Om arbetsplatsolyckor och arbetsmiljöansvar

Transkript

1 Om arbetsplatsolyckor och arbetsmiljöansvar

2 Förord Varje år inträffar ett antal arbetsplatsolyckor. Ofta innebär olyckan allvarliga konsekvenser för den drabbade. Men olyckan påverkar inte bara den som har drabbats, utan får även konsekvenser för anhöriga, arbetskamrater och chefer. En arbetsplatsolycka kan också medföra betydande ekonomiska konsekvenser för företaget. I ökad utsträckning sker det ett rättsligt efterspel till arbetsplatsolyckorna i domstolarna. De rättsliga processerna riktar sig dels mot dem som kan hållas ansvariga för olyckan, dels mot det aktuella företaget. Många gånger är det den verkställande direktören som straffas när företaget har bristande rutiner. Genom ett väl utfört arbetsmiljöarbete kan många arbetsplatsolyckor förhindras. Avgörande för framgång i arbetet är om det på företaget råder en väl utvecklad säkerhetskultur. Vid en rättslig prövning kan detta också få en stor betydelse. Den här skriften tar upp de rutiner som krävs i arbetsmiljöarbetet. Budskapet som vi vill förmedla är att alla rutinerna är viktiga, men att det dessutom krävs att säkerhetstänkandet genomsyrar verksamheten. Därför måste alla chefer, övrig personal, skyddsombud och fackliga representanter verka för att en bra säkerhetskultur ska råda på arbetsplatsen. Industriarbetsgivarna Stockholm mars 2007* * Reviderad mars

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Sammanfattning i bild Åtgärder vid en arbetsplatsolycka Krisplan Vid en olycka Första hjälpen Första timmarna Samma dag Veckan efter 3.3 Förberedelser och beredskap Allmänt Exempel på förberedelser 3.4 Olycksplatsen Inga förbud i lag Förbud på grund av myndighetsbeslut Skyddsombudsstopp 4 Anmälningar Anmälan till Arbetsmiljöverket Omfattningen av anmälningsskyldigheten Olycksfall Skadlig inverkan I arbete Svårare personskador Samtidigt drabbat flera arbetstagare Tillbud Anmälan 4.2 Anmälan till Försäkringskassan Anmälan till AFA Försäkring Arbetsmiljöverkets inspektion Arbetsmiljöverkets inspektion Allmänt Kontakter med Arbetsmiljöverket Gången vid en inspektion Offentlighet och sekretess hos Arbetsmiljöverket 5.2 Arbetsmiljöverkets befogenheter Enligt arbetsmiljölagen Enligt rättegångsbalken Skuldfrågor 5.3 Arbetsmiljöverkets åtgärder efter inspektion Allmänt Inspektionsmeddelande Underrättelse Föreläggande och förbud Sammanfattning i bild 6 Arbetsmiljöverkets och arbetsgivarens olycksfallsutredning m m Arbetsmiljöverkets och arbetsgivarens. olycksfallsutredning Arbetsmiljöverkets olycksfallsutredning Allmänt om arbetsgivarens olycksfallsutredning Innehållet i arbetsgivarens olycksfallsutredning 6.2 Åtalsprövning m m...18 Åtalsprövning Ansökan om utdömande av vite Sanktionsavgift 7 Polisens och åklagarens förundersökning Polisens och åkagarens roll...19 Allmänt om förundersökningen Förundersökningens innehåll 7.2 Tvångsmedel...19 Förhör Husrannsakan Beslag Avspärrning och förbud 7.3 Åklagarens åtalsbeslut m m Arbetsmiljöansvar Översikt Arbetsgivaren huvudansvarig Arbetstagarens ansvar Vad är en tillfredsställande arbetsmiljö? Innehållet i arbetsgivarens ansvar 8.2 Riskbedömning samt åtgärdsansvar, instruktionsansvar och kontroll- och tillsynsansvar Sammanfattning i bild Riskbedömning Åtgärdsansvar Instruktionsansvar Kontroll- och tillsynsansvar 3

4 8.3 Samordningsansvar, inhyrning av arbetskraft och. entreprenörer m m Samrådsansvar och samordningsansvar Fasta anordningar eller andra anordningar Inhyrd arbetskraft Entreprenörer Information 9 Skyddsombud Uppgiftsfördelning/delegering Straffansvar Att utarbeta en delegationsordning Varför delegera uppgifter? Allmänna arbetsmiljökrav på företagets organisation och delegationsordning Vilka uppgifter ska delegeras? Var i organisationen? Till vem kan uppgifter delegeras? Hur fördelas uppgifterna i organisationen? 10.3 En giltig delegering Krav på delegeringen Returnering Delegationshandlingens utformning Underhåll och revision av delegationsordningen 10.4 Exempel Hur gick det till i verkligheten? Hur såg delegationsordningen ut? 11 Domstolens bedömning Rättsliga konsekvenser...31 Arbetsmiljöbrott Straffsanktionerade regler Föreläggande och förbud Förverkande Företagsbot Vite och sanktionsavgift 11.2 Domstolens bedömning Vad tittar domstolen på? Ett exempel 12 Säkerhetskultur Allmänt om säkerhetskultur Säkerhetskulturens rättsliga betydelse Bilaga: Exempel på delegeringshandling och delegationsordning

5 1. Inledning Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön och arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Ett centralt ansvar som vilar på arbetsgivaren är därför att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa och olycksfall. Arbetsmiljöarbetet omfattar emellertid även åtgärder med anledning av en arbetsplatsolycka. Dessa åtgärder syftar till att minska följdverkningarna av själva olyckan. Den här skriften beskriver närmare den rättsliga sidan av en arbetsplatsolycka. Skriften tar också upp en rad praktiska råd kring hur man utifrån andra överväganden än de rättsliga aspekterna bör agera. Med utgångspunkt i en fiktiv arbetsplatsolycka och arbetsgivarens arbetsmiljöansvar behandlar vi särskilt företagets krisplan, de inspektioner och utredningar som kan följa från Arbetsmiljöverket och polis/åklagare, företagets delegationsordning och den rättsliga prövningen av en arbetsplatsolycka. Slutligen behandlar vi betydelsen av en god säkerhetskultur på företaget. 5

6 2. Sammanfattning i bild Bilden nedan är en sammanfattning av den händelsekedja som en arbetsplatsolycka kan sätta igång. Som framgår av bilden är det inte bara arbetsgivaren som vidtar olika åtgärder med anledning av en olycka. Även Arbetsmiljöverket och polisen är många gånger involverade på plats när olyckan har inträffat. Arbetsmiljöverkets uppgift är att förhindra framtida olyckor, medan polisens och åklagarens uppgift är att utreda om företaget eller enskilda personer kan ställas till svars. Arbetsplatsolycka Första hjälpen och krisstöd Anmälan från arbetsgivaren Räddningstjänsten och polis Åklagare Arbetsmiljöverket Förundersökning Inspektion Åtal Olycksfallsutredning Dom Böter/fängelse/företagsbot Ansökan om utdömande av vite Dom Vite 6

