DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2012
|
|
- Sofia Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2012 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2012 ÅTGÄRDER FÖR GENOMFÖRANDE AV PRIORITERINGARNA SOM SKA STÖDJAS GENOM PROGRAMMET PRIORITERAD INSATS 1: UTSATTA TREDJELANDSMEDBORGARE UTANFÖR ARBETSMARKNADEN 1. Åtgärdens ändamål och tillämpningsområde Så som anförs i artikel 4.2 (punkterna b, c och e) i den grundläggande rättsakten är syftet med åtgärden att stödja tredjelandsmedborgare som 1) står utanför arbetsmarknaden, 2) behöver få en ny start och 2) behöver stödåtgärder som förebygger social utslagning. Det kan handla om att utforma och testa mallar med hjälp av vilka det går att ingripa i situationerna, skapa nya vyer och förebygga problem, såsom utslagning, isolering, avsaknad av studieplats vid läroanstalter, bristfällig kännedom om rättigheter och möjligheter, familjevåld och hedersvåld. Med hjälp av åtgärden försöker man utveckla nya metoder och instrument för att stödja integrationsprocessen för särskilda grupper av tredjelandsmedborgare. Målet är därtill att på lokal nivå utveckla multiprofessionella modeller, med vilka man kan identifiera ungdomar i behov av integrationsplaner och använda integrationsplanen för den ungas integration. Målet är också att utveckla kvaliteten på och verkningsgraden av integeationsplanerna för personer i behov av särskilt stöd. Utvecklingsarbetet utförs i samråd med referensgrupper för de ovan nämnda tredjelandsmedborgarna. Den prioriterade insatsen anses vara viktig eftersom utsatta tredjelandsmedborgare ofta blir utanför de normala integrationsåtgärderna och samhällets eller andra tjänstleverantörers handledningsåtgärder (till exempel utanför projekten ur Europeiska socialfonden) och deras behov av särskilt stöd inte blir identifierat. Finansiering kan beviljas även för projekt som syftar till att förbättra myndigheternas och organisationernas förmåga att arbeta med utsatta grupper. Syftet är att finansiera 2-3 projekt under prioriterad insats 1. Insatsen möjliggör finansieringsandel på 75 % ur integrationsfonden när den verkställer särskild prioritering Förväntade stödmottagare - kommuner och andra lokala myndigheter - läroanstalter - frivilligorganisationer
2 2 - andra organisationer och sammanslutningar för olika aktörer. 3. Om projektet eller projekten genomförs direkt av den ansvariga myndigheten såsom verkställande organ, motivera varför Tillämpas inte. 4. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas Uppskattade kvantifierbara resultat: det utarbetas en handlingsplan för hur invandrare som är svåra att nå ska informeras om målen med integrationsplanen det utformas en handlingsplan och riktlinjer för hur individuella integrationsplaner ska utarbetas för tredjelandsmedborgare som är i behov av särskilt stöd det utvecklas integrationsplaner som är riktade till personer i behov av särskilt stöd för myndigheterna (personalen på daghem och skolor, hälsömyndigheter osv.) organisationer ordnas minst ett utbildningsevenemang i hur man ska handskas med utsatta grupper det utarbetas en handlingsplan för hur dagliga aktiviteter med lokalbefolkningen ska konkretiseras som integrationsfrämjande åtgärder som kan räknas det utformas nya arbetssätt, angreppssätt och partnerskap resultaten och erfarenheterna blir goda förfaranden som kan spridas. Som indikatorer kommer man att använda statistik som upprättats över de utbildningar som ordnats, antalet deltagare i dem och mängden producerat utbildningsmaterial. Det upprättas också statistik över mottagarna av utbildningsmaterial. I samband med utbildningarna används även responsblanketter, rapporter och/eller utvärderingar, om det behövs. Exempel på indikatorer: antalet utsatta tredjelandsmedborgare som deltar i verksamheten och programmen antalet efter inresan utformade och testade introduktionsprogram för särskilda utsatta målgrupper antalet individuella integrationsplaner för utsatta tredjelandsmedborgare och lokala integrationsprogram som gjorts upp i samråd med tredjelandsmedborgare antalet särskilda målgrupper som fått individuell vägledning i enlighet med sina behov och som hänvisats till lämpliga integrationsfrämjande åtgärder antalet socialarbetare, sociala myndigheter osv. som fått utbildning i exempelvis gendersensitiva färdigheter som behövs för att bekämpa problem i anslutning till utslagning, isolering, familjevåld och andra motsvarande problem antalet anställda i skolor som fått utbildning i bekämpning av utslagning och isolering och utbildning som gäller unga med invandrarbakgrund antalet utformade och testade mallar för ingripande i olika livssituationer. I det här skedet är det svårt att prognostisera de förväntade kvantifierbara resultaten eller indikatorer eftersom de i hög grad är beroende av olika organisationers ansökningar till integrationsfonden och av målen, tillämpningsområdena och tidsschemana för de planerade projekten. Förteckningen med exempel är därför bara vägledande, inte uttömmande. 5. EG-stödets synlighet
