Fast Protetik. Svetsning, Lödning, Vidhäftning och Cementering. Termin 6 Kurs 11

Transkript

1 Fast Protetik Svetsning, Lödning, Vidhäftning och Cementering Termin 6 Kurs 11

2 Fast protetik Svetsning/lödning en kort repetition Behandlingsmetoder för bättre vidhäftning mellan olika material Konstruktionens och preparationens behandling inför non adhesiv och adhesiv cementering.

3 Svetsning och Lödning Hur skiljer dessa metoder sig åt?

4 Svetsning/ Welding Sammanfogning genom sammansmältning av metallerna i fogen eller genom applicering av svetstråd (en tråd av samma legering/metall men renare).

5 Svetsning/ Welding SPECIELLT ATT BEAKTA VID LASERSVETS Till skillnad mot lödning, där lodets smälttemp. ligger lite under verkstyckenas smälttemp, är den erforderliga laserenergin vid svetsning beroende av legeringens smälttemperatur (samma för svetstråd o verkstycke). Den energi som lasern fordrar för smältning beror på förlusten av reflektion och absorption av laserljuset och materialets värmeledningsförmåga.

6 Svetsning/ Welding Olika parametrar ställs in beroende på vilket material som skall svetsas. - Pulsspänning (volt) - Pulslängd/varaktighet i metallen, (ms) - Pulsfrekvens/hur snabbt den skjuter (Hz) - Focus (mm)

7 Svetsning/ Welding Punktsvetsning för fixering inför lödning, ingen lödmodell nödvändig

8 Svetsning/ Welding Bron gungar, analysera vickningen och såga eventuellt, skjut därefter några skott. Viktigt med rätt inställda parametrar.

9 Svetsning/ Welding Ex på fasning inför sammanfogning för att få mer material i fogen, påbyggnad med tråd.

10 Lödning/ Soldering/ Brazing Sammanfogning av två metaller med en metall som har lägre smältpunkt än själva lödobjektet LOD.

11 Soldering/ Brazing Lödning Soldering/Mjuklödning Mjuklod eller snällod temp lägre än Brazing/Hårdlödning (även Soldering används i viss litteratur) Hårdlod/slaglod temp högre än 400 0

12 Vid en bra lödning mellan två kronor Skall kapilärkrafterna få arbeta, dvs att lodet sugs in i spaltan Krävs ett smalt parallellt mellanrum/spalta mellan verkstyckena Kapilärkrafter

13 Kapillärkrafter verkar vid lödning med en smal spalta mellan verkstyckena! Vatten i glas är ett exempel på en ämneskombination med hög kapillärkraft. I ett glas med vatten syns det tydligt där vätskeytan alltid står något högre intill glasväggen. Ju smalare glas eller rör desto större kontaktyta mellan vattnet och rörväggen i förhållande till snittytan. Vid tillräckligt smalt rör kommer ytan förflyttas uppåt på grund av adhesionen, och vätskan följa efter på grund av kohesionen. Kvicksilver i glas är ett exempel på en ämneskombination med sämre kapillärkraft. Man kan se hur kvicksilverytan buktas nedåt i till exempel en kvicksilverbarometer. Detta beror på att adhesionskraften mellan kvicksilvret och glaset är för låg i förhållande till de interna kohesionskrafterna.

14 Lödningens kvalité och hållfasthet En lödnings hållfasthet och kvalité varierar mycket, vilket inte kan undvikas även om lödningen utförs enl. alla konstens regler. Orsaker: Ofullständig utfyllnad av spaltan Krymplunkrar Dålig diffusion Bristfällig vätning p.g.a. rest av oxid eller flussmedel

15 Skrodning Lödning Detta innebär att ett mellanlägg av samma legering som använts till bron placeras i gapet med 0,2 mm frirum på båda sidor. 0,5 0,2mm 0,2mm 0,9mm Spalta över 0,5mm måste skrodas.

