Nationell baskurs i Jönköpings län 2013 Riskbruk Missbruk Beroende
|
|
- Åke Mattsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nationell baskurs i Jönköpings län 2013 Riskbruk Missbruk Beroende processledare: Signe Axelsson, Psykiatri, Landsting Peter Tudén, Beroendevård, Landsting Cecilia Strandlund, missbruksvård Kommuner Mattias Jonsson, Primärvård, Landsting och Privata Katarina Landin, CM i länet, Kommun och Landsting
2 2007 kom Riktlinjer missbruks- Beroendevård: Första gången det finns gemensamma Nationella riktlinjer för kommun och landsting Regionala Länsriktlinjer 2010 Reviderade Första gången man satsade nationellt på implementering av nationella riktlinjer uppdraget gick till Sveriges kommuner och landsting (SKL) och projektet kallas Kunskap till Praktik Nya/reviderade riktlinjer missbruks- Beroendevård: Fortsatt samverkan krävs GAP-analys gemensamt Seminarie vår 2014 Fastställas 2015
3 Bakgrund baskurs: Implementering av de Riktlinjerna & utveckla samverkan mellan huvudmännen - Kommun & Landsting Fortbildningen omfattar dagar och syftar till att ge deltagarna dels en adekvat bild av problemens komplexitet, dels verktyg för att utveckla sitt arbete. Fortbildningen syftar också till att utveckla en gemensam kunskapsbas över huvudmannaskapsgränser Om Baskurs & Fördjupningskurser
4 DAG Inledning Alkohol och drogsituationen nationellt och lokalt Riskbruk, skadligt bruk, beroende av alkohol Missbruk - Beroende av narkotika Lunch Om hjärnans belöningssystem Fika Människosyn, bemötande och etik Avslut
5 Dag kaffe med registrering Inledning av dagen Brukarrådet informerar Screening- & utredning Bedömning & Planering Organisation och lagstiftning SoL & HSL Lunch Alkohol/droger och psykisk hälsa Samordnad Individuell Plan Fika Evidensbaserade psykosociala metoder Utvärdering Intyg & Avslut
6
7 Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Cecilia Strandlund Processledare - Utbildare & Metodstödjare Regionförbundet, Jönköping
8 Innehåll; 1. Riktlinjerna om instrument för screening, utredning och uppföljning 2. Screening för alkohol och narkotika 3. Utredning m.m.: Beslut på bättre grunder 4. En strukturerad intervju för ungdomar 5. Orientering om diagnosinstrument för beroende respektive missbruk eller skadligt bruk av alkohol och droger 6. Behandlingsplanering med grund i utredning och systematisk dokumentation
9 1.Bakgrund: Riktlinjerna rekommenderar: För screening och identifiering: AUDIT, DUDIT, CAGE För kartläggning av problem: ASI, DOK, ADAD (ungdomar) För diagnostisering ADDIS, SCID, MINI För uppföljning: AUDIT, DUDIT, ASI, DOK, ADAD (ungdomar)
10 Värdering av bedömningsinstrument När det gäller frågebatterier handlar det om följande faktorer: testet ska finnas i en svensk testet ska ha tillfredsställande validitet (användbarhet) och reliabilitet (tillförlitlighet) det ska finnas lämpliga svenska normer eller referensvärden
11 2. Screening för alkohol- och drogrelaterade problem: AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test) CAGE (frågor)
12 Gott, trevligt och mysigt men.
13
14 Full, sovande styrman korsade färjeled Fartyget med en onykter och sovande styrman korsade den livligt trafikerade färjeleden över Öresund. Grundstötningen utanför Helsingborg på julafton kunde i stället ha blivit en katastrof. Full, sovande styrman korsade färjeled DN. 27 dec, 2007
