Samrådsunderlag Edsån 2010

Transkript

1 Samrådsunderlag Edsån 2010 Underlag till ansökan om vattendom för restaurering av Edsån, sträckan väster om järnvägen

2 Innehållsförteckning Kontaktuppgifter 3 Projektledare 3 Övriga kontaktpersoner 3 Frågor, synpunkter och samrådsmöte 3 Inledning 4 Syfte och Mål 5 Grundläggande mål 6 Projektmål för Edsån 6 Vattenvård 6 Naturvärden 7 Landskapsbild 7 Kulturhistoria 7 Tillgänglighet 7 Planerade åtgärder som kräver vattendom 8 Nuläge 8 Genomförande 9 Miljöpåverkan 11 Anläggningsskede 11 Driftskede 12 Skyddsåtgärder 12 Angränsande åtgärder Våtmark Dagvattendamm Tillgänglighet 15 2

3 Kontaktuppgifter Projektledare Katarina Forslöw, Sollentuna Kommun/Oxunda Vattensamverkan Kommunledningskontoret Sollentuna Tel Övriga kontaktpersoner Rikard Dahlén, Naturvårdschef, Sollentuna kommun Tel Nils Odén, Stadsträdgårdsmästare, Upplands Väsby kommun Tel Maria Svanholm, Natur- och vattenvårdssamordnare, Upplands Väsby kommun Tel Frågor, synpunkter och samrådsmöte Samråd hålls mellan den 28 september och 22:a oktober och det finns möjlighet att lämna synpunkter under hela perioden. Ett samrådsmöte ordnas den 13:e oktober 2010 (se separat inbjudan). På samrådsmötet ges information om projektet, framförallt den del som kräver vattendom (meandring). Skriftliga samrådssynpunkter skickas per brev eller e-postas till: Sollentuna kommun Sollentuna E-post: Märk med: Dnr 2010/155 KS.442 3

4 Inledning Edsån utgör gräns mellan Upplands Väsby och Sollentuna kommuner. Ån är omgiven av jordbruksmark i norr och bebyggelse, centrumområden och naturmark i söder. Edsån ingår i ett markavvattningsföretag, Norrvikens, Eds- och Oxunda sjöars sänkningsbolag, från 1852 och har grävts ur och rätats ut. Edsån var innan den grävdes om ett slingrande vattendrag omgivet av våtmarker. Enligt avtal från år 1988 har Sollentuna och Upplands Väsby kommuner övertagit underhållsansvaret för markavvattningsföretaget och ingående diken. Bild 1. Edsåns nuvarande lopp mellan Norrviken och Edssjön Edsåns lopp är idag i sin helhet uträtat och ån rensas regelbundet (enligt ett rensningsåtagande mellan Sollentuna och Upplands Väsby kommuner). Fosfor- och kvävehalterna i ån är höga. Potentiella källor till de höga närsalthalterna är omkringliggande jordbruk, dagvattenutsläpp samt koloniträdgårdar inom åns eget avrinningsområde. Uppströms liggande avrinningsområde påverkar också i hög grad vattenkvaliteten i Edsån. Rensningarna i ån har ofta utförts ovarsamt. Åslänterna är därför branta och erosionskänsliga och beskuggningen bristfällig på grund av att träd utmed ån har fällts i samband med rensningarna. I ån finns sex av Sveriges åtta stormusselarter, varav fyra är sällsynta och en är rödlistad (flat dammussla). Ån utgör mycket värdefull lekplats för den rödlistade fisken asp. Våtmarken vid inloppet till Edssjön, där Edsån sammanflödar med Vibyån har ett mycket högt naturvärde och hyser ett rikt fågelliv. 4

5 Bild 2. Asp (aspius aspius) Sollentuna och Upplands Väsby kommuner har i samarbete med markägaren på Antuna gård startat ett projekt i syfte att förbättra miljön i och kring Edsån, Eds årum. Projektet drivs via Oxunda Vattensamverkan. Oxunda Vattensamverkan är ett mellankommunalt samarbete runt vattenvården inom Oxundaåns avrinningsområde. Medverkande kommuner i samverkan är Upplands Väsby, Sigtuna, Vallentuna, Täby och Sollentuna. Samverkan bedrivs utifrån av respektive kommunstyrelse antagna samverkansavtal och handlingsprogram. I projektet kring Edsån ingår att: återskapa ett naturligt slingrande vattendrag (meandring) anlägga en våtmark i anslutning till befintlig våtmark vid utloppet till Edssjön anlägga vattenrening i dagvattentillflöden till ån öka tillgängligheten för boende och besökare Syfte och mål Vattenkvaliteten ska förbättras och de naturvetenskapliga värdena kring Edsån ska säkerställas samtidigt som landskapsmässiga och kulturhistoriska värden lyfts fram och hela vattenstråket görs tillgängligt för kringboende och besökare. De planerade åtgärderna för Edsåns lopp och intilliggande markområden syftar till att skapa en miljö i och kring Edsån med strukturer, funktioner och artsammansättning motsvarande ett mer naturligt, men kulturpåverkat vattendrag av liknande storlek och karaktär. Förhoppningen är att skapa bättre förutsättningar för självrening och för biologisk mångfald genom ökad variation såsom meandring, beskuggning, varierande djup och bottensubstrat. Särskild hänsyn kommer att tas till Edsåns musselbestånd och att den rödlistade fisken asp leker i området (se bild 2). Resultatet av planerad omläggning av åfåran kommer att skilja sig från hur ån har sett ut historiskt sett, då avsikten inte är att återskapa hur vattendraget löpt vid viss tidsperiod. Målet är en varierad och rik vattenbiotop som utgör en attraktiv del av kulturlandskapet med kvaliteter för den biologiska mångfalden och för friluftslivet. 5

