För ett slutet/undre grundvattenmagasin kan nivåvariationerna öka över året med en sänkning av medelgrundvattennivå som följd.

Transkript

1 rev MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor , Dr För ett slutet/udre grudvattemagasi ka ivåvariatioera öka över året med e säkig av medelgrudvatteivå som följd. För berggrudvattemagasi ökar ivåvariatioera och ära tuel ka grudvattets tryckivå avsäkas betydligt. Grudvattebortledig i ett slutet/udre grudvattemagasi ka lågsamt säka vattetrycket i ovaliggade lerjord med marksättigar som följd. Ovaståede påverka ka medföra olika kosekveser beroede på det magasi som påverkas och hur grudvattet yttjas. Grudvattebortledig och miskad grudvattebildig i ett öppet/övre magasi ka förädra växttillgägligt vatte och miska tillriige till ytvattedrag. Äve behovet av dräerig eller dagvattebortledig ka miska. Detta ka orsaka tidvis torka och förädrade livsbetigelser. Djur och växter som utyttjar grudvattet och är beroede av hög markfuktighet eller som lever i påverkade vattedrag ka utsättas för blad aat stress och förädrad kokurres. Grudvattebortledig i ett berggrudvattemagasi ka medföra miskade uttagsmöjligheter och ka ädra vattekvalitete i dricksvattebruar. Äve eergiutbytet i djupborrade eergibruar ka miska. I värsta fall måste dricksvatte- och eergibruar sättas ige och försörjig ordas på aat sätt. Byggader, ledigar och större ytor ka vara sättigskäsliga. E påverka på grudläggig uppkommer är grudvattetrycket säks geom bortledig av vattet och lerjorde kosolideras. Aläggige utsätts då för rörelser som ka medföra brott eller försämrad fuktio. Sättigar orsakar fasadskador, kärvade dörrar och föster och i 95 (134) värre fall skador på bärade kostruktioer hos byggader, ledigsbrott och bakfall på ledigar, sprickor och skevigar på hårdgjorda ytor samt förädrad dräerig av jordbruksmark. Kulturmiljöer och forlämigar ka skadas av sättigar. Exempelvis ka objekt av orgaiskt material som legat syrefritt uder grudvatteyta vid kotakt med syre förstöras. För att begräsa Förbifart Stockholms egativa påverka på grudvattet kommer omfattade åtgärder att vidtas. De främsta åtgärde är att täta tuel. Tätig utförs geom att cemetbaserat ijekterigsmedel sprutas i i berget uder högt tryck, så att det kommer i i sprickor och stelar där. Det fis två tätigsivåer (ijekterigsklasser): ijekterigsklass I, ormal tätig, iebär att cemetbaserat ijekterigsmedel sprutas i i berget klass II är e utökad tätig där cemetbaserat ijekterigsmedel sprutas i i berget uder högre tryck och fler gåger ä i klass I Adra åtgärder som ka vidtas är t.ex. alterativa ijekterigsmetoder, skyddsifiltratio, kompesatiosåtgärder för aturobjekt, grudförstärkig, brusrehabiliterig eller fördjupig samt skadeersättig. Olika tätigsklasser kommer att avädas lägs sträcka, se fig Seda år 2007 pågår ett kotrollprogram för grudvatteivåer som successivt utökas med blad aat ågra speciella mätigar för att verifiera befitliga förhållade som uderlag till beskrivig av vattebalaser och specifika förhållade för växter. Ett kotrollprogram kommer att upprättas för bygg- och driftsskedet. Kotrollprogrammet kommer att omfatta grudvatteivåmätigar i kotrollrör och privata bruar, mätig av bortlett grudvatte (iläckaget till Förbifart Stockholms 06 Övergripade miljökosekveser

2 MKB till detaljpla Förbifart Stockholm rev Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor , Dr olika aläggigsdelar), vattekvalitet, mätig av sättigsrörelser samt kotroll av evetuell påverka på aturobjekt. Markföroreigar Eligt miljöbalke är det verksamhetsutövare som är asvarig för evetuella markföroreigar. Ofta är det desamme som fastighetsägare. Om föroreigara tillkommit före 1969 (dvs. ia miljölagstiftige) omfattas dessa ite av asvaret och då är det trolige exploatöre som får stå för hela kostade. Det ka vara svårt att fastställa varifrå föroreigara härrör. Nuläge Det fis föroreigar i mark itill väg E4/E20. Det har kostaterats vid provtagig i blad aat Kuges kurva. Det fis besistatiostomter och verksamhetsområde som kommer att yttjas för byggatio av väge. Närliggade mark och dike lägs e högtrafikerad väg iehåller geerellt föroreigar. Geomförda prover visar på föroreigsgrader motsvarade riktvärde för markavädig mella käslig markavädig, KM, där markkvalitete ite begräsar val av markavädig, till midre käslig markavädig, MKM, där markkvalitete begräsas till att yttjas för exempelvis kotor eller vägar. Något prov har visat sig ligga över dessa MKM-värde. Utbyggadsalterativet Hälsa ka sägas vara ett tillståd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefiade. Ohälsa ka uppstå till följd av fysisk skada eller sjukdom me ka äve komma till följd av blad aat störigar, stress och miskat välbefiade. Det fis måga grader av hälsoutfall, frå förtida dödsfall till miskat välbefiade. Mäiskors hälsa beror av e mägd olika faktorer, de så kallade hälsas bestämigsfaktorer, vilka blad aat är arv, ålder, miljöförhållade och livsstil. 06 Övergripade miljökosekveser 96 (134) Prelimiärt fis det iga behov av saerigsåtgärder. Det förutsätts att ägara geomför evetuella saerigsåtgärder vid avvecklig av sia respektive besistatioer. Schakt i föroread jord är ite liktydigt med e saerig och här fis iga klara regler hur det ska hateras. Ofta blir det exploatöre som får stå för extrakostadera. 6.4 Hälsa I detta kapitel beskrivs Förbifart Stockholms påverka på hälsa hos befolkige i Stockholmsområdet är motorväge tagits i drift. I de seaste atioella miljöhälsorapporte, frå Socialstyrelse 2009, pekas samhällsbuller ut som de miljöstörig som påverkar flest mäiskor i Sverige. Bullerrelaterade besvär och hälsoefekter verkar dessutom öka i omfattig. I rapporte redovisas äve luftföroreigaras omfattade påverka på vår hälsa och att luftkvalitete ite förvätas förbättras de ärmsta åre. Äve friluftsliv är e viktig faktor som påverkar mäiskors välbefiade. Forskig visar blad aat att friluftsliv och vistelse i ature ger möjlighet till återhämtig. Till det kommer viste av fysisk aktivitet, som är e viktig faktor för hälsa och välbefiade. Upplevelse av ärmiljö, i form av blad aat trygga och visuellt tilltalade miljöer, har också betydelse för välbefiadet. Det råder ige samstämmighet i Sverige idag om hur hälsa ska hateras i MKB (Kågström 2009). Tygdpukte i detta kapitel ligger på regioala förädrigar i expoerig för buller och luftföroreigar uder driftskedet. Dessutom beskrivs hälsorisker föreat med trasporter av farligt gods, fysisk iaktivitet kopplat till bilåkade, tillgåg till rekreatios- och friluftslivsområde för aturupplevelse och fysisk aktivitet. Tillgäglighet/barriärer, trafiksäkerhet och trygghet diskuteras äve kortfattat. För att kua bedöma kosekvesera för mäiskors hälsa aväds ofta jämförelser med olika rikt-, orm-, och gräsvärde. Dessa riktvärde iebär oftast ite att egativa hälsokosekveser