16 Antiflussmedel/Antiflux Lödning Förhindrar lodet att flyta på behandlade partier. Exempel: Grafit Krita Häxan

17 Flussmedel/Flux Lödning Löser oxider, hindrar syre ( Reducerande) Väter metallytan Innehåller: Boraxglas 55% Borsyra 35% Silica 10% Förvärmning C

18 Viktiga temperaturområden Lödning Mk-leg, guld Mk-leg, Co-Cr Före -lod, guld Före -lod Co-Cr Porslinets bränntemp Korrekturmassan under porslinets bränntemp C C C C C C C C ca: C ca: C Efter -lod, guld C, C, C Efter lod, Co-Cr C

19 Lödning/ Soldering/ Brazing Exempel på god diffusion

20 Lödning i ugn ej vanligt för Co-Cr

21 Lödytans behandling inför lödning Lödytor: Spalt 0.05mm 0,2 mm Planparallella ytor Sidenmatt struktur

22 Fixering Lödning Se till att brodelarna är i rätt läge. Tillslut spalten med gjutvax. Fixera med klibbvax eller duralay och baka in en stum skena eller borr.

23 Förberedelse inför lödmodell Täck alla cervikala porslinsytor med gjutvax, för att undvika kontakt med inbäddningsmassan så att porslinet ej missfärgas av lödmassan.

24 Lödmassa och lödmodell För Guld Lödmassa för co-cr anpassad för rätt utvidgningskoefficient Kolla för det Co-Cr-fabrikat du valt. Fyll kronorna noga med lödmassa. Gör en ca 1 cm tjock modell. Luta kronorna något facialt. Utforma ett urtag/hylla i lödmassan för lodet. Lodet måste placeras i spaltan om co-cr ska efterlödas. Runda lödsockelns kanter.

25 Rengöring och förberedelser inför lödning När massan stelnat spolas arbetet rent från vax. Pensla lödytorna med bensin

26 Flussning/förtorkning Lödning Minoxyd flux Applicera Minoxyd flux i spaltan (om Begos Wirobond lod för co-cr) Förtorka arbetet i 15 min i 400 o C

27 Lod och applicering Lödning 880 C (om Co-Cr) lod användes i detta fall. Förarbeta lodet till komet form så att det lätt kan appliceras Doppa slaglodet i flussmedel Placera med kontakt på båda sidor om spalten samt se till att tråden ligger i urtaget/hyllan.

28 Temperatur för ugnslödning Arbetstemperatur: Lodets smälttemperatur plus 50 0 C eller mer. Se alltid fabrikantens anvisningar Temp för Solibond Co-Cr med porslinet GC Initial. Förvärmning C 1 min Vaccum 1 min Bränning ca C 2 min

29 En lyckad lödning Nu återstår oftast en korrekturbränning runt det separerade området facialt.

30 Behandlingsmetoder för bättre bindning/vidhäftning mellan olika material och inför cementering

31 Olika behandlingsmetoder mellan olika material Underkonstruktion ytkonstruktion Vid olika typer av cementering

32 Vidhäftning/Bindning - olika metoder vid olika tillfällen. Bindning mellan underkonstruktion ytkonstruktion 1. Keram - metall 2. Ytkeram - oxidkeramkärnan 3. (Compositfasader metall) Vid Cementering 4. Vid Cementering med adhesiv teknik av: Compositkonstruktioner Keramikkonstruktioner Metallkonstruktioner Oxidkeramer 5. Vid Cementering non adhesivt Metall och oxidkeramer

33 Behandlingsmetoder - vidhäftning av ytkonstruktioner till underkonstruktioner Alt. 1 Ytkeram metall Blästring Vem gör? Tandteknikern Alt. 2 Ytkeram oxidkeram ingen blästring

34 Vidhäftning av ytkonstruktion till underkonstruktion (Alt. 1, Compositfasader - metall ) Vem gör? Blästring Tandteknikern Silikatisering Tandteknikern Silanisering Tandteknikern

35 Cementering- non adhesiv Förbehandling Behandling - tandteknisk konstruktion innan cementering 1. Blästring aluminiumoxid Metall 2. Rengöring konstruktionens inneryta Oxidkeram (ej blästring?) Behandling -Tand/Preparation innan cementering 1. Rengöring 2. Cementering

36 Silikatisering o silanisering Används till vissa material för bättre bindning Silikatisering är en slags kemisk blästring, kallas tribokemisk, är både kemisk process och mekanisk. Silanisering är ett slags lim som apliceras på silikatiserad yta.

