Detaljplan för Viared Sydvästra, Del av Viared 5:1 m. fl., Segloravägen. Planbeskrivning

Transkript

1 Planbeskrivning Detaljplan för Viared Sydvästra, Del av Viared 5:1 m. fl., Segloravägen Antagande BN

2 Sammanfattning Planområdet ligger söder om korsningen Segloravägen/ Prognosvägen i sydvästra Viared. Syftet med planen är att möjliggöra för utökning av en befintlig industrifastighet i verksamhetsområdet Viared. Detaljplanen var utsänd på samråd i oktober 2013 och pausades i avvaktan på Trafikverkets arbete med ny järnväg mellan Göteborg och Borås. Området har sedan dess minskats från att omfatta cirka 17 hektar till att nu omfatta cirka 5 hektar. Föreslagen byggnad har också sänkts från att omfatta ett höglager med en höjd om cirka 30 meter till en höjd om cirka 14 meter. Avsikten med detaljplanen är att möta behov från näringslivet och efterfrågan om en byggnadskropp om totalt cirka kvadratmeter för lager och logistik. Byggnaden föreslås uppföras i två etapper där etapp 1 ligger inom gällande detaljplan för Viared från Denna etapp har fått bygglov och markterrassering och byggnation pågår. Etapp 2 innebär att byggnaden förlängs västerut. Ett genomförande av planen innebär att området terasseras och stora delar av marken hårdgörs. Dagvatten ska hanteras inom kvartersmark. En dagvattenutredning finns framtagen som redovisar en lösning för omhändertagande av dagvatten i form av ett biofilter utmed Segloravägen samt en dagvattendamm som placeras väster om föreslagen ny byggnad. De naturvärden som finns i området är inventerade och kommunen har fått dispens för flytt av stenmur, grönvit nattviol samt för att anlägga en damm för groddjur. Cirka 400 meter söder om området ligger Kvarnsjön och ett bostadsområde utmed Nikolaigatan. För att minska siktpåverkan på bostäderna har kommunen uppfört en vall söder om planområdet. Övriga delar av föreslagen byggnad skymms av befintlig skog. En behovsbedömning är gjord. Slutsatsen är att en miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning inte behöver genomföras. 2 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

3 Innehåll Planbeskrivning 4 Detaljplan steg för steg Inledning 4 1. Vad är en detaljplan? Bebyggelse 5 2. När görs en detaljplan? Gator och trafik 6 3. Var och hur görs en detaljplan? Teknisk försörjning 8 4. Du kan påverka! Mark 8 5. Detaljplanens innehåll Vatten Detaljplanens skeden Sociala perspektiv Störningar på platsen Planbestämmelser Övergripande beslut Konsekvenser Planens genomförande Administrativa frågor 16 Sammanfattning samrådsredogörelse Sammanfattning 17 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN 3

4 Planbeskrivning Detaljplan för Viared Sydvästra, del av Viared 5:1 m. fl., Segloravägen, Borås Stad, upprättad den 8 mars Inledning Planens syfte Syftet med planen är att möjliggöra för utökning av en befintlig industrifastighet i verksamhetsområdet Viared. Planområde Verksamhetsområdet Viared ligger strategiskt utmed riksväg 40, väster om Borås centrum. Planormådet ligger i områdets sydvästra del utmed Segloravägen. Planområdets storlek är cirka m 2. Planområdet består av del av fastigheten Viared 5:1 som ägs av Borås stad och fastigheten Vindtrycket 2 som är privatägd. Gällande detaljplan Den västra delen av planområdet är inte sedan tidigare planlagd. Den östra delen av planområdet omfattas av detaljplan P676 som vann laga kraft som anger industriändamål. Kommunala beslut & bakgrund Planuppdraget initierades 2013 av företag med betydande etableringsintresse. Kommunstyrelsen beslutade att uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att pröva möjligheten att upprätta detaljplan för Viared 8:118. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att ge Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att pröva möjligheten att upprätta detaljplan för del av Viared 8:118. Fastigheten Viared 8:118 införlivades därefter som en del av Viared 5:1 och detaljplanen bytte namn till Viared Sydvästra, del av Viared 5:1 med flera (Segloravägen). Detaljplanen omfattades 2013 av ett område på drygt 17 hektar med syfte att möjliggöra ett större höglager med en höjd om cirka 30 meter. Samhällsbyggnadsförvaltningen tog fram ett planförslag som var utsänt på samråd mellan den 8 och 31 oktober I samrådet inkom flera synpunkter bland annat från Länsstyrelsen, Trafikverket, de kommunala nämnderna, intresseorganisationer och närboende. Synpunkterna berörde framförallt påverkan på riksintresset för järnväg, ianspråktagande av jordbruksmark, markavvattning, påverkan på naturvärden, byggnadens storlek respektive påverkan på boendemiljön söder om planområdet vad avser trafik, störningar, skuggor och oro för påverkan på enskilda brunnar. Då den södra delen berördes av utbyggnad av ny järnväg pausades planarbetet i avvaktan på Trafikverkets utredning. En mindre del av planområdet, norr om Segloravägen, som inte berördes av järnvägskorridoren bröts ur och fortsatte under ett nytt ärendenummer, BN Planen vann laga kraft , 1490K-P1220. Sedan 2013 har dialog med Trafikverket förts avseende utbyggnad av ny järnväg och möjligheten att återuppta arbetet med denna detaljplan. I december 2020 meddelade Trafikverket att en begränsad del av området närmast Segloravägen kan planläggas utmed med korridoren Bollebygd Syd, utan att väsentligt försvåra genomförandet av ny järnväg. I samråd med Trafikverket har planområdet minskats. Järnvägens sträckning är inte beslutad, men en sträckning söder om planområdet ingår i Trafikverkets samrådsförslag för järnväg mellan Göteborg och Borås, våren Innan järnvägsplanen är fastställd är kommunens möjlighet att planlägga inom järnvägskorridoren begränsad. Då det har gått drygt 7 år sedan detaljplanens första samråd ägde rum och planförslaget justerat både vad gäller storlek på industrimarken, där de mest känsliga området vad gäller naturmiljö och jordbruksmark undantas samt höjd på byggnaden minskats, väljer kommunen att skicka ut detaljplanen på ett nytt samråd, samråd 2.Samhällsbyggnadsnämnden beslutade i delegationsbeslut PL att detaljplanen sänds för samråd enligt Plan- och Bygglagen (SFS 2010:900) 5 kap 11.Planförslaget var utsänt på samråd mellan den 26 maj och den 30 juni Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att sända planen på granskning. Granskningstiden pågick mellan och Preliminär tidplan Samråd 1 oktober 2013 Samråd 2 2 kvartalet 2021 Granskning 4 kvartalet 2021 Antagande 1 kvartalet 2022 Laga kraft 1 kvartalet 2022 Tidplanen förutsätter att inga allvarliga synpunkter på detaljplanen inkommer som fördröjer planarbetet. Byggstart för etapp 2 är beräknad till våren SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

