SEKTORSPROGRAM. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Kompletterad den 23 augusti 2011
|
|
- Birgit Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SEKTORSPROGRAM Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Kompletterad den 23 augusti
2 sidan 1 av 11 Sektorsprogram... 2 Kultur... 2 Bakgrund... 2 Nuläge... 2 Mål... 3 Tillväxt... 3 Bakgrund... 3 Nuläge... 4 Mål... 4 Internationalisering... 5 Bakgrund... 5 Nuläge... 5 Mål... 6 Folkhälsa... 7 Bakgrund... 7 Nuläge... 7 Mål... 8 Miljö... 9 Bakgrund... 9 Nuläge... 9 Mål... 11
3 sidan 2 av 11 Sektorsprogram Sektorsprogrammen anger viktiga frågor som går tvärs igenom den traditionella förvaltningsorganisationen och kommunens nämnder. För att inte tappa dessa viktiga delar i arbetet ut mot våra kunder/brukare så har vi sektorsprogram. För varje sektorsprogram finns en sektorsägare. Kultur Tillväxt Internationalisering Folkhälsa Miljö Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kultur Bakgrund I ett uthålligt samhälle är kulturen en kraftkälla. Kulturen inspirerar till kontakter med andra mniskor och samhällen, initierar lärande på alla nivåer, stödjer ett friskt mskligt liv och ett demokratiskt styrelseskick genom att ge verktyg för mniskors påverkan och delaktighet. Kultur placerar mniskan i ett sammanhang över tid och rum. Den ger henne en plats bland andra mniskor men även en roll i den långsiktiga samhällsplaneringen, som i sin tur är beroende av kultur. Kulturen är kittet i det hållbara samhället och grunden för en positiv utveckling på individnivå såväl som på samhällelig nivå. En utvecklad kultursektor är en framgångsfaktor för goda nätverk mellan individer, generationer, samhällen, regioner och stater. En trygghet i den egna kulturen ger tolerans, medmsklighet och öppenhet mot nya intryck, nya kunskaper och andras verkligheter. Kultur kan rätt anvd också ge mervärde åt lokal näringsverksamhet. Nuläge I Vara kommun lever och verkar aktiva konstnärer och skrivare, fotografer och filmare, skådespelare och musiker amatörer och professionella, nybörjare och erfarna. Här finns ett rikt föreningsliv som i större eller mindre grad erbjuder kulturella aktiviteter men som alltid äger sin egen kulturella prägel. Här finns en aktiv kulturskola och två stora kulturinstitutioner, Vara Folkbibliotek med fyra enheter och Vara Konserthus.
4 sidan 3 av 11 Tillkomsten av Vara Konserthus har tillfört kommuninvånarna tillrest kultur, många gäster och stolthet över att bo i kommunen. Samtidigt finns ett behov av att konsolidera och vidareutveckla även annan kulturverksamhet som bedrivs i såväl föreningsliv och övriga kulturinstitutioner för att skapa en ksla av kulturellt sammanhang mellan olika former och uttryck. Mål Inriktning Kulturaktiviteter ingår som en naturlig del i alla kommuninvånares vardag. Effektmål Vara kommuns invånare ska uppleva att kulturen förhöjer livskvaliteten. Målet mäts genom en fråga i invånarenkäten vart annat år som lyder: Kulturutbudet i Vara kommun förhöjer min livskvalitet. För att målet ska anses som uppnått ska 60 % svarat instämmer helt eller delvis Kulturutbudet förhöjer min livskvalitet Tillväxt 60% 65% 70% Bakgrund De grundläggande strukturella förhållandena i vårt närområde är svagt i förhållande till de krav som dagens kunskapsekonomi ställer; vi har en låg medelinkomst, låg utbildningsnivå och en homogen befolkning. Det är bara de som bott eller bor i Skaraborg som kner den allmt höga livskvaliteten som karakteriserar området. För invånare med höga ambitioner krävs trots det en stark koppling till regionen frö att leva med de relativt sett begrsade marknaderna för arbete och entreprenörskap som präglar samhället idag. Det visar bland annat två studier framtagna av Västra Götalandsregionen på uppdrag av Skaraborgs kommunalförbund. 1 Trots en befolkningsrik lokal arbetsmarknad, en sammanhållen regional arbetsmarknad, liksom god lokal framkomlighet och god förbindelse med Göteborg och Stockholm, visar statistik från SCB att utbildningsnivån bland befolkningen och de som arbetar ökat långsammare i Vara kommun med omnejd jämfört med omvärlden. Vidare är andelen invånare med annan etnisk bakgrund låg vilket kan hämma den kreativitet och det kunskapsutbyte som genereras av en heterogen befolkning. Att öka kompetensnivån och minska homogeniteten i Vara är en nödvdighet för att attrahera nya och kreativa invånare som kan tillgodose näringslivets efterfrågan på kompetent arbetskraft. 1 För mer information, se Rapport tillväxt och utveckling 2007:5 samt 2011:2