37 Etsning o silanisering Behandling av preparation och vissa tandtekniska konstruktioner innan cementering för bättre bindning. Vid etsning påföres fluorvätegel som fräter på ytan så att kratrar bildas på ytan. Silan påföres på etsad yta (en slags lim)

38 Cementering - adhesiv Förbehandling 2 olika förbehandlingsmetoder utifrån vilket material: Metod I: Blästring Etsning Silikatkeram Silanisering Komposit Metod II: Blästring Metall Silikatisering Hybridkeram Silanisering Komposit Oxidkeram Förbehandling av Tand-Preparation Etsning Dentinbondning

39 Vem gör förbehandling? Vid adhesiv cementering Tandteknisk konstr. Blästring ( Mekaniskt) Silikatisering (Tribokemisk blästring) Silanisering (Lim) Preparation Etsning (Fluorvätegel) Dentinbondning Vem gör? Tandteknisk konstr. Tandteknikern Tandteknikern Tandläkaren Preparation Tandläkaren Tandläkaren

40 Blästring - mekaniskt Vidhäftning Blästring åstadkommer: en viss avverkning av ytan bortrensning av hårt sittande föroreningar den ger också en uppruggning av ytan (ytförstoring). Som möjliggör en förbättrad mekanisk förankring av ytskiktet i underlaget. Källa: Dentala helkeramer, P.Milleding et al sid 56

41 Blästring -mekaniskt Vidhäftning - Metallytan inför porslinuppläggning - Ytor som skall fogas samman enl fab rekomendation -(Metallytan inför fasaduppläggning med komposit) Material: Aluminiumoxid, 50µm 110µm 150 µm µm Glas 50 µm Tryck: enl. fab. anvisning. (2-3 bar vanligast). Källa: Dentala helkeramer, P.Milleding et al. sid 56

42 Silikatiseringssystem (innan silanisering) En slags kemisk blästring Vidhäftning Ytbehandling av tandtekniska konstruktioner: Silicoater Classic/Silicoater MD/Siloc-metoden Rocatec-metoden CoJet-System (för klinisk tillämpning t.ex reparation, samma idé som rocatec-metoden)

43 Silanisering efter etsning el. silikatisering (som ett lim) Vidhäftning Silanisering används för att komplettera den mikromekaniska bindningen av metall, keram eller komposit till metakrylatbaserade material. Minskar även risken för spaltbildning och infiltration av saliv. Genom silaniseringen görs ytan mer bindningsbenägen till polymeren, dvs. cementet. Källa: Silanisering av protetiska konstruktioner KDM

44 Ytbehandling av tandteknisk konstruktion vid olika silikatiseringsmetoder Vidhäftning Silikatisering vid composit, metall och oxidkeramer Metod Mekaniskt/Kemiskt: (Silicoater Rocatec Materialval Compositfasader) Keramer Metaller Compositer Oxidkeramer CoJet -Även för kliniskt bruk, reparation -Keramer, metaller, compositer

45 Silanisering av keram Vidhäftning Silanisering av keram sker genom applicering av silanmaterial som används vid Rocatec/CoJet behandling. Förbättrar retentionen mellan ytkeram och kompositcement genom en kemisk bindning av både kovalent och vätebindningskaraktär. Silanisering tillför inte någon kemisk bindning till keramer av tätsintradaluminiumoxid eller zirkoniumdioxid pga frånvaro av kieslgrupper. Källa: Silanisering av protetiska konstruktioner KDM

46 Silikatisering och Silanisering enl Rocatec-metoden Vidhäftning Rocatec Retentionsblästring Till composit-, metall-, porslin- och akrylytor Rocatec-metoden (en tribokemisk applikation) - ytan blästras först med kiselinkapslade korundpatriklar och därefter med kiselsyremodifierad aluminiumoxid.