5 Illustration som redovisar etapp 1 och etapp 2 som möjliggörs enligt planförslaget respektive den dagvattenlösning som föreslås i dagvattenutredningen. 2. Bebyggelse Bebyggelsestruktur Området ligger i direkt anslutning till Borås största verksamhetsområde, där byggnaderna har en stor skala och infrastrukturen är anpassad till företag med fokus på lager och logistik. Ny bebyggelse Inom planområdet föreslås en logistikverksamhet omfattande totalt cirka kvadratmeter uppföras. Föreslagen byggnaden blir cirka 14,5 meter hög, vilket kan jämföras med flera av de övriga byggnaderna i Viared. Verksamheten föreslås uppföras i två etapper. Den första etappen ligger inom fastigheten Vindtrycket 2 och omfattar en byggnad på cirka kvadratmeter inom gällande detaljplan från Fastighetsägaren har fått bygglov och marken är terrasserad. Huvudentrén för personal placeras i den norra delen av etapp 1 med personalparkering med en egen infart från Segloravägen. Huvudinfart för lastbilar sker längre söderut från Segloravägen och når rangergården. Den västra delen av planområdet, etapp 2 ligger inom kommunens fastighet Viared 5:1 som inte är bebyggd. I etapp 2 förlängs byggnaden åt väster med ytterligare yta för lager och rangergård. Då planområdet är kuperat är terrassering av marken nödvändig för att kunna ansluta till såväl Segloravägen som övrig infrastruktur som ligger utmed gatan. Marken är som lägst utmed Segloravägen och högst i sydost och varierar från cirka +175 meter över havet till +187 m.ö.h som högst. Den nya marknivån hamnar på cirka +180 meter över havet. Se sektion på sid 12. Dagvattnet föreslås hanteras genom att ledas till en dagvattendamm sydväst om ny byggnad. Detaljplanen styr att dagvatten måste hanteras inom kvartersmark samt att tillräckligt stora ytor finns reserverade, men inte exakt utformning av dagvattenlösningen. Stadsbild och gestaltning Viared präglas av stora industribyggnader och en storskalig miljö. Gestaltningen av byggnaden bör verka för att skapa så stor variation i fasader som möjligt för att bryta upp byggnadens volym. Se exempel på sid 11. Vertikalitet i fasader, PLANBESKRIVNING DETALJPLAN 5

6 terrassering och markarbeten mot Segloravägen får en stor påverkan vad gäller intrycket den nya byggnaden kommer att ge. Söderut döljs byggnaden delvis av skog. Därtill har kommunen byggt en vall för att minska den visuella påverkan för de boende utmed Nicolaigatan. Områdets karaktär kommer att förändras avsevärt då området idag är obebyggt och delvis kuperat. Naturstensmurar, buskar och träd används med fördel både i mötet med naturlandskapet i sydväst och kring parkeringsytor och entréer. Historik och kulturmiljöer Strax norr om planområdet låg tidigare ett bostadshus som kommunen löst in och låtit riva. Kvar finns rester av tomtmarken kring huset samt en liten damm som låg i anslutning till gården. Kommunen har fått dispens från länsstyrelsen för att flytta på den stenmur som genomkorsar planområdet, samt skapa en ny damm sydväst om planområdet. Läs mer under kaptitel 5 - Mark. Bostäder Inom planormådet finns inga bostäder. Söder om planområdet ligger ett område med bostäder utmed Nikolajgatan vid Kvarnsjön. Avståndet mellan de närmast liggande bostäderna och byggrätten är cirka 250 meter. Mellan planområdet och bostäderna finns en skogsbeklädd höjd. Delar av skogen har tagits ner vid markarbeten, vilket har exponerar bostäderna mer för verksamheten i Viared. För att skapa en ny siktbarriär har kommunen anlagt en vall. I samråd med grannarna föreslås bullervallen att förlängas västerut, höjas och planteras. Vallen ligger inom kommunens mark, men utanför planområdet och styrs med marklov. Arbetsplatser Planförslaget innebär ett tillskott på cirka 200 till 300 nya arbetstillfällen. Offentlig & kommersiell service Inom Viared finns flera lunchrestauranger, varav en inom gångavstånd till planområdet. Därtill finns padelcenter för träning respektive flera verksamheter för handel av sällanköpsvaror så som bilhandel och olika typer av lagerhandel exempelvis kläder och elektronik i Viared. Tillgänglighet Planområdet är idag till viss del kuperat. För att möjliggöra verksamheter föreslås marken terrasseras vilket innebär att de höjdskillnader som finns i området idag kommer att jämnas ut. Byggnadernas utformning ska inte utgöra ett hinder för personer med funktionsvariationer. Ljus- och skuggförhållanden Föreslagen ny bebyggelse ligger cirka 250 meter från närmaste bostadsbebyggelse och avgränsas av skog samt en vall. Byggnaden kommer till stor del skymmas av befintlig vegetation. Ingen skuggutredning har ansetts nödvändig. 3. Gator och trafik Gatunät Gatunätet i Viared är storskaligt för att klara stor mängd tung trafik. Planområdet ligger vid korsningen Segloravägen/ Prognosgatan. Segloravägen, väg 1637, ägs och sköts av Borås Stad fram till och med korsningen där den västerut övergår till att ingå i Trafikverkets ansvarsområde. Segloravägen är en genomgående allmän väg mot sydväst (Seglora-Borås-Kinna). Gång- och cykeltrafik Det finns ett fullt utbyggt gång- och cykelvägnät i Viareds verksamhetsområde som passerar planområdet. Cykelparkering utformas med fördel under tak vid verksamhetens entré. Kollektivtrafik Viared västra servas med buss 20 från Borås resecentrum med tiominuterstrafik på morgonen och eftermiddagen. Mitt Gång- och cykelvägen utmed Segloravägen. Fotot visar pågående markterrassering för etapp 1 6 Markterrassering pågår för etapp 1. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