3 rev MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor , Dr udviks, uta det fis oftast äve ekoomiska och tekiska motiv är rikt- och gräsvärde fastställs. När data fis beskrivs hur dessa värde står i relatio till faktiska kosekveser för mäiskors hälsa, utifrå vad som i dagsläget är kät. Luftkvalitet Trafik ger upphov till två huvudkategorier av luftföroreigar; avgaser och slitagepartiklar. Avgaser består av e stor mägd äme, blad aat kväveoxider, kolmooxid, partiklar och flyktiga orgaiska äme, VOC, (i huvudsak kolväte, exempelvis bese). Partiklar uppkommer geom slitage av vägbaa, däck och bromsar samt frå sadig av gator och vägar. Trafike är de största källa till luftföroreigar i Stockholmsregioe. Vägtrafike bidrar med cirka 40 procet av kväveoxidutsläppe i läet, trots övergåge till bilar med katalysatorer. Utsläppe av kolväte har miskat avsevärt me trots de positiva utvecklige uppmäts kolväte, exempelvis bese, i höga halter i Stockholms ierstad. Vägtrafike bidrar med cirka 35 procet av de totala utsläppe av kolväte i läet. Besehalte kommer dock att miska framöver. Översiktliga beräkigar visar att både miljökvalitetsorme och de lågriskivå som Karoliska Istitutet defiierat kommer klaras år Utsläppe av kväveoxid och avgaspartiklar förvätas sjuka i framtide tack vare reare bräsle och förvätad motorutvecklig samt utbytet av äldre fordo mot yare med lägre utsläpp. Vägtrafike utgör också de största lokala källa till iadigsbara partiklar (PM10) i regioe. E kartläggig av partiklar i lufte har visat att det på vissa gator i Stockholm förekommer PM10-halter som är blad de högsta i Europa. Det beror på att e stor del av partiklara härstammar frå det slitage av vägbeläggige som uppstår vid dubbdäcksavädig. Nära starkt trafikerade vägar utgör dea fraktio huvuddele av PM10-haltera. Förvätad motorutvecklig kommer att påverka 97 (134) Partiklar Partiklar redovisas oftast eligt si storlek och med PM10 avses partiklar som är midre ä 10 mikrometer, μm. Partiklar mella 1 μm och 10μm består huvudsaklige av uppvirvlade fragmet frå slitgage av vägbaor, däck och bromsar. Dessa partiklar svarar för procet av de totala PM10-halte i gatuivå uder viter och vår. Slitaget påverkas av saltig, sadig, gaturegörig, dubbdäcksavädig och vägytas egeskaper. Partikelhaltera i lufte ökar med torr vägbaa, ökad trafikitesitet och ökad hastighet. De högsta partikelhaltera uppstår då vidara kommer frå Europa och Rysslad. Partiklar utifrå bidrar med cirka hälfte av totala PM10-halte iom Stockholmsregioe. De fia fraktioe partiklar, med diameter mella 0,1 μm och 1 μm, har sitt huvudsakliga ursprug frå adra läder och utgör e betydade del av bakgrudsivå. De ultrafia fraktioe är partiklar midre ä 0,1 μm. De består av avgaspartiklar frå fordo i de lokala vägtrafike, vedeldig, eergialäggigar m.m. partikelhaltera edast i begräsad omfattig. Åtgärder som miskad dubbdäcksavädig, miskad trafik och förbättrad gaturehållig krävs för att få ed PM10-haltera. Hälsokosekveser De luftföroreigar som trafike geererar ka bidra till såväl akuta som kroiska hälsoefekter. Till de mest frekveta efektera hör besvärsupplevelser, dvs. att mäiskor upplever lufte som irriterade, illaluktade eller smutsig. De adra ytterlighete utgörs av e ökad dödlighet. Sveska studier bekräftar att äve låga luftföroreigshalter ka leda till besvär, sjukdom och förtida dödsfall. Studier i Stockholmsregioe har visat på sambad mella trafikavgaser och: lugcacer ökat atal sjukhusitag på grud av luftvägssjukdom 06 Övergripade miljökosekveser

4 MKB till detaljpla Förbifart Stockholm rev Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor , Dr hälsoproblem hos persoer med hjärt-, kärloch lugsjukdomar ökad risk för utvecklig av astma hos vuxa försämrad utvecklig av lugfuktioe hos bar ökad risk för luftvägssjukdom och allergi hos bar. För akuta hälsoefekter, exempelvis astmaafall, krävs oftast att ma expoeras för e förhöjd ivå av ett äme. Det fis iblad e tröskelivå och uder dea ivå har ma ite registrerat ågra akuta hälsoefekter. För måga av de kroiska efektera, exempelvis cacer, fis ite ågra tröskelivåer uta riske beror på de expoerig ma utsatts för uder e låg tid. Förtida död ka vara att e lite extra belastig iebär att dödligt sjuka mäiskor avlider dagar eller veckor tidigare ä vad de aars skulle ha gjort. Det ka också vara så att mäiskor med sjukdomar som exempelvis lugiflammatio och hjärtifarkt dör istället för att bli bättre. E ytterligare grupp är mäiskor som dör i förtid på grud av hjärt- lug- eller cacersjukdom som uppkommit till följd av föroreigsexpoerig. Luftföroreigar utomhus förkortar medellivslägde med 6-12 måader, vilket motsvarar mella och 5000 förtida dödsfall per år i Sverige (Miljömålsportale). E studie frå Umeå Uiversitet ager att de som dör e förtida död till följd av luftföroreigar i geomsitt dör 11 år i förtid (VTI-rapport 635A, 2009). Nylige publicerade studier visar att bar är käsligare för luftföroreigar är vuxa blad aat för att de adas mer på grud av högre ämesomsättig och för att de är mer aktiva utomhus. Närhet till stark trafik har visat sig ha sambad med flera olika hälsoefekter och det tolkas som att färska avgaser skulle vara särskilt reaktiva och därigeom mer hälsofarliga. 06 Övergripade miljökosekveser 98 (134) För re kvävedioxid (NO2) tycks halter uder 1000 g/m 3 edast medföra lite påverka på lugfuktioe hos persoer med astma och hos friska försökspersoer. Ett udatag frå detta är att kvävedioxid tycks orsaka ökad brokiell reaktivitet hos persoer med astma vid ca g/ m 3. Partiklar framträder alltmer som ett större hälsoproblem. Det är ite helt klarlagt om, eller vilka specifika partikeltyper, som är asvariga för olika besvär och sjukdomar. Partiklars påverka på hälsa styrs trolige såväl av deras storlek som av kemiskt iehåll. Partiklar större ä cirka 10 m fastar i huvudsak i äsa, mu och svalg. Partiklar som är midre ä 10 m, PM10, är iadigsbara och hamar i olika delar av luftvägara. De huvudsakliga påverka på hälsa har tidigare asetts vara orsakad av partiklar midre ä 2,5 m. Nylige geomförda udersökigar har emellertid visat att hälsoefek- Miskig med med fler fler ä 2 ä persoer 2 persoer 500-metersruta per 500-metersruta Ige eller lite effekt Ige eller lite effekt Ökig med fler ä 2 persoer per 500-metersruta Ökig med fler ä 2 persoer per 500-metersruta Figur 6.12 Beräkade skillader i besvärsförekomst mella Förbifart Stockholm och ollalterativet. Källa: Nord-sydliga förbidelser i Stockholmsområdet. MKB tillhörade vägutredig.