7 3. Åtgärder vid en arbetsplatsolycka Det här avsnittet beskriver åtgärder som ska vidtas och rutiner som behövs i omedelbar anslutning till att en arbetsplatsolycka inträffat. Avsnittet behandlar också vad som gäller beträffande olycksplatsen. 3.1 Krisplan När en allvarlig arbetsplatsolycka inträffar uppstår en krissituation på företaget. I den här situationen ska en mängd beslut fattas på kort tid. Det är då lätt att misstag begås. Om företaget har beredskap i form av en krisplan kan många misstag undvikas. I krisplanen anges de åtgärder som omedelbart ska vidtas efter arbetsplatsolyckan. Dessa åtgärder beskrivs under avsnitt 3.2. En krisplan kan även innehålla annan information och planering, vilket beskrivs under avsnitt Vid en olycka Första hjälpen Vid en arbetsplatsolycka ska först den eller de skadade tas om hand. Det kan finnas behov av första hjälpen i form av omedelbara livsuppehållande åtgärder. Dessa utförs i första hand av personer på företaget som fått utbildning i första hjälpen. Kontakta genast den sjukvård, ambulans eller brandkår som är nödvändig. Det görs genom att ringa nödnumret 112 till SOS Alarm. Räddningstjänsten ska tas emot av någon som leder den rätt så att ingen tid går förlorad. Det kan vara lämpligt att någon från arbetsplatsen följer med till sjukhuset som stöd och för att kunna återkoppla till arbetsplatsen. Bedöm om det är mer lämpligt att ordna en egen transport till sjukhus. Första timmarna Det är lämpligt att företaget tar kontakt med polisen, särskilt vid dödsfall och andra svårare personskador. (SOS Alarm tar dock också regelmässigt en sådan kontakt.) Det är viktigt att olycksplatsen spärras av så snabbt som möjligt. Detta skapar lugn och ro kring olycksplatsen både för den drabbade och för de som hjälper till samt säkrar eventuella bevis. Avspärrningen ska också göra det enkelt för räddningstjänsten att komma fram till olycksplatsen. För att företagets fortsatta arbete med att hantera olyckan ska komma igång direkt måste den skadades närmaste chef och företagets ledning informeras omedelbart. Av samma skäl som angetts i föregående punkt ska den eller de som före olyckan utsetts att koordinera företagets arbete vid en arbetsplatsolycka informeras direkt. Det kan vara t ex en särskilt utsedd beredskapsgrupp. Företagets högste chef bör besöka olycksplatsen när någon drabbats av svårare personskador eller förolyckats. Denne får då direktinformation om förhållandena kring olyckan och kan också förvissa sig om att företagets rutiner följs. Det är också en signal till övriga chefer, anställda och myndigheter (Arbetsmiljöverket och polis/åklagare) att företaget ser allvarligt på det inträffade. Anhöriga till den skadade ska kontaktas. Är olyckan allvarlig bör kontakten ske personligen, dvs inte per telefon. Är det fråga om ett dödsfall är det lämpligt att man tar hjälp av professionella aktörer, t ex polis, läkare eller präst. Dödsbeskedet bör lämnas av någon eller flera av dessa tillsammans med någon på företaget, gärna en chef så nära den avlidne som möjligt. Det är absolut inte lämpligt att lämna ett dödsbud per telefon. Anhöriga ska vara de som först får information och först därefter informeras personalen. Det är viktigt att den person som är informationsansvarig vid företaget informeras direkt. För att upprätthålla respekten mot den eller de drabbade och deras anhöriga, och för att inte skapa förvirring kring vad som har hänt, är det lämpligt att alla kontakter går via den som är informationsansvarig. Upplys också de anställda om vem som ansvarar för att lämna information. Växeln eller annan mottagare av inkommande telefonsamtal och besökare bör informeras så att samtal och besök når den som utsetts att vara informationsansvarig. Det är lämpligt att den informationsansvarige också besvarar eventuella kontakter från massmedia. Om den eller de drabbade är anställda i ett annat företag ska arbetsledande personal och chefer i det andra företaget informeras. Det är personal i det 7

8 andra företaget som ska ansvara för kontakten med anhöriga. Skyddsombud har en viktig roll vid en arbetsplatsolycka och ska därför erhålla information omedelbart. Arbetsplatsolyckan ska anmälas till Arbetsmiljöverket om förutsättningarna för anmälningsplikt är uppfyllda. Detta behandlas i avsnitt 4. Samma dag Prioritera krisstödet och krisarbetet! Detta är ett svårt arbete som kräver en rad olika insatser och åtgärder. Några av dessa åtgärder anges i de kommande punkterna. Ta hjälp av professionella aktörer såsom t ex företagshälsovården (läkare, sjuksköterska eller beteendevetare), präst och psykolog. Observera att krisstöd även kan behövas vid ett allvarligt tillbud som inte lett till några fysiska skador, eftersom tanken på vad som kunde ha skett kan behöva bearbetas. Det är viktigt att samma dag som olyckan inträffat ta initiativ till samtal med de arbetstagare som berörts av olyckan. Låt alltså ingen gå direkt hem. Samtalen förs lämpligen i en avskild miljö. Ledare för samtalen kan vara arbetsledaren/chefen för gruppen. Vid svårare olyckor bör en utbildad stödperson, t ex från företagshälsovården, kontaktas. Denna person kan då vara ledare för samtalen. Låt personerna prata fritt om vad som hänt. Frågor kring skuld och syndabockar bör helt undvikas. Inte heller bör diskussioner föras om ändrade arbetsrutiner och dylikt. Bedöm om de berörda arbetstagarna kan fortsätta att arbeta den aktuella dagen. Se till att det finns någon hemma som tar emot en arbetstagare i kris. Ordna vid behov transport hem. Vid allvarligare olyckor bör berörda i personalen vid behov erbjudas krisstöd utöver de åtgärder som angetts ovan. Det kan ske i form av enskilda eller gruppvisa samtal med personal från företagshälsovården eller andra experter på krishantering. Personalen i sin helhet informeras efter det att de närmaste arbetstagarna erhållit information. Man ska i det här skedet begränsa sig till att sakligt berätta om hur olyckan gått till, vilka som skadats samt hur de mår. Det är viktigt att samma information ges till alla för att undvika ryktesspridning. Vid behov ska även extern information lämnas. Som framgått av ovan bör denna koordineras av en person så att information ges på ett likformigt sätt. Vid dödsfall och svårare olyckor bör styrelsens medlemmar informeras. Veckan efter Ibland kan det finnas behov av ytterligare krisstöd. Återsamla personalen när det finns ny information att förmedla. Om det skett en dödsolycka är det av stor vikt att man omsorgsfullt planerar krisarbetet för tiden därefter. I den planeringen kan ingå flaggning på halv stång, minnesstund, information till de arbetskontakter som den avlidne haft, överlämnande av personliga tillhörigheter till anhöriga på ett värdigt sätt, deltagande i begravning, borttagande av namn på lämpliga ställen och avslutande av prenumerationer. 3.3 Förberedelser och beredskap Allmänt För att lämpliga åtgärder ska kunna vidtas vid en arbetsplatsolycka behövs förberedelser och en beredskap på företaget. Arbetstagarna ska känna till hur första hjälpen och krisstödet är organiserat på arbetsplatsen samt vad som gäller vid t ex utrymning. Beredskapens omfattning styrs av arbetsplatsens risker. Exempel på förberedelser På alla arbetsplatser ska det finnas en beredskap för första hjälpen vid arbetsplatsolyckor och akut sjukdom. Bedöm därför behovet av utbildning i första hjälpen och lämplig utrustning (nöddusch, utrustning för ögonspolning, utrustning för första hjälpen, tillgång till transportfordon, larmsystem m m). Anslå var första hjälpen-utrustningen finns och vem som kan ge första hjälpen. Det ska även finnas en beredskap för krisstöd. Man kan exempelvis redan i förväg göra en överenskommelse med företagshälsovården eller någon annan extern expert som kan hjälpa till både med första hjälpen-utbildning och krisstöd. 8

