Arrangörsstöd skidorientering

Transkript

1 1 Arrangörsstöd skidorientering spårsystem, spårkörning, kartanpassning, kartskalor, banläggning, kartutskrifter Matts Engvall med bidrag från Sture Norén Version Denna skrift kompletterar skriften Enkla arrangemang en guide avseende delar av ett skidorienteringsarrangemang som av många upplevs som svåra samt innehåller ett antal tips och råd. Här beskrivs ett sätt att hantera dessa frågor det finns självfallet också andra sätt. Hör av dig till om du hittar något som är fel, saknas eller bör formuleras tydligare. Se även Enkla arrangemang en guide för att arrangera enkla tävlingar i skidorientering Före beslut tas om att arrangera tävling Säkerställ att tillstånd finns från markägarna avseende spårkörning, startplats och målområde. Säkerställ att skotrar med förare finns tillgängliga - inte minst dygnen närmast före tävling ifall det då snöar ihållande. Reglerna för skoterkörning enligt Terrängkörningslagen ska efterföljas. Vi orienterare är gäster på annans mark och vi får inte orsaka skador på skog och mark. Detta innebär bland annat att snötäcket måste vara tillräckligt djupt och att körning på planterade hyggen och inne i ungskog inte är tillåtet. SOFT s policy i denna fråga finns på Att köra skoter ingår enligt Naturvårdsverket inte i allemansrätten. Skoterkörning kräver därför alltid markägarens tillstånd. Den som kör i terräng ansvarar för att skada inte uppkommer vid körning på skogs- eller jordbruksmark. Det är förbjudet att köra över jordbruksmark om det inte är uppenbart att det kan ske utan risk för skada. Det kan också vara förbjudet att köra snöskoter i andra områden av hänsyn till främst annat friluftsliv, rennäring, djurliv eller naturvård. Länsstyrelsen eller kommunen kan utfärda sådana förbud. Skoterkörning på barmark är förbjuden. Körning är förbjuden i planteringar och ungskog. Plantering och ungskog får inte skadas. Det är med vissa förbehåll tillåtet att köra på snötäckt mark med motordrivna fordon. Är snötäcket så tunt eller löst att någon del av fordonet kommer i kontakt med marken räknas det som barmarkskörning. Enligt Terrängkörningsförordningen måste skogen vara minst två meter över snötäcket för att skoterkörning ska vara tillåten. Åldersgränsen för att få köra snöskoter är 16 år. Observera också att man måste ha förarbevis, traktorkort eller körkort beroende på vilken åldersgrupp man tillhör. Kör inte skoter på oplogade skogsbilvägar utan tillstånd! En skogsbilväg är i första hand byggd för virkestransporter och är i regel enskild väg. Skoterkörning på oplogade skogsbilvägar ställer till problem för

2 2 skogsbruket. Då vägen plogas för att virkesbilarna ska kunna transportera ut virket utgör tillpackade och hårdfrusna skoterspår ett stort hinder för snöröjningen. Vägens ägare bör därför kontaktas för att få tillstånd innan man kör med skoter på vägen. Det är förarens ansvar att ta reda på vad som gäller för den enskilda vägen. Spårkörning Två principer leder en bra bit på vägen mot ett bra spårsystem - dels enbart 3-spårskorsningar, dels så få raka smalspår som möjligt. Lägg också smalspår där det finns tydliga möjligheter till geningar. Försök att i möjligaste mån lägga korsningarna så att det går att svänga åt båda håll detta underlättar senare skoterkörning i spårsystemet. Smalspår i branta backar bör breddas för att underlätta möten och för att skapa ökad rättvisa. Gratisappen Avenza i surfplatta eller mobiltelefon underlättar i hög grad spårkörningen. Kartställ för montering på skoter kan beställas från Nordenmark och hållare för mobiltelefon finns som skotertillbehör. Även kontrollutsättningen blir lättare och säkrare med hjälp av Avenza. Skapa tävlingskarta med spårsystem Denna skrift utgår från arbete i OCAD 11. Vissa moment kan vara annorlunda i andra OCAD-versioner. Använd karta i skala 1:15 000, gör en kopia av originalkartan och kalla filen Tävlingskarta15000.ocd. Kartskalan 1: kommer i det arbetssätt som här beskrivs att behållas hela tiden såväl i kartfil som i banläggningsfil. Det finns andra sätt detta sätt har fördelar bland annat då man använder flera skalor i ett och samma spårsystem och precis som vid fotorientering uppskattar äldre tävlande större kartskalor. Observera att banläggningsversionen av OCAD inte kan användas. Kontrollera först att kartfilen är georefererad enligt SWEREF 99 TM. Karta Ange skala och referenssystem. Markera Markkoordinater och välj Referenssystem Sweden och Zon SWEREF 99 TM EPGS blir då automatiskt 3006.