15 Vilka metoder används hos er för identifiering och kartläggning av alkohol- och drogvanor?
16 Nationella riktlinjer: En 4-stegs utrednings- och bedömningsmodell i missbrukssammanhang Problemidentifiering II III IV I AUDIT DUDIT CAGE Biologiska markörer Låg kostnad Hög kostnad 18
17 Konsumtion mätt i glas alkohol 19
18 AUDIT utvecklades av WHO på 1980-talet och används i många vårdsammanhang i Sverige och internationellt. Konsumtionsfrågor Kontrollförlust Oförmåga att fullgöra plikter "Återställare" Skuldkänslor Minnesluckor Skadligt bruk Oro från andra 20
19 Poängsättning AUDIT Fråga 1-8 ger 0,1,2,3 eller 4 Fråga 9 och 10 ger 0,2 eller 4 poäng
20 Poänggränser AUDIT Risknivå AUDIT -poäng Tolkning Zon I Män 0-7; Kvinnor 0-5 Zon II Män 8-15; Kvinnor 6-13 Zon III Män 16-19; Kvinnor Zon IV Män 20 + ; Kvinnor 18 + Ej riskabla alkoholvanor Riskabla alkoholvanor men inte nödvändigtvis ett missbruk/beroende Problematiska alkoholvanor, sannolikt föreligger en alkoholrelaterad diagnos Mycket problematiska alkoholvanor, sannolikt föreligger en alkoholrelaterad diagnos
21 ALKOHOL upptäcka, utreda, bedöma, planera, behandla och följa upp Etablera kontakt med patient/klient Identifiera problemet med AUDIT och/eller GT och CDT AUDIT poäng? Män: < 7 poäng Kvinnor: < 5 poäng 8-15 poäng 6-13 poäng poäng poäng >20 poäng >18 poäng Inga problem, intervention inte nödvändigt Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI) Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI) Diagnostisk bedömning av problemet och dess svårighetsgrad (DSM-IV eller ICD-10) Minst en uppföljning med AUDIT och/eller GT och CDT Några uppföljningar med AUDIT och/eller GT och CDT Utredning med ASI och MAPS samt personbedömning med psykologiska tester Strukturerad psykosocial behandling med t.ex. motivationsmetodik, psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi, och/eller par/anhörig terapi Observera att MAST kan användas i stället för AUDIT DOK eller ADAD (ungdomsversion) kan användas i stället för ASI GT och CDT kan kompletteras med t.ex. ASAT och ALAT Läkemedelsbehandling med Campral, Revia och/eller Antabus Regelbunden uppföljning med ASI och MAPS och/eller GT och CDT Låg kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke, Ulf Berggren & Jan Balldin (Göteborg Alcohol Research Project) Hög kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren 23
22 Frekvens per vecka/månad Multidroganvändning Frekvens per dag Tung användning "Drogsug" Kontrollförlust Oförmåga att fullgöra plikter "Återställare" Skuldkänslor Skadligt bruk Oro från andra 24
23 Etablera kontakt med patient/klient Identifiera problemet med DUDIT (och/eller urinprov) Narkotika identifiering, bedömning, utredning, behandling och uppföljning DUDIT poäng? 0 poäng 1-44 poäng Inga problem, intervention inte nödvändigt All användning av narkotika (förutom läkarordinerade) är otillåtet, därför skall poäng över noll utredas vidare om det rör sig om illegalt bruk Bedömning av problemets svårighetsgrad med DUDIT-E Diagnostisk bedömning (DSM-IV eller ICD-10) Narkotika är inget enhetligt fenomen. Intervention och behandling måste således anpassas till de preparat som huvudsakligen dominerar missbruket. Fördjupad utredning med ASI/ADAD och MAPS samt personbedömning med psykologiska tester Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Primärkommunal Fahlke samordning
24 CAGE för alkoholscreening 1. Har du känt att du borde minska ner på ditt drickande? (Cut down) 2. Har andra personer irriterat dig genom att kritisera ditt drickande? (Annoying) 3. Har du mått dåligt eller känt skuld beträffande ditt drickande? (Guilt) 4. Har du någonsin druckit direkt på morgonen för att bli lugn eller för att få bort en baksmälla (återställare)? (Eye-opener)
25 Tolkning av CAGE resultat 1 poäng för varje ja svar 2 poäng anses peka på skadligt bruk Bra test-retest reliabilitet ( ) Bra resultat bland somatiska och psykiatriska sjukhuspatienter Varierande resultat bland primärvårds-patienter Dhalla, S. & Kopek, J. (2007). The CAGE Questionnaire for Alcohol Misuse: A Review of Reliability and Validity Studies. Clinical & Investigative Medicine, 30(1),
