med hälso- och sjukvården. Vad respondenterna menade med 546 Socialmedicinsk tidskrift 6/2007
7 att de blivit illa bemötta klargjordes i de öppna följdfrågorna i enkäten. Svaren handlade till stor del om att patienterna inte kände att personalen tog dom på allvar och att de blev misstrodda (t.ex. om hur mycket smärta/ värk de hade), att personalen inte lyssnade ordentligt, samt brister i uppföljningen av vård och behandling. Det handlade även om att personalen var stressad och att det ofta var tidsbrist när de sökte vård. Dock handlade det dåliga bemötandet oftast inte om brist på information då flertalet upplevde att de hade fått tillräcklig information när de sökte vård. Att patienter blir illa bemötta i vården kan vara ett resultat av hög arbetsbelastning och stressad personal. Såväl stress som hög arbetsbelastning kan leda till så kallad distansering vilket är relativt vanligt bland hälso- och sjukvårdpersonal, och som gör att kontakterna blir korta och ytliga [11, 12]. Korta och ytliga kontakter leder, såväl ensamt som tillsammans med ett dåligt bemötande, ofta till att patienten känner sig hindrad att ta upp känsliga ämnen eller ställa frågor [11]. I studien framkom exempel på just detta då de som blivit illa bemötta kommenterade deras möte med sjukvården bland annat så här: tog sig inte tid att lyssna. och Man får en känsla av att man stör när man söker hjälp. Men även om arbetsbelastningen är hög bör man ändå sträva efter ett så optimalt patientmöte som möjligt. Att få till stånd ett lyckat patientmöte kan ge stora vinster såväl kortsiktigt som långsiktigt. En patient som har blivit bra bemött och fått tillräcklig information (given på ett adekvat sätt) blir en mer autonom patient som i större utsträckning kan sköta sin egenvård och dagligt liv. Detta leder troligen i sin tur även till minskade antal återbesök/kontakter med hälso- och sjukvården och således minskad arbetsbelastning för personalen. Dock kan inte allt dåligt bemötande i vården skyllas på stress och hög arbetsbelastning utan kan även vara brist på kunskap bland vårdpersonalen om hur det kan vara att leva med olika kroniska besvär/symtom och sjukdomar. Ett sätt att råda bot på detta problem är att i utbildningarna till olika yrken inom vården i större utsträckning undervisa just om patienternas upplevelser i mötet med hälso- och sjukvården samt hur det är att leva med en kronisk sjukdom. Som komplement till detta bör det även satsas på fortbildning av verksam personal i det ovan nämnda ämnet. Orsaken till dessa hinder i mötet mellan vårdpersonal och patient kan vara många, som nämnt tidigare pressad arbetssituation och okunskap, men det kan även röra sig om brist på empati och personliga problem vilket är svårare att intervenera. Det är visserligen viktigt att som vårdpersonal hålla en viss distans till arbetet för att t.ex. undvika utbrändhet, då man dagligen möter lidande, sjukdom och död. Dock bör denna distans inte bli så stor att den påverkar patientvården negativt och man bör vara speciellt aktsamma om utsatta patientgrupper. Att det inte finns någon opartisk instans som behandlar frågor (och samtidigt bibehåller de involverades integritet) rörande personal som kränker och bemöter patienter/anhöriga Socialmedicinsk tidskrift 6/
8 illa är ett stort problem. I första hand är det tänkt att man som patient (eller anhörig) skall vända sig till verksamhetschefen som skall ta sig an ärendet. Dock är denna instans inte helt opartisk och en jävsituation kan vara svår att undvika. Både patientnämnder och hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd tar årligen upp många ärenden där patienter har bemötts illa, men tyvärr leder de i regel inte några konkreta åtgärder. Orsaken är troligtvis att ett dåligt bemötande dels inte innebär någon direkt medicinsk konsekvens dels är det svårt att reda ut och bevisa vad som egentligen hänt. Bevisfrågan är speciellt svår om det inte finns några vittnen vilket oftast inte är fallet. Eventuella vittnen träder i alla fall sällan fram, troligtvis på grund av lojalitet mot kollegor och/ eller rädsla för sanktioner. En annan anledning till att man inte anmäler kan vara att hälso- och sjukvårdens ansvarsnämndsärende är en offentlig handling vilket innebär att hela ärendet blir offentligt inklusive vad patienten behandlats för, vilket kan vara av känslig karaktär (t.ex. våldtäkter, incest, psykiatriska diagnoser). Då det inte finns någon opartisk instans att vända sig till då man blivit illa bemött som patient/anhörig (där integriteten bevaras) samt att det är svårt att få gehör för sina klagomål inom hälso- och sjukvården gör att många drar sig för att anmäla missförhållande av detta slag. Risken med att anmälningarna uteblir är att problemet aldrig lyfts fram så att åtgärder kan vidtas i organisationen, varken på lokal eller central nivå. Således behövs en debatt där bemötande inom hälso- och sjukvården diskuteras, som dessutom leder fram till konkreta åtgärder. Exempel på sådana åtgärder kan vara att det skapas möjlighet att anmäla missförhållande av detta slag till en oberoende instans (ev. med viss sekretess som skyddar de involverade), samt vidareutbildning av personal som arbetar inom vården. Acknowledgement Ett stort tack till alla respondenter för att de ville delta i studien. Studien var finansierad av Vårdalstiftelsen, Reumatikerförbundet, samt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Referenser 1. Vårdbarometern. Befolkningens syn på vården Rapport nr 2; [ 2. Vårdbarometern. Befolkningens syn på vården Rapport nr 1; [ 3. Teutsch C. Patient-doctor communication. Med Clin N Am. 2003; 87: Daltroy LH. Doctor-patient communication in rheumatological disorders. Baillieres Clin Rheumatol. 