5 rev MKB till detaljpla Förbifart Stockholm ter av partiklar mella 2,5-10 m är allvarligare ä vad ma tidigare trott. Partiklar midre ä 2,5 m, PM2,5, ka ta sig er till lugblåsora. Till korttidsefekter av PM2,5 har ma observerat adigsbesvär, förädrigar av lugfuktioe, påverka på hjärtrytme och miskad förmåga till blodkärlsvidgig. Blad lågtidsefektera fis kroiska och tillfälliga efekter på lugfuktioe, exempelvis kroisk luftrörsiflammatio (brokit). Luftföroreigara medför att medellivslägde för befolkige i läet förkortas med sju måader i geomsitt (Miljöhälsorapport Stockholms lä 2009). Det ka jämföras med dödliga trafikolyckor i läet, vilka motsvarar cirka e måads geomsittlig förkortig av livslägde. De eskilt största orsake till besvär av luftföroreigar i och i ärhete av bostäder uppges vara bilavgaser. 20 procet av befolkige i läet ager att de besväras av bilavgaser. Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor , Dr Partiklar som är uder 0,1 m misstäks kua träga i i kärl och orsaka, eller förvärra, hjärtoch kärlsjukdomar. I stadsluft är ofta korrelatioe hög mella ultrafia partiklar och kväveoxider, NOx, respektive kvävedioxid, NO2, och efekter som kopplas till kväveoxider ka bero på avgaspartiklar. Kvartsdamm ka vid lågvarig expoerig ge upphov till sjukdomar, t.ex. silikos som är e obotlig lugsjukdom. Nuläge Lufte i Stockholm påverkas av både lokala föroreigar och sådaa som trasporterats hit med vidar frå adra läder. Kvalitete på lufte i läet har förbättrats uder e följd av år, me ädå förekommer luftföroreigar i höga halter. De lokala luftföroreigara i Stockholms lä kommer framför allt frå vägtrafike. Beräkigar för år 2005 och 2006 visar att haltera av PM10-partiklar och kvävedioxid överskrider miljökvalitetsormera lägs ifartsleder, exempelvis E4/E20, och på ett atal gator i ierstade. År 2010 har haltera miskat ågot me ormera överskrids fortfarade lägs samma ifartsleder och gator. Framför allt är det miljökvalitetsorme för PM10 som överskrids. I Stockholm bor cirka persoer i område med partikelhalter över miljökvalitetsorme och ytterligare persoer har sia bostäder i område där partikelhalte ligger strax uder orme. 99 (134) Nollalterativet De beräkig av PM10-halter för år som gjordes för ollalterativet i vägutredige visar att miljökvalitetsormera för kvävedioxid kommer att klaras på alla gator och vägar. Miljökvalitetsorme för PM10 kommer att överskridas lägs större ifarts- och geomfartsleder med fler ä fordo per dyg, dvs. på E4, E20 och E18, om ite geerella åtgärder har vidtagits. Beräkigara för ollalterativet visar alltså e situatio som är betydligt sämre ä uläget. Såväl miljömålet Frisk luft som gällade ormer ska emellertid vara uppfyllda vid detta horisotår varför det får atas att åtgärder kommer att sättas i lågt ia dea situatio uppstår. Utbyggadsalterativet Luftföroreigar utomhus I grudsceariot, där trafike tillåts växa fritt, medför Förbifart Stockholm att de totala trafike i läet blir cirka tre procet större ä i ollalterativet. Därmed ökar äve de trafikrelaterade luftföroreigara. Förbifart Stockholm går emellertid till största dele i tuel vilket gör att egativ påverka på luftkvalitete framför allt begräsas till de avsitt där lede går i ytläge eller asluter till ytvägätet. Miljökvalitetsorme för kvävedioxid beräkas klaras i hela Stockholmsområdet förutom i ärområdet till vissa tuelmyigar. Arbetsplae redovisar att ett vetilatiossystem med luftut- 06 Övergripade miljökosekveser