5 sidan 4 av 11 Nuläge I Vara kommun finns ett starkt näringsliv, ett gott företagsklimat och en god entreprenörsanda. Största andelen av sysselsättningstillfällena finns inom det privata näringslivet och antalet nya företag ökar. Det är ett bevis på den framåtanda som finns hos företagen som målmedvetet satsar på att utveckla produkter och att nå nya marknader. Tillverkningsindustrin står för störst andel av arbetstillfällena. Trots företagens strävan att uppnå en jämlikare personalstyrka attraherar tillverkningsarbeten huvudsakligen m utan högre utbildning, medan vård och skola står för merparten av sysselsättningstillfällena för kvinnor med eftergymnasial utbildning. 2 Såväl den nationella som den internationella konkurrensen tvingar emellertid företagen att stdigt utveckla och effektivisera sina processer, vilket ökar efterfrågan på spetskompetens och högutbildad arbetskraft. Då antalet högskoleutbildade i kommunen är bland de lägre i landet rekryteras allt fler individer från andra delar av landet närområdet. Det ställer nya och höga krav inte bara på företagens förmåga att behålla kompetent personal, utan även på att vara en attraktiv kommun att bo och leva i. Med ett brett och målmedvetet samarbete dels inom den kommunala organisationen och dels mellan kommunen och civilsamhället, kan Vara kommun bli en plats som erbjuder hög livskvalitet, positivt socialt kapital och ett rikt näringsliv, det vill säga grundbultarna för en hållbar utveckling. Mål Inriktning Kommunens arbete stimulerar till att näringslivet stärker sin konkurrenskraft och utvecklas positivt. Effektmål I kommunen finns ett gott företagsklimat. Varas placering i Svenskt Näringslivs årliga ranking (lägst) Företagarnas sammanfattade omdöme om det lokala företagsklimatet (placering av 290 kommuner) Arbetet med att stärka entreprenörskap i allmhet och i unga åldrar i synnerhet, ska intensifieras. Antalet nystartade företag För mer information, se SCB utbildningsregistret.
6 sidan 5 av 11 Andel elever med valmöjligheten på Lagmansgymnasiet som väljer att starta UF-företag. (%) Internationalisering Bakgrund Omvärldens allt snabbare fördring påverkar mer och mer Vara kommuns invånare och näringsliv, liksom den kommunala organisationen. Det som sker bortom Sveriges grser påverkar i hög grad vår egen vardag. Idag påverkas vi i allt större utsträckning både direkt och indirekt av de beslut som fattas på EUnivå och på andra internationella nivåer. Det är därför viktigt att öka förståelsen för omvärlden och den snabba utveckling som sker och anpassa vårt eget arbete efter detta samtidigt som vi måste bevara och ta tillvara de regionala och lokala styrkorna. Även större förståelse kring och insikter i utldska samhällssystem och kulturer och ökade kunskaper om EU har fått en central roll och en allt större betydelse för Vara kommun. Att finnas med i olika internationella nätverk och att ha goda internationella kontakter samt att arbeta strategiskt och långsiktigt med internationalisering är en viktig del i kommunens utveckling både vad gäller de egna verksamheterna, näringslivet och för att skapa internationell medvetenhet hos invånarna samt ge möjlighet för våra barn och ungdomar att kna sig som världsmedborgare. Nuläge Vara kommun arbetar målmedvetet och framgångsrikt med ett antal olika delar inom det internationella perspektivet. Vorter Vara kommun har idag sex vorter i Europa. Dessa finns i Danmark, Norge, Estland, Finland, England och Spanien. Ytterligare en vort i Tjeckien håller på att etableras. EU Vara kommuns nämnder och dess verksamheter har och ska aktivt ta tillvara de möjligheter till internationellt samarbete och finansiering som ges framförallt inom ramen för EU:s strukturfonder och sektorsprogram. Svenskt internationellt utvecklingsarbete Kommunen har också roll i Sveriges internationella utvecklingsarbete. Modernt bistånd bygger på tanken att utveckling skapas av mniskor i deras egna samhällen. Lokalt självbestämmande ses som en förutsättning för att bekämpa fattigdom, som är målet för allt svenskt bistånd. Kommuner har därför en strategisk roll i den svenska utvecklingspolitiken.