9 Företaget ska ha rutiner för vad som gäller vid brand och utrymning. Utrymningsplanen ska anslås. Det är viktigt att i förväg bestämma vilka personer som har särskilda uppgifter att fylla vid en arbetsplatsolycka. Det kan vara tex en särskild beredskapsgrupp eller olika individer. Bestäm även i förväg vem som är informationsansvarig. På lämpliga ställen ska anslag sättas upp om vad man ska göra när en allvarlig olycka inträffar. Här ska anges telefonnummer till SOS Alarm, Arbetsmiljöverket i distriktet, företagshälsovården och andra nummer till personer i företaget som snabbt ska informeras (chefer, beredskapsgrupp, informationsansvarig, portvakt, etc). Komplettera anslaget med företagsspecifika uppgifter som ska meddelas larmtjänsten. Den som ringer bör vara beredd på att tala om: varifrån personen ringer; vad som hänt och hur många som är inblandade; typ av skada; företagets adress och telefonnummer; och färdbeskrivning (eventuellt koordinater). En anhöriglista ska upprättas och uppdateras med jämna mellanrum. Det är av stor betydelse att information ges till alla anställda (och andra som vistas på arbetsstället) om arbetsplatsens risker, företagets rutiner vid en allvarlig arbetsplatsolycka och vad som gäller vid utrymningslarm. Bedöm behovet av att ge chefer särskild utbildning angående kriser och krisstöd. Betydelsen av kunskaper inom detta område ska inte underskattas. Bestäm vem eller vilka som ansvarar för uppgifterna i det förberedande arbetet. Bestäm också vem eller vilka som ska ge information om företagets rutiner till de anställda. Det får inte råda några oklarheter kring vilka uppgifter som ska utföras av olika personer. Företagets rutiner ska behandlas inom skyddsorganisationen. Det är lämpligt att samla företagets rutiner samt annan information (t ex planering av utbildningsinsatser och när utrustning kontrollerats) kring arbetsplatsolyckor, brand och utrymning i en krisplan. Det är viktigt att krisplanen följs upp med jämna tidsintervall. I det arbetet ingår bl a att kontrollera utrustningen och personalens utbildningsstatus. Företaget ska också bedöma behovet av beredskapsövningar. Beakta i beredskapsarbetet Arbetsmiljöverkets föreskrifter, bl a föreskriften om Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7), om Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), om Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19) och Skyltar och signaler (AFS 2008:13). 3.4 Olycksplatsen Inga förbud i lag Det finns ingen lagregel som förbjuder arbetsgivaren att återuppta arbetet efter en arbetsplatsolycka eller att använda en maskin som varit del i olyckan. Men arbetsgivaren är skyldig att utreda olyckan och att åtgärda de brister som framkommer. Arbetet ska därför inte återupptas och en maskin inte användas förrän arbetsgivaren försäkrat sig om att arbetsmiljön är säker. Arbetsgivaren bör inte heller agera på ett sådant sätt att bevis i en eventuell framtida brottsutredning undanröjs. Det är t ex olämpligt att slänga en trasig maskindel som kan kopplas till olyckan eller att sätta dit ett skydd som varit bortplockat. I en sådan situation finns det straffbestämmelser som kan aktualiseras. Förbud på grund av myndighetsbeslut För det fall Arbetsmiljöverket och polisen/åklagaren påbörjat en utredning är det lämpligt att arbetsgivaren håller en dialog med dessa angående när arbetet kan återupptas med t ex en maskin som varit del i olyckan. Som framgår av avsnitt 5.2 och 7.2 har dessa myndigheter en rad befogenheter vid en arbetsplatsolycka, vilket t ex kan medföra att olycksplatsen spärras av eller att arbetsgivaren förbjuds att använda en maskin som bedöms som farlig. Skyddsombudsstopp Utifrån arbetsmiljölagstiftningen är det naturligt att samverka med skyddsombudet beträffande frågan när arbetet kan återupptas. Det är arbetsgivaren som sedan 9

10 beslutar i denna fråga. Även om det är mindre vanligt vid arbetsplatsolyckor kan det tilläggas att skyddsombudet har möjlighet att meddela ett s k skyddsombudsstopp om denne bedömer att visst arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för liv och hälsa. En förutsättning är emellertid att skyddsombudet inte kan uppnå rättelse genom att vända sig till arbetsgivaren. Vid skyddsombudsstopp tar Arbetsmiljöverket ställning i frågan. 10