47 Rocatec användning ndning: Vidhäftning Placeras intill ett utsug. Kopplas till tryckluft, med lufttryck på 2,8 Bar. Rengör ytan med Rocatec PRE. Blästra ytan med Rocatec PLUS tills ytan blir mattsvart. - Avståndet ska vara 1cm från ytan. - 90º vinkel mot ytan. - Blästringstid, 13 sekunder Applicera ESPE-SIL, låt torka i 5min. Gäller för: Keramer Metaller Composit Oxidkeramer

48 Rocatec Systemet: Vidhäftning Bläster, Rocatector Rocatec PRE (110µm Al 2 O 3 ) Rengöring Rocatec PLUS (110µm Al 2 O 3 + SiO 2 ) Steg 1 Rocatec SOFT (30µm Al 2 O 3 + SiO 2 ) ESPE-SIL (silanvätska) Steg 2

49 Rocatec Tribokemiska effekten steg 1. Vidhäftning Rocatec Plus partikel Lufttryck på 2,8 Bar med SiO 2 lager Metall Porslin Composit Akryl

50 Rocatec Tribokemiska effekten steg 2. Vidhäftning Lufttryck på 2,8 Bar Rocatec Plus partikel träffar ytan och friktionsvärme uppstår * * * 1200ºC * * * * * * * * * * *

51 Rocatec Tribokemiska effekten steg 3. Vidhäftning 2. Silanet apliceras efter Rocatecbehandlingn 1. SiO 2 har bränts fast ca 15µm in i ytan

52 Studier av metallsilanisering (KDM) In vitro studier har visat - att Rocatec metoden ger en högre bidningsstyrka till oädla metaller och titan. - att Silicoater metoderna visade något högre bindningsvärden till ädelmetall. Det saknas dock vetenskapliga belägg för att någon metod är att föredra framför de andra. Dock visar många studier att bindningsstyrkan ökar mellan metall och metyakrylatbaserade material om ytan först blästras med Al Källa: Silanisering av protetiska konstruktioner KDM

53 Studier av keramsilanisering In vitro studier visar - att bindningsstyrkan till silaniserade keramytor är signifikant högre än till osilaniserade ytor, dock är den mikromekansika retentionen viktig för ett lyckande. Noteras bör att det visat sig svårt att få bra bindning mellan frakturerad keram och komposit med hjälp av silan i den direkta behandlingssituationen. Källa: Silanisering av protetiska konstruktioner KDM

54 Permanent cementering Cementering Vid permanent cementering är valet av cement en av flera faktorer som kan påverka konstruktionens funktionstid. Handhavandet och själva genomförandet av cementeringen anses ha stor påverkan på slutresultatet.

55 Cementeringsteknik Non adhesiv Adhesiv

56 Non adhesiv teknik Cementering

57 Non adhesiv teknik Cementering Med non adhesiv förankring avser traditionell mekanisk förankring. Zinkfosfatcement - anses vara ett förstahandsval i normalfallet Glasjonomercement - likvärdigt zinkfostatcement men mer teknikkänsligt

58 Non adhesiv teknik Cementering Användningsområde. - Metallkonstruktioner - Konstruktioner med innerhätta av aluminiumoxid och zirkoniumdioxid

59 Konstruktionens behandling inför Non adhesiv cementering Cementering Blästring med aluminiumoxid Metallkonstruktioner Aluminiumförstärkta konstruktioner Zirkoniumförstärkta konstruktioner Tvättning/rengöring av inneryta Om konstruktionen utlämnats temporärt måste ytan noga rengöras exempelvis med kloroform och sprit eller tubilicid

60 Tandens förbehandling inför Non adhesiv cementering. Cementering Preparationens rengöres med: - 3% väteperoxid - 70% etylalkohol - Tubilicid Retentionen av rekonstruktionsmaterial till oetsad emalj är dålig eftersom en organisk pellikel täcker emaljens yta och minskar dess ytreaktivitet. Bearbetad emalj och dentin efterlämnar slipdebris som minskar ytans ytreaktivitet och därmed också bindningen.