1993; 7: Grace VM. Problems women patients experience in the medical encounter for chronic pelvic pain: a New Zealand study. Health Care Women Int. 1995; 16: Grace VM. Problems of communication, diagnoses, and treatment experienced by women using the New Zealand health services for chronic pelvic pain: a quantitative analysis. Health Care Women Int. 1995; 16: Griffith CH, Wilson JF, Langer S, Haist SA. House staff nonverbal communication skills and standardized patient satisfaction. J Gen Intern Med. 2003; 18: McIntosh A, Shaw CFM. Barriers to patient information provision in primary care: patiens and general practi tioners experiences and expectations of information for low back pain. Health Expect. 2003; 6: Jakobsson U. När vården (be-)möter långvarig smärta. Incitament (In press). 10. MFR. Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning. Stockholm: Medicinska Forskningsrådet; 2000, MFR-rapport 2 (reviderad version). 11. Faulkner A. Det professionella samtalet. Falköping: Gummessons Tryckeri AB; Svensson R. Samhälle, medicin, vård. Lund: Studentlitteratur; Encounters in the health care and medical services Keywords: Encounter, Communication, Health care, Healthcare quality indicators, Patients, Cross-sectional 548 Socialmedicinsk tidskrift 6/2007
Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa
Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,
Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04
Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-04-03/04 Innehåll 1. Om undersökningen 2. Tillgänglighet 3. Förtroende 4. Jämlikhet Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Telefontillgänglighet
Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,
Södra sjukvårdsregionen
Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat
FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält
FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL Av Marie Magnfält 170113 Bakgrund Under större delen av den här kursens gång har min arbetsplats varit en kirurgisk vårdavdelning, avdelning 350, på Östra
8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning
8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och
Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004
Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg
Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009
Kataraktoperationer Resultat från patientenkät hösten 2009 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 2010 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från patientenkät hösten
Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)
Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Inställning till vårdtjänster
Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län
Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län 1 En vanlig dag i Region Jönköpings län 6 100 får sjukvårdande
Psykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017
Patientnämnden Skåne Psykisk ohälsa Analys av inkomna synpunkter 1 juli 216-3 juni 217 Februari 218 3 lagen (217:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården: Patientnämnderna ska bidra till kvalitetsutveckling,
Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten
Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser
s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra
Är primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar
se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande
isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:9 Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande Från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården sf Rapport 2014:9 Från Försäkringskassan och hälso-
Nationell Patientenkät Primärvård 2017
Nationell Patientenkät Primärvård 2017 Resultatrapport för Region Norrbotten PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2018-04-18 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Hur vill man bli bemött inom vården som närstående?
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Anette Åstrand Raij, Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete
Om bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO. Anna Fritshammar, DO
Om bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO Anna Fritshammar, DO 2014-03-21 anna.fritshammar@do.se, 08-120 20 766 Anmälningar hälso- och sjukvård 2013 19 1 23 Diskrimineringsgrund saknas
RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Patientnämnden. Region Östergötland
Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.
Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.
Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog
OM001G Individuell skriftlig tentamen
OM001G 170429 Individuell skriftlig tentamen Förbättringskunskap och vetenskaplig metod, 3,5 högskolepoäng (Provkod: 0100) Max 50 poäng. För betyg Godkänt krävs 30 p, för betyg Väl godkänt krävs 42 p Ange
Är primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra
Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator
Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Så här läser du presentationen Rapporten redovisar resultatet för
December November Medborgarpanel 4. Synpunkter och klagomål på vården
December 2012 November 2012 Medborgarpanel 4 Synpunkter och klagomål på vården 1 Medborgarpanel 4 november 2012 Synpunkter och klagomål på vården Varför en medborgarpanel om detta område? Syftet med denna
MEDBORGARUNDERSÖKNING 1 Januari 2014
MEDBORGARUNDERSÖKNING 1 Januari 2014 UPPLEVELSEN AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND 2014-03-04 Handläggare Ove Granholm Forskning och Utveckling 2014-03-04 2(6) Undersökning nummer 1
Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet
Maj 2012 Mars 2012 Medborgarpanel 2 - behandling via Internet Medborgarpanel 2 - mars 2012 behandling via Internet Varför är det här ett aktuellt område? Internet skapar nya möjligheter för behandling
Patientlagen 2014:821
Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också
Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016
Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016 PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2016-08-05 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND
Folkhälsa. Maria Danielsson
Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är
Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping
Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,
Vår uppgift. är en fråga om förtroende
Vår uppgift är en fråga om förtroende Patientnämnden Patientnämndens ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får
Undersökning bland medlemmar inom kriminalvården. Martin Ahlqvist Malin Grundqvist Johan Orbe 12 december 2017
Undersökning bland medlemmar inom kriminalvården Martin Ahlqvist Malin Grundqvist Johan Orbe december 07 Info om undersökningen På uppdrag av Seko har Kantar Sifo undersökt hur medlemmar som arbetar inom
Mänskliga rättigheter och rätten till hälsa. En analys av anmälningar till patientnämnderna i Västra Götaland
Mänskliga rättigheter och rätten till hälsa. En analys av anmälningar till patientnämnderna i Västra Götaland Annelie J Sundler, biträdande professor i vårdvetenskap Högskolan i Borås, leg sjuksköterska
INLEDNING Enkäten avser att avläsa en del av arbetsmiljön vid institutionen för hälsovetenskaper. Arbetsmiljöansvaret kan delas upp i två olika delar den fysiska samt den organisatoriska och sociala delen.
Inkomna synpunkter till patientnämnden
Inkomna synpunkter till patientnämnden SYNPUNKTER RÖRANDE KIRURG- ORTOPED- OCH KVINNOKLINIKERNAS VERKSAMHETER Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning
Patientsäkerhet. AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare
Patientsäkerhet AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare Agenda Vad är patientsäkerhet? Vad styr hur vi arbetar med patientsäkerhet? Lex Maria och IVO Patientsäkerhet Skydd mot vårdskada (Patientsäkerhetslagen
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Patientnämndens verksamhetsberättelse
Patientnämndens verksamhetsberättelse 2016 1 Verksamhetsberättelse 2016 2 Sammanfattning Under året har Region Kronoberg fattat ett formellt beslut om att arbeta mot en mer personcentrerad vård vilket
PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Verksamhetsberättelse Patientnämnden Gäller för: 2017 Enhet: Kansliavdelningen Patientnämnden
Verksamhetsberättelse Patientnämnden 2017 0 Gäller för: 2017 Enhet: Kansliavdelningen Patientnämnden SAMMANFATTNING INVÅNARE De senaste årens ökning av ärenden har planat ut även om några verksamheter
1 Verksamhetsberättelse Sammanfattning
2016-01-20 Patientnämnden Annika Lundgren, Carina Rissvik, Ingrid Sivermo 1 Verksamhetsberättelse 2015 2 Sammanfattning I januari infördes den nya patientlagen som syftar till att stärka och tydliggöra
Yttrande över förslag till Patientlag
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindquist 2013-04-16 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Omsorgsnämnden Yttrande över förslag till Patientlag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås
Rutin avseende kränkande särbehandling i arbetslivet
Rutin avseende kränkande i arbetslivet Kränkande är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Österåkers kommun tar avstånd från alla former av kränkande och accepterar inte att det förekommer i våra verksamheter.