7 sidan 6 av 11 Vara kommun har engagerat sig i detta arbete genom programmet Kommunalt partnerskap finansierat via Sida. Sedan 2006 via ett samarbete med Huangshan City i Kina och sedan 2007 med Srikakulam District i Indien. West Sweden Vara kommun är medlem West Sweden, Västsveriges EU- och Representationskontor, vilket är öppet för alla kommuner inom Värmland, Halland och Västra Götalandsregionen. Organisationen har till uppgift att stimulera och stödja den lokala och regionala utvecklingen i Västsverige, framför allt med hjälp av de möjligheter som medlemskapet i EU innebär. Millenniekommun Vara kommun är en Millenniekommun. Genom detta engagemang blir Millenniemålen en utgångspunkt för att sprida information om hur det ser ut i världen och vad kommunen, medarbetarna, medborgarna, föreningarna och företagen kan göra för att bidra. Syftet med kommunens åtagande är att informera om värdet av att jobba globalt hur det kan gagna oss lokalt och vice versa. Mål Inriktning Internationellt arbete är en integrerad del av den ordinarie verksamheten och bidrar till en positiv verksamhetsutveckling. Effektmål Kommunens internationella arbete skapar möjligheter för barn och ungdomar att kna sig som världsmedborgare. De utmaningar mskligheten står inför kan enbart mötas om mniskor överallt sätter sig in i globala samband, identifierar sig med en större värld och bestämmer sig för att leva med ett globalt ansvar. Ett viktigt initiativ kommer att bli att få mniskor att kna sig som världsmedborgare. 3 Målet mäts genom en fråga i kund/brukarenkäten till grundskolans åk 7 och 9 samt gymnasiets elever som lyder: Jag kner mig som en världsmedborgare. För att målet ska anses uppfyllt ska minst 75% av de svarande svara instämmer helt eller delvis. Indikator Jag kner mig som en världsmedborgare Andel elever som deltagit i ett internationellt projekt/utbyten. Saknas 50% 75% Saknas 50% 50% 50% 50% 3 Beskrivning av världsmedborgaren gjord av den internationella miljödeklarationen Earth Charter.