3 3 Ta bort alla eventuella gröna spårsymboler och violetta banläggningssymboler som sedan tidigare kan finnas i kartfilen. Skidorienteringsanpassning av kartan görs senare i detta skede är det bra om alla detaljer som underlättar den första spårkörningen finns kvar. Skydda gärna i detta skede alla kartsymboler för att undvika oavsiktliga ändringar i kartan. Markera första symbolen, håll nere Skift, markera sista symbolen, högerklicka och välj Skydda. Gör på motsvarande sätt för att ta bort skyddet genom att välja Normal. Hämta symboluppsättning för spåren för den OCAD-version som du använder från Till Tävlingskarta15000 hämtar du symboluppsättningen genom att välja Karta - Hämta färger och symboler från och väljer den nedladdade ocad-filen. Välj Lägg till efter Symbolförteckningen nedanför kartsymbolerna ser nu ut som på den mellersta bilden. Ta nu bort alla hämtade symboler utom de översta gröna symbolerna (de symboler som avser skala 1: extra breda spår 0,85 mm o s v), tecknet för oplogad väg och tre violetta symboler som kan behövas i kartfilen. Markera första symbolen som ska bort, håll nere Skift, markera sista symbolen som ska bort, högerklicka och välj Ta bort. Nedersta delen av symbolförteckningen i din kartfil ska nu se ut som på den övre högra bilden. Skapa en kopia av symbolen för smalspår, gör den violett och kalla den Violett smalspår. Markera smalspår högerklicka välj Duplicera markera kopian högerklicka välj Redigera ändra till violett färg och byt namn. Byt eventuellt färg på ikonen. För mycket korta smalspår behövs en speciell symbol - smalspår utan mellanrum annars dominerar mellanrummet och det korta smalspåret syns alltför dåligt. Skapa symbolen genom att markera symbolen för smalspår och gör en kopia med Duplicera. Kalla den nya symbolen Kort smalspår och redigera den genom att ange 0,0 för Primärt avstånd C. Ändra ikonen om du vill.

4 4 Nu kan det i nedersta delen av symbolförteckningen se ut som på den nedre högra bilden, alltså totalt 9 skido-gröna symboler och 4 violetta symboler. Kontrollera vilken färg som de gröna spårsymbolerna respektive den violetta spårsymbolen har genom att högerklicka på respektive symbol och välja Redigera. Flytta dessa båda färger så att de ligger överst i färgtabellen. Karta Färger och klicka upprepade gånger på uppåtpilen. På så sätt undviker du att ytsymboler i kartan döljer spårsymbolerna. Här nedan följer nu IOF s regler för symbolstorlekar avseende karta och spår i de 5 olika kartskalor som skidorienteringen använder sig av. Bansymbolerna är i skidorientering, till skillnad från i fotorientering, lika stora oavsett kartskala. Obs att i OCAD går det inte att ha olika storlek på kontrollsiffror och kodsiffror. Bilderna illustrerar nödvändigheten av att ha rätt kartskala vid ett tätt spårsystem.

