Digital förändring i förhållande till kommunikation En fallstudie om en digital transformation i en kommun
|
|
- Maria Abrahamsson
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Examensarbete i Informatik Kandidatuppsats inriktning Informationslogistik Digital förändring i förhållande till kommunikation En fallstudie om en digital transformation i en kommun Författare: Hannah Brandt & Evelina Nilsson Handledare : Peter Adiels Examinator : Jan Aidemark Termin : VT20 Kurskod : 2IL10E
2 Sammanfattning Vi befinner oss mitt i utvecklingen mot ett digitalt samhälle med nya kommunikationssätt, ny teknik och nya möjligheter. Digitalisering är inte längre enbart en IT-fråga utan handlar om kommunikation, utveckling och förändring. Ämnet är relevant då fallverksamheten som undersöks är mitt uppe i att digitalisera sin verksamhet och att få med medarbetarna i förändringen. Tidigare forskning påpekar bland annat vikten av att vara närvarande som ledare för förändringen. De påpekar också vikten av att stötta de som genomgår förändringen och att det är essentiellt att informationen ska flöda genom rätt kanal och att lägga fokus på mottagaren och hur de uppfattar informationen, detta för att förändringen ska anammas på bästa sätt. I vår studie har vi undersökt, genom en kvalitativ och en kvantitativ undersökning, hur information har kommunicerats ut till de olika förvaltningarna som deltog i studien och hur inställningen till förändringen är. Studien avslutas med rekommendationer till ledare och anställda för att informera, underlätta och hjälpa till mot en väl anammad digitalisering. Studien grundas i Berlo s kommunikationsmodell och Lewins förändringsteori och en syntes har skapats för att kombinera dessa två teorier. Resultaten från studien visar på att information om förändringen har kommunicerats ut olika till olika förvaltningar, både när det gäller till exempel vem de ska kontakta vid frågor eller problemsituationer gällande digitaliseringen men också vad förändringen kommer innebära. Information har, än så länge, kommunicerats via mail och en e-baserad nanoutbildning. Studien visar även på att inställningen till förändringen i tidigt skede är positiv, men att det finns skillnader i hur mycket och vad för information som kommunicerats ut till de olika förvaltningarna. Resultatet visar också vidare på att en informationsvideo, workshop och ytterligare utbildning önskas och hade uppskattats för att få med sig alla på samma bana då alla läser, hör, ser och lär sig i olika takt. Ett annat resultat visar att en handledare närvarande via e-post, telefon samt fysiskt hade varit ytterligare ett bra komplement till resterande förslag. Avslutningsvis redovisas de olika rekommendationer som vi har framställt för att informera, stötta och förhoppningsvis hjälpa både medarbetare och ledare att anamma och leda digitaliseringen på bästa sätt. 2(56)
3 Abstract We are in the midst of a digital society with new ways of communication, new technology and new opportunities. Digitization is no longer just an IT issue, it's about communication, development and change. The topic is relevant as the municipality that is being studied is in the midst of digitizing its operations and getting employees to embrace the change and everything that comes with it. Previous research points out, among other things, the importance of being present as a leader for change. They also point out the importance of supporting those who are going through the change and that it is essential for the information to flow through the right channel and to focus on the recipient and how they perceive the information, in order for the change to be adopted in the best way. In this study we have examined, through a qualitative and a quantitative study, how information has been communicated to the various administrations that participated in the study, how the attitude towards the change is. The study concludes with recommendations to managers and employees to inform, support and help towards a well-accepted digitalization. The study is based on Berlo s communication model and Lewin's theory of change and a synthesis has been created to combine these two theories. The results of the study show that information about the change has been communicated differently to different administrations, both in terms of, for example, who they should contact in case of problems or problem situations regarding digitization but also what the change means to them and the municipality. Information has, so far, been communicated via mail and an e-based short nanoeducation. The study also shows that the attitude towards change at an early stage is positive, but that there are differences in how much and what information has been communicated to the various administrations. The result also shows that an information video, workshop and further education were desired and would been appreciated for including everyone as every individual reads, hears, sees and learns at different rates. Another result shows that a supervisor present via , telephone and face-to-face would have been another good complement to the remaining recommendations. Finally the recommendations we had to inform, support and help both employees and managers to embrace and manage the digitization in the best way were presented. 3(56)
4 Förord Vi vill börja med att rikta ett stort tack till kommunen som gjorde det möjligt för oss att utföra vår studie. Vi tycker det har varit ett väldigt givande och intressant halvår med både motgångar och framgångar men i slutändan har vi lärt oss mycket. Ett stort tack vill vi också rikta till de som deltog i webbenkäten och samtliga som lät oss intervjua dem. Under svårare tider som dessa har vi haft förståelse för om förhinder skulle uppstå men samtliga medverkande i studien har mött oss med positivitet och vänlighet. Avslutningsvis vill vi tacka vår handledare Peter Adiels för all hjälp och stöd under resans gång och naturligtvis våra kontaktpersoner på kommunen för hjälpsamheten. Tack! Hannah Brandt Evelina Nilsson Ljungby (56)
5 Innehållsförteckning 1 Introduktion Bakgrund Tidigare forskning Inställning, delaktighet och kommunikation inför förändring Förutbestämd organisatorisk förändring och handledarstöd Hur information kommuniceras och vikten av kommunikationskanaler Problemformulering Syfte och frågeställning Avgränsning Målgrupp 12 2 Teoretisk referensram Kommunikation Förändring Berlo s kommunikationsmodell Sender Message Channel Receiver Lewins förändringsteori Upptining Förändring Nedfrysning Syntes 18 3 Metod Vetenskaplig ansats Undersökningsfrågornas utformning utefter de valda teorierna Förändring Kommunikation Djupintervjuer Datainsamling Webbenkät Semistrukturerade telefonintervjuer Urval Genomförande Webbenkät Djupintervjuer Analys Tillförlitlighet Etiska överväganden 26 4 Resultat Empiri Webbenkät Djupintervjuer Samhällsbyggnadskontoret 32 5(56)
6 Serviceförvaltningen Utbildningsförvaltningen 34 5 Analys Analys av webbenkätsvar Analys av djupntervjusvar 38 6 Diskussion Resultat i relation till teorin Sändare Meddelande Kanal Mottagare Förändring Feedback Resultat i relation till tidigare forskning Resultatdiskussion Metodreflektion 47 7 Avslutning Slutsats Rekommendationer Förslag till fortsatt forskning 50 Referenser Bilagor Bilaga 1: Missivbrev webbenkät Bilaga 2: Djupintervjufrågor 6(56)
7 Figurteckning Figur 1: Berlo s modell för effektiv kommunikation Figur 2: Modell som illustrerar syntesen av kommunikation och förändringsteori Figur 3: Illustration av analysen Figur 4: Ålder på respondenterna Figur 5: Förvaltning respondenterna arbetar inom Figur 6: Hur länge respondenterna arbetat på kommunen Figur 7: Fråga om respondentens arbetssätt kommer förändras inom de närmsta åren Figur 8: Hur respondenterna ställer sig till nya digitala verktyg och program Figur 9: Hur lär sig respondenterna lättast nya saker och tar till sig ny kunskap Figur 10: Vad skulle respondenterna vilja bli bättre på i det digitala arbetssättet Figur 11: Hur anser respondenterna att deras nuvarande digitala kompetens är Figur 12: Vad är viktigast när respondenten ska lära sig nya saker 7(56)