8 sidan 7 av 11 Minst en verksamhet inom varje nämnd ska ha deltagit i ett EU/internationellt projekt under mandatperioden. Andel resultatenheter som har deltagit i ett EU/internationellt projekt under mandatperioden. Antal internationella projekt och utbyten inom kommunen Antal medarbetare som deltagit i ett utbyte/studieresa i ett annat land Folkhälsa 75% Fler år Fler år Fler år Fler år Bakgrund Hälsa skapas där mniskor lever, leker, arbetar och älskar. Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Hälsan är den personliga upplevelsen, medan folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd. Grunden för allt folkhälsoarbete är tron på alla mniskors lika värde. Det betyder att varje individ ska ha rätt att utvecklas efter sina förutsättningar och ges möjligheter att nå den hälsa som individuellt är möjlig. För att det ska kunna ske krävs en samhällsmiljö och en samhällsstruktur som är hälsovlig för alla, men också ger särskilt stöd åt vissa individer och grupper i samhället. År 2003 godkde riksdagen regeringens proposition Mål för folkhälsa. Därmed fick Sverige en nationell folkhälsopolitik med elva målområden (Regeringens proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan). Nuläge Unga Kartläggning kring ungdomars psykiska hälsa i Vara kommun visar att unga upplever att mobbing och krkningar förekommer mycket sällan i vardagen. Kartläggningen visar däremot att bristande välbefinnande, koncentrationssvårigheter och psykosomatiska besvär. Hälso- och drogvaneenkäten undersökningen visar att rökning och droger inte är vanligt förekommande på högstadieskolorna, men resultatet visar att eleverna i årskurs 9 i Vara kommun har fler intensiv-konsumenter av alkohol många andra kommuner. Förhållanden under uppväxtåren har stor betydelse för hälsan senare i livet och barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Varje ung mniska som hamnar i ett utanförskap leder till samhällskostnader och genom tidig upptäckt och tidiga framgångsrika insatser kan utanförskap förhindras 4 Hsyn tagen till om kommunen fortsätter att genomföra kommunövergripande utvecklingsinsatser för samtliga medarbetare vart fjärde år, 2013 är i så fall ett sådant år.
9 sidan 8 av 11 Mitt i livet Kraven i arbetslivet bör balanseras mot mniskornas möjligheter att fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Stress och utbrdhetsproblematik kopplas idag ofta till arbetslivet. De höga sjukskrivningstalen i Sverige relateras till arbetsförhållanden och arbetsmiljön. Vanliga sjukskrivningsorsaker är sjukdomar i rörelseorgan och stress. Äldre En god hälsa bland de äldre minskar kommunens kostnader för vård och service. Genom att ska antalet dagar för ohälsotalet påverkas samhällsekonomin genom ett högre deltagande och produktivitet i arbetet, fler produktiva år och ökade skatteintäkter. Enligt vårddatabasen Vega ökar höftledsfrakturerna hos 65 år och äldre i Vara kommun. Detta i sin tur kan leda till högre ohälsa. Andelen äldre förvtas öka, de äldre kommer att bli fler och de yngre färre. Det ökade antalet äldre kommer att medföra ökat vårdbehov förutsatt nuvarande konsumtionsmönster. Mål Inriktning Hälsan bland Vara kommuns invånare ska förbättras. Effektmål Öka kunskaperna hos unga om drogers inverkan på hälsan. Andel alkoholfria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet Andel tobaksfria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet Andel narkotikafria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet Saknas X Saknas X Saknas X
10 sidan 9 av 11 Arbeta för en positiv sjukförsäkringsutveckling. Antal i sjuk och 79 Färre Färre Färre Färre aktivitetsersättning ndende föregå- föregå- 808 Färre Sjukpenningtal 8.0 Lägre Färre Lägre Stärka äldresäkerhetstkandet bland befolkningen. Färre Lägre Färre Lägre Indikator Höftledsfrakturer 25 Färre Färre Färre Färre Färre Miljö Bakgrund Miljö är en av dimensionerna i hållbar utveckling. Ordet miljö betyder omgivning eller omgivande förhållanden och allt levande är beroende av den. Det finns en mgd faktorer som påverkar miljön och massvis med saker som vi mniskor kan göra för att bevara och förbättra den miljön. Regering har tagit fram 16 miljömål som alla kommuner måste förhålla sig till. Nuläge Energi förnyelsebar energi Sveriges regering har som mål att 50% av energiförbrukningen ska komma från förnyelsebar energi år Vindkraften i kommunen är redan idag utbyggd och möjlighet till ytterligare utbyggnad finns. Den stora tillgången på gödsel i kommunen möjliggör även för biogasproduktion. Energi Minimera energianvdandet EU har ett paket vilket innebär 20% mindre växthusgaser, 20% mindre energianvdning samt att energieffektiviteten ökat med 20% till år För att den förnyelsebara energin ska räcka krävs att energiförbrukningen minskar. Bostäder står för 40% av den totala energianvdningen så energieffektivisering av hus är viktigt. Kommunen erbjuder idag gratis energirådgivning till privatpersoner och småföretagare.