7 på dagen går det en buss i halvtimmen och därefter en buss i timmen. Närmaste busshållplats är Prognosgatan som ligger cirka 200 meter norr om planområdet. Utredningen fokuserar både på utveckling av befintliga mot i Viared samt möjligheten att skapa ett nytt mot vid Boråstorpet för att möta tillväxten i Viared. Även direktbuss 120 från Göteborg stannar vid Viared och busshållplatsen Ödegärdsgatan cirka 1,3 kilometer öster om planområdet. Här ansluter buss 20 för byten. Därefter har ett medfinansierings- och samverkansavtal upprättats för Nabbamotet, väg 40 och Viaredsvägen, väg 1637 som fördelar ansvar och konstader mellan Borås Stad och Trafikverket för de åtgärder som krävs vid Nabbamotet. Biltrafik och bilparkering Planområdet angörs från Segloravägen som i sin tur ansluter till vägnätet i Viared. Ingen förändring av gatorna föreslås i och med ett genomförande av planen. Trafikmängderna förväntas öka med fler fordonsrörelser kopplat till logistikverksamheten samt för personbilar. Parkering ska lösas inom kvartersmark och följa Borås stads parkeringsregler. I samband med etapp 1 föreslås parkering för privatpersoner och besökare att anordnas i planområdets nordvästra hörn. I söder anläggs en rangergård med angöring för lastbilarna. I etapp 2 förlängs rangergården söderut. För lagerverksamhet utanför Borås centrum ska minst 3 parkeringsplatser per 1000 m2 bruttoarea (BTA) anordnas. För cyklar gäller 0,5 parkeringsplatser per 1000 m2 BTA. För industri är motsvarande siffror 6 bilplatser respektive 1 cykelparkering per 1000 m2 BTA. Angivna platser gäller enligt parkeringsreglerna till och med 2021 och kan komma att ändras. Parkeringsytor med fler än 50 parkeringar ska utföras med oljeavskiljare. Parkering följs upp vid bygglovgivning. Ytterligare trafikutredning för aktuell detaljlan bedöms inte vara nödvändig. Angöring och utfarter Angöring för persontrafik sker från Segloravägen i planområdets nordvästra hörn. Angöring för lastbilar sker från Segloravägen centralt i planområdet. För att nya utfarter ska placeras på ett trafiksäkert sätt i förhållande till korsningen Segloravägen/Prognosgatan föreslås ett utfartsförbud i plankartan. Järnväg Trafikverket utreder förutsättningarna för en ny järnväg som är en del av en ny dubbelspårig järnväg för höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg. Det finns olika alternativ Planområdet Övergripande trafikfrågor För att lösa de övergripande frågorna kopplad till trafiksystemet har Borås Stad tillsammans med Trafikverket arbetat med en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för Borås Viared. Kartan visar Trafikverkets samrådsförslag till lokalisering av ny järnväg mellan Göteborg-Borås. Samrådet pågick våren Järnvägen föreslås gå i markplan inom den gröna zonen. I samrådet finns även andra alternativa dragningar (Underlag: Trafikverkets interaktiva webkarta, ). Segloravägen i färdriktning åt öster. Planområdet ligger till höger vid streckad Cirka 400 meter söder om planområdet ligger Kvarnsjön och ett äldre fritidshus- markering område som idag används för åretruntboende. PLANBESKRIVNING DETALJPLAN 7

8 på sträckning mellan Göteborg och Borås vilka samråds av Trafikverket under våren Alternativet Bollebygd syd går i markplan direkt söder om planområdet och är det alternativ som Trafikverket föreslår i sitt samrådsförslag. Planområdets avgränsning är avstämd med Trafikverket. Riksintressen Både riksväg 40 och nya stambanan är av riksintresse för kommunikationer. Riksintresset bedöms inte påverkas negativt vid ett gemenförande av denna detaljplan. 4. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Området kommer att anslutas till kommunala ledningar för vatten och avlopp. Dagvatten I anslutning till planområdet vid korsningen Segloravägen/ Prognosgatan finns utbyggda system för omhändertagande av dagvatten till vilken etapp 1 är ansluten. Då anslutningspunkten endast kan hantera delar av det dagvatten som etapp 1 och etapp 2 tillsammans ger upphov till så har en dagvattenutredning tagits fram som studerar en helhetslösning (Tyréns, ). Utredningen visar på vilka mängder respektive vilken rening som krävs vid ett fullt unyttjande av detaljplanens byggrätt. För att rena och fördröja dagvattnet inom utredningsområdet föreslås ett biofilter och en våtdamm. Dammen ska anläggas med nivåer som gör att ytan i dammen kan stiga vid tillfällen med kraftig nederbörd. Vinster med uppdelning av mer och mindre förorenat vatten är att reningen i biofilter är god för både de lösta och partikulära föroreningarna och dammens rening fokuseras på partikulära föroreningar. Anläggningarna kompletterar varandra i reningseffekt vilket leder till minskad påverkan på vattenförekomster från den urbanisering som pågår i Viared. Förslaget utgår från att de att det mer nedsmutsade vattnet från rangergård och körytor avvattnas direkt mot biofiltret, eller samlas upp i lokala lågpunkter och via brunnar, med sandfilter och via ledningsnät släpps till ett uppbyggt biofilter, medan takvattnet kan ledas dirkekt till våtdammen. Avrinning från personalparkeringen förses med oljeavskiljande funktion, så som gräsbevuxet dike, dagvattenfilter eller ett mindre biofilter. Parkeringsytans dagvatten förväntas efter rening ledas till förbindelsepunkt för kommunalt dagvatten mot Segloravägen. Ytterligare rening av denna del av dagvattnet sker utanför planområdet i dike och damm utmed Prognosgatan. Vidare ska dagvattenlösningen utformas med en avstäningsfunktion för att förhindra att eventuellt släckvatten når slutrecipient. Denna föreslås placeras i dammens utlopp. En skötselväg behöver anläggas fram till dammen för att i framtiden kunna gräva ur bottensedimentet med tyngre fordon, med ca års mellanrum. En befintlig infart från Segloravägen finns (se illustration på sid 5). Detaljplanen säkerställer att tillräcklig yta finns avsatt för att kunna hantera dagvatten inom den egna fastigheten. Dagvattenlösningen följs upp av Borås Energi och Miljö samt Räddningstjänsten vid bygglovgivning. Se vidare under rubriken Skyfall. Värme Fjärrvärmenätet finns utbyggt i anslutning till området. El, tele och fiber Området kommer att anslutas till el och teleledningar. Utmed Segloravägen står en transformatorstation. Avfall För att få en bra arbetsmiljö, säkerhet och tillgänglighet vid avfallshämtning ska anvisningarna i Avfall Sveriges Handbok för avfallsutrymmen samt Boverkets vägledningshandbok Avfallshantering - tillgänglig, säker och estetisk följas. 5. Mark Natur och vegetation Området ligger i gränszonen mellan verksamhetsområdet Viared och den obebyggd jord- och skogsbruksmark längs med Segloravägen. Planområdet består till största delen av kuperad blandskog där de östra delarna av skogen är nedtagen och marken terrasserad inför byggnation. Biologisk mångfald En naturvärdesinventering utfördes 2013 (Cowi ) och kompletterades med en utökad fågelinventering (Cowi, ). Sedan utredningarna togs fram har planområdet minskats till att omfatta cirka en tredjedel av utredningsområdet. Utredningarna visade på att det inte finns några högre naturvärden inom planområdet. Ett par växtplatser för orkidén grönvit nattviol finns inom planområdet. Inom området finns även en damm med grodor samt en stenmur som båda omfattas av det generella biotopskyddet. Fågelinventeringen visade på att fågelfaunan består av vanliga skogsfågelarter. Exploateringen innebär att både stenmuren, dammen och 8 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

