Grön Flagg programmets kriterier för nivån Hållbar Grön Flagg
|
|
- Johan Jansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grön Flagg programmets kriterier för nivån Hållbar Grön Flagg Kriterierna för nivån Hållbar Grön Flagg utgör grunden för verksamheten på Hållbar nivå. Flaggan beviljas på basen av kriterierna. Målsättningen med verksamheten på Hållbar nivå är att fokuserar på att upprätthålla de goda koncept, rutiner, undervisningsinnehåll, funktioner, samarbetsrelationer o.s.v. som uppnåtts genom tidigare Grön Flagg-projekt samt att utveckla delaktigheten och miljöfostran ytterligare. I utvecklingsarbetet bör man satsa speciellt på Grön Flagg-verksamhetens grundprinciper. Dessa principer är delaktighet, minskning av miljöbelastningen, miljöfostran som en del av vardagen, ständig förbättring samt samarbete. 1. Tema Grön Flagg-verksamheten bedrivs genom att upprätthålla de behandlade temanas goda rutiner och kutymer, samt genom att behandla nya teman med jämna mellanrum. 1.1 I den upprätthållande verksamheten bör saker från åtminstone två av de tidigare grundtemana (energi, vatten, minskning av avfall) ingå. 1.2 Vid sidan av den upprätthållande verksamheten bör man välja ytterligare ett skiljt tema minst var tredje verksamhetsperiod. Det skilda temat är fritt till formen. 1.3 Det skilda temat kan vara något av de programmet erbjuder, eller ett annat som anknyter till någon ekologisk, social eller kulturell aspekt med hållbar utveckling. 2. Miljöråd och personalteam Daghemmet/läroanstalten bör ha ett miljöråd och ett personalteam.
2 2.1 Rådets uppgift är att ställa upp mål för verksamheten, komma med idéer och planera verksamheten, samt att utvärdera de resultat man nått. 2.2 Rådsverksamheten skall förstärka barns och ungas delaktighet genom att ge dem genuint inflytande och handlingsmöjligheter. 2.3 Rådet skall bestå av - Inom dagvården: personal och barn. Barnen bör vara i majoritet. - Läroanstalter: lärare och elever. Av rådets medlemmar bör minst 2/3 vara elever, helst så att åldersgrupperna är jämnt representerade. 2.4 I mån av möjlighet skall också övriga personalen vara representerade i rådet (städning, kök, gårdskarl), och även föräldrar då det är frågan om småbarn. 2.5 Rådet bör samlas minst en gång per månad. 2.6 Bland personalen väljs ett team som sköter om att Grön Flagg-projektet framskrider och att kriterierna uppfylls. Teamet ansvarar också för den interna informeringen och för att man binder sig till projektet. 2.7 Personalteamet stöder miljörådet i sin verksamhet och åtminstone en del av teamet är medlemmar i miljörådet. 2.8 Personalteamet ser till att målen om hållbar utveckling i läroplanen/planen för småbarnsfostran kommer fram i Grön Flagg-projektet. 3. Miljökarteringar Daghemmet/läroanstalten bör åtminstone en gång per år göra en kartering som består av två delar: kartering av miljöbelastning och kartering av miljömedvetenhet. 3.1 Karteringarna (både miljöbelastning och miljömedvetenhet) bör inkludera saker förknippade med åtminstone två teman man behandlat tidigare. Temana bör vara grundteman (minskning av avfall, vatten, energi). (Temana är de samma som i punkt 1.1.) 3.2 Syftet med karteringen av miljömedvetenhet är att reda ut attityd- och kunskapsnivån. 3.3 Genom karteringen av miljöbelastning tar man reda på hur stor miljöbelastning läroanstalten/daghemmet förorsakar, och bör inkludera information i siffror. 3.4 I verksamhetsplanen uppges resultaten från de senaste karteringarna