3 3 Integrationsfondens medverkan i finansieringen synliggörs i all informationsverksamhet produkter, rapporter och övrigt skriftligt material, Internet, seminarier och artiklar och intervjuer i massmedierna medräknade. Allt material ska förses med EU:s logo och ett omnämnande av att integrationsfonden tar del i finansieringen. De projekt som fått finansiering från integrationsfonden ska ha en informationsplan. 6. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument, om tillämpligt Vid valet av projekt för medfinansiering fästs särskilt avseende vid komplementariteten, dvs. de projekt som medfinansieras ska komplettera den nationella invandrar- och integrationspolitiken och de övriga åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument. I Finland har projekt av detta slag vanligen inte finansierats med medel från Europeiska socialfonden (ESF). Särskilt avseende fästs dock vid att det säkerställs att program som finansieras genom åtgärd 1 inte får överlappande finansiering från ESF. Överlappande finansiering förhindras till exempel på så vis att innan integrationsfondsprojekt beviljas finansiering kontaktas de regionala näringscentralerna, som samordnar den regionala ESF-finansieringen i Finland. För att säkerställa att åtgärderna inte överlappar med ESF är den nationella ESF-myndigheten (arbets- och näringsministeriet) också medlem i ledningsgruppen för integrationsfonden. PRIORITERAD INSATS 2: UTVÄRDERING OCH UTVECKLING AV RÅDGIVNING OCH INTRODUKTION SOM GES I UTRESELANDET OCH I INVANDRINGENS INLEDANDE SKEDE 1. Insatsens ändamål och tillämpningsområde Så som anförs i artikel 4.1 (punkterna a, b och c) och artikel 4.2 (punkterna a, d och f) i den grundläggande rättsakten är målet med insatsen att utforma och testa innovativa väglednings- och rådgivningstjänster för tredjelandsmedborgare i utreselandet genom att fästa uppmärksamhet vid kontinuiteten i den service som ges i utreselandet och i Finland. Dessutom utvärderas den rådgivningsservice som för närvarande erbjuds invandrare (i synnerhet tredjelandsmedborgare), möjligheterna att förbättra servicen och i vilken mån den svarar mot målgruppens behov. Samarbetet mellan arbets- och näringsförvaltningen, kommunerna och organisationerna i Finland ökas för att utveckla rådgivnings- och handledningstjänsterna i utreselandet och i Finland. Den handledning som getts i utreselandet fortgår genom introduktionskurser i Finland efter inresan. Syftet med insatsen är att planera och förstärka väglednings-, rådgivningsoch introduktionsmallar för nyanlända. Mallarna ska bygga på stödverksamhet och de ska samordnas med och komplettera myndighetsstyrning och åtgärder. En viktig grundval för integrationen av en invandrare är att invandraren kan bosätta sig i en kommun. Målet är att utveckla informationsförmedlingen och vägledningen av invandrare bl.a. i fråga om bostadssituationen i kommunerna och tillgången på service i kommunerna, till exempel när det gäller service på det egna språket. Detta skulle ge invandraren stöd i valet av bostadsort redan innan inflyttningen till Finland. Syftet är att finansiera 2-3 projekt under prioriterad insats 2.
4 4 Insatsen möjliggör en finansieringsandel på 75 % ur integrationsfonden när den verkställer särskild prioritering Förväntade stödmottagare - nationella myndigheter, såsom ministerier (t.ex. undervisningsministeriet och arbetsoch näringsministeriet) - kommuner - regionala och lokala myndigheter - frivilligorganisationer. 3. Om projektet eller projekten genomförs direkt av den ansvariga myndigheten såsom verkställande organ, motivera varför Tillämpas inte. 4. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas Uppskattade kvantifierbara resultat: nya och innovativa mallar för introduktionskurser utformas och testas nya verksamhetssätt och angreppssätt som bygger på stödverksamhet utformas i utreselandet ges information, rådgivning och utbildning före inresan nationell och koordinerad information utvecklas till stöd för inflyttning till en kommun nya partnerskap etableras mellan myndigheter, invandrar- och andra frivilligorganisationer resultaten och erfarenheterna blir goda förfaranden som kan spridas Som kvantifierbara indikatorer kommer man att använda statistik som upprättats över antalet rådgivningstjänster som ordnats, antalet kunder/deltagare och mängden producerat rådgivnings- och vägledningsmaterial. Det upprättas också statistik över mottagarna av material. I samband med tjänsterna och utbildningarna används även responsblanketter, rapporter och/eller utvärderingar, om det behövs. rådgivningsservicens volym i utreselandet och i Finland samt antalet tredjelandsmedborgare som kontaktat rådgivningsservicen; utsatta grupper uppges särskilt antalet verksamhetsmodeller som bygger på stödverksamhet antalet tredjelandsmedborgare som deltagit i åtgärderna och programmen; utsatta grupper uppges särskilt antalet myndigheter och (även tredjelandsmedborgares) frivilligorganisationer som utbildats för att tillhandahålla rådgivningsservice volymen för rådgivnings- och vägledningsmaterial som utdelats antalet kommuner som deltagit i den nationella koordinerade informationsförmedlingen antalet inflyttare till kommunerna som dragit nytta av den nationella koordinerade informationen I det här skedet är det svårt att prognostisera de förväntade kvantifierbara resultaten eller indikatorer eftersom de i hög grad är beroende av olika organisationers