8 1 Introduktion I kapitlet introduceras studiens bakgrund, tidigare forskning, problemformulering, syfte/frågeställning, avgränsning, målgrupp och avslutas med en överblick över arbetets disposition. 1.1 Bakgrund Vi förändras ständigt och vi befinner oss mitt i utvecklingen från ett industrisamhälle till ett digitalt samhälle (Statens Offentliga Utredningar, 2016). Digitalisering innebär att de saker som vi redan gör kan göras på helt nya sätt och framförallt att helt nya saker är möjliga att göra. I tider av dessa genomgripande förändringar, är det särskilt angeläget att bygga upp bred kunskap om utvecklingen genom att lyfta fram och beskriva skilda perspektiv och aspekter på olika områden. Nya kommunikationssätt, ny teknik och nya möjligheter att uppnå en lyckad förändring och hur anställda kan följa med på detta snabbgående förändringståg är vad denna uppsats kommer att handla om. Digitalisering är inte längre en IT-fråga utan en bred utvecklings- och förändringsfråga. De största utmaningarna gällande digitalisering är bland annat de utmaningar som är kopplade till digital kompetens, digital ledning och kommunikation. Inom dessa områden behövs både handling och riktning (Digitaliseringsrådet, 2018). Alla typer av förändringar ställer krav på organisationers samordning och kommunikation. Kommunikationen är dessutom en nyckelfaktor till effektiva organisationer (Jacobsen & Thorsvik, 2014). Genomförda studier om kommunikation visar att kommunikation har en positiv korrelation med många organisatoriska resultat som organisatoriskt engagemang, prestanda och arbetsglädje menar Zaaren (2013) i sin artikel Effective communication brings successful organizational change. Anledningen till att ämnet valdes i denna studie är för att vi är intresserade av kommunikation i relation till förändring och hur information flödar mellan människor vid en förändring. Under våra praktiker, som vi fick möjlighet att göra genom utbildningen, har vi båda arbetat med kommunikation inför förändring och kommunikationsstörningar inom en organisation. Ämnesområdet är relevant med anledning av att det bygger på ett verkligt behov som en kommun i södra Sverige har då de är mitt uppe i att digitalisera sin verksamhet och att få med medarbetarna i förändringen. Digitaliseringen i fallverksamheten innebär bland annat att anställda ska ha kunskaper om att söka information, kommunicera och interagera digitalt. De ska också ha förståelse för den förändring som digitaliseringen innebär och det nya arbetssättet som kommer med denna transformering. Digitaliseringen innebär användning av nya digitala verktyg som exempelvis verktyget office 365. För de anställda kommer det nya arbetssättet bland annat innebära att fysiska papper som de anställda vanligtvis sparar i pärmar, istället sparas som digitala dokument som sedan delas via molnlagring genom office 365. De anställdas vardagliga arbete kommer därmed förändras när övergången till ett digitalt 8(56)
9 arbetssätt kommer att ske. Den förändring vi avser att undersöka i denna studie är en digitalisering av en kommun. Kommunen har cirka 5000 anställda med åtta olika förvaltningar, varav fem av dessa deltog i vår studie. 1.2 Tidigare forskning Den tidigare forskningen som presenteras i denna studien är tematiserad i tre separata områden. Förändring och kommunikation är begrepp som är kopplade till varandra och under förändringsarbeten är alltid kommunikationen viktig del för att en lyckad förändring skall kunna genomföras. Därav tar många forskare upp både förändring och kommunikation i deras studier och undersöker de båda delarna i relation till varandra. Tidigare forskning undersöker bland annat medarbetarnas inställning till organisatoriska förändringar samt vikten av fungerande kommunikation inför och under förändringar, men även hur en förändring mottas av medarbetare i en organisation Inställning, delaktighet och kommunikation inför förändring Bordia et al. (2008) undersöker i sin studie hur attityder, viljemässiga kontroller samt subjektiva normer formulerar en persons avsikter att stötta en förändring i en organisation, vilket efterliknas med den studie som Bartunek et al. (2006) gjort som undersöker hur en förändring mottages av de individer som får genomföra förändringar som andra personer har påbörjat. De båda studierna behandlar om hur mottagarnas inställning och avsikter till att stötta en förändring är. Bordia et al. (2008) studie är genomförd i en kommunal verksamhet och resultatet visar att teorin i studien kan förklara betydelsefulla effekter på de anställdas avsikter om att vara en del av ett förändringsarbete. Författarna konstaterar i studien att attityder, normer samt viljemässiga kontroller formulerar en persons avsikter för att stötta en organisationsförändring. Bartunek et al. (2006) som undersökte hur förändringen mottagits, påvisar i sin studie att mottagarna upplevde förändringen som konsekvent och positiv. Informationen som mottagarna fått om hur förändringen skulle påverka deras arbete, stämde överens med hur det blev i verkligheten. Både Bordia et al. (2008) och Bartunek et al. (2006) beskriver vikten av fungerande kommunikation och att ge ut en helhetsbild om vad som kommer att ske under förändringen. Bordia et al. (2008) menar att information, väl fungerande kommunikation och delaktighet konstateras också som tydliga avsikter att stötta aktiviteter inklusive att vara delaktig i förändringsarbeten. Bartunek et al. (2006) påvisar i sin studie varför det är betydelsefullt för ledare att ge en helhetsbild av den kommande förändringen Förutbestämd organisatorisk förändring och handledarstöd Griffin et al. (2004) har i sin studie undersökt skillnader i en grupps inställning till ledarskap och moral under en organisatorisk förändring beroende på vilken hierarkisk nivå i verksamheten som har påbörjat förändringen. Malm & Bengtsson (2015) undersöker medarbetarperspektivet om hur behovet av information samt hur kommunikationen fungerat under en förutbestämd organisatorisk förändring. De båda studierna undersöker hur en förutbestämd organisatorisk förändring mottages av medarbetarna. 9(56)
10 Resultatet i Griffins et al. (2004) studie påvisar att beroende på vilken nivå (hierarkisk) som förändringen påbörjas, får olika påföljder av hur förändringen mottages. Malm & Bengtsson (2015) påvisar i sitt resultat att medarbetarnas behov av information samt kommunikation från ledningen under en pågående förändring skiljer sig åt. Detta beror på vilken fas som förändringen befinner sig i för tillfället. I studien förklarar författarna att medarbetarna också känner ett behov att bli tilldelade information om hur förändringen kommer påverka dem personligen, detta främst i första fasen i förändringsprocessen. Neves (2011) menar i sin studie att åtagande till förändring är limmet som binder människor samman och gör att mål blir uppnådda. Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan handledaren för förändringens kompetens och stöd samt de anställdas åtagande att förändras. Även Malm & Bengtsson (2015) undersöker medarbetarnas inställning till förändring. Medarbetarna i Malm & Bengtssons (2015) studie har uttryckt att de ibland upplever osäkerhet av olika slag under förändringen. Denna osäkerhet är något som kan uppkomma som en påföljd av att kommunikationen vid förändringen upplevs som bristfällig. Neves (2011) förklarar att resultatet i av studien påvisade att när handledare upplevdes som mer kompetenta i sitt arbete, upplevde de anställda högre nivåer av handledarens stöd. Det visade sig också att upplevt handledarstöd är positivt relaterat till anställdas åtagande till förändring. Griffin et al. (2004) påvisar i sin studie att förändring som påbörjas och förmedlas från en chef eller arbetsledare på en lägre hierarkisk nivå i organisationen, får mer stöd och positivt gensvar från arbetsgruppen än om förändringen skulle ha kommunicerats ut från ledningsnivå Hur information kommuniceras och vikten av kommunikationskanaler En viktig aspekt av hur information kommuniceras ut och hur den uppfattas av olika grupper eller individer påpekar Kamarudin et al. (2014) i sin studie. Undersökningen visar på att många av de som ledde förändringen så som chefer och ansvariga tyckte att informationen hade kommunicerats ut bra. Informationen var till exempel status just nu, vad som kommer hända och allmänt om vad denna förändring innebar. De påstod att många möten hade hållits och många kommunikationskanaler hade använts. Men de kom också fram till att personalen inte uppfattade det på samma sätt. Många var missnöjda, det skapades mycket oro och många upplevde brist på information gällande situationen. Både vad som pågick och vad som skulle ske. Många uttryckte att mötena som hölls inte las ner någon tid på och att deras uttryckta oro sattes åt sidan bara för att genomföra förändringen så snabbt som möjligt. Som Kamarudin et al. (2014) påpekar uppfattar information på olika sätt och kommunikationskanaler används alltid inte på bästa sätt. Likvärdigt så undersöker Smeltzer (1991) vikten av kommunikation vid förändring. Författaren undersöker vad som kan påverka en förändring negativt och kom fram till att en stor del var ryktesspridning och misslyckat val av kommunikationskanaler. Rykten skapar motstånd till förändring och försummat val av kommunikationskanaler leder till omotiverad personal och ännu mer motstånd till förändring. 10(56)