26 Nationella riktlinjer: En 4-stegs utrednings- och bedömningsmodell i missbrukssammanhang III II Problembedömning IV I Låg kostnad ALKOHOL-E DUDIT-E ADDIS SCID MINI Biologiska markörer Hög kostnad 28
27 AUDIT -E & DUDIT-E Om en klient får höga poäng på AUDIT eller DUDIT kan det vara värt att också låta personen fylla i AUDIT - E eller DUDIT-E AUDIT - E och DUDIT-E ger information om vilka positiva respektive negativa effekter som klienten får av sitt drogande samt ett mått på förändringsviljan
28
29 Om Kort motiverande rådgivning
30 Återkoppling av AUDIT/DUDIT poäng med inslag av MI
31 Använd U-E-U för återkopplingen Bedöm var klienten befinner sig i förändringscykeln Erbjud information/undersök ambivalens/, beroende på var klienten är i förändringsprocessen
32 Begreppet motiverande rådgivning kan vara: Att återkoppla på individens alkoholkonsumtion och eventuell alkoholrelaterad skada. Att klargöra vad som är alkoholkonsumtion med låg risk Att ge information om skadeverkningar Att prata om fördelar med att minska alkoholkonsumtionen. Att ha motivationshöjande samtal t.ex.. MI Att kartlägga högrisksituationer och hur man kan hitta strategier för att hantera dessa Att gemensamt göra en individuell plan för hur man kan minska alkoholkonsumtionen
33 Hur ska jag börja? Utbildning finns och anordnas av regionförbundet. Ladda ner formulären på ww.beroendecentrum.com Se till att du har manualer och referensmaterial som du behöver Vid behov, hänvisa klienter/patienter till För en dialog med kollegor om vad screeningen får för roll hos er och hur informationen hanteras
34 4. Instrument för diagnostiska test ADDIS (Alkohol och DrogDiagnos InStrument) SCID (Structured Clinical Interview for DSM-IV) MINI (Mini International Neuropsychiatric Interview).
35 Fördjupad utredning. Om en person önskar utreda sina problem med alkohol eller droger Eller om AUDIT, DUDIT eller CAGE visar att det finns problem Eller om biologisk screening visar detta då kan nästa vara att utreda problemet t.ex. om beroende föreligger.eller möjligen missbruk alternativt skadligt bruk och därefter bör även angränsande hjälpbehov utredas.
36 Vid indikationer bör även andra psykiatriska problem utredas Ju tyngre beroendeproblem desto vanligare är det med psykiatrisk samsjuklighet. Men dessa problem utreds sällan. Socialtjänsten beskriver problemen, men behärskar inte psykiatrisk bedömning. Psykiatrin möter många av dessa i akuta tillstånd, men utreder dem inte. Det kräver att individen hållit sig nykter och drogfri några veckor. Följden är att de med psykiatrisk samsjuklighet inte får adekvata vård- och behandlingsplaneringar. Se SOU 2004:3, SOU 2005:85 och Gerdner (2004a) i LVM-utredningens forskningsbilaga 38
37 Varför är diagnosen viktig? Beroende är ett bio-psyko-socialt tillstånd med starkt förändrade förutsättningar för individens förmåga att styra sitt konsumtionsmönster. I missbruk (och skadligt bruk) är individens möjligheter till självreglering större men inte nödvändigtvis motivationen. Detta har betydelse för prognos och val av insatser. Se exempelvis Walitzer & Connors, 1999.
38 Tre instrument för beroende-diagnos enl. DSM-IV / ICD-10 ADDIS har fokus på alkohol och droger SCID och MINI vid bred psykiatrisk genomgång 40
39 Ett instrument för beroendediagnos enligt DSM-IV / ICD-10 ADDIS har fokus på alkohol och droger Det mest använda (används både inom socialtjänst och hälsovård). Ger diagnoser enligt både DSM-IV och ICD-10. Inriktad på pedagogisk feedback av beroendediagnoser och förlopp Flera specifika frågor för varje kriterium för god sensitivitet och specificitet Ger specifika diagnoser för varje drogtyp samt mått på svårighetsgrad (antal symptom)