9 Området är bebyggt med inudstri Marken är terrasserad Marken är terrasserad Blå cirkel markerar den mindre dammen. Gröna cirklar markerar växtplats för grönvit nattviol. Orange linje markerar den stenmur som går genom planområdet. Då naturinventeringen genomfördes var området norr om Segloravägen, Viared Sydvästra inte utbyggt. Underlag: Naturinventering (Cowi, ) Marktyper i den geotekniska utredningen (WSP 2013). Svart linje markerar planområdets ungefärliga gräns. 1. Fastmarksområde 2. Torvområde 3. Fastmarksområde med begränsat jorddjup och förekomst av berg i dagen. PLANBESKRIVNING DETALJPLAN 9

10 de grönvita nattviolerna föreslås flyttas till ett läge sydväst om planområdet. Se även rubrik Lagenligt skyddad natur nedan. Rekreation och kulturlandskap En arkeologisk förundersökning togs fram för det större område som detaljplanen omfattade i samrådet 2013 av Västarvet kulturmiljö/lödösö Muesum (Rapport 2014:18). Vid utredningen grävdes sammanlagt 24 schakt med hjälp av grävmaskin. 20 schakt förlades till äldre åkermarkspartier. De övriga schakten grävdes i skogspartiet rakt söder ut. Markunderlaget inom schaktade ytor bestod till stor del av grus, de lägre partierna av lera. Utredningen resulterade i en recent anläggning samt ett röjningsröse. Röset som framkom i södra delen av utredningsområdet var kraftigt övertorvat och 2.5 m i diameter och 0.2 högt. Då schaktning i anslutning till röjningsröset inte frambringade ytterligare rösen bedömdes röset vara en solitär företeelse av sen historisk tid. För övrigt påträffades inget av arkeologiskt intresse. Med anledning av undersökningsresultatet anser Västarvet kulturmiljö/lödöse museum att inga ytterligare arkeologiska eller antikvariska insatser är nödvändiga. På norra sidan om Segloravägen finns rester av en bytomt/ gårdstomt, med RAÄ-nummer Borås 150. Denna bedöms inte beröras av ett genomförande av planen. Inom planområdet låg tidigare en gård som är riven, samt en stenmur som föreslås flyttas västerut inom Viared 5:1. Lagenligt skyddad natur Stenmuren och den mindre damm som ligger inom planområdet omfattas av det generella biotopskyddet. Sveriges groddjursarter liksom den grönvita nattviolen som inventerats i området är fridlyst och omfattas av artskyddsförordningen. Den västra delen av planområdet består till största delen av öppen mark och blandskog. 10 Kommunen fick dispenser 2014 från Länsstyrelsen för att flytta på stenmuren och den grönvita nattivolen samt skapa en ny groddamm vid Pickesjön. Då planområdet har minskats sedan dispensen gavs ser Borås Stad nu möjlighet att åtgärderna istället utförs lokalt strax väster om planområdet. Borås Stad kommer att skicka in en ny ansökan om dispens från biotopskyddet med denna revidering. I dispenserna anges vilka tider som åtgärderna får utföras, vilka ska följas för att naturvärdena och djuren inte ska ta skada. Jordbruksmark Jord- och skogsbruksmark är nationella intressen och har ett generellt skydd av miljöbalken. För brukningsvärd jordbruksmark är skyddet än starkare och områdena ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påverka dem negativt. Syftet med skyddet är att säkra framtida livsmedelsproduktion i Sverige. Med brukningsvärd jordbruksmark avses jordbruksmarkens möjlighet för ett produktivt jordbruk. I detta finns många aspekter så som markens läge i förhållande till jordbruksverksamheten, dess brukningsbarhet, storlek med mera. Planområdet omfattar ett område på 5 hektar, varav cirka hälften redan är planlagd för verksamhetsmark och därmed inte omfattas av skyddet. Den andra hälften utgör till största delen av skog och en mindre del, cirka 1,3 hektar är öppen mark/ängsmark vilken skulle kunna användas för jordbruk. Den norra delen av den öppna marken har tidigare utgjort tomtmark kring en gård och den västra delen utgör en del av en sluttning ner mot ett våtmarksområde. Historiskt har närområdet varit lantligt och bestått av såväl jordbruk som skogsbruk. I och med exploateringen av Viared på 1970-talet och en vidare utveckling av Västra Viared på 2010-talet har området omvandlats till ett verksamhetsområde. Kommunen har strategiskt utvecklat Viared som ett av Sydväst om planområdet övergår våtmarksområdet till ett öppet dike som rinner i en trumma under vägen och vidare söderut. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

11 de största logistikområdena i regionen med närhet till såväl riksväg 40 som Göteborgs hamn och har också tagit ställning i översiktsplanen om att Viared ska fortsätta växa västerut. Det kan finnas berg på nivåer under 1,6 meter under markytan vilket ska tas i beaktande vid byggnation av till exempel VA-ledningar, då bergschakt kan bli nödvändigt. Planområdet i sig har historiskt utgjort en gårdsmiljö med väldigt små arealer jordbruksmark som genom åren blivit mer och mer fragmenterat och idag helt har tappat sitt sammanhang. Vid byggnation inom område 3 bedöms inga markförstärkningsåtgärder förutom avlägsnande av nära ytan belägna jordarter, vara nödvändiga. Eftersom område 3 ligger högre än övrig mark kan bergschakt utföras för att få jämna ytor. Massorna kan fungera som fyllningsmassor till resten av området. Vid anläggande av till exempel VA-ledningar eller andra konstruktioner under mark kan mycket bergschakt krävas. Kommunens bedömning är att marken inte är brukningsvärd utifrån dels dess storlek och dels avsaknaden av att ligga i anslutning till annan jordbruksmark för att ett rationellt jordbruk ska kunna bedrivas. Ianspråktagandet av marken inom planområdet bedöms inte heller påverka brukningsbarheten för den öppna marken som ligger utanför planområdet då denna framförallt består av våtmark, vilken inte bedöms brukningsbar. Våtmarksområdet har dock andra värden än för matproduktion, vilka kommer att underhållas genom skötsel kopplat till de kompensationsåtgärder som föreslås ske utanför planområdet. Geoteknik och Radon En geoteknisk utredning togs fram 2013 och omfattade då ett större område än vad som ingår i denna detaljplan. Den geotekniska utredningen (WSP ) delar in de delar av området som inte redan är detaljplanelagt i tre typer av mark. Planområdet omfattar till störst del område 3: Fastmarksområde med begränsad jorddjup samt förekomst av berg i dagen samt till liten del område 1: Fastmarksområde, enligt karta nedan. Område 2 markerar Torvområde, vilket detaljplanen inte berör. Sättnings- och stabilitetsförhållandena inom område 1 bedöms generellt som goda. Vid anläggande av byggnader, hårdgjorda ytor etc. bedöms inga förstärkningsåtgärder i mark behöva utföras förutom att organisk ytjord tas bort. Exempel på närliggande byggnad som har en vertikalitet med mörka band som minskar upplevelsen av byggnadens skala. PLANBESKRIVNING DETALJPLAN Den geotekniska utredningen rekommenderar att geotekniker bör vara involverade i vidare projektering av området. Enligt den geotekniska utredningen klassas befintlig mineraljord som högradonmark och berget som normalradonmark. De inom planområdet rådande geotekniska förhållandena innebär att jorden bör klassificeras som högradonmark. Därför föreskrivs, enligt anvisningar från Boverket, att grundläggning ska utföras radonsäkert. Kravet innebär att byggnadsdelar som står i kontakt med jorden utformas så att luft från marken förhindras att tränga in i byggnaden. Speciell uppmärksamhet måste därvid ägnas åt håltagningar i golvet för genomföringar etc. Erforderlig planbestämmelse införs på plankartan. Åtgärder för att klara tillåten radonhalt inne i byggnader utförs vid projekteringen av nybyggnationen. 6. Vatten Förutom den mindre damm som beskrivs i tidigare kapitel finns det inget öppet vatten inom planområdet. Planområdet omfattas inte heller av strandskydd. Närmaste sjö är Kvarnsjön som ligger cirka 500 meter söder om planområdet. Utmed Segloravägen, strax norr om planområdet finns en stenmur och ett par större träd där det tidigare låg en gård. 11