5 5

6 6 Börja med att lägga in alla permanenta skidspår - exempelvis genom att byta de stigtecken som markerar skidspår till rätt spårsymbol. Lägg in alla skoterleder. Byt symbol för eventuella oplogade svartvägar såvida inte spår ska köras på dessa. Obs att tillstånd från vägens ägare krävs i så fall. Använd därefter den violetta smalspårssymbolen till att rita hur du preliminärt tänker dig att spåren ska gå. Justera och byt till den gröna smalspårssymbolen allteftersom spåren körs och fastställs. (Vänta med eventuella byten till den korta smalspårssymbolen och gör detta senare i respektive kartfil för de olika kartskalor som ska användas). Spåren ritas och justeras med fördel med hjälp av de gpx-filer som skapas i appen Avenza i samband med spårkörningen. Avenza använder sig av georefererade tif-filer som skapas i OCAD. Kontrollera först att kartan är georefererad och har skala 1: Skapa därefter en tif-fil av Tävlingskarta15000.ocd genom Arkiv Exportera, välj TIFF och markera bock i alla 4 rutorna. Upplösning 600 dpi. Justera vid behov kartutsnittets storlek. Klicka på Exportera och spara filen i samma mapp som du har kartfilen exempelvis Tävlingsnamn/Kartfiler. Kontrollera att worldfilen tfw ligger i samma mapp som bildfilen tif. Till Avenza i din platta eller telefon importerar du tif-filen på följande sätt: Klicka på +, välj Ladda ner eller importera en karta och välj Från lagringsplatser. Därefter letar du upp var du har de båda filerna och klickar på tif-filen. Nu ser du hur filen laddas och genom att klicka på kart-ikonen så får du fram kartbilden. (Får du felmeddelande i detta läge kan det bero på att tif- och world-filerna skapats från en ej georefererad kartfil. Har du ingen internetkoppling i din surfplatta behöver du först föra över filerna till plattan med usb-anslutning före du kan ladda ner kartan) När du i Avenza startar inspelning de tre prickarna i nedre högra hörnet välj Spela in GPSspårningar visas en markör som anger din position och din rutt ritas på kartan. Eter avslutad körning

7 7 exporteras rutten som en gpx-fil. Klicka på symbolen intill de tre prickarna så dyker Lager upp. Klicka på Lager så visas Spårning 1. Klicka på tre-strecks-symbolen och därefter på Exportera lager. Byt namn till exempelvis datum och initialer på den som gjorde inspelningen, byt filformat till gpx, klicka på Export, välj var du vill ha filen sparad och ladda upp den genom att klicka på. När du väl laddat upp gpx-filen finns ingen anledning att ha kvar Spårning 1 i Avenza längre. I OCAD väljer du GPS - Importera från fil, markera den gpx-fil som ska importeras, klicka på Öppna, markera Tilldela symbol, välj valfri linjesymbol, klicka på Importera och därefter på Stäng. (Det behövs en linjesymbol för att den importerade rutten ska synas på kartan. En tunn svart linje fungerar ofta bra exempelvis Meridian eller Exakt begränsningslinje) Du ska nu ha gps-rutten på kartan och kan med stöd av denna rita och justera spåren. Det är tekniskt möjligt att byta symbolen för gps-rutten till symbolen för smalspår dock är detta ofta osmidigt det medför en hel del användande av förenklingsverktyget, klippverktyget och ta bort funktionen. Det fungerar ofta väl så bra att rita smalspåren för hand med stöd av gps-rutten såvida spåren inte följer en stig för då byter man stigsymbolen till smalspårssymbolen. Skidorienteringsanpassning av kartan görs enligt IOF s regler Anpassningen av kartan görs förslagsvis när spårsystemet är uppkört första gången. Anpassningen innebär bland annat att alla typer av sankmark ändras till symbol 310 (diffus sankmark), att endast 406 (ljusaste gröna) används för alla typer av tätare vegetation än vit skog och att alla detaljer som döljs av snön tas bort exempelvis stigar, surdrag, tvåstrecksmyrar och utvald stenig mark. Skidorienteringskartan blir, liksom den vanliga kartan, mer lättläst ju färre detaljer den innehåller. Spårsystemet och höjdkurvorna är det viktigaste. Branter ska vara kvar liksom diken, blockterräng och framkomlighetsbegränsande stenig mark. Även beståndsgränser, byggnader, master, stora stenar, punkthöjder och annat som kan tjäna som inläsningspunkter ska vara kvar.

