Verksamhetsberättelse
|
|
- Elin Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsberättelse 2003
2 2004 SEKO Facket för Service och Kommunikation Projektledning: Åsa Jansson Grafisk form: MacGunnar Information & Media Tryck: EO Print AB, Stockholm
3 Innehåll Verksamhetsåret Bra och rättvisa löner...5 Avtal...5 Utbildning för lokala löneförhandlare...5 Öka individens möjligheter till utveckling och trygghet i arbetsliv och samhälle...6 Kompetensutveckling...6 Arbetsmiljö...6 Den facklig-politiska verksamheten...7 En stark och effektiv organisation...8 Rättshjälp...8 Arbetsrätt...8 Försäkringsrätt Försäkringar...9 Internationellt arbete och biståndsverksamheten...9 Medlemsutveckling...9 Medlemsrekrytering...12 Koncern- och företagsorganisationer...12 Klubbar...12 Ungdomsverksamheten...12 Integration och mångfald...13 Jämställdhet...13 Kultur...14 Könsfördelning kvinnor och män SEKO centralt...14 Fackliga studier...15 IT-skolan...15 Information, press och media...15 SEKO-magasinet...17 Förteckning över under året avlämnade remissyttranden...17 SEKOs styrelse och organisation...18 Förbundskontoret...18 SEKO regionalt och lokalt...18 Personal...18 Data...18 SEKOs övriga verksamheter...19 Fritid och semester...19 SEKO Kurs och Konferens AB...19 Gunnar Erlandssons Minnesstiftelse...19 Ekonomi...20 Årsredovisning för SEKO Förvaltningsberättelse...22 SEKOs årsredovisning Revisionsberättelse...36 Bilagor...37
4 Verksamhetsåret 2003 Verksamhetsberättelsen beskriver hur uppdragen har förvaltats och hur medlemmarnas avgifter har använts. Utifrån verksamhetsberättelsen ska medlemmarna bland annat kunna se hur vi använt resurserna. Dessutom ska förbundets årsmöte kunna bedöma huruvida förbundsstyrelsen fullgjort sitt uppdrag eller inte. På förbundsmötet år 2000 antogs en treårig verksamhetsplan med fyra uppdrag. Det är också utifrån dessa uppdrag som verksamhetsberättelsen är uppbyggd: Bra och rättvisa löner. Öka individens möjligheter till utveckling och trygghet i arbetsliv och samhälle. Prioritera arbetstidsfrågan inom hela förbundet. En stark och effektiv organisation. När det gäller arbetstidsfrågan, kan vi konstatera att det hänt ganska lite under 2003, delvis beroende på att det var ett mellanår på avtalsfronten. Vi har därför valt att inte göra någon särskild redovisning av det tredje målet i denna verksamhetsberättelse. Parallellt med de fyra uppdragen kom avregleringarna i fokus under hela Förbundsstyrelsen hade i slutet av 2002 beslutat om en profileringsplattform som i huvudsak berörde avregleringarna inom SEKOs organisationsområde. Budskapet var dels att avregleringarna måste utvärderas och att detta måste leda till att avregleringarna måste regleras. Förbundet arrangerade även ett välbesökt seminarium under Almedalsveckan i Visby på temat, Avregleringar ett hot mot välfärden?. Förbundets olika opinionsbildningsinsatser kring dessa frågor bidrog starkt till att regeringen nu tillsatt en utredning som ska utvärdera avregleringarna. En annan fråga som kom i fokus var EUs kommande utvidgning, där SEKO tillsammans med andra LO-förbund starkt bidrog till att LOs projekt Ordning och reda drogs igång. Förutom att fokusera på själva EU-utvidgningen har arbetet inneburit att frågan om kollektivavtalets betydelse har fått en välförtjänt högre plats på dagordningen. På förbundsmötet i september antogs fem program: Reglera avregleringen Program om avregleringens konsekvenser Min arbetsplats Arbetsmiljöprogram Rättvis lön Lönepolitiskt program Män och kvinnor Jämställdhetsprogram Lika rätt Ett Sverige för alla Integrationsprogram En verksamhetsplan för som bygger på de fem programmen samt avsnitt om vår interna organisation och vår ekonomi antogs. Förbundsmötet beslutade också om nya stadgar som bland annat innebär att förbundsmötet byter namn till kongress. Mötet valde även förbundsledning och förbundsstyrelse. Du är välkommen att lämna dina synpunkter på verksamhetsberättelsen. Kontakta mig gärna via brev eller mail: jan.ruden@seko.se. Janne Rudén SEKOs förbundsordförande 4
5 Bra och rättvisa löner Avtal 2003 var avtalsmässigt ett mellanår. Två centrala kollektivavtal slöts under året. Under hösten 2003 började förberedelsearbetet inför 2004 års avtalsförhandlingar med lönepolitiska möten och arbetsplatsbesök ute i landet. Centrala branschavtal Den 31 december 2003 var det totala antalet centrala branschavtal 28. Under verksamhetsåret tecknades två centrala branschavtal. Ett med Sveriges Byggindustrier avseende väg&banområdet och ett nytt centralt branschavtal med Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) avseende flygplatser och räddningstjänst. Hängavtal Den 31 december 2003 var det totala antalet hängavtal Det största antalet hängavtal finns inom bransch väg&ban. Antalet hängavtal minskar. Under verksamhetsåret 2003 nytecknades 151 hängavtal. Se bilaga. Direktavtal Inom förbundets område finns ett stort antal direktavtal mellan förbundet och enskilda företag. Under verksamhetsåret tecknades 36 nya direktavtal. Direktavtalen var i december 2003 sammanlagt 152. (Se bilaga.) Telekommunikationssektorn 2003 SEKO har under året tecknat kollektivavtal med flera av aktörerna inom telekommunikationssektorn, bland andra Telenor och Song Networks. Efter en första träff i maj 2003 med Tele2, påbörjades förhandlingsarbetet under hösten med målsättningen att träffa ett kollektivavtal under första kvartalet Under 2003 arbetade parterna inom Almega ITA med att ta fram ett Samarbetsavtal med tillhörande Förhandlingsavtal gemensamt för avtalsområdena Telecom och IT. Några viktiga delar i Samarbetsavtalet är att det har bildats ett IT-råd som består av 20 ledamöter där hälften är arbetsgivare och resterande består av två ledamöter från respektive förbund. De ska följa utvecklingen inom branscherna. En annan funktion som ingår i IT-rådet är att de utser två opartiska ordföranden. Vidare gjorde parterna en översyn av avtal om Medinflytande och utveckling som funnits inom telecom sen 1996 och en genomgång av Utvecklingsavtal SAF-PTK från Målet var att få ett gemensamt avtal om Samverkan och Utveckling som gäller på båda avtalsområdena. Ett sådant avtal träder i kraft 1 januari Väg&banavtalet Under 2003 träffade förbundet ett nytt avtal för medlemmarna inom väg- och banområdet. Lönen höjs med 2 kronor och 40 öre per timme eller 420 kronor i månaden. Tilläggen är uppräknade med ramen och det finns en arbetstidsförkortning i avtalet med 8 timmar per år. Varsel om sympatiåtgärd Under Kommunalarbetareförbundets konflikt gentemot samtliga kommuner och landsting mottog SEKO den 23 maj en hemställan om sympatiåtgärder. Den 26 maj överlämnade SEKO varsel om sympatiåtgärder till SJ AB och Citypendeln AB. Varslet om sympatiåtgärder gentemot SJ AB innebar total arbetsnedläggelse, strejk, för samtliga SEKO-anslutna lokförare avseende Pågatågen, Öresundstågen och pendeltågen Göteborg Alingsås, Göteborg Kungsbacka, Göteborg Strömstad. Varslet gentemot Citypendeln innebar total arbetsnedläggelse, strejk, för samtliga SEKO-anslutna lokförare vid Citypendeln AB. Varslet utlöstes aldrig då Kommunalarbetareförbundet träffade avtal under varseltiden. Lönepolitiska möten Under perioden 14 augusti 24 september 2003 genomförde förbundet 18 lönepolitiska medlemsmöten. De lönepolitiska mötena var förlagda till 17 orter i landet. Det totala antalet deltagare var 408. I samband med de lönepolitiska mötena genomfördes också arbetsplatsbesök. Målet med mötena och arbetsplatsbesöken var att diskutera de övergripande frågorna som finns gemensamt för hela förbundsområdet och som kommer att bli aktuella i lönerörelsen. Inför mötena hade ett skriftligt mötesmaterial tagits fram för att underlätta diskussioner med mötesdeltagarna. Ämnesområden som togs upp i mötesmaterialet var bland annat en kort historik om innevarande avtalsperiod och vad vi känner till inför 2004 års förhandlingar, samordningsfrågor, säkrad reallön, låglönesatsning, lönesättningsfrågor, arbetstidsförkortning och trygghets-/hälsofrågor. Utbildning för lokala löneförhandlare Under verksamhetsåret genomförde förhandlingsavdelningen ett antal tredagarskurser för lokala löneförhandlare. 156 lokala fackliga företrädare deltog, 106 män och 50 kvinnor. Kursinnehållet var bland annat avtalsrörelsens process, hur löneutrymme uppstår, arbetsplatsutveckling, lokal lönebildning, regelverk samt tips och råd för lokala förhandlare. Deltagarna på löneförhandlarkurserna kallades från tele-, spårtrafik-, post-, energi-, vård-, försvar- och civilområdena. 5
6 Öka individens möjligheter till utveckling och trygghet i arbetsliv och samhälle Kompetensutveckling Mellan 2,5 och 3 procent av den totala arbetstiden används till kompetensutveckling. Så har det sett ut ganska länge. Större företag och personer med längre utbildning avsätter mer tid till kompetensutveckling, än små företag och lägre utbildade. Det är fler kvinnor än män som deltar i utbildning. Landsting och statlig verksamhet avsätter mest tid till kompetensutveckling. Kompetensfrågorna är viktiga frågor, det handlar om medarbetarnas förmåga att lösa de uppgifter de ställs inför i den dagliga verksamheten. Kompetensutveckling bör därför vara en ständigt pågående process och naturlig del av verksamheten. Det handlar inte bara om utbildning i traditionell mening, utan också om lärande i alla former. Det är svårt att rent konkret bevisa påståendet om ett tydligt samband mellan satsningar på kompetensutveckling och företagets resultat. Detta otydliga samband är en grundläggande orsak till varför det är så svårt att föra in kompetensfrågorna i avtalsförhandlingarna. Vi har skrivningar i de centrala avtalen om behovet och nyttan med satsningar på kompetensutveckling men det är svårt att gå från ord till konkret handling. Inom avtalsområden där vi även avsatt medel ur löneutrymmet har vi varit tvungna att konstatera att dessa inte utnyttjats, varför potten har avvecklats. Sammanfattningsvis kan man säga att personalutbildning pågår i ungefär samma omfattning som tidigare och det har visat sig svårt att flytta fram positionerna via konkreta åtaganden för arbetsgivaren i avtal. Den politiska frågan om individuellt kompetenssparande