6 MKB till detaljpla Förbifart Stockholm rev bytesstatioer och fråluftsstatioer ska byggas. Vetilatiossystemet kommer att styras så att miljökvalitetsormera klaras utaför myigara. De beräkig av partikelhalter i Stockholmsregioe som gjordes i vägutredige baserades på 70 procets dubbdäcksavädig vilket har gällt i Stockholm fram till viter 2009/2010. Efter dubbdäcksförbudet på Horsgata 1 jauari 2010 visar mätigar på att dubbdäcksadele sjukit både i ierstade och i ytterförort. Eftersom dubbdäcksavädige år är e stor osäkerhet bedöms redovisige av partikelhalter frå vägutredige ädå utgöra tillräckligt bra uderlag för e jämförade bedömig av de övergripade skilladera mella ollalterativet och Förbifart Stockholm. Med fortsatt dubbdäckavädig på 70 procet kommer överskridadea av miljökvalitetsorme för PM10 begräsas till vägområdet lägs de flesta vägar i regioe. Udatag utgörs av mycket kraftigt trafikerade vägsträckor, blad aat E4 och E18. I förhållade till ollalterativet visar vägutrediges beräkig att, uta åtgärder, riskerar Förbifart Stockholm att medföra överskridade av orme för PM10 iom ya område och vägsträckor. Ett atal befitliga trafikleder som reda har överskridade får ökade överskridade. Samtidigt får ett stort atal befitliga vägsträckor miskad omfattig av överskridadet av orme. Äve vid Förbifart Stockholms tuelmyigar riskerar orme att överskridas och därför iehåller arbetsplae åtgärder för att klara orme. E4 mella Norrtull och Häggvik har överskridadet både i uläget, ollalterativet och med Förbifart Stockholm. Området med överskidade sträcker sig som mest ågra hudra meter frå väge. Lägs dea sträcka medför Förbifart Stockholm midre överskridade ä ollalterativet. Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor , Dr Förbifart Stockholm medför e förädrig av trafikflöde och därmed utsläpp av trafikrelaterade luftföroreigar på ett stort atal vägar i Stockholm, framför allt i de västra och cetrala delara. I jämförelse med ollalterativet medför Förbifart Stockholm lägre halter av luftföroreigar lägs Essigelede, mella Norrtull och Häggvik, E18, Norrtäljeväge och Bergslagsväge. Trafike i ierstade beräkas miska med cirka sex procet jämfört med ollalterativet och därmed erhålls lägre luftföroreigshalter äve där. Förbifart Stockholm medför högre luftföroreigshalter i område där väge går i ytläge och där ramper asluter till det lokala vägätet. De flesta område där Förbifart Stockholm asluter till befitligt vägät utgörs av tätbefolkade område. Närområde till tuelmyigara vid Kuges kurva, Lovö, Vista, Hjulsta, Akalla och Häggvik får ökade halter av luftföroreigar. 06 Övergripade miljökosekveser 100 (134) De tydligaste bilde av hur Förbifart Stockholm påverkar luftkvalitete i regioe ger de hälsokosekvesstudie som gjordes i vägutredige. De redovisar att Förbifart Stockholm sammataget medför lägre expoerig av luftföroreigar jämfört med ollalterativet. De lägre expoerige beror delvis på att mycket trafik går i tuel me också på att trafik flyttar ut frå mer tätbefolkade delar av Stockholm till midre befolkade delar, se figur Eligt utredige som gjordes i vägutredige beräkas Förbifart Stockholm medföra färre förtida dödsfall och färre sjukdomstillfälle ä ollalterativet år Justerat för e högre befolkig år skulle det iebära färre dödsfall och färre sjukdomstillfälle. Dea sifra gäller för hur befolkige i läet påverkas av utomhuslufte och ikluderar ite Förbifart Stockholms påverka på trafikatera i tuel vilket redovisas eda. Hälsoförbättrigara uppstår framför allt i de cetrala delara av Stockholm, lägs Essigelede och sydöst om E4 mella Norrtull och Häggvik, me äve i Sola, Sudbyberg och Västerort. Dea hälsoförbättrig gäller uder förutsättig att frigjord kapacitet på befitliga vägar ite åter fylls med trafik. Se äve

7 rev MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor , Dr Hälsoeffekter av tuelluft Studier idikerar att oöskade korttidsefekter, blad aat ökat atal iflammatiosmarkörer, börjar uppstå vid e expoerig som motsvaras av tuelluft med e halt av PM10 ära 200 g/ m3 uder 30 miuter. Det är rimligt att ata att motsvarade efekt uppkommer efter cirka 15 miuters expoerig vid 400 g/m3. Om ma vidare atar att kupé miskar expoerige med 50 procet, så skulle dessa efekter kua börja uppstå vid 800 g/m3 PM10 i tuellufte. Eftersom expoerigsstudiera ite ikluderat de käsligaste fraktioe i befolkige, brukar valigtvis e säkerhetsfaktor tillämpas. För att ite uderskatta riskera ka e säkerhetsfaktor på 2 avädas. Baserat på ovaståede resoemag skulle det vara olämpligt att tillåta e PM10-halt över 400 g/m3 som medelhalt vid färd geom tuel. Olika studier idikerar att vid halter av trafikrelaterat PM2,5 på g/m 3 uder 0,5-2 timmar påvisas milda efekter på blod, cirkulatio och lugor. Mätt som elemetärt kol eller sot (avgaspartiklar) hadlar det då om halter på 3-6 g/m 3. I värsta fall skulle e expoerig av avgaspartiklar på 3 g/m 3 uder 30 miuter kua ge dessa efekter. Det är rimligt att ata att motsvarade efekt skulle kua uppkomma efter cirka 15 miuters expoerig vid 6 g/m 3. Om ma atar att fordoskupé miskar expoerige med 50 procet, så skulle dessa efekter kua börja uppstå vid 12 g/m 3 avgaspartiklar i tuellufte. Med e säkerhetsfaktor 2 skulle det vara olämpligt att tillåta halter över 6 g/m 3 som medelhalt vid färd geom tuel. Det går ite att kvatifiera hur måga av de som uppvisar oöskade korttidsefekter (exempelvis ökade iflammatiosmarkörer eller efekter på blod, cirkulatio och lugor) som får allvarligare kosekveser i form av exempelvis hjärtifarkt. 101 (134) resoemag om ollalterativet i kapitel 2 Nollalterativet. Försämrigar uppstår i ärområdet till Kuges kurva, Hjulsta och i Norrvike (Solletua). Luftföroreigar i tuel Trafikrelaterade luftföroreigar i e tuel är av samma slag som lägs ytvägätet. Skillade är att haltera i tuel är mycket högre. Förbifart Stockholms sammahägade huvudtuel uder Mälaröara är 16,5 km låg och med 90 km/tim kommer det att ta cirka miuter att köra hela sträcka, om det ite är lågsamt gåede trafik. Om trafike flyter trögt ka tide i Förbifart Stockholms tuel bli upp till miuter. För att miimera de egativa hälsokosekvesera av tuelluft fis i dagsläget tre metoder; vetilera bort luftföroreigara rea tuellufte begräsa trafikflödet och/eller hastighete Det vetilatiossystem som projekteras ka avädas i olika stor utsträckig och avädige kommer att styras av framtida riktvärde för tuelluft. Utifrå de studier som gjorts bedöms det som ett rimligt tillvägagågssätt att det är risker för akuta efekter som bör utgöra dimesioerade grud för ett framtida riktvärde, dvs. de situatioer där e kortvarig me hög expoerig utlöser akuta efekter. Expoerige i tuelmiljö utgör äve e del av idividers sammataga expoerig som ka bidra till uppkomst av kroiska sjukdomar, t.ex. lugcacer. Dea expoerig är dock svårare att aväda som dimesioerade grud. Bedömige av hälsokosekvesera av att färdas i låga tular utgår frå de halter av luftföroreigar som beräkas fias i tulara i framtide. Korttidsexpoerig 06 Övergripade miljökosekveser

