Hållbar utveckling. och yrkesutbildningen

Transkript

1 1 Hållbar utveckling och yrkesutbildningen

2 2 En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Dess tre grundelement är ekologisk, ekonomisk samt social och kulturell hållbarhet. Målet för hållbar utveckling är att människorna skall lära sig att leva i harmoni med naturen och varandra. FN:s världskommission för miljö och utveckling 1987 Strategierna visar vägen för främjande av hållbar utveckling I undervisningsministeriets strategi för hållbar utveckling och utbildning (2006) nämns följande utvecklingsåtgärder för främjandet av hållbar utveckling i yrkesutbildningen före år 2014: En uppföljning görs av hur väl den hållbara utvecklingen via yrkesproven överförs till yrkesutövningen före år Utvecklingen av mångsidiga läromedel och fortbildningen för lärare och arbetsplatshandledare inom olika yrkesområden för främjande av hållbar utveckling fortsätter. Utvecklingen av läroanstalternas miljöcertifieringssystem fortsätter, bl.a. genom att före år 2014 vidga begreppet till att även omfatta den sociala och kulturella dimensionen av hållbar utveckling. Målet är att 15 % av yrkesläroanstalterna år 2014 har någon form av certifikat eller erkännande angående nivån på arbetet för en hållbar utveckling. Detta förutsätter att det ordnas tillräckligt med fortbildning för lärare i yrkesinriktade studier. Resurserna borde i framtiden kunna användas av den omgivande regionen på så sätt, att undervisningsställena för naturoch miljöområdet före år 2014 skulle bilda regionala resurscentra för miljökompetens och hållbar utveckling. Målet är att få hållbar utveckling med i planeringen och genomförandet av de olika grenarna i tävlingen Taitaja före år 2014.

3 3 Det är oerhört viktigt att öka kompetensen om hållbar utveckling och miljöfrågor för att Finland och hela det globala samfundet ska kunna möta de utmaningar som t.ex. bekämpandet av klimatologiska förändringar, den ökade förbrukningen av naturresurser, den minskade mångfalden i naturen och utvecklingsfrågor för med sig. Skolor och läroanstalter innehar en viktig roll när det gäller att skapa dessa färdigheter. Ett av syftena med utbildningen är att fostra ansvarsfulla och engagerade medborgare som beaktar hållbar utveckling i sitt arbete och i vardagens valsituationer. En ansvarsfull medborgare är medveten om de ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensionerna av hållbar utveckling och kombinerar dessa i vardagens valsituationer. Väsentligt är att vara medveten om att förändringar behövs både på individ- och samhällsnivå, att ha förmåga och motivation att delta och påverka och att förbinda sig till hållbar livsföring. Yrkesutbildningen tar vid där den grundläggande utbildningen slutade I den grundläggande utbildningen är Ansvar för miljö, välfärd och en hållbar utveckling ett temaområde som genomförs i olika läroämnen ur en för dem karakteristisk synvinkel, på ett sätt som elevens utvecklingsskede förutsätter. Temaområdet ska synas i skolans verksamhetskultur och vardagsrutiner. Målet för den grundläggande utbildningen är att fostra miljömedvetna medborgare som vill engagera sig i arbetet för en hållbar livsstil, som kan bygga framtiden på ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbara lösningar. Syftet med den grundläggande utbildningen är att eleven ska lära sig att förstå nödvändigheten av miljövård, förutsättningarna för mänskans välfärd och förhållandet dem emellan lära sig att varsebli förändringar i miljön och i mänskors välbefinnande, att utreda orsaker och förutse följder och verka till förmån för livsmiljön och för att öka välfärden lära sig att bedöma sin egen konsumtion, vilken inverkan det egna handlingssättet har och att tillägna sig sådana handlingssätt som en hållbar utveckling förutsätter lära sig att främja välfärden i sitt samhälle och att förstå hoten mot och möjligheterna till välfärd på global nivå lära sig att förstå att individen genom sina val formar såväl sin egen som vår gemensamma framtid, att verka på ett uppbyggande sätt för en hållbar utveckling.