11 4. Anmälningar Det här avsnittet beskriver arbetsgivarens anmälningsskyldighet till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. Även arbetstagarens anmälan till AFA Försäkring tas upp. 4.1 Anmälan till Arbetsmiljöverket Omfattningen av anmälningsskyldigheten Arbetsgivaren är skyldig att i vissa fall anmäla olycksfall, skadlig inverkan och tillbud i arbetet till Arbetsmiljöverket. Anmälningsskyldigheten är straffsanktionerad. Skyldigheten innebär att arbetsgivaren utan dröjsmål ska underrätta Arbetsmiljöverket om: olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete som föranlett dödsfall; olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete som föranlett svårare personskador; olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete som samtidigt drabbat flera arbetstagare; samt vid tillbud som har inneburit allvarlig fara för liv och hälsa. Det är inte helt enkelt att klart ange gränserna för när anmälningsskyldighet föreligger. Det rekommenderas därför att anmälan sker även då det är osäkert om en anmälningsskyldighet finns. Viss vägledning om när anmälningsskyldighet uppstår ges nedan. Olycksfall Olycksfall medför vanligen en fysisk skada till följd av en plötslig händelse. I vissa fall kan även psykisk skada betecknas som olycksfall, exempelvis ett chocktillstånd. Anmälningsskyldigheten begränsas till olycksfall som lett till dödsfall eller svårare personskador eller samtidigt drabbat flera arbetstagare. Skadlig inverkan Skadlig inverkan innebär att arbetstagare under viss tid (ofta långsamt förlopp, dagar år) utsatts för skadliga faktorer i arbetsmiljön och att dessa lett till personskador. Anmälningsskyldigheten begränsas till skadlig inverkan som lett till dödsfall eller svårare personskador eller som samtidigt drabbat flera arbetstagare. I arbete Anmälningsskyldigheten omfattar olycksfall, skadlig inverkan samt tillbud vilka skett under arbetstid. Skador och tillbud under resor till eller från arbetet omfattas därför inte av anmälningsskyldigheten. Om skador och tillbud däremot inträffar vid resor i arbetet, t ex transporter, kundbesök eller resor mellan arbetsställen, ska man anmäla till Arbetsmiljöverket om övriga krav för anmälningsplikt är uppfyllda. Tänk även på att ett tillbud i trafiken kan ha inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa, även om ingen har skadats eller om det bara rör sig om lindriga skador. Svårare personskador Med svårare personskador menas skador som normalt kräver sjukhusbesök, t ex frakturer, skada som orsakar svår blödning eller skada på inre organ. Andra exempel på svårare personskador är andra eller tredje gradens brännskada eller annan brännskada/kylskada av inte obetydlig omfattning. Med svårare personskador menas också förlust av kroppsdel och svårare skador på nerv, muskel eller sena. Ytterligare exempel är skador på sinnesorgan och skador som kan medföra långvarig sjukdom eller framtida men orsakade t ex av farliga ämnen. Svårare psykosociala skador orsakade av mobbning kan också räknas hit. Samtidigt drabbat flera arbetstagare Anmälningsskyldigheten omfattar även olycksfall och skadlig inverkan som inneburit personskada, som inte bedöms som svår, men som samtidigt drabbat flera arbetstagare. Ett exempel är att flera arbetstagare drabbats av lindriga skador på andningsvägarna i samband med en brand. Tillbud Ett allvarligt tillbud är en oönskad händelse som inneburit stor fara för ohälsa eller olycksfall utan att någon skadats. Det är endast allvarliga tillbud som ska anmälas. Exempel på tillbud som skulle kunna bedömas som allvarliga är vapenhot och mordhot. Ett annat exempel på ett allvarligt tillbud kan vara om en timmerstock eller en balk faller till marken från en viss höjd. Andra exempel på allvarliga tillbud är om det skett en explosion (brand 11

12 m m) eller ett läckage av farliga ämnen. Ett allvarligt tillbud kan också någon gång inträffa till följd av felaktiga funktioner hos farliga maskiner. Anmälan Anmälan kan göras av arbetsgivaren på Arbetsmiljöverkets hemsidan, varvid den direkt skickas till rätt kontor. Anmälan kan också göras muntligt via telefon eller skriftligt (t ex e-post eller telefax) till närmsta distriktskontor inom Arbetsmiljöverket. Det ligger i sakens natur att ju allvarligare olyckan är, desto snabbare bör anmälan ske. Vid dödsfall och andra mycket allvarliga arbetsplatsolyckor kan det innebära att anmälan ska göras så snart det går, medan det i andra fall kan vara tillräckligt att anmälan görs senast inom en vecka. Anmälan ska innehålla företagets namn, organisationsnummer och adress, namn på den som skadats och den som anmäler samt en kort beskrivning av vad som hänt. Se till att dokumentera anmälan genom att spara en kopia eller att göra en anteckning om att anmälan skett per telefon och om vem som mottog den. Anmälningsskyldigheten är som nämnts straffsanktionerad. Om arbetsgivaren inte gör en anmälan till Arbetsmiljöverket kan böter utdömas. Detsamma gäller om anmälan har skett för sent. Blanketter finns på Försäkringskassans hemsida (www. forsakringskassan.se). Får arbetstagaren bestående men prövas rätten till ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Försäkringskassan skickar anmälan vidare till Arbetsmiljöverket där anmälningarna läggs till grund för den officiella arbetsskadestatistiken. Anmälan till Försäkringskassan befriar inte arbetsgivaren från skyldigheten att vid en allvarlig arbetsplatsolycka göra en anmälan till Arbetsmiljöverket. 4.3 Anmälan till AFA Försäkring Anställda arbetare och tjänstemän vid Industriarbetsgivarnas medlemsföretag omfattas av kollektivavtalsbaserade försäkringar vid arbetsskada (Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA). Anmälan görs vid arbetsskada av den skadade. Arbetsgivaren är skyldig att lämna sina synpunkter på de uppgifter som den skadade vill åberopa och att, tillsammans med arbetstagaren, underteckna anmälan. Genom arbetsgivarens underskrift intygas endast att aktuella anställnings- och företagsuppgifter är korrekta. Det är alltså inte fråga om att arbetsgivaren därmed medger att han orsakat olyckan. Anmälan är en förutsättning för att rätten till ersättning ska kunna prövas. 4.2 Anmälan till Försäkringskassan Arbetsskador ska av arbetsgivaren snarast möjligt anmälas till Försäkringskassan. Enligt lagen om arbetsskadeförsäkring är anmälan obligatorisk och gäller för arbetsplatsolyckor, olyckor vid färd till och från arbetet samt vid annan skadlig inverkan i arbetet (arbetssjukdom). Det är alltså fråga om en mer omfattande anmälningsplikt än den som behandlats i avsnitt 4.1. Anmälningsskyldigheten är straffsanktionerad i form av böter. Anmälan ska göras i samråd med arbetstagaren och skyddsombudet. Dessa ska också genom underskrift av anmälan bekräfta att de tagit del av den. Arbetsgivarens underskrift av anmälan innebär inte att denne tar på sig ansvaret för det inträffade. Underskriften är inte heller kopplad till godkännande av skadan. 12

