Grön Flagg-verksamhetsplan och -rapport Skola

Transkript

1 Grön Flagg-verksamhetsplan och -rapport Skola Anvisningar: Verksamhetsplanen skrivs i början av den termin då projektet inleds. När ni gör verksamhetsplanen lämnar ni blankettens rapportdel tom (högra spalten). Rapportspalten fylls i vid projektets slut. Rapportspaltens symbol hänvisar till att ni borde ta ställning till det som ni skrivit i verksamhetsplanens spalt. Mera anvisningar finns i slutet av blanketten. All information bör ingå i den här blanketten. Inga bilagor ska skickas in. Returnera blanketten per e-post till adressen gronflagg@naturochmiljo.fi. Obs! Samma blankettfil lämnas alltså in för utvärdering två gånger. I samma fil får ni också utvärderarens kommentarer. OM ni kompletterar er verksamhetsplan utgående från utvärderingen, skriv in kompletteringarna med en annat färg än svart. Returneringsdatum för verksamhetsplanen är antingen 15.3 eller Returneringsdatum för rapporten är antingen 15.4 eller Verksamhetsplanens datum Rapportens datum Skolans/läroanstaltens namn: Modell skola Kommun: Energiby Adress: Skolvägen 1 Postnummer: 0000 Postanstalt: Norra Energiby Skolans/läroanstaltens tfn: Skolans/läroanstaltens e-post: modell.skola@energiby.fi Kontaktperson(er): Person Ett och Person Två (rekommenderat att ha 2 personer som ansvarar för grön flagg) Kontaktpersonens e-post: person.ett@energiby.fi och person.tva@energiby.fi Kontaktpersonens tfn: och Elevernas antal: 60 Årskurser: 1-6 Personalens antal: 12 Är ni på Hållbar Grön Flagg-nivå?: Nej Projektets tema: Energi Projekttid (mån / år): 08/ /2014

2 Tidigare behandlade teman och beviljade flaggor (om inte på Hållbar nivå) 1. Tema Minskning av avfall 2. Tema Vatten 3. Tema Har ni en fadderbeslutsfattare (t.ex. kommunalpolitiker)? Vem? Nej Har ni en stödperson (t.ex. en expert på temat)? Vem? Nej Verksamhetsplanen skrevs av:person Ett, tillsammans med miljörådets äldre medlemmar Rapporten skrev av: Samma personer Bakgrundsinformation om er organisation och verksamhet (valfritt) När beviljades flaggan? Flaggan beviljad (mån/år): 12/11 Flaggan beviljad (mån/år): 5/13 Flaggan beviljad (mån/år): / VERKSAMHETSPLAN 1. Tema 1. Tema Om temat är något annat än ett av programmets sex teman, beskriv det här: Om temats innehåll har förändrats under projektets gång, beskriv hur: 2. Miljöråd och personalteam 2. Miljöråd och personalteam Miljörådet Miljörådets sammansättning; barnens antal: 16 inkl. suppleanter och ålder: 7-12, de vuxnas antal: 3 och yrken: 2 klasslärare och 1 förälder Plan för rådets verksamhet: mötesarrangemang och funktioner Skolans miljöråd har möte alltid sista fredagen i månaden kl extra möten vid behov. Under mötet fungerar en elev som ordförande och en elev som sekreterare (med stöd av lärarna). Rådets funktion är att - ge idéer och planera verksamheten Miljörådet Förverkligades miljörådets sammansättning som planerat? Ja Om inte, hur skiljde sig miljörådets sammansättning från planerna? Förverkligades rådets verksamhet som planerat? Ja Om inte, hur skiljde sig rådets verksamhet från planerna?