eller kompetenskonto som en del väljer att kalla det, befinner sig fortfarande i den politiska långbänken. Arbetsmiljö Ohälsan, och kostnaden för den, har präglat såväl den politiska som fackliga debatten det gångna året och säkert för lång tid framöver. Förbundet har under 2003 ägnat stor möda åt dessa diskussioner. Vi har uttalat oss oftast genom LO i remisser och i andra sammanhang om ohälsan. Mest handlar det om arbetsmiljöverkets författningssamling och arbetet med föreskrifterna. Förra året startade en mängd olika förändringsarbeten. Exempelvis sociala och psykologiska arbetsmiljöförhållanden, buller och vibrationer och medicinska kontroller i arbetslivet. Vi har också inom andra områden tagit ställning och uttalat oss. Exempelvis angående finansiell samordning av socialförsäkringen, koncentrerad arbetsskadehandläggning för likformighet och rättvisa, effektivare arbetslivsinriktad rehabilitering som några exempel. Vi har fortsatt vår jämförelse mellan Arbetsmiljöverkets ISA-statistik och medlemsregistret. I viss mån kan vi se tendenser, men det stora genombrottet kommer nästa år när statistiken kommer att vara nästan dagsfärsk och bättre kunna användas. Arbetet med vår arbetsmiljöportal, det tidigare kallade RAM-programmet, fortlöper. Vi har bytt både adress och design och utbildat de ämnesansvariga. Den nya adressen är Förbundet har medverkat i ett antal skyddsombuds- och huvudskyddsombudsutbildningar samt arbetsmiljöseminarier på avdelningsnivå. På LO har vi deltagit i ett antal arbetsgrupper såsom: Kemigruppen där arbetet med implementering av EU-direktiv samt isocyanater varit tunga frågor. Rehabiliteringsgruppen där arbetet mycket koncentrerats på ohälsan och en ny facklig rehabiliteringsskrift samt Elmiamässan Miljö- och arbetslivsgruppen, där mer allmänna frågor om arbetsliv och arbetsmiljö avhandlas såsom skyddsombudsregistret, remissfrågor gällande föreskrifter från arbetsmiljöverket, hot och våld i arbetslivet, forskning, regionala skyddsombudsverksamheten och mycket annat. Workers Memorial Day(28/4) som LO anslöt sig till förra året under kampanjen Varför så få arbetsmiljöbrott leder till åtal. Företagshälsovård. Arbetsmiljöutbildning. Brottsförebyggande arbete inom BRÅ där vi ska försöka påverka att fler kommuner inrättar råd. Drogfrågor gällande både samhällsaspekterna samt individens rätt när det gäller att bli utsatt för drogtester. Inom sjöfarten har vi varit representerade i Sjöfartens arbetsmiljönämnd (SAN) och Sjöfartens brandskyddskommitté. Aktuella frågor där är vibrationer i höghastighetsfartyg samt bullerskador på RoRo-fartyg. Internationellt har vi också deltagit i ett antal arbetsgrupper. Vi har också varit aktiva i ett antal projekt inom Utvecklingsrådet som är ett partssammansatt organ på den statliga sidan. Bland annat om lokalt utvecklingsarbete, arbeta utan stress, ålder och arbetsliv, olikhet, öppenhet, jämställdhet och satsa friskt som är ett stort projekt i kampen för bättre arbetsmiljö och sänkta sjuktal. I det projektet kommer det kvarstående kapitalet i stiftelsen Statshälsan att användas. Kampanjen för säkrare vägarbetsplatser fortsätter med oförminskad styrka på väg- och banområdet. Det utåtriktade arbetet har koncentrerats under två kampanjdagar vid rastplatser och ben- 6
7 sinmackar över hela landet. Regionala skyddsombud, skyddsombud, förtroendevalda samt lokalombudsmän har informerat både skriftligt och muntligt, yrkesförare och privatbilister om hastigheterna och riskerna vid vägarbete. Framför allt har SEKO mycket aktivt arbetat mot beställare, myndigheter och entreprenörer. Vi kan nu tydligast se effekterna av arbetet i vägverkets krav vid nya upphandlingar. Våra krav om hastighetsbegränsning till 30 km/tim vid oskyddade arbeten är till största delen uppfyllda. Dessutom kommer arbetsmiljöinspektionen att i praktiken tillämpa Vägverkets krav i sina bedömningar. Vi har också påbörjat ett samarbete med Transport som ska rikta sig till yrkestrafiken där budskapet är att du som förare måste ta ditt ansvar och hålla angiven hastighet. Ett liknande projekt kommer också att startas inom NTF:s ramar via det Centrala yrkesförarrådet Utöver detta pågår det lokala projekt runt om i landet och i enskilda företag. Det kan vara regionala grupper med Vägverket och deras entreprenörer, arbetsmiljöverket och polisen. Bland entreprenadföretagen driver vi olika försök exempelvis trafiklots vid arbetsplatserna. Det är några exempel på all den aktivitet som sker lokalt i våra avdelningar och klubbar. Det största och mesta arbetsmiljöarbetet sker dock lokalt. Utan alla eldsjälar i form av skyddsombud, huvudskyddsombud, regionala skyddsombud, arbetsmiljösamordnare och alla andra fackliga företrädare och medlemmar så skulle det inte bli så många åtgärder ute på arbetsplatserna. Den facklig-politiska verksamheten Den facklig-politiska verksamheten i avdelningarna var mindre intensiv under 2003 jämfört med valåret Ambitionen att hålla fackligpolitiska kurser var hög, men genomförandet sämre. En riktad utbildning till kvinnor genomfördes med 23 deltagare. En uppföljningskurs till kvinnokursen genomfördes senare under hösten 2003, dock var antalet deltagare mycket färre. Totalt deltog 181 medlemmar i facklig politiska kurser, varav 81 kvinnor och 174 män. Lokala träffar Parallellt med utbildningarna genomfördes träffar med avdelningar, klubbar och representantskap. Diskussioner fördes om nödvändigheten att arbeta såväl fackligt som politiskt. Under året utsåg vi en ansvarig per studieregion vars uppgift är att hålla kontakt med avdelningarna för att stödja, samordna och följa upp den fackligpolitiska verksamheten. Politiska kontakter En annan del av den facklig-politiska verksamheten är att upprätthålla kontakter med politiker och tjänstemän, för att kunna påverka och bistå med information i olika frågor. Under året genomfördes ett antal träffar med statsråd, statssekreterare och handläggare på olika departement. Dessutom genomfördes träffar med enskilda riksdagsledamöter, utskottsgrupper och politiska tjänstemän. 7
8 En stark och effektiv organisation Rättshjälp Under 2003 har SEKO fått in ett stort antal ansökningar om rättshjälp. Övervägande delen av dessa ansökningar tillhör det försäkringsrättsliga området. De arbetsrättsliga ansökningarna är, i likhet med tidigare år, färre till antalet eftersom dessa tvister till stor del löses inom förhandlingssystemet. Rättshjälpskommittén har även hanterat en del ansökningar angående brottmål och ärenden gällande beslut från Arbetslöshetskassan. Den beviljade rättshjälpen har inneburit att medlemskåren fått drygt 9 miljoner kronor, motsvarande kostnad för SEKO har varit 1.8 miljoner kronor. Arbetsrätt SEKO har under 2003 haft en hel del mål i Arbetsdomstolen (AD). I de mål som avslutats under året har den största delen slutat med att parterna träffat en förlikning. Det har dessvärre varit ett ganska motigt år vad gäller domar från AD. Det har avkunnats dom i fem mål och i samtliga av dessa har SEKO varit den förlorande parten. Av dessa fem är det två mål som är av mer principiell betydelse. Den första av dessa behandlar frågan om arbetsgivarbegreppet inom kriminalvården vid bedömningen av vikariatsregeln i LAS, AD nr 10/2003. Den andra domen handlar om avveckling av förmån av fria tågresor för personal vid Banverket, AD nr 102/2003. Det första målet rörde frågan om det statliga arbetsgivarbegreppet vid tolkning av vikariatsregeln i LAS. SEKOs medlem hade under perioden februari 1998 till april 2001 varit anställd på vikariat inom Kriminalvårdsstyrelsens område. Det var flera olika vikariatsanställningar och avsåg olika områden, dels vid Kriminalvårdsmyndigheten Stockholm Norr, dels Kriminalvårdsmyndigheten Västerås. Den sammanlagda vikariatstiden var mer än tre år under en femårsperiod. SEKO menade i första hand att den pågående vikariatsanställningen per automatik övergått till en tillsvidareanställning eftersom all vikariatstid hos Kriminalvårdsstyrelsen skulle inräknas vid tillämpningen av vikariatsbestämmelsen. I andra hand hävdade SEKO att det under alla omständigheter skett en övergång av verksamhet i samband med att Kriminalvårdsstyrelsen under pågående vikariatsanställning omorganiserade sin verksamhet. SEKO yrkade ett allmänt skadestånd för att Kriminalvårdsstyrelsen ej fullgjort sin uppgiftsskyldighet att informera medlemmen om den nya anställningsformen. Arbetsgivaren, Staten, invände att det inte var fråga om samma arbetsgivare vid de olika vikariatsanställningarna utan Stockholm Norr och Västerås var två självständiga kriminalvårdsmyndigheter. Med anledning av detta var det inte heller möjligt för arbetstagaren att tillgodoräkna sig tidigare vikariatstid vid Stockholm Norr. Arbetsgivaren bestred även att det var fråga om en övergång av verksamhet. AD konstaterade att det från den 1 januari 2000 gäller att om en arbetstagare har varit anställd hos en arbetsgivare som vikarie i sammanlagt tre år under en femårsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning. I förarbetena till bestämmelsen framgår följande om vem som ska anses vara arbetsgivare inom staten: När det gäller statlig anställning bör det anmärkas att anställningsmyndigheten och inte staten som sådan brukar anses som arbetsgivare. Staten är, sett ur ett formellt juridiskt perspektiv, att betrakta som en juridisk person. De statliga myndigheterna har inte någon fristående ställning. Inom statens område har det emellertid utarbetats ett så kallat funktionellt arbetsgivarbegrepp som inom arbetsrättens område innebär att respektive anställningsmyndighet anses vara arbetsgivare. AD konstaterade att det funktionella arbetsgivarbegreppet fått genomslag vid tolkningen och tilllämpningen av LAS. Det konstaterades vidare att den regionala nivån inom Kriminalvården försvunnit och att det numera finns endast två nivåer, en central och en lokal. Den lokala nivån består av 34 lokala kriminalvårdsmyndigheter, normalt innehållande häkte, anstalt och frivård. Vid den prövning som AD gjorde konstaterades att det inte fanns något som talade mot att respektive lokal kriminalvårdsmyndighet borde betraktas som arbetsgivare i den aktuella anställningsskyddsfrågan. Det är enligt ADs mening endast den som i praktiken utövar arbetsgivarens befogenheter vad gäller anställning av personal som bör omfattas av arbetsgivarbegreppet i vikariatsregeln. AD fann att arbetstagaren inte varit anställd som vikarie i tre år under de senaste fem åren hos den lokala kriminalvårdsmyndigheten i Västerås och vikariatsregeln var inte tillämplig. SEKO vann inte heller gehör för påståendet om att det skulle skett en övergång av verksamhet i samband med omorganisationen. AD avslog SEKOs talan. Det andra målet handlar om rättten till fria tågresor för anställda inom Banverket, vilket ett stort antal av våra medlemmar varit berättigade till. SEKO, tillsammans med ST och SACO-förbundet Trafik och Järnväg, stämde Staten till AD och hävdade att förmånen till fria tågresor var reglerad i de enskilda anställningsavtalen för anställda vid Banverket. Förbunden krävde att Staten skulle ersätta medlemmarna för de indragna privatresekorten. Med ursprung i ett kungligt brev från 1908 har anställda vid SJ kunnat utnyttja förmånen av fria tågresor, så kallade privatresekort. I slutet av 80-talet delades SJ upp i SJ och Banverket och även de anställda vid Banverket har kunnat ansöka om privatresekort. Den 1 januari 2001 bolagiserades SJ och verksamheten kom att bedri- 8