11 1.3 Problemformulering Resultatet av litteraturstudien visar på att det finns en avsaknad av forskning om hur Berlo s kommunikationsmodell och Lewins förändringsteori kombineras för att undersöka kommunikation i samband med förändring. Det finns dessutom begränsad forskning som skildrar om det finns skillnader mellan olika förvaltningar inom svenska kommuner inför en digitaliseringsprocess som innebär nya arbetssätt och nya digitala verktyg samt hur information kommunicerats ut inför digitaliseringen. Tidigare forskning av Kamarudin et al (2014) har kommit fram till att ledarnas uppfattningar inför förändringen skiljde sig från medarbetarnas, men de har inte undersökt skillnaden mellan medarbetare på olika förvaltningar. Malm & Bengtsson (2015) undersöker hur informationen kommuniceras ut inför förändringen och hur uppfattningen är från medarbetarna, men de ger inga rekommendationer till ansvariga om vad som är viktigt att tänka på inför en förändring. Malm & Bengtsson (2015) fokuserar på medarbetarperspektivet, vilket vi också gör i denna studie, men vi avser även att undersöka vilka rekommendationer som kan ges till ansvariga och inblandade om vad de bör tänka på inför kommande digitaliseringsprocess. Denna studies kunskapsbidrag är att kombinera kommunikation- och förändringsteori i en syntes för att undersöka skillnader mellan förvaltningar i en svensk kommun samt att ge rekommendationer till berörda av förändringen. 1.4 Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka kommunikation i samband med förändring i en svensk kommun. I studien kommer vi undersöka hur informationen inför förändringen har kommunicerats ut samt hur medarbetarnas inställning till förändringen är. Vi kommer att med hjälp av informationen vi erhållit från kvalitativ och kvantitativ mätning, göra jämförelser mellan förvaltningarna samt bidra med rekommendationer till ansvariga. Dessa rekommendationer skall informera, underlätta och förhoppningsvis hjälpa kommunens anställda att lättare integreras i den nya digitala miljön och förändringen. Vi avser att besvara nedanstående frågor: Hur har informationen kommuniceras ut och hur är medarbetarnas inställning till inför det nya digitala arbetssättet och de nya digitala verktygen? Skiljer sig uppfattningarna mellan de tre utvalda förvaltningarna om hur informationen har kommunicerats ut och hur medarbetarnas inställning till digitaliseringen är? Vilka rekommendationer kan ges till ansvariga och inblandade för att hjälpa, stötta och informera inför de nya digitala arbetssätten och verktygen grundat på den empiri som samlas in i studien? 11(56)
12 1.5 Avgränsning En avgränsning som gjorts i denna studie är att vi undersöker medarbetarnas uppfattning inför digitaliseringen, och inte hur uppfattningen är hos ledare eller chefer. Denna avgränsning gjordes då det hade blivit för omfattande att undersöka ett större område, och tiden för det skulle inte räckt till. Ytterligare begränsning är att studien ligger under en tidspress och empiriinsamlingen har fått genomföras under ett visst antal veckor och enbart avgränsat till en fallverksamhet. Under den rådande pandemin som orsakas av viruset Covid-19, har Folkhälsomyndigheten och WHO gjort bedömningen av att utbrottet inte behöver leda till restriktioner gällande resor. Detta är dock något som enbart baseras på risken för smittspridning. I dagsläget talar det mesta för att en nära kontakt mellan individer krävs för att viruset skall kunna smittas. UD avråder från resor till delar av ett land då säkerhetssituationen bedöms som snabbt föränderlig, mycket farlig eller oberäknelig (Folkhälsomyndigheten, 2020). Med anledning av risken för smittspridning vid djupintervjuer med personer på kommunen vid ett fysiskt besök, beslutade vi med de ansvariga på kommunen om att genomföra djupintervjuerna på distans. Intervjuerna genomfördes via telefon. Detta för att på bästa sätt minska risken för ytterligare smittspridning genom att undvika resor inrikes. Även risken för smittspridning under den resa med tåg på runt tre timmar, är något som vi hade med i beräkningar i detta beslut. På grund av Covid-19 har alla planerade fysiska träffar i helklass fått ställas in. Vi har inte kunnat träffats gemensamt på en plats under det senaste halvåret, utan allt arbete i denna studie har skett på distans, vilket också kan ses som en begränsning. 1.6 Målgrupp Målgruppen för denna undersökning är främst de ansvariga på kommunen som kommer att ta del av denna studie som ett hjälpmedel inför kommande digitaliseringsprocess, men studien riktar sig också mot studenter som kan ha nytta av studien, intressenter med intresseområden som rör kommunikation och förändring samt forskare inom dessa ämnen. Eftersom att studien är en fallstudie har resultaten enbart en koppling till kommunen men modellerna och teorin kan generaliseras även till andra organisationer eller företag som också ska genomgå en förändring. 12(56)
13 2 Teoretisk referensram I detta kapitel presenteras kommunikation och förändring som begrepp som utgör den teoretiska kontexten i denna uppsats. Modellen Berlo s kommunikationsmodell i kombination med Lewins förändringsteori slås samman och bildar en syntes som presenteras senare i analyskapitlet. Begreppen som valts är kommunikation och förändring och innebörden av dessa två förklaras mer utförligt i detta kapitel. Då vi avsett att studera hur information har kommunicerats och genom vilka kanaler detta skett används Berlo s kommunikationsmodell som en av de två valda teorierna i denna studie. I modellen presenteras faktorer som påverkar de olika komponenterna som vi avser att undersöka närmre som till exempel kunskap om digitalisering, kommunikationskanaler, inställning och attityder. Eftersom att denna studie görs innan digitaliseringen är genomförd, skildras Lewins förändringsmodell som den andra valda teorin. Lewins förändringsmodell förklarar tre olika faser under en organisatorisk förändring. I denna studie fokuserar vi på det som sker i upptiningsfasen. Denna fas skildrar det som sker i början av en förändring och det som är viktigt att tänka på inför en förändring. 2.1 Kommunikation Kommunikation är något som förekommer överallt, hela tiden, i alla länder, i hela världen. Men vad är kommunikation egentligen? Heide et al (2005) menar att kommunikation är överföring av information och beskriver det som en dubbelriktad process som innebär att avsändare och mottagare har kontakt med varandra och kan reagera på varandras budskap. Vikten av att medarbetare förstår och tolkar budskapet eller informationen som är tänkt att förmedla är något som författarna Falkheimer & Heide (2007) trycker väldigt mycket på. Det är en ledare eller sändarens egenskap att förmedla information på rätt sätt som har en kritisk roll i hur information uppfattas. Ledarna eller sändare bör också delta i kommunikationen så mycket det går för att skapa ett flöde av information och kommunikation och en trygghet hos de som blir informerade. Effektiv kommunikation uppnås via tvåvägskommunikation menar Jacobsen & Thorsvik (2014). Detta sker när mottagaren tolkar budskapet i informationen på det sättet som sändaren har tänkt sig eller som sändaren ämnat. Innebörden av att detta är att det uppkommer krav på sändaren. Hen förväntas sätta sig in i mottagarens situation, för mest effektiv effekt på kommunikationen, och det kan vara språk, kultur men framförallt vilka kommunikationskanaler som passar för mottagaren. Orsaker till ej fungerande kommunikation kan va många olika faktorer menar Tonnquist (2016). Han beskriver i sin bok att det finns många orsaker till att kommunikation inte fungerar. Några av exemplen han nämner i sin bok är: Otydligt budskap Ej insatt i mottagarens perspektiv Nödvändig kunskapsnivå saknas hos sändaren 13(56)
14 Fel sätt - kanal, formulering, framtoning Dessa är många bra anledningar som också påverkar kommunikationen som alltid bör tas till hänsyn oavsett organisation eller situation. Val av kommunikationskanal är också något som Tonnquist (2016) nämner i sin bok. Han menar på att val av kommunikationskanal ska passa både syfte och målgrupp och ofta är det aktuellt att använda flera olika kommunikationskanaler för att på bästa sätt nå ut med sitt budskap. Olika kanaler kan vara via telefon, vanliga samtal mellan individer, mail med mera. 2.2 Förändring Johansson & Heide (2008) menar att organisationsförändringar kan vara både strategier, strukturer, kulturer, system och processer. Dessa aspekter är därmed resultatet av själva förändringsprocessen. Författarna menar att begreppet förändring kan definieras och förklaras som både större och mindre ändringar som sker inom organisationer. Johansson & Heide (2008) har genomfört studier på olika företag där företagen står inför en organisatorisk förändring. Författarna har kommit fram till ett resultat som visar att medarbetarna spelar en mycket stor roll för hur förändringens utfall blir. De menar att ledningen på företaget samt chefer bör fokusera mer på att ständigt informera samt interagera medarbetarna under hela förändringsprocessen. Detta för att kunna främja hur processens utfall blir. Eftersom att det är medarbetarna som genomför den faktiska förändringen, spelar chefernas förmåga att vara informativa en mycket stor roll. I de fall där medarbetarna inte vet syftet med förändringen eller kan förknippa sig till den kommande förändringen, är det stor risk att den organisatoriska förändringen inte kommer att lyckas (Johansson & Heide, 2008). 2.3 Berlo s kommunikationsmodell David Berlo s gjorde under 1960-talet en utökning av Shannon och Weavers linjära kommunikationsmodell som kom att kallas SMCR-modellen som tydligt presenterar de olika delarna i en kommunikationsprocess och kan användas för mer effektiv kommunikation och en ännu djupare reflektion över vad som påverkar de olika delarna i processen. De olika bokstäverna som utgör namnet på Berlo s kommunikationsmodell presenterar fyra komponenter som beskriver kommunikationsprocessen. Till skillnad från Shannon och Weavers modell som inte djupdyker lika långt och inte inkluderar just dessa komponenter som vi anser vara kritiska till vårt arbete, valdes Berlo s syn på kommunikationsprocessen. De olika komponenterna i Berlo s modell influeras av olika faktorer som beskrivs nedan och många av komponenterna kompletteras på ett bra sätt med det vi avser att undersöka i studien (se Figur 1) Sender (avsändare) som är den första komponenten är källan och de/dem som skapat och skall skicka iväg meddelandet till mottagaren i andra änden. Källan är början på kommunikationsprocessen och följande faktorer påverkar källan: 14(56)
