RUTIN LEX SARAH HÖGANÄS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 (5) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: AVDELNINGSCHEF UPPDRAGSAVD. ANTAGEN: 27 APRIL 2015

Transkript

1 1 (5) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: AVDELNINGSCHEF UPPDRAGSAVD. ANTAGEN: 27 APRIL 2015 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 20 MAJ 2016 RUTIN LEX SARAH VAD ÄR LEX SARAH? Lex Sarah är benämningen på de bestämmelser i Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som reglerar vissa skyldigheter för anställda att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten. Bestämmelserna finns i 14 kap 2 7 Socialtjänstlagen och i 24 a f LSS. Rapporteringsskyldigheten gäller både i kommunal verksamhet och i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. SYFTE Verksamheter enligt socialtjänstlagen samt LSS ska bedrivas med god kvalitet. Kvaliteten i verksamheten ska också systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (se 3 kap 3 SoL och 6 LSS). Lex Sarah är en del av det systematiska kvalitetsarbete som varje verksamhet ska bedriva. Syftet med Lex Sarah är att verksamheten ska utvecklas och att missförhållanden ska rättas till. Det är viktigt att komma till rätta med brister i verksamheten och att förhindra att liknande missförhållanden uppkommer igen. VAD SKA RAPPORTERAS? Missförhållande eller risk för missförhållanden som rör den som får eller kan komma i fråga för insatser inom verksamheten ska rapporteras enligt lex Sarah. Med sådana missförhållanden menas såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Med påtaglig risk för ett missförhållande, som också ska rapporteras, ska avses att det är fråga om en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande. Ett missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande bl.a. vara: Fysiska övergrepp (t.ex. slag, nypningar och hårda tag) Psykiska övergrepp (t.ex. hot, bestraffning, trakasserier, skrämsel och kränkningar) Sexuella övergrepp (fysiska sexuella övergrepp och sexuella övergrepp av psykisk karaktär, som sexuella anspelningar) Bister i bemötande av anställda med flera (det som klart och tydligt avviker från grundläggande krav i lagstiftning som t ex respekt för självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet) Brister i rättsäkerhet vid handläggning och genomförande

2 2 (5) Några exempel: - Barns rätt att få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. - Upprättande av vårdplan i samband med vård enligt LVU och LVM. - Att den enskildes ansökan ska tas emot och utredas samt avslutas med ett beslut Brister i utförande av insatser (insatser som utförts felaktigt eller inte alls) Brister i fysisk miljö, utrustning och teknik (Branta trappor, trasiga handtag på grindar/ fönster vilket kan medföra olyckor om det inte åtgärdas, brister i teknik eller handhavande av utrustning) Ekonomiska övergrepp (t.ex. stöld av pengar eller ägodelar, utpressning och förskingring) ALLVARLIGA MISSFÖRHÅLLANDEN Allvarliga missförhållanden eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Med allvarliga missförhållanden avses såväl utförda handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett allvarligt hot mot eller har medfört allvarliga konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Med påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande avses att det är en uppenbar och konkret risk för ett allvarligt missförhållande. RAPPORTERINGSSKYLDIGA Enligt socialtjänstlagen och LSS ska den som fullgör uppgifter inom dessa verksamheter genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som rör en eller flera enskilda som får insatser eller som kan komma i fråga för insatser inom verksamheten. De som omfattas av rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah är: anställda uppdragstagare praktikanter eller motsvarande under utbildning deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program Rapporteringsskyldigheten gäller för den som är anställd inom socialtjänsten i en kommun. Anställningen kan vara en tillsvidareanställning, en visstidsanställning eller en timanställning. I kommunen kan det till exempel vara förvaltningschefer, avdelningschefer, enhetschefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, familjehemsinspektörer, undersköterskor, vårdbiträden eller behandlingsassistenter.

