VFU-rapport Moa Burman Grundlärarprogrammet F-3

Transkript

1 VFU-rapport Moa Burman Grundlärarprogrammet F-3

2 Del 1 Pedagogisk planering, ämnesintegrerat arbetsområde Arbetsområde och tidsåtgång Det ämnesövergripande arbetet jag genomför under denna VFU har sitt fokus på teknik ämnet med inslag av svenska. Ämnet i sig är teknik men arbetssättet och en del uppgifter har sitt fokus på svenskkunskaper. Arbetet är planerat till 15 lektioner, ca 30 min/lektion. Arbetsområdet böjar vecka 5 och beräknas avslutas vecka 11. Skolans värdegrund och uppdrag I enlighet med skolans värdegrund och uppdrag ur läroplanen kommer detta arbetsområde syfta till att främja elevernas respekt och förståelse för vår miljö. Arbetet kommer även att genomföras på ett sätt för att främja och uppmuntra elevernas personliga ställningstaganden. Eleverna kommer även vid varje lektionstillfälle få möjlighet att samtala, läsa, skriva och rita för att utveckla sina möjligheter att kommunicera. Skapande är under momentet en del av det aktiva lärandet för att stimulera elevernas kreativitet och nyfikenhet såväl enskilt som i grupp för att öka samarbetsförmågan (Lgr11, kap.1). Övergripande mål och riktlinjer De övergripande mål och riktlinjer vi under temat arbetar med handlar om att kunna leva sig in i och förstå andra människors situationer. Att kunna lösa problem och omsätta sina idéer i kreativa handlingar. Samt vad vi kan göra för att främja miljön och en hållbar utveckling. De mål och riktlinjer jag som lärare kommer att jobba emot är att ge utrymme och uppmuntra eleverna utifrån deras individuella behov, förutsättningar och tänkande. Jag kommer även jobba mot att eleverna verkligen ska kunna se lektionerna som meningsfulla och att de kan känna att de lärt sig något nytt efter varje lektion (Lgr11, kap. 2). Förmågor eleverna ska utveckla De förmågor eleverna ska utveckla enligt kursplanens syftesbeskrivning är inom ämnet teknik främst att kunna identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion men även att kunna värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö (Lgr11, s. 253). Inom svenskämnet ska eleverna enligt kursplanens syftesbeskrivning främst utveckla förmågan att kunna formulera sig och kommunicera i tal och skrift men även att kunna läsa, förstå och skriva texter med olika syften samt förstå dess språkliga struktur och varför de ser ut som de gör (Lgr11, s ). Centralt innehåll Arbetsområdet kommer att behandla följande centralt innehåll ur kursplanen: Teknik (Lgr11, s. 254): - Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag. - Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. - Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. - Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. - Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. - Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.

3 - Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet. Svenska (Lgr11, s. 224): - Texter som kombinerar ord och bild - Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led. - Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. - Muntligt ( ) berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. - Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken. Konkretisering av målen Målen presenteras på en planka som sätts upp som ett trappsteg på ett kunskapsträd som finns längst fram i klassrummet. I trädkronan sitter det övergripande målet med temat som är att lära sig några olika tekniska saker och hur de fungerar. Vid varje lektion sätts en planka med ett delmål/ lektionsmål upp på trädets stam, nedifrån och upp, för att illustrera vägen till det övergripande målet. Delmålen stämmer överens med kapitlen i boken (Sjöberg, 2014) och tar upp innehållet likt följande exempel: Vad finns det för olika pennor och hur fungerar de?, ur kapitlet papper och penna. Målen är inriktade på teknikämnet med avsikten att svenskan ska få integrera på ett naturligt sätt för elevernas kontinuerliga utveckling inom ämnet. Däremot konkretiseras målet med att lära sig uppbyggnaden av en instruerande text på en av plankorna. Arbetssätt/undervisning Lektionerna startas med en genomgång av vad målet för lektionen är, vad det är vi ska öva på idag. Därefter går vi igenom kapitlet i boken (Sjöberg, 2014). Eleverna får läsa högt för klassen de olika styckena. Innehållet diskuteras under tiden för att väcka elevernas funderingar och intresse för området. Under de flesta lektionerna följs detta av att eleverna får arbeta självständigt i arbetsboken med tillhörande kapitel (Sjöberg, 2014). Däremot finns det vissa lektioner inlagda med praktiska övningar. Under detta temaarbete kommer de att vara; bygga mobiler, skriva instruerande texter, göra en dörrskylt och bygga rullande bilar. Varje lektion avslutas sedan med en genomgång med återkoppling till lektionens mål i relation till det övergripande målet. Förmågor som ska bedömas Inom teknikämnet kommer eleverna att bedömas mot förmågorna ur kunskapskraven som syftar till att vara uppnådda i årskur 6 då kunskapskrav ämnade för tidigare åldrar inte finns. Kunskapskraven som under detta moment kommer att beröras är att kunna beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar, hur de är uppbyggda, vad de är gjorda av för material, vad de har för för- och nackdelar i relation till bland annat miljö samt hur de har förändrats över tid. Eleverna ska även kunna föra enkla dokumentationer över sitt arbete vilket de under dessa moment kommer få visa genom arbetet i arbetsboken samt den instruerande texten eleverna får skriva (Lgr11, s. 256). Inom svenskämnet kommer eleverna att bedömas mot förmågorna ur kunskapskraven som syftar till att vara uppnådda i årskur 3. Kunskapskraven som under detta moment kommer att beröras är att kunna ta enkla instruktioner, samtala om elevnära frågor, föra enkla resonemang relaterade till egna erfarenheter samt att öva på läsförståelsen. Eleverna kommer under momentets alla lektioner få öva på att läsa texter med mer flyt samt att kunna återge delar av innehållet i texter ur textboken i samband med gruppdiskussioner och arbete i arbetsboken (Lgr11, s ).