8 MKB till detaljpla Förbifart Stockholm rev Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor , Dr Baserad på forskig om hälsokoseveser av expoerig för grova partiklar har projektets hälsoexpertis gjort e första bedömig som ager att om riske för astmatiker och adra käsliga persoer ska kua udvikas bör PM10-halte, med vägdamm som domierade del, ite överstiga 400 g/m3 som medelvärde för tuellufte, se iforuta Hälsoefekter av tuelluft. Detta baseras på ett atagade om att haltera ie i fordoe utgör hälfte av haltera i tuellufte. För friska persoer udviks akuta efekter om PM10-halte i tuel är uder 800 g/m3. Med 50 procets dubbdäcksavädig, projekterat vetilatiossystem i drift och betogbeläggig i kombiatio med åtgärder som regleras vid tuels öppade (variabel hastighet och dammbidig) ka PM10-halter i tuel komma ed till g/m 3 äve vid de tillfälle då luftföroreigshaltera bedöms bli som högst, dvs. uder högtrafik vitertid. Eligt hälsokosekvesbedömige ka dessa partikelhalter medföra risk för akuta efekter hos astmatiker och adra käsliga persoer. Det rör sig då om påverka på adigsorgae, försämrig av astma och adra lugsjukdomar. För att äve käsliga persoer ska kua färdas i tuel uta risk för hälsopåverka vitertid måste atige dubbdäcksadele miska eller ytterligare åtgärder, som exempelvis partikelfilter, sättas i. Uder sommarhalvåret medför PM10- haltera ige risk för akuta efekter, varke hos friska eller käsliga persoer. Baserat på forskig om hälsokosekveser av expoerig för avgaspartiklar har projektets hälsoexpertis gjort e första bedömig som ager att om besvär för käsliga persoer (astmatiker, hjärtoch lugsjuka och äldre) ska kua udvikas bör halte avgaspartiklar ite överstiga 6 g/m3 som medelvärde för tuel, se iforuta Hälsoeffekter av tuelluft. För friska persoer udviks akuta efekter om halte ligger uder 12 g/m3. 06 Övergripade miljökosekveser 102 (134) Med vetilatioe igåg kommer halte avgaspartiklar ligga rut 7 g/m3. Det bedöms medföra e lite risk för oöskade efekter hos käsliga persoer. Med vetilatioe avstägd, vilket blad aat bedöms vara fallet uder övervägade dele av sommarhalvåret, beräkas avgaspartiklara uder högtrafik ligga på 16 g/m3, vilket ka ge oöskade efekter både för käsliga och friska persoer. Detta idikerar att vetilatiossystemet ka behöva avädas vissa timmar äve uder sommarhalvåret för att udvika oöskade hälsoefekter. Med fritt flytade trafik beräkas medelhalte av kvävedioxid i tuel uder högtrafik ligga rut g/m3 beroede på om vetilatioe aväds eller ite. Vid lågsamt gåede trafik kommer luftutbytesstatioera att avädas och då beräkas halte ligga på 300 g/m3. Dessa haltberäkigar baseras på dages adel av dieselbilar. Om adele dieselbilar ökar ka kvävedioxidhaltera komma att ligga på upp till 500 g/m3 vid fritt flytade trafik och vid lågsamt gåede trafik. Ie i fordoe blir haltera ågot lägre. Med kvävedioxidhalter upp till 300 g/m 3 uderskrids de flesta av de haltivåer där besvär har oterats i studier. Udatag utgörs av persoer med astma där det ka fias e risk för ökade besvär om haltera ie i kupé är över 200 g/m 3. Om adele dieselbilar fortsätter att öka ka kvävedioxidhaltera komma att medföra risk för egativ hälsopåverka för trafikatera. Detta ka medföra att tuel ka behöva vetileras äve på sommare och att impulsfläktara kommer att behöva avädas för att hålla ere kvävedioxidhaltera. Ovaståede resoemag om expoerig för PM10, avgaspartiklar och kvävedioxid gäller vid e (1) passage av tuel. Om ma färdas flera gåger geom tuel eller om ma äve åker geom adra tular, äve om det går ågra timmar emella, ökar riske för oöskade hälsoefekter. Lågtidsexpoerig E arbetspedlare som aväder Förbifart Stockholm två gåger per dag beräkas tillbriga mi-

9 rev MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor , Dr dre ä två procet av si tid i tuelmiljö. Ädå skulle överslagsmässigt beräkat ugefär procet av persoes expoerig för PM10 uppkomma i tuel om medelhalte är g/m 3 och de reduceras med 50 procet av fordoet. Äve för adra avgaskompoeter ka atas att tide i tuel ka ge cirka procet eller mer av pedlares totala expoerig för sådaa äme. Förbifart Stockholm beräkas ha ett trafikflöde på fordo/dyg år I geomsitt färdas 1,2 persoer per bil och det iebär att cirka persoer kommer att färdas geom tuel varje dag. Baserat på riskkoeiciete för kväveoxider, NOx, har riske för ökad förtida dödsfall beräkats, E skattig av hälsoefekte redovisar att, i ett sceario där vetilatioe aväds 18 timmar per dyg vitertid och 4 timmar per dyg uder sommarhalvåret, riskerar luftföroreigara i tulara att orsaka 39 fler förtida dödsfall per år blad trafikater. I dea skattig av förtida dödsfall igår både korttidsefekter och lågtidsefekter. Forskig har visat att bar är extra käsliga för luftföroreigar. De högsta haltera i tuel förekommer uder högtrafik, dvs. vardagar på förmiddag och eftermiddag och då färdas valigtvis ite bar lägre sträckor i bil. Eftersom haltera äve övriga tider på dyget och uder helger ka vara höga ka det dock ite uteslutas att bar som ofta färdas i tuel ka komma att löpa öka risk för att utveckla exempelvis allergi och luftvägssjukdomar. Yrkesförares expoerig Förbifart Stockholm är täkt att trafikeras av bussar. De höga luftföroreigshaltera ka komma att utgöra ett hälsoproblem för busschauförer som ofta kör i tuel. Beräkigar har visat att om PM10-halte i tuel ligger på 3200 g/m3 och kvartsadel utgör 103 (134) 50 % blir expoerigshalte för kvarts 400 g/m3 uder 30 miuter, vilket motsvarar cirka 25 g/m3 uder e arbetsdag. Om kvartsadele istället skulle vara 80 procet blir tuelexpoerige 40 g/m3 för 30 miuter per dag. Om tuel får ett riktvärde för PM10 på 800 g/m3 blir kvartsexpoerige ca 6 g/m3 uder e arbetsdag. Beräkigara bygger på flera atagade och osäkerhete i dessa expoerigsskattigar är stor. Beräkigara atyder dock att det arbetshygieiska gräsvärdet för kvarts saolikt ite kommer överskridas för yrkesförare, äve om tuelexpoerige ka komma att medföra betydade tillskott till expoerige av kvarts. Samlad bedömig - hälsopåverka av luftföroreigar Förbifart Stockholm medför positiva hälsokosekveser för icke-trafikater i läet me egativa hälsokosekveser för trafikater. Hälsokosekvesberäkigara visar på färre förtida dödsfall för icke-trafikater och fler förtida dödsfall för trafikater och sammataget beräkas utbyggadsalterativet medföra fler förtida dödsfall. I Sverige beräkas luftföroreigara utomhus orsaka förtida dödsfall per år i uläget (Miljömålsportale). Förbifart Stockholm ka således komma att medföra e ökig av atalet förtida dödsfall till följd av expoerig för luftföroreigar i Sverige med 0,5-1 procet. Geom att efektivt vetilera tuel, i kombiatio med kompletterade åtgärder uder viterhalvåret, torde korttidsefekter för friska persoer kua udvikas till övervägade del. För att kua å ed till de PM10-halter där äve käsliga persoer ka färdas i tuel med lite risk för oöskade hälsoefekter är bedömige att dubbdäcksadele bör miska till rut 25 procet. Aars krävs det e kompletterade åtgärd som ka avskilja PM10-halter om g/m 3. Med idag käd tekik skulle de åtgärde troligtvis bestå av partikelreig vilket är e kostads- och eergikrävade åtgärd. 06 Övergripade miljökosekveser