11 sidan 10 av 11 Återvinning av avfallsprodukter innebär en stor energivinst då det krävs mycket mer energi för att producera nytt vad det gör att återvinna. I kommunen sorteras betydligt mindre i övriga landet. Utsläpp - Vatten Utsläpp av kväve och fosfor orsakar övergödning i vatten och vattendrag. Kväve- och fosforvärdena i åarna Lidan och Afsån är ofta höga eller extremt höga. Den största kvävetillförseln kommer från urlakning av jordbruks- och annan mark samt genom avloppshantering i tätorter och de enskilda avloppen. Tillförseln av fosfor kommer huvudsakligen från två källor, åkermark samt enskilda avlopp utan tillräcklig rening. För att få en förbättrad vattenkvalitet i Lidan och Afsån krävs förbättrade avlopp med möjlighet att bättre rena kväve och fosfor samt ett minskat läckage från åkermark. Utsläpp - Luft För att behålla en bra luftkvalitet finns miljökvalitetsnormer för luft. Vara kommun ligger långt under miljökvalitetsnormen när det gäller kvävedioxid medan de andra ämnen inte har mätts då det ansetts inte behövas. Utsläpp - Mark Mark, grundvatten, ytvatten, sediment eller byggnader där halten av något ämne är så hög att den kan orsaka en risk för mniskors hälsa eller för miljön kallas förorenat område. I kommunen har ett antal förorenade områden sanerats, men flera platser finns kvar att sanera. Klimatfördringar En konsekvens av växthuseffekten är att vi kommer få mer extremt väder med en ökad nederbörd. Forskning visar även att jordens medeltemperatur kommer att öka under de närmsta 50 till 100 åren. Dessa fördrade förutsättningar kommer att påverka jordbruket och ekosystemen. Den ökade nederbörden kommer kräva större resurser i dagvattensystemen i tätorterna och dreringssystemen på landsbygden för att undvika översvämningar. Naturmiljö Många olika typer av ekosystem med stor mångfald inom det egna systemet ökar naturens egen återhämtningsförmåga. Genom att värna om naturmiljön och säkerställa att många olika typer av miljöer skyddas, skapas möjligheter för naturen att bättre klara av klimatfördringar, översvämningar, stormar, föroreningar och andra typer av störningar. God bebyggd miljö För att uppnå en god bebyggd miljö krävs övergripande samhällsplanering, bra kommunikationer och väl utbyggd infrastruktur samt ett hälsosamt boende som går att påverka. Byggnader och anläggningar måste lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att utnyttjandet av mark, vatten och andra resurser inte blir större nödvdigt. Samhällsplaneringen måste gynna och underlätta för invånarna att leva hållbart.
12 Mål sidan 11 av 11 Inriktning Invånarna ska ges större möjligheter att minska sin resursförbrukning. Kommunen ska bli ett föredöme. Effektmål Öka andelen källsorterat avfall av den totala avfallsmgden. Andel källsorterat avfall 15% 20% 25% 30% 35% Anvdningen av elenergi har minskat. Elförbrukningen inom kommunens grser har minskat med 10 % MWh MWh MWh MWh MWh Utsläppen av näringsämnen till våra vattendrag ska minska. Mäts genom analyser på vatten och dess utveckling. Vattenkvaliteteten högre högre högre
Sektorsprogram KULTUR. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den.
Sektorsprogram Sektorsprogram KULTUR Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den. 2016-2019 Sektorsprogram- Kultur sidan 1 av 3 Kultur... 2 Bakgrund... 2 Nuläge... 2 Framtid... 2 Mål... 3 Inriktning...
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merVi växer för en hållbar framtid!
Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merFörslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015
Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.
Läs merInternationell policy för Tranemo kommun
Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE
Läs merInternationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Läs merInternationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merLednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...
Läs merInternationell strategi för Växjö kommun
Styrande dokument Senast ändrad 2013-10-15 Internationell strategi för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Planeringskontoret Dokumentnamn Internationell strategi för Växjö kommun
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merMiljöprogram för Malmö stad 2009 2020
Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.