4 Tillämpning och dokumentation Under arbetsområdet kommer dokumentationen och redovisningen av elevernas kunskaper ske via de muntliga genomgångarna i början av varje lektion, vad eleverna skriver i arbetsboken, genomförandet av de praktiska delarna av arbetsområdet samt utformandet av den instruerande texten. Elevernas lärande/resultat kommer att dokumenteras på Unikum med hjälp av en bedömningsmatris där elevernas uppnådda mål fylls i. Både resultat och planering för ämnesområdet finns upplagda på denna sida öppet för föräldrar och elever att ta del av när som.

5 Del 2 Analys och reflektion Analys I enlighet med Hattie (2012, s. 73) har jag tänkt på att synliggöra målen för eleverna. Att däremot enbart säga lektionens mål högt eller skriva det på tavlan anser jag inte är tillräckligt för elever i de lägre åldrarna för att de ska kunna identifiera sig med målen. Av denna anledning utformade jag kunskapsträdet. Efter måluppfyllelsen läste vi gemensamt det uppslag i boken som lektionen skulle handla om. Jag frågade efterhand vilka som ville läsa de olika styckena och försökte fördela ut läsningen till så många olika elever det gick baserat på vilka som faktiskt ville. De som inte ville läsa försökte jag istället ge frågor till kring innehållet för att alla skulle vara aktiva. Under alla genomgångar pratade vi om att det inte fanns något fel svar och jag försökte hjälpa och stötta eleverna när de läste. Tillsammans jobbade vi för ett öppet och trevligt klimat i klassrummet där alla skulle kunna känna att de åtminstone kunde försöka bidra med något utan att det skulle vara jobbigt om det inte stämde fullt ut vilket även är något Hattie (2012, s. 99) förespråkar. Därefter fick eleverna jobba enskilt i den arbetsbok som hörde till grundboken som vi under genomgången läste och diskuterade ur. Detta gjorde jag då jag skulle få något mer än den muntliga aktiviteten att gå på vid bedömning av eleverna samt för att alla verkligen skulle få visa vad de kunde även om de inte ville säga så mycket under diskussionen. I arbetsboken var det mycket individuella svar vilket gör att jag kan analysera hur eleverna tolkar olika typer av uppgifter och om de har lyssnat under genomgången. Genom att jobba i arbetsboken fick eleverna även öva på språkets struktur och detta blev även dokumenterat i boken för mig att gå tillbaka och kolla på vid bedömning och utvärdering av vad eleverna behövde jobba vidare på. De praktiska lektionerna utformades genom material från boken där jag valde att ge eleverna en grund i form av en mall och en instruktion. Instruktioner ville jag att eleverna skulle öva extra på och därför gick jag inte igenom dessa allt för mycket. Jag ville att detta skulle visa på och utveckla elevernas läsförståelse. Jag lät även eleverna få arbeta väldigt fritt i sitt val av utseenden och genomförande för att jag skulle kunna se hur de tolkat uppgiften. Detta i enlighet med skolans värdegrund och uppdrag som tidigare nämnts angående uppmuntran till elevernas personliga ställningstaganden (Lgr11, kap.1). I slutet av lektionen gick vi igenom lektionsmålet. Målet var utformat som en fråga för att jag skulle kunna ställa den till eleverna och för att de under lektionens gång skulle kunna reflektera över dess innebörd. Under denna genomgång ville jag att alla elever skulle få chans att säga något. Jag ville även att alla åtminstone någon gång skulle säga någonting. Därför valde jag att ibland lämna frågan öppen och ibland gå varvet runt så att alla skulle få säga något. När jag gjorde vad baserade jag på elevernas aktivitet under genomgången i början av lektionen. Om jag där uppfattade att många hade mycket att säga och verkligen förstod vad vi pratade om så valde jag att låta alla svara på målet, just för att ingen skulle känna att de inte kunde svara och att jag utsatt dem för en jobbig situation. Reflektion Kunskapsträdet som jag använde vid genomgången av målet för lektionen fick positiv respons från eleverna. Många undrade vilket mål vi skulle ha för dagen och gick även fram för att kolla då och då vid andra tillfällen än på just tekniklektionerna. Under genomgångarna av det uppslag i grundboken som lektionen skulle handla om märkte jag att fler och fler ville läsa något stycke ur boken. Så här i efterhand skulle jag tro och åtminstone hoppas att det har att göra med det öppna klassrumsklimat som jag med eleverna försökt att skapa. Ingen sa något eller fnissade minsta lilla om någon sa något som inte riktigt stämde eller uttalade några ord