5 5 ansökningar till integrationsfonden och av målen, tillämpningsområdena och tidsschemana för de planerade projekten. 5. EG-stödets synlighet Integrationsfondens medverkan i finansieringen synliggörs i all informationsverksamhet produkter, rapporter och övrigt skriftligt material, Internet, seminarier och artiklar och intervjuer i massmedierna medräknade. Allt material ska förses med EU:s logo och ett omnämnande av att integrationsfonden tar del i finansieringen. De projekt som fått finansiering från integrationsfonden ska ha en informationsplan. 6. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument, om tillämpligt Vid valet av projekt för medfinansiering fästs särskilt avseende vid komplementariteten, dvs. de projekt som medfinansieras ska komplettera den nationella invandrar- och integrationspolitiken och de övriga åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument. Särskilt avseende fästs dock vid att det säkerställs att program som finansieras genom åtgärd 1 inte får överlappande finansiering från ESF. Överlappande finansiering förhindras till exempel på så vis att innan integrationsfondsprojekt beviljas finansiering kontaktas de regionala näringscentralerna, som samordnar den regionala ESFfinansieringen i Finland. För att säkerställa att åtgärderna inte överlappar med ESF är den nationella ESF-myndigheten (arbets- och näringsministeriet) också medlem i ledningsgruppen för integrationsfonden. PRIORITERAD INSATS 3: UPPFÖLJNINGSSYSTEMET FÖR INTEGRATION 1. Insatsens ändamål och tillämpningsområde Enligt artikel 4.3 (punkterna d, f, h och i) i den grundläggande rättsakten är syftet med insatsen att utveckla kvalitativa och kvantifierbara indikatorer rörande uppföljningssystemet för integration och etniska relationer. Den prioriterade insatsen främjar dessutom en dubbelriktad integrationsprocess. En barometerundersökning som utvecklats för att kartlägga tredjelandsmedborgarnas åsikter kompletterar informationen som indikatorerna ger om samhället. Den sätter ihop tredjelandsmedborgarnas åsikter om effektiv integrationspolitik, etniska relationer, åtgärder och behov av service. Genom kartläggningar och undersökningar försöker man utveckla offentliga och privata tjänster för att tillgodose behoven hos särskilda grupper av tredjelandsmedborgare samt att sprida sådana goda verksamhetssätt som redan tagits fram. Insatsernas effektivitet testas och uppföljningen utvecklas. Det är speciellt viktigt att tredjelandsmedborgarna medverkar i planeringen och verkställigheten av uppföljningssystemet för integration och etniska relationer. Utvecklingsarbetet tas fram i nära samarbete med frivilligorganisationerna, arbetsmarknadsparterna, myndigheterna, forskningsinstituten och olika invandrarorganisationer. Under de årliga programmen har man verkställt kvalitativa och kvantifierbara indikatorer för integration inom insatsen 3, en serviceförfrågan samt en
6 6 barometerundersökning. Under de årliga programmen genomförs uppföljning, systemet utvärderas och utvecklingsarbetet fortsätter särskilt när det gäller att utvärdera politikens och åtgärdernas verkningsgrad och kostnadseffektivitet. Målet är att verkställa och på basis av utvärderingen utveckla och komplettera ett enhetligt uppföljningssystem som ger information som kan utnyttjas för att utveckla integrationsåtgärderna och politiken. Syftet är att finansiera 1-3 projekt under prioriterad insats 3. Insatsen möjliggör en finansieringsandel på 75 % ur integrationsfonden när den verkställer särskild prioritering Förväntade stödmottagare - nationella myndigheter, inrikesministeriet medräknat - forskningsinstitut - privata tjänsteleverantörer. 3. Om projektet eller projekten genomförs direkt av den ansvariga myndigheten såsom verkställande organ, motivera varför Tillämpas inte. 4. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas Uppskattade kvantifierbara resultat: ett systematiskt uppföljningssystem för integrationsåtgärder utformas uppföljningssystemet för integrationsåtgärder utvärderas de utformade indikatorerna testas och utvecklas en till två kompletterande undersökningar/utredningar görs ett utvärderingsmetod för att utvärdera individuella integrationsåtgärders verkningsgrad och kostnadseffektivitet utformas en webbplats upprättas och på den samlas material om integrationsindikatorerna, barometern och uppföljningssystemet resultaten och erfarenheterna blir goda förfaranden som kan spridas. Det är oändamålsenligt och omöjligt att uppge kvantifierbara indikatorer, eftersom syftet med åtgärden är att ta fram indikatorer som ger en heltäckande bild av situationen. Indikatorernas och uppföljningssystemets kvalitet är därför viktigare än indikatorernas eller rekommendationernas kvantitet. Exempel på kvantifierbara indikatorer som ska användas: antalet undersökningar kvaliteten på de uppföljningsindikatorer och utvärderingsmekanismer som utformats och testats mängden insamlade kvantifierbara och kvalitativa uppgifter och publicerade rapporter antalet höranden kvaliteten på distribuerade rekommendationer antalet tredjelandsmedborgare som tagit del i planeringen, verkställigheten och uppföljningen av integrationsundersökningarna och integrationsindikatorerna. I det här skedet är det svårt att prognostisera de förväntade kvantifierbara resultaten eller indikatorer eftersom de i hög grad är beroende av olika organisationers
7 7 ansökningar till integrationsfonden och av målen, tillämpningsområdena och tidsschemana för de planerade projekten. 5. EG-stödets synlighet Integrationsfondens medverkan i finansieringen synliggörs i all informationsverksamhet produkter, rapporter och övrigt skriftligt material, Internet, seminarier och artiklar och intervjuer i massmedierna medräknade. Allt material ska förses med EU:s logo och ett omnämnande av att integrationsfonden tar del i finansieringen. De projekt som fått finansiering från integrationsfonden ska ha en informationsplan. 6. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument, om tillämpligt Vid valet av projekt för medfinansiering fästs särskilt avseende vid komplementariteten, dvs. de projekt som medfinansieras ska komplettera den nationella invandrar- och integrationspolitiken och de övriga åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument. PRIORITERAD INSATS 4: FRÄMJANDE AV INTERKULTURELL KOMPETENS HOS BASSERVICEMYNDIGHETER OCH ANDRA MYNDIGHETER OCH HOS TJÄNSTELEVERANTÖRER 1. Insatsens ändamål och tillämpningsområde Syftet med insatsen är att stöda att integrationen är dubbelriktad genom att förstärka den interkulturella kompetensen hos basservice- och andra myndigheter och hos tjänsteleverantörer. Den dubbelriktade processen förutsätter att den lokala befolkningen har de kunskaper som behövs och att samhällets strukturer och system har den beredskap som krävs för att ta emot invandrare som en del av samhället och servicesystemet, med sina rättigheter och skyldigheter. För att servicen för invandrare skulle motsvara invandrarnas behov ska det säkerställas att myndigheterna, de privata tjänsteleverantörerna och frivilligorganisationerna har ett tillräckligt kunnande. Enligt artikel 4.3 (punkterna a, c och j) i den grundläggande rättsakten är syftet med insatsen att utveckla interkulturell kompetens när det gäller offentliga tjänster. Verksamhetsformerna omfattar bl.a. utbildning och information, utbyte av information om goda verksamhetssätt och uppmuntran till rekrytering av personal med mångsidig bakgrund med hjälp av vägledning som gäller jämlikhets- och jämställdhetsplanering. Acceptansen av mångfald och invandring främjas genom upplysningskampanjer och utbyte av information. Dessutom utarbetas material för att stödja hanteringen av mångfalden samt planeringen av jämlikhet och jämställdhet och mångfald i praktiken. Målet är att utveckla effektiva sätt att informera och få det mottagande samhället - både i form av offentliga tjänster och i övrigt - att aktivt ta del i att främja integrationen, särskilt i områden där andelen tredjelandsmedborgare är stor. Enligt tidigare erfarenheter är den information som i Finland ordnats för myndigheter, privata tjänsteleverantörer och frivilligorganisationer om frågor som gäller mångfald och jämlikhet och jämställdhet en av de effektivaste metoderna för att främja dubbelriktad
8 8 integration, mångfald och en interkulturell dialog i samhället. Det mottagande samhällets, särskilt de offentliga tjänsternas, aktiva medverkan i att främja integrationen förstärks därför genom att höja de interkulturella färdigheterna hos olika samhällsaktörer. Syftet är att finansiera 1-3 projekt under prioriterad insats 4. Insatsen möjliggör en finansieringsandel på 75 % ur integrationsfonden när den verkställer särskild prioritering Förväntade stödmottagare - kommuner - övriga lokala myndigheter - regionala och nationella myndigheter - tjänsteleverantörer - frivilligorganisationer. 3. Om projektet eller projekten genomförs direkt av den ansvariga myndigheten såsom verkställande organ, motivera varför Tillämpas inte. 4. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas Uppskattade kvantifierbara resultat: minst ett informations-, ett utbildningsevenemang och ett möte för utbyte av information utvecklas och genomförs för basservice- och andra myndigheter, privata tjänsteleverantörer, frivilligorganisationer och i vidare kretsar för allmänheten de interkulturella färdigheterna hos olika basservice- och andra myndigheter, hos privata tjänsteleverantörer och hos frivilligorganisationer (även tredjelandsmedborgares) material för att stödja jämlikhet och jämställdhet, mångfald samt integration utarbetas tredjelandsmedborgare ges befogenheter att planera, genomföra och göra uppföljning av informationskampanjer, utbildningar och seminarier utbildningsevenemang kring främjande av mångfald, planering av jämlikhet och jämställdhet samt integration ordnas för basservice- och andra myndigheter samt frivilligorganisationer mallar för rekrytering av personal som representerar mångfald samt för administration av mångfalden utarbetas nya verksamhetssätt, angreppssätt och partnerskap utformas resultaten och erfarenheterna blir goda förfaranden som kan spridas. Som indikatorer kommer man att använda statistik som upprättats över antalet utbildningar som ordnats, antalet deltagare i dem och mängden producerat utbildningsmaterial. Det upprättas också statistik över mottagarna av utbildningsmaterial. I samband med utbildningarna används även responsblanketter, rapporter och/eller utvärderingar, om det behövs. Exempel på indikatorer:
9 9 antalet myndigheter, privata tjänsteleverantörer och (även tredjelandsmedborgares) frivilligorganisationer som fått utbildning i olikheter och interkulturell dialog och i främjande av integration antalet upplysningskampanjer, utbildningar och informationsseminarier antalet publicerade rapporter antalet tredjelandsmedborgare som tagit del i planeringen, genomförandet och uppföljningen av upplysningskampanjerna, utbildningarna och seminarierna antalet tredjelandsmedborgare (i synnerhet sådana som ingår i utsatta grupper) som deltagit i de olika verksamhetsformerna antalet anställda som representerar mångfald antalet jämlikhets- och jämställdhetsplaner som utarbetats mängden material som främjar interkulturell kompetens antalet mallar som utformats för rekrytering av personal med mångfaldig bakgrund och administration av mångfalden, och kvaliteten på mallarna. I det här skedet är det svårt att prognostisera de förväntade kvantifierbara resultaten eller indikatorer eftersom de i hög grad är beroende av olika organisationers ansökningar till integrationsfonden och av målen, tillämpningsområdena och tidsschemana för de planerade projekten. Projekten som verkställer särskilda prioriteringar garanterar att det mottagande samhället deltar i effektiva åtgärder som ökar kompetensen och/eller det deltar aktivt i integrationsprocesser. 