13 5. Arbetsmiljöverkets inspektion Det här avsnittet beskriver hur Arbetsmiljöverkets inspektion går till vid en arbetsplatsolycka eller ett allvarligt tillbud. Även Arbetsmiljöverkets befogenheter behandlas. 5.1 Arbetsmiljöverkets inspektion Allmänt Arbetsmiljöverkets uppdrag är att verka för att ohälsa och olycksfall i arbetslivet minskar. Uppdraget fullgörs bl a vid verkets inspektioner. Arbetsmiljöverket uppmanar som regel arbetsgivaren att se till att skyddsombud ges tillfälle att medverka. Då en allvarlig arbetsplatsolycka eller ett allvarligt tillbud inträffat får Arbetsmiljöverket normalt reda på detta genom arbetsgivarens anmälan, vilken har behandlats i avsnitt 4.1. Om någon anmälan inte har gjorts kan Arbetsmiljöverket få information via polisen, massmedia, skyddsombud, Försäkringskassan, den skadade själv eller anhörig m m. Arbetsmiljöverket har ingen skyldighet att utreda samtliga olyckor och tillbud, utan tar ställning från fall till fall om ett besök på platsen ska göras direkt, senare eller inte alls. I praktiken begränsas därför Arbetsmiljöverkets inspektioner till de mer angelägna fallen. Det är endast vid skyddsombudsstopp och när ett skyddsombud gör en framställan till Arbetsmiljöverket som verket har en lagstadgad skyldighet att fatta beslut. Utöver att göra en inspektion kan Arbetsmiljöverket besluta om att göra en olycksfallsutredning, vilken ska behandlas i avsnitt 6.1. Kontakter med Arbetsmiljöverket Det är en viktig uppgift att representera arbetsgivaren vid Arbetsmiljöverkets inspektion och att vara kontaktperson gentemot verket. Denna uppgift bör därför utföras av någon eller några högt upp i organisationen, t ex verkställande direktören, platschefen eller produktionschefen. Naturligtvis bör också den eller de som representerar arbetsgivaren ha goda kunskaper om företagets systematiska arbetsmiljöarbete. Arbetsgivaren, Arbetsmiljöverket och arbetstagare har ett gemensamt intresse av att arbetsmiljön är säker. Det är därför naturligt att företagets representanter strävar efter ett positivt samarbete med Arbetsmiljöverket. Vid en allvarlig arbetsplatsolycka kan det många gånger råda förvirring eller en kaotisk stämning. Mot den bakgrunden rekommenderas att arbetsgivaren inte gör uttalanden till myndigheter om vad som orsakat olyckan innan detta står helt klart. Gången vid en inspektion Om det skett en arbetsplatsolycka eller ett allvarligt tillbud inriktas inspektionen på det inträffade. Vid inspektionen undersöks olycksplatsen och verket kontrollerar om arbetsgivaren har levt upp till de skyldigheter som framgår av arbetsmiljölagstiftningen. Inspektören gör en bedömning utifrån det som framkommer vid samtal och intervjuer med framför allt representanter för arbetsgivaren, skyddsombud och anställda. Bedömningar görs också utifrån olika dokument som är tillgängliga och genom observationer i verksamheten samt ibland med stöd av prov och undersökningar. I samband med inspektionen kan fotografier tas och det händer i undantagsfall att arbetsmoment, maskiner, lokaler m m filmas. I anslutning till inspektionen redogör inspektören muntligt för hur denne uppfattat arbetsmiljön och de eventuella brister som observerats. Om inspektören hittat några brister, så kommer dessa senare att beskrivas skriftligt i ett inspektionsmeddelande i form av olika krav. Inspektionsmeddelandet kan därefter följas av olika typer av beslut såsom förelägganden och förbud. Arbetsmiljöverket kan även meddela olika beslut direkt vid besöket. Detta behandlas i avsnitt 5.3. Offentlighet och sekretess hos Arbetsmiljöverket Huvudregeln är att allt material och alla upplysningar som kommer in till Arbetsmiljöverket blir offentliga och kan begäras ut av intresserade. Några undantag finns emellertid från denna regel. Den information som Arbetsmiljöverket samlar på sig och som kan utgöra underlag i en brottsutredning skyd- 13

14 das enligt sekretesslagen. Sekretess gäller för uppgifter som hänför sig till tiden såväl före som efter det att en förundersökning inletts. Bestämmelsen kan inte åberopas av Arbetsmiljöverket förrän det finns en misstanke om brott. En annan sekretessbestämmelse som kan vara tillämplig innebär att uppgifter om ett företags affärs- eller driftförhållanden kan vara skyddade av sekretess om det kan antas att företaget lider skada om uppgifterna lämnas ut. Det kan också noteras att skulle uppgifter lämnas om säkerhets- eller bevakningsåtgärder med avseende på t ex byggnader och lokaler eller datorer så kan uppgifterna omfattas av sekretess. En ytterligare sekretessbestämmelse som kan bli tillämplig gäller för uppgifter om personers hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden om det kan antas att den enskilde lider men om uppgiften röjs. En arbetstagares anmälan till Arbetsmiljöverket om förhållandena på arbetsplatsen omfattas av absolut sekretess. Det innebär att Arbetsmiljöverket inte ens får tala om att en anmälan skett. Om företaget anser att någon uppgift omfattas av sekretess bör man uppmärksamma Arbetsmiljöverket på detta. Sekretessprövningen görs först i samband med att någon begär ut uppgifter. 5.2 Arbetsmiljöverkets befogenheter Enligt arbetsmiljölagen Arbetsmiljöverket måste ha lagligt stöd för alla krav och åtgärder som ställs och vidtas vid en inspektion. De centrala befogenheterna enligt arbetsmiljölagen är följande. Arbetsmiljöverket har rätt att av arbetsgivaren erhålla de upplysningar, handlingar och prov samt påkalla de undersökningar som behövs för tillsyn enligt arbetsmiljölagen. För det fall Arbetsmiljöverket har begärt uppgifter är det straffbelagt att lämna oriktiga uppgifter, handlingar eller prov till verket. Det förutsätter dock att uppgiften haft betydelse för tillsynen. Skyldigheten att lämna uppgifter riktar sig mot arbetsgivaren och inte mot enskilda arbetstagare. Det är alltså arbetsgivaren som avgör vem eller vilka som ska fullgöra denna skyldighet. Arbetsmiljöverket har därför inga befogenheter att t ex förhöra enskilda arbetstagare (här åsyftas inte skyddsombud) i strid mot arbetsgivarens eller enskilda individers vilja. Arbetsmiljöverket har rätt att för tillsyn enligt lagen få tillträde till arbetsplatsen och där göra undersökningar och ta prov. Arbetsmiljöverket har rätt att säkerställa ett förbud som verket meddelat genom beslut om försegling eller annan avstängning av anläggning, utrymme eller anordning. Det är Arbetsmiljöverket som utför sådan försegling eller avstängning. Arbetsmiljöverket har rätt att meddela förelägganden och förbud mot den som har skyddsansvar. Dessa kan förenas med vite. Arbetsmiljöverket har rätt att vid behov få polishandräckning för att kunna utöva tillsyn enligt arbetsmiljölagen. Enligt rättegångsbalken Arbetsmiljöverket får inte utnyttja sin starka ställning som tillsynsmyndighet för att förmå arbetsgivare att t ex överlämna visst material såsom en skadad maskindel, eftersom verket inte har denna befogenhet enligt arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöverket får istället i de fall befogenhet saknas vända sig till polismyndighet eller åklagare för att begära att dessa utövar sina befogenheter enligt rättegångsbalken. I rättegångsbalken finns en rad tvångsmedel som kan användas. De centrala befogenheterna enligt rättegångsbalken utvecklas i avsnitt 7.2. Skuldfrågor Arbetsmiljöverket har endast befogenhet att begära sådana upplysningar av arbetsgivaren som har betydelse för tillsynen. Arbetsmiljöverket har därför ingen rätt att utreda eller beröra skuldfrågor, dvs vem som är ansvarig för olyckan. Det är därför viktigt att arbetsgivaren och enskilda individer inte går in på frågor om skuld vid inspektionen. Dessa frågor utreds istället av polis och 14