40 SCID och MINI vid bred psykiatrisk genomgång Båda har moduler för många psykiatriska problemområden. Båda ger diagnoser enligt DSM-IV (ej ICD-10) Modulerna inleds med nyckelfrågor som vid napp följs av flera. SCID Vanlig i forskning. Gyllene standard i psykiatrisk diagnostik. MINI liknar SCID men är kortare. Sprids nu i psykiatrisk öppenvård. Förkunskapskrav: Psykiatriutbildning - t ex psykiater eller psykiatri-sköterska. Träning krävs. Manual och träning t.ex. genom Empatica AB (Jörgen Herlofsson)
41 Addiction Severity Index
42 Nationella riktlinjer: En 4-stegs utrednings- och bedömningsmodell i missbrukssammanhang III I II Personbedömning IV ASI DOK ADAD Låg kostnad Hög kostnad 44
43 Vad är en ASI-intervju? ASI-intervjun är en standardiserad kartläggningsintervju i två versioner: grund och uppföljning. Den är avsedd för personer med missbruks- eller beroendeproblem. Addiction Severity Index, ASI, är en halvstrukturerad intervju som innehåller frågor som är relevanta för klienter med missbruksproblem
44 ASI-intervjun En grundintervju med cirka 180 frågor och en uppföljningsintervju med ca 150 frågor Tar ca 1½ timme att genomföra Kartläggning av resurser och problem Ger svar på frågor som har betydelse för val av insats Visar klientens upplevda behov av hjälp Ger intervjuare och klient tydliga och öppna beslutsunderlag Ger möjlighet för uppföljning/utvärdering av behandlingsinsatser, vid systematisk användning även för grupper av individer
45 Flödesschema för utredning med ASI som grund Introduktion/presentation av ASI för klienten Intervjua ASI Grund Återkoppling av grundintervju Fortsatt utredning Vårdplanering Följ upp ASI Uppföljning Återkoppling av uppföljningsintervju
46 ASI-intervjun: Ska ske efter att klienten blivit informerad Ska bli korrekt introducerad Bör genomföras vid ett tillfälle Ska genomföras i lugn och avskild miljö
47 ASI intervjun ger svar på frågor om: Resurser och problem inom sju viktiga livsområden Fysisk hälsa Arbete och försörjning Alkoholanvändning Narkotikaanvändning Rättsliga problem Familj och umgänge Psykisk hälsa
48 Målgrupp för ASI-intervjun ASI är utvecklat för personer som har missbruks- eller beroendeproblem. ASI-intervjun rekommenderas för personer över 18 år. Det är inget hinder att använda intervjun för personer med samsjuklighet
49 ASI är en standardiserad kartläggningsintervju Ett standardiserat instrument bör ha dokumenterad reliabilitet (tillförlitlighet) och validitet (användbarhet) Reliabilitet är ett mått för instrumentets förmåga att ge samma resultat vid upprepade mätningar Validitet är ett mått på att instrumentet mäter rätt saker Lika över tid och mellan användare om vi använder den som det är tänkt
50 Fördelar med ASI Delaktighet för klienten Tydliga beslutsunderlag för klient, profession och verksamhet Uppföljning/utvärdering av behandlingsinsatser Möjlighet till forskning och utveckling
51 ASI flera användningsområden Kartläggning före insats I klientarbete Bedömning av klientens behov och situation Förbättring Uppföljning under/efter insats Bedömning av behov och situation under/efter insats I verksamhet Bedömning av klientgruppers situation och behov Bedömning av situation och behov efter insatser Systematik 5 3
52 Varför använda ASI? Alla personer bör få sina problem bedömda med hjälp av ett relevant beslutsunderlag och på ett så öppet och enhetligt sätt som möjligt. Bedömningarna bör vara oberoende av var i landet man bor eller vilken socialarbetare man träffar
53 ASI-intervjun Beslut på bättre grunder Bildtext
54 Planera För att: Inte utsätta personen för risker Få så rätt nivå på hjälpen som möjligt Börja där personen är Lyckas oftare och ta reda på hur det går! ASI Grundutbildning
55 Vårdplanering Mindre tid för insamling av information mer tid för kreativ planering Visar vilka områden som bekymrar klienten Visar vilka områden som fungerar Klienten är delaktig i processen
56 Vårdplanering Vad är det vi ska bedöma för att kunna göra en vårdplanering? Abstinens Fysisk hälsa Psykiskt mående Förändringsmiljö Risk för återfall eller fortsatt användning Beredskap till förändring
57 Beredskap till förändring Var i en förändringsprocess befinner sig klienten? Innebär motivationsnivån risk för engagemang i eventuell behandling?