Läs merRiktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010
Riktlinje 2010-06-02 Riktlinje för internationellt arbete Diarienummer: KS 2010/232 Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Om riktlinjen Riktlinje för internationellt arbete är en gemensam riktlinje
Läs merEtt Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden
Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår
Läs merKultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134
Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar
Läs merBarn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete
1 (6) Handläggare Ann Åslin Telefon +46 (0)498 26 94 26 E-post ann.aslin@gotland.se Diarienr 2010/88:60 Datum 2010-04-07 Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete Det är i mötet människor
Läs merFolkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa
Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen
Läs merDalastrategin Med förenade krafter mot 2016
Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Den skrift som du håller i din hand är ett strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. Slutresultatet vill Region Dalarna se
Läs merSTAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merFOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET
FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1
Läs merOmslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs meralkohol- och drogpolitiskt program
alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav
Läs mer» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan
Läs mertarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans
tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merSTRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Läs merPolicy för internationellt arbete
1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen
Läs merMöjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor
Möjligheternas Karlstad jobb istället för ökade klyftor Karlstad ska vara möjligheternas kommun Det ska vara lockande att flytta hit och attraktivt att bo här. Fler som bor, arbetar och driver företag
Läs merSocialdemokraterna i Mora
Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden
Läs merPROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merPolitiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2016-2019.
NORDANSTIGS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer 2015-12-07 1 (7) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2016-2019. Antagen i fullmäktige
Läs merSTRATEGISK FÄRDPLAN 2020
KRISTIANSTADS KOMMUN STRATEGISK FÄRDPLAN 2020 Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-15 Syftet med strategisk färdplan 2020 är att precisera Vision 2030 och prioritera bland utmaningarna. Strategisk färdplan
Läs merIdé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1
Idé & framtid LEdarna sveriges chefsorganisation alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer 2014 Ledarna 1 verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer.
Läs merInriktning av folkhälsoarbetet 2011
PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar
Läs mer6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.
Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en
Läs merDokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF
Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument
Läs merHälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Läs merBearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.
Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella
Läs merPlattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust
Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Den politiska majoriteten i Orust kommun, Socialdemokraterna, Centernpartiet, Miljöpartiet de
Läs merVerksamhetsplan 2015-2018
Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga
Läs merETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.
ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista
Läs merFolkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Läs merPITEÅ - MÖJLIGHETERNAS KOMMUN Va l p r o g r a m f ö r S o c i a l d e m o k r a t e r n a i P i t e å
PITEÅ - MÖJLIGHETERNAS KOMMUN Va l p r o g r a m f ö r S o c i a l d e m o k r a t e r n a i P i t e å TRYGGT, ATTRAKTIVT OCH UTHÅLLIGT Tryggt, attraktivt och uthålligt Piteå ska vara en möjligheternas
Läs merVärlden finns nära dig
Världen finns nära dig Bli internationell med oss Internationalisering angår alla Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO är en fördomsfri vägvisare för internationaliseringen
Läs merPolicy för hållbar utveckling och mat
Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,
Läs merPlan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007
Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning
Läs merUtvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015
Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015 Viljeyttring och inriktning för att stärka näringslivets förutsättningar Programmet har diskuterats fram och fastställts av ett 30-tal representanter
Läs merUtbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Läs merGuide till HELSINGBORG
Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En
Läs merYttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merNässjö kommuns personalpolicy
Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merPolitisk plattform för Allians för Kinda 2011-2014
Politisk plattform för Allians för Kinda 2011-2014 Ett Kinda fyllt av framtidstro, harmoni och närhet som bygger på god livsmiljö, möten och upplevelser Centerpartiet Moderaterna Miljöpartiet Kristdemokraterna
Läs merKOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS
2015-05-05 [1] KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS Gemensamt förslag [2] Kommunfullmäktiges mål 2015-2018 Styrmodellen De av kommunfullmäktige fastställda målen för mandatperioden 2015-2018
Läs merUtbildning för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merHandlingsplan Skapande skola Borås Stad
Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Barn har rätt till alla sina språk- även sina estetiska. Barn och unga ska ha lika möjligheter att uppleva ett rikt utbud av professionellt utövad kultur och själva
Läs merKultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.
Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke
Läs merSTRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48
STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Folkhälsopolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 Folkhälsopolicy för Strömstads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-05-20 Innehåll Bakgrund...4 Jämlika
Läs merDRÖMMEN OM SKÅNE Valplattform för Centerpartiet i Skåne 2010
DRÖMMEN OM SKÅNE Valplattform för Centerpartiet i Skåne 2010 Centerpartiet i Skånes valplattform 2010 Drömmen om Skåne ännu har aldrig något gjorts utan att någon har varit den första att göra det ( )
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merSäffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.
Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merEtt rödare och varmare Kristinehamn
1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,
Läs merPolicy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun
Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby
Läs merVision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.
ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken
Läs merGamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län
Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden
Läs merYttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030
Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras
Läs merBarn -, skol - och ungdomspolitik
I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning
Läs merMotion om jobb åt unga och förbättrad matchning på arbetsmarknaden
01054 1(4) Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-05-28 RS120256 HR-verksamheten Regionfullmäktige Motion om jobb åt unga och förbättrad matchning på arbetsmarknaden Förslag till beslut Regionstyrelsen
Läs merUFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet
UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett
Läs merVåra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv.
Borlänge kommun Strategisk plan 2016-2019 och budgetramar 2016-2018 Borlänge möter framtiden Borlänge är en kommun med stora möjligheter. Här finns goda kommunikationer, stora utbildningsmöjligheter, en
Läs merSida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN
Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara
Läs merUpphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi
ESLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Johanna Morin Folkhälsostrateg 0413 62697 KS.2012.0126 2012-09-10 Korrununfullmäktige 12 Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi Ärendebeskrivning
Läs merArjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion
Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten
Läs merGott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025
Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som
Läs mer1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i Sjöbo kommun
Antaget av kommunfullmäktige 1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i 2011-2014 1. Verksamhetsbeskrivning Folkhälsorådet svarar genom olika samverkansformer med kommuninvånare och övriga intressenter
Läs merETT HÅLLBART VÄRMDÖ ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030
ETT HÅLLBART ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030 ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 Värmdö kommun Skogsbovägen 9-11 134
Läs merInnehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6
Kulturpolitik för Västra Götaland Antagen av regionfullmäktige 13 september 2005 1 Innehåll Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Mångfald
Läs mer1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-10-28 144 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning Förord...4...5 Folkbibliotek - för
Läs merFolkuniversitetets internationella ramprogram
Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson
Läs merKommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014
Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 ESLÖVS KOMMUN Vi tar ansvar En ekonomi i balans är förutsättningen för att driva en politik för Eslöv. Vi tar ansvar för att den kommunala organisationen
Läs merLärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö
Lärandet Kunskapscentret ska utveckla lärandet om hållbar utveckling samt ge Halmstads skolor en ny arena att luta sig mot för att nå uppsatta mål. Lekfullhet Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och
Läs merIdeell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)
Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Inledning Ideell kulturallians är inte utpekad som remissinstans
Läs merSTRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX
STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...
Läs mer5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
Läs merMälardalsrådets verksamhetsplan och budget
Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget 2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Storregionala mötesplatser...4 Storregionala processer...6 Kommunikation...8 Medlemskap...9 Kansliet...9 Budget... 10
Läs merETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ
ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ Våra kandidater till kommunfullmäktige. ETT VÄXANDE LULEÅ Vårt Luleå är ett samhälle där alla människor känner sig välkomna.
Läs merFolkhälsoprogram för åren 2011-2016
1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning
Läs merFolkhälsoplan. för Partille 2015 2016
Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merNäringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Läs merKulturen i Örnsköldsvik
Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter
Läs merHandledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Läs mer3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå
Läs merPOLICY - Umeå City IBF -
POLICY - Umeå City IBF - Umeå City IBF:s policy finns till för att visa vad Umeå City IBF står för. All verksamhet och alla beslut som tas på alla nivåer i Umeå City IBF ska bedrivas och tas i enlighet
Läs merStrategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik
Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har
Läs mer