10 MKB till detaljpla Förbifart Stockholm rev Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor , Dr Beräkigara och bedömigara om hälsopåverka av tuelluft bygger på att fordoskupé avskiljer 50 procet av luftföroreigara. Idag fis det filter som tillval i ya bilar som, eligt tillverkara, tar bort det mesta av trafikes luftföroreigar. För trafikater i yare bilar med efektiva filter kommer de egativa hälsokosekvesera att vara midre. För bussreseärer fis e risk att de egativa hälsokosekvesera blir större ä redovisat eftersom stadsbussar valigtvis ite är lika täta som bilar. För vissa valiga expoerigar, såsom luftföroreigar och buller frå trafike, sätts ormer och gräsvärde ofta på e ivå vid vilke oöskade efekter förekommer i viss utsträckig. De sätts alltså ite för att ge ett säkert skydd mot egativa hälsoefekter uta det är e avvägig mella ekoomiska, tekiska och hälsomässiga skäl. Om ekoomiska och tekiska aspekter tillåts påverka defiitioe av riktvärde för tuel ka högre halter komma att tillåtas. Eergiavädig bedöms vara e aspekt som kommer att beaktas och som motverkar sträva efter låga luftföroreigshalter i tuel. Vid situatioer med höga luftföroreigshalter i tuel fis möjlighet att iformera om detta så att käsliga persoer ka välja ytvägätet. Luftföroreigshaltera lägs ytvägätet, t.ex. Essigelede, kommer att vara lägre i utbyggadsalterativet ä i ollalterativet och de käsliga persoer som väljer dea väg kommer därmed att ha e lägre expoerig ä i ollalterativet. Ett system med trafikiformatio om luftkvalitetsförhålladea i tuel kräver att det i varje fordo tas ett eget beslut för om väge geom tuel ska väljas. Det iebär i praktike att asvaret läggs över på chauföre som ska veta om det i fordoet befier sig ågo som ligger i riskzoe. Det ka iebära problem vid kollektiva trasporter som buss och vid samåkig då det ka vara svårt för chauföre att ha kuskap om passageraras hälsotillståd. Alterativt måste det iformeras om vilka som ka åka med busse 06 Övergripade miljökosekveser 104 (134) som har färdväg geom tuel, så att persoer i riskgruppe ka välja. Om Förbifart Stockholm ite skulle bli e lämplig trasportväg för käsliga persoer, på grud av för höga luftföroreigshalter, strider detta mot det trasportpolitiska målet om att trasportsystemet ska medverka till att ge alla e grudläggade tillgäglighet med god kvalitet. Det strider äve delvis mot det övergripade folkhälsomålet om att skapa samhälleliga förutsättigar för e god hälsa för hela befolkige, vilket iebär att det är särskilt ageläget att hälsa förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Till viss del ka detta sägas uppvägas av att delar av befitlig E4 får midre trafik ä i ollalterativet, vilket iebär att käsliga persoer som väljer dea väg får e lägre expoerig för luftföroreigar. De tekiska utvecklige medför successivt lägre föroreigshalter i tuel och så småigom kommer äve käsliga persoer att kua aväda tuel uta risk för komplikatioer. Förslag på åtgärder I det fortsatta projekterigsarbetet ska åtgärder för att få så bra tuelluft som möjligt utredas. Om ma ite geom vetilatio eller reig av luft lyckas å de halter som krävs för att udvika korttidsefekter ka ma ha ett system med iformatio om luftkvalitetsförhålladea i tuel. På detta sätt ka käsliga persoer udvika att köra i tuel. Det bör säkerställas att iformatioe förstås äve av persoer som ite ka sveska. För att miska de egativa hälsokosekvesera ka ma vid höga luftföroreigshalter tillfälligt stäga tuel. Dea åtgärd medför dock höga luftföroreigshalter lägs ytvägätet. Trafikstyrig m.m. för att miimera riske för köer är också ett viktigt istrumet. De bussar som trafikerar Förbifart Stockholm

11 rev MKB till detaljpla Förbifart Stockholm bör vara täta och försedda med filter. Buller Detta avsitt beskriver buller frå vägtrafike och dess hälsokosekveser. Nuläge Miljöhälsorapport 2009 frå Socialstyrelse och Karoliska Istitutet redovisar att samhällsbuller är de miljöstörig som påverkar flest mäiskor i Sverige. Trafike är de domierade källa till buller varav vägtrafike berör flest mäiskor. I Stockholms lä besväras var femte perso av buller, främst frå vägtrafike. Det är e fördubblig på tio år, visar miljöhälsorapporte. Drygt 10 procet av läets befolkig uppgav år 2007 att de besvärades av vägtrafikbuller mist e gåg i vecka, vilke är e kraftig ökig frå tidigare år. I Stockholms lä har cirka 5 procet av befolkige sömsvårigheter till följd av trafikbuller. Geerellt sett är ivåara i Stockholms ierstad mest besvärade av buller (Regioal miljöhälsorapport 2009). Trede pekar mot att allt fler kommer att besväras av buller i framtide, trots att både Trafikverket och kommuera arbetar med bullerskyddsåtgärder. Orsake till att atalet bullerstörda kotiuerligt ökar är att trafikmägdera ökar, att fler flyttar till storstadsområde och att ya bostäder byggs i bullerutsatta område. Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor , Dr Vägtrafikbuller För beskrivig av vägtrafikbuller aväds ljudivå i decibel med beteckige db(a). Det fis två mått för beräkig och mätig av buller: maximal respektive ekvivalet ljudivå. Maximal ljudivå De maximala ljudivå är de högsta förekommade ljudivå uder exempelvis e fordospassage. Ekvivalet ljudivå Med ekvivalet ljudivå avses e form av medelljudivå uder e give tidsperiod, valigtvis ett dyg. För bedömig av framtida bullerivåer i omgivige till Förbifart Stockholm aväds edast beräkigar av ekvivaleta ljudivåer. Sambad vägtrafikbuller - bullerstörig Det sambad mella vägtrafikbuller och störigar som Trafikverket redovisar är att bullerstörigara fördubblas är bullret ökar med 4 db(a). Det betyder att för varje decibel starkare buller ökar störigara med 20 procet. Källa: Hadbok Miljökosekvesbeskrivig iom vägsektor, del (134) Område som ite störs av buller frå ifrastruktur eller idustrier är idag e bristvara i måga städer. Detta gäller äve i Stockholm. Edast små arealer gröområde är fria frå buller. Dessa bullerfria område återfis i flera fall utefter Mälares sträder. Äve i bullerfria område hör ma tidvis olika bullerkällor och ivåera varierar starkt med vidriktig och klimatförhållade. Vad som av måga upplevs som e bullerfri miljö är där ma ite hör kotiuerliga ljud frå trafik eller idustriell verksamhet. Utefter Mälares sträder ka tystade brytas av perioder med itesiv motorbåtstrafik som t.ex. frå trafik i farledera förbi Kugshatt eller mella Lovö och Grimsta. Frihete frå oöskat buller i e rekreatiosskog upplevs av måga som de mest värdefulla tystade. Ljudmätigar av bakgrudivåer har geomförts i Sätra, på Lovö, i Grimsta och i Hasta. Lovö och Sätras stradära område och delar av Sätraskoge har de lägsta bakgrudivåera. Uder de flesta mätdagar på Lovö och i Sätra var ljudivåera uder 45 db(a) vilket iebär att Naturvårdsverkets ljudkriterie på 40 db(a) för tätortsära rekreatiosområde med gröområde på gågeller cykelavståd frå större tätorter ås. Estaka dagar ås kriteriera för friluftsområde med höga atur- och kulturvärde på rimligt avståd frå större städer. I Grimsta var ljudivåera db(a) vissa dagar och därmed ås kriteriera för god ljudmiljö i park. I Hasta ås de ite. Av 06 Övergripade miljökosekveser