58 Förändringsmiljö jobb, fritid omgivningen hemma
59 Vad är/innehåller en vårdplanering Öppen eller sluten vård - i vilken miljö ska vården bedrivas Omfattning/intensitet hur länge, hur ofta, Hjälpbehov dvs. - vilka resurser krävs, olika professioner ex. tillgång till medicinsk kompetens m.m. Innehåll - olika programinslag, ex tolvsteg, KBT, ART, föräldragrupp (vad säger Nationella riktlinjerna)
60 Sammanfattande svårighetsgrad vid inledande plan Inget problem Litet problem Måttligt problem Påtagligt problem Mycket stort problem Abstinens Fysisk hälsa Psykiskt mående Förändringsmiljö Risk för återfall eller fortsatt användning Beredskap till förändring
61 ASI uppföljning Samma frågeområden som ASI Grundintervju Färre frågor Avser tiden - den senaste månaden, - de sex föregående månaderna före ASI uppföljning - tiden sedan föregående ASI intervju (Grund eller uppföljning) Ska genomföras och återkopplas på samma sätt som ASI Grund Kan genomföras per telefon, försäkra dig då om att klientens upplever samtalssituationen som trygg och bekväm
62 ASI Uppföljning När? Kan ersätta ASI Grund vid ansökan Uppföljning av vårdplaneringen under/efter behandling. Uppföljning av behandlingsutfall efter insats
63 Följ klienten/patienten på vägen! Använd uppföljningsintervjun! Ger återkoppling till klienten om förändringar Ger stöd till klienter att fortsätta sitt förändringsarbete, kvitto på förändring av situation och behov av hjälp Ger stöd till professionen inför uppföljning av vårdplanen Ger beslutsstöd till verksamheter och ledning och återkoppling av resultat i arbetet, lokal uppföljning
64 Planeringens frågor Överensstämmer behoven med insatserna? Remitteras rätt klienter till rätt insats? Finns det nya behov som föranleder förändring? Behöver omprioriteringar göras? Behövs ytterligare kompetens eller expertis? Bör resurserna omfördelas?
65 80 70 FYSISK HÄLSA: Svar på frågan: Har du några långvariga kroppsliga skador eller sjukdomar = % som svarat Ja 70% 60 57% 61% 50 46% 48% Nässjö Sävsjö Eksjö Värnamo Jkpg 67
66 För mer information om ASI: Om ASI (Socialstyrelsen) Fråga din regionala ASI-utbildare Fråga din utvecklingsledare
67 4. En strukturerad intervju för ungdomar ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis)
68 ADAD- En strukturerad intervju för ungdomar Syftar till att ge en bred bild av den unges aktuella situation och aktuell problematik 70
69 Utvärderingsmodell Inskrivning Utskrivning Uppföljning
70 ADAD:s nio livsområden Fysisk hälsa Skola Arbete Fritid/Vänner Familj Psykisk hälsa Brottslighet Alkohol Narkotika
71 Addiction Severity Index -ASI ADAD:s konstruktion liknar ASI med klient-intervjuarskattningar. ADAD är utvecklat och anpassat för ungdomar och omfattar nio områden medan ASI har sju.
72 ADAD:s 3 delar och intervjuaren ansvarar för att dessa tre blir gjorda 1. Intervju med ungdomen 2. Skattning av intervjun 3. Återkoppling tillsammans den unge
73 6. Vård- behandlingsplanering
74 DIAGRAM 1. Riskbruk, missbruk och svårt alkoholberoende i Sverige Källa: WHO World Technical report series 116, Inga eller lindriga problem Måttliga problem Allvarliga problem Bruk Missbruk/ skadligt bruk Beroende
75 Definitioner av begrepp Behandling är systematiska och grundade tekniker eller metoder som används för att hjälpa enskilda individer att komma från sitt missbruk eller beroende Stöd är stödjande insatser både för den enskildes sociala situation (arbete, bostad m.m.)och livssituationen i övrigt (relationer, självkänsla m.m.) Struktur är ramarna för att kunna genomföra behandling. Handlar om klientens behov av yttre och inre struktur, trygghet och stabilitet. Intensitet är antalet insatstillfällen under en viss period. Här definieras intensiv öppenvård som 9 tim./v eller mer. Hjälpbehov dvs. - vilka resurser krävs, olika professioner t.ex. tillgång till medicinsk eller psykiatrisk kompetens m.m.
76 Behandlingsplanering Screening: finns problem? Kartläggning: resurs-, problemoch behovsinventering Behandling: Inom vilka områden finns problem? Vilken typ och hur omfattande? Diagnos? Uppföljning: Stanna upp? Fortsätta? Ändra riktning? Lägga till? Dra ifrån? Uppföljning: Vad har förändrats? Vad behöver vi fortsätta arbeta med?
