Att utbilda och informera retoriskt. Ett budskap är inte det som sägs utan det som uppfattas.

Transkript

1 Att utbilda och informera retoriskt Ett budskap är inte det som sägs utan det som uppfattas. 4 februari 2014 Robert Sjöberg En textpassage om oss Inom mig bär jag mina tidigare ansikten, Som ett träd har sina årsringar. Det är summan av dem som är jag. Spegeln ser bara mitt senaste ansikte, Jag känner av alla mina tidigare. Tomas Tranströmer (Utdrag ur Minnena ser mig ) Vad har denna dikt med åhörare och talare att göra? 1

2 Detta är jag, mitt ethos vad ser ni åskådare? Inom mig bär jag mina tidigare ansikten, Som ett träd har sina årsringar. Det är summan av dem som är jag. Spegeln ser bara mitt senaste ansikte, Jag känner av alla mina tidigare. Tomas Tranströmer Vad innebär det då att utbilda och informera just retoriskt? Jag tänkte ta med er på en retorikresa med några olika stationer för att göra det lite mer komplext 2

3 Det klassiska talets innehåll (Hellspong, 2010) Ofta tredelat med underavdelningar 1. Exordium: Inledning 2. Medium eller Argumentatio: huvudinnehållet Delarna (ofta tre) här bör följa en logik a) Narratio: Bakgrund Propositio: Huvudtanke, förslag Partitio: Uppdelning, vad skall talet ta upp b) Demonstratio: Probatio eller refutatio - oftast tredelat 3. Peroratio: Avslutningen Partitio, Argumentatio och Peroratio återstår av denna föreläsning. Men först en dikt av Tranströmer om tillförsikt Romanska bågar Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna i halvmörkret. Valv gapande bakom valv och ingen överblick. Några ljuslågor fladdrade. En ängel utan ansikte omfamnade mig och viskade genom hela kroppen: Skäms inte för att du är människa, var stolt! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är som det skall. Jag var blind av tårar och föstes ut på den solsjudande piazzan tillsammans med Mr och Mrs Jones, herr Tanaka och Signora Sabatini och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt. Tomas Tranströmer 3

4 Partitio: Föreläsningens fortsättning och uppdelning A) Den retoriska inramningen 1. Retorik då och nu 2. Retorikens idébakgrund tre principer (Hellspong, 2010) 3. Retorikens tre ben: logos, ethos, pathos 1. Intellectio att förstå uppgiften 2. Inventio att finna uppslag 3. Dispositio att ordna stoffet i 4. Elocutio att utforma presentationen språkligt 5. Memoria att öva och lära in presentationen 6. Pronuntiatio och actio att hålla presentationen (lektionen) C) Sammanfatting och reflektion A) Den retoriska inramningen 1. Retorik då och nu Varför inte säga det rent ut: Det finns ingen sanning det finns bara åsikter. Hjalmar Söderberg Redan de gamla grekerna retoriken sökte inte sanningen utan det sannolika, filosoferna däremot hade sanningen för ögonen. Kort kronologi: Ca 400 före vår tideräkning Sicilien Grekland Sofisterna, Platon kritikern, Isokratet, Aristoteles Rom Cicero, Quintilianus, Vergilius Medeltiden Renässansen Augustinus/kyrkan, Shakespeare, Bellman Därefter sant och sannolikt, fult och fint, masskommunikation, IT 4

5 A) Den retoriska inramningen 2. Retorikens idébakgrund tre principer Människosyn Kunskapssyn Språksyn Helhetsprincipen holistisk princip - Människan en helhet av förstånd, känsla, vilka samspelar - Vetandet angår hela vårt jag - Språket reflekterar hela vårt jag. Känsla och förnuft kopplat till språkliga uttryck. Den sociala principen - Människan en social varelse - Vi lär av varandra, giltig kunskap en social överenskommelse - Språket ett redskap för interaktion och kommunikation Verklighetsprincipen - Människan i relation till en objektiv och fattbar omvärld - Kunskap är nåbar genom sinnen, handling och tänkande - Språket kan beskriva verkligheten A) Den retoriska inramningen 3. Retorikens tre ben: logos, ethos, pathos Logos: själva orden, framsagda som bevis för huvudtanken - Presentatörens sakförstånd respekt och förtroende (makt) - Du talar förnuftigt med relevanta fakta. Det går hem. Ethos: talarens karaktär - En rättskaffens person att lita på, framstår som viljestark, drivande, empatisk - Olika förväntningar pga. sammanhang. Ev. förstående, lugn person. Pathos: de känslor som presentationen väcker hos åhörarna - Ditt känslomässiga engagemang som talare. - Balans dock, annars risk för att bli patetisk 5