12 MKB till detaljpla Förbifart Stockholm rev resultate framgår tydligt e påverka frå E4 i Hasta, vid ordostliga vidar är ivå hela tide över 45 db(a) vilket beror på vägtrafikes brus. Hälsokosekveser av buller Samhällsbuller orsakar bullerstörigar med egativa efekter på hälsa och välbefiade. Buller ger upphov till psykologiska och fysiologiska stressrelaterade symptom och påverkar därigeom det allmäa välbefiadet (Miljökosekvesbeskrivig och hälsa). Kuskap om hälsokosekveser vid olika expoerig av trafikbuller är dock bristfällig och mer forskig krävs, vilket gör det svårt att bedöma hälsokosekveser. Neda följer e beskrivig av vad som är kät idag. E stor del av befolkige tillhör ågo av de grupper som är särskilt käsliga för bullerstörigar, bl.a persoer med försämrad hörsel, skolbar och ivadrare. Bar frå bullriga område har ofta ökade halter av stresshormo och högre blodtryck ä bar frå tystare område. Bullerstörig Störig ka defiieras som e käsla av obehag direkt riktad mot ågot i omgivige som ma vet eller tror har e egativ efekt på hälsa och välbefiade. Forskig har visat att mäiskor ite väjer sig vid buller es efter flera års expoerig (Ljudladskap för bättre hälsa). Störigsupplevelse är beroede av vilke typ av buller det är, vilke styrka och vilke frekves det har, hur det varierar över tide samt vilke tid på dyget det förekommer. De atioella riktvärdea för buller är e sammavägig av hälsomässiga och ekoomiska aspekter, vilket iebär att äve om riktvärdet klaras fis risk för bullerstörig och påföljade hälsokosekveser. Upplevelse att vara störd av buller är subjektiv. Alla mäiskor upplever sig ite vara störda vid samma bullerivåer. I figur 6.13 redovisas ett sambad mella bullerivå och grad av störig. Begreppet störig omfattar, i detta fall, de boede som uppfattar sig gaska, mycket och oerhört mycket störda. Ju högre trafikbullerivåer, desto fler persoer upplever sig störda. Begreppet bullerstörda iebär således de adel boede som upplever sig störda, ite alla som utsätts för olika bullerivåer. Eligt tabelle käer sig drygt 20 procet störda av trafikbuller vid e ekvivalet 60 Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor , Dr Stö rda % L Aeq 24 h, mest expoerad sida Adel gaska, mycket och oerhört mycket störda blad boede uta tillgåg till tyst sida av bostade. Adel gaska, mycket och oerhört mycket störda blad boede med tillgåg till tyst sida av bostade. Figur 6.13 Tabell frå Socialstyrelses rapport Miljökosekvesbeskrivig och hälsa. Sambad mella störig och bullerivå frå vägtrafik. 06 Övergripade miljökosekveser db 106 (134)

13 rev MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor , Dr ljudivå på 55 db(a) (om de ite har tillgåg till tyst sida av bostade). Vid 60 db(a) ökar adele störda till drygt 30 procet. Påverka på söm De valigaste efektera av vägtrafikbuller är att söm, vila och avkopplig störs (Miljökosekvesbeskrivig och hälsa). Påverka på söm har kostaterats vid ljudivåer över 40 db(a). Störd söm är e av de allvarligaste efektera av buller eftersom ostörd söm är e förutsättig för att mäiska ska kua fugera väl. De primära efektera på söme är blad aat svårigheter att soma, uppvakade och förädrigar av sömdjupet, höjt blodtryck och ökad hjärt- och pulsfrekves. De sekudära efektera är ökad trötthet, edstämdhet, olustkäsla och miskad prestatiosförmåga. Detta ka medföra blad aat trötthet, edstämdhet och miskad prestatiosförmåga (Miljöhälsorapport 2009). Talmaskerig Talmaskerig, dvs. är bullerivå blir så hög att det blir svårt att uppfatta tal, sker vid ljudivåer över 60 db(a). E förhöjd bullerivå i klassrum ka blad aat leda till egativa efekter på prestatio och ilärig (Miljökosekvesbeskrivig och hälsa). Hjärt-kärlefekter Expoerig för starkt buller utlöser äve stressreaktioer som ökat blodtryck och ökad hjärtfrekves. Nylige publicerad forskig frå Karoliska Istitutet visar att trafikbuller medför ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. E studie frå 2007 visade att adele med högt blodtryck ökade med 38 procet för varje 5 db(a) högre trafikbullerivå ma expoeras för uder e låg tid. Eligt e forskigsrapport frå 2009 ökar riske för hjärtifarkt med 40 procet om ma uder e lägre tid expoeras för trafikbullerivåer på 50 db(a) eller mer. Sambade gällde oberoede av adra käda riskfaktorer för hjärtifarkt, iklusive expoerig för luftföroreigar. Det framhålls dock 107 (134) i rapporte att fler studier krävs för att kua säkerställa sambade mella vägtrafikbuller och hjärtifarkt me att fyde stöds av adra udersökigar som visat på kopplig mella hjärt-kärlefekter och buller. Hörselskador Expoerig för bullerivåer upp till 70 db(a) ekvivaletivå förvätas ite orsaka hörselförsämrig hos det stora flertalet av befolkige, vilket iebär att hörselskador ite är ågo egetlig riskfaktor på grud av trafikbuller. Nollalterativet Med ett oförädrat vägät jämfört med idag, och om de höga trafikflöde som redovisas i arbetsplaes grudsceario stämmer, kommer de ökade trafikmägde år 2035 att ge ågra decibel högre bullerivåer på befitligt vägät. Måga bostäder ära vägara riskerar att få bullerivåer som ligger över 55 db(a) och äve upp mot db(a). De atioella riktvärdea för ybyggatio, 55 db(a) ekvivalet ljudivå vid fasad utomhus och 30 db(a) ekvivalet ljudivå iomhus, ska äve ses som lågsiktiga mål för bostäder i befitlig miljö. Trafikverket arbetar successivt med riktade åtgärdsprogram där syftet är att åtgärda iomhusmiljö för bostäder med e ekvivaletivå över 65 db(a). Därför bör fastigheter med trafikbullerivåer över 65 db(a) vid fasad ha åtgärdats både lägs statliga och kommuala vägar år De flesta trafikleder och större vägar i regioe kommer att vara mer eller midre överbelastade. Lågsamt gåede trafik iebär att ma håller lägre hastighet vilket ger miskat buller. Me överbelastade trafikleder ka äve iebära att perioder med mycket trafik får lägre varaktighet, vilket i si tur iebär att bullret varar lägre. Följade huvudvägar beräkas få högre bullerivåer i ollalterativet jämfört med uläget: E4/E20 mella Bredäg och avfarte till 06 Övergripade miljökosekveser