9 vas i sex olika aktiebolag, varav ett benämndes SJ AB. Endast anställda i SJ AB och pensionärer från SJ och Banverket skulle i framtiden erbjudas privatresekort. Under en övergångsperiod förlängdes rätten till privatresekorten till och med den sista juni Arbetsgivaren hade genom att dra in privatresekorten brutit mot anställningsavtalen. SEKO med flera hävdade att förmånen var reglerad i de enskilda anställningsavtalen, att rätten till fria resor var en sådan omständighet som lett till att anställningar kommit till stånd och att kungabrevet från 1908 alltjämt var gällande som en utfästelse. Arbetsgivaren invände att rätten till fria resor aldrig varit en del av det enskilda anställningsavtalet, utan SJ har ensidigt förfogat över denna förmån. Banverket eller nuvarande SJ förfogar numera inte över denna förmån, utan detta gör SJ AB. AD kom i sina domskäl fram till att rätten till privatresekorten inte var att likställa med avlöningsförmåner i allmänhet. Rätten till fria resor var mer en sådan förmån som att de anställda får köpa företagets produkter till ett mer fördelaktigt pris. Vid en samlad bedömning kom AD fram till att reseförmånen inte var reglerad i de enskilda anställningsavtalen på det sätt som arbetstagarparterna gjort gällande. AD avslog förbundens talan. Försäkringsrätt Försäkringar Under 2003 har vi genomfört utbildningar vid två tillfällen. Kompetensutveckling för försäkrings och pensionsansvariga bestod av fördjupad genomgång av invaliditet och vållande i försäkringsärenden. Nätverken inom både de geografiska och branschavdelningarna har etablerat sig och får kontinuerligt information om förändringar och nyheter inom arbetsområdet. Inom arbetsskadeavtalen TFA, TFA- KL och PSA har förändringar förhandlats fram utifrån ändringar i Lagen om arbetsskadeförsäkringen, LAF. En ny, inte lika strikt bevisregel vid prövning av arbetsskada har införts i arbetsskadeavtalen. Dessutom har ersättning för sveda och värk vid arbetssjukdomar tagits bort ur avtalen. Försäkringsrådgivarverksamhet är en del inom arbetsområdet och genomförs uteslutande lokalt ute på arbetsplatserna. Dock har SEKO centralt ansvar att årligen genomföra en Påbyggnadsutbildning. Detta gjordes under hösten för målgruppen, de försäkrings- och pensionsansvariga. Medlemsförsäkringar är ett område där det årligen sker förändringar i form av villkorsförändringar och premiehöjningar. För 2003 är dock dessa förändringar små jämfört med tidigare år. En nyhet är Servicesidan som Folksam startade under året. Där ska medlemmar och förtroendevalda kunna hitta information om SEKOs medlemsförsäkringar. I SEKOs webbaserade arbetsmiljöverktyg Skyddsnet ingår som ämnesområdet Försäkringar och Pensioner där vi kontinuerligt lägger in information om nyheter och förändringar inom ämnesområdet. Internationellt arbete och biståndsverksamheten Förbundet är medlem i fem internationaler; UNI, ITF, ISKA, IBTU och ICEM och deras respektive Europafederationer samt i nio nordiska organisationer. Verksamheten 2003 bestod i hög grad av Medlemsutveckling Aktiva män Aktiva kvinnor Totalt aktiva Totalt antal Totalt pensionärer 31/ Förbundet / Förbundet Förbundet Bransch Totalt Aktiva kvinnor Aktiva män Totalt aktiva Alla < 30 år Kvinnor < 30 år Män < 30 år Branschlösa Trafik Väg & ban Försvar Civil Vård Post Tele Energi Sjö
10 Avdelning Aktiva Aktiva Totalt män kvinnor aktiva 1 SEKO Stockholm SEKO Mälardalen SEKO Östra SEKO Halland-jönköpings län SEKO Sydöstra SEKO Gotland SEKO Skåne SEKO Västra SEKO Göteborg SEKO Värmland SEKO Örebro SEKO Dalarna SEKO Gävleborg SEKO Västernorrland SEKO Jämtland SEKO Västerbotten SEKO Norrbotten SEKO Övriga SEKO Ombudsmän SEKO Energi Norrland SEKO Väg & ban Östersund SEKO Civil Västernorrland SEKO Vård Västernorrland SEKO Vård Gävle SEKO Energi Mellansverige SEKO Väg & ban Gävle/Dala SEKO Tele Stockholm SEKO Vård Östra SEKO Väg & ban Väst SEKO Energi Syd SEKO Sjöfolk SEKO Väg & ban Sydost SEKO Väg & ban Skåne SEKO Vård Syd deltagande i olika aktiviteter och kampanjer arrangerade av dessa organisationer. Aktiviteterna har syftat till att påverka den globala och europeiska utvecklingen i förmånlig riktning för våra medlemsgrupper. Som exempel kan nämnas ITF:s aktionsdag den 14 mars, då SEKO syntes och hördes under parollerna Säkerheten främst, Mot social dumping och Mot hot och våld. Bland annat höll förbundsordföranden ett apelltal vid Stockholms central. Det europeiska arbetet har till största delen bedrivits inom ramen för den sociala dialogen på EU-nivå och inom de olika sektorskommittéer där SEKO finns representerat. Främst har detta skett inom områdena post, tele, järnväg, energi och sjöfart, där vi också har framskjutna positioner. Högt på agendan har frågor kring den kommande EU-utvidgningen legat. Förbundet har även varit aktivt i det internationella solidaritetsarbetet till stöd för fackliga kamrater och organisationer i andra länder. SEKO bedrev i egen regi under året sju bilaterala fackliga biståndsprojekt med stöd av Olof Palmes Internationella Center, OPC, fyra i Filippinerna, två i Korea och ett i Ryssland. SEKO deltog även i multilaterala projekt med UNI, ITF, ISKA och ICEM genom LO-TCO Biståndsnämnd. Under maj månad deltog SEKO i UNI- Europas kongress här i Stockholm, i juni UNI-Teles världskongress i Zagreb, i november UNI-Posts världskongress i Genève och i augusti i ICEM:s världskongress i Stavanger. På UNI Europas kongress, som också var organisationens första kongress, antogs 14 resolutioner, inbegripande huvudresolutionen om Medborgarnas Europa som tillsammans var utformade för att presentera UNI Europas handlingsprogram för framtiden. Från SEKO framfördes vår syn på konsekvenserna av avregleringar och dithörande privatiseringar och bolagiseringar. 10
11 Totalt Totalt Aktiva Aktiva Totalt pensionärer antal pensionärer män % kvinnor % % av medlemsantalet ,95 32,05 23, ,41 34,59 31, ,97 33,03 34, ,35 44,65 23, ,57 35,43 33, ,11 42,89 31, ,48 38,52 40, ,96 39,04 27, ,75 41,25 37, ,40 24,60 34, ,32 34,68 36, ,41 36,59 41, ,88 44,12 44, ,75 32,25 37, ,43 35,57 41, ,81 30,19 31, ,92 28,08 35, ,00 50,00 33, ,49 26,51 45, ,59 9,41 27, ,78 2,22 23, ,00 65,00 38, ,35 27,65 28, ,78 43,22 13, ,13 6,87 23, ,95 4,05 19, ,22 27,78 33, ,49 35,51 22, ,24 3,76 23, ,85 6,15 21, ,96 37,04 11, ,21 1,79 34, ,69 5,31 18, ,93 33,07 14, ,27 30,73 30,72 Handlingsprogram för kommande period blev även det sedvanliga resultatet av tele- och postvärldskongresserna. Detta under parollerna UNI-Telekom i det långa loppet respektive För UNI universiella posttjänster. Globaliseringen i solidaritet var diskussionsämne på ICEM-kongressen, vilket också blev temat för den kommande periodens handlingsprogram. FoC kampanjen 2003 FoC kampanjen (FoC= Flag of Convenience, på svenska: bekvämlighetsflaggade fartyg) är en kampanj startad av Internationella Transportarbetare Federationen (ITF). Kampanjen startade på 50-talet efter ett beslut på ITFs kongress i Oslo De nordiska länderna har sedan dess varit föregångare när det gäller att driva kampanjen. Sedan början av 80-talet har kampanjen intensifierats, bland annat genom att det tillsatts allt fler heltidsanställda ITF-inspektörer. Totalt finns idag 135 ITF-inspektörer, varav fyra i Sverige. SEKO har två inspektörer och Transport har två inspektörer. Det finns totalt 30 flaggor idag som räknas som bekvämlighetsflaggor. I enlighet med Oslo till Delhi-policyn kommer dock flaggorna att minska i betydelse. I stället kommer större vikt att läggas på villkoren ombord. FoC eller nationell/ andraregister flagg är i dag inte längre lika signifikativt för villkoren ombord. SEKO skrev under 2003 totalt 58 standardavtal medan Transport skrev fartygsbesök har gjorts av inspektörerna under Under 2003 har avtal enligt Atenpolicyn (Common Policy on European Ferry Services) skrivits för flera fartyg. Dessutom har vi aktivt arbetat med att höja nivåerna i färjeavtalen i Litauen, Lettland, Polen och Estland, tillsammans med facken i respektive land. Samordningskommittén för den svenska FoC-kampanjen, bestående av 11