77 Vad är det vi ska bedöma? Missbrukets svårighetsgrad och omfattning Abstinens Fysiska, medicinska komplikationer Psykisk hälsa Motivation till förändring Risk för återfall eller fortsatt missbruk Levnadsförhållanden/ social situation Var i en rehabiliteringsprocess man befinner sig Vilken hjälp bör ske samtidigt? ASI Grundutbildning
78 Beredskap för förändring /motivation Förberedelser och engagemang för förändring av missbruk eller beroendeproblem? Medveten om problem och hjälpsökande? Aktuellt engagemang i förändringen? Tidigare grad av engagemang, så som behandling, AA möten eller annat.. ASI Grundutbildning
79 Nationella riktlinjer: En 4-stegs utrednings- och bedömningsmodell i missbrukssammanhang III II IV Uppföljning I Låg kostnad Problemidentifiering Problembedömning Personbedömning Uppföljning ASI ADAD AUDIT DUDIT DOK Hög kostnad
80 Uppföljning, med vad För tre till- sexmånadersuppföljning kan konsumtionsfrågorna i AUDIT och DUDIT användas. ASI, DOK, ADAD Med vad man följer upp beror på vilket instrument du använt i grunden och vad syftet är.
81 Uppföljning, varför! Den enskilde gynnas av att man fortlöpande följer resultaten av behandlingen för att kunna göra förändringar om man inte fått önskat resultat: Ger återkoppling Ger kvitto på förändring av situation och behov av hjälp Ger stöd till professionen Ger beslutsstöd till verksamheter och ledning Ger återkoppling av resultat i arbetet. Ger möjlighet till lokal uppföljning
82 Viktiga länkar: =Beroendecentrum e-screen Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
83 Kontakt: Cecilia Strandlund, Regionförbundet, FoUrum Box 255, JÖNKÖPING
Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015
Välkommen till: Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015 Kursansvariga; Peter Tudén Sjuksköterska och Vårdenhetschef vid Beroendemottagningen Ryhov Mattias Jonsson - Folkhälsosekreterare - Folkhälsa och
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010 Bilder delvis från Anne H. Berman Beroendecentrum Stockholm Karolinska Institutet Centrum för psykiatriforskning
SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol
ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,
NATIONELL BASKURS RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
UTSÄNDNINGSLISTA Berörd personal inom: - socialtjänst - sjukvård - kriminalvård i GR (och Västra Götalandsregionen) Inbjudan NATIONELL BASKURS RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE 4 dagar: 3-4 december 2013
Utredning av alkohol- och drogproblem
Utredning av alkohol- och drogproblem Orientering i bedömningsinstrumenten ASI, ADAD och ADDIS Jenny Åkerlund, ASI-utbildare, socialtjänsten Skellefteå Utredningsmodell Behandling Steg 1 Gallring finns
Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index
Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning
ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument
ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik och som resulterar
Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Screening, diagnostik och utredning
Screening, diagnostik och utredning Tänk om jag hade fått göra det här tidigare, då hade jag kanske fattat att jag behövde hjälp. Det blir lite annat när man ser det så här på papper Man kan samla in mycket
Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3
Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3 Dagens program 09.30 Lagstiftning för de olika huvudmännen - Socialtjänsten Elin Löfroth, enhetschef, Socialtjänsten, Skellefteå 10.30
ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument
ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik och som resulterar
AUDIT -DUDIT -ASI -DOK - ADAD
AUDIT -DUDIT -ASI -DOK - ADAD En kort orientering inom några screenings-och kartläggnings- /bedömningsinstrument tillsammans med: Catherine Larsson, metodstödjare på Sjuhärads Kommunalförbund Nationella
Plan för uppföljning och utvärdering av missbruks- och beroendevården i Dalarna.
Länsstyrgruppen för missbruk och beroende i Dalarna 2011-09-22 Utkast Plan för uppföljning och utvärdering av missbruks- och beroendevården i Dalarna. De regionala riktlinjerna bygger på de nationella
RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE
RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens
Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Riktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?
Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.
Orientering om diagnosinstrument
Orientering om diagnosinstrument för beroende respektive missbruk eller skadligt bruk av alkohol och droger ADDIS Alkohol och Drog Diagnos InStrument SCID Structured Clinical Interview for DSM-IV MINI
Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller:
Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller: ICD-10 (beroende, skadligt bruk) Alkohol Stimulantia Cannabis Kokain Stimulantia Hallucinogener Lösningsmedel Nikotin Opiater Sedativa/Hypnotika/Anxiolytika
Anne Denhov & Guy Karlsson. Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning
Anne Denhov & Guy Karlsson Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm 2008 2008 FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm Stockholms Läns Sjukvårdsområde
Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?