8 8 När spårsystemet definitivt är fastställt läggs styrpunkter (roterade fyrkanten) i alla smalspårskorsningar så att dessa blir tydliga. Finjusteringar görs också så att kartan tydligt visar hur spårkorsningarna ser ut i terrängen. Komplettera vid behov spårsymbolerna med en vit mask/avskärmning så syns spåren mycket bättre mot en färgad bakgrund. För varje grön spårsymbol, högerklicka och välj Redigera Avskärmning. Välj därefter exempelvis Vit för grön och välj lämplig bredd. Se till att Vit för grön ligger omedelbart nedanför Grön för SkidOL i färgtabellen. Karta - Färger markera önskad färg och flytta med pilarna. Nedanför finns 2 bilder som visar hur karta och spårsystem förändras då kartan anpassas för skidorientering och spårsystemet förtydligas. Skalan i detta exempel är 1: I den första bilden är spåren ritade utan ytterligare åtgärd. I bild nr två har flera olika tecken för sankmark ersatts med 310 diffus sankmark och kantlinjen runt tjärnarna och gölarna tagits bort. Tre mellangröna ytor är ändrade till 406. Stigar och stenar är borttagna (stenarna är relativt små och snötäcket är djupt i detta fiktiva exempel). Styrpunkter har lagts i alla spårkorsningar. Korta smalspår har bytts till varianten kort smalspår på några ställen i mitten av kartans nedre halva ses nödvändigheten av detta på tre ställen. Vit mask har lagts bakom spåren. Nu är det dags att göra en kartfil för varje kartskala som ska användas. Skala 1: behålls hela tiden och rätt skala på den utskrivna kartan fås genom att vid utskriften ange utskriftsskala. För alla kartskalor är det en fördel om ett lämpligt stort kartutsnitt skapas. Det går då åt mindre färg vid utskrifterna och kartan blir mer lättläst när det finns vita ytor på papperet istället för att kartan fyller hela papperet. Välj ett linjeobjekt exempelvis höjdkurva eller stödkurva och rita med rak-linje-verktyget ett

9 9 lämpligt stort kartutsnitt som täcker hela eller med god marginal den del av spårsystemet som används. Gör kartutsnittet genom Karta Exportera kartutsnitt och markera Använd valt objekt samt välj om du vill ha med linjen eller inte. För skala 1: ska kartsymbolerna förstoras 1,2 gånger och för skala 1: ,5 gånger. Spårsymbolerna däremot ska ha samma bredd i 1:15 000, 1: och 1: För 1:7 500 ska kartsymbolerna förstoras 1,5 gånger och spårsymbolerna 1,33 gånger. För 1:5 000 ska både kartsymboler och spårsymboler förstoras 1,5 gånger. Avståndet mellan meridianerna ska enligt reglerna vara 50 mm för alla skalor så meridianerna behöver ändras i alla skalor utom 1: där avståndet redan är 50 mm. Man kan även vid mindre tävlingar låta meridianerna vara som de är i orginalkartan. Skala 1:10 000: Gör en kopia av filen Tävlingskarta15000 och kalla den Karta10000.ocd. Förminska därefter alla gröna spårsymboler till 67 %. Markera alla spårsymboler högerklicka välj Förstora/Förminska ange 67 %. Vid utskrift i skala 1: får nu alla spår rätt bredd (samma som i skala 1:15 000) och alla andra kartsymboler förstoras 1,5 gånger som de ska enligt reglerna. Byt ut alla smalspår som är så korta att de är svåra att se till symbolen kort smalspår som du tidigare skapade. Gör ett lämpligt stort kartutsnitt enligt ovan. Skydda gärna alla symboler för att inte riskera oavsiktliga ändringar i kartan. Markera alla symboler högerklicka välj Skydda. Skala 1:12 500: Gör en kopia av filen Tävlingskarta15000 och kalla den Karta12500.ocd. Förminska alla gröna spårsymboler till 83 %. Kartsymbolerna förstoras 1,2 gånger vid utskriften - som de ska och spårsymbolerna behåller sin bredd. Byt ut eventuella smalspår som är alltför korta till symbolen kort smalspår. Detta behöver göras även i filen Karta15000 som är en kopia av Tävlingskarta Gör ett kartutsnitt och välj gärna att skydda symbolerna. Skala 1:7 500: Gör en kopia av filen Tävlingskarta15000 och kalla den Karta7500.ocd. Förminska kartsymbolerna till 75 % vilket gör att de vid utskriften blir förstorade 1,5 gånger. Spårsymbolerna förminskas till 67 % och blir då vid utskriften förstorade 1,33 gånger. Byt ut eventuella smalspår som är alltför korta till symbolen kort smalspår. Gör ett kartutsnitt och välj gärna att skydda symbolerna.