6 Att finna det som ger önskad effekt Fyndplatser Uppbyggnad Språklig medvetenhet Bli ditt manus Utstråla, inbjud, utmana, tydliggör Utvärdering och reflektion Intellectio att förstå uppgiften; Inventio att finna uppslag; Dispositio att ordna stoffet; Elocutio att utforma presentationen språkligt; Memoria att öva och lära in presentationen; Pronuntiatio och actio att hålla presentationen (lektionen); Peroratio sammanfattning och reflektion Station 1-2. Intellectio och inventio idéfas och fyndplatser Inventio fyndplatserna - De sex frågornas metod: vad, vem, när, var, hur, varför? - Jämförelsen som medel - Fyndplatser (för argument) Trygghet & hälsa Vi-känsla Sinnlig känsla Nytta Auktoritet Uppgift : Sex frågornas metod och fyndplatser. Inför skoluniform! 6

7 Station 1-2. Fortsättning fyndplatser - Karaktären ethos - Familj, namn, likheter med känd släkt - Kön - Ålder - Utbildning och erfarenhet - Utseende - Vänner - Yrke, ställning - Pathos känslor - Glädje, hopp, fruktan/rädsla, irritation, medkänsla Uppgift: - Argumentera känslosamt: Slopa betyg - Berätta om: Att vara barn i dag Station 1-2. Exemplum och jämförelser Skapa en klar bild för åhörarna konkretisera, ge exempel, bevis på det vi menar. Jämförelser med andra liknande situationer skapar förståelse. Överföra ett annat sammanhang till det som presenteras. Både exempel och jämförelser kan med fördel vara påhittade för att illustrera en idé. Jmf. Astrid Lindgrens saga om Pomperipossa och kritik av Gunnar Strängs marginalskatt

8 3. Dispositio att ordna stoffet Enligt Cicero är en passande ordning överordnat goda argument eller exempel. Effekten kan utebli, minska eller ha negativ effekt. Rama in presentation med inledning och avslutning - upprepning med variation. Tes-antites-syntes. En presentation - sex delar: Inledning, bakgrund, förslag, uppdelning, argumentation/innehåll, avslutning. Inledning skall: väcka intresse, skapa välvilja, förbereda åhörarna på ämnet. Inledning: dagshändelse, referensram, berättelse, dikt, citat, retorisk fråga. I utbildning återkoppla till tidigare tillfälle lärandets som kedja, skapa koherens röd tråd. Dispositionen hjälper den som skall lära sig något nytt. 3. Dispositionsmodeller Tematiskt 1. Det är bra med motion; 2a De fysiska fördelarna; 2b De mentala fördelarna 3. Motargument? Kronologiskt Först, sedan, till sist ; Då nu sedan Rumsligt Staten kommunen staden skolan klassrummet Orsak verkan Sopbergen växer miljöförstöring; Ungdomsbrottlighet pga familj, missbruk Problem lösning Trafikträngsel trängselskatt; Flumskola kunskapsskola 8

9 4. Elocutio utforma presentationen språkligt (Johannesson, 2008 s. 144ff) Tre krav på språket: rent (vårdat), klart (urval) och utsmyckat Principen om decorum att hitta det passande (Vergilius) Språk och stil effekter på åhörarna Bildspråk och retoriska figurer: Metafor, liknelse: Tranströmers dikt om själslivet, resa Anafor upprepning: I have a dream, I have a dream Retorisk fråga: Vill vi att våra barn skall? Stegring: En försenad buss, Göteborgs kommunikationer, Sveriges infrastruktur det är en angelägenhet för EU. 5. Memoria att öva och lära in presentationen Minnestekniker under Antiken en muntlig kultur Minnet som en sal möblerad med centralt stoff. Gå från pratmanus till stödord Klocka dig tänk på att du oftast pratar fortare in action Använd Powerpoint i arbetet Läs igenom och förkroppsliga temat syftet är trygghet 9

10 6. Actio: Framförandet Rummet skall vara på din sida, gör det till ditt. Använd gärna rummet placera dig gärna olika. Du skall ha kontakt med åhörarna inte bara titta. Det allt handlar om, övas bäst inför grupp. Kursens upplägg ger er de praktiska verktygen genom er analys som lyssnare av andras presentationer, er bedömning/feedback Ni anar nog inte hur spännande denna resa kommer att bli. Mycket nöje! C) Peroratio: Sammanfattning och reflektion Retoriken som holistiskt perspektiv kropp och själ Retoriken som verktyg Retoriken som bildande och medvetenhet Retoriken för det mellanmänskliga och sociala Reflektion efter föreläsningen: Låt de retoriska perspektiven på arbetet med presentationer ses som stöd i medvetenhet om er magkänsla. Det ger medvetna val på vägen till att möjliggöra lärande. 10

11 Referenser Björklund, B. (2000). Går budskapet eller deltagarna hem? Tips och idéer för presentatörer/pedagoger. Stockholm: Sista Ordet förlag AB. Ekenvall, M. (2010). Retoriken i praktiken lärarbok. Göteborg: Utbildningsstaden. Gunnarsson, H. (2010). Vältalaren en handbok i retorik. Stockholm: Liber. Hellspong, L. (2010). Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur AB. Johannesson, K. (2009). Retorik eller konsten att övertyga. Stockholm: Norstedts. TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET! 11