5. EG-stödets synlighet Integrationsfondens medverkan i finansieringen synliggörs i all informationsverksamhet produkter, rapporter och övrigt skriftligt material, Internet, seminarier och artiklar och intervjuer i massmedierna medräknade. Allt material ska förses med EU:s logo och ett omnämnande av att integrationsfonden tar del i finansieringen. De projekt som fått finansiering från integrationsfonden ska ha en informationsplan. 6. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument, om tillämpligt Vid valet av projekt för medfinansiering fästs särskilt avseende vid komplementariteten, dvs. de projekt som medfinansieras ska komplettera den nationella invandrar- och integrationspolitiken och de övriga åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument. PRIORITERAD INSATS 5: FRÄMJANDE AV MÅNGFALD OCH INTERKULTURELL DIALOG 1. Insatsens ändamål och tillämpningsområde Insatsens syfte är att främja dubbelriktad integration genom att utveckla tredjelandsmedborgarnas hörandeprocess och genom att främja tredjelandsmedborgarnas varaktiga deltagande i samhällets olika funktioner. Enligt artikel 4.3 (punkterna b och g) i den grundläggande rättsakten är syftet med insatsen att främja en interkulturell dialog och acceptans av olikheter på alla
10 10 samhällsnivåer. Möjligheterna att tillägna sig det övergripande angreppssättet främjas genom att de organisationer som tredjelandsmedborgare bildat bemyndigas att utföra integrationsrelaterade uppgifter genom att ordna forum för interkulturella dialoger och genom att vägleda och uppmuntra de lokala myndigheterna att låta tredjelandsmedborgare ta del i planeringen av den lokala integrationen. Insatsens ändamål är att på alla samhällsnivåer utöka tredjelandsmedborgarnas medverkan i och inflytande på planeringen, genomförandet och uppföljningen av integrationspolitiken. Interaktion mellan människor med olika kulturell bakgrund och en positiv utveckling av den på olika samhällsnivåer, i arbetslivet och utanför hemmet främjas. Genom insatsen främjas inom ramen för interkulturell dialog samarbetet mellan integrationsansvariga myndigheter på olika nivåer i samhället, tjänsteleverantörer, frivilligorganisationer och tredjelandsmedborgares organisationer. Syftet är att finansiera 1-3 projekt under prioriterad insats 5. Insatsen möjliggör en finansieringsandel på 75 % ur integrationsfonden när den verkställer särskild prioritering 1. Den utveckling som började under åren uppfattas som viktig så att man kan nå hållbara resultat. 2. Förväntade stödmottagare - nationella myndigheter, inrikesministeriet medräknat - regionala och lokala myndigheter - frivilligorganisationer. 3. Om projektet eller projekten genomförs direkt av den ansvariga myndigheten såsom verkställande organ, motivera varför Tillämpas inte. 4. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas Uppskattade kvantifierbara resultat: ökad medverkan för invandrares och tredjelandsmedborgares organisationer på den lokala, regionala och nationella nivån ökad dialog och växelverkan mellan olika etniska, språkliga och religiösa befolkningsgrupper anvisningar och en handlingsplan för ökade befogenheter för invandrare och deras medverkan i utformningen av den nationella och lokala integrationspolitiken resultaten och erfarenheterna blir goda förfaranden som kan spridas. Som indikatorer kommer man att använda statistik som upprättats över antalet utbildningar som ordnats, antalet deltagare i dem och mängden producerat utbildningsmaterial. Det upprättas också statistik över mottagarna av utbildningsmaterial. I samband med utbildningarna används även responsblanketter, rapporter och/eller utvärderingar, om det behövs. Exempel på indikatorer: antalet myndigheter och frivilligorganisationer (även tredjelandsmedborgares organisationer) som fått utbildning i olikheter och interkulturell dialog och växelverkan
11 11 antalet upplysningskampanjer, utbildningar, informationsseminarier och forum som ordnats för allmänheten och tredjelandsmedborgare antalet publicerade rapporter antalet tredjelandsmedborgare som tagit del i planeringen, verkställigheten och uppföljningen av utformningen av politisk beredskap, samordning och interkulturell kompetens antalet tredjelandsmedborgare (i synnerhet sådana som ingår i utsatta grupper) som deltagit i de olika verksamhetsformerna I det här skedet är det svårt att prognostisera de förväntade kvantifierbara resultaten eller indikatorer eftersom de i hög grad är beroende av olika organisationers ansökningar till integrationsfonden och av målen, tillämpningsområdena och tidsschemana för de planerade projekten. Projekten som verkställer särskilda prioriteringar garanterar tredjelandsmedborgarnas deltagande i projektens åtgärder. 5. EG-stödets synlighet Integrationsfondens medverkan i finansieringen synliggörs i all informationsverksamhet produkter, rapporter och övrigt skriftligt material, Internet, seminarier och artiklar och intervjuer i massmedierna medräknade. Allt material ska förses med EU:s logo och ett omnämnande av att integrationsfonden tar del i finansieringen. De projekt som fått finansiering från integrationsfonden ska ha en informationsplan. 6. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument, om tillämpligt Vid valet av projekt för medfinansiering fästs särskilt avseende vid komplementariteten, dvs. de projekt som medfinansieras ska komplettera den nationella invandrar- och integrationspolitiken och de övriga åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument.