12 Skyfall Vid skyfall kommer stora mängder vatten på kort tid och avrinning sker naturligt mot lågpunkterna i ett området. Vid skyfall är det särskilt viktigt att säkerställa så att räddningstjänsten kan komma fram på vägar och att inte människor och byggnader tar skada. Konsekvenserna av plötsliga skyfall har analyserats i dagvattenutredningen (Tyréns, ). Analysen visar att ytvattnet vid ett skyfall ansamlas på samma ställen som före exploatering. En genomtänkt höjdsättning som underlättar avrinning krävs i fastighetens kortände mot angränsande fastighet där bergskärning finns. Översvämningsanalysen visar att inga vägar eller grannfastigheter påverkas av vatten från utredningsområdet vid kraftig nederbörd. Därtill ska dammen som föreslås i utredningen anläggas med nivåer som gör att ytan i dammen kan stiga vid tillfällen med kraftig nederbörd. Vid hantering av skyfall inom utredningsområdet är det viktigt att tänka på följande:» Höjdsättning av marken som möter Segloravägens vägområde i väst ska säkerställa att vatten inte kan rinna över vägen. Vall och generell lutning söderut underlättar detta.» Det är viktigt att höjdsättningen korrelerar för skyfalloch dagvattenlösningarna. Dagvattenlösningarna är baserade på nederbörd med 20-års återkomsttid. Dessa behöver kunna svämma över på ett kontrollerat sätt med avledning till det våta området söder om planområdet. Om höjdsättning i samband med skyfallsåtgärder ändras måste även marken lokalt luta mot dagvattenanläggningarna. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) reglerar krav på miljökvalitet för luft, buller, vatten. Miljökvalitetsnormerna ska följas när kommuner och myndigheter planerar och planlägger. Statliga myndigheter har beslutat om åtgärder för att följa normerna där vissa av åtgärderna är direkt riktade till kommunerna. Det finns miljökvalitetsnormer för vatten uppelat i normer för grundvatten och ytvatten. Planförslaget innebär en utökning av befintligt industriområde med inriktning mot logistikverksamhet. Detta innebär förenklat att fler lastbilar kommer att köra lokalt och därmed en lokal påverkan på luft och buller. Planen bedöms dock inte medföra ett överskridande av miljökvalitetsnormerna (MKN). Grundvattnets kvalitet Grundvatten klassificeras i kvantitativ och kvalitativ status. De områden som klassificeras är avgränsade bland annat efter den mängd vatten som tas ut för dricksvattenförsörjning idag eller för framtida vattenförsörjning. De begrepp som används för att beskriva grundvatten är god kvantitativ status och god kemisk status. Grundvattenytan ligger enligt den geotekniska utredningen (WSP, ) på mellan 0,2 till 1,9 m under markytan i område 1, se karta på sida 9. Strax söder om planområdet i område 2 ligger grundvattennivån under stora delar av året i marknivå eller strax under marknivå. Ytvattnets kvalitet Ytvatten är sjöar och vattendrag. De klassificeras i ekologisk status och kemisk status. Den ekologiska statusen utgår från förutsättningarna för växt- och djurliv. Bedömningen omfattar även påverkan på vattendragets form, om bottnen har förändrats, marktyp i närmiljön och strukturen på strandzonen. Statusen blir sämre om vattenflödet inte är det samma över tid. Allt detta är yttre påverkan som oftast är negativt för växt- och djurliv. Andra faktorer som påverkar är till exempel försurning och utsläpp av övergödande ämnen. Ytvattnets kemiska status bestäms av hur mycket kemiska föroreningar som finns i vattnet eller bottensedimentet. De ämnen som ses som föroreningar är ämnen som normalt sett inte hör hemma i våra ytvatten till exempel tungmetaller, bekämpningsmedel och kemiska föreningar som används i Segloravägen Plangräns n 2 n Etapp 2 Järnvägskorridor +179 Sektionen visar ett tvärsnitt genom etapp 2. Till vänster syns befintlig logistikverksamhet som ligger norr om Segloravägen och till höger syns järnvägskorridoren söder om planförslaget. Streckad mark är ett exempel på hur marken kan fyllas ut och slänter skapas. 12 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