3 (såväl miljöbelastning som miljömedvetenhet). 3.5 I verksamhetsperiodens slutrapport inkluderas resultaten från de senaste karteringarna (färskare än i verksamhetsplanen), och man kan också jämföra resultaten mellan karteringarna i verksamhetsplanen och slutrapporten. 4. Att minska på miljöbelastningen Daghemmets/läroanstaltens miljöbelastningsnivå bör åtminstone hållas på den uppnådda nivån för de valda temanas del. (Temana är de samma som i punkt 1.1.) 4. 1 Miljöbelastningsnivån bevaras genom att följa de miljövänliga rutinerna (alltså Grön Flagg-rutinerna) alla fått ta del av. 4.2 Miljöbelastningsnivån bevaras också för städningens, fastighetsskötselns, införskaffningarnas och andra aktiviteters del som inte är direkt kopplade till de vardagliga rutinerna. 5. Genomförande av miljöfostran Daghemmet/skolan genomför miljöfostran för de valda temanas del såväl i undervisningen som i de vardagliga rutinerna. (Temana är de samma som i punkt 1.1.) 5.1 Grön Flagg-programmet bedrivs i enlighet med skolornas och daghemmens egna läroplaner eller planer för småbarnsfostran med betoning på de mål för miljöfostran man ställt upp. 5.2 I Grön Flagg-verksamheten ingår en mångsidig miljöfostran med betoning på funktionalitet och delaktighet. 5.3 I skolor bör de temamässiga innehållen och målen inkluderas i de olika undervisningsämnena. I daghemmen bör de temamässiga innehållen och målen inkluderas i all fostringsverksamhet och i förskoleundervisningen. 5.4 Projektet skall erbjuda barn och unga möjligheten att delta i och påverka projektets planering, genomförande och evaluering. 6. Samarbete Grön Flagg-verksamheten genomförs i samarbete med andra aktörer.
4 7. Projektets varaktighet och kontinuitet Grön Flagg-verksamheten bör vara varaktig och regelbunden. 7.1 Minimilängden för en verksamhetsperiod inom projektet är ett läsår/kalenderår, och maximilängden två år. 7.2 En ny verksamhetsperiod kan inledas först då Grön Flagg-kommittén godkänt den tidigare. 7.3 Rätten att använda flaggan är i kraft i två år. 8. Deltagarantal Grön Flagg-verksamheten skall beröra hela daghemmet/skolan. 8.1 För daghemmens del skall minst 80 % av barnen delta i projektets vardagliga rutiner eller evenemang. 8.2 I skolorna skall minst 10 % av eleverna aktivt delta i projektet, t.ex. som medlemmar i miljörådet, som klassens miljöansvariga, som verkställare av miljökarteringar, eller som evenemangsplanerare. Därtill deltar minst 70 % av eleverna i projektets vardagliga rutiner eller evenemang. 8.3 Hela personalen bör vara medveten om verksamheten och dess mål. Ledningen och största delen av personalen bör vara bundna till projektet. 9. Verksamhetsplanen Daghemmet/skolan bör göra en verksamhetsplan för verksamhetsperioden 9.1 Verksamhetsplanen görs med hjälp av den nyaste blanketten på nätet ( > lärare -> Grön Flagg -> Blanketter och anvisningar). 9.2 Verksamhetsplanen skickas per e-post till Natur och Miljö senast 15.3 eller Rapportering Daghemmets/skolans Grön Flagg-verksamhet evalueras på basen av rapporten, varpå de som uppfyller kriterierna beviljas Grön Flagg.
5 10.1 Rapporten om Grön Flagg-verksamheten skickas till Natur och Miljö. Rapporten bör vara inne senast på hösten och senast 15.4 på våren Blankett för rapporten finner man på nätet ( Använd er av den nyaste blanketten Rapporten bör vara tydlig och informativ, och det bör tydligt framgå vilka kriterier som projektet uppfyllt I rapporten bör det ingå material från hela verksamhetsperioden Barnen/de unga skall delta i Grön Flagg-projektets evaluering och rapportering. Det skall synas att barnen varit delaktiga i rapporteringsarbetet.