12 12 PRELIMINÄR FINANSIERINGSPLAN Medlemsstat: Finland Årligt program: 2012 Fond: Integrationsfonden (alla siffror i euro) Prioritering nr Årligt program Utkast till finansieringsplan Tabell 1 Översiktstabell Särskild prioritering nr Gemenskapens bidrag Offentliga anslag Andel av Privata totalbeloppet anslag TOTALT % EU (d/total d) Insats 1: , , , ,67 75,00 % 42,83 % Insats 2: , , , ,00 75,00 % 14,28 % Insats 3: , , , ,00 75,00 % 4,28 % Insats 4: , , , ,67 75,00 % 7,14 % Insats 5: , , , ,00 75,00 % 26,78 % Tekniskt bistånd ,00 0,00 0, ,00 100,00 % 4,69 % 0,00 % TOTALT , , ,34 76,17 % 100,00 %
DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2013
1 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2013 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2013 ÅTGÄRDER
DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2007 och 2008
1 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2007 och 2008 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2007
INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013
INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden RAPPORTERINGSPERIOD: 2007-2013
Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad
1 (5) DATUM DNR 2015-11-09 KS/2015:234 Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad Antagen av kommunfullmäktige den 23 november 2015 2 (5) Inledning Lidingö stad har en lång historia
Riktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Skolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ylva Ehn 2015-10-01 SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och
Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar
Regeringsbeslut III:24 Socialdepartementet 2015-12-17 S2015/07686/FS S2015/08111/FS (delvis) S2015/08132/FS Socialstyrelsen S2015/08200/FS (delvis) 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att
Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram
Skolinspektionen Praktiska Sverige AB Org.nr. 556257-5786 Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Praktiska gymnasiet Stockholm belägen i Stockholms
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-15 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Särskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Handlingslinjer för verksamhetsplan 2009
Integrationsfonden Handlingslinjer för verksamhetsplan 2009 HANDLINGSLINJE A1 HANDLINGSLINJE A2 HANDLINGSLINJE B3 HANDLINGSLINJE B4 HANDLINGSLINJE C5 HANDLINGSLINJE C6 Stödjande av tredjelandsmedborgare
RP 305/2010 rd. I propositionen föreslås att lagen om besvärsnämnden. intressen skyddas genom sekretessen. Besvärsinstansernas
RP 305/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om besvärsnämnden för social trygghet och 21 i lagen om försäkringsdomstolen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 17 september 2002 PE 316.369/9-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 9-23 Förslag till betänkande (PE 316.369) Manuel Pérez Álvarez Tillämpning på
Beslut för grundsärskola
Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Prästängsskolans grundsärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:
Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun
1 (5) Ks 2014/572 Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun Detta reglemente gäller från och med den 2015-01-01. Kommunfullmäktige föreskriver följande. 1 Ansvarsområden och uppgifter I detta reglemente
DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
2013-10-24 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ DISKUTERA Kursplanen i samhällskunskap Det här diskussionsunderlaget riktar sig till dig som undervisar i kursen samhällskunskap inom kommunal
Upprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer
Upprättad 2009-03-30 AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer INNEHÅLL Avvikelser och risker 3 Definitioner 3 Ansvarsfördelning 4 Rutiner avvikelse 5 Rutiner riskhantering 5 Orsaker till risker och avvikelser
DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR FLYKTINGFONDEN (ERF) 2009 ÅTGÄRDER FÖR GENOMFÖRANDE AV PRIORITERINGARNA SOM SKA STÖDJAS GENOM PROGRAMMET
DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR FLYKTINGFONDEN (ERF) 2009 ÅTGÄRDER FÖR GENOMFÖRANDE AV PRIORITERINGARNA SOM SKA STÖDJAS GENOM PROGRAMMET Denna beskrivning av de åtgärder som ska stödjas enligt det årliga programmet
Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
Skolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Regel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
Strategi 2013-2017. för Föreningen kulturarvsfostran i Finland
Strategi 2013-2017 för Föreningen kulturarvsfostran i Finland 1. Introduktion Föreningens första strategiska plan omfattar femårsperioden 2013-2017. I utformningen av strategin har både föreningens styrelse
Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring
Vägledning De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring 10 maj 2016. Översättning till svenska. Innehållsförteckning
En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5
En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsättningar Utbildning ger individen
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2015:246 Utkom från trycket den 12 maj 2015 utfärdad den 30 april 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Skolbeslut för vuxenutbildning
Beslut 2011-06-22 Dnr 43-2010:6484 Skolbeslut för vuxenutbildning efter tillsyn av särvux i Simrishamns kommun Beslut 2011-06-22 1 (9) Dnr 43-2010:6484 Rektorn vid Särvux i Simrishamn Tillsyn i Särvux
Europarådets stadga om utbildning i demokratiskt medborgarskap och i mänskliga rättigheter
Peti Wiskemann Europarådets stadga om utbildning i demokratiskt medborgarskap och i mänskliga rättigheter Europarådets stadga om utbildning i demokratiskt medborgarskap och i mänskliga rättigheter Antagen
Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018
Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att alla ska få möjlighet att delta i kulturlivet, i enlighet med
Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet?
Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet? Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Oktober 2014 Vem beslutar om vad? Lagar Riksdagen Förordningar
Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före
Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.
