Planeringsdirektiv med budgetram att yttra sig om inför beslut om Region Skånes budget och verksamhetsplan 2017 med plan för åren 2018 till 2019

Transkript

1 Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Kontakt: Åsa Adolfsson Datum Planeringsdirektiv med budgetram att yttra sig om inför beslut om Region Skånes budget och verksamhetsplan 2017 med plan för åren 2018 till 2019

2 Innehå llsfö rteckning INLEDNING... 3 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR SKÅNE (RUS)... 4 REGION SKÅNES VISION OCH MÅL... 5 Region Skånes löfte till medborgarna... 5 Strategiska mål... 5 UPPDRAG TILL MAJORITETSÄGDA BOLAG... 6 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI... 7 Ekonomiska förutsättningar för planperioden... 7 Regionbidrag... 8 INVESTERINGAR INFORMATION OM TIDPLAN FÖR FORTSATT ARBETE Bilagor: Investeringar fördjupad beskrivning av ramar skickas separat till berörda förvaltningar Mall för yttrande till nämnder Mall för yttrande till bolag 2

3 Inledning Planeringsdirektivet riktar sig till Region Skånes nämnder och bolag. Direktivet innehåller planeringsförutsättningar för i form av Region Skånes vision och strategiska mål men även de långsiktiga planeringsförutsättningar som nämnder och bolag har att förhålla sig till. Direktivet anger inriktningen oavsett var man befinner sig i organisationen. Nämnder och bolag ska, utifrån delarna i detta direktiv och enligt mall, inkomma med yttranden, ställda till styrelsen, senast den 3 juni. Enligt reglementet har hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN, ett samlat ansvar för ledningen av hälso- och sjukvården i Region Skåne. HSN ansvarar också för bedömningen av det samlade behovet av hälso- och sjukvård i Skåne. Driftledningsnämnderna Kryh, Sund och SUS ska därför lämna sina respektive yttranden till HSN som i sin tur ansvarar för att lämna in ett samlat yttrande till regionstyrelsen. Samtliga yttrandena utgör sedan underlag inför styrelsens förslag till Region Skånes verksamhetsplan och budget för kommande år. Regionstyrelsen presenterar förslag till verksamhetsplan och budget för 2017 med plan för i början av oktober och regionfullmäktige beslutar i ärendet den okt Planeringsdirektivet består av följande delar som nämnder och bolag har att förhålla sig till i yttrandet. Bidrag till genomförandet av regional utvecklingsstrategi Det öppna Skåne Arbetet utifrån Region Skånes vision och strategiska mål. I detta sammanhang ska en riskanalys enligt modellen för intern kontroll göras. För bolagen ska motsvarande bedömning ske utifrån ägardirektiv från Region Skåne samt de egna målen i verksamheten. Ekonomiska förutsättningar för planeringsperioden med budgetramar för drift och investeringar samt fördelning av regionbidrag per nämnd. För bolagen finns särskilda instruktioner och mall för redovisning av de ekonomiska förutsättningarna samt vilka behov som ska redovisas. Information om fortsatt process och tidplan för arbetet. 3