15 Kommunikationsfärdigheter som innebär att till exempel läsa, prata och skriva. Att kunna kommunicera på olika sätt genom olika färdigheter som ligger hos människan. Attityd eller en inställning i förhållande till mottagaren och motivet förändrar meddelandets betydelse och konsekvens. Kunskap som innebär kunskap om själva meddelandet som ska kommuniceras ut. Finns det mycket kunskap om ämnet från avsändarens håll blir kommunikationen mer effektiv. Socialt system innebär värderingar, övertygelser, religion och regler som påverkar sättet som avsändaren kommunicerar meddelandet, plats och andra omständigheter kan också tillkomma under socialt system. Kultur och kulturella skillnader som kan påverka hur meddelandet är tolkat Message (meddelande) är den information eller mening som ska sändas från avsändaren till mottagaren. Meddelandet kan påverkas av; Innehåll alltså själva innehållet i meddelandet från början till slut. Element som är icke verbala aspekter så som gester och tecken som kan påverka meddelandet. Behandling av meddelandet alltså hur meddelandet skickas, dess förpackning. Struktur som innebär hur meddelandet är strukturerat. Kod som betyder hur meddelandet skickas ex genom video, musik eller annan form Channel (kanal) själva meddelandet måste kunna plockas upp av mottagarens sensoriska system och kan därför involvera syn, ljud, lukt, smak eller beröring. Människan har följande sinnen som plockar upp meddelande; Hörsel - Vi mottar meddelande genom att lyssna och höra. Syn - Vi uppfattar meddelande genom att se. Icke-verbala meddelanden kommer från synen. Känsel - Här kommer också meddelanden från icke-verbal kommunikation som till exempel att hålla i någons hand eller annan beröring. Lukt - Vi samlar information från lukt. Smak - Vi samlar information från smak Receiver (mottagare) som betyder den som ska ta emot meddelandet på andra sidan av kommunikationsprocessen. I en linjär kommunikationsmodell är mottagaren i slutet. Berlo s SMCR-kommunikationsmodell antar att mottagarens tankemönster bör vara i enlighet med avsändarens. Samma faktorer påverkar därför denna komponent alltså kommunikationsfärdigheter, attityd, kunskap, socialt system och kod för att få maximal effekt. Begreppen koda och avkoda i modellen innebär att sändaren kodar meddelandet på det sättet hen vill att meddelandet ska uppfattas och avkoda innebär att meddelandet tas emot av mottagaren (Janse, 2018). 15(56)
16 Figur 1: Berlo s modell för effektiv kommunikation (Brandt & Nilsson 2020) 2.4 Lewins förändringsteori Kurt Lewin har utvecklat en modell som är i relation till organisationsförändringar. Denna modell brukade kallas för trestegsmodellen under 1950-talet. Den förändring som sker är resultatet av jämviktsläget mellan de olika resurserna. De resurser som stöttar förändringen har blivit bättre än de resurser som verkar emot. Detta leder till att organisationen går in ett nytt tillstånd. Lewin menar att vid ett avsiktligt förändringsarbete kan jämviktsläget medvetet bli annorlunda genom att börja med att tina upp det rådande läget. Sedan kan man frysa ner det nya jämviktsläget som förändringen orsakat (Hatch, 2002). Lewins modell argumenterar för att det mänskliga beteendet inom en organisation är grundat på jämviktsläget som bygger på en komplex sammansättning av återhållande och drivande resurser. Kurt Lewin förklarar att ett framgångsrikt förändringsarbete sker i tre bestämda faser: upptining, förändring samt nedfrysning (Burnes, 2004). I vår studie kommer vi endast att relatera vår undersökning till fasen: upptining. Detta eftersom att förändring och nedfrysning är faser som kommer att ske på fallverksamheten i framtiden. Förändringsfasen och nedfrysningsfasen förklaras förklaras grundläggande nedan där ingen djupgående beskrivning görs av faserna eftersom att detta inte är avsett att undersökas i studien Upptining Burnes (2004) förklarar att om ett nytt beteende skall kunna inrättas i en organisation krävs det att det tidigare jämviktsläget först försvinner. Denna förutsättning måste finnas för att en kommande förändring i organisationen skall vara möjlig. I organisationsförändringen är det viktigt att de som är berörda av förändringen känner sig trygga med vad som kommas skall. När det känner sig trygga, kan de acceptera både ny information och även ändra ett gammalt beteende (Burnes, 2004). 16(56)
17 Upptiningsfasen skapar en obalans i jämviktsläget. Detta gör att förändringsarbetet blir lättare då störningarna i stabiliteten minskar motståndet mot den förändring som sker i organisationen. Några sätt att öka förändringsbenägenheten och att minska motstånd är att förse sina medarbetare med exempelvis mer information och utbildningstillfällen. Detta påverkar jämviktsläget till det positiva (Hatch, 2002). Jacobsen & Thorsvik (2002) menar att det är i upptiningsfasen som motivationen för förändringen skapas. Det är i denna fas insikten om att en förändring är nödvändig inför framtiden. I denna fas är det viktigt att organisationen förtydligar vad som skall förändras och vad som inte skall förändras. Detta är viktigt för att minska risken för att medarbetarna ska känna rädsla och motvilja inför förändringen (Jacobsen & Thorsvik, 2002) Förändring I de lägen där det finns motivation och tilltro till förändringen påverkas förändringens riktning. Efter upptiningsfasen befinner sig organisationen i en bristande jämvikt och i förändringsfasen sker de åtgärder som krävs för att kunna genomdriva förändringen (Hatch, 2002). För att en planerad förändring skall kunna lyckas krävs det att förändringsrepresentanterna klarar av att i de större delarna av organisationen skapa en upplevelse av att det finns ett stort behov av en förändring (Jacobsen & Thorsvik, 2014) Nedfrysning I nedfrysningsfasen stabiliseras förändringarna. Här skapas även rutiner och arbetsgruppen stabiliseras i det nya jämviktsläget. Själva huvudpoängen i denna fas är att det nya beteendet i viss mån måste stämma överens med de berördas personligheter, beteenden och arbetsmiljö för att förändringen skall bli bekräftad. Lewins syftar därför på att en lyckad förändring är grundad på arbetsgruppens aktivitet. Om inte gruppens rutiner och normer anpassas efter förändringen kommer inte den personliga förändringen bli permanent (Burnes, 2004). 17(56)
18 2.5 Syntes Figur 2: Modell som illustrerar syntesen av kommunikation och förändringsteori (Brandt & Nilsson 2020) baserat på (Janse, 2018) & (Hatch, 2002). Utifrån Berlo s kommunikationsmodell och Lewins förändringsteori har fallverksamheten studerats. För att förklara studien ytterligare från både ett kommunikationsperspektiv och ett förändringsperspektiv har en syntes gjorts (se Figur 2). En syntes betyder sammansättning (Nationalencyklopedin, 2020). I vår studie innebar denna syntes en sammanslagning av två olika teoretiska ramverk som kunde förklara sambanden mellan kommunikation och förändring i samverkan med verksamhetens problemsituation. I syntesen illustreras de relevanta faktorerna som är inkluderade i modellen som är kritiska för digitaliseringsprocessen och att den ska fungera optimalt. Utifrån kategorierna sändare, meddelande, kanal och mottagare formas själva strukturen av modellen. Förändringsperspektivet har inkluderats och genomsyrar hela modellen med fokus på upptining då fallverksamheten befinner sig i början av en förändring. Feedback inkluderas av anledningen att vi anser att det är en kritisk del för att en förändring ska bli bra. Utan feedback från de som skall ta del av förändringen, i detta fall en digitaliseringsprocess, till de som styr förändringen kan det uppstå olika hinder. 18(56)
19 3 Metod I detta kapitel redogörs hur studien har genomförts. Avsnittet har delats upp i diverse mindre kapitel som innehåller vetenskaplig ansats, datainsamling, urval, genomförande, analys och avslutningsvis tillförlitlighet. 3.1 Vetenskaplig ansats Jacobsen (2002) menar att det finns olika tolkningar av verkligheten. Dessa tolkningar visar på hur individer hanterar teori och empiri vid undersökningar. Jacobsen beskriver dessa som induktiva eller deduktiva ansatser. En induktiv ansats utgår från empiri om verkligheten, utan några förväntningar eller förankring i teori. Utifrån insamlad empiri kan sedan relevanta teorier formuleras. Jacobsen förklarar vidare att en deduktiv ansats innebär att studien utgår från vissa förväntningar om verkligheten genom befintliga teorier, för att sedan samla in empiri och se om verkligheten stämmer överens med förväntningarna. Jacobsen (2002) menar också att det inte är möjligt att vara helt induktiv, då vi människor alltid utgår från vissa förväntningar och antaganden av ren naturlighet. Vi är inte en blankt papper utan att ha förväntningar om omvärlden. Alvesson & Sköldberg (2008) påpekar dock svårigheten med att forcera in all forskning i någon av dessa två ansatser. Som ett alternativ beskriver de en abduktiv ansats som innebär en kombination av induktiv och deduktiv ansats. Vid användning av en abduktiv ansats kan litteratur inom det valda forskningsområdet ligga som grund till källa för inspiration, varifrån kunskap om mönster och strukturer inhämtas och kan i sin tur skapa ökad förståelse vid analys av empiri (Alvesson & Sköldberg, 2008). Då en kombinering av induktiv och deduktiv ansats passar vår studie bättre, genom att blanda forskningsstrategier, har vi baserat våra kvalitativa och kvantitativa undersökningsfrågor på teoretiska ramverk men samtidigt analyserat och hittat mönster samt ställt resultaten mot teorin. En kvantitativ metod ger ett resultat som går att kvantifiera och innehåller mer siffror och mätbara värden till skillnad från den kvalitativa metoden som ger ett mer nyanserat svar och fokuserar på fördjupning. Vi har valt att använda triangulering i vår uppsats, vilket innebär en blanding av både kvalitativa och kvanitativa metoder. Triangulering innebär att samla in och jämföra data från flera olika källor. Samtidigt som den är ett vanligt val inom kvalitativa studier, är den också viktig för alla former av empirisk forskning. Triangulering bidrar till att skapa en ökad validitet för studien, eftersom resultatet av en metod kan kompletteras genom att använda en metod till (Denscombe, 2009). 3.2 Undersökningsfrågornas utformning utefter de valda teorierna Förändring I den kvantitativa undersökningen med den valda insamlingsmetoden webbenkät, ställdes totalt nio frågor till medarbetarna, där de första tre frågorna är grundläggande frågor som inte är grundade på någon teori, utan användes för att få huvudsaklig 19(56)