Kommittédirektiv Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor Dir. 2011:102 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011 Sammanfattning En särskild
Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott
Sammanfattning Rapport 2015:04 Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott Sammanfattning Bland de elever som började gymnasieskolans yrkesprogram 2011, erhöll endast 67 procent en examen vårterminen
BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw 2012-02-27 1 (6)
SBG1001, v1.2, 2010-04-07 BARN OCH 1 (6) Språkutveckling är nyckeln till lärande och framgång Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor
SoL och LSS 2011-03-24
SoL och LSS 2011-03-24 Berörda lagar Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Socialtjänstens mål Ekonomisk och social trygghet Jämlikhet
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen Ansvarig förskollärare Sandra M Karlsson
Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård
Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR SOCIALTJÄNSTENS BARN- OCH UNGDOMSVÅRD 1 Guide till webbaserat stöd Socialnämnden ansvarar för
En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018
1 (5) Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018 Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: SN 2015-03-18 106, VON 2015-03-26
Krishantering i Västmanland
Krishantering i Västmanland Syftet med U-Sam Syftet med U-Sam är att i samverkan arbeta för att: förebygga att en kris uppstår dämpa eskaleringen av en kris mildra krisens konsekvenser Allt för att samhället
Hälso- och sjukvårdslagen
Hälso- och sjukvårdslagen Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen
Riktlinje 2014-03-12 Boendestöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2014/0183 732 Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden 2014-03-12 Riktlinjen
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:10 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:5 av Håkan Jörnehed (v) om fler lönebidragsanställda i landstinget Föredragande landstingsråd: Maria Wallhager Ärendet Motionären
Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi
Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun Ungdomspolitisk strategi Unga är inte en grupp som är skild från den övriga befolkningen, och inte heller mer problemtyngd än andra åldersgrupper. Däremot är unga generellt
Uppsökande ungdomsarbete i Svenskfinland
Uppsökande ungdomsarbete i Svenskfinland Finlandssvenska vägledardagar i Helsingfors 29.10.2014 Sabina Öhman Uppsökande ungdomsarbete Sveps barndom ångest rädslor hälsa hygien rusmedel egna barn arbete
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: förskolechef pedagoger Planen gäller från 2014-10-01 Planen gäller till 2015-09-30
Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar
Skolinspektionen Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Anette.Ellis@fogdarod.se Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar efter tillsyn
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv
För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända
För unga vuxna Vuxenutbildning Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Vuxenutbildning Från 16, 18 eller 20 år (frivillig) Gymnasieskola Ålder 16 20 år (frivillig) Grundskola Ålder
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
VERKSAMHETSPLAN OCH NYCKELTAL
2013-11-05 VERKSAMHETSPLAN OCH NYCKELTAL FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST 2014 1 1. INLEDNING... 3 2 VISIONER OCH STRATEGISKA MÅL... 3 3 NÄMNDSMÅL, VERKSAMHETSMÅL OCH NYCKELTAL... 3 3.1 Förskola,
10-11 Lönejämförelse mellan kvinnor och män
13 Jämställdhetslagen Arbetsgivaren skall varje år upprätta en plan för sitt Jämställdhetsarbete. Planen skall innehålla en översikt över de åtgärder enligt 4-9 som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse
Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll
Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Rapport nr 35/2013 April 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 2. Bakgrund... 4 2.1 Revisionsfrågor...
Utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare. Sverige för nyanlända
Sverige för nyanlända Sverige för nyanlända SOU 2010:16 1. Utgångspunkter 2. Direktivet 3. Arbetssätt 4. Betänkandet & förslagen 5. Pedagogiska utgångspunkter 6. Omfattning & tidpunkt 7. Innehåll 8. Språk
Uppdrag att ta fram kunskapsstöd som är inriktat på attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld
Regeringsbeslut II:4 2011-03-31 U2011/2232/UC Utbildningsdepartementet Ungdomsstyrelsen Box 17801 118 94 Stockholm Uppdrag att ta fram kunskapsstöd som är inriktat på attityder och värderingar kring jämställdhet,
Verksamhetsplan 2014
Datum 2014-01-29 Verksamhetsplan 2014 Vision Södertäljeavdelningen Visions framtidsidé Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. Visions medlemslöfte:
Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Antagna av Kommunstyrelsen 2011-02-01 78. Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun
Antagna av Kommunstyrelsen 2011-02-01 78 Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun Kvalitetsgarantier i hemtjänst Sociala sektorns verksamhet bygger på människors
Remiss avseende förslag till revidering av Stockholms stads handlingsprogram för arbetet med barnkonventionen
A B C D E Avdelningen för Barn och Ungdom Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: Barbro Kristiansson Tfn: 508 03 345 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2004-01-20 Dnr
FREDA-farlighetsbedömning
FREDA-farlighetsbedömning Råd för användning FREDA-farlighetsbedömning görs i samtal med den våldsutsatta. Det är viktigt att förklara varför man gör FREDA-farlighetsbedömning. Det vanligaste skälet är
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.