4 Regional utvecklingsstrategi för Skåne (RUS) Enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ska en strategi för länets utveckling utarbetas och fastställas, samtidigt som insatser för genomförande av strategin ska samordnas. I Skåne är det Region Skåne som har detta ansvar. Under 2012 inleddes arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för Skåne och den 17 juni 2014 beslutade ett enhälligt regionfullmäktige att ställa sig bakom förslaget till strategi som utgår från målbilden om Det öppna Skåne Fem strategiska ställningstaganden i RUS I arbetet med att ta fram målbilden om Det öppna Skåne Region Skåne har ett antal utmaningar och förutsättningar för Skåne identifierats. För att uppnå målbilden har fem strategiska ställningstaganden för Skåne pekats ut. För varje ställningstagande finns ett antal delstrategier samt mål. De fem ställningstagandena: Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortsstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara globalt attraktivt En viktig aspekt för fortsatt verksamhetsplanering för Region Skåne är att kunna hantera Region Skånes olika roller och ansvar i arbetet. Region Skåne har dels ett ansvar avseende regional utveckling enligt lag och ska inom detta uppdrag driva arbetet med utvecklingsstrategin. Men sedan har även Region Skåne ansvaret att bidra till dess genomförande, som alla andra aktörer i Skåne. Inför verksamhetsplan och budget kommer styrelsen lägga särskild vikt vid insatser som syftar till att öka sysselsättningen i Skåne, ett arbete som regionala utvecklingsnämnden ansvarar särskilt för. Region Skånes medarbetare och chefer har en nyckelroll i att vara goda ambassadörer för den regionala utvecklingsstrategin och det regionala utvecklingsansvaret. För RUS genomförande krävs ett brett ägarskap med många ambassadörer som lever och andas det öppna Skåne. Region Skånes förtroendevalda, chefer och medarbetare måste ha kunskap om syftet med den regionala utvecklingsstrategin, Region Skånes utvecklingsuppdrag, kopplingen mellan verksamhetsplan/budget/rus, och sin egen roll i arbetet. 4

5 Region Skånes vision och mål Region Skåne står för hälsa, hållbar utveckling, innovation, tolerans och tillväxt. Region Skåne har beslutat om en vision som gäller för hela organisationen och dess verksamheter; Skåne livskvalitet i världsklass. I allt vi gör ligger fokus på nöjda medborgare. Våra resurser är medarbetarna, verksamheten och ekonomin. Ledarskapet och medarbetarna utgår från de gemensamma värderingarna; välkomnande, drivande, omtanke och respekt. Inför verksamhetsplan och budget 2017 har Region Skånes nuvarande strategikarta och mål reviderats i syfte att förenkla och tydliggöra målstyrningen. Revideringen är också tänkt att förbättra och förenkla uppföljningsprocessen. Region Skånes löfte till medborgarna Region Skåne finns till för dig som bor och verkar i Skåne. Vår verksamhet bygger på hög service och hållbar utveckling. Vi arbetar för en välfungerande sjukvård och kollektivtrafik, en innovativ regional utveckling och ett rikt kulturliv. Strategiska mål Yttrande angående målen I verksamhetsplan och budget 2017 ska målkartan konkretiseras med tydliga skrivningar om vad målen ovan betyder och vilken måluppfyllelse som fullmäktige förväntar sig. Inför detta ger nu styrelsen i uppdrag till nämnderna att i sina yttranden förhålla sig till reviderade mål utifrån två perspektiv: 1. Hur kommer nämnden arbeta utifrån fullmäktiges övergripande mål? Beskriv hur nämnden tolkar målet, utifrån det egna ansvarsområdet, och ange vilka delmål man konkret kommer arbeta utifrån Hälso- och sjukvårdsnämnden (liksom resp. driftsledningsnämnd) ska särskilt redovisa arbetet för ökad tillgänglighet i vården, samt i likhet med personalnämnden särskilt redovisa arbetet för minskade sjukskrivningar bland medarbetarna. 2. Hur bedömer nämnden risken för att inte uppnå målet utifrån givna ekonomiska ramar? Här ska en konkret riskanalys genomföras enligt given modell som i ett nästa steg också blir en del av arbetet med intern kontrollplan för