3 - genomföra vissa funktioner i anslutning till Grön Flagg rutinerna (tex övervaka sopsorteringen) - introducera temat och verksamheten i klasserna samt utvärdera verksamheten. Möten som ni hittills ordnat:: September: två möten -val av tema, nya rutiner, planering av verksamhet, oktober: två möten - plan av karteringen, ifyllning av verksamhetsplanen Personalteamet Personalteamets sammansättning; medlemmarnas antal: 6 och yrken: klasslärare, speciallärare, assistent, kökspersonal, serviceman Plan för teamets verksamhet: Personalteamet träffas varannan torsdag efter personalmötet för att diskutera kommande program och vad som ska tas upp på rådsmötet. Eventuella övriga kommentarer angående verksamheten i rådet och teamet Rådet sammanträdde 11 gånger under projektets gång. Utvärdera barnens deltagande och ansvar i rådet på en skala från 1-5: o Verksamhetsidéer och diskussionen 4 o Verksamhetsplanering 3 o Verkställandet av planer 2 o Utvärdering av verkställd verksamhet 5:barnen i en aktiv roll Personalteamet Förverkligades personalteamets sammansättning som planerat? Nej Om inte, hur skiljde sig teamets sammansättning från planerna? assistenten kunde inte delta på vårterminen Förverkligades teamets verksamhet som planerat? Ja Om inte, hur skiljde sig teamets verksamhet från planerna? Vi hann inte alla alltid träffas så som planerat, men ungefär en gång varannan vecka träffades åtminståne en del av rådet. Eventuella övriga kommentarer angående verksamheten i rådet och teamet 3. Miljökartläggningarna - förkartläggning 3. Miljökartläggningarna slutkartläggning och utvärdering Kartläggning av nivån på kunskap och attityder: Förverkligande: Kunskapsenkäten innehöll en uppgift som gick ut på att rita vad man associerade till när man hörde ordet "energi" (bilder, bildtext, tankekarta) och vad man eventuellt skulle vilja lära sig angående energi, samt frågor som behandlade fakta om energi, energikällor, energiförbrukning, lampor, Kartläggning av nivån på kunskap och attityder: Genomfördes slutkartläggningen på samma sätt som förkartläggningen? Ja Om inte, hur skiljde sig förverkligandet?

4 sortering, att spara energi, klimat och miljövänligt beteende.. Resultat: Kunskapsenkäten besvarades av totalt 57 elever Det kom fram att ordet "energi" främst associeras till olika apparater, mat, energidryck, endel energikällor såsom solen, vind, vatten, skräp, batteri. Någon nämnde också att spara energi. 1. Majoriteten av skoleleverna 67% menar att energi finns överallt Att energi behövs alltid när något skall hända och att energi finns i all materia är oklart för majoriteten av skoleleverna. 40% svarade rätt på det första påståendet och 16% på det andra % av skoleleverna visste att nästan all energi härstammar från solen. 5. Begreppet "energikälla" verkar vara klart för 65% av skoleleverna Begreppen "förnybara och icke förnybara energikällor" verkar vara diffusa för många skolelever för av eleverna svarade rätt på påståendena enligt 41% respektive 35%. 8. Av skoleleverna visste 40% att energi varken kan skapas eller förstöras. 9. Enheten watt används på glödlampor och det kände 35% av skoleleverna till. 10. De flesta skolelever, 93%, vet att det finns många olika sätt hur vi kan spara energi Begreppen "lågenergilampa - glödlampa", nyttan av att använda lågenergilampa kontra glödlampa samt vilken lampa som ger mera ljus per watt är saker som är oklara för många. Av skoleleverna visste 56% det rätta svaret. Det lönar sig att använda lågenergilampor i rum där det ofta är tänt långa stunder anser 46% av skoleleverna % av skoleleverna vet vart trasiga lågenergilampor skall sorteras. 15. Att släcka lampor när jag går ut ur ett rum minskar energianvändningen beträffande belysningen hemma och i skolan. 71% av skoleleverna är av denna åsikt. 16. Energimärkning A-E är oklar för många för endast 26% av skoleleverna svarade rätt på påståendet att en apparat med märkningen "A" använder mindre energi än en med märkningen "D". Resultat: - Jämförelse: Beskriv och utvärdera skillnader som skett mellan för- och slutkartläggningen: Vi har inte hunnit göra denna del av kartläggningen ännu, men ska göra den i maj. På basen av de resultat vi får kan vi vid behov jobba lite ännu med något del-område på hösten.