10 10 Skala 1:5 000: Gör en kopia av filen Tävlingskarta15000 och kalla den Karta5000.ocd. Förminska både kartsymboler och spårsymboler till 50 % vilket gör att båda blir förstorade 1,5 gånger vid utskriften. Byt ut eventuella smalspår som är alltför korta till symbolen kort smalspår. Gör ett kartutsnitt och välj att skydda symbolerna om du vill. Banläggning Banläggningen görs skala 1: oavsett vilka kartskalor som används i tävlingen. Det finns fördelar med att all banläggning sker i en och samma banläggningsfil. I OCAD väljs Arkiv Nytt Banläggning Course setting ski ocd Kontrollera att banläggningsfilen är georefererad enligt SWEREF 99 TM. Karta Ange skala och referenssystem. Markera Markkoordinater, välj Referenssystem Sweden och Zon SWEREF 99 TM. Öppna Tävlingskarta15000 som bakgrundsbild om skalorna 1: och 1: ska användas annars är det lättare att ha Karta10000 som bakgrundsbild. Välj Ny förskjutning. Du arbetar alltså än så länge med två filer en kartfil med spårsystemet och en banläggningsfil. Om Karta10000 väljs som bakgrundsbild så förminska alla banläggningssymboler till 67 % i detta skede så blir symbol-storleken rätt i skala 1: För skalorna 1:7 500 och 1:5 000 däremot kommer storleken på bansymbolerna senare att behöva ändras. Som framgår längre fram skapas senare i banläggningsarbetet en banläggningsfil för varje kartskala och tävlingskartor för utskrift skapas genom att rätt kartfil importeras

11 11 till respektive banläggningsfil. Observera att skalan hela tiden är 1: i såväl kartfil som banläggningsfil. Bestäm hur många banor som behövs och vilka klasser som ska ha respektive bana. Koppla lämplig bana till varje klass på vanligt sätt. Skapa inte fler banor än nödvändigt speciellt inte vid mindre tävlingar. Ju färre banor desto lättare är det att skapa bra banor. Ha en utskrift av spårsystemet i handen så blir banläggningen bättre än om du enbart tittar på skärmen. Man kan så klart jobba med banläggningen på olika sätt här beskrivs först ett sätt och därefter ytterligare ett sätt. Börja med att först göra skisser med ett antal tänkbara sträckor för att komma fram till hur tävlingsområdet ska disponeras på optimalt sätt och var start och mål bäst ska placeras. Låt detta moment ta tid (om den tiden finns), fundera fram och tillbaka och diskutera gärna med andra. Förutsättningarna för bra banor är ett bra spårsystem och att man hittar det optimala sättet att utnyttja spårsystemet. Konstruera därefter Bana 1 (den längsta banan) och anteckna bra sträckor allteftersom du hittar sådana (såväl i Bana 1 som i gafflingsalternativ) så att du kommer ihåg att återanvända dessa sträckor i andra banor. En bra sträcka innehåller minst två realistiska vägval varav ett gärna får vara bättre än de övriga förutsatt det låter sig göras utan att alla tävlande tar samma vägval. Enkla korta sträckor behövs oftast för att binda ihop intressanta sträckor. Alla sträckor på en bana kan inte vara intressanta men flertalet sträckor på varje bana bör ha alternativa åkvägar och några bör vara intressanta vägvalssträckor. Undvik kontroller i smala, branta utförslöpor (såvida inte SIAC eller EmiTag används) och beakta att det måste vara minst en spårkorsning mellan två kontroller såvida inte avståndet mellan kontrollerna är tillräckligt långt - minst 100 m och gärna längre. Gör en kopia av Bana 1 och döp den till Bana 2. Gör den avkortning av banan och de ändringar av sträckor som behövs för att få rätt banlängd och tillräckligt stor skillnad mot Bana 1. Anteckna på nytt de nya intressanta sträckor som du hittar för senare återanvändning. Gör en kopia av Bana 2 när den är klar och döp den till Bana 3 och fortsätt på så sätt tills du har de banor som du behöver. På detta sätt blir banläggningen stråkbanläggning, något som har flera fördelar framför alternativet kors-och tvärs-banläggning. Ofta är det också lämpligt att konstruera den kortaste banan och därefter kopiera den och utöka och förändra till den näst kortaste banan o s v. Både uppifrån och nerifrån alltså. Ett annat ofta användbart alternativ i banläggningen, speciellt vid mindre arrangemang i ett litet område, är att skapa exempelvis tre olika banor/slingor som via varvning och kartbyten kombineras på olika sätt för att skapa banor av lämpliga längder.

12 12 Kartbyte Ett alternativ i banläggningen är kartbyte, något som även kan göras som kartvändning, d v s banan har första och andra delen på vardera sidan av pappret. OBS att g papper krävs i så fall så att inte bansymbolerna lyser igenom pappret. Välj Banläggning Infoga banobjekt i banor. Välj Kartbyte och lägg in kartbytessymbolen där kartbytet/kartvändningen ska ske. Lägg därefter in direkt efter kartbytessymbolen ytterligare en startpunkt med samma position som sista kontrollen på första delen. Kartvändning är inte tillåtet vid internationella tävlingar men är ett enkelt sätt att få ut längre banlängder i ett mindre spårsystem. Bilderna nedan visar utskriftsfilerna i ett fiktivt exempel på en 4,4 km lång bana med kartbyte i ett begränsat spårsystem. Skalan är i detta exempel 1:7 500.