20 information om respondenterna. Följande frågor är ställda baserat på att undersöka inställningen till förändringen under upptiningsfasen utifrån Lewins förändringsmodell: Tror du ditt arbetssätt kommer förändras inom de närmsta åren med hjälp av digital utveckling så som nya datorprogram och eller andra digitala verktyg? Hur ställer du dig till en förändring med ett mer digitalt arbetssätt med nya datorprogram och verktyg? Kommunikation Följande frågor från webbenkäten undersökte medarbetarnas relation till kommunikationen inom fallverksamheten, där fokus främst låg på kommunikationen i relation till mottagarrollen. Syftet med frågorna var att undersöka hur mottagarens tankemönster ser ut i relation till sändaren i kommunikationen. Frågorna som ställdes fokuserar på faktorerna kunskap och attityd som mottagare i kommunikationen baserat på Berlo s modell. Kunskap: Vad skulle du vilja bli bättre på i ditt digitala arbetssätt? Hur anser du att din nuvarande digitala kompetens är? På vilket sätt är det lättast för dig att lära dig nya saker och ta till dig ny kunskap, exempelvis om hur du använder datorn i arbetet och om nya program? Attityd: Vad är viktigt för dig när du ska lära dig nya saker? Till exempel: användning av system, verktyg etc inom organisationen Djupintervjuer Under den kvalitativa undersökningen med insamlingsmetoden semistrukturerade telefonintervjuer, ställdes totalt åtta frågor som på ett djupare plan undersökte mottagarnas (medarbetarnas) uppfattningar om förändringen och kommunikationen kopplat till digitaliseringen. Under djupintervjuerna ville vi bland annat undersöka hur informanterna ställde sig till förändringen, hur de upplevde att kommunikationen fungerat inför kommande digitaliseringsprocess, på vilket sätt de fått information och genom vilken kommunikationskanal de fått informationen. Syftet med intervjuerna var även att jämföra uppfattningarna mellan förvaltningarna för att analysera jämförelser och likheter. 20(56)
21 3.3 Datainsamling De datainsamlingstekniker vi har använt oss av för att samla empiri i denna studie är webbenkät och semistrukturerade telefonintervjuer Webbenkät Ett webbaserat frågeformulär, också kallat webbenkät, användes då fysiska pappersenkäter inte var relevant i denna undersökning. Eftersom det skickades ut en förfrågan via mail till 2041 anställda om att delta i webbenkäten, skulle det inte heller finnas möjlighet att göra detta fysiskt med den tidsmarginal vi anpassade oss efter. En webbenkät får en betydligt större spridning och genererar en högre generaliserbarhet (Jacobsen, 2002). Den finns en form av webbenkät som kallas publik enkät. En publik enkät sänds ut utan att ha riktig kontroll över vem som svarar till exempel via Facebook. Vi har använt oss av en typ en enkät där det bestämdes i förväg vilka enkäten skulle skickas ut till via . En enkät som ska ge svar som är enklare att analysera och sammanställa bör ha standardiserade frågor, vilket innebär att frågor och svarsalternativ är samma för alla som besvarar enkäten (Jacobsen, 2002). Datainsamlingen inleddes med en enkätundersökning. Enkätundersökningen (kvantitativ) har i denna studie använts som ett underlag och som en första inblick över hur medarbetarnas inställning till förändringen är och hur de upplever att kommunikationen inför förändringen har fungerat. Det huvudsakliga syftet med webbenkäten var att inhämta information om hur medarbetarnas upplevelses inför förändringen är. Resultatet från webbenkäten användes sedan som en grund för att utforma djupintervjufrågor i den kvalitativa undersökningen, där vi undersöker de personliga tankarna och känslorna som medarbetarna har inför kommande digitalisering. Från webbenkäten kunde vi inhämta information och därmed få ett utgångsläge att arbeta vidare med. Webbenkät användes för att få ett mer generaliserbart resultat än att bara använda sig av djupintervjuer Semistrukturerade telefonintervjuer Telefonintervjuer som kvalitativ metod valdes. Ursprungligen planerades att genomföra intervjuerna på kommunen men under försvårande omständigheter på grund av Covid-19, valdes det näst bästa alternativet i form av telefonintervjuer. Den semistrukturerade intervjun utgår ifrån ett visst antal förberedda frågor som ställs till informanterna och följdfrågorna som ställs, beror på informantens svar. Den här strukturgraden är flexibel men ger ändå möjlighet till jämförelse mellan olika intressenters syn på samma frågor. Frågorna behöver inte komma i exakt ordning och intervjuprocessen är väldigt flexibel (Bryman, 2011). Till skillnad från en annan intervjumetod som kallas strukturerade intervjuer, där frågorna är fasta och inte kan anpassas till följdfrågor eller hur situationen ser ut just då, används just semistruktur för att kunna fortsätta djupare in i frågorna och anpassa till kontext och individ (Bryman, 2011). De semistrukturerade intervjufrågorna i denna studie är utformade och baserade på det resultat som vi tagit del av från webbenkäten. Den kvalitativa undersökningen fungerar som ett komplement till den kvantitativa undersökningen där syftet var att kombinera dessa undersökningsmetoder för att få en helhetsbild. I djupintervjuerna samlas den kvalitativa datan in och jämförelser mellan informanterna som deltog i intervjuerna görs. 21(56)
22 3.4 Urval Undersökningens population bygger på de som arbetar på kommunen och de olika förvaltningar som deltog i studien. Av populationen brukar inte alla individer inkluderas, då det kan omfatta flera tusen om det är ett stort företag. Detta gäller även om populationen för undersökningen är för stor. Urval har stor betydelse i undersökningar av alla slag då det avgör vilka som valts och varför. Representativt urval brukar förknippas med större enkätundersökningar och användandet av kvantitativ data. Det innebär ett genomsnitt av befolkningen och matchar befolkningen genom att vara en blandning av människor. Urvalet ska omfatta alla relevanta faktorer, variabler, och händelser. Information från representativt urval tillåter forskaren att dra giltiga slutsatser i den totala forskningsgruppen (Denscombe, 2014). Jacobsen (2002) menar att olika urvals- kriterier självklart kan kombineras. Urvalet avgörs av syftet med undersökningen: vilken typ av information studien vill få fram styr vilka enheter och personer som ska kontaktas (Jacobsen, 2002). Till intervjuerna i vår studie har ett ändamålsenligt urval använts. Här bygger man på principen att man kan få ut bästa möjliga information genom att välja objekt baserat på deras egenskaper. Med hjälp av handledare på fallföretaget valdes nio informanter med olika arbeten i olika åldrar och olika kön, fyra kvinnor och fem män. Urvalet baserades också på att välja tre per den förvaltning som valdes ut att fortsätta delta i vidare intervjuer. Möjligheten att välja informanter själva var inte möjligt då all kontakt skett genom mail och telefonkontakt med handledarna. På grund av Covid-19 kunde vi inte heller besöka kommunen och därav fick ge över ansvar till handledare att välja informanter med de olika egenskaper som nämndes. 3.5 Genomförande Webbenkät Webbenkät- och djupintervjufrågorna utformades under olika faser med utgångspunkt i de valda teorierna för att undersöka hur medarbetarnas relation till kommunikation och förändring är på fallverksamheten i samband med kommande digitaliseringsprocess. Ett första utkast gjordes av frågorna, som sedan testades av de två handledarna på kommunen. Av den återkoppling som vi fick från det utkastet, omformulerades en del frågor så att dem blev anpassade för att alla skall kunna svara på dem. Frågorna reviderades för att sedan återigen skickas till handledarna för avstämning. Några ytterligare ändringar gjordes sedan av frågorna innan de blev godkända av handledarna samt universitetshandledaren. Utöver avstämningen med handledarna utgick vi från några principer som Bickman & Rog (2010) nämner i sin bok Applied Social Research Methods. Författarna menar att när ett frågeformulär utformas bör inte alternativet för öppna frågor allt för ofta finnas med, då det antingen kan leda till ointresse att svara och att svarsfrekvensen blir mindre. Detta har vi haft i åtanke och därför inte använt oss av öppna frågor i webbenkäten. 22(56)