5 17. Av skoleleverna visste 39% att ett varmt bad i badkar förbrukar mera energi än en varm dusch. 18. Begreppet "isolering" angående minskning av värmeförlust i hus verkar också vara diffust, 43% av eleverna svarade rätt på påståendet. 19. De flesta skolelever, 82% vet att de mest miljövänliga sätten att ta sig hemifrån till skolan är att gå eller cykla. 20. Klimatfrågor är stora och kan vara svåra att förstå. Det är oklart för 58% av skoleleverna att energianvändningen kan påverka atmosfären och klimatet. 21. Slutligen är majoriteten, 82% av skoleleverna av den åsikten att det är miljövänligt och ekonomiskt klokt att spara energi. Kartläggning av miljöbelastningen Förverkligande: Medlemmar av miljörådet gjorde en undersökning på - hur många lampor och apparater stod onödigt på under en rast och efter skoldagen. -I klassrummen mätte vi också temperaturen. - Kontroll av elräkningen Resultat: Belysningen var på i onödan i 3 av 4 klassrum, i kansliet, speciallärarens rum, pojkarnas toalett, lärarnas omklädningsrum, kopieringsrummet och städrummet. Smartboarden var onödigt påkopplad i två klassrum. Datorerna, kopieringsmaskinerna och printrarna, stängs när skoldagen är slut, men däremot blir många apparater som tex datorscreenen, stereon och tv-n på i stand-by läge. Temperaturen i klassrummen varierade mellan + 21 och 24 grader. Elräkningen fanns ännu inte till förfogande Eventuella övriga kommentarer angående kartläggningarna: Kartläggning av miljöbelastningen Genomfördes slutkartläggningen på samma sätt som förkartläggningen? Ja Om inte, hur skiljde sig förverkligandet? Resultat: Belysningen var på i onödan i 2 av 4 klassrum, i både pojkarnas och flickornas toalett och kopieringsrummet. Smartboarden var onödigt påkopplad i ett klassrum. Vi har inskaffat nya el-ledningar som kan stängas av med en knapp så numera stängs alla elapparater vid skoldagen är slut. Temperaturen i klassrummen varierade mellan + 20 och 23 grader Jämförelse: Beskriv och utvärdera skillnader som skett mellan för- och slutkartläggningen: Vi har blivit bättre på att stänga av elapparater, men belysningen står ännu ibland på under rasterna (fast vi har nog blivit lite bättre på det också!). Klasstemperaturen varierar fortfarande, men det är inte lika hett som tidigare. Eventuella övriga kommentarer angående kartläggningarna:

6 4. Att minska miljöbelastningen 4. Att minska miljöbelastningen Målsättning för minskning av miljöbelastningen: - minska totala elkonsumtionen med -10% - minst 50% förbättring med att släcka lampor och andra onödigt påslagna elapparater Grön Flagg-rutiner Grön Flagg rutiner som ni eftersträvar genom det här projektet: - Vi släcker lamporna när vi lämnar ett utrymme för en längre tid än 10 minuter. - Vi stänger av apparater som inte används aktivt. Vid skoldagens slut stängs alla elapparater. - Vi håller oss till en rumstemperatur på 21 grader och klär på oss enligt det. - Vi använder endast kallt vatten då varmvatten inte behövs, tex då vi målar. Hur tas de nya Grön Flagg rutinerna i bruk? Hur informeras hela skolan om rutinerna? Miljörådet presenterade de nya rutinerna i samband med en morgonsamling för hela skolan. De nya rutinerna hängs upp upp i klassrummen och skolans gemensamma utrymmen tillsammans med våra tidigare rutiner. Föräldrarna informeras om de nya rutinerna så att de kan stöda vår verksamhet i skolan på ett miljöbefrämjande sätt. Nådde ni de uppsatta målen? Delvis Om ni svarade Nej eller Delvis, vilka mål uppnådde ni inte och varför? Vi minskade den total elkonsumtionen med ca -20%. En bidragande orsak till detta goda resultat var den väldigt varma vintern, eftersom en stor del av vår elkonsumtion går till uppvärmning av fastigheten. Det förblev oklart hur mycket vi själva har kunnat påverka elkonsumtionen. Vi har lyckats minska antalet påslagna lampor under dagstid, men kunde ännu förbättra oss. Övriga elapparater stängs numera oftast av då de inte är i bruk. Detta har underlättats av de nya el-sladdarna vi köpt med av/på knapp för många apparater på en gång. Grön Flagg-rutiner Grön Flagg-rutiner som ni har tagit i bruk under projektets gång: Alla Hur är Grön Flagg-rutinerna allmänt synliga (eller på annat sätt dagligen närvarande)?i varje klassrum, i lärarrummet och skolans korridor finns en grön blomma på vars blad står alla rutiner.rutiner som hör ihop med ett visst tema har samma färg. Vid nästa projekt kan man lätt lägga till nya blad/rutiner :-) Introduceras Grön Flagg-rutinerna för nya elever? Ja Om ni svarade ja, beskriv på vilket sätt: I början av varje termin (augusti och januari) hålls en Grön flagg morgonsamling för hela skolan. I augusti berättas det om Grön flagg kort, de rutiner vi har och om miljörådets verksamhet, (i september presenteras nya rutinerna), i januari ges en mellan