6 Uppdrag till majoritetsägda bolag Inför verksamhetsplan och budget önskar regionstyrelsen få följande frågeställningar beskrivna: Bolagsordning och ägardirektiv är ägarens instrument för att reglera bolagens verksamhet och styra ledningen i önskvärd riktning. Bolagen ska i sina yttranden redovisa hur verksamheten utvecklas för att svara upp till fastställda ägardirektiv. För de majoritetsägda bolagen finns det angivet i ägardirektiven att bolaget ska följa av regionfullmäktige fastställda policydokument. Bolaget ska utfärda riktlinjer för tillämpning av dessa och ska i riktlinjerna beakta bolagets omfattning, uppdrag och särart. Den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne är ett policydokument som fastställts av regionfullmäktige. Bolagen ska beskriva hur bolaget ska vara en del i genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin för Skåne, Det öppna Skåne Insatser som syftar till att öka sysselsättningen i Skåne ska särskilt beskrivas. Beskrivningen ska lämnas utifrån de prioriterade ställningstagandena nedan: - Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet - Skåne ska bli en stark tillväxtmotor - Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur - Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster - Skåne ska vara globalt attraktivt Bolagen ska lämna en verksamhetsbeskrivning om hur bolaget avser att bedriva och utveckla verksamheten 2017 med plan för En behovsanalys uppdelat på två alternativ ska också göras utifrån vilka verksamhetsbidrag/uppdragsersättning från Region Skåne Holding eller Region Skåne som krävs för att möjliggöra denna. 1 - Alt 1: Oförändrade ekonomiska förutsättningar (jämför 2016) - Alt 2: Ett utökat ekonomiskt utrymme Bolagen ska redogöra för de investeringar som man avser att genomföra under 2017 och som överstiger 10 miljoner kronor. Bolagen ska göra en riskbedömning enligt given modell som bedömer sannolikheten för att inte uppnå målen för den egna verksamheten, med utgångspunkt i bolagsordning och ägardirektiv. 1 Om bolaget erhåller omfattande verksamhetsbidrag från andra finansiärer ska detta också redovisas i behovsanalysen samt på vilka grunder som bolaget beräknat bidrags storlek. 6

7 Långsiktigt stark ekonomi En långsiktigt stark ekonomi är en förutsättning för att trygga verksamheten och därmed ge region invånarna en god service i form av säker och lättillgänglig hälsooch sjukvård samt kollektivtrafik. Att uppfylla god ekonomisk hushållning både i verksamheten och i ekonomin är i sin tur en förutsättning för att nå målet om en långsiktigt stark ekonomi. Regionfullmäktige antog 2013 riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Huvudbudskapet i riktlinjerna är att Region Skånes finansiella ställning ska stärkas och att skattemedlen ska användas effektivt. I riktlinjerna anges Region Skånes finansiella mål enligt nedan: Långsiktigt resultatmål: Region Skånes resultat ska över en femårsperiod, med start 2013, uppgå till minst två procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Kortsiktigt resultatmål: Region Skånes resultat bör årligen uppgå till minst en procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Finansieringsmål: Investeringar i utrustning ska självfinansieras till 100 procent Investeringar i fastigheter ska självfinansieras till minst 50 procent Investeringar i tåg och bussar ska självfinansieras till minst 40 procent Ett överskott är nödvändigt av flera olika skäl. Regionen står inför ett investeringsbehov, i mångmiljardklassen de kommande åren, framförallt för sjukhusbyggnader. Investeringsutgifterna är vida större än avskrivningsnivåerna. Utan ett positivt resultat måste stora delar av investeringarna lånefinansieras vilket i längden leder till att räntekostnaderna undantränger utrymmet för kärnverksamheten. Ett annat skäl är att ha möjlighet att parera för förändringar i sysselsättning, skatteunderlag och utjämningssystem. Just för att kunna möta oväntade händelser eller sämre tider, utan att behöva göra drastiska nedskärningar i verksamheten krävs en buffert i form av ett resultatöverskott. Ekonomiska förutsättningar för planperioden För närvarande råder en stark ekonomisk tillväxt i svensk ekonomi. BNP ökade med 4 procent 2015 och tillväxten beräknas bli i stort sett lika stor Det är framförallt investeringarna och ökad offentlig konsumtion som driver tillväxten. Den starka tillväxten medför att sysselsättningen och skatteunderlaget växer snabbt. Samtidigt kommer befolkningen också att växa snabbt. Detta får till följd att de demografiskt betingade behovsökningarna kommer att vara större än ökningen av 7