Verksamhetsmodell för nivån Hållbar Grön Flagg
Verksamhetsmodell för nivån Hållbar Grön Flagg Nytt inom nivån Hållbar Grön Flagg 2014 Från och med början av år 2014 förändras verksamheten inom Hållbar Grön Flagg: verksamhetens tyngdpunkt bör ligga
Läs merGRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN
GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN Theresa Knopp Natur och Miljö -2014- Vad är Grön Flagg? Daghemmens, skolornas och läroanstalternas program för hållbar utveckling. Ett internationellt
Läs merGrön Flagg , VÖS
Grön Flagg 2010-2011, VÖS Tema: Hållbar konsumtion Infon om programmet Grön Flagg baserar sig på Natur och Miljös hemsida: www.naturochmiljo.fi Vad är Grön Flagg? Grön Flagg är ett program för hållbar
Läs merGrön Flagg-verksamhetsplan och -rapport Skola
Grön Flagg-verksamhetsplan och -rapport Skola Anvisningar: Verksamhetsplanen skrivs i början av den termin då projektet inleds. När ni gör verksamhetsplanen lämnar ni blankettens rapportdel tom (högra
Läs mer1. Miljöfostran in Ingå
Innehåll 1. Miljöfostran in Ingå... 2 1.1. Ett positivt förhållningssätt till naturen och miljön... 2 2. Hållbar utveckling... 4 2.1. Agenda 2030... 4 2.2. Hållbar utveckling i planer som styr fostran
Läs merANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDERSTÖD
Bilaga till ansökningsmeddelande 12/2017 10.4.2017 Programmet Den nya grundskolan, spetsprojekt 1: Utveckling av undervisningspersonalens kompetens till stöd för genomförandet av försöket med språk ANVISNINGAR
Läs merMåsens meddelande. Borgå naturskolas nyhetsbrev till personalen inom småbarnsfostran. vårterminen 2017 *****
Måsens meddelande Borgå naturskolas nyhetsbrev till personalen inom småbarnsfostran vårterminen 2017 ***** Brevet skickas i ett exemplar till daghemmen. Vänligen sätt brevet på ett synligt ställe tack!
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR SOLROSEN I handlingsplanen beskrivs de mål vi har för vår verksamhet och hur vi arbetar för att uppnå dem
HANDLINGSPLAN FÖR SOLROSEN 2018-2019 I handlingsplanen beskrivs de mål vi har för vår verksamhet och hur vi arbetar för att uppnå dem SOLROSENS HANDLINGSPLAN 2018-2019 Syfte I handlingsplanen beskrivs
Läs merBarnets namn och födelsetid: Offentlighetslagen 24 1 mom. 25 punkten. BARNETS BILD
BARNETS BILD För varje barn görs en egen individuell Plan för småbarnspedagogik. Denna blankett är planens andra del. Planen stöder barnets individuella utveckling, fostran och lärande. En småbarnspedagogik
Läs merStatsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den kommunala småbarnspedagogiken 2019
1 (5) 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 Statsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den
Läs merBilleshögsskolan 2011/2012 Skola
Arbetssätt och lärarroll n ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
Läs merBarn och unga för en hållbar utveckling
Barn och unga för en hållbar utveckling BARN OCH UNGA FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Välkommen till Grön Flagg! Håll Sverige Rent har utvecklat ett nytt digitalt verktyg för att göra ert arbete enklare och
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma
Läs merStatsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den kommunala småbarnspedagogiken 2018
ANSÖKNINGSMEDDDELANDE 1 (5) 3.4.2018 Statsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den kommunala småbarnspedagogiken 2018 Bakgrund Rättsgrund Statsunderstödslagen
Läs merGrön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att
Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens
Läs merLärande om hållbar utveckling för barn & unga
Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och
Läs merEn vi-känsla bland personal och barn/ elever. Tillsammans gör vi skillnad! barn och unga är aktiva med arbetet
En vi-känsla bland personal och barn/ elever Tillsammans gör vi skillnad! 255 000 barn och unga är aktiva med arbetet I Hässleholms kommun är en liten del av våra 70-tal förskolor och skolor Grön Flagg
Läs merGrön Flagg. Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som. Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor!
Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp
Läs merRapport. Grön Flagg. Lillebo förskola
Rapport Grön Flagg Lillebo förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-07 11:53:38: Ni har tydliga mål och bra aktiviteter till dessa. Bilderna speglar aktiviteterna på ett tydligt sätt. Bra! Vilket
Läs merVerksamhetsplan 2009
Verksamhetsplan 2009 Haparanda 2009-02-16 Kjell Mäki Rektor Uppdrag och beskrivning av verksamheten Arbetsorganisation Utbildningen vid Gränsskolan omfattar förskoleklass, årskurserna 1-9 och integrerad
Läs merBilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen
Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen Nedan följer en sammanställning av möjligt material till stöd för utvärdering enligt Virvatuli-modellen. I tabellerna ges också exempel på
Läs merLOKAL ARBETSPLAN, Vår vision: S:t Pers skola är en spännande och utvecklande mötesplats där det goda samtalet ska genomsyra verksamheten.
Barn o ungdomsförvaltningen 2010-03-19 S:t Pers skola LOKAL ARBETSPLAN, 2010. Vår vision: S:t Pers skola är en spännande och utvecklande mötesplats där det goda samtalet ska genomsyra verksamheten. et
Läs merSkolans förbättringsarbete styrs även av det som framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet.
Utvecklingsplan för Svenska Skolan i Nairobi 2013-2015 Utvecklingsplan Utvecklingsplanen anger den långsiktiga inriktningen för skolans förbättringsarbete under perioden 2013-2015 och utgör tillsammans
Läs merKulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor
Kulturskolans roll i samhället 02.02.2016 Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Grundtanken Kulturen är en del av alla människors vardag och alla har rätt till kulturservice oberoende
Läs merAnvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik
1.4.2019 Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik Barnets plan för småbarnspedagogik ska utgå från barnets bästa 1 och barnets behov. Syftet med barnets plan för småbarnspedagogik (nedan barnets
Läs merFoto: Emma Ingolf. Grön Flagg
Foto: Emma Ingolf Grön Flagg Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i fler än 40 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket finns idag i mer än 2000 skolor
Läs merSKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR
SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR Hur? Hur fungerar detta i skolans vardag? Vad lyckas bra? Vad kan utvecklas? Konkreta förslag: Varför? Hur? När? Vem? 1. Verksamhetskulturen i vår skola befrämjar samarbete
Läs merLilla klimatfostransguiden
Lilla klimatfostransguiden Klimatfostran? Vad är det? Begreppet klimatfostran innefattar fakta om klimatförändringen, om hur den påverkar oss och världen nu och i framtiden samt om hur vi kan bromsa klimatförändringen
Läs merGrön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att
Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens
Läs merHållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Läs merKan vi bli en Sälle-hamn?
Kan vi bli en Sälle-hamn? INNEHÅLL Vad går Sälle-hamnprogrammet ut på? Vad förutsätts av Sälle-hamnarna? Så här stöds Sälle-hamnarna av HSR rf Hur kan vi bli en Sälle-hamn? Sälle-hamnprogrammet pågår året
Läs merValidering av realkompetens vid (finländska) högskolor
Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Riitta Pyykkö Vasa 1.12.2011 Delaktighet i ett mångkulturellt Norden Varför är valideringen nu på agendan? Valideringen är av nytta för individen,
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg
Handlingsplan Grön Flagg 2014-2015 1 Innehåll Handlingsplan Grön Flagg... 3 Miljöråd... 3 Handlingsplan... 3 Tema Livsstil och hälsa... 4 Hållbar utveckling och hållbara relationer... 4 Kretslopp och konsumtion...
Läs merCAF - HÅLLBAR UTVECKLING
FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav
Läs mera. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad.