Patientnämndens rapport 2014
Patientnämndens rapport 2014 1 Sammanfattning Rapporten avser patientnämndens verksamhet för 2014 med inkomna synpunkter samt stödpersonsuppdrag. Främst ses ärenden rörande felaktig, fördröjd eller utebliven
PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet
Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet
Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning
FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod
Patientnämnden. en länk mellan patienten och vården
Patientnämnden en länk mellan patienten och vården 2013 Patientnämndens uppdrag Lag 1998:1656 Utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12
Vårdindikatorn. Tredje kvartalet
Vårdindikatorn Tredje kvartalet 2008 2009-01-20 Innehållsförteckning 1. Vårdindikatorn tredje kvartalet 2008 3 2. Medlemsundersökning 4 Vårdföretagen är nöjda med den borgerliga regeringens vårdpolitik
Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Bilaga 6 till rapport 1 (5)
till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor
LÄKARFÖRBUNDETS ETISKA REGLER
LÄKARFÖRBUNDETS ETISKA REGLER DEN SOM VALT att bli läkare har åtagit sig en svår och ansvarsfull uppgift, som kräver goda kunskaper, gott omdöme och vilja att följa högt ställda etiska krav. Medlemmar
Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA Lena Runius
Rådgivningssamtalet Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA 2011 Lena Runius lena.runius@inera.se Inera AB Inera utvecklar säkra och innovativa lösningar som ökar
När vården (be-)möter långvarig smärta
När vården (be-)möter långvarig smärta Ulf Jakobsson Docent. Institutionen för Hälsa, Vård och Samhälle, Medicinska fakulteten, Lunds universitet, Box 157, 221 00 Lund. Telefon: 046-222 19 24.Fax: 046-222
Hälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Nationella riktlinjer 2010
Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med
Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin
Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:
Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 2017-01-18 1 Kort om genomförandet Webbenkät Medlemmar med en sällsynt diagnos eller som har barn/anhörig med en
Bästa platsen att växa upp på
Bästa platsen att växa upp på Nätverksträff barnrättsombud 23 oktober 2018 Noomi Carlsson, Folkhälsa o sjukvård Liza Muhic, VO medicin Är Region Jönköpings län bästa platsen att växa upp på? Carlsson/
Hemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser
PID/MCEID Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Detta frågeformulär ges i anslutning till avslutade rehabiliteringsinsatser till alla patienter som deltar
Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016
Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
16 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om patienter som väntar frivilligt HSN
16 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om patienter som väntar frivilligt HSN 2018-0200 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0200 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-04-26 Vårdanalys
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Vårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen
Kunskapscentrum för jämlik vård Västra Götalandsregionen 2018-02-02 Vårdbarometern Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen
Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr
Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 Etik, moral och juridik Begreppen
Man måste vila emellanåt
Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin
Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt
REDOVISNING AV ENKÄTUNDERSÖKNING 2006 AVSEENDE HEMTJÄNST
1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Omvårdnadsförvaltningen 2007-01-19 Dnr: ON/2005/0029 826 80 SÖDERHAMN Omvårdnadsnämnden REDOVISNING AV ENKÄTUNDERSÖKNING 2006 AVSEENDE HEMTJÄNST Omvårdnadsnämndens vision är att äldre
Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2002. Matts Olovsson, Marie Johannesson. Institutionen för kvinnors och Barns Hälsa Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Förslag
Projektplan. för PNV
Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista
Trivselenkät. Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018
Trivselenkät Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018 Innehåll INLEDNING... 3 Administrering... 3 Resultat... 3 Sammanfattning... 5 Resultat trivselenkäten åk 3... 6 Trivsel...
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.
Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Skånepanelen. Medborgarundersökning Juni Genomförd av CMA Research AB
Skånepanelen Medborgarundersökning Juni 2015 Genomförd av CMA Research AB Sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 4 Fakta om respondenterna 5 Att leva och bo i Skåne 6 Rekommendationsbenägenhet
Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet
Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Åsa Cajander, docent vid inst för IT, Uppsala universitet Ture Ålander, med dr, läkare, IFV, Uppsala Universitet Agenda Presentation av DOME Läkarnas
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården
2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer
Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete
1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet
ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA
ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA mönster Du håller i Din hand ett dokument som syftar till att lyfta fram etiken i det dagliga livet. Sjukhusledningen hoppas denna skrift ger Dig inspiration och
1a. Har du ett stressigt arbete? 1b. Kan du påverka din arbetssituation? 1f. Har du en rimlig arbetsbelastning?
Sammanfattning av jämställdhetsenkäten 2009 Här sammanfattas resultaten från enkätundersökningen om jämställdhet som genomfördes på institutionerna för Geologi (GEO) samt Naturgeografi och Ekosystemanalys
Forskningsetik. Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr
Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 Var är vi nu? Vetenskapsteoretiska
Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom
Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-04-01 tom 2018-06-30 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnderna
ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE
ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE Marit Karlsson Anna Milberg Waldemar Bau 2018-03-19 M. KARLSSON 1 VAD ÄR ETIK? 2018-03-19 M. KARLSSON 2 VAD ÄR ETIK? Att försöka svara på frågorna Vad är rätt?