12 Uppdragstagare bransch Kön Antal % Trafik Kvinnor ,40 Män ,60 Totalt Väg & ban Kvinnor 57 3,13 Män ,87 Totalt Försvar Kvinnor ,92 Män ,08 Totalt 842 Civil Kvinnor ,20 Män ,80 Totalt 628 Vård Kvinnor ,88 Män ,12 Totalt 569 Post Kvinnor ,37 Män ,63 Totalt Tele Kvinnor ,46 Män ,54 Totalt 611 Energi Kvinnor 33 3,74 Män ,26 Totalt 882 Sjö Kvinnor 7 21,88 Män 25 78,13 Totalt 32 < 30 år uppdragstagare bransch Kön Antal % Trafik Kvinnor 48 51,06 Män 46 48,94 Totalt 94 Väg & ban Kvinnor 6 8,11 Män 68 91,89 Totalt 74 Försvar Kvinnor 7 21,88 Män 25 78,13 Totalt 32 Civil Kvinnor 13 54,17 Män 11 45,83 Totalt 24 Vård Kvinnor 17 44,74 Män 21 55,26 Totalt 38 Post Kvinnor 88 39,64 Män ,36 Totalt 222 Tele Kvinnor 14 50,00 Män 14 50,00 Totalt 28 Energi Kvinnor 3 11,54 Män 23 88,46 Totalt 26 Sjö Kvinnor 1 100,00 Män 0 0,00 Totalt 1 SEKO, Transport, Ledarna, SFBF och Sjöbefälen, har haft 4 möten under FoC kampanjen bekostas helt av medel från ITF, budgeten omsluter drygt 2,5 miljoner kronor. Medlemsrekrytering 2003 var ett mellanår vad gäller medlemsrekryteringsaktiviteter. Medlemsvärvargerillan fortsatte sitt arbete och modellen redovisades ingående vid det medlemsrekryteringseminarium som under hösten hölls på Lastberget. SEKO Skåne bedrev en mycket framgångsrik medlemsrekrytering på Kvalitetskontroll AB. I samarbete med Grafikerna drev SEKO projektet Hubben i Stockholm. Målet med Hubben, när det gäller medlemsvärvning, var att vara en mötesplats på vägen in i facket. Hubben lades under året ner då resultatet inte stod i paritet med kostnaderna. Koncern- och företagsorganisationer I den pågående utvärderingen av koncern och företagsorganisationerna koncentrerade arbetsgruppen sitt arbete dels till hur arbetet med förhandlingar ser ut och dels till hur den demokratiska processen fungerar. Utgångspunkten var att ta reda på hur utvecklingen varit de senaste åren. Resultatet av utvärderingen redovisas under våren Koncern- och företagsorganisationerna är sedan förbundsmötet 2003 stadgereglerade. Klubbar I november 2002 tillsatte förbundsstyrelsen en utredningsgrupp som inledde arbetet med att samtliga avdelningar fick i uppgift att beskriva klubbarna inom respektive avdelning med avseende på följande: Respektive klubbs organisationsområde med avseende på företag, arbetsplats, geografi, förhandlingsmotpart/ er samt om klubb ingår i företags- eller koncernorganisation och i så fall vilken eller vilka. Resultatet av utredningen och de slutsatser utredningsgruppen kommit fram till resulterade i stadgeförändringar rörande klubbs arbetsuppgifter, organisation, verksamhetsområde och en ny fördelning av avtals- och förhandlingsrätten. Ungdomsverksamheten En omfattande ungdomsansvarigutbildning hölls för avdelningarnas ungdomsansvariga under hösten med 22 deltagare, 9 kvinnor och 13 män. Det genomfördes tre konferenser i regionerna Syd, Mellan och Nord där 57 ungdomsansvariga deltog, 20 kvinnor och 37 män. I två dagar diskuterades SEKO s ungdomsverksamhet, facklig-politisk samverkan, LOs framtidsutbildning och organisationsfrågor. Informationssidor på Intranät/Infonet 12
13 Samtliga Aktiva kvinnor Aktiva män Totalt aktiva Aktiva kvinnor % Aktiva män % Branschlösa ,60 53,40 Trafik ,83 73,17 Väg & Ban ,48 96,52 Försvar ,37 70,63 Civil ,26 38,74 Vård ,22 62,78 Post ,68 56,32 Tele ,84 68,16 Energi ,20 92,80 Sjö ,02 62, ,73 69,27 < 30 år Aktiva kvinnor Aktiva män Totalt aktiva Aktiva kvinnor % Aktiva män % Branschlösa ,00 59,00 Trafik ,18 55,82 Väg & Ban ,57 95,43 Försvar ,91 78,09 Civil ,97 31,03 Vård ,93 64,07 Post ,26 57,74 Tele ,46 62,54 Energi ,64 89,36 Sjö ,24 59, ,56 66,44 som hjälpmedel för ungdomsansvariga i avdelningarna skapades. Ett nummer av Fackligt Perspektiv UNG producerades. Arbetet med att påverka avdelningarna att utse ungdomsansvariga har fortsatte. 16 geografiska avdelningar, 12 branschavdelningar och 210 klubbar har nu ungdomsansvariga. Under året arbetade ungdomsrådet med att öka antalet lokala ungdomskommittéer och få fart på ungdomsverksamhetenu. Vi har idag ungdomskommittéer i tio avdelningar. Ungdomsrådet bestod av fyra personer som hade fyra möten under året för planläggning och uppföljning, detta under ledning av den projektanställde ungdomsombudsmannen. Denna projektanställning avslutades planenligt den 31 december Representanter från ungdomsrådet arbetade i LO-montern under hela SSUkongressveckan. En lunchträff genomfördes även under kongressen för att diskutera intressanta frågor med SEKO- SSUare. SEKO deltog med två deltagare vid UNIs ungdomskommittémöte i Nyon. SEKO fanns representerade på Hultsfredsfestivalen, Arvikafestivalen och Sundsvalls gatufest. Antalet förtroendevalda under 30 år var i december 550 personer och att antalet inrapporterade ungdomsansvariga ökade under året från 152 till 210. Integration och mångfald Lika rätt ett Sverige för alla heter det integrationsprogram som under året arbetades fram och som slutligen antogs vid höstens förbundsmöte. Parallellt med detta arbete löpte engagemanget i LOs förbundsgemensamma projekt lika värde lika rätt vidare. Från och med 2003 är SEKO delaktiga i kulturprojektet Nytt liv i Sverige. Arbetsgruppen engagerades under året i informationsoch utbildningsinsatser på avdelningar, klubbar och i andra sammanhang. Ett arbete som nu börjar bära frukt på så vis att allt fler av våra förtroendevalda driver fram mångfaldsplaner på sina arbetsplatser. Ett exempel på detta är en rikstäckande mångfaldsplan för samtliga postterminaler i landet. Till minne av Kristallnatten 1938, då nazisterna gick till öppet angrepp mot judarna i Tyskland, anordnades den 9 november över hela landet demonstrationer mot rasism och främlingsfientlighet. Som den förste förbundsordföranden någonsin talade Janne Rudén vid demonstrationen i Stockholm i syfte att visa hur vi som förbund aktivt tar ställning mot rasism och främlingsfientlighet. Jämställdhet SEKOs jämställdhetsprogram Män och Kvinnor arbetades fram och beslutades av förbundsmötet. Förbundsstyrelsen antog under året en jämställdhetsplan för de anställda. Tidigare jämställdhetspolicy ersattes av ett jämställdhetsprogram för organisationen och de förtroendevalda och en jämställdhetsplan för de anställda. Jämställdhetsfrågorna hanteras därmed på ett tydligare vis. Under året bildades ett kvinnligt nät- 13
14 Namn Avtalsområde Antal män Antal kvinnor Antal totalt Avtalsområde RALS RALB Äffärsverksbolag Städentreprenadföretag Bemanningsföretag Nordiska institutioner Multiservice Spårtrafik Väg & banavtalet Maskinföraravtalet AB Götakanalbolag Dalslands kanal Avtal för utlädska företag Bygg och Anläggning KFS Blåa avtalet Karlskronavarvet Gröna avtalet LERNIA-Utbildningsföretag Fastigheter Värdepapper Kommunikation ememte distr Postföretag Telecom Data- Teleteknik ID-Data ITA Energiavtal EFA Energiavtalet KFS Entreprenadavtal EFA Storsjöavtalet Färjeavtalet Bogseravtalet Skärgårdsavtal Skärgårdsavtal Totalt Alla verk för avdelningsordförande, funktionärer och styrelseledamöter i koncernoch företagsorganisationerna. SEKO hade två deltagare i LOs nya jämställdhetsutbildning som startade i september 2002 och avslutades i maj Vi arbetade under året fram steg två i förbundets jämställdhetsutbildning och utökade antalet handledare. Liksom tidigare år bedrev vi jämställdhetsprojekt inom ramen för det partsammansatta utvecklingsrådet för den statliga sektorn. Förhandlingsavdelningen var i sin verksamhet rådgivare i ett antal jämställdhetsärenden av individuell natur. Könsfördelning kvinnor och män SEKO centralt Funk Funk Adm Adm Journ Journ kvinnor män kvinnor män kvinnor män Procent Procent Procent Procent Procent Procent 21 % 79 % 70 % 30 % 33 % 67 % Dessa avsåg bland annat lönesättning, tjänstetillsättning och sexuella trakasserier. Kultur Under 2003 etablerades körverksamheten som en del i SEKOs kulturliv. Detta manifesterades vid ett framträdande av de samlade SEKO-körerna på förbundets årsmöte Precis som tidigare år genomfördes kurser under ledning av sångpedagogen Björn Hedén och regissören/ producenten Marketta Franssila. Som tidigare år genomförde vi även familjekursen Kul, Kult, Kultur på Brunnsviks folkhögskola. Under 2003 deltog SEKO också i LOs projekt Läs för mig Pappa. Vi har där, 14
15 Skyddsombud H-skyddsombud Kön Antal % Antal % Totalt Kvinnor , ,23 Män , ,77 Totalt Trafik Kvinnor 51 16,89 3 6,67 Män , ,33 Totalt Väg & ban Kvinnor 10 1,20 0 0,00 Män , ,00 Totalt Försvar Kvinnor 52 18,31 2 8,00 Män , ,00 Totalt Civil Kvinnor 44 35,48 0 0,00 Män 80 64, ,00 Totalt Vård Kvinnor 35 28, ,13 Män 89 71, ,88 Totalt Post Kvinnor , ,66 Män , ,34 Totalt Tele Kvinnor 38 20,32 0 0,00 Män , ,00 Totalt Energi Kvinnor 4 1,49 0 0,00 Män , ,00 Totalt Sjöfolk Kvinnor Män Totalt sedan 2003, en plats i ledningsgruppen och har tagit aktiv del i det strategiarbete som sker kring läsfrämjande projekt såväl som skapandet av bättre villkor för arbetsplatsbiblioteken. Under året startades flera nya arbetsplatsbibliotek bland vilket kan nämnas SEKO Trafik Västernorrlands läsprojekt Järnvägare Läser som, förutom ökat läsande bland våra medlemmar, har resulterat i stor uppmärksamhet från media och Kulturrådet, Kulturutskottet och LO. Fackliga studier Ett av de viktigaste målen för förbundets studieverksamhet är att understödja den fackliga verksamheten. Många av de utbildningsinsatser som genomfördes under 2003 återfinns under andra rubriker i verksamhetsberättelsen. Under året erbjöds ett antal utbildningar inom LOs utbildningssystem. Den största insatsen finns inom områdena arbetsmiljö och arbetsliv. Arbetstidsfrågan ingår som ämne i flera av utbildningarna som genomförs, samt även inom de utbildningar som genomförs på respektive avtalsområde. Under året genomfördes fyra utbildningar i den nya utbildningen Arbetsrätt grund. Vi fortsatte vår satsning på medlemsutbildning genom det förbundsgemensamma projektet En stark Facklig Utbildning och Folkbildning FUF. Inom ramen för projektet arbetade man med att få igång en lokal fungerande studieorganisation, uppsökande verksamhet, cirkelledarutbildning och medlemsutbildning. Förbundet ställde under året medel till förfogande för uppsökande verksamhet inom avdelningarna. Antalet deltagare i förbundets medlemsutbildning ökade markant under året, från 230 deltagare 2002 till 698 deltagare Under året medverkade förbundsstyrelsen och avdelningsombudsmän på den grundläggande förtroendevaldautbildningen (GFU). Nya centrala handledare påbörjade under året en utbildning i pedagogik. IT-skolan Den 3 mars anslöt sig SEKOs IT-skola till den gemensamma LO IT-skolan. ITskolan behåller dock sin prägel med att fortfarande heta SEKOs IT-skola. Under året erbjöds bland annat utbildningar i Grund IT, ECDL (datakörkort), grundkurs i Engelska, Svenska och Matematik. Information, press och media De avregleringar som genomförts inom 15