8 det reala skatteunderlaget under vilket kommer att medföra betydande problem för kommuner och landsting/regioner. Region Skånes finansiella ställning är svag. Det egna kapitalet uppgår till miljoner kronor och soliditeten är vid en jämförelse med övriga regioner/landsting den tredje svagaste i landet. Medelskattekraften (skattekraften i förhållande till rikssnittet) i Skåne uppgår till 92,4 procent, enligt slutlig taxering för Detta innebär en 13:e plats bland landets 21 regioner/landsting. I andra avseenden är Region Skånes utgångsläge mycket bra; nettokostnaderna per invånare totalt och nettokostnaderna per invånare inom hälso- och sjukvård var 2014 näst lägst i landet och låg cirka kronor lägre än riksgenomsnittet. Region Skåne har, justerat för verksamhetsinnehåll, den näst lägsta utdebiteringen av landets regioner/landsting Befolkningstillväxten har under 2000-talet enbart överträffats av Stockholm. Årsbokslutet 2015 visade ett ekonomiskt överskott på 32 miljoner kronor. Det var 306 miljoner kronor sämre än budget. Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 5,8 procent justerat för jämförelsestörande poster. Ekonomiska ramar I enlighet med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning och Region Skånes finansiella mål ska resultatet uppgå till två procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. De ekonomiska ramar, som uppfyller riktlinjerna för god ekonomisk hushållning för kommande treårsperiod redovisas i nedanstående tabell: Ekonomisk ram (Mkr) Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Finansiering Regionbidrag till verksamheten Resultatkrav i verksamheten Årets resultat Regionbidrag Regionbidragen i fjolårets budget var för planåren uppräknade med löne- och prisuppräkning (LPIK), kompensation för demografi till HSN, kostnader för renovering av Öresundståg, effekter av satsningar i budgetpropositionerna samt effektiviseringskrav. I nedanstående tabell har regionbidragen justerats med nu kända prisoch löneuppräkningsfaktorer, demografiuppräkning och därefter har effektiviseringskraven justerats för att tvåprocentmålet ska nås: Effektiviseringskraven uppgår till 1 procent 2017 för samtliga verksamheter, 1,4 procent 2018 och 0,7 procent I ramen för Hälso- och sjukvårdsnämnden ingår dessutom en avveckling av 2016 års tillgänglighetssatsning med 266 miljoner kronor Detta motsvarar 617 miljoner kronor under 2017, 496 miljoner kronor under 2018 samt 274 miljoner kronor under Resultatkrav uppgår till 71,8 Mkr för Regionservice och 37,5 Mkr för primärvård 8

9 Ovanstående planeringsramar redovisade som förändring av regionbidraget jämfört med föregående år ger följande procentuella förändring: Regional utveckling 3,1 % 3,1 % 2,8 % Vård & hälsa 2,6 % 4,4 % 4,1 % Övrig verksamhet 2,1 % 3,1 % 2,8 % Totalt 2,7 % 4,2 % 4,0 % Löne- och prisuppräkning för planperioden uppgår till: Inklusive läkemedel 2,6 % 3,8 % 2,9 % Exklusive läkemedel 3,1 % 4,5 % 3,5 % Uppräkning för demografiskt betingade kostnader uppgår till: Demografi 1,7 % 1,9 % 2,0 % 9