13 13 Spara en kopia av banfilen utan karta för att kunna lägga upp i Livelox. Skapa tävlingskartor för utskrift Slutresultatet ska bli du i en mapp kallad exempelvis Utskriftsfiler för varje klass har en kartfil med rätt skala och med klassbeteckning klar för utskrift eller för redigering om så skulle behövas. För skala 1: gör du en kopia av banfilen och döper den till Banor10000.ocd och minskar därefter storleken på alla bansymboler till 67 % (såvida du inte redan tidigare gjort detta) så blir de i rätt storlek vid utskrift i skala 1: Ta därefter bort bakgrundsbilden. Gå sedan till Karta Färger Tag bort alla färger utom Upper purple, White, All color separations och Lower purple.

14 14 Kontrollera att både karta och banläggningsfil är georefererade enligt SWEREF 99 TM. Importera därefter kartfilen Karta10000.ocd till banläggningsfilen Banor10000.ocd. Markera Använd mark-koordinater, markera Importera symboler och färger, markera Placera färgerna i botten av färgtabellen och tryck OK Flytta därefter färgerna i färgtabellen, Karta Färger, så att svart, All color separations ligger överst, därunder Upper purple sedan grönt för spåren och därunder Lower purple Då kommer ringarna och strecken mellan kontrollerna under det gröna medan pricken i ringen och siffrorna ligger ovanför det gröna spårsystemet. Kolla att allt ser bra ut. På detta sätt slipper man klippa i ringar och streck. (Enligt internationella reglerna: It is very important that the course overprint does not hide or interfere with the track symbols. Control circles and connecting lines must be cut to make the track system and other important map details readable. Control numbers and codes must be placed carefully to avoid hiding map features and tracks that are important for the competitor.) Exportera nu tävlingskartor för de klasser som ska ha skala 1: så får du en fil för varje klass färdig för utskrift - eller tillgänglig för redigering om så skulle behövas. Banläggning Exportera Exportera tävlingskartor och markera de klasser som ska ha skala 1: Samla alla filer, en per klass, i en mapp som kallas exempelvis Utskriftsfiler. För skalorna 1:7 500 och 1:5 000 skapas på motsvarande sätt en kopia av banläggningsfilen och döps till Banor7500.ocd respektive Banor5000.ocd varefter alla bansymboler minskas till 50 respektive 33 % av symbolstorleken i skala 1: Slutligen importeras till respektive banfil motsvarande kartfil, färgerna flyttas i färgtabellen enligt ovan, de tävlingsklasser som ska ha den kartskalan exporteras och sparas i mappen Utskriftsfiler.

15 15 För skalorna 1: och 1: skapas kopior av banläggningsfilen och döps till Banor15000 respektive Banor Vid skala 1: minskas alla bansymboler till 83%. Till respektive banfil importeras därefter motsvarande kartfil, färgerna flyttas i färgtabellen enligt ovan, valda tävlingsklasser exporteras och sparas i mappen Utskriftsfiler. Vid banor med många kontroller, flera korsande sträckor och många siffror i spårsystemet är det bättre att lägga kodsiffrorna i en rad vid sidan av istället för på vanligt sätt efter kontrollsiffran. Gör då som vid fotorientering med kontrollangivelse i lämplig storlek och lägg den så att enbart kontrollsiffror och kodsiffror syns på den utskrivna kartan. Skalan är 1:5 000 i detta exempel. Utskrifter Du väljer skala och skriver ut antingen en hel sida eller ett tillräckligt stort kartutsnitt. Endast A4 används vid skidorientering. Använd kartpapper 100 g/m² som ofta går att köpa för öre styck. Kartans läsbarhet blir bättre än med vanligt kopieringspapper, kartan blir lättare att sätta in i kartstället (kraftig blåst vid starten exempelvis) och vid kartvändning är alltså minst 100 g papper nödvändigt. (Internationella reglerna föreskriver papper minst 100 g/m² - Ski orienteering maps musts be printed on good, preferrably water-resistant paper weight g/m²)