16 Kursstatistik 2003 Antal deltagare Män Kvinnor Kvinnor % GFU Insikter Skyddsombud HSO Lok.löneförhandutb Arbetsrätt grund Jämställdhet grund Integration Medlemsutb.allmänfacklig Fackets Grunder Centrala handledare 2003 Män Kvinnor Kvinnor % GFU Arbetsrätt Grund Jämställdhet Integration förbundets organisationsområde de senaste åren var den fråga som förbundet syntes mest i under året. SEKOs förbundsstyrelse hade tidigare beslutat om en profileringsplattform som i huvudsak berörde avregleringarna inom SEKOs organisationsområde. Budskapet var dels att avregleringarna måste utvärderas och att detta måste leda till att avregleringarna måste regleras. De områden som framförallt debatterades var spårtrafiken och elmarknaden inte minst i media. Förbundet arrangerade även ett välbesökt seminarium under Almedalsveckan på temat Avregleringar ett hot mot välfärden?. Förbundets olika opinionsbildningsinsatser kring dessa frågor bidrog starkt till att regeringen nu tillsatt en utredning som ska utvärdera avregleringarna. En annan stor fråga som SEKO drev medialt var det sympativarsel som förbundsstyrelsen beslutade lägga till stöd för Kommunal. Detta fick stor uppmärksamhet och förbundet fick mycket goodwill i samband med denna solidaritetshandling. EU-utvidgningen var en annan fråga där SEKO deltog i samhällsdebatten. SEKO tillsammans med ytterligare några LO-förbund lyfte frågan och varnade för att östutvidgningen kan få konsekvenser för de svenska kollektivavtalen om inga åtgärder vidtas. En arbetsgrupp, under namnet Ordning & Reda, bildades inom LO där SEKO finns representerade. Vidare kan konstateras att arbetsmiljön, säkerheten i arbetet och hot och våld i arbetet även detta år var en viktig profilfråga för SEKO, främst inom områdena väg&ban, kriminalvård och spårtrafik. Informationsenheten lämnade löpande information om verksamheten dels i Fackligt Perspektiv, dels på informationssidor i SEKOmagasinet och dels på intra-, extranät och hemsidan. Fackligt Perspektiv vänder sig till SEKOs omkring förtroendevalda och kom ut med 11 ordinarie nummer under året. Perspektivet har täckt alla förbundets verksamhetsområden. Därutöver gavs ett extranummer om ungdomsverksamheten ut och distribuerades till samtliga medlemmar under 30 år. I likhet med tidigare år redigerade informationsenheten två informationssidor i varje nummer av SEKO-magasinet. Målen i verksamhetsplanen, aktuell information om aktiviteter, försäkringsfrågor, löner med mera behandlades. Ett särskilt avsnitt tog upp frågor och svar som har ett bredare intresse för medlemmarna. Sedan de nya intra- och extranäten tagits i drift under föregående år har hemsidan anpassats, utvecklats och fått ny form. Den nya hemsidan lanserades i juni 2003 och den omfattande ombyggnaden av kommunikationsnäten som inleddes hösten 2002 slutfördes därmed. Därutöver pågår en kontinuerlig utveckling av aktiviteter och service på näten. Exempelvis utvecklades en web-baserad SEKO-shop, veckobrev med nyheter och ett prenumerationssystem för nyhetsbrev och en speciell engelskspråkig avdelning. Alltmer av den tidigare pappersburna informationen kan nu sändas elektroniskt. På webben har tävlingar varit ett inslag för att locka till sig nya besökare. Antalet besökare på hemsidan har successivt ökat och var i slutet av året cirka per månad. Under året har ett medianav introducerats vilket innebär att material kan beställas och specialdesignas över nätet. I botten ligger SEKOs grafiska profil. Nu kan alla som är anslutna till SEKOnät beställa visitkort och korrespondenskort samt hämta material och skapa en mötesaffisch. Arbetet med att utveckla Medianavet fortsätter under 2004 och ska fullt utbyggt ha ett brett serviceutbud och sortiment. Under året var SEKO representerat på olika mässor och aktiviteter. Det har bland annat gällt Hultfredsfestivalen, Nordic Railmässan i Jönköping och Kvalitetsmässan i Göteborg. Syftet har varit att presentera förbundets verksamhet och aktiviteter samt skapa kontakter och dialog med för SEKO viktiga målgrupper. Under våren genomfördes arbetsplatsbesök inom branscherna försvar, väg&ban, energi och vård. Besöken var det tredje och sista steget i den treåriga 16
17 planen för arbetsplatsbesök inom samtliga förbundsbranscher. De angelägnaste frågorna från medlemmarna rörde lönepolitiken, trygghetsfrågor, arbetsmiljön och avregleringarna inom den statliga verksamheten och infrastrukturen. Sedan en samlad redovisning har skett för hela treårsperioden kommer verksamheten med arbetsplatsbesök att ingå i de avdelningsveckor som ska genomföras under den innevarande kongressperioden. En omfattande materialproduktion genomfördes inför och i anslutning till förbundsmötet. Det gällde allt från dekor till förbundsmötesmaterial, rapporter och så vidare. Temat för förbundsmötet 2003 var Vi ser rött. Temat presenterades, förutom i dekor, genom en kort öppningsfilm där fyra SEKO-medlemmar från olika branscher redovisade sin arbetsmiljö. Med egna ord gav de uttryck för den inneboende ilska och den frustration de känner över de senaste årens försämringar av arbetsmiljön, säkerheten och det fackliga inflytandet på våra arbetsplatser. På samma tema och med hjälp av samma berättelser gjordes också ett antal annonser som publicerades i samband med förbundsmötet. Temat och upplägget gjordes med tanken att det skulle kunna leva och utvecklas under den innevarande kongressperioden. Löpande försäkringsinformation liksom särskilda informationsinsatser vid särskilda tillfällen som exempelvis i samband med pensionsvalen genomfördes under året. I samarbete med Folksam har bland annat webbaserade servicesidor för SEKOs förtroendevalda byggts upp. I slutet av året genomfördes en tredagars planeringskonferens för de informationsansvariga i avdelningarna och de större företagsfacken. Diskussionerna gällde bland annat samarbetsprojekt och samarbetsformer mellan olika organisationsled kring informations- och opinionsbildningsfrågor. Informationsenhetens personal har under tre heldagar gått igenom en särskild projektledarutbildning för att stärka och effektivisera informationsarbetet som i stor utsträckning drivs i projekt. Informationsenheten är förutom en stabsresurs för förbundsledningen en serviceorganisation för förbundskontorets olika avdelningar och enheter. Enheten har medverkat i en rad aktiviteter och arbetsgrupper kring frågor som exempelvis medlemsrekrytering, ungdomsverksamhet, studier, arbetslöshet, fritidsverksamhet, förhandlingar och så vidare. Ett stort antal material har framställts såsom broschyrer, affischer, utställningar, böcker, skrifter, mötesmaterial med mera. SEKO-magasinet Nya Sekomagasinet sprudlar av berättarglädje. Det skrev Facksams jury i sin motivering efter det att tidningen belönats för sitt nya utseende. Det var med det första numret 2003 som Sekomagasinet visade upp sitt nya utseende. Och det var inte bara priset från Facksam som visade att den nya formen var uppskattad. Också antalet läsare ökade efter förändringen enligt statistik från Orvesto, som undersöker hur många som läser olika svenska tidningar. Det första kvartalet med nya Sekomagasinet visade på en uppgång med läsare samtidigt som den tryckta upplagan sjönk med exemplar. Och det var en blandad kompott som mötte läsarna. I aprilnumret skrev tidningen exempelvis om problemen på kriminalvårdsanstalten Hall med en vårdare som smugglade in knark och mobiltelefoner till de intagna. I några andra av tidningens huvudreportage berättades om hur farligt det är att jobba i tunnelbanan, om Emil som ska leva på kronor i månaden, om järnvägens problem och om hur svårt småbarnsföräldrar har att pussla ihop sommaren. Tidningens upplaga var under året, enligt statistik från TS, exemplar. Kostnaden hamnade på 12,7 miljoner kronor, 17 synskadade fick sin Sekomagasinet på kassett och tidningen innehöll totalt 56 annonssidor. Plocket var namnet på ett par nya sidor som gjorde entre i tidningen. Där kunde läsarna hitta allt från film- och boktips till korta notiser om allt mellan himmel och jord. Annars så lade årets upplaga av Sekomagasinet på traditionellt sätt sin tyngdpunkt på reportage och artiklar som berättade om medlemmarnas vardag och problem med allt från löner till anställningstrygghet och pensioner. Avregleringen var en annan huvudfråga som speglades i ett antal artiklar. Detsamma gällde EMU-omröstningen. Förteckning över under året avlämnade remissyttranden Flertalet av förbundets remissyttranden lämnas som underremisser till LO, och går sedan vidare tillsammans med eventuellt LO-yttrande till berört departement. Vissa tillställs dock förbundet som direktremisser. Grupperingen av yttrandena görs efter departementsområde eller annan remissmottagare. Socialdepartementet Att samla och sprida kunskap om skadlig inverkan och framgångsrik rehabilitering (SOU 2003:1) Näringsdepartementet Prövning av stängning av andra reaktorn i Barsebäck Ett robust elförsörjningssystem Internationella regler om sjöfartsskydd Förbättring av regler om sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar Uppdelning av Luftfartsverket (SOU 2003:32) Övervaknings- och informationssystem för sjöfarten Finansdepartementet Försäkringsmodell för de statliga avtalsförsäkringarna Riksdagens revisorer Arbetsgivarpolitik inom Försvarsmakten Arbetslivsinstitutet Utbildningsprogram för personal inom företagshälsovården EU-kommissionen Tjänster i allmänhetens intresse grönbok LO Kompetensutveckling och livslångt lärande Statens kulturråd Bibliotek i marginalen en rapport om arbetsplatsbibliotek 17