1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484
Hälsoprojektet på Södermalm
Hälsoprojektet på Södermalm The Capital of Scandinavia Hälsoprojektet Hälsoperspektiv för anställda.(-10) Hälsoperspektiv för klienter.(-13/14) Hälsoprojektet. Undersöka Erbjuda insatser Utvärdera The
Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård
Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR SOCIALTJÄNSTENS BARN- OCH UNGDOMSVÅRD 1 Guide till webbaserat stöd Socialnämnden ansvarar för
Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Riskbruk, missbruk och beroende
Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte
Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun
Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun Kort historik I mitten av 1990.talet startade en försöksverksamhet med Personliga ombud i tio kommuner. Eftersom försöket föll väl ut kunde intresserade
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Skolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket
FREDA-farlighetsbedömning
FREDA-farlighetsbedömning Råd för användning FREDA-farlighetsbedömning görs i samtal med den våldsutsatta. Det är viktigt att förklara varför man gör FREDA-farlighetsbedömning. Det vanligaste skälet är
Utredning av alkohol- och drogproblem
Utredning av alkohol- och drogproblem Screeninginstrument (CAGE, AUDIT, DUDIT) Diagnostiska instrument (ADDIS, SCID, MINI) Bedömningsinstrument för vårdplanering (ASI, DOK) Screening / grovsortering -
Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer?
1 Disposition Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Varför riktlinjer? Innehåll i riktlinjerna Kunskap till praktik Evidensbaserad praktik Reflektion utgångspunkt för förändring Implementering
Evidensbaserad praktik -till nytta för individen
Evidensbaserad praktik -till nytta för individen 2 Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande Evidensbaserad Praktik (EBP)? Bakgrund Regeringen och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting)
Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik
Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.
PROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte
PROGRAM Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Vision Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik är en fortbildning som ska ges kontinuerligt, vara gemensam,
Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011
Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 11 Kunskapskällar n Disposition Bakgrund, syfte och genomförande Skattningen av tungt narkotikamissbruk Bruk av droger, vård och behandlingskontakter
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen
Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk
Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Inbjudan till konferens i Stockholm den 8 9 september 2016
Kompetenshöjande dagar för dig som ARBETAR inom personlig assistans Inbjudan till konferens i Stockholm den 8 9 september 2016 Arbetet med att möta olika myndigheters krav på utförare inom LSS har på senare
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:
1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
Riskbruk, missbruk och beroende baskurs
Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
Syfte med 7 30 60 90
Syfte med 7 30 60 90 Modell för att snabba upp förändringsarbetet Öka handlingskraft genom att använda tid som drivkraft Inget eget projekt - del av förändringsprocess När är det lämpligt med snabb och
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Disclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget
Disclosure SOMP-I skapades av Kristina Persson SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget Fördelen med standardiserade metoder Mer information jämfört med
INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET
INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ylva Ehn 2015-10-01 SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och
Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård
Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Mikael Selvin ¹, Kjerstin Almqvist ², Lars Kjellin ¹, Agneta Schröder ¹ 1) University Health Care Research Center, Faculty of Medicine and Health, Örebro
ELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben) www.orebro.se/gymnasieantagningen
ELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben) www.orebro.se/gymnasieantagningen Gymnasieantagningen i Örebro län På Gymnasieantagningens hemsida www.orebro.se/gymnasieantagningen hittar du information om vad
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet?
Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet? Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Oktober 2014 Vem beslutar om vad? Lagar Riksdagen Förordningar
Stratsys för landsting och regioner
Stratsys för landsting och regioner Agenda Kort presentationsrunda Förväntningar Vårdval (LOV) I och med Lagen om valfrihet ställs allt högre krav på landstingen och kommuner att göra informationen transparent
Screening och utredning av alkoholoch drogproblem
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Screening och utredning av alkoholoch drogproblem Arne Gerdner, Hälsohögskolan i Jönköping och Mittuniversitetet i Östersund Internationellt
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012. Antal svar: 50
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012 Antal svar: 50 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande
Att arbeta evidensbaserat
Att arbeta evidensbaserat Per-Åke Karlsson FoU Sjuhärad Välfärd Elisabeth Beijer FoU i Väst/GR Att arbete evidensbaserat eller auktoritetsbaserat? Det är frågan Auktoritetsbaserat Så här gör vi på den
Kraften hjälper dig att hitta vägen.