10 Investeringar Baserat på det material som förvaltningarna skickat in i slutet av februari och en uppdatering av de större pågående projekten, har en första prioriteringsomgång genomförts som resulterat i förslag till prelimära investeringsramar Som underlag till nämndernas yttrande kommer ett grundmaterial skickas ut med förslag till innehåll i ramarna. Särskilda förvaltningsdialoger kommer genomföras inför nämndernas yttranden. Perioden innebär en fortsatt accelererande investeringsnivå framförallt kopplat till genomförandet av de stora byggobjekten inom hälso- och sjukvården och trafikförsörjningsprogrammet. Sammantaget föreslås att 17 miljarder kronor avsätts under planeringsperioden. I förhållande till plan enligt budget 2016 är förslaget en utökad ram om 196 mnkr 2017, en minskad ram med 540 mnkr 2018 samt en utökad ram 2019 om 540 mnkr. Styrelsen uppdrar till nämnderna att yttra sig om förslag till investeringsramar och hur justeringar enligt ovan kan hanteras. Investeringsbudget Mkr Budget tom Total 2019 inv Bygginvesteringar, (inklusive större externa förhyrningar) Nya sjukhusområdet i Malmö* Nya sjukhusområdet i Lund* Nya sjukhusområdet i Helsingborg* Hälsostaden Ängelholm, (extern förhyrning) Summa pågående bygginvesteringar över 50 Mkr Pågående bygginvesteringar under 50 Mkr Ram för nya objekt hälso- och sjukvårdssektorn Fastighets- och servicenämndens bygg SUMMA BYGGINVESTERINGAR UTRUSTNINGSINVESTERINGAR Pågående utrustningsobjekt, vård & hälsa, Planeringsram nya utrustningsobjekt, vård & hälsa Kollektivtrafiken, varav tilläggsbeställning 5 pågatåg tilläggsbeställning 25 pågatåg övrig utrustning SUMMA UTRUSTNINGSINVESTERINGAR Regionstyrelsen (bygg & utrustning), varav Fastighets- och servicenämndens verksamhet (bygg & utrustning) SUMMA INVESTERINGAR TOTALT Strategiska investeringar och medfinansiering SUMMA TOTALT Kreditivränta, tåg* Kreditivränta, bygg INVESTERINGAR inklusive kreditivränta Exklusive Strategiska investeringar Exklusive Strategiska/medfinans & tåg och bussar Exklusive Strat/medfinans, tåg, bussar och kreditivränta *Avser medelstilldelning tom ,planerad medelstilldelning ligger under ram nya objekt Bygg HS För nya sjukhusområdet i Malmö har 1,6 miljard avsatts utan specificering i tid 10

11 Information om tidplan för fortsatt arbete Arbetsprocessen under 2016 liknar i många delar tidigare års processer men har påbörjats tidigare i syfte att stärka förutsättningarna för en öppen och transparant process med tid för förankring och politisk diskussion. Planeringsdirektiv för yttrande utgör en del i processen. Nedan beskrivs fortsatt arbete. 7 april Regionstyrelsen beslutar om planeringsdirektiv för yttranden. Prel. v. 15 Regeringen presenterar vårpropositionen. SKL Ekonominytt. 27 april RS-AU: Information om ev. effekter av vårpropositionen. Temadag bolagen. 24 maj RS-AU: Temadag övriga verksamheter (exkl. hälso- och sjukvård). Information från verksamheterna och möjlighet till dialog mellan tjänstemän och förtroendevalda. 3 juni Nämnders och bolags yttranden klara. 7 juni RS-AU: Temadag hälso- och sjukvård. Information från verksamheterna och möjlighet till dialog mellan tjänstemän och förtroendevalda. Prel. 15 aug SKL skatteunderlagsprognos. 23 aug RS-AU: Information och summering från yttranden. 6 sep RS-AU: Information om preliminära budgetramar. Prel. 20 sep Regeringen presenterar budgetproposition. SKL Ekonominytt. 20 sep RS-AU: Budgetberedning, information om regeringens budgetproposition. 4 okt RS-AU: Fortsatt budgetberedning. 13 okt Regionstyrelsen: förslag till beslut okt Regionfullmäktige beslutar om verksamhetsplan och budget 2017 med plan för nov Regionfullmäktige beslutar om trafikförsörjningsprogram