18 SEKOs styrelse och organisation Förbundets högsta beslutande organ är Förbundsmötet/Kongressen, vilket hålls vart tredje år. Däremellan hålls årsmöten. Förbundsstyrelsen leder den under året löpande verksamheten. Som stöd för detta finns ett förbundskontor som under ledning av ett verkställande utskott bereder frågorna. Förbundskontoret Förbundskontoret är indelat i Ordförandens kansli, Förhandlingsavdelningen, Ekonomiavdelningen och Organisations avdelningen. SEKO regionalt och lokalt Den 31 december 2003 hade SEKO 33 avdelningar. Antalet klubbar minskade under året från 471 till 463 och antalet sektioner ökade från 361 till 370. Personal Antal anställda i förbundet den 31 december 2003 var 170 personer, varav 86 personer var placerade på de geografiska avdelningarna. Personalomsättningen var 6,5 procent och sjukfrånvaron 7 procent. Två personer var långtidssjukskrivna på heltid och nio på halvtid. Förbundsstyrelsen hade den 31 december 2003 följande sammansättning: Ordinarie Jan Rudén, förbundsordförande Tomas Abrahamsson, vice förbundsordförande Yvonne Hansson, förbundssekreterare Ersättare för vu-ledamöter Sven-Olof Hellman Göran Olsson Ordinarie ledamöter Lena Aldenmark Bo Ericson Arianne Sundman Bjarne Isacson Eva-Lena Jansson Karl-Erik Jansson Hans Lindqvist Peter Lundmark Alf Mellström Tom Tillman Ersättare José Blanco Garcia Jan Halvarsson Anne-Marie Ross Gerardo Berrios Bjarne Medin Jonas Forslind Gunnar Larsson Lars-Erik Selström Verkställande utskottet hade den 31 december 2003 följande sammansättning: ordförande Janne Rudén vice ordförande Tomas Abrahamsson förbundssekreterare Yvonne Hansson avtalssekreterare Sven-Olof Hellman (förhandlingschef) förbundskassör Göran Olsson Löneförhandlingar genomfördes med både Handelsklubben och avdelning 50. Facklig information enligt MBL 19 har lämnats till Handels CFG samt ordförandena hos journalisterna och avdelning 50. Skydds- och personalkommittén, som har till uppgift att ta fram förslag till rutiner och riktlinjer inom områdena systematisk arbetsmiljöarbete samt personalfrågor, har sammanträtt fyra gånger. Kommittén har arbetat med en jämställdhetsplan för anställda inom SEKO, vilken godkänts av förbundsstyrelsen. Vidare pågår ett arbete med att ta fram en likabehandlingsplan. Vi har tillsatt en friskvårdsgrupp med syfte att föreslå aktiviteter som leder till en bättre livskvalitet. Vid höstens personalkonferens om två dagar för den administrativa personalen på förbundskontoret informerade förbundskassören och förbundssekreteraren om aktuella frågor. Administrativ personal inom de geografiska avdelningarna och branschavdelningarna har fått kompetensutveckling inom området registervård i Fasun. Kompetensutveckling för personalen har skett utifrån diskussioner i medarbetarsamtalen. En stor del av ombudsmännen har genomgått en kvalificerad arbetsrättsutbildning. Data Anpassningen av FAKS (fackligt administrativt kontorsstöd) till den lokala organisationen slutfördes i december Nya datorer för OAS levererades till avdelningarna. Upphandling av en SEKO Citrix lösning (tunna klienter) har påbörjas under
19 SEKOs övriga verksamheter Fritid och semester Att medverka till en meningsfull fritid och semester för medlemmarna hör till SEKOs policy och intresset för förbundets semestererbjudanden var som tidigare år stort. Det är främst förbundets nio stugor på Gullholmen i Bohuslän som är populära, de var fullbokade hela sommaren och bokningarna börjar nu även spridas ut över året. I Italien äger förbundet fortfarande andelar i anläggningarna Riva del Sole och La Serra. Riva del Sole har under sina högsäsonger mycket bra beläggning och La Serra har ökat i popularitet något vilket syns i bokningsstatistiken. SEKOs engagemang i Storvallens Fjäll Center i Storlien har under året avvecklats. Fjällcentret ägdes tidigare gemensamt av SEKO, Kommunal, Metall, Byggnads och Målarna men sammantaget har det märkts ett dalande intresse från medlemmarna att boka anläggningen. SEKOs medlemmar kunde också denna sommar semestra på danska postförbundets kursgårdsanläggning Rörvig Centret på norra Själland och på Norska Postförbundets kurs- och konferenshotell Skiphelle vid Oslofjorden utanför Oslo. Genom avtal med Personalstiftelsen Hornet har sedan några år möjlighet öppnats för alla medlemmar och inte endast de som arbetar inom posten att få rabatt på Hornets anläggningar i Tällberg (Gyllene Hornet), Strömstad (Silverhornet) och Ljunghdalen (Fjällhornet). Förbundets egen kursgård Norregård i Falsterbo, som åter öppnades efter omfattande ombyggnad och reparationer år 2002, har inte utvecklats som väntat under SEKO Kurs och Konferens AB Företagets verksamhet under 2003 fortsatte med vikande kundtillströmning och därför också med vikande resultat. Förbundsstyrelsen beslutade därför under hösten att vidta åtgärder bestående i att byta ledning i handelsbolaget, utse ny styrelse samt att avveckla verksamheten på Norregård senast till årsskiftet. Samtidigt togs beslut om att fortsätta driften på Lastberget med krav på kostnadssänkningar. Gunnar Erlandssons Minnesstiftelse Stiftelsens ändamål är att skapa kunskap och förståelse för facklig-politisk samverkan. Målet för 2003 var att stiftelsens verksamhet skulle röra sig runt aktuella och viktiga frågor i SEKO. Avregleringarna blev en röd tråd under året. Stiftelsen arrangerade tillsammans med SEKO ett välbesökt och uppskattat seminarium under Almedalsveckan i Visby. Årets facklig-politiska stipendiater fick delta under hela Almedalsveckan. Även 2003 års idépris hade avregleringarna som tema. Priset gick till tecknaren Robert Nyberg och ståupp-komikern Ronny Eriksson, med motiveringen att båda använder andra former än att skriva för att skapa debatt, inte minst runt avregleringsfrågor. Mer om stiftelsen finns att läsa i stiftelsens egen verksamhetsberättelse. 19
20 Ekonomi Inledning Förbundets årsredovisning är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Året har inneburit en fortsatt minskning av antalet yrkesaktiva medlemmar. Intäkter Intäkterna via medlemsavgifterna uppgick till 240,2 miljoner kronor (Mkr). Motsvarande intäkter 2002 var 236,2 Mkr. Ökningen av medlemsintäkterna beror huvudsakligen på att arbetet med att följa upp medlemmarnas inplacering i avgiftsklass har gjorts kontinuerligt, och genererat en högre intäkt. Den högre intäkten utgörs till största delen av indirekta medlemsintäkter som slussas vidare till förbundets geografiska avdelningar. Förbundet hade medlemmar vid utgången av år 2003 fördelade på aktiva och pensionärer. Vid samma tidpunkt år 2002 var antalet medlemmar fördelade på aktiva och pensionärer. Av den totala medlemsintäkten utgör 36,8 Mkr medlemsintäkter som slussas vidare till förbundets avdelningar. Under året har 2,2 Mkr felaktigt inkasserade medlemsavgifter återbetalats. Motsvarande återbetalning under 2002 var 1,8 Mkr. Bidragen är något högre än föregående år, 3,6 Mkr (3,2 Mkr). Bland bidragsposterna kan nämnas EU- bidrag, AMFmedel, bidrag från Utvecklingsrådet på det statliga området, för förbundets arbete med den verksamheten samt bidrag till förbundets biståndsarbete. Övriga intäkter utöver bidrag har ökat från 7,6 Mkr föregående år till 8,1 Mkr, detta beroende på att förvaltningsavtalet mellan förbundet och a-kassan genererat ökade intäkter, samt att annonsintäkterna ökat. Kostnader Verksamhetens kostnader uppgick till 296,4 Mkr, en minskning med 15,4 Mkr i förhållande till Minskningen är kopplad till personalkostnader och externa kostnader. Pensionsavgifterna inklusive löneskatten på dessa utgör en ökning på 2,3 Mkr. I sammanhanget bör man observera att ökningen av förbundets pensionskostnader är ett resultat av den garantibuffert som KP byggt upp under året, behovet av denna buffert har uppstått med anledning av den låga finansiella avkastningen under perioden år 2000 till Garantibufferten motsvarar ett värde på 4,8 Mkr. Med hänsyn till detta så är kostnaden lägre än föregående år. Avgifter och anslag till andra organisationer har minskat något med 0,8 Mkr. Det som inryms i posten framgår av not 4. Bidraget till avdelningarna minskade med 0,1 Mkr, denna minskning beror på att en del av bidraget bygger på avdelningarnas medlemsantal, vilket minskat. Av samma anledning minskade också förbundets sammantagna subvention av medlemmarnas a-kasseavgift och avgiften till LO under året. Under rubriken externa kostnader inryms allt som förbundet köper utifrån, allt från kontorsmateriel till tjänster av olika slag. Jämfört med 2002 har denna summa minskat med närmare 8,4 Mkr. Årets resultat i den fackliga verksamheten Årets resultat i den fackliga verksamheten visar ett underskott på 46,7 Mkr (år 2002: 66,5 Mkr), en minskning av underskottet med 19,8 Mkr. Som beskrivits tidigare i texten så är det minskade underskottet hänförligt till att medlemsintäkterna har kunnat hållas på samma nivå som föregående år samt att personal- och externa kostnader minskat. Fastighetsförvaltningen Nettoresultatet från fastighetsförvaltningen visar i år ett överskott på 1,2 Mkr, medan föregående år visade ett överskott på 6,5 Mkr. Anledningen till det klart sämre resultatet förklaras av kostnader för den stora vattenskada som drabbade Barnhuset 6 i början av året. Här pågår en process gentemot en hyresgäst och försäkringsbolaget för att reglera skadan. I juli månad såldes fastigheten Sicklaön 359:1 med adress Telefonstigen 2 i Nacka. Köpare är Fastighets AB Vinberget i Saltsjöbaden. Verksamheten vid kurs- och konferensanläggningen i Falsterbo avvecklades i samband med årsskiftet och driftavtal tecknades med en entreprenör som startar verksamhet i februari Vattenskadan som inträffade för några år sedan är inte slutligt reglerad. Eventuellt kommer ytterligare försäkringsersättningar att erhållas, men eftersom denna ersättning inte är klarlagd har den ej beaktats i bokslutet. Utöver detta har löpande underhåll skötts av förbundets fastighetsförvaltare ISS Ecuro AB och JWN Fastighetsutveckling AB. All förvaltning övergick från och med till JWN Fastighetsutveckling AB. På ön Härmanö i Bohuslän i stugbyn/ bostadsrättsföreningen Gullholmsbaden finns 69 stugor, varav SEKO äger nio. En mycket populär verksamhet som möjliggör goda rekreationsmöjligheter för medlemmarna till rimliga priser. Förbundets underskott för verksamheten på Gullholmen uppgår till 0,3 Mkr. Målsättningen med förbundets fastigheter är att hålla dessa i gott skick så att de, i händelse av konflikt, utgör en god lånesäkerhet. I beräkningsunderlaget för lånesäkerheten ingår inte kursgårdarna och fastigheter som används för fritidsoch semesterverksamhet. Totalt taxeringsvärde för fastigheterna uppgår till 110 procent av bokfört värde. Något nedskrivningsbehov föreligger således ej. Den finansiella verksamheten Resultatet av de finansiella investeringarna blev 51,0 Mkr var motsvarande siffra 41,5 Mkr. Ökningen av de 20
Det här är SEKOs medlemmar
Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig
Läs merVälkommen till Seko!
Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav
Läs merGemenskap ger styrka
Välkommen till Seko Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav
Läs merVälkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka
Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen
Läs merVår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?
1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar
Läs merFacket för Service och Kommunikation. SEKO org 2007-10-10
Facket för Service och Kommunikation SEKO org 2007-10-10 Organisationsschema Förbundskontor Förbundsgemensamma avdelningar 17 st Avdelningssektioner Klubb Sektion Koncern-, Företags- Myndighetsorganisation
Läs merSEKO org 2013-02-01. Facket för Service och Kommunikation
SEKO org 2013-02-01 Facket för Service och Kommunikation Organisationsschema Kongress/representantskap Förbundsstyrelse VU Branschorganisation Avdelningssektioner Avdelning Klubb Sektion SEKO-ombud 121
Läs merFacket för dig inom telekombranschen
Facket för dig inom telekombranschen Aldrig ensam med oss Jobbar du inom telekom? Då är Seko fackförbundet för dig. Seko organiserar telekom Redan idag finns Sekos medlemmar i hela telekomsektorn, allt
Läs merVerksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006
Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2007 2009. Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan 2007 2009 Inledning I SEKO ska medlemmen stå i centrum. SEKOs verksamhet växer fram ur samtalen på arbetsplatserna.
Läs merVerksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse 2002 2003 SEKO Facket för Service och Kommunikation Projektledning: Åsa Jansson Grafisk form: MacGunnar Information & Media Tryck: EO Print AB, Stockholm 2003 03.07 1 300 Innehåll
Läs merMedlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar
Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra
Läs merVälkommen till Handels!
Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi
Läs merVerksamhetsplan & Budget
Förslag till: Verksamhetsplan & Budget 2018 IF Metall avd 27 Östra Skaraborg Avdelningens verksamhet ska bygga på följande ledord: Delaktighet Alla ger utav sitt engagemang i avdelningens verksamhet och
Läs merTill dig som jobbar inom Försvaret
Till dig som jobbar inom Försvaret Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Bra villkor När Sverige ställer
Läs merRiktlinjer för. IF Metalls arbetsmiljöarbete
Riktlinjer för IF Metalls arbetsmiljöarbete 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Förbundets 12 målsättningar 6 Utbildning 7 Ansvarsfördelning 8 2 Riktlinjer för IF Metalls arbetsmiljöarbete Inledning
Läs merValberedningens förslag Valberedningen har i samtliga förslag varit enig.
Valberedningens förslag Valberedningen har i samtliga förslag varit enig. Valberedningens förslag till förbundsordförande Valberedningen föreslår att Jan Rudén väljs till förbundsordförande. Valberedningens
Läs merGEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010
GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,
Läs merEtt år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år.
året då växte 4 000 startade. när växte så växer? och står bakom Vivarakanjättestolta! bli? cirka 200 000 Vad har fått är den få kontakt med Vad har blivit bra för våra Hos får du personlig rådgivning
Läs merDagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6
Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart
Läs merBilda klubb på arbetsplatsen
Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.
Läs merDIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK
DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK
Läs merDet var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.
Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det
Läs merKollektivavtal det tjänar du på
Kollektivavtal det tjänar du på för dig som är arbetsgivare 1 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar
Läs merSeko har ungefär medlemmar* inom nio olika branscher.
februari 2018 Seko har ungefär 110 000 medlemmar* inom nio olika branscher. Civil Energi Försvar Post Sjöfolk Tele Trafik Vård Väg och ban * aktiva medlemmar (d v s i arbete) ca 75 000, pensionärer ca
Läs merKommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv
Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar
Läs merKOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)
KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,
Läs merSamverkansavtal för Landstinget i Östergötland
1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen
Läs merRIKTLINJER FÖR IF Metalls arbete för medlemmar i bemanningsbranschen
RIKTLINJER FÖR IF Metalls arbete för medlemmar i bemanningsbranschen Inhyrd från bemanningsföretag? Välkommen till IF Metall Detta är en del av IF Metalls material till anställda och förtroendevalda som
Läs merInformation ges och lokal förhandling förs på tre nivåer i Samhall AB, företagsnivå, marknadsområdesnivå och distriktsnivå/lokal nivå.
ÖVERENSKOMMELSE Bilaga till förhandlingsprotokoll 2018-08-22 Ärende: Parter: Medbestämmandets form i Samhall Samhall AB Fastighetsanställdas Förbund GS Handelsanställdas förbund Hotell- och Restaurangfacket
Läs merarbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är
Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste
Läs merStrax dags för jobb. Om anställning och facket
Strax dags för jobb Om anställning och facket IF Metall din Har du eller utbildar du dig till arbete inom industrin är IF Metall din fackförening. Du och alla andra medlemmar ska behandlas rättvist och
Läs merMedlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning
Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):
Läs merVår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!
1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem
Läs merPrioriterade områden och mål 2019
Prioriterade områden och mål 2019 Bakgrund Kongressen 2017 beslutade om att fastställa en verksamhetsplan för hela kongressperioden. Inför varje verksamhetsår beslutar sedan förbundsstyrelsen om årliga
Läs merSEKO Branschorganisation Spårtrafik. förslag
SEKO Branschorganisation Spårtrafik förslag Verksamhetsplan 2017 1 Branschorganisationens uppgifter Övergripande mål för Branschorganisationen; En effektiv demokratisk organisation som samordnar aktiviteter
Läs merTvärfackliga studier Jönköpings län 2015
2014-12-15 Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 1 Information. Ledigt för fackliga studier: Ansökan ska göras till arbetsgivaren senast 14 dagar före utbildningens start. Vi rekommenderar att du anmäler
Läs merFörbundsstyrelsen föreslår. att arbeta offensivt för att utveckla tillämpningen av det individuella lönesystemet för dessa yrkeskategorier.
Förbundsmötet 2014 Utskott nummer 9 Sekreterare: Karl Lundberg Sida 1 Motion med förslag Motion nr 81. Bättre ingångslön och löneökning för tandsköterskor och administrativ personal inom vården Motionär:
Läs merEn stark och effektiv organisation...11 Rättshjälp...11 Arbetsrätt...11 Försäkringar...11 Medlemsutveckling...11 Internationellt arbete och bistånds
Verksamhetsberättelse 2004 Innehåll Verksamhetsåret 2004 Ordföranden har ordet...4 Total uppslutning hos medlemmar och förtroendevalda...4 Samlad kamp mot tjänstedirektivet...4 Turbulent inom kriminalvården
Läs merDagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133
Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp
Läs merNormalstadgar för avdelningar
Normalstadgar för avdelningar 2016-03-02 Normalstadgar för avdelningar syftar till att utgöra ett stöd för avdelningens egna stadgar och förbundets stadgar är överordnade avdelningens stadgar. Dessa reviderade
Läs merKalendarium Fackliga studier. Hösten 2015
Kalendarium Fackliga studier Hösten 2015 Lite om våra kurser under våren 2011 2015-02-02 Medlem i facket / Medlemsutbildning Målgrupp: För medlemmar utan förtroendeuppdrag. Kursinnehåll: Är du nöjd eller
Läs merEkonomi...23 Inledning...23 Intäkter...23 Kostnader...23 Årets resultat i den fackliga verksamheten...23 Fastighetsförvaltningen...
Verksamhetsberättelse 2006 Innehåll Verksamhetsåret 2006 Ordföranden har ordet...4 Reglera avregleringen...6 Statligt ägande, fler avregleringar och upphandlingar...6 Min arbetsplats Arbetsmiljö...7 Rättvis
Läs merDu tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare
Du tjänar på kollektivavtal för dig som är arbetsgivare 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar
Läs merKollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun
Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte
Läs merVälkommen som ny medlem! Tillsammans gör vi arbetslivet ännu bättre.