3 3 (5) Även andra som arbetar i verksamheten med uppgifter utanför kärnverksamheten omfattas av rapporteringsskyldigheten, till exempel ordinarie vaktmästare eller ekonomiansvarig personal. Inom socialtjänsten omfattar bestämmelserna om lex Sarah i regel inte legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, förutom hälso- och sjukvårdsuppgifter, utför uppgifter inom socialtjänsten omfattas de dock av bestämmelserna om lex Sarah. Det förekommer till exempel i så kallade nattpatruller inom hemtjänsten. Patrullen kan bestå av en undersköterska och en sjuksköterska som arbetar tillsammans, där sjuksköterskan även utför uppgifter inom socialtjänsten. Den enskilde, närstående eller ställföreträdare kan inte rapportera händelser enligt lex Sarah men däremot lämna synpunkter och klagomål. OMEDELBARA ÅTGÄRDER Ett missförhållande eller påtaglig risk för ett missförhållande ska avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål. Närmast överordnad chef beslutar om vilka åtgärder som är nödvändiga för att avhjälpa eller undanröja missförhållandet snarast. De omedelbara åtgärderna ska dokumenteras. RAPPORTERINGENS INNEHÅLL Rapporten ska innehålla följande: Kortfattad beskrivning av missförhållandet eller risken för missförhållandet Konsekvenserna för den enskilde När missförhållandet inträffade Vem som uppmärksammade missförhållandet Vem som rapporterat missförhållandet HUR GÅR RAPPORTERINGEN TILL? Rapporteringen ska göras omgående på avsedd blankett. Rapporten skickas till socialförvaltningen senast dagen efter händelsen. Vid kvällar, nätter och helger inom VOO och LSS lämnas rapporten till tjänstgörande sjuksköterska som vidtar omedelbara åtgärder. Rapport och dokumentation kring omedelbara åtgärder skickas därefter till socialförvaltningen. Vid kvällar, nätter och helger inom IFO lämnas rapporten till chef i beredskap för ensamkommande barn som vidtar omedelbara åtgärder. Enhetschef/ställföreträdande enhetschef/ biträdande enhetschef mottar rapport på LSS-boende som tillhör IFO. Rapport och dokumentation kring omedelbara åtgärder skickas därefter till socialförvaltningen.

4 4 (5) INLEDA UTREDNING Uppdragschef fattar beslut om att inleda utredning eller inte, på delegation av socialnämnden. Uppdragschef informerar berörd avdelningschef och socialchef. Socialchef informerar socialnämndens ordförande. UTREDNINGENS INNEHÅLL Dokumentationen av utredningen ska innehålla: En beskrivning av det rapporterade missförhållandet eller risken för ett missförhållande och vilka konsekvenser det har fått eller kunde ha fått för den enskilde, när den muntliga eller skriftliga rapporten har tagits emot, när och hur missförhållandet eller risken för ett missförhållande har uppmärksammats, när missförhållandet har inträffat, de orsaker till missförhållandet eller risken för ett missförhållande som har identifierats, om något liknande har inträffat i verksamheten tidigare och i så fall varför det har inträffat igen, och bedömningen av om något liknande skulle kunna inträffa igen. Av dokumentationen ska det även framgå: vilka omedelbara åtgärder som har vidtagits samt tidpunkten för åtgärderna, övrigt som framkommit under utredningen, vilket beslut eller ställningstagande som utredningen har avslutats med, och vilka åtgärder som planeras i verksamheten för att förhindra att liknande missförhållanden eller risker för missförhållanden uppkommer igen. För varje uppgift som dokumenteras under utredningen ska det framgå: vilket datum uppgiften dokumenterades, varifrån uppgiften kommer, vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar, och vem (namn och befattning eller titel) som har dokumenterat uppgiften. UTREDARENS ANSVAR Utredaren ska skyndsamt inleda utredning i ärendet. Utredaren ser till att omedelbara åtgärder har vidtagits och att de är dokumenterade.

5 5 (5) Utredningen ska dokumenteras på särskild utredningsblankett. Dokumentationen ska göras fortlöpande. Utredningen med förslag till beslut eller ställningstagande överlämnas till berörd avdelningschef för uppdragsavdelningen. Efter fattat beslut överlämna utredningen till enhetschef och till den som rapporterat missförhållandet. Boka in uppföljningsmöte med berörd enhetschef/ enhet. Utredaren sammanställer en gång om året inkomna rapporter som redovisas för socialnämnden. ENHETSCHEFENS ANSVAR Enhetschefen vidtar omedelbart de nödvändiga åtgärder som situationen kräver. Enhetschefen ansvarar för att informera den enskilde som berörs och/eller dennes närstående eller företrädare om det inträffade samt om beslut och vidtagna och planerade åtgärder. Enhetschefen ansvarar för att vidta de åtgärder som utredningen påvisar. Om det finns anledning att anta att den enskilde utsatts för ett brott med anledning av den inträffade händelsen görs polisanmälan. Enhetschefen återkopplar till avdelningschefen efter vidtagna åtgärder Enhetschefen analyserar inkomna rapporter och använder dessa i det systematiska kvalitetsarbetet. Enhetschefen ska ge information om lex Sarah till alla nyanställda och därefter minst en gång om året. ANMÄLAN TILL IVO Avdelningschef på uppdragsavdelningen tar beslut om anmälan ska göras till IVO. Anmälan görs på blanketten Anmälan - Lex Sarah av kvalitetssamordnaren som även informerar den enskilde. REFERENSER Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Socialtjänstlagen (2001:453) SoL Socialstyrelsens författningssamling 2011:5 (S) Lex Sarah SOSFS 2013:16 Handbok för tillämpningen av bestämmelserna om Lex Sarah