13 bland annat tillverkningsindustrin. Miljökvalitetsnormen för ytvatten är god eller hög ekologisk status och god kemisk status. Västersjön och Kvarnsjön har enligt Vatten Information System Sverige (VISS) god ekologisk status 2021, respektive god kemisk ytvattenstatus. Detaljplanens genomförande bedöms inte innebära att miljökvalitetsnormerna överskrids. Släckvatten Närmsta brandpost finns i korsningen Segloravägen/Prognosgatan. Då etapp 1 har fått bygglov och kommer att utföras med sprinklers är Räddningstjänstens bedömning att det inte kommer att krävas fler brandposter utmed Segloravägen till följd av ett genomförande av planen. Behovet studeras mer i detalj i bygglovsskedet för etapp 2 tillsammans med Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund och Borås Energi- och Miljö. Om fler brandposter behövs tillfaller kostnaderna för anläggandet exploatören. För att förhindra att släckvatten når recipienten ska anordningen för dagvattenlösningen utformas med en avstängningsfunktion (Tyréns ). Exakt utformning och placering avgörs i samband med byggnation i samråd med Södra Älvsborsgs Räddningstjänstförbund och Borås Energi och Miljö. Läs mer under rubriken Dagvatten. 7. Sociala perspektiv Genomförandet av planförslaget innebär en total förändring av marken. Mötet med landskapet och gestaltning av slänterna och ny byggnad blir viktigt för upplevelsen av platsen, liksom de rester av stenmurar och större träd som ligger strax norr om planområdet utmed Segloravägen. I närområdet finns exempel på där träd och stenmur ger karaktär åt området och att viss förståelse för områdets historik och orienterbarhet fortfarande går att läsa. För de personer som kommer att arbetande går det att nå planområdet med cykel samt kollektivtrafik, liksom med bil, vilket ger goda förutsättning för alla människor att kunna ta sig till sin arbetsplats. Viss service finns också i närområdet så som lunch-restaurang, samt närhet till sjöar och naturområden för lunchpromenaden. För övrigt är planområdet en utökning av Viared industriområde som är en miljö som präglas av tunga fordon i en stor skala. 8. Störningar på platsen Genomförandet av planen innebär en ökning av trafik och en liten påverkan på luft och buller lokalt. Planen ger dock inte upphov till några behov av skyddsbestämmelser. Bedömningen utgår från att planområdet ligger i ett befintligt industriområde där trafikföringen kommer att ske på byggnadens norra sida vid Segloravägen. Närmaste bostadshus ligger cirka 250 meter söder om planområdet och avskiljs både av ny byggnad, befintlig skog samt en nyligen uppförd vall. Risk Planområdet gränsar inte till farligt godsled. Farligt gods planeras inte heller transporteras på den nya stambanan, vars korridor Bollebygd Syd ligger söder om planområdet. Buller och vibrationer Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller är en målsättningsnorm. I förordningen skriver regeringen: det ska eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Normen följs när strävan är att undvika skadliga effekter på människors hälsa av omgivningsbuller. Den verksamhet som tillåts inom denna detaljplanen bedöms inte ge upphov till något buller som kan störa omkringliggande bostäder. Bedömningen utgår från dels avstånd till närmsta bostadshus respektive att byggnaden på ett fördelaktigt sätt placeras mellan bullerkällan och befintliga bostäder vilket innebär att industribyggnaden i sig agerar bullerdämpande. Transporter med tung fordon och eventuella skakningar/vibrationer från dessa bedöms inte heller ge komfortstörande vibrationer för omgivningen. Den största källan till buller i närheten av planområdet är Riksväg 40. Om ny järnväg placeras söder om planområdet skulle även denna ge upphov till buller och vibrationer. Luftkvalitet För att undvika att människor andas in skadliga halter av luftföroreningar har Regeringen utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, luftkvalitetsförordningen (2010:477). Normerna syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. Det finns normer för en rad ämnen till exempel kväveoxider, svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, ozon med flera. Luftföroreningshalten är högst vid hårt belastade gator och vägar i tätare bebyggelse, men även utsläpp från industrier, småskalig vedeldning och energiproduktion påverkar halterna. I området är luftföroreningshalterna låga, topografi och bebyggelse bedöms inte heller påverka halterna negativt, varpå inga åtgärder föreslås. Normerna bedöms inte överskridas på grund av den nya bebyggelse som tillåts i detaljplanen. PLANBESKRIVNING DETALJPLAN 13

14 9. Planbestämmelser Allmänna platser Inom planen läggs delar av Segloravägen inom bestämmelsen GATA samt dess kringområde i form av gräsytor, diken med mera som PARK liknande angränsande detaljplaner i Viared. Inom Inom planbestämmelserna GATA och PARK kan ledningar och infarter anläggas. Inom gatans område finns även en befintlig transformatorstation som bekräftas med bestämmelsen teknik 1 - mindre teknisk anläggning får anordnas. Huvudmannaskap allmänna platser Detaljplanen föreskriver att kommunen är huvudman för allmänna platser inom planområdet. Det innebär att det är kommunen som ska äga och ansvara för skötsel av område utpekat som gata respektive park, med undantag för de eventuella in- och utfarter som går över den allmänna platsen. I de fall ansvarar den fastighetsägare som har nytta av anläggningen. Kvartersmark Planområdet utgörs till största delen av kvartersmark med bokstaven J som står för industri och har blå färg på plankartan. Inom beteckningen industri ryms förutom lager även all slags produktion och hantering av varor. Vidare inräknas de kontor, personalutrymmen med mera som behövs för verksamheten. Med bestämmelsen e 1 anges hur stor del av marken som får bebyggas, ofta kallad exploateringsgrad. I denna detaljplan får 70% av ytan markerad med e 1 bebyggas. Det finns även bestämmelser om att det på delar av marken inte får uppföras byggnader, vilket är markerat på plankartan med prickar, så kallad prickmark. Inom prickad mark med markeringen n 1 kommer slänter att uppföras, vilka ska utgöras av minst 50% gräs eller plantering för att skapa ett bra möte med det öppna landskapet. Inom bestämmelsen n 2 får marken användas för anläggning för hantering av dagvatten. Marken får därför inte hårdgöras eller användas för parkering. Bestämmelsen är kompletterad med ett villkor som ställer krav på att startbesked inte får ges förrän anläggning för dagvattenhantering har kommit till stånd. Vidare finns en upplysningstext som informerar om den dagvattenutredning som finns framtagen, samt kommunens krav på avstängningsfunktion för släckvatten respektive att större parkeringsytor ska förses med en oljeavskiljande funktion. Byggnaderna får maximalt ha en totalhöjd på 14,5 meter, vilket räknas från medelmarknivå. Därutöver tillåts mindre tekniska anläggningar och huvar sticka upp över angiven nockhöjd. De fasader som är längre än 30 meter ska gestaltas med en vertikalitet som bryter upp den stora skalan. Vertikaliteten kan uppnås med avvikande färg, material eller textur, f 1. Vidare får skyltar inte vara blinkade eller rörliga och eventuella skyltmaster inte överstiga byggnadens nockhöjd, f 2. Utfartsförbud innebär att inga in- och utfarter får ske till Segloravägen där plankartan markerar med ett streck med cirkel. Avslutningsvis anger plankartan planens genomförandetid som är satt till 5 år. Inom genomförandetiden ska allmän plats byggas ut. I aktuell detaljplan är dock den allmänna platsen redan iordningställd. Plankartan anger även en upplysningstext om att planavgift ska tas ut vid bygglovgivning. 10. Övergripande beslut Vision 2025 Planen bidrar till att erbjuda mark för näringslivet. Översiktlig planering När Samhällsbyggnadsförvaltningen påbörjade denna plan gällde och överensstämde den med Översiktsplanen för Borås Stad, ÖP06 och bidrar till följande sämhällsbyggnadsmål:» Lokalisering av ny bebyggelse ska stärka områdets möjlighet för handel och service.» Lokalisering av bebyggelse ska stärka underlaget för kollektivtrafik.» Prioritera möjligheten till fjärrvärmeanslutning.» Ny bebyggelse lokaliseras i lägen med god trafiksäkerhet» Erbjuda näringslivet ett varierat utbud av lokaliseringsmöjligheter. Planförslaget överensstämmer även med Borås Stads nya översiktsplan (2018) som bland annat pekar ut intentionen att utveckla Viared västerut. Miljömål Ett genomförande av detaljplanen bedöms få konsekvens för den lokala miljön till följd av omfattande markingrepp och 14 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