1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Rådet består av en representant från
Läs merLönekriterier för sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor
Lönekriterier för sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor Generella utgångspunkter Lönebildningen och lönesättningen ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska
Läs merHållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Läs mer(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun
20150529 1 (12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun 20150529 2 (12) Innehållsförteckning Inledning Förutsättningar Läroplansmål Normer och värden Läroplansmål Utveckling
Läs merGrön Flagg Stadionparkens förskola
Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är
Läs merAsien-programmet Utbildningssamarbete
1 Asien-programmet Utbildningssamarbete Utlysning 2012 1. Allmänt CIMOs Asien-program finansierar projekt inom högskolornas utbildningssamarbete med målområden i Asien som anses speciellt viktiga för Finland,
Läs merDistansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige
Distansundervisning Anna Anu Viik tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Utmaningar! Grupperna är ofta heterogena! Modersmål är inte ett schemalagt
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hällberga förskola 11 maj 2011
Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hällberga förskola 11 maj 2011 Kommentar från Håll Sverige Rent 2011-05-11 19:28:37: Ni har relevanta mål och anpassade aktiviteter och era bilder avspeglar
Läs merLyckåskolan. Lokal arbetsplan Läsåret 09/10
Lyckåskolan Lokal arbetsplan Läsåret 09/10 Lyckåskolans arbetsplan Lyckåskolan ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg miljö. Trygghet
Läs merKom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Förskolan 1 5 år Efter ett gemensamt beslut om att arbeta för utmärkelsen gör ni en intresseanmälan via Internet: http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/hallbarutveckling/utmarkelsen/
Läs merLilla klimatfostransguiden
Lilla klimatfostransguiden Klimatfostran? Vad är det? Begreppet klimatfostran innefattar fakta om klimatförändringen, om hur den påverkar oss och världen nu och i framtiden samt om hur vi kan bromsa klimatförändringen
Läs merFINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
Läs merÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD
BILAGA 6/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD 4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande,
Läs merStyrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest
Föregångarskap Åtgärder 2014 2015 2016 KokoHelaGrani Projektet genomför under åren 2014 16 bildningssektorns andel i IT-strategin som fullmäktige godkände år 2013. Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014
Läs merTidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp
Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012
Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-05-30 11:12:15: Ni har tagit er an tema Livsstil och hälsa från många olika håll och
Läs merKvalitetsanalys. Grankotten f-klass/fritidshem
Kvalitetsanalys Grankotten f-klass/fritidshem Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 5 Arbete i verksamheten... 7
Läs merArbetsplan. Läsåret Myrsjöskolan, Nacka kommun. Vår vision
! Arbetsplan Läsåret 2017-2018 Myrsjöskolan, Nacka kommun Vår vision Myrsjöskolan ska vara en skola dit alla går med glädje både elever och personal; en skola som eleverna lämnar optimalt rustade både
Läs merFRITIDSKANSLI FÖRENINGSBIDRAG
FRITIDSKANSLI FÖRENINGSBIDRAG Anvisningar och regler FRI 6, 06.02.2018 1(8) Innehållsförteckning 1. Allmänt om föreningsbidrag 3 1.1. Föreningsbidragets bidragsformer 1.2. Målsättning 1.3. Ändamål för
Läs mer1. Inledning Förutsättningar... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Verksamhetsrapport för Kyrkskolans fritidshem läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket
Läs merKina-programmet, utlysning 2014
Asien-programhelhet utbildningssamarbete Kina-programmet, utlysning 2014 1. Allmänt CIMOs Asien-program finansierar projekt inom högskolornas utbildningssamarbete med målområden i Asien som anses speciellt
Läs merTomtebogård och Sjöfruskolan
Tomtebogård Älvans väg 266, 907 50 Umeå 090-16 57 65 tomtebogard@umea.se www.umea.se/tomtebogard Modellskolor 090313 Tomtebogård och Sjöfruskolan Förskolan Bergatrollet 6 avdelningar Tomtebogård Skola
Läs merFolkhälsa i Bollnäs kommun
KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro
Läs merFondens namn: Youth in Action programmet Ung i Europa
Fondens namn: Youth in Action programmet Ung i Europa Om programmet: Youth in Action riktar sig till undomar i åldrarna 13-30 år, personer i alla åldrar som arbetar med ungdomar och allmännyttiga organisationer.