14 E rev No rro rts led e MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Häggvik e äg ev j l ä rrt No E18 E18 Lövs tav äg e Kym lig Be errgslag gs svä väge Hju lsta väg e Up ps ala vä ge e k elä amra Bergsdhea le U l v su d äge av tt Dro ho i g lm ä sv ge Drot tig holm sväg e Västerbro Eke röv äge e led ge si Es Södra Läke Södertäljeväge äge Nyäsv Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor , Dr Haga Norra Hu vu ds ta le de ge vä gs sla rg Be de dale u s Frö FÖRBIFART STOCKHOLM Bullerivåer jämfört med NULÄGET Kuges Kurva Högre Lägre Samma E4,E20 Figur 6.14 Skillad i bullerivå, utbyggadsalterativet jämfört med uläget. 06 Övergripade miljökosekveser 108 (134)

15 rev MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor , Dr Södra läke får cirka 30 procet mer trafik ä i uläget och bullerivå ökar med cirka 1 db(a). Essigelede. Trafikbullerivåera bedöms öka med cirka 1,5-2 db(a). Ekeröväge och Drottigholmsväge mella Lovö och Brommapla får cirka 1,5-2 db(a) högre buller ä i uläget. Drottigholmsväge mella Brommapla och cetrala Stockholm får ugefär samma bullerivåer som idag. Bergslagsväge i mot sta bedöms få 1,5-2 db(a) högre trafikbullerivåera i ollalterativet högre ä i uläget. Bergslagsväge orr om Bergslagspla får ästa dubbelt så mycket trafik som i uläget och bullerivåera blir cirka 3 db(a) högre. E18 får cirka 1,5 db(a) högre buller ä i uläget. E4 orr om Norrtull. Trafikmägde beräkas fördubblas vilket medför cirka 3 db(a) högre bullerivåer. Norrortslede, dele ärmast E4, får 3 db(a) högre buller ä i uläget. Utbyggadsalterativet Regioalt perspektiv Förbifart Stockholm iebär att e stor del av de regioala trafike i ord-sydlig riktig i Stockholm går i tuel. Ju mer trafik som ka föras över frå det övriga vägätet till Förbifart Stockholm desto mer miskar bullerstörigara lägs de vägar som får e avlastig. Där Förbifart Stockholm går i tuel uppstår ige bullerstörig, me där väge går i ytläge blir det höga bullerivåer till följd av de höga trafikflödea. Bullerskyddsåtgärder plaeras för att miska bullerspridige till bostäder och rekreatiosområde. Förbifart Stockholm medför e förädrig av trafikflöde och buller på ett stort atal vägar i Stockholmsområdet. Av de större vägara i regioe är 109 (134) det måga som får ågot miskad trafik meda ett fåtal får ökad trafik. Trots att måga vägar får e relativt stor förädrig av trafikflödet miskar eller ökar bullerivåera edast med 1-3 db(a). Både med Förbifart Stockholm och i ollalterativet kvarstår äve fortsättigsvis höga bullerivåer, över riktvärdet 55 db(a), lägs de flesta större vägar. Eftersom det fis stora osäkerheter vad gäller de framtida bullersituatioe görs edast e översiktlig geomgåg av förädrigar av trafikbullerbullerivåer på större vägar som ite byggs om jämfört med uläget och ollalterativet. Se äve figur 6.14 och E4/E20 mella Bredäg och avfarte till Södra läke får cirka 30 procet mer trafik ä i uläget och bullerivå ökar med cirka 1 db(a). Bullerivåera blir ugefär samma som i ollalterativet. Essigelede får midre trafik ä idag och bullerivå bedöms miska med e 0,5-1 db(a). Trafikbullret blir margiellt lägre ä i ollalterativet. Ekeröväge mella Tillflykte och Ekerö cetrum får cirka 3 db(a) högre buller ä i uläget. Frå tuelmyigara och österut fram till Brommapla blir bullerivåera 0,5-1,5 db(a) högre ä i dag. Bullerivåera blir 1 db(a) högre mella Tillflykte och Ekerö cetrum och 1 db(a) lägre eller samma mella tuelmyigara och Brommapla jämfört med ollalterativet. Drottigholmsväge mella Brommapla och cetrala Stockholm får cirka 1,5 db(a) lägre bullerivåer med Förbifart Stockholm jämfört med uläget och ollalterativet. Bergslagsväge i mot sta bedöms få 1 db(a) högre bullerivåer ä i uläget och ågot lägre buller ä i ollalterativet. Bergslagsväge mella Skattegårdsväge och Hjulsta får oförädrade bullerivåer jämfört med idag. Jämfört med ollalterativet blir bullerivåera cirka 3 db(a) lägre. 06 Övergripade miljökosekveser

16 rev E4 No rro rts led e MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Häggvik e äg ev j l ä rrt No E18 Lövs tav äg e Be B erg ergs r slag gssvä väge ge e Hju lsta väg e Kym lig E18 Up ps ala vä ge e k elä ahamra Bergsd le e U l v su d äge av tt Dro ho i g lm ä sv ge Drott ig holm sväg e Västerbro Eke röv äge e led ge si Es Södra Läke Södertäljeväge Kuges Kurva Figur 6.15 Skillad i bullerivå, utbyggadsalterativet jämfört med ollalterativet. 06 Övergripade miljökosekveser FÖRBIFART STOCKHOLM Bullerivåer jämfört med NOLLALTERNATIVET Högre Lägre Samma E4,E (134) sväge Nyä Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor , Dr Haga Norra Hu vu ds ta le de ge vä gs sla rg Be lede da u s ö Fr