7 Tidigare i bruk tagna Grön Flagg-rutiner (ifall det inte är frågan om ert första projekt): Vi använder båda sidorna av kopieringspappret och ritpappret om det är möjligt. rapport om resultat och kommande program. Introduceras Grön Flagg-rutinerna för nya medlemmar i personalen? Ja Om ni svarade ja, beskriv på vilket sätt: Grön flagg tas upp redan vid arbetsintervjun, sedan ber vi läraren bekanta sig med Grön flagg pärmen, speciellt det aktuella temat (detta gäller även andra lärare). Vi sorterar allt papper, kartong och metall, om det inte går att återanvända till något annat. VI återanvänder skolmaterialet så långt som möjligt. Vi använder restbitar i teknisk slöjd och återvinner textilmaterial i textilslöjden. Vi använder inte engångskärl på föräldramöten och utfärder. Underhållet under projekttiden Hurdana förbättringar tänker ni göra för att minska miljöbelastningen inom följande underhållsfunktioner?: Städningen: - Vi fortsätter med att hjälpa till med städningen så att vi sorterar våra sopor så effektivt det bara går, och städar undan efter oss (t.ex. lyfter upp stolarna när skoldagen är slut för att underlätta golvstädningen). - Utanför dörren har anskaffats en ny ställning för att underlätta putsandet av skorna innan man går in. - Alla använder innetossor inomhus. -Vi utreder möjligheten att byta ut handpappren mot handduksrullar. - Vi utreder möjligheten att byta ut tvättmedlen mot miljövänliga. Matlagningen: Vi strävar till att äta upp den mat vi tar på tallriken så att inget onödigt bioavfall bildas. Vi kan inte direkt påverka själva matlagningen för maten tillreds i en annan skola och hämtas med bil till vår skola. Men vi Underhållet under projekttiden Genomfördes förbättringarna enligt planerna? Delvis Om ni svarade Nej eller Delvis, vad uppnådde ni inte och varför? Vi kunde inte vid det här skedet byta ut handpappren, men möjligen nästa år. Alla tvättmedel kunde inte bytas mot miljövänligare alternativ. Genomfördes förbättringarna enligt planerna? Nej Om ni svarade Nej eller Delvis, vad uppnådde ni inte och varför? Detta