23 När frågorna var färdigställda, gjordes enkäten tillgänglig via en internetlänk. Vi tog kontakt med de personer som skulle hjälpa oss att sprida enkäten på deras förvaltningar. Ett påminnels fick skickas ut till de ansvariga personerna för ett konstaterande att de mottagit mailet. Webbenkäten fanns tillgänglig under två veckor. I webbenkäten som tilldelats 2041 personer via mail, kan inget fastställande göras om att alla de 2041 tillfrågade har öppnat eller läst det inkomna mailet. Det vi kan svara på är att 610 personer har deltagit, vilket motsvarar 29,7%. Från Utbildningsförvaltningen deltog 938 st respondenter, Serviceförvaltningen 497 st, Kommunledningskontoret 324 st, Samhällsbyggnadskontoret 122 st, och Kultur- och fritidsförvaltningen 160 st Djupintervjuer När webbenkäten avslutades analyserades svaren från enkäten och utformning av frågor till djupintervjuerna påbörjades. De frågor som ställdes under djupintervjuerna är baserade på de svar som inkommit från enkäten. Under djupintervjuerna var syftet att undersöka medarbetarnas personliga tankar och känslor kring förändringen som kommer med digitaliseringen. Syftet var att lyfta fram de tankar som finns kring kommande digitaliseringsprocess och hur medarbetarna tror att deras arbetssätt kommer att förändras. Nio stycken djupintervjuer genomfördes med tre informanter från tre utvalda förvaltningar. De tre förvaltningarna som skulle undersökas djupare, valdes ut i samråd med handledaren från kommunen. Intervjuerna utfördes via telefon och de som blev intervjuade hade möjlighet att befinna sig var de ville, under de rådande omständigheterna. Hade intervjuerna utförts på fallverksamheten hade en bekväm och bekant miljö valts. Jacobsen (2002) menar att intervjuer som sker i en, för informanterna, bekväm miljö får dem att slappna av. Intervjuerna bokades antingen några dagar innan eller samma dag då vi gav stort utrymme för intervjudeltagarna att själva välja när de passade dem. Majoriteten av intervjuerna utfördes på ett spann mellan minuter. Innan intervjuerna genomfördes bestämde vi oss för att en av oss skulle skriva vad informanten sa medan den andra ställde frågorna och höll i intervjun. När intervjuerna närmade sig ett avslut, stämde vi av gemensamt om det var något svar som från informanterna som kändes ofullständigt. På så sätt kunde vi komplettera med detaljer och reda upp oklarheter under intervjuerna om informanterna varit för svävande i sitt svar eller om de hade pratat för fort under vissa frågor. Efter varje avslutat intervju tackade vi informanterna för deras deltagande samt att vi påminde dem om att allting som sades under intervjun kommer att vara anonymiserat i vår studie. 23(56)
24 3.6 Analys Empirin som samlats in från webbenkäterna analyserades först genom en övergripande granskning av svaren. Vi gick igenom fråga för fråga och konstaterade vad svaren generellt påvisade, vilka frågor som utmärkte något speciellt, om det fanns alternativ inom frågorna som inte hade valts alls och om det var något annat som utmärkte sig. Svaren lästes igenom många gånger av båda för att säkerställa att ingen av oss missat något viktigt som sedan skulle ligga till grund för intervjufrågornas senare utformning. Materialet från intervjuerna valdes att analyseras utifrån olika steg som kan likna en tematisk analys, som är en kvalitativ analyseringsmetod för att identifiera, analysera och beskriva teman/kategorier i ett insamlat datamaterial. En fördel med denna metoden är att den är fri från att förhållas till en teoretisk ram, den är alltså en flexibel metod att använda (Braun & Clarke, 2006). Alla olika steg som ingår i den ursprungliga metoden användes inte till punkt och pricka men analysmetoden användes till den mån det behövdes och anpassades efter vår studie. Första steget för oss innebar att göra sig bekant med materialet som samlats in. Detta gjordes genom att renskriva allt material från intervjuerna, materialet delades upp att renskrivas genom att skriva om den vi själva hade skrivit ned under intervjuerna. En av oss skrev medan den andra höll i intervju. Materialet lästes sedan också om på nytt många gånger för att få en så klar bild som möjligt av svaren. Efter första steget delade vi in materialet i kategorier som baserades på vilka förvaltningar de olika intervjudeltagarna ingick i då intresset låg i att se hur de olika förvaltningarna skiljde sig åt i de olika frågorna vi ställde samt frågeställningarna i studien. Vi analyserade också materialet utifrån hur det passade in i de olika faktorerna som ingick i Berlo s kommunikationsmodell som var en av våra valda teoretiska ramverk. Även om tematisk analys tillåter en flexibel analys utan grund i teori så underlättade det för oss att inkludera den teoretiska biten redan i analysen, då resultaten kopplas till teorin i senare skede. Nästa steg innebar kodning av materialet. Då vi redan hade tänkt ut vad för kategorier vi ville dela in empirin in i kunde vi lättare läsa ut koder vi letade efter från att läsa materialet i förra steget. Vi pratade kontinuerligt med varandra under hela analysprocessen för att se att vi var på samma spår och plockade ut samma detaljer. Alla samband, viktiga detaljer, variabler och mönster analyserades och plockades ut för vidare presentation i en sammanställning. Figur 3: Illustration av analysen (Brandt & Nilsson 2020) 24(56)
25 3.7 Tillförlitlighet För att kunna ge en rättvis bild av den verklighet som har studerats i studien måste undersökningarna som görs vara möjliga att undersöka, för att i sedan i nästa steg kunna försäkra sig om att resultatet håller en god kvalitét. Hur detta kan göras, är att observera de båda faktorerna validitet och reliabilitet under studiens utformning samt under genomförandet. Det som reliabiliteten visar är hur det resultat som framkommit i studien är trovärdigt samt tillförlitligt. Under kvalitativa undersökningar finns det en risk att intervjuareffekten kan påverka reliabiliteten. Med intervjuareffekten menas att personen som genomför intervjuerna kan komma att göra intryck på resultatet genom sin fysiska närvaro. Att informera om samtycke och rätten till privatliv, fungerar som de främsta aspekterna att ta hänsyn till vid en undersökning (Jacobsen, 2002). Under den kvalitativa undersökningen har vi inte träffat personerna vi intervjuat. Därför har vi inte kunnat påverka resultatet genom vår fysiska närvaro. Vi har också under denna studie på ett tydligt sätt informerat de personer som deltagit i djupintervjuerna att inga av deras personuppgifter kommer redogöras i studien. Detta var något som gjordes inför djupintervjuerna samt att vi påminde informanterna efter avslutade intervjuer att vi inte kommer att använda deras uppgifter i studien och att deras deltagande är anonymiserat. Något som är viktigt i en undersökning är att på ett korrekt och genuint sätt framställa den insamlade data som erhållits i studien (Jacobsen, 2002). I denna studie har vi genomfört intervjuerna tillsammans och vi båda har alltid deltagit under de nio intervjutillfällena. Efter varje avslutad intervju, kontrollerade vi så att rätt fråga hade fått rätt svar och om det var någon svar som uppfattats som otydligt, diskuterade vi detta med informanterna. På så sätt kunde vi reda ut eventuella otydligheter under intervjutillfällena. Detta ledde till att vi kunde stärka validiteten i studien då vi alltid utgick efter att genomföra intervjuerna tillsammans båda två och därmed kunde få en gemensam uppfattning om den data som samlades in. Jacobsen (2002) menar att ett stort problem vid urvalsundersökningar är det som kallas bortfall av enheter. Alla slags bortfall påverkar våra möjligheter att kunna generalisera från urval till population. Det finns olika orsaker till bortfall som exempelvis att personen inte har fått ett mail som skickats ut eller att personen i fråga har kastat mailet. Det kan också vara så att man får tag på personerna men att de inte förmodar sig att svara. Detta kan bero på att personer oftast kastar mailet eller formuläret i papperskorgen eftersom de inte anser att de är speciellt intressant (Jacobsen, 2002). I denna studie, relaterat till bortfall, kan vi inte fastställa att de 2041 personer som blivit erbjudna att delta i webbenkäten, har öppnat eller läst mailet som skickades ut. Detta innebär att vi kan relatera till det Jacobsen (2002) menar att personer kastar mail om de inte anser att de är intressant att svara på. I denna studie har vi fått 610 svar av 2041 tillfrågade, men inget konstaterande kan göras om att det finns ett bortfall på 1431 personer, eftersom att vi inte kan svara på om de har öppnat eller läst mailet som sändes ut. 25(56)