15 åklagare. Gränsdragningen är betydelsefull eftersom Arbetsmiljöverkets olycksfallsutredning som beskrivs nedan i avsnitt 6.1 sedan ligger till grund för en eventuell begäran om åtalsprövning, vilken behandlas i avsnitt Arbetsmiljöverkets åtgärder efter inspektion Allmänt Den normala gången är att Arbetsmiljöverket en kortare tid efter besöket meddelar ett inspektionsmeddelande (senast tre veckor efter inspektionen). Detta meddelande följs eventuellt av en underrättelse, ett föreläggande eller ett förbud. Om Arbetsmiljöverket bedömer att det föreligger fara för liv och hälsa så kan emellertid ett omedelbart förbud meddelas i anslutning till inspektionen. De olika stegen beskrivs närmare i det följande. Inspektionsmeddelande Eventuella brister i arbetsmiljön som Arbetsmiljöverket upptäcker vid en inspektion rapporteras skriftligt i ett inspektionsmeddelande. Detta meddelande är inte ett bindande beslut, utan en uppmaning till arbetsgivaren att vidta lämpliga åtgärder för att rätta till brister i arbetsmiljön. Inspektionsmeddelandet kan därför inte överklagas. I meddelandet uppmanas arbetsgivaren att redogöra för hur de brister som Arbetsmiljöverket funnit ska åtgärdas samt redovisa till Arbetsmiljöverket hur kraven uppfyllts. Den svarstid som är bestämd av Arbetsmiljöverket ska respekteras för att inte ärendet i onödan ska gå vidare. Om förlängning av svarstiden behövs måste arbetsgivaren begära detta av Arbetsmiljöverket. Det är viktigt att de skäl som åberopas anges noggrant, eftersom förlängning inte medges rutinmässigt. Det kan många gånger vara bra att ta en personlig kontakt med Arbetsmiljöverkets inspektör för att förklara varför förlängning behövs. Underrättelse Ett ärende hos Arbetsmiljöverket får inte avgöras om inte arbetsgivaren har underrättats om alla uppgifter som har tillförts ärendet genom någon annan än honom själv. Arbetsgivaren ska också ha fått tillfälle att yttra sig över uppgifterna. Detta sker genom en s k underrättelse om eventuellt föreläggande eller förbud. Arbetsgivaren får på detta sätt del av de formella krav som Arbetsmiljöverket planerar att meddela i ett beslut. I underrättelsen anges normalt när åtgärder enligt ett föreläggande ska vara vidtagna respektive när ett förbud kommer att träda ikraft. Föreläggande och förbud Om arbetsgivaren inte följer de krav som Arbetsmiljöverket ställer i inspektionsmeddelandet kan verket meddela ett föreläggande eller ett förbud. Det innebär att arbetsgivaren föreläggs att rätta till bristerna i arbetsmiljön, t ex att förbättra skyddsutrustningen, eller förbjuds att använda en viss maskin eller lokal förrän åtgärder har vidtagits. Föreläggande eller förbud kan också meddelas vid Arbetsmiljöverkets besök på arbetsplatsen. Det sker om Arbetsmiljöverket bedömer att bristerna i arbetsmiljön behöver åtgärdas omedelbart, dvs när fara för liv och hälsa föreligger. I dessa fall bortfaller myndighetens underrättelseskyldighet. Ett omedelbart beslut gäller direkt även om det överklagas. Föreläggandet eller förbudet kan förenas med ett vite, dvs ett förbestämt skadeståndsbelopp som kan dömas ut om beslutet inte följs. Storleken på vitet bestäms bl a av vad som anses behövas för att få arbetsgivaren att genomföra åtgärderna. Av beslutet från Arbetsmiljöverket framgår till vilken myndighet en eventuell överklagan ska ställas samt inom vilken tid en sådan överklagan ska sändas in. När samtliga villkor i ett förbud uppfyllts gäller det automatiskt inte längre. Verksamheten kan då normalt återupptas utan att Arbetsmiljöverket behöver ta ytterligare ställning, t ex vid ett nytt besök. Det innebär också att förbudet inte formellt behöver upphävas av Arbetsmiljöverket. 15

16 Sammanfattning i bild De olika stegen vid arbetsmiljöverkets inspektion kan sammanfattas i nedanstående bild. Arbetsmiljöverkets inspektion Mycket allvarlig brist Allvarlig brist Brist Ingen brist STEG 1 Inspektionsmeddelande UPPFÖLJNING Bristen åtgärdad STEG 2 Underrättelse om föreläggande eller förbud Kan överklagas till regeringen UPPFÖLJNING STEG 3 Föreläggande eller förbud Bristen åtgärdad KLART UPPFÖLJNING Bristen åtgärdad STEG 4 Ansökan om utdömande av vite Ny underrättelse samt eventuellt förhöjt vite 16