4 4 Granskning av EU:s strategi för hållbar utveckling 2006 På väg mot hållbara val - Ett nationellt och globalt hållbart Finland, 2006 Johannesburg 2002 (Rio+10) Nordens strategi för hållbar utveckling år 2001 Kyoto 1997 FN:s deklaration om ett decennium för hållbar utveckling Hållbar utveckling En ny kurs för Norden 2004 Program Baltic 21 E Europeiska unionens verksamhetsprogram Egen strategi för FN:s europeiska område 2005 Undervisningsministeriets utvecklingsplaner för utbildning och forskning , , Hållbar konsumtion och produktion (KULTU) 2005 Utbildningsstyrelsens program för främjande av hållbar utveckling för åren Strategi för fostran och utbildning som främjar hållbar utveckling 2006, bereddes av Utbildningsavdelningen vid Finlands komission för hållbar utveckling Undervisningsministeriets Utbildning för hållbar utveckling; Genomförande av programmet Baltic 21E samt en nationell strategi för det av FN utlysta årtiondet för utbildning för hållbar utveckling ( ), 2006 Miljöcertifiering för läroanstalter 2004 Miljökriterier för läroanstalter 2003 Projektet Ammatti-keke 2003 Certifiering av hållbar utveckling vid läroanstalterna 2009 Läroanstalternas kriterier för hållbar utveckling 2008 Hållbar utveckling i rekommendationen om kvalitetsledning för yrkesutbildningen 2008 Hållbar utveckling i yrkesprov 2006 FN:s specialsession 1997 (Rio+5) Östersjöländerna Baltic 21-programmet 1996 Finska indikatorer för hållbar utveckling 2000, 2004 Utbildningsstyrelsens program för främjande av hållbar utveckling Grön Flagg i yrkesutbildning 2000 Hållbar utveckling i de yrkesinriktade läroplansgrunderna 1999 Internationella avtal om hållbar utveckling Nationella program för hållbar utveckling Riodeklarationen 1992 (Agenda 21) Regeringens program för hållbar utveckling 1998 Utbildningsstyrelsens program för hållbar utveckling Hållbar utveckling i yrkesutbildningen

5 5 Främjandet av hållbar utveckling i yrkesutbildningen Grunderna för yrkesinriktade grundexamina förnyas åren I läroplanens gemensamma del anges principer och förfaringssätt som är gemensamma för alla grundexamina samt centrala värden för utbildningsanordnaren. I den gemensamma delen förpliktas utbildningsanordnaren bland annat att vidta följande åtgärder som innehåller dimensioner för hållbar utveckling: utbildningsanordnaren ska se till att den undervisning som ges omfattar verksamhet som stärker förmågan till samverkan och som erbjuder en möjlighet att dryfta värderingar och lyfta fram kulturarvet (F 811/1998, 9 ) utbildningsanordnaren ska utarbeta en personalutvecklingsplan utbildningsanordnaren ska i läroplanen göra upp planer för åtgärder som främjar jämlikhet och likabehandling utbildningsanordnaren ska vidta åtgärder som främjar hållbar utveckling Rekommendationer om kvalitetsledning stöder främjandet av hållbar utveckling Rekommendationen om kvalitetsledning för yrkesutbildningen fastställdes i januari Syftet med rekommendationen för kvalitetsledning är att ge ramar för ett långsiktigt utvecklande av kvalitetsledning inom all yrkesutbildning. Rekommendationen om kvalitetsledning för yrkesutbildningen baserar sig på den gemensamma europeiska referensramen CQAF (Common Quality Assurance Framework) som utvecklats i samband med Köpenhamnsprocessen för den yrkesinriktade utbildningen inom Europeiska unionen. I olika skeden av kvalitetsledning syns hållbar utveckling på följande sätt: Planering; utbildningsanordnaren tar in ett handlingsprogram för hållbar utveckling i sitt verksamhetssystem; genom handlingsprogrammet styrs måluppfyllelsen och genomförandet av åtgärder i anslutning till miljöfrågor, de anställdas och de studerandes arbetarskydd och välbefinnande samt det samhälleliga ansvaret Genomförande; utbildningsanordnaren sörjer för att principen om hållbar utveckling följs i all verksamhet Genomförande; utbildningsanordnaren främjar med sina åtgärder socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt hållbar utveckling