6 fel. Mot slutet av temaarbetet var det snarare raka motsatsen. Eleverna började hjälpa varandra om det var något svårt ord i boken som någon försökte läsa, då kunde en annan elev hjälpa till att uttala ordet för att sedan låta eleven som läste läsa klart. Jag tycker verkligen att vi lyckades skapa den där öppna och välkomna stämningen som jag var ute efter. Arbetet i arbetsboken fungerade som jag tänkt mig. Jag kunde lätt se när jag gick runt till eleverna vilka som hängt med under hela genomgången och som förstod innehållet väl. Jag fick många frågor om vad som skulle vara rätt svar och fick ofta påminna eleverna om att det inte var så många uppgifter med ett rätt svar, utan mer vad man själv tyckte och trodde. Detta upplevde jag att många i klassen tyckte var svårt, men under temaarbetets gång var det fler och fler som förstod och accepterade detta vilket gjorde att arbetsron och elevernas aktiva arbete blev bättre. Under de praktiska lektionerna jobbade eleverna på bra. Jag uppfattade att de alla verkligen tyckte att det var kul och att de gjorde sitt bästa. Det märktes tydligt vilka som följde mina instruktioner att läsa igenom instruktionen de fått ordentligt och vilka som inte alls hade hängt med eller som bara ville genomföra arbetet så fort som möjligt i tron om att det är det viktigaste när man arbetar med skolarbeten, kvantitet före kvalitet. Dessa elever var dock väldigt få och eftersom jag hade fler praktiska tillfällen kunde jag se hur dessa elever mot slutet av temaarbetet började inse vikten av att lyssna och läsa instruktionerna. Min tanke med att ibland låta eleverna som vill svara på måluppfyllelsen och ibland låta alla elever få svara varvet runt gick väldigt bra. Aktiviteten blev för det mesta hög och ökade ju närmre slutet av temaarbetet vi kom. Genom att låta alla elever svara på frågan ibland även om de inte riktigt ville i början tror jag var bra och ledde till just detta, att fler och fler ville vara delaktiga under diskussionen kring måluppfyllelsen. Överlag anser jag att min professionalism och mina ämneskunskaper och didaktiska kompetens har utvecklats under arbetets gång. Jag har lärt mig hur man kan jobba med ett arbetsområde utifrån läromedel. Jag har även utvecklat mina färdigheter inom att kunna säga ifrån och få eleverna att lyssna på mig. Men vad jag är mest nöjd över är hur jag tillsammans med eleverna lyckades skapa ett tryggt klassrumsklimat där alla kände att de kunde bidra.

7 Referenser Hattie, John (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. Sjöberg, Staffan (2014). PULS Teknik-boken 1-3. Stockholm: Natur & kultur läromedel. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm: Skolverket.