61 Adhesiv teknik Cementering

62 Adhesiv teknik kemisk bindning Cementering Adhesiv förankring tillför den restaurerade tanden en sammanhållande kraft. (tanden förstärks) I det adhesiva begreppet ingår tre huvudkomponenter. Tanden Bindefogen - Konstruktionsmaterialet Ljus- eller dualhärdande komposit/resincement i kombination med av tillverkaren rekommenderad behandling

63 Adhesiv teknik Cementering Användningsområde - Keramiska etsbara konstruktioner (fältspatsporslin mfl) - Kan även användas till helkeramer med innerhättor av aluminiumoxid och zirkoniumdioxid - Metallkonstruktioner

64 Konstruktionens behandling inför Adhesiv cementering Cementering Blästring Etsning Silikatkeramer Silanisering Blästring Silikatisering Silanisering Metaller Oxidkeramer Hybridkeramer Kompositer

65 Blästring Tandteknisk konstruktion Aluminiumoxid Se alltid fabrikantens anvisningar.

66 Etsning Tandteknisk konstruktion, silikatkeramer Etsningsmedel för keramik: Flourvätegel 5-10%, 1-2 min, åstadkommer en morfologiskt kraterliknade yta på ca 2 µm Etsning används till: Fältspatsporslin och Gjut och presskeramer

67 Etsning Tandteknisk konstruktion Biter inte på: Metall Kompositer Aluminiumförstäkta keramer Zirkoniumförstärkta keramer

68 Blästring Rocatec/CoJet Tandteknisk konstruktion Blästring av metall, keram eller komposit vid användning av adhesiv teknik cementering. enl Rocatec/CoJet systemet Ytan beläggs med CoJet-sand (aluminiumoxidpartiklar på 50µ täckta med siliciumdioxid) i 15 sek Metoden används där man önskar en förbättrad adhesion av en restaurering, som t ex vid: - Recementeringar då en guldkrona lossnat. - Då retentionsytan är mindre vid stor destruktion eller ringa plats vid t ex låg kronhöjd.

69 Silanisering av keramer Tandteknisk konstr. För att förbättra bindningen till kompositcement. Men tillför inte någon kemisk bindning till keramer av tätsintradaluminiumoxid eller zirkoniumdioxid, p.g.a frånvaro av kieslgrupper).

70 Silanisering av kompositer Tandteknisk konstr. Används till polymeriserad komposit (inlägg,kronor) Samt i samband med Rocatec/CoJet tekniken Silanisering av innerytan kan ha en positiv bindningseffekt på kompositer med hög fillerhalt Inlägg. P-Milleding

71 Silanisering av metall Tandteknisk konstruktion Förbehandling av metall före cementering enl CoJet systemet vid användning av adhesiv teknik. Silanisera med ESPE-Sil låt torka i 30 sek

72 Tandens förbehandling inför Adhesiv cementering Preparationen Retentionen av rekonstruktionsmaterial till oetsad emalj är dålig eftersom en organisk pellikel täcker emaljens yta och minskar dess ytreaktivitet. Bearbetad emalj och dentin efterlämnar slipdebris som minskar ytans ytreaktivitet och därmed också bindningen.

73 Tandens förbehandling inför Adhesiv cementering Preparationen Etsning Dentinbonding

74 Etsning av tandytan Preparationen Tandens emaljyta etsas med 37% fosforsyra under sek, därefter spolas ytan ren och blästras torr. Utförs då Adhesiv cementering rekommenderas.

75 Dentinbondnig Preparationen Primer torka Adhesiv jämnfördelning Blanda cement Sätt dit konstruktionen Ljushärda Utförs då Adhesiv cementering rekommenderas.

76 Studie av bindningen till hybridkeram Resutlat av långtidsförvaring i en isoton saltlösning vid 37 0 C inkl termoväxling mellan C (M. Kern& V.van Thompson, 1994;1995) Behandling Sandblästring Sandblästring + silan Silicoating Rocatec Bindningsstyrka till hybridkeram 0 MPa 3 MPa 12 ± 2 MPa 46 ± 4 MPa Källa: Dentala helkeramer, P.Milleding et al

77 Studie av bindningen till zirkoniumdioxidkeram: Bindningsstyrkan i MPa efter 3 dagar utan termoväxling och 150 dagar med termoväxling ( M. Kern & S.M. Wegner, 1998) Behandling Sandblästring Sandblästring + silan Rocatec 3 dgr, utan termoväxling 14 ± 3 MPa 14 ± 2 MPa 24 ± 5 MPa 150 dgr med termoväxling 0 ± 0 MPa 0 ± 0 MPa 13 ± 1 MPa Källa: Dentala helkeramer, P.Milleding et al

78 Ett bidrag