8 följer med vilken mat som blir ofta över och försöker få matmängderna anpassade till åtgång. Fastighetsskötseln: Vi meddelar genast om läckande kranar och WC-byttor, till vintern kommer vi att meddela om eventuella fönster och dörrar som drar. Inköpen: Vi fortsätter med att göra större inköp på en gång vilket minskar transporterna av varor till skolan. Vi strävar efter att köpa varor av hållbar kvalitet vilket gynnar återanvändning. Eventuella övriga kommentarer angående minskning av miljöbelastningen: glömdes bort Genomfördes förbättringarna enligt planerna? Ja Om ni svarade Nej eller Delvis, vad uppnådde ni inte och varför? Genomfördes förbättringarna enligt planerna? Ja Om ni svarade Nej eller Delvis, vad uppnådde ni inte och varför? Eventuella övriga kommentarer angående minskning av miljöbelastningen: 5. Att förverkliga miljöfostran 5. Att förverkliga miljöfostran Personalteamets målsättningar för miljöfostran: (t.ex. 2-5 st): Målsättning 1: Eleverna skall få en förförståelse för begreppet "energi". Målsättning 2: Eleverna och får en förståelse för att energiförbrukning (direkt och indirekt) kostar och har en inverkan på miljön. Målsättning 3: Eleverna skall bli medvetna om varför det lönar sig att spara energi och lär sig hur man kan spara energi. Målsättning 4: Målsättning 5: Har förverkligandet av Grön Flagg-programmet skrivits in i skolans årsplan? Ja Hur engagerar ni eleverna till att aktivt dela i planering, förverkligande och utvärdering av verksamheten? - i skolan finns en grön flagg idé-låda dit alla kan anonymt tex föreslå verksamhet, eller - så kan man säga sina idéer till medlemmar i rådet, som tar dem upp på mötet. Namnen på klassernas rådsmedlemmar finns på en lista. -Frivilliga eller utnämnda elever hjälper till vid specialevenemang, alla elever deltar i evenemangen, Utvärdera hur varje målsättning uppnåddes på en skala på 1-5: Målsättning 1: 3 målet uppnåddes delvis Målsättning 2: 3 målet uppnåddes delvis Målsättning 3: 4 målet uppnåddes nästan helt Målsättning 4: 0 Målsättning 5: 0 Eventuella kommentarer angående årsplanen: Förverkligades elevernas deltagande enligt planerna? Delvis Om ni svarade Nej eller Delvis, vad uppnådde ni inte och varför? Vi hann inte alltid utvärdera verksamheten Obs! Elevernas deltagande behandlas noggrannare under punkt 8 (Deltagarantal).

9 - efter evenemangen diskuteras i klassen vad de lärt sig, om det var roligt osv. I vilka läroämnen tänker ni behandla temat? Energi-temat kommer att behandlas i miljö- och naturkunskap, bildkonst, musik, matematik, och modersmål. Men även möjligen i övriga läroämnen. Hurdana projekt, temadagar eller veckor, evenemang, utfärder eller andra aktiviteter planerar ni? *temadagar med olika energiteman (energikällor, sparidéer, experiment, energi- och näringskedjor, drakbyggardag med drakflygning) *energisparvecka på hösten v. 41/på våren i samband med Earth Hour (bl.a. utgående från Motivas material "Hej, allt fungerar!") *på hösten under skolans arbetslördag hösttalko med bl.a. sopsortering, energilekar, energiexperiment, bokbytarmarknad, UNICEF-runda, *utställningar t.ex. "Den onödigaste elapparaten" *energikonst och uppfinningar med beskrivningar på hur uppfinningarna fungerar så miljövänligt som möjligt *"Dagen utan el" *energidetektivverksamhet (göra upp en elektrisk-karta över skolan och anteckna var energin "läcker", energimätningar) *utfärd med kollektivtrafik, gående eller med cykel *på våren 2014 storyline med energitema *Earth Hour på våren 2014 Planen är flexibel och nya evenemang och jippon kan kopplas in efterhand. Räkna upp de läroämnen som innefattade temat i undervisningen. Ge därtill några exempel på hur temat behandlats i olika läroämnen och för olika årskurser. Miljö och naturkunskap - Lill-Kalles elskola (åk 1-2), olika energiformer (åk 4-6) Bildkonst - olika energiformer, elapparater vs manuella (alla) Musik (alla), Matematik (åk 4-6) Modersmål (åk 4-6)-energi i media, Gymnastik (alla) Lista här förverkligade aktiviteter som hör till temat; temadagar, tävlingar, projekt, fester, tillställningar mm (namn och månad): September - städdag på skolgården och omgivningen Oktober - förkartläggning Oktober - energisparveckan med olika evenemang, bla energiexperiement, en dag utan el då vi lagade mat utan el, inte tände lamporna eller jobbade med datorer November - temadag med energilekar och utställning kring temat "den onödigaste elapparaten" December - energidetektivverksamhet Januari - Loppis i skolans gymnastiksal, temadag kring olika energiformer Februari grön flagg temadag, besök på åldringshem Mars - besök till vattenkraftverk, heart hour April - slutkartläggning, städ-dag ute Maj - slutkartering av kunskap och attityder, städ-dag inne, flagghissningsfest (?)