Kraften hjälper dig att hitta vägen. Kraften En samverkaninsats i Hedemora kommun för personer som behöver extra stöd för att närma sig arbetsmarknaden. Kraften är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen,
Verktyg för individuell bedömning av mat och matsituation för äldre Underlag för nutritionsbedömning Intervju och förändringsförslag Protokoll för
Verktyg för individuell bedömning av mat och matsituation för äldre Underlag för nutritionsbedömning Intervju och förändringsförslag Protokoll för förändringar Uppföljning På den här cd-skivan hittar du
Riskbruk, missbruk och beroende
Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte
Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll
Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Rapport nr 35/2013 April 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 2. Bakgrund... 4 2.1 Revisionsfrågor...
Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar
Regeringsbeslut III:24 Socialdepartementet 2015-12-17 S2015/07686/FS S2015/08111/FS (delvis) S2015/08132/FS Socialstyrelsen S2015/08200/FS (delvis) 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att
En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.
Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vårdkedjan utvecklingsgrupp psykiatri
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vårdkedjan utvecklingsgrupp psykiatri 1 Antagits av TKL 2010-09-24 Utvärderas senast 2011-12-31 RIKTLINJE för samordnad vårdplanering utifrån överenskommelse
Upprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer
Upprättad 2009-03-30 AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer INNEHÅLL Avvikelser och risker 3 Definitioner 3 Ansvarsfördelning 4 Rutiner avvikelse 5 Rutiner riskhantering 5 Orsaker till risker och avvikelser
Arbetsmaterial enbart för diskussion. Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län
Arbetsmaterial enbart för diskussion Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län 3 november 2014 Sidan 2 Arbetsmaterial Framtidsplan för enbart hälso- och för diskussion sjukvården Stockholms län växer
ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR
ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR Lärgruppsplan Lärgruppsplan Hur mycket, och vad, du äter spelar en stor roll för förmågan att prestera, såväl fysiskt som psykiskt. Vill du optimera din prestation kan det till och
Avsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer.
Strävorna 4A 100-rutan... förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande.... grundläggande
Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott
Sammanfattning Rapport 2015:04 Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott Sammanfattning Bland de elever som började gymnasieskolans yrkesprogram 2011, erhöll endast 67 procent en examen vårterminen
Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017
Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017 Innehåll Generella frågor... 2 Vad är det som ändras 1 januari 2017?... 2 Vad behöver min förening
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv
Syftet med en personlig handlingsplan
Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om
Vi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande behandling.
Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: www.roirekrytering.se info@roirekrytering.se Växel: 0770 110 177 1 (5)
Intervjumall Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: www.roirekrytering.se info@roirekrytering.se Växel: 0770 110 177 1 (5) Intervju Att hålla i en anställningsintervju kan vara svårt.
Att mäta tankar, känslor och beteende
Att mäta tankar, känslor och beteende en orientering i psykometri & testmetodik Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska
Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar
Skolinspektionen Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Anette.Ellis@fogdarod.se Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar efter tillsyn
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna
ENHETEN FÖR VUXNA Sid 1 (5) Giltig 2015 - Inom enheten för vuxna utreder och föreslår vi insatser för dig som ansöker om ekonomiskt bistånd, söker stöd på grund av våld i nära relation eller vill ha hjälp
Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström
Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per
Arbeta bäst där du är Dialect Unified Mi
Arbeta bäst där du är Dialect Unified Mi [Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är vanligtvis en kort sammanfattning av innehållet i dokumentet. Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:33 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Utvidgning av patientnämndens verksamhetsområde samt ändring av reglemente Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Patientnämnden
UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008. Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!
FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008 UNGDOMSVARIANTEN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten! Målområden för folkhälsoarbetet i Götene kommun är: Barn och ungdomars hälsa, Drogförebyggande arbete, Psykisk hälsa, Trygga
BEDÖMNINGSINSTRUMENT
BEDÖMNINGSINSTRUMENT EN SYSTEMATISK OCH STRUKTURERAD HJÄLP FÖR ATT INHÄMTA INFORMATION OCH FÖLJA UPP BRUKAREN KRISTINA BERGLUND, DOCENT PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Bedömningsinstrument