26 3.8 Etiska överväganden Informanterna och respondenterna i denna studie har deltagit frivilligt i den kvantitativa och kvalitativa undersökningen. Via mailkontakt med de ansvariga som skickade ut mail till medarbetarna på deras förvaltning, bad vi samtliga om att de skulle informera medarbetarna om att deras deltagande i enkäten var anonymt. Detta innebar att samtliga respondenter som deltog i enkäten visste att deras deltagande var anonymt redan innan de valde att delta i undersökningen. Innan samtliga djupintervjuer genomfördes påminde vi informanterna om att även deras deltagande var anonymiserat. Efter varje avslutad intervju upprepade vi återigen information om att inga känsliga uppgifter eller namn på de informanter som deltagit, kommer att publiceras. Innan djupintervjuerna genomfördes blev vi tilldelade informanternas namn och vilken förvaltning de arbetade på. Därför var det extra viktigt under djupintervjuerna att påminna informanterna om att deras deltagande var anonymt, både innan intervjun och efter avslutad intervju. Varken kommunens namn eller kön på respondenter eller informanter nämns i studien för ytterligare anonymitet. 26(56)
27 4 Resultat I detta kapitel presenteras den insamlade empirin som ett resultat av den kvantitativa och kvalitativa undersökningen av studien. 4.1 Empiri Vi har gjort en undersökning via en webbenkät som sändes ut till totalt 2041 anställda på fallverksamhet fördelat mellan de olika förvaltningarna som ska genomgå en digitalisering av deras nuvarande arbetssätt och börja använda nya digitala verktyg. Digitaliseringen i fallverksamheten innebär dessutom att anställda ska ha kunskaper om att söka information, kommunicera och interagera digitalt. De 610 svar som kom in presenteras i detta kapitel. Frågorna är baserade på olika områden som är relevanta för vår studie och den grund för vidare och djupare undersökning genom djupintervjuer. Intervjuerna presenteras sedan som tre separata sammanställningar från de tre olika förvaltningarnas respektive informanter Webbenkät Webbenkäten bestod av nio frågor, varav de första tre är grundläggande frågor om ålder, arbetsplats samt hur många år medarbetaren arbetat inom kommunen. Vi har genomfört en webbenkät där 610 respondenter har svarat av 2041 tillfrågade. Figur 4: Ålder på respondenterna Fråga 1 Åldern år utgör 28% av respondenterna från webbenkäten följt av år som utgör 27,5% (se Figur 4). Respondenterna som är mellan år utgör cirka 26% och respondenterna som är mellan år utgör cirka 16%. De minsta antalet respondenter som endast utgör 2,1% är mellan år. Av de 610 personer som 27(56)
28 deltagit i enkäten är de flesta mellan år och minst antal respondenter är mellan år. Figur 5: Förvaltning respondenterna arbetar inom Fråga 2 Med en majoritet på cirka 41% arbetar de flesta av respondenterna på Serviceförvaltningen följt av cirka 26% som arbetar på Kommunledningskontoret (se Figur 5). 13% av respondenterna arbetar på Samhällsbyggnadskontoret och cirka 11% på Kultur- och fritidsförvaltningen. 9,5% arbetar på Utbildningsförvaltningen. Figur 6: Hur länge respondenterna arbetat på kommunen Fråga 3 Majoriteten på cirka 44% av respondenterna i webbenkäten har arbetat på kommunen 10 år eller längre (se Figur 6). Cirka 19% har arbetat i 5-10 år och cirka 17% har arbetat 1-2 år inom kommunen. Drygt 16% av respondenterna har arbetat 3-5 år och endast drygt 4% har arbetat 6 månader eller mindre på kommunen. 28(56)
29 Figur 7: Fråga om respondentens arbetssätt kommer förändras inom de närmsta åren Fråga 4 80,3% tror att deras arbetssätt kommer att förändras inom de närmsta åren med hjälp av digital utveckling som nya datorprogram eller andra digitala verktyg (se Figur 7). 9,8% av respondenterna trodde inte att deras arbetssätt kommer att förändras och 9,8% svarade att de inte visste om arbetssättet kommer förändras eller ej. Figur 8: Hur respondenterna ställer sig till nya digitala verktyg och program Fråga 5 I denna fråga fick de besvara hur de ställde sig till ett mer digitalt arbetssätt. 73% ser förändringen till ett mer digitalt arbetssätt som något positivt (se Figur 8). 17% av respondenterna har ingen åsikt om det och 10% ser det som något jobbigt. Av resultatet framgår det att majoriteten är positiva till förändringen men att ändå 10% av respondenterna ser det som negativt och jobbigt. 29(56)
30 Figur 9: Hur lär sig respondenterna lättast nya saker och tar till sig ny kunskap Fråga 6 I denna fråga fick respondenterna möjlighet att ge fler svar än ett på hur de lättast lär sig nya saker och tar till sig kunskap (se Figur 9). 357 st (58,5%) valde utbildning i form av fysiskt föreläsning. 323 st (53%) valde utbildning i form av en instruktionsvideo och 254 st (41,6%) valde workshop (arbeta i grupper). Figur 10: Vad skulle respondenterna vilja bli bättre på i det digitala arbetssättet Fråga 7 I denna fråga fick respondenterna möjlighet att ge fler svar än ett på vad de skulle vilja bli bättre på i deras digitala arbetssätt (se Figur 10). 52 st (10,2%) svarade mailhantering (svara/ta emot mail). 372 st (61%) svarade specifika system som används. 118 st (19,3%) svarade allmän användning av dator. 30(56)
31 Figur 11: Hur anser respondenterna att deras nuvarande digitala kompetens är Fråga 8 Denna fråga besvarade hur respondenterna upplever sin egen digitala kompetens (se Figur 11). 70,3% svarade att deras kompetens låg på en medelnivå. 19,7% svarade att deras kompetensnivå var hög. 8,7% svarade att deras kompetensnivå var basic och tillsist 2% svarade att de saknade digital kompetens. Figur 12: Vad är viktigast när respondenten ska lära sig nya saker som system eller verktyg Fråga 9 Fråga 9 besvarar vad som är viktigt när respondenterna skulle lära sig nya saker som användning av system och verktyg inom organisationen (se Figur 12). Här kunde också fler val väljas än ett. 218 st (35,7%) svarade att det är viktigt att det är enkelt språk och enkla termer. 173 st (28,4%) svarade att det är anpassat efter mig och min kunskapsnivå. 339 st (55,6%) svarade att de får möjlighet att öva själv. 390 st (63,9%) svarade att de vet vem de ska fråga om de behöver hjälp och har frågor. 417 st (68%) svarade att det är viktigt att de ser att det kommer till nytta i deras tjänst. 31(56)
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merÖkat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Läs merKvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?
Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande
Läs merFörändringsledning Hur långt har vi kommit?
Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning har under de senaste åren blivit mer och mer etablerat både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Det vi, som har arbetat som förändringsledare
Läs merKvalitativa metoder II
Kvalitativa metoder II Tillförlitlighet, trovärdighet, generalisering och etik Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt
Läs merRubrik Examensarbete under arbete
Dokumenttyp Rubrik Examensarbete under arbete Författare: John SMITH Handledare: Dr. Foo BAR Examinator: Dr. Mark BROWN Termin: VT2014 Ämne: Någonvetenskap Kurskod: xdvxxe Sammanfattning Uppsatsen kan
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merStudenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg
Läs merRutiner för opposition
Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter
Läs merSocial innovation - en potentiell möjliggörare
Social innovation - en potentiell möjliggörare En studie om Piteå kommuns sociala innovationsarbete Julia Zeidlitz Sociologi, kandidat 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merExamensarbete i Informatik. Kandidatexamen inom Informationslogistik. Institutionen för informatik
Institutionen för informatik Examensarbete i Informatik Kandidatexamen inom Informationslogistik Intern kommunikationsstrategi i bemanningsföretag En kvalitativ studie om hur konsulter och konsultchef
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator
version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merDELAKTIGHET OCH LÄRANDE
HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias
Läs merVäl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg
Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning
Läs merRiktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
Läs merKvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna
Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera
Läs merKvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna
Kvalitativ design Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ design Kvalitativ metod Ord, texter
Läs merSammanställning av kursutvärdering
Kursutvärdering P O Ågren per-olof.agren@umu.se Vårterminen 2017 Sid 1 (13) Sammanställning av kursutvärdering Examensarbete i informatik, 15 hp, VT 2017 Kursansvarig: Per-Olof Ågren Samlad bedömning 1
Läs merKommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1
Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång
Läs merKriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten
Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).
Läs merFramsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4
Läs merBedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor
Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier Gerd Ahlström, professor Bedömning av kvaliteten En välskriven artikel the EQUATOR Network website - the
Läs merFörändringskommunikation gör det svåra enkelt
Förändringskommunikation gör det svåra enkelt Förändringskommunikation gör det svåra enkelt Catrin Johansson Docent Mittuniversitetet Omfattning kontinuerliga små förändringar omvälvande stora förändringar
Läs merMEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte
MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån
Läs merBakgrund. Frågeställning
Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå
Läs merKritisk reflektion av använd teori för införande av digitala teknologier, Tidsläckage Teorin.