Torshälla stads nämnd Datum 1 (6) Torshälla stad Torshälla Förskolor Torshällas förskolor Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Inledning Alla förskolor ska arbeta aktivt och målinriktat
Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011
Datum 2011-02-15 Bilaga 2 1(5) Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011 Nulägesbeskrivning Denna informationsplan ingår som en leverans i delprojekt Information
AVLÖSARSERVICE I HEMMET 9:5 LSS
Kvalitetsdokument AVLÖSARSERVICE I HEMMET 9:5 LSS Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12- 08 146 Socialförvaltningen Gotlands Kommun Innehåll Avlösarservice 3 Beslut
Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2010
Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2010 2 Enhetsplan för Arbetscentrum 2010 Syfte Syfte på nämndnivå: Med hjälp av olika utbildningar, sysselsättningsåtgärder och effektiva insatser ge kunskaper,
Läroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet
Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga
Food and Agriculture Organization of the United Nations
Food and Agriculture Organization of the United Nations State of Food Insecurity in the World 2015 72 utvecklingsländer har nått millenniemålet att halvera hungern Hunger är fortfarande ett daglig utmaning
Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Europeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-11 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Mellersta Norrland Namn på utlysning: Förprojektering
Arbetsplan för Kometen
Köpings kommun Arbetsplan för Kometen Läsår 2015 2016 Lena Malmberg, Lotta Zilén 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem. Verksamheten
I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling
I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2016-2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Kraften hjälper dig att hitta vägen.
Kraften hjälper dig att hitta vägen. Kraften En samverkaninsats i Hedemora kommun för personer som behöver extra stöd för att närma sig arbetsmarknaden. Kraften är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen,
Ansökan om projektmedel för förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld
Dnr 801-75-10 Ansökan om projektmedel för förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld Organisationens /föreningens namn Organisationsnummer Startat /registrerat år Postadress Telefon E-post Kontaktpersonens
VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER
VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER Dubbelklicka på aktuell ruta och välj Markerad KUNSKAPER NORMER OCH VÄRDEN ELEVENS ANSVAR
Svar på skrivelse från (S) om jobbtorg
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-08-18 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2009-08-27 Förvaltningens
Beslut för grundsärskola
rn Beslut Frösunda Omsorg AB Org.nr. 556386-7398 Beslut för grundsärskola efter tillsyn av Frösunda Omsorg AB 3(7) För att huvudmannen ska kunna ta ansvar för att eleverna i grundsärskolan får en utbildning
Generell beskrivning av skolan och handelsutbildningens utformning I ansökan om certifiering beskriver skolan: Tolkning och kommentarer
Kriterietolkningar Generell beskrivning av skolan och handelsutbildningens utformning - den egna verksamheten generellt. Exempel på information som bör finnas med är skolan storlek och upptagningsområde,
Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (10) Innehåll INLEDNING OCH BAKGRUND... 2 Paraplymål... 2 Forumets roll... 2 Fem mål... 2 FORUMETS VISION... 3 HANDLINGSPLAN... 4 FORUMETS ROLL... 4 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN...
ADMINISTRATIVA REGLER OCH VÄGLEDNING
UPPSALA KOMMUN BIDRAGSREGLER FÖR BARN- OCH UNGDOMSFÖRENINGAR ADMINISTRATIVA REGLER OCH VÄGLEDNING Detta är ett komplement till idrotts- och fritidsnämndens bidragsregler för barn- och ungdomsföreningar
Yttrande över remiss, förslag till biblioteksplan för Landstinget Sörmland 2016-2018
Kultur- och fritidsnämnden 2016-01-29 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Kommunikation och administration KFN/2015:277 Åsa Karlsson, 016-710 18 27 Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över remiss, förslag
Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning
Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1, dnr 2016:428 Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning Steg 1 2 3 Läs mer om anpassning i
Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår 2015 2016. Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell 2015 10 09
Köpings kommun Förskolan Solbacken Läsår 2015 2016 Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell 2015 10 09 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Tallets förskola 2014/2015 Likabehandlingsplanen gäller enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (kap. 6) Reviderad september 2014 Innehållsförteckning
Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.
Likabehandlingsplan Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016. 1 Ansvariga Ansvariga för planen är pedagogerna och förskolechefen vid Vitå förskola. Vår vision är En förskola för alla På Vitå
Kommittédirektiv. Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige. Dir. 2006:27. Beslut vid regeringssammanträde den 9 mars 2006
Kommittédirektiv Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Dir. 2006:27 Beslut vid regeringssammanträde den 9 mars 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation inrättas för att med utgångspunkt
S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället
S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2016 Foto: Getty Images Produktion: Arbetsgivarverket,
Beslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Kalmarsunds Gymnasieförbund gymnasieforbundet@gyf.se för vuxenutbildning efter tillsyn i Kalmarsunds Gymnasieförbund Skolinspektionen, Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
ANSÖKNINGS- BLANKETT. för medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS
ANSÖKNINGS- BLANKETT för medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Ansökan om bidrag gäller: Förstudie, internationellt projekt Internationellt projekt Utvärdering, internationellt projekt Projekt
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.
Likabehandlingsplan Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015. 1 Ansvariga Ansvariga för planen är pedagogerna och förskolechefen vid Vitå förskola Vår vision är En förskola för alla På Vitå
Ängelholms kommuns mångfaldsplan 2011-2013 - åtgärdsplan för verksamhetsåret 2011
Ängelholms kommuns mångfaldsplan 2011-2013 - åtgärdsplan för verksamhetsåret 2011 Målet för verksamhetsåret 2011 är att hela den kommunala organisationen ska ha kunskap om kommunens mångfaldsplan och hur
KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi
KOMMUNICERA och nå dina mål Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi The two words information and communication are often used interchangeably, but they signify quite different things. Information
Beslut för gymnasieskola
Skolinspektionen ProCivitas Privata Gymnasium AB Org.nr. 556615-7102 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i ProCivitas Privata Gymnasium Helsingborg belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress:
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en