15 , , ,1 182,6 179, , ,7 180, ,7 181,0180,6 181, , , ,3 179,2 179,9 179,9 178,6 179,9 179, , förändring av marknivåer. I det större perspektivet innebär dock planen att befintliga system i Viared kan utnyttjas i form av vägar, vatten- och avlopp, dagvatten, samt gång- och cykelvägar och kollektivtrafik. Enligt miljömål för Borås ska de lokala miljömålen integreras i samhällsplaneringen och balanseras mot sociala och samhällsekonomiska intressen. All samhällsplanering och allt byggande ska syfta till en sund, trivsam och vacker miljö. Planering och byggande ska präglas av kretsloppstänkande för att skapa ett hållbart samhälle. Ekologisk hållbarhet:» Undvik att bygga vägar eller på annat sätt exploatera på eller vid vattenområden med höga natur- eller kulturvärden. 12. Planens genomförande Ansvarsfördelning Respektive fastighetsägare ansvarar för åtgärder inom sin egen fastighet såsom grundläggning för planerad byggnation, marksanering mm. För allmän plats, gata och park, gäller kommunalt huvudmannaskap. Segloravägen som angränsar planområdet är utbyggd och detaljplanen medför inte att någon ytterligare gata behöver byggas ut. Kommunen ansvarar för drift och underhåll av allmän plats inom planområdet. Borås Energi och Miljö AB ansvarar för allmänna anläggningar avseende vatten, spillvatten, dagvatten, fjärrvärme samt avfallshantering.» Utnyttjande av befintlig bebyggelsestruktur och infrastruktur.» Utnyttja befintliga gång- och cykelvägar. Social hållbarhet:» Trygga och säkra gång- och cykelvägar.» Närhet till kollektivtrafik Ekonomisk hållbarhet:» Utnyttjande av befintlig bebyggelsestruktur och infrastruktur. Sammantaget bedöms planen bidra till uppfyllandet av miljömålet God bebyggd miljö. Grundkarta Mätklass II Koordinatsystem plan: SWEREF Höjdsystem: RH 2000 Grundkarta inom planområdet Upprättad 20xx-xx-xx Fastighetsredovisning Upprättad 20xx-xx-xx N Borås Elnät AB ansvarar för allmänna anläggningar för elförsörjning. Borås Elnät kan även erbjuda fiberförsörjning, men det finns flera fiberaktörer i området. Fastighetsrättsliga frågor och avtal Planområdet består av fastigheten Vindtrycket 2 samt del av Viared 5:1. Kommunen är enligt fastighetsregistret ägare till all mark inom planområdet. CH Square Fastighet Två AB har dock köpt fastigheten Vindtrycket 2 av Kommunen. Kommunen och CH Square har dessutom ingått en avsiktsförklaring med innebörden att CH Square även ska förvärva resterande del av kvartersmarken. N E Prognosgatan 1 Segloravägen BLIXTEN 176,2 176, Konsekvenser Konsekvenser av planförslaget beskrivs under respektive rubrik. Till exempel under rubriker som bebyggelsestruktur, buller eller risk. N Segloravägen 2 Vindtrycket 2 Behovsbedömning En behovsbedömning avseende betydande miljöpåverkan har gjorts. Därefter har planområdet minskats till mindre än en tredjedel. Slutsatsen är att miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inte behövs. N VIARED 5:1 ca m 2 N E E E E Grundkartans beteckningar 0:00 / 0:000 Fastighetsgräns Servitutsgräns Fastighetsbeteckning Mark som föreslås övergå från fastigheten Viared 5:1 till Vindtrycket 2. Byggnader, fasadlinjer redovisade Byggnader, takens begränsningslinjer redovisade Väg Rutnätspunkt Slänt Stig Mur Staket Träd Belysningsstolpe PLANBESKRIVNING DETALJPLAN 15

16 Det ytor som utgör kvartersmark kan komma att utgöra en eller flera fastigheter. Avsikten är dock att den del av Viared 5:1 som utgör kvartersmark, ca m 2, ska överföras till Vindtrycket 2. Ombildningen bedöms kunna genomföras genom fastighetsreglering. Ekonomi Kommunen får kostnader för terrassering av kvartersmarken samt för de åtgärder som krävs för att flytta och kompensera de naturvärden som går förlorade genom exploateringen, se rubrik 5 Mark Biologisk mångfald. Kommunen kan tillgodogöra sig den värdestegring av fastigheten Viared 5:1 som detaljplanen medför. Tillfart till fastigheten kan gå över allmän plats men kostnad för skötsel tillfaller den fastighetsägare som har nytta av tillfarten. Dagvatten ska hanteras inom den egna fastigheter och uppförande och skötsel av åtgärden bekostas av exploatören. BEM skall anlägga ett dike som tar emot dagvatten från dammen och avleder mot våtmarken. BEM kommer att stå för framtida skötsel av denna del. Om behov av nya brandposter uppkommer som en följd av planens genomförande bekostas dessa av exploatören.» Utökad fågelinventering (Cowi, )» Geoteknisk utredning (WSP, )» Arkeologisk förundersökning (Västarvet kulturmiljö/ Lödösö Museum, 2014:18)» Dagvattenutredning (Tyréns, ) Medverkande tjänstepersoner Detaljplanen har upprättats av Borås Stads Samhällsbyggnadsförvaltning under medverkan av en arbetsgrupp med representanter från kommunala förvaltningar. Plankonsult har varit Radar arkitektur & planering AB genom Maria Jellbin Mansfield. Handläggare från Borås Stad har varit Anton Löberg. Plan- och bygglovsavdelningen Paulina Bredberg Plan och bygglovchef Anton Löberg Planarkitekt Stadsledningskansliet - Markavdelningen Johannes Olsson Mark- och exploateringsingenjör 13. Administrativa frågor Genomförandetid Genomförandetiden slutar 5 år efter att planen har fått laga kraft. Handläggning Planen avses antas av Samhällsbyggnadsnämnden. Planarbetet startade 2013 och detaljplanen handläggs med normalt planförfarande. Planavgift Planavgift enligt taxa tas ut vid prövning av lovärenden. Planunderlag Följande utredningar utgör underlag för detaljplanen:» Naturvärdesinventering (Cowi ) 16 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