6 6 HÅLLBAR UTVECKLING I GRUNDERNA FÖR YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA: Hållbar utveckling är en av nyckelkompetenserna för livslångt lärande i grunderna för yrkesinriktade grundexamina: Studeranden eller examinanden förbinder sig att i sitt yrke verka för den hållbara utvecklingens ekologiska, ekonomiska, sociala samt kulturella principer. Han/hon iakttar författningar, bestämmelser och avtal som gäller hållbar utveckling i arbetsuppgifter inom branschen. Hållbar utveckling ingår också i de yrkesinriktade läroplansgrundernas yrkesinriktade examensdelar enligt branschvisa betoningar. Hållbar utveckling bedöms som en del av yrkesproven och/eller annan kompetens. Grundexamen inom naturbruk och miljö som hör till utbildningsområdet för naturbruk och miljö erbjuder en 30 sv:s examensdel i hållbar utveckling Hållbara tillvägagångssätt Hållbar utveckling ingår i följande examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier): Obligatoriska examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen: Fysik och kemi, 2 sv Häslokunskap, 1 sv Konst och kultur, 1 sv Valfria tilläggsdelar till obligatoriska examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen Miljölära, 0 4 sv Etik, 0 4 sv Företagsverksamhet, 0 4 sv I de valfria tilläggsdelarna till obligatoriska examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen ingår Miljökunskap 0 4 sv Målet är att den studerande följer arbets- och verksamhetsmetoder i enlighet med principerna för hållbar utveckling så att de stöder uppnåendet av yrkesskicklighet och kompletterar yrkeskompetensen fungerar på ett energibesparande sätt motverkar uppkomsten av avfall och sorterar avfall ändamålsenligt samt behärskar livscykeln för produkter som är centrala med tanke på yrkesskickligheten utför arbete så att miljöriskerna minimeras samt handlar så att kulturarvet värnas.

7 7 Hållbar utveckling som en del av läroanstaltens vardag En läroanstalt som främjar tillägnandet av en hållbar livsstil är en plats där hållbar utveckling ingår i all verksamhet. Utgångspunkten för utveckling av läroanstaltsgemenskapen är en diskussion om värderingar som alla medlemmar i gemenskapen kan delta i. Med hjälp av programmet för hållbar utveckling kan läroanstalten integrera synvinkeln för hållbar utveckling i ledningen, undervisningen och i verksamhetskulturen. För att bygga upp programmet bildas ofta en bred arbetsgrupp som består av representanter för olika yrkeskårer och studerande. För att arbetet ska lyckas är det väsentligt att ledningen förbinder sig och beviljar de resurser som behövs. Då undervisningen och vardagsrutinerna utvecklas är det också viktigt att samarbeta med utomstående instanser. Det första som görs är en kartläggning av läroanstaltens situation gällande hållbar utveckling. Till ämnen som kan behandlas hör hantering av miljöfrågor, användning av material, avfallssortering eller energisparande. En bild av social och kulturell hållbarhet fås till exempel genom enkäter gällande studerandenas och personalens välbefinnande eller en kartläggning om säkerhetsrisker, kulturell mångfald och kulturarv. Det är också viktigt att utreda hur hållbar utveckling har integrerats i undervisningen, i inlärning i arbetet och i yrkesproven. Personalen och studerande diskuterar kartläggningsresultaten tillsammans och de viktigaste förbättringsområdena lyfts fram som mål för programmet för hållbar utveckling. Åtgärder, ansvar, tidtabeller, resurser och uppföljning och bedömning bestäms i programmet. Programmet genomförs med stöd av instruktioner, information, utbildning och samarbete. Med hjälp av dem går det att förbinda hela läroanstaltsgemenskapen till de gemensamma målen och att säkra att alla personalgrupper har tillräcklig kompetens. Utöver den egna personalen och de studerande informeras också intressegrupper om frågor kring hållbar utveckling. Till stöd för läroanstaltens arbete för hållbar utveckling har olika system och verktyg utarbetats. Bland dessa kan nämnas Grön Flaggprogrammet och Miljöcertifiering för läroanstalter. Verktyg för utarbetandet av programmet för hållbar utveckling: edu.fi/yrkesutbildning