10 Eventuella övriga kommentarer angående förverkligandet av miljöfostran: Eventuella övriga kommentarer angående förverkligandet av miljöfostran: 6. Samarbete 6. Samarbete Har ni planerat samarbete med myndigheter? Ja Om ja, med vilka och hurdant samarbete? XXXX stad, komposteringskärl Har ni planerat samarbete med föreningar? Ja Om ja, med vilka och hurdant samarbete? Hem och Skola, i samband med fester och andraevenemang Har ni planerat samarbete med företag? Ja Om ja, med vilka och hurdant samarbete? Eventuellt med något energibolag för att kunna göra ett studiebesök Har ni planerat samarbete med någon annan instans? Ja Om ja, med vilka och hurdant samarbete? Ansökan av ekonomiska bidrag av t.ex. xxxxx för fadderklassverksamhet med närmaste naturskola Hur är elevernas familjer engagerade i Grön Flagg verksamheten? Familjerna är informerade om att vi är med i Grön Flagg-programmet och det nya temat presenteras i samband med ett infobrev hem. I övrigt engageras familjerna när de är med på skolans evenemang. Eventuella övriga kommentarer angående samarbete: Hur har samarbetet med myndigheter förverkligats? Vi har anökt om komposteringskärl men har inte ännu fått något. Vi ska pånytt ta upp saken inför nästa läsår. Hur har samarbetet med föreningar förverkligats? Ja Hur har samarbetet med företag förverkligats? Ja, vi gjorde ett studiebesök till Energibys vattenkraftverk. Hur har samarbetet med övriga instanser förverkligats? Vi har fått pengar från XXXX för start av fadderklassverksamhet nästa läsår :-) Har elevernas familjer informerats om Grön Flagg-verksamheten? Ja Förhåller sig familjerna positivt till Grön Flagg-verksamheten? Ja Deltar familjerna i Grön Flagg-verksamheten? Ja Eventuella övriga kommentarer angående samarbete: 7. Projektets varaktighet och kontinuitet 7. Projektets varaktighet och kontinuitet

11 Sammanställ en preliminär tidtabell för projektet. Augusti GF morgonsamling, start av nytt projekt September miljörådsval och val av tema, nya rutinerna presenteras Oktober förkartläggning, planen in Januari Grön flagg morgonsamling nr 2 April slutkartläggning Maj Flagghissningsfest (?) Eventuella övriga kommentarer angående projektets varaktighet och kontinuitet: Genomfördes projektet enligt tidtabellen? Delvis Om ni svarade Nej eller Delvis, vilka delar av tidtabellen höll inte och varför? Slutkartläggningen gällande kunskap och attityder hinner vi göra först i maj Eventuella övriga kommentarer angående projektets varaktighet och kontinuitet: Vi kommer att fortsätta med temat ännu nästa höst med temadagar kring energi. Speciellt en dag utan el var omtyckt, även loppisen som säkert förblir en årlig tradition. Vi firar även elsparveckan. Anvisningar för att göra upp verksamhetsplanen När ni fyller i blanketten, använd Grön Flagg kriterierna som hjälp! Blankettens uppbyggnad och utvärderingen av Grön Flagg-verksamheten utgår ifrån kriterierna. 1. Tema Den här punkten behöver ni inte fylla i om det tema ni valt är något av Grön Flagg programmets färdiga teman (vatten, energi, minskning av avfall, närmiljön, hållbar konsumtion eller vårt gemensamma jordklot). 3. Miljökartläggning Kartläggning av nivån på kunskap och attityder: Beskriv här på vilket sätt ni har kartlagt elevernas attityder och kunskaper rörande temat. Det kan göras t.ex. genom enkäter, intervjuer eller mind-mapping. I Grön Flagg-mappen finns hjälpsamma anvisningar för varje tema. Skriv upp resultaten så åskådligt och 8. Deltagarantal Aktivitet Deltog minst 10% av eleverna aktivt i verksamheten? Ja Hur medverkade aktiva elever utanför miljörådet? Eleverna fungerade som miljöansvariga i klassen Ja Eleverna planerade miljökartläggningen Nej Eleverna genomförde miljökartläggningen Ja Eleverna planerade evenemang, temadagar o.d. Ja Eleverna deltog aktivt på något annat sätt, vilket? Deltog minst 70 % av eleverna i aktiviteter/evenemang/temadagar osv? Ja Deltog minst 70 % av eleverna i lektioner som behandlar temat? Ja Deltog majoriteten av personalen i Grön Flagg-projektet? Ja