Välkommen som ny medlem! Tillsammans gör vi arbetslivet ännu bättre. ST 2014. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska januari 2016. Tack för ditt förtroende! Vi är glada
Läs merdin guide till vår nya organisation nya livs 1
din guide till vår nya organisation nya livs 1 2 nya livs Nu blir det mer Livs! l i vs s k a p a r e n helt ny organisation! Det beslutade förbundets kongress som genomfördes i Umeå i början av juni. Den
Läs merTvärfackliga studier Jönköpings län 2016
2016 Tvärfackliga studier Jönköpings län 2016 1 Information. Ledigt för fackliga studier: Ansökan ska göras till arbetsgivaren senast 14 dagar före utbildningens start. Vi rekommenderar att du anmäler
Läs merKom med i Livsmedelsarbetareförbundet!
Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Gratis elevmedlemskap för dig som studerar Livs är på din sida! Slaktare och bagare. Snusarbetare och kylpersonal. Maskin skötare och kafferostare. Bryggare och kex
Läs merLönsamt Inför lönesamtalet
Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild
Läs merInför avtalsrörelsen 2017
Inför avtalsrörelsen 2017 Avtalsrörelsens sex steg 1. Medlemmarnas inflytande I god tid innan en avtalsrörelse startar ska medlemmarna i samarbete med den lokala organisationen få möjlighet att påverka
Läs merKämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!
Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2016 FÖR VISION GÖTEBORG
VERKSAMHETSPLAN 2016 FÖR VISION GÖTEBORG INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL Vår verksamhetsplan för 2016 grundar sig i rapporten Vi bygger Vision nu tar vi nästa steg! och de hjärtefrågor som förbundsmötet
Läs merKom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig
Lönesamtal Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig som när du förhandlar din lön själv. Den
Läs merDärför är det bra med kollektivavtal
Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791
Läs merArbetsordning för SEKO Postens förhandlingsorganisation
Arbetsordning för SEKO Postens förhandlingsorganisation Bilaga 2 till protokollet SEKO: s förbundsstyrelse har efter samråd med berörda lokala organisationer beslutat att inrätta Förhandlingsorganisation
Läs merInlämningsuppgift. Fråga 1
Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och
Läs merAnvisningar för klubbar
Göteborg den 3 december 2012 Till Klubbar inom Region Väst Anvisningar för klubbar Här kommer ett dokument som ska vara till hjälp i klubbarbetet under 2013 och framöver. Dessa anvisningar för klubbar
Läs merFörbundet Folkhögskollärarna. en organisation i förändring
Förbundet Folkhögskollärarna en organisation i förändring Sammanfattning Samrådsavdelningen äger och driver folkhögskollärarnas professionsfrågor. Genom bildandet av en samrådsavdelning frigörs mer resurser
Läs merARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011
ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning
Läs merMedlemsorganisationen för statliga arbetsgivare
Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM På statens område har
Läs merLedamot i avdelningsstyrelse
Ledamot i avdelningsstyrelse Inledning Du som är avdelningsstyrelseledamot är en idéburen ledare och demokratiskt vald av medlemmar vid ett årsmöte. Tillsammans med de andra i styrelsen leder, samordnar
Läs merKalendarium Fackliga studier 2019
Kalendarium Fackliga studier 2019 Lite om våra kurser under våren 2019 Medlem i facket / Medlemsutbildning (tvärfacklig) ABF Målgrupp: För medlemmar utan förtroendeuppdrag. Kursinnehåll: Är du nöjd eller
Läs merFörbundsstyrelsen föreslår
Förbundsmötet 2014 Utskott nummer 3 Sekreterare: Anneli Hagberg 2014-09-27 Sida 1 Motion med förslag Motion nr 21: 30 procent i våra styrelser under 35 år Motionär: Motionärer: Landstingsavdelningen Värmland,
Läs merStudieledighet ansökan - ersättning
Studieledighet ansökan - ersättning Enligt studieledighetslagen har du rätt att vara ledig från jobbet för att delta i fackliga studier och vuxenutbildning. Lagen klargör också hur det ska gå till när
Läs merOfficersförbundet på din sida
Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar
Läs merDagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna
Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Motion B16 vill ändra LO:s regelverk i stipendiefonden genom att ta bort kravet på minst tre förbund och i stället införa
Läs merBeslut vid regeringssammanträde: Tilläggsdirektiv till Utredningen om arbetsmiljölagen (N 2004:11)
Ny sökning Post 1 av 1 i DIR Dir nr: Dir. 2005:114 Departement: Näringsdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-10-20 Rubrik: Tilläggsdirektiv till Utredningen om arbetsmiljölagen (N 2004:11)
Läs merKollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se
Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men
Läs merVerksamhetsberättelse 2016 Alingsåsavdelningen
Verksamhetsberättelse 2016 Alingsåsavdelningen Vision 2016 Avdelning 094 Avdelningens förtroendevalda arbetade under året med att förnya och förbättra det lokala fackliga arbetet. Styrelsen har tagit fram
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2014
VERKSAMHETSPLAN 2014 2 Verksamhetsplan för år 2014. Inledning Seko-SiS är en nationell klubb. Klubben är administrativt och organisatoriskt placerad inom den geografiska avdelningen Seko Stockholm avdelning
Läs merBromma sdf Verksamhetsplan 2012
Vision INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision är en del av Vision Stockholms Stad som är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller
Läs merSätt agendan bli facklig företrädare
Sätt agendan bli facklig företrädare 1 Sätt agendan bli facklig företrädare, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Pontus Wikholm Foto: Johan Gunséus (omslag) och Jonas Eriksson (s. 9) Tryck: Exakta Print
Läs merAvtal 2016 rörelsen är igång
Avtal 2016 rörelsen är igång Innehållsförteckning Avtal 2016 rörelsen är igång! 3 Prata avtal och prata lön! 4 Om avtalen och avtalsrörelsen 6 Innehållet i avtalen 7 Samordning 7 Avtalskrav från Livs 8
Läs merOFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken
OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,P,O OFR/S,P,O är ett förhandlande samverkansorgan för åtta självständiga fackförbund inom statlig sektor. Vårt namn dyker oftast upp i samband med avtalsförhandlingar
Läs merGEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2013
GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2013 LOs stadgar innehåller tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar, samordnade förbundsförhandlingar och förbundsförhandlingar.
Läs merDIK:s stadga. Antagen av DIK:s kongress 21 november 2015
DIK:s stadga Antagen av DIK:s kongress 21 november 2015 DIK DIK är facket för akademiker som arbetar eller studerar inom kultur, medier och kommunikation. Förbundet driver lön- och arbetsrättsliga frågor
Läs merMÅL- OCH HANDLINGSPLAN
MÅL- OCH HANDLINGSPLAN 2017 1 BYGGNADS VÄSTS HANDLINGSPLAN 2017 Den regionala handlingsplanen ska omsätta de prioriterade områdena i praktiken på lokal nivå. Tanken är att den ska fungera som draghjälp
Läs merHög eller full på jobbet, vem bryr sig? om alkohol och droger på jobbet
Hög eller full på jobbet, vem bryr sig? om alkohol och droger på jobbet 1 2005 Landsorganisationen i Sverige Producerad av Bilda Idé Omslagsfoto Lars Dahlström TIOFOTO Foto sid 7 Bengt-Göran Carlsson TIOFOTO
Läs merFÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16
FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.
Läs merTill dig som jobbar inom spårtrafikbranschen
Till dig som jobbar inom spårtrafikbranschen Vi står aldrig still Med dig blir vi ännu starkare Vi är många medlemmmar och vi är en kraftfull motpart gentemot arbetsgivarna inom spårtrafikbranschen. Men
Läs merVem vinner på en bra arbetsmiljö?
Vem vinner på en bra arbetsmiljö? Illustration: Robert Nyberg. Är arbetsmiljö viktigt? Vilka är de viktigaste fackliga områdena? Är det anställningstrygghet och uppenbara plånboksfrågor om lön och skydd
Läs merDärför är det bra med kollektivavtal
Därför är det bra med kollektivavtal kollektivavtalskrift_oktober_2014.indd 1 10/24/2014 11:17:45 AM ST, 2006. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska oktober 2014. Upplaga: 3 000 ex.
Läs merSTARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress
r a t S ill t k m m sa ans 16 KON 20 GRESS Vår kongress Handels 25:e kongress hålls i april 2016. Temat är: Alla medlemmar berörs på ett eller annat sätt av Handels kongress, vare sig man är aktiv eller
Läs merFakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud
Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och
Läs merKalendarium Fackliga studier. Våren 2017
Kalendarium Fackliga studier Våren 2017 Lite om våra kurser under våren 2011 2016-11-17 Medlem i facket / Medlemsutbildning Målgrupp: För medlemmar utan förtroendeuppdrag. Kursinnehåll: Är du nöjd eller
Läs merFolkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013
Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i
Läs merVerksamhetsberättelse 2015 Alingsåsavdelningen
Verksamhetsberättelse 2015 Alingsåsavdelningen Vision 2015 Avdelning 094 Avdelningens förtroendevalda arbetade under året med att förnya och förbättra det lokala fackliga arbetet. Styrelsen har tagit fram
Läs merVerksamhetsberättelse 2017
UNIONENS TEKNIKERRÅD Verksamhetsberättelse 2017 2017 har inneburit mycket arbete för Riksklubben vid Besikta Bilprovning. Vi som är förtroendevalda i klubben har haft både trevliga och tråkiga händelser
Läs merFackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet
Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet ST driver frågor som jag tycker är viktiga, som möjlighet att påverka sin egen utveckling och jämställdhet. Lisa Wedin, Controller på Arbetsförmedlingens
Läs merMÅL- OCH HANDLINGSPLAN
MÅL- OCH HANDLINGSPLAN 2016 1 Organisering Mål och vision Att Byggnads är världens starkaste fackförening och organiserar minst 90 procent av byggnadsarbetarna. Att alla medlemmar ska gå en utbildning
Läs merjuni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund
juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet
Läs merVi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!
Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000
Läs merVerksamhetsberättelse sektion 06 2013
Region Skåne Verksamhetsberättelse sektion 06 2013 Region Skåne Sektionen har att ansvara för medlemmarna inom förvaltningarna Skånes Universitetssjukhus, lasarettet i Landskrona och lasarettet i Trelleborg.
Läs merSveriges Ingenjörers och Naturvetarnas avtalskrav till IKEM
Sveriges Ingenjörers och Naturvetarnas avtalskrav till IKEM Sveriges Ingenjörer och Naturvetarna yrkar följande avtalsförändringar fr.o.m. 1 april 2016 Avtalsperiod Utgångspunkten för avtalskraven är en
Läs merVi är Vision! Juni 2016
Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och
Läs merDagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15
Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15 I motion B7 föreslås att förbundet ska tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag om åtgärder för att vända trenden med sjunkande
Läs merLokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal
1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.
Läs merRutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun
PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings
Läs merFöreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014
2014-05-20 Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 Nytt namn och utseende Under kongressperioden har Svenska Brandbefälets Riksförbund bytt namn och utseende till
Läs mer