8 8 MILJÖFRÅGORNA I EFQM-MODELLEN Hur fastställs miljövärden och verksamhetsprinciper? Hur fastställs processer i anknytning till miljöledning och hur säkerställs deras utveckling? Hur informerar ledarna personalen om miljövärdens verksamhetsprinciper och strategiska mål? Hur sporrar ledarna till ständig förbättring i miljöfrågor? Hur inspirerar och sporrar ledarna personalen till att bekta miljöfrågor i verksamheten och till innovativt tänkande? LEDARSKAP Hur kan ledarna befrämja främjandet och stödjandet av åtgärder som förbättrar miljöskyddet och utbildningsorganisationens samhälleliga påverkan och deras deltagande samt att de kommande generationernas rättigheter och behov respekteras? Hur känner ledarna igen och leder förändringar i miljöfrågor och säkrar de behövliga resurserna i förändringarna? Hur följs förändringarnas resultat upp? Hur bedöms miljöfrågor (t.ex. ledningens exempel) och hur förbättras verksamheten? Hur kan den högsta ledningen visa vägen i utbildningsorganisationens miljöfrågor? Bild: Leena Koski, UBS

9 9 Programmet Grön Flagg Grön Flagg är ett internationellt program för miljöfostran, som i Finland koordineras av Sällskapet för miljöfostran i Finland (SYKSE). Grön Flagg är en verksamhetsmodell som erbjuder deltagarna ett konkret sätt att minska miljöeffekterna av sin verksamhet, göra hållbar utveckling till en del av vardagen i undervisningen och verksamheten och aktivera elever och personal. Programdeltagarna får stödmaterial och regelbunden respons på sin verksamhet. I programmet deltar daghem, grundskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter och andra samfund inom fostran. I programmet Grön Flagg behandlas ett tema åt gången. Vatten, energi och minskat avfall är grundteman. Senare kan man välja ett tema ur närmiljön eller teman kring hållbar konsumtion, vårt gemensamma jordklot eller ett tema som man själv utarbetat. Varje tema behandlas under ett år, varefter läroanstalten kan ansöka om den gröna flaggan av den nationella kommissionen för Grön Flagg. Under följande läsår är det meningen att läroanstalten skall fortsätta med ett nytt tema. Mera information om programmet Grön Flagg hittar du på adressen Miljökriterierna utvidgas till hållbar utveckling Miljöcertifieringen för läroanstalter erbjuder effektiva verktyg till stöd för självvärdering, uppbyggandet av planen för hållbar utveckling och för utvecklandet av undervisning och lärmiljöer. Certifieringskriterierna utvidgas under år 2008 till kriterier för hållbar utveckling, som förutom miljöfrågor täcker även den eknomiska, sociala och kulturella hållbarhetens synvinklar. I kriterierna betraktas hur hållbar utveckling sammankopplas med ledarskapet, undervisningen och verksamhetskulturen vid läroanstalten. Utgångspunkten för yrkesläroanstalternas utvärderingskriterier är kompetensbehoven inom hållbar utveckling inom olika utbildningsområden, som betonas olika enligt bransch. Kriterierna går in för att införliva hållbar utveckling i undervisningen, inlärning i arbetet och yrkesproven. Det är viktigt att synvinklar för de olika delområdena för hållbar utveckling har beaktats i praxisen för de lärmiljöer som används i yrkesutbildningen vid läroanstalten, t.ex. arbetssalar, undervisningskök eller lantbruk. För verksamhetskulturens del kan läroanstalten välja teman som materialanvändning, vatten och energi, avfallshantering,

