INTRODUKTION TILL PRAKTISK FILOSOFI KUNSKAP, MOTIVERAT TÄNKANDE MM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INTRODUKTION TILL PRAKTISK FILOSOFI KUNSKAP, MOTIVERAT TÄNKANDE MM"

Transkript

1 INTRODUKTION TILL PRAKTISK FILOSOFI KUNSKAP, MOTIVERAT TÄNKANDE MM

2 Dagens mål Kort diskutera en vanlig definition av kunskap Beskriva några olika fenomen som kan stå i vägen för kunskap Beskriva några andra fenomen som både är viktiga i relation till ovan, men också av andra anledningar - social orättvisa, fördomar vilket förhoppningsvis kan få oss att mer generellt fundera på hur vi kommunicerar. Information från mentorsverksamheten (Alice och Carl)

3 Kritiskt tänkande och kunskap Kritiskt tänkande kan sägas syfta till att komma fram till sanna och välgrundade övertygelser, dvs., i bästa fall kunskap, men vad är kunskap? Vad är kunskap? Klassisk definition: Kunskap är sann, berättigad tro Den här definitionen kräver dock att vi funderar lite på varje del i analysen.

4 Övertygelse Vad är det att tro (eller ha en övertygelse) något? Vi har en massa olika attityder och känslor dessa skiljer sig åt på olika sätt. En intressant fråga är just hur olika attityder skiljer sig åt. Vad är exempelvis skillnaden mellan att fantisera om något eller tro något Detta är en central fråga inom medvetandefilosofin men även en central praktisk filosofisk fråga vad är en moralisk övertygelse för slags mentalt tillstånd? Vad finns det för skäl att hysa olika uppfattningar om detta? Åsikt (opinion): används ofta för ett rent tyckande Övertygelse (belief): att hålla något för sant (representera världen) Vilja/önskan (desire): tillstånd som motiverar (att förändra världen till att passa viljan)

5 Vad är sanning? Sanning är på många sätt ett grundläggande begrepp inom kritiskt tänkande. Vi är intresserade av huruvida en viss slutsats är sann eller falsk. Men vad innebär det att säga att något är sant? Relativism: det finns inte en sanning (vad som är sant för en person, grupp osv behöver inte vara sant för en annan person, grupp osv). Skepticism: vi kan inte veta vad som är sant med absolut säkerhet (olika grunder för detta som vi kommer återkomma till senare). Jorden är platt, Det är 40 personer i salen, Stöld är fel, Choklad är gott Exakt hur vi ska tänka kring sant och falsk är en omstridd fråga, men i vissa sammanhang kan vi (i alla fall försöka) sätta problemen åt sidan. En enkel teori: att säga att ett påstående är sant är att påstå hur det är. Delfiner är däggdjur = Det är sant att delfiner är däggdjur

6 Vad gör en övertygelse välgrundad? Att en övertygelse är välgrundad/berättigad innebär att vi har goda skäl/evidens för densamma. Att gissa rätt är inte att ha kunskap. Kunskap måste vara baserad på goda skäl eller evidens. Evidens: A (mörka moln) är evidens för B (det kommer att börja regna) om det finns ett pålitligt samband mellan A (mörka moln) och B (regn). Två källor till kunskap Direkt från våra sinnen (vi hör och ser saker) Indirekt från andra människor (vi läser, får saker berättade för oss osv kunskapande är något socialt) Filosofisk kunskap då? Få, om några, filosofiska frågor tycks kunna besvaras genom att vi använder våra sinnen (jämför mer vardagliga vetenskaper). Erfarenhetsberoende källor (a posteriori) Erfarenhetsoberoende källor (a priori) <- intuitioner, begreppsliga sanningar??

7 Kunskap: sammanfattning Man ska ha en övertygelse, ett psykologiskt tillstånd med ett specifikt kognitivt tankeinnehåll (att det regnar, att jorden är rund, att 18 personer dricker kaffe på kontoret. Övertygelsen måste vara sann. Tankeinnehållet måste i någon mening överensstämma med världen: Det regnar, jorden är rund, 18 personer dricker kaffe på kontoret. Övertygelsen måste vara baserad på någon form av goda skäl eller evidens. Den som enbart gissar rätt har inte kunskap (Wikforss s. 24)

8 Problem Varför är det så svårt att nå kunskap? Varför är det ofta så svårt att komma fram till välgrundade övertygelser? Varför tror vissa på sådant som (tycks vara) uppenbart falskt eller ogrundat? Jorden är platt Solen skiner (när det är uppenbart att detta inte är fallet) Sannolikt är svaret på frågorna ovan komplicerade. Det beror på en rad olika faktorer. Några kandidater: Brist på förmåga att tänka kritiskt Fakta/kunskapsresistens Motiverade övertygelser och kognitiva skevheter (psykologiska mekanismer)

9 Har vi blivit faktaresistenta? Faktaresistens/kunskapsresistens att vara faktaresistent innebär att man inte blir påverkad av information som går emot vad man redan är övertygad om (och som är baserad på något annat än fakta exempelvis konspirationsteorier). Fakta gör ingen skillnad: forskare avfärdas som lurade eller betalade av någon politisk aktör eller dylikt.

10 Vad är ett faktum? Fakta = hur världen är beskaffad Fakta är sanningsgörarare. Att påstå något är att påstå något om hur världen är. Att påstå att det är vatten i näckrosdammen är sant eller falskt beroende på hur världen är beskaffad, dvs., vilka fakta som föreligger. Påståendet är sant endast om det är vatten i näckrosdammen. Annars falskt. Wikforss: vi är inte faktaresistenta utan kunskapsresistenta. Vi slår ifrån oss kunskap av olika anledningar. För att förstå vad det är att vara kunskapsresistent måste vi fokusera på kunskapsdefinitionens tredje villkor. Problemet är att vi inte baserar våra övertygelser på goda grunder eller evidens (utan andra saker).

11 Kognitiva skevheter och motiverat tänkande En viktig förklaring till kunskapsresistens är olika psykologiska mekanismer (viktiga för vilken information vi samlar in, men också hur vi bedömer information). A survey of one million high school seniors found that 70% thought they were above average in leadership ability, and only 2% thought they were below average. In terms of ability to get along with others, all students thought they were above average, 60% thought they were in the top 10%, and 25% thought they were in the top 1%! A survey of university professors found that 94% thought they were better at their jobs than their average colleague. (Gilovich 1991: 77) Bland dessa personer finns det sannolikt många som tror något som evidensen inte stödjer. En förklaring till detta är att vi har en tendens att tro saker och ting som vi vill ska vara sanna.

12 Motiverat tänkande Att önska att något är sant kan påverka på olika sätt. Jag vill vara bra på mitt jobb. Detta kan få mig att tro saker och ting som evidensen egentligen inte stödjer på olika sätt. Mer generellt: Vi (tenderar) att tro det vi vill ska vara sant. Vad finns det för olika slags sätt detta kan påverka hur och vad vi tänker?

13 Negativ feltolkning Att önska att p är sant kan få oss att tolka information som att inte utgöra evidens mot p som vi enkelt skulle se som evidens mot p om vi inte hade önskat att p var sant. John körde på tentan och läser kommentarerna. Han tycker att svaren är godkända därför att examinatorn missförstått. Examinatorn har dock inte missförstått något. När John några dagar senare läser tentan inser han också det.

14 Positiv feltolkning Att önska att p är sant kan få oss att tolka information som evidens för p som vi enkelt skulle se som evidens mot p om vi inte önskade att p var sant. A är förtjust i B och A önskar att hens känslor är besvarade. Detta kan leda till att A tolkar Bs upprepade vägran att gå på en dejt, att hen har en partner osv, på så sätt att hen bara spelar svårfångad. As önskan bidrar till att få A att tolka Bs beteenden som evidens för att det är sant att B gillar A (när detta inte är fallet).

15 Selektivitet Selektivt fokus/selektiv uppmärksamhet Att önska att p är sant kan få oss att selektivt fokusera på data som (tycks ge) evidens för p snarare än evidens som (tycks ge) evidens mot p. Selektivt insamlande av information Att önska p kan få oss att missa viktig evidens mot p som är enkel att hitta och att istället hitta evidens för p som är mycket svårare att hitta. Vi fokuserar på att samla in evidens som tycks stödja vad vi vill ska vara sant (letar bara efter detta osv).

16 Kognitiva skevheter Kognitiv skevhet: Skevheter som inte på samma sätt är kopplade till en önskan att något är sant, utan är av mer ren kognitiv (tänkande) karaktär. Bekräftelsebias (confirmation bias) När vi testar en hypotes tenderar vi att leta efter (och hitta) sådant som bekräftar (snarare än motsatsen) den hypotes vi undersöker. Ett exempel: I ett experiment där folk skulle testa hypotesen om folk antingen var arga eller glada så tenderade försökspersonerna att tolka samma ansiktsuttryck på olika sätt.

17 Hur undvika problemen ovan? Medvetenhet kring de olika psykologiska mekanismerna. Ett sätt att försöka hålla vissa av ovanstående problem i schack är att ta hjälp av andra (även om det såklart även finns andra saker vi också kan göra). Också utsätta sig för information från andra grupper än de som man vanligtvis rör sig i (om vi bara umgås med de som tycker precis som vi finns det en risk att vi enkelt bekräftar det vi redan tror) (jmf filterbubblor)

18 Kunskapens sociala dimension Att skaffa sig kunskap är till en stor del ett socialt fenomen: vi är beroende av andra människor för införskaffande och spridning av kunskap. Detta är också en viktig komponent i relation till kommunikation på olika sätt. Problem: sociala strukturer som kan stå i vägen för införskaffandet och spridning av kunskap på olika sätt och med olika konsekvenser (bevarandet av makt osv). Problemen är i detta sammanhang viktiga av minst tre olika skäl (många av de exempel vi kommer titta på är hämtade från filosofi, men fenomenen är också av lika stort intresse mer generellt). Att skapa en medvetenhet kring olika aspekter av kommunikation (när vi kommunicerar är det ofta en massa signaler osv som är subtila) De är filosofiskt intressanta i sig (inte minst av moralfilosofiska skäl orättvisa, skada mm) Förståelse och förändring

19 Epistemisk orättvisa Finns det skäl att tro att det finns problematiska mönster i vem vi tenderar att tro på och vem vi tenderar att inte tro på? Frågan om problematiska mönster kan nog även ses som mer generell, dvs., som relevant även för de andra fenomenen vi kommer undersöka (sannolikt intimt kopplat till fördomar och stereotyper). Tyvärr finns det nog problematiska mönster och sådant som vi (kanske) inte tänker spelar någon roll kan faktiskt göra det (kön, etnicitet, ålder, social bakgrund mm). Epistemisk orättvisa: orättvisor med avseende på olika aspekter på kunskap (hur kunskap kommuniceras, hur tillit fördelas osv)

20 Epistemisk orättvisa Epistemisk orättvisa Vittnesorättvisa (testimonial injustice) Hermenutisk orättvisa (hermenutic injustice) Vittnesorättvisa: En talare utsätts för vittnesorättvisa om lyssnarens fördomar gör så att lyssnaren tillskriver talaren mindre trovärdighet än hen annars skulle gjort. Trovärdighetsunderskott: när en talare tillskrivs mindre trovärdighet än hen förtjänar Trovärdighetsöverskott: när en talare tillskrivs mer trovärdighet än hen förtjänar Ofta fördomar (negativa stereotyper i bakgrunden) Vad är en stereotyp? En stereotyp är en generalisering kring en viss grupp eller klass (och dess medlemmar).

21 Stereotyphot Stereotyphot inträffar när individer som kopplas till en stereotyp i en viss domän och deras agerande kan tyckas bekräfta stereotypen (stereotyphot introduceras av Steele och Aronson 1995). Vad är en stereotyp? En stereotyp är en generalisering kring en viss grupp eller klass (och dess medlemmar). Positiva och negativa stereotyper Alla tillhör sannolikt någon grupp som utmärks av en viss slags stereotyp, men att vara medlem i av en minoritet eller grupp med låg status är något som bidrar till att man riskerar att utsättas för stereotyphot oftare.

22 Vad ger upphov till (eller triggar) stereotyphot, i vilka situationer och vem is sårbar? Vem är sårbar? Egentligen alla, men individer vars identitet är kopplade till negativa stereotyper löper större risk att utsättas för stereotyphot. Triggers Situationella faktorer (att fråga om grupptillhörighet) Fysisk miljö (faktisk underrepresentation) Interpersonell miljö (subtila trakasserier och kritisk feedback)

23 Konsekvenser av stereotyphot 1. Försämrat utförande eller underpresterande (vad gäller exempelvis akademiska uppgifter) Om en person står inför en viss uppgift och identifierar sig med en grupp som associeras med en viss stereotyp vars medlemmar inte förväntas vara bra på uppgiften, så kan utförandet undermineras på grund att stereotypen riskerar att bekräftas. Två möjliga bakomliggande förklaringar: Det påverkar arbetsminnet Det leder till oro 2. Att sluta identifierar sig på ett visst sätt En filosofistudent som utsätts för stereotyphot regelbundet kan sluta att tänka på sig själv som en filosofiperson och därför bryta sig loss sin identitet från filosofi. 3. förändringar av identitet och mål En respons på regelbundet stereotyphot är att man kan komma att förändra sin identitet genom att förändra sina strävanden och karriär.

24 Konsekvenser av stereotyphot OBS: Det är viktigt att notera att medvetenhet eller att något explicit resonerande inte krävs för att utlösa stereotyphot. 1. Försämrat utförande eller underpresterande (vad gäller exempelvis akademiska uppgifter) Om en person står inför en viss uppgift och identifierar sig med en grupp som associeras med en viss stereotyp vars medlemmar inte förväntas vara bra på uppgiften, så kan utförandet undermineras på grund att stereotypen riskerar att bekräftas. Två möjliga bakomliggande förklaringar: Det påverkar arbetsminnet Det leder till oro 2. Att sluta identifierar sig på ett visst sätt En filosofistudent som utsätts för stereotyphot regelbundet kan sluta att tänka på sig själv som en filosofiperson och därför bryta sig loss sin identitet från filosofi. 3. förändringar av identitet och mål En respons på regelbundet stereotyphot är att man kan komma att förändra sin identitet genom att förändra sina strävanden och karriär.

25 Implicit bias Även om vi ibland tror att avsiktlig diskriminering på basis av kön eller ras (med mera) är något som tillhör det förflutna, så finns det goda skäl att tro att mycket av detta finns kvar men att det In modern society, the expression of prejudice has largely shifted from negative explicit attitudes such as endorsement of racial inferiority and de jure segregation to negative implicit attitudes and associations with stereotyped groups. These implicit attitudes predict relevant preference and behaviors, such as the preference to associate with in-group members more than with out-group members (Walton et al. 531). Implicit bias refererar till attityder eller stereotyper som påverkar hur vi tänker, känner, agerar och beslutar på ett omedvetet sätt det aktiveras utan att vi är medvetna om det och bortom avsiktlig kontroll.

26 Implicit bias Många tror att de endast ser män och kvinnor som människor och att de inte diskriminerar på grund av kön. Många personers handlingar och attityder vittnar dock om det motsatta. Tre exempel När något söker ett jobb så samma CV olika namn En man som dominerar ett samtal är bestämd, tydlig och en ledare. En kvinna som agerar på samma sätt är en satkärring, pratig och gnällig. Implicit association tests: bekräftar att vårat tänkande (delvis) kontrolleras av olika stereotyper. Notera att detta endast är ett exempel på implicit bias.

27 Konsekvenser och vad kan vi göra? Konsekvenser Sexism Svårare för kvinnor att få jobb mm Vad kan vi göra? Utmana myten om att vi inte har några fördomar. Försöka bli medvetna om våra egna fördomar.

28 Mikromeddelanden/mikroaggressioner Vi kommunicerar mer än bara genom att använda ord. Vi ger också uttryck för attityder på olika sätt (även om detta inte alltid är avsiktligt). Några exempel Kroppsspråk (ögonkontakt) Uttryckande av intresse (att titta på sina samtidigt som man pratar med någon). Tilldelande av utrymme (att ta fler frågor från män än kvinnor) Val av ämne (utseende, familjesituation eller dylikt i situationer där det inte är relevant) Turtagning i samtal (att avbryta någon osv) I filosofi, precis som på de flesta andra ställen, är detta ett stort och vanligt problem.

29 Konsekvenser och åtgärder Ackumulerandet av negativa mikromeddelanden kan leda till ökat missnöje med sin studie- eller arbetsmiljö. Detta kan i sin tur leda till att man väljer att lämna sitt arbete eller sina studier. Vad kan vi göra? Lära oss känna igen mikroaggressioner Utveckla färdigheter för att bemöta detta (active bystander skills). The Science of wise psychological interventions (Walton 2014)

30 Sammanfattning Det är viktigt att vi tänker tillsammans, men även viktigt att vi tänker på hur vi tänker tillsammans Ansvar för vad vi tror (för oss själva och för andra) En del i att tänka kritiskt är inta en kritisk hållning till vad man anser är goda grunder. Är det verkligen så att detta utgör evidens för min övertygelse? Varför tror jag detta egentligen? Hur vi argumenterar vi? Oenighet och respekt: Alla filosofiska frågor utmärks av oenighet. Många av dessa oenigheter är av väldigt teoretisk karaktär. Andra oenigheter kopplar till sådant som vi bryr oss väldigt mycket om, sådant som väcker känslor av olika slag. Moralfilosofi emellanåt kontroversiella ståndpunkter, slutsatser, argument osv. Lyssna, visa respekt försök förstå och vara konstruktiv. Viktigt både som avsändare och mottagare Fundera över sina egna eventuella fördomar, sitt eget sätt att kommunicera, ordval, utrymme mm.

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och

Läs mer

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Gruppens psykologi. Attributionsteori

Gruppens psykologi. Attributionsteori SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Attributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader

Attributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Rapport för Andrew Jones

Rapport för Andrew Jones Rapport för Andrew Jones Datum för ifyllande 0/0/0 RAPPORT FÖR Andrew Jones DATUM FÖR IFYLLANDE 0/0/0 PÅLITLIGHET - 99.% Svaren var mycket sannolikt noggranna och sanningsenliga ORGANISATION Harrison Assessments

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Förstå ord och begrepp om information och desinformation

Förstå ord och begrepp om information och desinformation Förstå ord och begrepp om information och desinformation Lektionen handlar om att resonera kring begrepp som rör desinformation, åsikter och spridning av falska nyheter. Till läraren 1. Para ihop begrepp

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

0. Meta-etik Grunderna

0. Meta-etik Grunderna Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera

Läs mer

Kvasirealism och konstruktivism

Kvasirealism och konstruktivism Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är

Läs mer

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen universell preskriptivism för sin lära. Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv

Läs mer

Varför tror folk på konstiga saker?

Varför tror folk på konstiga saker? Varför tror folk på konstiga saker? Berndt Brehmer Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.se Shermer, M. Why people believe weird things. New York: W. H. Freeman and Company, 1997. Radner, D. & Radner, M.

Läs mer

Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt. Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016

Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt. Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016 Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016 Svenska social- och kommunalhögskolan / Anna Henning-Lindblom 27.4.2016 1 Frågor som

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation II Dagens upplägg 1. Allmänt om argumentationsutvärdering. 2. Om rättfärdigande av premisser. 3. Utvärdering av induktiva argument: begreppen relevans

Läs mer

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:

Läs mer

Lektion 2. Metoder för mediepåverkan

Lektion 2. Metoder för mediepåverkan Lärandemål: En förutsättning för att kunna tolka medieinnehåll av olika slag är kritiskt tänkande; något som med hjälp av olika metoder för mediepåverkan ibland dessvärre försöker motverkas. För att kritiskt

Läs mer

18 beteenden som hindrar och irriterar

18 beteenden som hindrar och irriterar 18 beteenden som hindrar och irriterar Bra och meningsfulla mål kan bidra till både motivation och inspiration. Men det handlar inte enbart om att ha och sätta mål för att få önskade resultat och eget

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

FÖRÄNDRING. 18 Copyright Tina Lee Center

FÖRÄNDRING. 18 Copyright Tina Lee Center Om det finns mer än en aspekt, kommer du (ibland snabbt) att skifta till nästa aspekt när den blir aktuell eller gör sig påmind. Ibland lättar inte problemet nämnvärt förrän fler eller alla aspekter behandlats.

Läs mer

Kunskapssamhälle eller kunskapsfientligt samhälle?

Kunskapssamhälle eller kunskapsfientligt samhälle? Kunskapssamhälle eller kunskapsfientligt samhälle? Arne Jarrick BHV-dag i Östersund 24/10 2018 1 BHV-dag i Östersund 24/10 2018 2 BHV-dag i Östersund 24/10 2018 3 Fortsatt upplägg Vilket kunskapsklimat

Läs mer

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande

Läs mer

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Moralfilosofi. Föreläsning 9 Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson Att lära Fyra argument mot tanken att mening är någonting mentalt. En semantisk princip (principen att mening fixerar referens) En ny filosofisk fråga

Läs mer

Icke- deskrip+v kogni+vism

Icke- deskrip+v kogni+vism Icke- deskrip+v kogni+vism Kogni+vism non- kogni+vism Problem för non- kogni+vism: Avviker från hur vi använder moraliskt språk Förklara hur vi kan göra moraliska slutledningar Problem för kogni+vism:

Läs mer

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1 Socialpsykologi GRUPPER OCH REGLER Scen 1 Du kliver in i en hiss där det står en annan person. Det är gott om plats med du går och ställer dig bredvid den andra så att era ärmar nuddar varandra. Scen 2

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi. Föreläsning 2 Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt

Läs mer

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det!

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Barns vittnesmål och trovärdighet Sara Landström, Docent Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet CLIP www.psy.gu.se/clip 1 Barnet i rättsprocessen

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 6

Moralfilosofi. Föreläsning 6 Moralfilosofi Föreläsning 6 Den öppna frågans argument Argument mot naturalismen Det går i korthet ut på att visa att en värdeterm (såsom rätt, fel, bör, etc.) inte kan ha samma mening som någon icke-värdeterm

Läs mer

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Vetenskap och dataanalys Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Syftet är att ge en grund för förståelsen av det stoff som presenteras på kursen rent allmänt. Vetenskapen söker kunskap om de mest skilda

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Rekonstruktion av argument Utvärdering av definitioner Problem (generella) Cirkularitet (definiendum ingår i definiens) (i) Direkt cirkularitet Exempel: Frihet är rätten

Läs mer

Gör något! Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Gör något! Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll 1 Gör något! Material Time Age B11 2x45 min 13-15 Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett YouTube-klipp och ett rollspel om homofobiska

Läs mer

6. Kvasirealism. Slutledningen igen:

6. Kvasirealism. Slutledningen igen: 6. Kvasirealism 2. Freges princip kommer in i bilden. Om meningen hos Sexköp är fel i Sverige består i att den uttrycker en attityd, då kan den bara ha den meningen när den uttrycker attityden. Men när

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i

Läs mer

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv

Läs mer

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mia Liinason, doktorand i genusvetenskap Som forskare är feminister ofta medvetna om vikten av att inte själva reproducera

Läs mer

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar?

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Oavsett hur våra fördomar ser ut så har vi preferenser om vad vi tycker om och vad vi inte riktigt gillar. De flesta skulle nog hålla med om att alla

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

Centrala intressen! MAXIMERA INTRESSE- TILLFREDSSTÄLLELSEN!

Centrala intressen! MAXIMERA INTRESSE- TILLFREDSSTÄLLELSEN! Centrala intressen! att undvika smärta, utveckla sina förmågor, tillfredsställa sina grundläggande behov av mat och skydd, att njuta av vänskapliga och kärleksfulla relationer med andra och att vara fri

Läs mer

Viggo, du ljuger! Lärarmaterial

Viggo, du ljuger! Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Kim Dalsgaard Vad handlar boken om? Boken handlar om Viggo som kommer försent till skolan. Han berättar för klassen, och fröken Anna, att en tiger försökte äta upp honom, och därför

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson Att lära Varför Frege varken tror att ett ords mening är dess referens eller något mentalt. Freges egen teori om mening Tre semantiska principer Kompositionalitetsprincipen,

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

SMART. Moraliskt resonerande. Moraliskt resonerande Moraliskt resonerande. SMART Utbildningscentrum smartutbildning.

SMART. Moraliskt resonerande. Moraliskt resonerande Moraliskt resonerande. SMART Utbildningscentrum smartutbildning. Moraliskt resonerande Den kognitiva komponenten Moraliskt resonerande Moral innebär de färdigheter, värderingar och förmågor som innefattar; - Rationellt tänkande och resonerande - Medvetenhet om och hänsynstagande

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS JOHN ERIKSSON Idag Kort föreläsning Djuretik och moralisk status Diskussion i smågrupper Återsamling och diskussion i helklass Djuretik, meningen med livet och rättigheter

Läs mer

Olika sätt att lösa ekvationer

Olika sätt att lösa ekvationer Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Olika sätt att lösa ekvationer Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet och Lucian Olteanu, Linnéuniversitetet Att lösa ekvationer är en central del av algebran, det

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi. Föreläsning 2 Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet

Läs mer

FILM 2 CHECKLISTA FÖRBEREDELSER

FILM 2 CHECKLISTA FÖRBEREDELSER FILM 2 CHECKLISTA FÖRBEREDELSER Lokal talarpodium, bord eller ingetdera sittning: placera stolarna lämpligt whiteboard, block och pennor belysning anteckningsmaterial och pennor vatten Teknik dator projektorduk/bildskärm

Läs mer

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13 Välkommen Presenta/onsteknik Konsten a2 övertyga Henrik Mannerstråle Presenta/onsteknik Kom ihåg a6 det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta0on det är vad åhörarna tror a6 du säger som

Läs mer

UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet

UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet KROPPSUPPFATTNING / BODY IMAGE En persons upplevelser, tankar och känslor

Läs mer

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik Översikt Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik En version av deontologiska teorier är kontraktualismen. Scanlon försvarar en form av denna. Översikt Vad

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14 Arbetet med likabehandlingsplanen regleras i två regelverk: Diskrimineringslagen och 14 a kap, i skollagen Syftet med detta är

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Kursutvärdering GEOL01, Kandidatarbete,VT 2018

Kursutvärdering GEOL01, Kandidatarbete,VT 2018 Kursutvärdering GEOL01, Kandidatarbete,VT 2018 Antal respondenter: 27 : 17 Svarsfrekvens: 62,96 % Generella frågor Jag är nöjd med den här kursen. Jag är nöjd med den här kursen. 3 1 (8,3%) 4 9 (75,0%)

Läs mer

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! På programmet: Jämlikhet för djur? Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! Lika diskriminerande som

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Jämförelserapport. För Christina Jonsson som samarbetar med Lars Andersson Denna rapport tillhandahålls av:

Jämförelserapport. För Christina Jonsson som samarbetar med Lars Andersson Denna rapport tillhandahålls av: Jämförelserapport För Christina Jonsson som samarbetar med Andersson 07.09.2018 Denna rapport tillhandahålls av: Lambertson Consulting Riddarvägen 42 184 51 Österskär E-mail: urban@u-lab.se Mobil: +46

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Vetenskap sökande av kunskap

Vetenskap sökande av kunskap Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en

Läs mer

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt.

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt. RESILIENCE ATTITUDES Det finns inget riktigt bra svenskt ord för resilience. Det betyder ungefär: återhämtning/spänstighet/motståndskraft. Resilience kan liknas vid fjädringen på en bil. Fjädern pressas

Läs mer

Öppna frågans argument

Öppna frågans argument Öppna frågans argument Öppna frågans argument 1. Om godhet kan definieras som N så är frågan x är N, men är x go;? sluten. 2. För alla N gäller a; frågan x är N, men är x go;? är öppen. Slutsats: Godhet

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 7

Moralfilosofi. Föreläsning 7 Moralfilosofi Föreläsning 7 Värdeontologi Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om hur verkligheten är beskaffad Ontologi generellt kan sägas vara läran

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Didaktiska modeller Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm

Läs mer

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Att kommunicera med personer med demenssjukdom Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas

Läs mer

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

B A R N E T S B Ä S T A K O L L E N

B A R N E T S B Ä S T A K O L L E N B A R N E T S B Ä S T A K O L L E N UTDRAG: ALTERNATIV TOLKNINGSHYPOTES OCH FALSIFIERING F Y L L I B A R N & P E R S O N N U M M E R : V Å R D N A D S H A V A R E & P E R S O N N U M M E R : V Å R D N

Läs mer

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga.

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga. FTEA11: 2 Filosofisk metod Föreläsning 1 Grundläggande argumentationsanalys I Vad innebär det att filosofera? Att filosofera innebär till stor del att ställa frågor (närmare bestämt filosofiska frågor).

Läs mer

Varför tror folk på konstiga saker?

Varför tror folk på konstiga saker? Varför tror folk på konstiga saker? Berndt Brehmer Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.se Shermer, M. Why people believe weird things. New York: W. H. Freeman and Company, 1997. 1 Disposition! Vilket

Läs mer

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget? 1. Evolutionära undermineranden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 7 - Epistemologiskt underminerande 2. Harmans utmaning - Reduktion? 3. Reliabilism och koherentism Exempel Den generella tanken

Läs mer

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Om Hörselskadades Riksförbund (HRF) har i nästan ett århundrade bedrivit verksamhet för att stärka hörselskadade och tillvarata

Läs mer