17 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN 17

18 18 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

19 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN 19

20 Planprocessen. Detaljplan steg för steg 1. Vad är en detaljplan? En detaljplan reglerar hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut. Detaljplanen talar om vad du och andra får och inte får göra inom planområdet. Det är plan- och bygglagen som styr hur stadsplaneringen ska gå till. Enligt lagen ska vi pröva om marken är lämplig att bygga på och om byggnadens utformning är lämplig, och den ger fastighetsägaren en garanterad byggrätt under en viss tid. 2. När görs en detaljplan? Kommunen avgör när en detaljplan ska göras. Initiativet till att starta arbetet med en detaljplan kan komma från kommunen själv, från markägare, enskilda personer eller företag. Detaljplan krävs generellt i stadsmiljö. Den som till exempel vill bygga något inom ett område där detaljplan krävs, kan ansöka om att ändra eller ta fram en ny detaljplan. En detaljplan ska bland annat göras för ny sammanhållen bebyggelse eller för en ny enstaka byggnad, vars användning påverkar omgivningen mycket. En detaljplan ska även göras för befintlig bebyggelse, när någon vill ändra hur marken ska användas, eller om bebyggelsen har så höga kulturhistoriska värden att den ska bevaras. Läs mer om när detaljplan krävs på boverket.se. 3. Var och hur görs en detaljplan? Kommunen avgör var och hur en detaljplan ska göras. Vi gör den oftast i kommunens tätbebyggda delar. Planen kan till exempel omfatta en mindre del av tätorten, ett kvarter eller en enstaka fastighet. Under planarbetet gör vi en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen, som kan påverka hur planen utformas. Varje detaljplan har en genomförandetid mellan 5 15 år. Under denna tid får fastighetsägarna bygga enligt de riktlinjer som står i planen det är det som kallas byggrätt. När genomförandetiden är slut finns byggrätten kvar, men då har kommunen större möjlighet att ändra planen. Detaljplanen ligger till grund för framtida beslut om bygglov. 4. Du kan påverka! Det är viktigt att alla personer som påverkas av detaljplanen får möjlighet att delta i planprocessen. Du kan delta på olika sätt: följa planarbetet i våra informationskanaler, komma till våra samrådsmöten och ge synpunkter. 20 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

21 Vi tar hänsyn till och värderar alla synpunkter och yttranden som kommer in. Både positiva och negativa synpunkter kan vara viktiga för planens utformning. Du kan bara påverka sådant som detaljplanen reglerar, till exempel bebyggelsens placering och utformning. Exempel på saker som inte går att reglera i detaljplanen är hastighet på vägar och upplåtelseform på bostäder. Vi vill att du skickar in synpunkter skriftligt (gärna digitalt) med dina kontaktuppgifter och din fastighetsbeteckning. Du kan ta del av alla detaljplaner som är på samråd och granskning på vår webbsida: boras.se/detaljplan, i stadshuset på våning 6 eller få det skickat hem till dig. Om du vill träffa en handläggare kan du boka en tid. 5. Detaljplanens innehåll En detaljplan innehåller två delar: Plankarta med bestämmelser som är juridiskt bindande. Planbeskrivning, med texter och illustrationer, som redovisar planens syfte och förutsättningar och ett eller flera exempel på hur det skulle kunna se ut när detaljplanen är färdig. Den beskriver hur detaljplanen ska genomföras och redovisar organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs. Den är inte juridiskt bindande. 6. Detaljplanens skeden En detaljplan genomgår flera olika skeden innan den får laga kraft (börjar gälla) och blir ett juridiskt dokument. Uppdrag Det första skedet kallas för uppdrag. Det innebär att kommunen bestämmer om den vill ta fram en ny detaljplan för ett område. Initiativet till uppdraget kan komma från vem som helst, men Kommunstyrelsen måste godkänna initiativet till planuppdraget för att det ska kunna starta. Efter det tar Samhällsbyggnadsnämnden ett beslut att ge oss på Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att göra en detaljplan. Samråd När kommunen har tagit fram ett förslag på detaljplan, skickas det ut på samråd till remissinstanser och de som påverkas av detaljplanen. Samrådet innebär att invånare får möjlighet att lämna synpunkter på detaljplanen. Det är i detta skede som det är enklast för dig att kunna påverka planens innehåll och utformning. Ju längre fram i planarbetet vi kommer, desto fler saker blir svårare att ändra. Efter samrådstiden sammanställer och kommenterar vi alla synpunkter i ett dokument som kallas samrådsredogörelse. Detta dokument är viktigt för att Samhällsbyggnadsnämndens politiker ska kunna ta beslut. Synpunkter leder ofta till att planförslaget arbetas om och planen kan därför skilja sig åt mellan de olika skedena. Granskning Efter samrådet bearbetas planförslaget och Samhällsbyggnadsnämnden fattar beslut att det ska ställas ut för granskning. Det innebär att remissinstanser och de som påverkas av förslaget har möjlighet att lämna synpunkter en sista gång. Om du har synpunkter på detaljplanen ska du lämna in dem skriftligt (gärna digitalt) innan granskningstiden är slut. Efter granskningstiden sammanställer och redovisar vi synpunkterna i ett granskningsutlåtande. Vi skickar utlåtandet till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda. Om förslaget ändras mycket efter granskningen kommer detaljplanen att granskas igen. Antagande Samhällsbyggnadsnämnden antar (godkänner) detaljplanen. När det gäller planer som är principiellt viktiga, ska Kommunfullmäktige anta detaljplanen. I det här skedet får du, som vi bedömer inte har fått dina synpunkter tillgodosedda, ett meddelande om att planen har antagits. Du får även en så kallad besvärshänvisning, som ger dig information om hur du kan överklaga planen om du vill det. Överklagande Du har rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen. Det kan du bara göra om du har skickat in dina synpunkter skriftligt och inte har fått dem tillgodosedda. Om du vill överklaga ska du skicka överklagandet till kommunen inom tre veckor från den dag som beslutet publiceras på kommunens anslagstavla. Kommunen skickar sedan överklagandet till Mark- och miljödomstolen som prövar överklagandet och fattar ett nytt beslut, vilket kan ta cirka sex månader. Om du inte är nöjd med Mark- och miljödomstolens beslut kan det också överklagas till Mark- och miljööverdomstolen. För att Mark- och miljööverdomstolen ska ta upp ärendet behövs först ett prövningstillstånd. Laga kraft Om ingen överklagar kommunens beslut att anta detaljplanen, får detaljplanen laga kraft (börjar gälla) och blir ett juridiskt dokument efter tre veckor. Då kan fastigheter bildas som överensstämmer med den nya planen. De som vill bygga kan även få bygglov i det nya detaljplanerade området. Detaljplanen får även laga kraft, om ett överklagande inte går igenom. PLANBESKRIVNING DETALJPLAN 21