17 6. Arbetsmiljöverkets och arbetsgivarens olycksfallsutredning m m Det här avsnittet beskriver Arbetsmiljöverkets och arbetsgivarens olycksfallsutredning. Arbetsmiljöverkets begäran om åtalsprövning behandlas också. 6.1 Arbetsmiljöverkets och arbetsgivarens olycksfallsutredning Arbetsmiljöverkets olycksfallsutredning Efter en inspektion föranledd av en olycka eller tillbud bestämmer Arbetsmiljöverket om det finns anledning att gå vidare och göra en olycksfallsutredning. Målet med denna utredning är framför allt att klarlägga händelseförlopp och bakomliggande orsaker utifrån ett helhetsperspektiv. Arbetsmiljöverket ska inte ta ställning till skuldfrågor utan endast bedöma vilka arbetsmiljöregler som kan ha överträtts i samband med olyckan eller tillbudet. Olycksfallsutredningen används som ett underlag för tillsynsarbetet, dvs beträffande vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra framtida olyckor. Dessutom används utredningen som ett underlag för en eventuell begäran om åtalsprövning. Allmänt om arbetsgivarens olycksfallsutredning Arbetsgivaren är skyldig att inom ramen för sitt systematiska arbetsmiljöarbete göra en egen olycksfallsutredning om en eller flera arbetstagare råkar ut för ohälsa eller en olycka. Detsamma gäller om ett allvarligt tillbud inträffat. Det som ska utredas är orsakerna till det inträffade i syfte att förebygga ohälsa och olycksfall, dvs förhindra att det inträffar igen. Utredningen ska vara skriftlig. Observera att arbetsgivarens utredningsskyldighet omfattar även arbetsplatsolyckor som inte är allvarliga i den meningen som beskrivits i avsnitt 4.1. Arbetsgivaren ska inte sända in olycksfallsutredningen till Arbetsmiljöverket om inte verket krävt detta av arbetsgivaren. Vid svårare arbetsplatsolyckor är det vanligt att företaget åläggs att sända in sin olycksfallsutredning till Arbetsmiljöverket. En utredning av olycksfall kan naturligtvis gå till på många olika sätt. Den kan t ex ske i linjen där olyckan skedde, varefter kompletteringar och kontroll sker centralt på företaget, eller av en fast utredare eller utredningsgrupp som utreder alla olycksfall på företaget. Ibland finns det anledning att som hjälp i utredningsarbetet inhämta en teknisk utredning från en fristående konsult, t ex för att undersöka varför en maskin betett sig på ett visst sätt. Det är då viktigt att arbetsgivaren omsorgsfullt formulerar uppdraget för utredningen så att den blir sakligt och opartiskt utformad. Erfarenhetsmässigt väger sådana utredningar, ifall de åberopas i en domstolsprocess, väldigt tungt i domstolens bevisvärdering. Det kan vara rimligt att enskilda individer som haft ett skyddsansvar och som kan riskera ett straffansvar inte medverkar i företagets utredning utifrån rättssäkerhetsskäl. Det ligger i sakens natur att en person som inte riskerar att bli inblandad personligen i en eventuell efterföljande straffrättslig process har större möjligheter att bidra med sakliga och relevanta uppgifter. Arbetsgivarens olycksfallsutredning ska inte innefatta skuldfrågor, dvs vem som är ansvarig för olyckan. Det kan dock vara aktuellt att utanför olycksfallsutredningen utreda skuldfrågor om det kan misstänkas att en eller flera arbetstagare visat prov på ett oacceptabelt beteende. Innehållet i arbetsgivarens olycksfallsutredning I olycksfallsutredningen ska händelsen naturligtvis beskrivas. Därutöver ska en analys ske av vad som kan ha orsakat det inträffade. Analysen ska avse både direkta och bakomliggande orsaker. Dessa kan sammanfattas i mänskliga, tekniska och organisatoriska orsaker. Olycksfallsutredningen kan ta upp t ex följande förhållanden som kan ha påverkat olycksfallet. Platsen där det hände Arbetsutrustningen (maskiner) Skyddsutrustningen Arbetssituationen Förebyggande arbetsmiljöarbetet t ex riskbedömning rutiner instruktioner Utbildning Information Säkerhetskultur 17

18 I olycksfallsutredningen ska det också finnas förslag till åtgärder för att ta bort eventuella brister i säkerheten. Åtgärderna kan bestå av t ex följande. Tekniska förändringar Organisatoriska förändringar Instruktioner Rutiner Information Annat Utformandet av lämpliga åtgärder sker mot bakgrund av händelsens farlighet. Allvarliga händelser bör givetvis få större vikt än mindre allvarliga händelser i skyddsarbetet. Arbetsmiljöverket ställt, riskerar arbetsgivaren inte att få betala vite. Det är Arbetsmiljöverket som ansöker till länsrätten för att få hela eller delar av vitet utdömt. Sanktionsavgift Överträdelser av vissa föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdat kan medföra att en särskild sanktionsavgift om upp till högst kr påförs arbetsgivaren. Ett exempel är underlåten besiktning av tryckkärl. Det är Arbetsmiljöverket som ansöker till länsrätten för att få sanktionsavgiften utdömd. En ytterst viktig del i företagets arbetsmiljöarbete är att noggrant analysera olyckor och tillbud på arbetsplatsen för att förhindra framtida olyckor. 6.2 Åtalsprövning m m Åtalsprövning Om Arbetsmiljöverket misstänker att en överträdelse skett av straffsanktionerade lagregler eller att någon gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott anmäls detta till åklagare. Även överträdelser av ej vitessanktionerade förelägganden och förbud kan föranleda åtalsanmälan. I samband med anmälan överlämnas Arbetsmiljöverkets olycksfallsutredning och annat underlag till polis och åklagare för vidare rättslig prövning. Om Arbetsmiljöverket har tillgång till arbetsgivarens egen olycksfallsutredning får denna inte läggas till grund för en åtalsanmälan. Arbetsmiljöverket måste istället grunda en åtalsanmälan på en egen olycksfallsutredning. Det är emellertid inte ovanligt att allt material som Arbetsmiljöverket har tillgång till ändå hamnar hos polis och åklagare, dvs även arbetsgivarens olycksfallsutredning. Ansökan om utdömande av vite Om arbetsgivaren bryter mot ett förbud eller föreläggande som är förenat med vite kan detta förbestämda skadeståndsbelopp komma att dömas ut av länsrätten. Om arbetsgivaren däremot rättar sig efter de krav som 18