Examensarbete Magisterprogrammet Digital Affärsutveckling, kurs uppgift 3 teori-reflektion. Kritisk reflektion av använd teori för införande av digitala teknologier, Tidsläckage Teorin. Författare: Magnus
Läs merAnnette Lennerling. med dr, sjuksköterska
Annette Lennerling med dr, sjuksköterska Forskning och Utvecklingsarbete Forskning - söker ny kunskap (upptäcker) Utvecklingsarbete - använder man kunskap för att utveckla eller förbättra (uppfinner) Empirisk-atomistisk
Läs merMetodologier Forskningsdesign
Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merVetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion
Vetenskapsmetod och teori Kursintroduktion Creswell Exempel Vetenskapsideal Worldview Positivism Konstruktivism/Tolkningslära Kritiskt (Samhällskritiskt/ Deltagande) Pragmatism (problemorienterat) Ansats
Läs merHur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter.
Medieanalys 3 Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter. Medievanor Datainsamling Vetenskapligt ta fram underlag: Statistik Intervjuer
Läs merPrestation Resultat Potential
Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och
Läs mersamhälle Susanna Öhman
Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det
Läs merImplementering, uppföljning och förbättringsarbete.
Implementering, uppföljning och förbättringsarbete www.uppdragpsykiskhalsa.se Vilka är vi i rummet idag? Presentera kort: Namn, organisation Hur du idag kommer i kontakt med utveckling och uppföljning
Läs merFörankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet
Läs merVision. Vision. Vision. Framgångsrikt förändringsarbete med OBM
Framgångsrikt förändringsarbete med OBM SWABAs höstträff 2018!1 Varför är det viktigt att förändra? Vad skall uppnås med förändringen? Hur kommer förändringen att påverka de berörda? Hur uppfattas/begrips
Läs merXxxx Kommunicera förändring
Kommunicera förändring Sida 1 Kommunicera förändring, syfte Skapa förståelse för förändringen och det bakomliggande behovet Skapa vilja till förändring T Ä N K P Å Om programarbetsformen används, så arbetar
Läs merBetygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3
Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.
Läs merForskningsprocessens olika faser
Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde
Läs merInteraktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2
Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en
Läs merUtveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj
Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Vitalis 21 maj Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Ylva Trolle Lagerros, Överläkare, Överviktscentrum,
Läs merTieto PPS AH146, 2.0.1, Xxxx Leda förändring. Sida 1
Leda förändring Sida 1 Utveckling av en organisations verksamhet mot nya mål innebär alltid att arbetssituationen för de medarbetare som ingår i verksamheten behöver förändras. För att lyckas måste de
Läs merEn sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner
En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:
Läs merKursintroduktion. B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017
Kursintroduktion B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017 People build up a thick layer of fact but cannot apply it to the real world. They forget that science is about huge, burning questions crying
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator
version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel
Läs merEstetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska. Susanna Forsberg. En skola för alla. att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom. A School for Everyone
Estetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska Susanna Forsberg En skola för alla att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom A School for Everyone helping children with ADHD and Aspergers syndrome. Examensarbete
Läs merKursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling
Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt
Läs merMetoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet
Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem
Läs merFörändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga
Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin
Läs merVAD ÄR KOMMUNIKATION?
KOMMUNIKATION VAD ÄR KOMMUNIKATION? Ordet kommunikation VAD ÄR kommer KOMMUNIKATION? från det latinska ordet communis och betyder att dela eller att göra gemensam. Kommunikation är förmågan att dela information
Läs merKOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL
KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor
Läs merSocionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget
Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta
Läs merAristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet
Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna
Läs merFORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori
Linnéuniversitetet Institutionen för informatik FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Läsåret 2013/2014 Lärare: Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Päivi Jokela paivi.jokela@lnu.se Examinator:
Läs merPSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1101 Organisationspsykologi, 30 högskolepoäng Organizational Psychology, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2015-09-23
Läs merTitel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold)
Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) SUBTITLE - Arial 16 / 19 pt FÖRFATTARE FÖRNAMN OCH EFTERNAMN - Arial 16 / 19 pt KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY ELEKTROTEKNIK OCH DATAVETENSKAP
Läs merElisabet Alhqvist Kungl. biblioteket
Elisabet Alhqvist Kungl. biblioteket Lotta Åstrand Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket 83 % 75 % 24 % Förväntar sig stora förändringar i framtiden Bedriver förändring informellt, ad hoc eller
Läs merKristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH
Att välja metod några riktlinjer Kristina Säfsten TD, Universitetslektor i produktionssystem Avdelningen för industriell organisation och produktion Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) Det finns inte
Läs merKvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?
06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor
Läs merWriting with context. Att skriva med sammanhang
Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer
Läs merDet är skillnaden som gör skillnaden
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt
Läs merKarlstads Teknikcenter. Examensarbete Hospitering Att arbeta över gränserna. Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2018 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA16 2018-09-11
Läs merFallstudier. ü Ett teoretiskt ramverk kan vägleda i datainsamligen och analysen
Fallstudier Fallstudier Studieobjekt: Samtida fenomen/företeelser i deras verkliga miljö Djupgående undersökning Exempel på forskningsfrågor: Hur? Varför? Forskaren styr eller kontrollerar inte studieobjektet
Läs merMÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET)
ENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig
Läs merFöreläsning 2: Introduktion till utvärdering varför ska vi utvärdera?
Föreläsning 2: Introduktion till utvärdering varför ska vi utvärdera? FSR: 1, 2, 5 Rogers et al. Kapitel 13 (e/3: 12-13) 160401 Intro utvärdering 2 Översikt Att kunna om utvärdering Observation, kort repetition
Läs merMedieanalys 3. Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter.
Medieanalys 3 Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter. 1 Medievanor Datainsamling Vetenskapligt ta fram underlag: Statistik Intervjuer
Läs merAnalysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.
Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merMichal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research
Michal Drechsler Karlstad University michal.drechsler@kau.se SMEER Science Mathematics Engineering Education Research PCK PCK is involved in knowing what knowledge is relevant, Re-constructing the knowledge
Läs merSkriv uppsatsens titel här
Examensarbete i Datavetenskap (Ange vilken nivå av uppsats det gäller) Skriv uppsatsens titel här Skriv uppsatsen undertitel här Författare: Namn Namnsson Handledare: Namn Namnsson Termin: HT99 Kurskod:
Läs merSom man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar
Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Kvalitativa data Helene Johansson, Epidemiologi & global hälsa, Umeå universitet FoU-Välfärd, Region Västerbotten
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merExamensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå
Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt
Läs merSyns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag
Läs merInternkommunikation vid förändringsarbete En djupstudie av ett enskilt fall
Institutionen för informatik Examensarbete i Informatik Kandidatuppsats inom Informationslogistik Internkommunikation vid förändringsarbete En djupstudie av ett enskilt fall Författare: Monica Axeldahl
Läs merrev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t
rev ere s e e r e f l e c t a c t Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede Syftet Syftet med nedan beskrivna program är att etablera arbetssätt,
Läs merHur leder vi transformationer?
Hur leder vi transformationer? Offentlig chef 14 mars 2019 #offentligchef @gaialeadership Vad är transformation? Hur leder vi en transformation? 7 steg för en lyckad transformation I think there are good
Läs merCollaborative Product Development:
Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen
Läs merLandscape LM-Lantbruk. Att skapa motiverade medarbetare som arbetar enligt lagda strategier
Att skapa motiverade medarbetare som arbetar enligt lagda strategier 1 Agenda Lite gott och blandat Forskning och benchmark Vägen till resultatet Kommunikativa målbilder Case: Öka chefens kommunikativa
Läs merIntro utvärdering
Föreläsning 2: Introduktion till varför ska vi utvärdera? FSR: 1, 2, 5 Rogers et al. Kapitel 13 (e/3: 12-13) 2 Översikt Att kunna om Observation, kort repetition Iterativ Det som påverkar Tänkbara syften
Läs merFrågor och svar avseende upphandling av ramavtal avseende konsulter för utredningar, undersökningar och analyser
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2011-10-31 Dnr: 11-8652 1(6) Administrativa avdelningen Anna-Karin Hellsten anna-karin.hellsten@pts.se Frågor och svar avseende upphandling av ramavtal avseende konsulter
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merKommuners Öppna Ledarskapsprogram
Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.
Läs merBetygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14
Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt
Läs mer1IK430 Brukarorienterad design
1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,
Läs merSärskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad
Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merKVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N
KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer
Läs merUTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN
UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,
Läs merMobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas.
Forskningsmetoder på kandidatnivå 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 21FK1C, AE1VB1 Tentamen ges för: Tentamensdatum: 180324 Tid: 09.30-15.30 Hjälpmedel: valfria metodböcker, inbundna eller i pappersformat,
Läs merRAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR
RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten
Läs merIntervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar
2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i
Läs merSvenska som andraspråk
Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare
Läs merSyftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring.
Introduktion till MI Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring. Här följer en kort presentation av vad ett motiverande samtal kan vara genom att placera samtalsguiden
Läs merCHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
Läs merHem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07
Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde
Läs merSecond handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)
Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens
Läs mer