12 noggrant som möjligt. Kartläggning av miljöbelastningen: Om ert tema är något annat än minskning av avfall, vatten, energi eller hållbar konsumtion, kan ni kartlägga miljöbelastningen som hänger ihop med tidigare behandlade teman. I ett Grön Flagg-projekt ska man alltid mäta miljöbelastningen och ha målsättningar för hur man ska kunna minska på miljöbelastningen. Om ni har ouppnådda mål från tidigare projekt, kan ni ta upp dem på nytt nu. Anvisningar och tips för kartläggningen finns i Grön Flagg-mappen under varje tema. Skriv upp resultaten så åskådligt och noggrant som möjligt. Skriv därefter era slutsatser på basen av resultaten: vilka saker vill ni förbättra under ert projekt? 4. Att minska miljöbelastningen Rådet ställer upp målsättningar för minskning av miljöbelastningen utgående från resultaten av förkartläggningen. Målet kan uttryckas procentuellt; t.ex. Mängden blandavfall minskar med 75 % och mängden bioavfall minskar med 40 %. Allt avfall sorteras i skilda uppsamlingskärl. Grön Flagg-rutinerna beskrivs mera ingående i mappens A-del på sidorna Att förverkliga miljöfostran Miljöfostran = fostrande / pedagogisk verksamhet som stöder en livslång inlärningsprocess på så sätt att individens eller samhällets värderingar, kunskaper och agerande förändras i enlighet med en hållbar utveckling. Personalteamets målsättningar för miljöfostran: I det här fältet skriver ni projektets målsättningar inom miljöfostran. Hurdana attityder, upplevelser och erfarenheter önskar ni att projektet ska ge eleverna och personalen? Målsättningarna kan hänga ihop med hållbar utveckling i allmänhet samt specifikt med det aktuella temat. Exempel på målsättningar: var och en förstår Engagemang Har skolans/läroanstaltens ledning förbundit sig till Grön Flagg-verksamheten? Ja Grön Flagg-rutinerna efterföljs oftast Grön Flagg-rutinerna efterföljs av största delen Elevernas inställning till Grön Flagg-verksamheten är positiv Personalens inställning till Grön Flagg-verksamheten är ganska positiv Eventuella övriga kommentarer angående deltagandet? Alla sorterar soporna väldigt duktigt men att släcka lamporna verkar svårt! Alla evenemang var omtyckta. 9. Utvärdering Hur bra tycker ni att projektet lyckades ur ett helhetsperspektiv? Ge ett skolvitsord åt ert projekt: 0 På vilket sätt samlade ni in utvärdering av eleverna? I klassrummen genom diskussion Hurdan utvärdering fick ni av eleverna? Väldigt positiv, specialevenemang och temadagar är alltid omtyckta! Barnen säger att det är lättare att förstå genom att göra saker. På vilket sätt utvärderade personalen projektet? Genom diskussion under lärarmötet Hurdan utvärdering fick ni av personalen? Uppmuntrande, många har tagit upp sortering och elsparande även i hemmen.

13 hur han genom sina egna handlingar inverkar på vår gemensamma miljö, ansvarskänslan för vår egen närmiljö växer, var och en förstår varför det lönar sig att spara energi. Hur tänker ni utnyttja den erfarenhet projektet har gett er? Vi kunde utöka vårt samarbete med kommunen och andra Grön flagg skolor. 7. Projektets varaktighet och kontinuitet Sammanställ en tidtabell för projektet. Aktiviteterna kan vara insatta enligt månad. Utvärderarens allmänna kommentarer och utvärderarens namn: Utvärderarens allmänna kommentarer och utvärderarens namn: