Att förstå sitt barns autism
|
|
- Gerd Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Att förstå sitt barns autism Tidsbegränsat Intensivt Familjesamarbete TIF Peter Björling Nils Haglund Tarja Lundblad Kristina Karlsson Anna-Lena Lundström Ann Skillö Nr 3/2004 ISBN
2
3 ISBN: Rapporten kan beställas från: Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten, Regionhuset, Box 1, Lund Tfn E-post: Rapporten finns även tillgänglig på Lund 2004
4
5 Förord I föreliggande rapportering har en grupp logopeder, pedagoger och psykologer inom Barn- och ungdomshabiliteringen dokumenterat erfarenheter av att på ett nytt sätt samarbeta med familjer som har barn med autism. De läste om metoden, gjorde ett studiebesök i USA 2001 och prövade själv i Helsingborg och Malmö under 2002 och Erfarenheterna har, så långt, visat på intressanta kvalitetshöjningar i habiliteringsprocessen, i mötet mellan familjen och habiliteringen. Det handlar om en specifik erfarenhet som rör barn med autism, men också om en mer generell erfarenhet som rör samarbetet med familjer. I rapporten redovisas starten och en första prövning av metoden, som benämns TIF, Tidsbegränsat Intensivt Familjesamarbete. Arbetet har haft stort stöd från verksamhetschefen för Barn- och ungdomshabiliteringen, Margareta Nilsson. Logopederna, pedagogerna och psykologerna har under vintern fört sina erfarenheter vidare till övriga autismteam inom Barn- och ungdomshabiliteringen i Region Skåne. Det har varit intressant och roligt att handleda utvecklingsarbetet, att också få ned på pränt en del av en pågående praktik. De som varit aktiva har varit logopeden Peter Björling, pedagogen Tarja Lundblad och psykologen Nils Haglund i Malmö. I Helsingborg har det varit logopeden Ann Skillö, pedagogen Ann-Lena Lundström och psykologen Kristina Karlsson. Till de familjer som deltagit och delat med sig generöst av sina upplevelser riktar vi ett stort tack! Lund i april 2004 Kerstin Liljedahl Leg. psykolog, fil. dr FoU-chef
6
7 Innehåll Inledning...7 Syfte och frågeställning...9 Så gjorde vi i Malmö...12 Så gjorde vi i Helsingborg...18 Så tyckte föräldrarna i Malmö...24 Så tyckte föräldrarna i Helsingborg...26 Slutsatser och diskussion...28 Bilagor...31
8
9 Inledning Under de senaste åren har det utvecklats olika metoder riktade till barn och ungdomar med autism. En av dessa som fått stor betydelse de senaste tio åren är TEACCH, Treatment and Education of Autistic and related Communication Handicapped Children. Målsättningen i denna metod är att hjälpa personer med autism att få ett bättre och mer självständigt liv hemma, i skolan och i samhället. TEACCH är ett arbetssätt som utgår från individuella planer för struktur och tydliggörande av kommunikation, bemötande och aktiviteter. Enligt vår erfarenhet har arbetssättet fått kraftigast genomslag i skolmiljöer. Föräldrarna behöver ett annat stöd då hemmiljöerna ser annorlunda ut. Det har också under senare tid allt oftare framkommit önskemål från föräldrar till barn och ungdomar med autismspektrumstörningar om mer stöd och hjälp från habiliteringen för att klara av vardagen hemma. TEACCH har utvecklats och utvecklas vid Division TEACCH i North Carolina. Vi, logopeder, pedagoger och psykologer från Malmö och Helsingborg, hade läst om home training och var intresserade av hur man utvecklat sitt arbete gentemot familjer och hemmiljöer. Studieresa till North Carolina, USA Vi fick möjlighet att i oktober 2001 göra ett studiebesök vid TEACCH Division Center, Greenville och Asheville, North Carolina, USA. Här kunde vi på nära håll studera hur man arbetar med diagnos och bedömning, med utvidgad bedömning (extended evaluation) ibland kallat home training eller home programming och olika gruppaktiviteter för barn. Vi var huvudsakligen intresserade av den del som kallades utvidgad bedömning. Denna innebar att när utredningen för diagnos var färdig och resultaten delgivits familjen, gavs föräldrarna möjlighet till en utvidgad bedömning, fördjupad förståelse för barnet. Den utvidgade bedömningen erbjöds vid fyra till åtta tillfällen per barn och familj. Under denna period lades ett träningsprogram upp. När en familj gått in i den här fasen av arbetet fick de två terapeuter, en barnterapeut och en föräldrarådgivare. Barnterapeuten arbetade med barnet i ett rum samtidigt som föräldrarådgivaren satt med föräldrarna i ett angränsande rum och direkt följde arbetet bakom one-way-screen/kabel-tv. Man träffade barnet och familjen på centrat helst en gång i veckan då man ansåg att den frekvensen ger bäst resultat. Om föräldrar önskade upprepa en sådan behandlingsperiod fick man begära detta och sattes då upp på väntelista. Man erbjöds då ofta en period om fyra tillfällen. 7
10 Inför en behandlingsperiod gjordes ett samförståndsavtal, ett ömsesidigt avtal mellan föräldrar och team angående de förutsättningar som skulle gälla för arbetet tillsammans. Det byggde på en ömsesidig respekt för förmågor och kunskaper, ärlighet och rak tydlig kommunikation vad gällde planering och beslutsfattande samt utbyte av information. Under eller helst efter behandlingsperioden kunde föräldrar erbjudas att låna hem arbetsmaterial, en så kallad parent-box vari det finns ett urval av olika arbetsmaterial. Arbetsuppgifterna individualiserades utifrån vad just det enskilda barnet var intresserat av liksom funktionsnivå/utvecklingsnivå. Inför att ett träningsprogram gjordes upp tillsammans med föräldrar, filmades träningssessioner. Filmen kunde sedan ges som ytterligare instruktion och hjälp i arbetet hemma. 8
11 Syfte och frågeställning De komplicerade frågeställningar som ofta uppstår i familjer till barn och ungdomar med autismspektrumstörningar gör att det ofta krävs insatser från flera teamarbetare samtidigt och vi behöver samordnat kunna stödja familjen på olika sätt eller vara till stöd för varandra i teamdiskussionerna. Med inspiration från utvidgad bedömning vid Division TEACCH ville vi pröva hur man kan samordna och utveckla den kunskap och de erfarenheter föräldrarna har om sitt barn med de kunskaper och de erfarenheter om autism, som vi i teamen har skaffat oss genom utbildning och mångårigt praktiskt arbete. Vi ville pröva hur föräldrar och professionella tillsammans försöker finna lösningar relaterade till barnets/ungdomens autism, ett slags behandlingssamarbete. Föräldrarna är specialister på sitt barn/ungdom och vi som professionella är specialister på det som kallas autismspektrumstörningar. Kan vi med utgångspunkt från utvidgad bedömning hjälpa föräldrar att få en bättre förståelse för sitt barns autism och därigenom lättare kunna tolka, analysera och hitta strategier att lösa problem i vardagen? För att pröva denna frågeställning gjorde vi upp en arbetsmodell för utvidgad bedömning och behandlingssamarbete som prövades i Malmö och Helsingborg, dvs. våra egna habiliteringsenheter vid Barn- och ungdomshabiliteringen inom Habilitering & Hjälpmedel i Region Skåne. Arbetet genomfördes under handledning av FoU-enheten, Habilitering & Hjälpmedel. Uppläggningen Vi valde ut några barn/familjer som var nya för oss och några barn där det fanns en aktuell specifik frågeställning, som vi trodde lämpade sig för en prövning av utvidgad bedömning. Familjerna valdes ut efter flera kriterier; familjen skulle vara intresserad och ha förutsättningar att delta. Vi eftersträvade också att barn i olika åldrar och på olika utvecklingsnivå fanns företrädda. Vi bestämde att vi skulle möta familjerna en gång i veckan under fyra till åtta veckor. Vid våra habiliteringsenheter är det främst psykologer, logopeder och pedagoger som arbetar praktiskt med barn och ungdomar med autismspektrumstörningar. När vi prövade arbetsmodellen kom dessa tre yrkeskategorier därför att delta antingen som barnterapeut, föräldrarådgivare eller observatör. Det innebar att vi i förhållande till familjen antingen var barnterapeut eller föräldrarådgivare. Observatören granskade processen. Föräldrarnas frågeställning kring barnet/ungdomen kom i det enskilda fallet att avgöra vem som skulle vara barnterapeut, beroende på om frågeställningen hade logopedisk, pedagogisk eller psykologisk karaktär. Efter varje möte diskuterade vi våra intryck utifrån våra olika yrkesperspektiv. Vår modell av utvidgad bedömning byggde på att föräldrarna skulle få direkta upplevelser genom att en professionell skulle vara modell och visa hur man kan leka, arbeta och samtala med barnet/ungdomen i aktiviteter som fokuserar på kommunikation, samspel, inlärning, struktur och bemötande. Samtidigt skulle föräldrarna själva tillsammans med föräldrarådgivaren få möjlighet att tolka och reflektera kring det de såg hända. Fokus skulle ligga både på vad barnet gjorde och 9
12 vad barnterapeuten gjorde. Föräldrarna skulle också få ta aktiv del i arbetet genom att få små uppgifter, hämtade ur terapisituationen, att träna på hemma med sitt barn/ungdom. De skulle själva få uppleva vad som hände hemma och komma tillbaka för att få feedback och nya upplevelser vid nästa habiliteringsbesök. Att träffas regelbundet under flera veckor skulle öppna möjligheter för nära samarbete och förtroende mellan föräldrarådgivare och förälder, samtidigt som barnterapeuten skulle lära känna barnet väl. De viktigaste delarna i vår modell av utvidgad bedömning: - hade sin utgångspunkt i föräldrarnas frågeformulär (se bilaga 2) och i barnets specifika styrkor och svårigheter, - gav föräldrarna en direktupplevelse av hur vi som professionella i leken, i arbetet eller i samtalet bemöter barnet/ungdomen i dess styrkor och svårigheter, - var en process över tid och tog hänsyn till olika frågeställningar från föräldrarna, - visade att flera olika processer samtidigt kom att pågå, - erbjöds som ett utvidgat bedömnings- och behandlingssamarbete fyra till åtta gånger, en gång i veckan på habiliteringen, - gav föräldrarna möjlighet att själva vara modeller och visa hur de leker, arbetar, samtalar och bemöter sitt barn/ungdom. För att pröva modellen gjorde vi upp en kronologisk arbetsordning. Ett Föräldrakuvert överlämnades som innehöll: - ett informationsbrev (se bilaga 1) med erbjudande om och beskrivning av Att förstå sitt barns autism ett Tidsbegränsat Intensivt Familjesamarbete, - frågeformulär till båda föräldrarna där de fick beskriva t.ex. hur barnet påverkar vardagen och förväntningar på det kommande samarbetet, - avtal (se bilaga 3) om tider och godkännande av filmning. Hembesök: - Föräldrarna fick möjlighet att visa vilka praktiska möjligheter som fanns i hemmet. Förarbete vid varje besök/möte på habiliteringen: - Vi tillverkade och anpassade material, plockade fram och ställde i ordning för varje enskild familj. 10
13 Besök/möten på habiliteringen. Föräldrarna skulle se hur barnterapeuten arbetade, kommunicerade och lekte med barnet/ungdomen och skulle vara med i direktobservationen, där de tillsammans med föräldrarådgivaren: - såg hur olika former av struktur och kommunikation påverkade barnet, - tolkade det som skedde, - fick möjlighet att ta upp olika frågeställningar från vardagen, - kunde låna lekmaterial från lekarbetet att träna hemma, - fick feedback på hemuppgifter, - fick hjälp att rätta till eventuella misslyckanden hemma, genom att de själva fick vara modell och visa hur de gått till väga, - fick en modell för hur de kunde arbeta vidare. Efterarbete: - Delgivning av information mellan föräldrarådgivare och barnterapeut om vad som hände i de olika rummen, reflexion, analys och skrivarbete, protokoll och minnesanteckningar. Avslutning: - Barnterapeut och familjerådgivare sammanfattade skriftligt det gemensamma arbetet. - Föräldrarna fyllde i ett utvärderingsformulär (se bilaga 4). - Överenskommelse gjordes om hur det fortsatta samarbetet mellan föräldrarna och habiliteringen skulle se ut. - Arbetet skulle sammanfattningsvis vara tidsbegränsat, intensivt och målinriktat och vi skulle utföra arbetet i samarbete med föräldrarna och barnet/ungdomen. Vi benämnde vår arbetsmodell TIF - Tidsbegränsat Intensivt Familjesamarbete för att förstå sitt barns autism. - Om arbetsmodellen visades ge positivt resultat skulle den komma att spridas till andra habiliteringsenheter genom utbildning, samarbete och handledning/ konsultation. 11
14 Så gjorde vi i Malmö Totalt har teamet i Malmö under hösten 2002 och våren 2003 arbetat med fem barn och deras föräldrar. Vi har träffat barn och familjer sex till åtta gånger, oftast en gång i veckan under en tvåmånadersperiod. Kontinuiteten har ibland brutits av sjukdom eller annan anledning. De deltagande terapeuterna har redan tidigare utgjort arbetslag kring barnen. I beskrivningen nedan presenteras två familjer mer ingående. De tre andra barnen har varit två pojkar födda 1998 med diagnos autism och en pojke född 1994 med diagnos högfungerande autism. I avsnittet Så tyckte föräldrarna i Malmö ges en redovisning av samtliga föräldrars synpunkter på arbetssättet. För tre av familjerna har platsen varit Barn- och ungdomshabiliteringens ordinarie lokaler i Malmö. Vi har använt rum med one-way-screen, där föräldrar tillsammans med föräldrarådgivare observerat och kunnat kommentera barnterapeuternas och barnets arbete. För två av familjerna har vi tvingats använda andra lokaler utan one-way-screen under en period. Föräldrar och föräldrarådgivare har då observerat arbetet via videoteknik. Den ordinarie lokalen är ett mindre rum (ca 5 x 2 m) där det saknas naturlig plats för rast och fika. Det gjorde det svårt att träna t.ex. övergångar mellan aktiviteter och platser. Därför koncentrerade vi oss på arbetet vid bordet en till en. För fyra av barnen har logoped och specialpedagog varit barnterapeuter och delat upp varje arbetspass mellan sig efter arbetsuppgifternas art. För ett barn (med högfungerande autism) har psykologen varit barnterapeut, specialpedagogen och logopeden föräldrarådgivare respektive observatör. I vissa moment, t.ex. kommunikativa uppgifter, fungerade en av oss som stöd åt barnet och satt bredvid honom. För ett par av barnen satt en förälder med som stöd vid några tillfällen, vilket gav föräldern tillfälle att själv delta mer aktivt. Efter avslutat arbetspass har vi haft en kort genomgång med föräldrarna för att bl.a. diskutera hur idéerna kan överföras till den konkreta vardagen. Föräldrarna har i begränsad utsträckning fått med sig skrivna råd och tips efter ett arbetspass. De har också fått låna hem visst lekmaterial. En del av arbetspassen har videofilmats och föräldrarna har vid behov kunnat låna hem bandet t.ex. för den händelse en av föräldrarna inte kunnat närvara. Efter avslutad arbetsperiod har vi haft ett samtal med föräldrarna där dessa redovisar sina svar på ett frågeformulär angående arbetet. 12
15 Familjen Anders Andersson Anders fick 2001 diagnosen autismspektrumstörning och har sedan dess kontakt med habiliteringen. Han går i vanlig förskola med extra resursperson. Anders har svårigheter i socialt beteende och kommunikation och har tendens till fixa intressen. Han har svårigheter med uppmärksamhet och uthållighet. Hans kommunikationsstörning berör pragmatik, grammatik och ordförråd. Uttalet är ganska gott, prosodin är avvikande. Spontant uttrycker sig Anders oftast i korta fraser eller ettordssatser. Han kan läsa: avkodar fonologiskt utan anmärkning även okända ord. Han har automatiserat bara några få ord varför läsningen går långsamt. I det inledande frågeformuläret skriver föräldrarna att Anders sover bra och äter bra. Dagis fungerar bra, men det finns problem. Det största problemet var att han kunde vara hårdhänt och svår att nå, liksom hans svårigheter på det sociala planet, inte minst med språkstörningen. Det som gläder mest är när Anders mår bra och trivs, t.ex. när han leker med lillasyster. Mor vill hitta nyckeln till Anders och hur hon bäst kan nå honom och kommunicera med honom. När Anders busar och leker får man ögonkontakt. Mor förväntar sig att få friska ögon på Anders och få tips. Far vågar inte ha några förväntningar. Vi träffade Anders och föräldrarna vid åtta tillfällen plus inledande och avslutande samtal. Hembesök hade gjorts tidigare inom ramen för den tidigare kontakten med familjen. Följande är de viktigaste arbetsmomenten/målen som stått i fokus för arbetet med Anders struktur, kommunikation och lek. Struktur i arbetet Uppgifterna presenterades i tur och ordning i lådor som skapade förväntan hos Anders. Ett arbetsschema på bordet tydliggjorde vad som skulle komma. Efter avslutad uppgift fick han hjälpa till att lägga tillbaka materialet och ställa undan lådan. Även om han förstod en muntlig förklaring hade han nytta av denna struktur. Han arbetade koncentrerat och det gick lättare att återföra honom till ordningen när han tappade koncentrationen. Kommunikation Eftersom föräldrarna hade framhävt att Anders behöver lära sig att fungera socialt och språkligt blev en viktig uppgift att försöka tydliggöra vilka svårigheter han har och med vilka strategier man kan underlätta för honom att använda språket kommunikativt. Här är de kommunikativa syften som vi bedömde viktigast för att han skulle kunna fungera socialt och som vi därför mest arbetade med. Be om föremål: I strukturerade lek/spelsituationer turades vi om att be om saker som behövdes i leken/spelet med hjälp av bilder och skrivna ord. Därefter bara skrivna ord, eftersom Anders kunde läsa dessa, enligt mönster från PECS, (Picture Exchange Communication System). 13
16 Be om hjälp: Anders fick en leksak som han behövde hjälp för att hantera, t.ex. att dra upp en uppdragbar leksak, och fick be om hjälp med stöd av bild/ord. Uppmana: Anders fick på samma sätt uppmana terapeuten eller föräldern att t.ex. blåsa bubblor, att rulla en boll etc. Berätta: Berätta om innehållet på en bild, även i bok, berätta vad man ser genom ett fönster, i ett förstoringsglas, berätta vad man just ritat, byggt etc. Kommentera: med hjälp av ett script t.ex. en lek med ballonger där det händer något roligt- ballongen sprack! Även vid sidan av arbetsbordet. Vi märkte att Anders hade stor hjälp av bilderna och de skrivna orden. Det blev inte minst tydligt för föräldrarna, som tidigare varit tveksamma till värdet av visuellt stöd. En svårighet var: Hur få till stånd en kommunikativ situation och inte bara mekanisk träning? För att göra situationen mer levande fann vi det värdefullt att kunna vara åtminstone två personer utöver Anders. Ofta deltog en av föräldrarna. Han/hon kunde då själv prova på. Föräldern kunde då också visa sådant man provat hemma, t.ex. hur man kan underlätta ögonkontakt genom att hålla kortet i ansiktshöjd. Vi tryckte också på vikten av att Anders ges tid att kommunicera spontant, och föräldrarna märkte att han behövde tid för sina kommunikativa initiativ. Lek Turtagningslekar med bollar, bilar etc. både vid bordet och på golvet. Struktur och variation inom strukturens ram. Andra lekar och spel med större möjligheter till variation, t.ex. rollekar med dockskåp, bilar och leksakståg. Även här ingick kommunikation som en naturlig del, där visuellt stöd underlättade. Vi och föräldrarna kunde observera att Anders både tog egna initiativ men också svarade på initiativ från motparten och kunde förmås att följa dennes idé i ökande utsträckning. Sammanfattande observationer Föräldrarna fick en del material men föredrog att själva skaffa och tillverka efter stundens behov. Man fick upp ögonen för hur man kan stimulera Anders lek- och kommunikationsutveckling och underlätta för honom att klara av vardagliga situationer. Man har uppskattat att se Anders tillsammans med andra personer och har bland annat kunnat iaktta att han börjar tycka det är roligt med låtsaslek, vilket man försökt ta fasta på hemma. Föräldrarna berättar också att Anders nu oftare svarar på tilltal, spelar spel, och leker mer med lillasyster. Man har pratat lite om känslor, de enklaste orden. Man har haft nytta av att prata om konkreta situationer, bland annat om Anders oönskade beteende (knuffande etc.). Man önskar fortsatt kontakt, särskilt för att stimulera till ökat socialt samspel. 14
17 Avslutning och uppföljning Efter arbetsperiodens slut har ett uppföljningsmöte ägt rum i mars 2003 med föräldrarna och förskolepersonal, i syfte att kartlägga situationen idag och informera om projektarbetet. Föräldrarna kunde då delta med iakttagelser och tips från vårt samarbete. En av oss arbetade därefter på familjens och förskolans önskemål med Anders och gav handledning till personalen vid två tillfällen, med utgångspunkt i det arbete som gjordes i projektet. Vid ett möte efter ytterligare två månader med förälder och närmast berörd förskolepersonal kunde vi konstatera att man på förskolan införlivat arbetssättet i tillämpliga delar. Föräldrarnas viktigaste kommentarer angående samarbetet i projektet redovisas i avsnittet Så här tyckte föräldrarna i Malmö. Familjen Bengt Bengtsson. Bengt fick år 2000 diagnosen atypisk autism (PDD NOS) vid Barnneuropsykiatriska teamet i Malmö och har sedan dess kontakt med Barn- och ungdomshabiliteringen. Han går i vanlig förskolegrupp med ett fåtal extraresurstimmar/vecka. Han har vissa svårigheter med fin- och grovmotorik och med imitation, framför allt inom det språkliga området. Han har vissa sociala svårigheter och ett något avvikande beteende. Han har en tydlig tendens till fixa intressen och har varierande uthållighet. Bengt har en grav språkstörning med brister i språkförståelse, uttal, grammatik och ordförråd. Han uttrycker sig framför allt med ettordssatser. Han är i stort sett oförståelig för utomstående och svårförståelig för familjen. Hans pragmatiska förmåga är svårbedömd. Han kommenterar, berättar, frågar, svarar och protesterar så långt hans verbala förmåga tillåter. Familjen har haft kontakt med logoped och specialpedagog vid habiliteringen. Bengt använder sedan tidigare en hel del tecken och har också fått viss träning med bildkommunikation. Dock har föräldrarna tidigare varit tveksamma till alternativa kommunikationssätt när dessa kom på tal, särskilt grafiska. Man har också tidigare varit tveksam till förslag om strukturerade vardagsaktiviteter med t.ex. schema. I det inledande frågeformuläret pekar föräldrarna på språkstörningen som det stora problemet att inte kunna göra sig förstådd i vissa situationer. Far uttryckte förväntningen att Bengt skulle få den bästa möjliga hjälpen så att han kan prata och uttrycka sig själv till andra, och att jag själv skall lära mig vad han behöver och hur jag kan hjälpa honom. Utifrån föräldrarnas önskemål och beskrivningar valde vi att särskilt arbeta med tre områden och att tydliggöra Bengts sätt att fungera och hur man kan stödja honom i dessa: struktur, samspel och kommunikation. 15
18 Struktur Kunna följa en rutin, förslag, eller modell framlagd av någon annan: Bengt var enligt föräldrarna tidigare ovillig att ta till sig andras förslag och följa en modell framlagd av någon annan. I arbetet visade vi den ordningsföljd som skulle råda, de regler som måste följas i spel och de modeller som skulle kopieras (t.ex. bygge). Vi iakttog tillsammans att Bengt nu fungerar bättre i detta avseende. Föräldrarna berättar att man nu försöker visa tydligt vad som ska hända, t.ex. med bilder och att detta hjälper honom. Samspel Kunna ta tur/samspela: Bengt kan ta tur i enkla spel och respekterar turordning. I kommunikation begränsas ofta samspelet till ett svar eller en fråga. Vi försökte förlänga samspelet i rollekar så att han fortsatte samspelet med egna initiativ, t.ex. i lek med dockskåpet och i samtal kring bild. Diskuterade med föräldrarna hur man kan hjälpa honom att ta kommunikativa initiativ, t.ex. genom att sufflera, eller utnyttja Bengts sinne för skämt. Kommunikation Förstå vad andra säger/tänker/vad som ska hända: Visade exempel på hur man kan träna att lyssna på uppmaningar. Föräldrarna har insett att Bengt inte alltid förstår vad man säger. Vi talade en del om svårigheten att uppfatta komplexa satser, om svåra ord och prövade hur man kan förenkla yttranden, något som föräldrarna själva visar bra exempel på. Vi diskuterade vikten av att tydligt förklara vad som ska hända, t.ex. med stöd av bilder tillsammans med ord för att åskådliggöra tidsordningen. Utveckla alternativ och kompletterande kommunikation (AKK): Bengt tecknade redan tidigare och vi fortsatte med detta. Föräldrarna fick material att använda hemma. Vi arbetade också med bildkommunikation där Bengt också kunde träna satsbyggnad och igenkänning av skrivna ord. Fick material till att använda hemma. Utveckla Bengts talade språk. Arbetade med att lyssna, säga efter och tala, med stöd verbalt och av AKK, även talapparat och dator. I spontant tal är uttalet i stort oförändrat och satsbyggnaden likaså. Däremot talar han betydligt mer och med högre röst än tidigare. Han är intresserad av att säga nya ord och medverkar bra. Övrigt Vi berörde också följande: Andra kognitiva förmågor: Bland annat arbetade vi med antalsuppfattning och förståelse av siffror. Bengt behärskar antal åtminstone till tio och förstår motsvarande siffras innebörd. Motorik: Bengt fick arbeta något med finmotoriska uppgifter, t.ex. följa linje med penna, vilket fortfarande är lite svårt. Man gör liknande saker hemma. 16
19 Avslutning och uppföljning Vid uppföljande möte framförde föräldrarna att periodens längd har varit lagom, men uppehållen på grund av sjukdom gjorde att man glömde mellan gångerna. En praktisk synpunkt är att det ibland hade behövts fler pauser. Bengt blev trött och behövde röra sig. Han tyckte det var kul att komma till habiliteringen. Föräldrarna har fått mer insikt i hur man kan träna och vara mot honom och även om tiden inte räckt till för mycket lek eller träning en-till-en hemma försöker man tillämpa insikterna i vardagliga sysselsättningar. I samtal är man noga med att han ska förstå. Man tar sig tid att lyssna eller invänta tecken från Bengt. Det fungerar i viss mån med schema (en kombination av bilder blandat med att man förklarar med ord och/eller gester/tecken, t.ex. räknar på fingrarna för att markera ordningsföljd). Föräldrarna försöker stödja förmågan att följa annans modell. Bengt har nu börjat ta in andra saker inte bara favoritsaker. Det är lättare att resonera sig fram och se andras perspektiv. Föräldrarna är angelägna om fortsatt hjälp med tecken som stöd och har också förstått värdet av AKK med bilder. Man vill gärna låna fler saker med sig från oss som hjälp att överföra träning hem samtidigt som man köper ganska mycket själva. Man efterlyser teckenundervisning för föräldrar och syskon och mer kommunikationsträning. Vi konstaterade att både barn, föräldrar och terapeuter tappade kontinuitet på grund av uppehållen i kontakten. En annan svårighet var att ofta bara en av föräldrarna kom, trots våra tydliga önskemål i förväg. Det medförde kommunikationsproblem dem och oss emellan. Föräldrarnas kommentar kring samarbetet redovisas i avsnittet Så tyckte föräldrarna i Malmö. 17
20 Så gjorde vi i Helsingborg Under vårterminen 2002 och vårterminen 2003 arbetade vi med fyra barn och deras föräldrar. Vi träffade dem fyra till åtta gånger, oftast en gång i veckan under en tvåmånadsperiod. De två yngre barnen träffade vi sex respektive åtta gånger, de två äldre fyra gånger. Vi har valt att här presentera de två familjer vi senast arbetat med. I avsnittet Så tyckte föräldrarna i Helsingborg ges en redovisning av samtliga föräldrars synpunkter på arbetssättet. För samtliga fyra familjer var platsen för arbetet Barn- och ungdomshabiliteringens ordinarie lokaler. Barnterapeuten arbetade med barnet i barnrummet som är indelat i olika områden för olika aktiviteter Arbetsområdet är avdelat med bokhyllor, arbetsbord och stolar. Lekområdet är avdelat med matta omgiven av bokhyllor. Lek har även pågått i angränsande lekrum, som är utrustat med större lekredskap, studsmatta, rutschkana, m.m. Fruktstundsområdet är möblerat med bord och stolar. I barnrummet finns en filmkamera som är kopplad till angränsande samtalsrums TV-anläggning, där föräldrarna tillsammans med föräldrarådgivaren kan direktobservera det lekarbete som pågår med barnet. Med de två första familjerna var vi alla tre med i arbetet. En arbetade med barnet, en med föräldrarna och en var observatör. Observatören satt i föräldrarummet. Det var tänkt att vi skulle fortsätta ha en observatör under hela projekttiden men på grund av sjukskrivning blev det inte så. När vi åter blev fulltaliga kände vi inget behov av att vara mer än två. Efter varje avslutad intensivperiod har vi skrivit ner funderingar som väckts under arbetet. Ibland har det direkt påverkat arbetet med nästa familj. Vikten av tydligt slut och tydliga övergångar har gjort att vi numera börjar med att föräldrarna går med barnet till barnterapeuten. Därefter går familjerådgivaren och föräldrarna till föräldrarummet. När sessionen är över går föräldrarna in i barnrummet och tar emot sitt barn. Barnterapeuten har en bestämd sistauppgift som barnen lär sig att den betyder: Nu är det slut! Samtalet i föräldrarummet måste då också sluta på bestämd tid. Detta gör att barnen inte blir störda av vad som händer i föräldrarummet, vilket vi upplevde att de två första barnen blev när de blev medvetna om att föräldrarna satt i rummet bredvid. Vi tror också att det blir lättare att hålla isär rollerna och gör processen i föräldrarummet tydligare. Vid något tillfälle behövde det finnas två vuxna i barnrummet t.ex. vid introduktion av PECS. Då gick föräldrarådgivaren in en kort stund i barnrummet. Det skulle också ha kunnat vara en av föräldrarna. Andra exempel på förändringar vi gjort under arbetet med de fyra familjerna är att de två första familjerna fick en skriftlig redogörelse av vad barnterapeuten gjort gången innan. Till de två sista familjerna valde vi i stället att skriva ner våra och föräldrarnas gemensamma reflexioner efter avslutad intensivperiod. Dessa reflexioner har vi diskuterat under det uppföljande hembesöket. Vi har gjort två hembesök hos de två senaste familjerna, ett innan och ett efter intensivperioden. Tillsammans med ett av föräldraparen har vi haft en habiliteringskonferens med skolan och med det andra föräldraparet har vi haft en halv utbildningsdag för skola, fritid och korttids. 18
Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merSAMSPEL OCH KOMMUNIKATION
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Innehåll: Hur påverkas kommunikationsförmågan vid autism? Hur kan vi hjälpa? Diskussioner i smågrupper - Fråga när ni vill! HUR PÅVERKAS KOMMUNIKATIONEN VID AUTISM? Alla barn
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merRåd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter
Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merI Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merUtbildning KOOPERATIVET FREJ I SKÖVDE. Förslag på kurser, workshops samt handledning. Kontakta oss för mer information
KOOPERATIVET FREJ I SKÖVDE Utbildning Förslag på kurser, workshops samt handledning Kontakta oss för mer information 2007 H T T P : / / W W W. F R E J. I N F O TELE: 0 5 0 0-42 91 44 E - P O S T S : T
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merKommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr
Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merHabiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland
Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt
Läs merLäs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker
Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.
Läs merInformation till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism
Information till föräldrar Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism Insatser för små barn med autism Barn med autism har svårare än andra barn att lära utifrån sin vardagsmiljö De behöver
Läs merTrakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.
Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i
Läs merGROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS
GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROVPLANERING - APRIKOS AVDELNING VT 2013 Vi är fyra pedagoger som arbetar på avdelning Aprikos på Lill-Myran. Vår barngrupp består av ca: 23 barn. Majoriteten
Läs merTidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merKort om Sociala berättelser och seriesamtal
Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska
Läs merIntegrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped
Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och
Läs merKvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande
Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...
Läs merNär barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten
När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs merEtt träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs merNya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merHur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen
Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika
Läs merSociala berättelser och seriesamtal
Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,
Läs merDaglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk
Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö Ge Er idéer för ett bra arbetssätt
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Nyköpings kommun konnmun@nykoping.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Kan ntorps förskola, Nyköpings kommun Beslut 1 (4) Inledning genomför under våren
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merVerktygslåda för mental träning
Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder
Läs merhttp://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...
Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.
Läs merHabiliteringen Halland
Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Gruppverksamheterna
Läs merReviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander
Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Några frågor och svar om intervjuerna med före detta fosterbarn Varför ska vi intervjua våra före detta fosterbarn? Svar: Vi behöver ta till
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merTUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010
TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merKurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se
Kurser Våren 2015 Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habilitering.nu
Läs merESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014
ESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014 Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Innehåll Bakgrund Pedagogens olika uppgifter vid en utredning Observationer
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merMål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9
Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser
Läs merTILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!
TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad
Läs merTolkhandledning 2015-06-15
Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och
Läs merHanden på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,
Läs merRÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism
Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen
Läs merFrågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Läs merPENGASAGOR HANDLEDNING
PENGASAGOR HANDLEDNING 1 PENGASAGOR OM SERIEN för den egna nationella minoriteten. Låt gärna bilderna fungera som inspiration för eget skapande. Barnen kan rita, måla eller bygga och under tiden benämna
Läs merHur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?
Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Gunilla Thunberg & Britt Cleasson DART kommunikationscenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunilla Logoped & Fil Dr Förälder till Alfred
Läs merANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!
ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp
Läs merLkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1
Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
en B Skolinspektionen Beski; Avesta kommun kommun@avesta.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Blåkullens förskola, Avesta kommun Beslut 1 (4) Inledning Skolinspektionen
Läs merIdéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud
Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Version januari 2011 Innehåll Att tala med en talapparat... 3 Kom ihåg... 3 VocaFlexibel är en samtalsapparat!... 3 Varför är VocaFlexibel
Läs merErik står i mål Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit
Läs merFlerspråkighet i förskolan
Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar
Läs merUtvärdering Biologdesignern grupp 19
Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.
Läs merAutismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Läs merVältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE
Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför
Läs merEtt Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Läs merUtvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun
2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,
Läs merDagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift
Språkstörning Dagens program Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och
Läs merLäsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012
Läsåret 2011/2012 Arbetsplan Förskola/skola och hem - visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolan personal och barnens familjer - föra fortlöpande
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merGlad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet
Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström
Läs merVägledning vid samtal
Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan
Läs merStenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande
Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem Grunden för ett livslångt lärande Dagordning. Lpfö 98 reviderad 2010 Pedagogisk plattform Miljöns betydelse för barns lärande Lotus
Läs merVälkommen till BUP Kärnan
Välkommen till BUP Kärnan För barn i åldrarna 0-6 år och blivande föräldrar Barn- och föräldraverksamheten BUP Kärnan vänder sig till dig/er som snart ska få barn och till er föräldrar med barn i åldern
Läs merSammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan 2012.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-10-23 INGRID LÖÖW Sammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan 2012. Bakgrund Förskolenämnden tog i samband med internbudgeten 2012 ett beslut
Läs merPedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Läs merVälkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015
Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder
Läs merV.A.T lärstilstest och studieteknik
Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne
Läs merSPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år
SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,
Läs merSkolan med arbetsglädje Montessori
Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt
Läs merKvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Läs merKreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog
Kreativ COACHING när det snurrar i bollen PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Lärgruppsplan Kreativ coaching Inledning Nästan alla barn och ungdomar i vårt land är under någon period av sitt liv med i idrotten.
Läs merBjörnbärets Kvalitetssäkring Maj-13
Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:
Läs merEtt träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Läs merUtvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd
Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd Författare: Ingela Moverare och Lina Strömfors Vuxenhabiliteringen, Linköping, ingela.moverare@lio.se, 010-103 74 84 Vuxenhabiliteringen,
Läs merKvalitetsdokument 2013/2014
Kvalitetsdokument 2013/2014 Anita Haglunds Familjedaghem Pedagogisk omsorg Anita Haglunds Familjedaghem är en liten verksamhet som jag sedan hösten 2013 driver på en avdelning på Prästkragen som jag hyr
Läs merFundera på, samtala Fundera på, samtala
2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag
Läs merUPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga
UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel
Läs merGod ljudmiljö inom förskolan
God ljudmiljö inom förskolan Team: Angelica Ugrinovska, Fröafalls förskola avd. Sörgården, Tranås Kommun. Mål: En god ljudmiljö på vår förskola. Delmål: Lugnare måltider, lugnare tambur, mindre spring
Läs merFörsök låta bli att jämföra
Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merHabiliteringen Halland
Habiliteringen Halland 12 01 02 Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merAtt möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal
Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR
Läs merKommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor
Social kommunikation Föreläsning av susanne jessen Utbildningscenter Autism Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen? Alla människor har behov av att påverka sina livsvillkor utifrån sina
Läs merAbsoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered
Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48
Läs merTre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök
Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell
Läs mer