10 10 säkerhet, välfärd, förebyggande av utslagning, kulturell mångfald eller kulturmiljö som betoningar för sitt arbete för hållbar utveckling. De nya kriterierna för hållbar utveckling och frågeformulären för sjävvärdering som utarbetats på basis av dem, kan lätt sammanställas så att de går att förena med olika redskap för kvalitetsledning, t.ex. kriterierna för det europeiska kvalitetspriset EFQM. Följande steg Från miljöcertifiering för läroanstalter till certifiering av hållbar utveckling Läroanstalterna kan ansöka om miljöcertifiering av OKKA-stiftelsen. Certifikatet beviljas enligt Miljökriterier för skolor och läroanstalter. För att få certifikatet måste läroanstalten göra en självvärdering. Därtill verifierar en yttre auditör att läroanstalten uppfyller miljökriterierna. Certifiering enligt de nya kriterierna för hållbar utveckling startar i början av år För att kunna få certifikatet skall läroanstalten uppfylla de obligatoriska kraven i utvärderingskriterierna och nå upp till den förutsatta nivån i fråga om särskilt poängsatta kriterier. OKKA-stiftelsen och Finlands miljöinstitut Sykli och Eco-One erbjuder material, råd och utbildning till stöd för användningen av miljökriterierna, uppbyggandet av ett program för hållbar utveckling, självvärderingen och ansökan om certifikatet. Ytterligare information fås på adresserna och fi/eco-one. Utbildningsstyrelsen uppmuntrar yrkesläroanstalterna att börja tillämpa kriterierna och certifieringssystemet även ekonomiskt. Det går att ansöka om stöd från Utbildningsstyrelsen för auditering av läroanstalterna. Fritt formulerade ansökningar jämte motiveringar riktas till Susanna Tauriainen och skickas till Utbildningsstyrelsens registratur. (kontaktuppgifter nedan). Läroanstalternas miljökriterier och miljöcertifieringssystem har utvecklats inom Envedu-projektet, som har fått stöd från EU:s Life-fond och av undervisningsministeriet. Projektet samarbetade med Utbildningssektorns fackorganisation OAJ, OKKA-stiftelsen, Utbildningsstyrelsen, Hyvinkään-Riihimäen aikuiskoulutuskeskus, Uleåborgs universitet, fakulteten för tillämpad pedagogik vid Joensuu universitet och Eco-One.

11 11 SCHEMA ÖVER VERKSAMHETEN I EN HÖGKLASSIG KEKE-SKOLA PLANERING UTVeckling Undervisningen t.ex. Värderingar och attityder Branschinriktad miljökompetens Att delta och påverka Läroplanen, inlärning i arbetet, yrkesprov Lärmiljön Att spara material, energi och vatten, avfallshantering, farliga ämnen Säkerhet, arbetshygien, trivsel, förebyggande av utslagning Samarbete internt: ledningen, undervisningspersonalen, den övriga personalen, eleverna externt: näringslivet, myndigheterna, olika organisationer GENOMFÖRANDE UTVÄRDERING STEGEN MOT HÅLLBAR UTVECKLING 1. Kartläggning 2. Program för hållbar utveckling: mål och åtgärder 3. Självvärdering 4. Utomstående utvärdering 5. Läroanstalternas miljöcertifikat, Grön Flagg Verktyg till stöd för arbetet Miljöcertifiering för läroanstalter Kriterier, stödmaterial och utbildning för uppbyggande av ett miljöprogram och för sjävvärdering Programmet Grön Flagg Kriterier, stödmaterial och utbildning:miljöfostran, deltagande, ekologiska vardagsrutiner Webbplats för yrkesutbildning Grunder för yrkesinriktad grundexamen

12 Kontaktuppgifter: 12 Yrkesutbildning och hållbar utveckling Susanna Tauriainen Utbildningsstyrelsen PL (Hagnäskajen 6) Helsingfors Telefon Miljöcertifiering för läroanstalter Erkka Laininen OKKA-stiftelsen, Järnvägsmannagatan 6 A, Helsingfors Telefon erkka.laininen@okka-saatio.com Grön flagg Aino Alasentie Norra Hesperiagatan 15 A, Helsingfors Telefon (09) Fax (09) vihrealippu@ymparistokasvatus.fi Utbildingsstyrelsen PL 380 (Hagnäskajen 6) Helsingfors Telefon opetushallitus@oph.fi STUDIO VIIVA 2008