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013
Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat
Läs merVerksamhetsplan förskola 2016
Verksamhetsplan förskola 2016 Verksamhetsplanen utgår från förskolans läroplan och politiska prioriteringar under mandatperioden 2015-2018. Planen beskriver områden som förskolan prioriterar under perioden.
Läs merINFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019
INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,
Läs merFINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 14 aug 2012
Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 14 aug 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-14 10:37:28: Tack för era kompletteringar. Vi kan läsa oss till barnens delaktighet
Läs merBetyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
Läs merBilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning
Bilaga 1. Begrepp I denna bilaga har samlats de i kriteriet använda centralaste begreppen närmast gällande kvalitetsledning vid yrkesutbildning. En del begrepp har definierats med den av Finlands Standardiseringsförbund
Läs mer2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej
1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
Läs merAffärsområde grundskola Verksamhetsplan Börje skola
Affärsområde grundskola Verksamhetsplan Börje skola 2016-2017 Börje skolas vision Vi vill skapa en miljö där alla elever ska känna sig trygga och nöjda och med vilja och lust att lära. Vi vill skapa en
Läs merFörsamlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart
Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart Ett mångsidigt samarbete kan illustreras med fyra korgar. Med hjälp av korgarnas olika innehåll får man en klarare bild av samarbetets
Läs merVerksamhetsplan. Vimarskolan Åk 7-9 2015/2016
Vimarskolan Åk 7-9 Tillsammans når vi toppen! Förbättringsområden inom förskola och grundskola enligt Nämndsplanen för styrning av barn- och utbildningsförvaltningen 2014 Nämndsplanen för styrningen av
Läs merKapellby skola: Förskolans läroplan 2016
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen
Läs merGrön Flagg- rapport. Tema: Närmiljö. Berga förskola. Kontaktperson: Lena Sinnerström
Grön Flagg- rapport Tema: Närmiljö Berga förskola Kontaktperson: Lena Sinnerström 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? En gång i månaden, vid samlingen med alla barn. b. Hur har miljörådet
Läs merVerksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost
Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.
Läs merR I K TLINJER. Tilläggsbelopp UTBILDNINGSNÄMNDEN. För förskolor och skolor med enskild huvudman samt kommunala verksamheter utanför Vallentuna kommun
VERSION 1 DIARIENUMMER UN 2016.091 2017-02-23 R I K TLINJER UTBILDNINGSNÄMNDEN Tilläggsbelopp För förskolor och skolor med enskild huvudman samt kommunala verksamheter utanför Vallentuna kommun Antagna
Läs merqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty
qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Lokal Arbetsplan uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui Blentarps förskoleenhet 2015-02-18 opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop
Läs merHandlingsplan. Har ni redan arbetat med Grön Flagg? Använd era erfarenheter och addera Energifallet till pågående miljöarbete!
Handlingsplan Genom att arbeta med övningarna i Energifallet blir alla på skolan mer energismarta. Nästa steg är att låta arbetet bli långsiktigt så att skolans energislukande kan minska även på sikt.
Läs merDisposition - Hållbar utveckling
Disposition - Hållbar utveckling Jämställdhet, Integration och Mångfald Miljö Användning av det samiska språket Sammanfattning Varför känns detta så omodernt? Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser
Läs merKvalitetsredovisning 2009
Barn- och skolförvaltning Lunds stad Kvalitetsredovisning 2009 Förskola/-or: Fornborgen Ansvarig för KR:AnnCharlotte Olai med medskapare 1. Förutsättning (redovisas 11 jan 2010) Antal barn 32 Antal tjänster
Läs merLÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling
LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Linköpings och Norrköpings grundskolor Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling Utbildningskontoret, Barn och ungdom, Linköpings
Läs merBILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
BILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING UNDERVISNING OCH HANDLEDNING I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE FÖR HANDIKAPPADE STUDERANDE I GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
Läs merGrön Flagg- rapport. Tema: Livsstil & hälsa. Svalans Förskola. Kontaktperson: Linnéa Ahlberg
Grön Flagg- rapport Tema: Livsstil & hälsa Svalans Förskola Kontaktperson: Linnéa Ahlberg 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Vi har träffats 2 gånger per månad. Varannan måndag mellan 9.30-11.
Läs merMÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL
ÅTGÄRDSFÖRSLAG 1. FÖREBYGGANDE ARBETE MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL 1.1 Effektivisera det förebyggande arbetet Åtgärderna indelas enligt åldern: 1) Spädbarn, 0 2 år 2) Barn i lekåldern, 3 5 år 3)
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merMåsens meddelande. Borgå naturskolas nyhetsbrev till skolorna. vårterminen 2017 *****
Måsens meddelande Borgå naturskolas nyhetsbrev till skolorna vårterminen 2017 ***** Brevet skickas i ett exemplar till skolan. Vänligen sätt brevet på ett synligt ställe tack! Du hittar brevet även på
Läs merBarn- och utbildningsnämndens nämndsplan år 2018
Barn- och utbildningsnämndens nämndsplan år 2018 Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområden Förskolan Grundskolan Fritidshem Grundsärskolan Integrationscentrum Moravägens HVB-hem Planeringsförutsättningar
Läs merHandlingsplan Lärande för hållbar utveckling
Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling För- och grundskolan i Umeå, 2016-2019 Mål enligt beslutad uppdragsplan av För- och grundskolenämnd - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet.
Läs merKundresponsenkät om elevhälsan (förskoleundervisning, grundläggande utbildning, andra stadiets utbildning)
Kundresponsenkät om elevhälsan (förskoleundervisning, grundläggande utbildning, andra stadiets utbildning) - Genom kundresponsenkäten om elevhälsan samlar man in kundrespons gällande den generellt och
Läs merAllt om administration föreningstips för smidigare vardagsrutiner
Allt om administration föreningstips för smidigare vardagsrutiner HUS Trimningsdag Sanna Supponen 2018 Workshoppens mål HUS Open badges-kriterier (sekreteraren) kan dokumentförvaltning och upprättar tydliga
Läs merIndivid- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2
PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2
Läs merKOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1
KOMMUNS KVALITET I K ORTHET Kompletterande mått - mått till hjälp för analys 2015 Kompletterande mått 1 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET MÅTT 6 B Väntetid till förskoleplats, ytterfall Syftet med måttet är
Läs merRevisionsrapport Granskning av målstyrning.
Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning
Läs merÅsenskolans. redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2011-2012
Barn och utbildning Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2011-2012 Sten-Åke Eriksson rektor 1 Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse 3 1.1 Kunskaper....3 1.1.1
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
Läs merAnsökan - Systematiskt arbete med lärande för hållbar utveckling (LHU) i förskola och skola
Ansökan - Systematiskt arbete med lärande för hållbar utveckling (LHU) i förskola och skola 2016-03-24 Ann-Sofi Johansson Utvecklingsledare Ann-sofi.johansson@linkoping.se 013-20 74 46 VT -16 HT -16 VT
Läs merBIOLOGI. Läroämnets uppdrag
1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans
Läs merChefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel
Läs mer2011 års kriterier för miljödiplomering av studentsektioner vid LiU
Linköpings Universitet BESLUT Liu-2011-00453 Universitetsförvaltningen 2011-03-03 2011 års kriterier för miljödiplomering av studentsektioner vid LiU Diplomeringen av studentsektioner som Gröna Sektioner
Läs merSäkerhetsteknikcentralen K4-2006
Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 TUKES-anvisning 3.10.2006 HANDLING ÖVER SÄKERHETSPRINCIPERNA 1. INLEDNING Enligt förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999) skall
Läs mer