19 7. Polisens och åklagarens förundersökning Det här avsnittet beskriver polisens och åklagarens förundersökning samt de tvångsmedel som myndigheterna har tillgång till. 7.1 Polisens och åklagarens roll Allmänt om förundersökningen Vid en allvarlig arbetsplatsolycka får polisen uppgift om olyckan via SOS Alarm. Polisen kan också få uppgift om olyckan på annat sätt, t ex via företaget, Arbetsmiljöverket, massmedia eller anhörig. Det innebär att polis många gånger kommer ut till olycksplatsen i direkt samband med det inträffade. Om det finns anledning att anta att brott har förövats inleds en förundersökning, vilken oftast leds av en åklagare. Innehållet i förundersökningen skyddas av sekretess. Förundersökningen syftar till att skapa underlag för ett eventuellt åtalsbeslut. Grund för att inleda en förundersökning finns normalt inte i samband med olyckan. Istället inleds ofta en förundersökning efter det att Arbetsmiljöverket begärt att åklagaren ska göra en åtalsprövning. Polismyndigheten kan också inleda en förundersökning i direkt samband med polisens besök på olycksplatsen, som då kommer att betraktas som en brottsplats. Den som är skäligen misstänkt för ett brott ska meddelas om detta och har därefter rätt till fortlöpande information om utredningens innehåll. Den som är misstänkt för ett brott har rätt till en försvarare. Om vissa förutsättningar är uppfyllda kan man få kostnaden för försvararen ersatt av staten. Förundersökningens innehåll En förundersökning kan innehålla en mängd olika uppgifter. Här ska ges några exempel. Handlingar från Arbetsmiljöverket, t ex begäran om åtalsprövning, rapport om arbetsskada/ tillbud, inspektionsmeddelande och svar från arbetsgivaren samt förbud och förelägganden. Polisens tekniska utredningar, t ex platsundersökning. Polisens beslagsprotokoll och övrig platsdokumen tation såsom film och fotografier. Handlingar från arbetsgivaren, t ex organisationsscheman, delegeringshandlingar, befattningsbeskrivningar, arbetsinstruktioner, dokumentation över arbetsmiljöarbetet, protokoll från skyddsronder och skyddskommittémöten samt arbetsgivarens olycksfallsutredning. Förhör med t ex målsäganden (den drabbade), arbetsmiljöinspektör, arbetskamrater, arbetsledare och andra chefer, skyddsombud, skyddsingenjör och andra sakkunniga. 7.2 Tvångsmedel I och med att en förundersökning inleds, samt i viss mån redan innan, kan en rad tvångsmedel enligt rättegångsbalken bli aktuella. Dessa beskrivs nedan. Förhör Polisen får förhöra alla som kan antas kunna lämna upplysningar som kan vara betydelsefulla för utredningen. Alla som hörs under en förundersökning har rätt att få reda på anledningen till förhöret. Förhören protokolleras och ska godkännas av förhörspersonen. Förhörspersoner som inte är misstänkta för brott bör tänka på att lämna korrekta uppgifter vid förhör, inte minst eftersom man sedan kan komma att höras om samma sak under ed vid domstol. Eden är straffsanktionerad, vilket betyder att man måste hålla sig till sanningen. Husrannsakan Polisen får genomsöka byggnader eller andra utrymmen, s k husrannsakan, om det föreligger starka skäl. Beslag I samband med husrannsakan kan man besluta om beslag. Det innebär att viss egendom omhändertas av polisen eller förseglas på platsen. Avspärrning och förbud Polisen kan spärra av en byggnad eller ett rum samt utfärda förbud mot att flytta föremål. 19

20 7.3 Åklagarens åtalsbeslut m m När förundersökningen är avslutad ska beslut meddelas om åtal kommer att väckas mot någon individ samt även om någon rättegång ska inledas mot företaget. Det är åklagaren som avgör om en rättslig process ska inledas, vilket i sådana fall sker i allmän domstol. I domstol är processmaterialet som regel offentligt. De rättsliga konsekvenser som huvudsakligen kan komma ifråga beskrivs i avsnitt

21 8. Arbetsmiljöansvar Det här avsnittet beskriver arbetsgivarens och arbetstagarens arbetsmiljöansvar och vad detta konkret innebär. 8.1 Översikt Arbetsgivaren huvudansvarig Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren huvudansvarig för arbetsmiljön och arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Det är fråga om ett skyddsansvar. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att den anställde utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Därtill ska arbetsmiljön vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetstagarens ansvar Arbetstagaren har i arbetsmiljölagen ålagts ett medverkansansvar i arbetsmiljöarbetet. Det innebär att denne ska delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetstagaren ska följa givna föreskrifter och använda skyddsanordningar samt iaktta den försiktighet som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Om arbetet innebär omedelbar fara för liv och hälsa ska arbetstagaren snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud. Som beskrivs under avsnitt 10 kan arbetstagare särskilt de med produktions- eller arbetsledningsansvar genom delegering åläggas ett särskilt ansvar för arbetsmiljön. Vad är en tillfredsställande arbetsmiljö? Vad som är en tillfredsställande arbetsmiljö preciseras främst i den lagstiftning som finns på arbetsmiljöområdet, t ex arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Närliggande lagstiftning kan också ha regler om arbetsmiljön, t ex arbetstidslagen och miljöbalken. Arbetsmiljöverket har i uppdrag att utarbeta mer detaljerade bestämmelser om arbetsmiljön, vilket sker genom föreskrifter (se Arbetsmiljöverkets hemsida Arbetsmiljöverket kan vid sin tillsyn ställa krav på arbetsgivaren. Arbetsmiljöverkets beslut kan sedan överklagas till regeringen, vars ställningstagande utgör en betydelsefull praxis. Även domstolspraxis rörande bl a arbetsmiljöbrott påverkar vad som anses utgöra en tillfredsställande arbetsmiljö. Lagstiftningen inom arbetsmiljöområdet kan kompletteras av kollektivavtal i vissa frågor. Innehållet i arbetsgivarens ansvar Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Det kallas för systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta ska vara en del i det dagliga arbetet. Lagstiftningen ställer också andra krav på arbetsgivaren. De viktigaste momenten i det förebyggande arbetsmiljöarbetet är följande. Fastställa en arbetsmiljöpolicy. Fördela (delegera) arbetsuppgifter så att var och en vet vem som ansvarar för vad i arbetsmiljöarbetet. Fastställa rutiner för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till, t ex när arbetsförhållandena ska undersökas, vilka som ska medverka och i vilken form. Regelbundet undersöka arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Göra regelbundna riskbedömningar som anger vilka risker för ohälsa och skador som finns på arbetsplatsen och hur allvarliga riskerna är. Göra riskbedömningar vid planerade ändringar av verksamheten. Omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt åtgärda arbetsmiljöbrister, t ex montera skyddsutrustning och informera personal. Göra en handlingsplan för sådana åtgärder som inte kan genomföras omedelbart med uppgift om när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ska se till att de genomförs. Kontrollera genomförda åtgärder. Låta arbetstagarna och skyddsombuden medverka i det dagliga arbetsmiljöarbetet. Upprätta skriftliga instruktioner när riskerna i arbetet är allvarliga, t ex instruktioner för arbete med farliga maskiner. Ha beredskap för första hjälpen och krisstöd i form av en krisplan. 21