6 Bild 3. Edsån idag. Grundläggande mål Den 16 december 2009 fastställdes åtgärdsprogram och förvaltningsplan samt miljökvalitetsnormer för alla yt- och grundvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. Besluten är fattade med stöd av EU:s ramdirektiv för vatten och förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Det grundläggande målet för vatten är att god vattenstatus ska uppnås år 2015, utom i de vattenförekomster som har medgetts förlängd tidsfrist. För Edsån har en förlängd tidsfrist till 2021 bedömts vara rimlig för att klara god ekologisk status. God kemisk status ska däremot klaras till Oxunda Vattensamverkan har antagit en rad delmål för att uppnå miljökvalitetsmålen och andra mål för vattenvården: minska utsläppen av kväve och fosfor med > 25 % inom år (till 2015) restaurera och återställa förorenade sjöar och vattendrag förbättra biologisk mångfald bevara och/eller förbättra natur- och kulturvärden samla och sprida kunskap Projektmål för Edsån Vattenvård Edsån är idag belastad av höga halter näringsämnen, dels från Norrviken uppströms men även från samhället genom dagvatten och från jordbruksmarken inom åns eget avrinningsområde. Ett av syftena med restaureringen är att öka åns yta och volym för att få längre uppehållstid och större variation vilket bidrar till bättre rening av vattnet. Mål; Belastningen av näringsämnen till ån ska minska med minst 25 % fram till

7 Naturvärden Edsån har stora kvaliteter när det gäller biologisk mångfald, bland annat med hänsyn till förekomsten av fiskarterna asp och nissöga samt sex av åtta svenska stormusselarter. Två lekplatser för asp finns i åns övre lopp. Våtmarkerna runt Edsåns utlopp i Edssjön utgör artrika fågelbiotoper av regionalt intresse. Mål; Förstärka och förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald i vattenområdet (meandring, beskuggning, variationsrika bottnar etc). Bredda artdiversiteten i fågelfaunan och lägre fauna genom etablering av våtmarker i det öppna jordbrukslandskapet. Landskapsbild Landskapet norr om ån består av öppen, flack åker- och betesmark som ger ett ensidigt intryck. I samband med restaureringsarbetena finns möjlighet att skapa ett mer böljande och omväxlande landskap med hjälp av överskottsmassor. Genom att skapa ett meandrande lopp genom landskapet skapas ett nytt och mer tilltalande landskap runt ån. Mål; Förbättra landskapets estetiska och ekologiska kvaliteter. Kulturhistoria Trakten kring Edssjön och Edsån har gamla anor som kulturlandskap. Redan under järnåldern, (500 år f. Kr 1050 år e. Kr) började bygden befolkas. Bygden hade ett gynnsamt läge mellan Sigtuna och skärgården. Stråket Norrviken Edssjön Mälaren, var särskilt under vikingatiden ( e. Kr) en viktig handelsled. Gårdsnamn med ändelser som by eller inge har sitt ursprung från slutet av järnåldern, t.ex. Edsby och Bisslinge. Under stormaktstiden på 1600-talet bildades herrgårdar och säterier av adeln vilket blev början på en ny kultur vilken har satt en stark prägel på området. Mål; Uppmärksamma det kulturhistoriskt intressanta landskapet som varit odlat i mer än tusen år med gårdar som Bisslinge och Antuna vilkas marker ansluter till Edsån och Edssjön. Tillgänglighet Området norr om ån är relativt otillgängligt och delvis bullerstört genom stambanan som korsar Edsån vid Rotebro. Ån utgör idag en barriär för friluftslivet. På södra sidan mot villabebyggelsen i Rotebro finns idag ett system av gångstigar som nyttjas av de närboende. Samtidigt som restaureringen tar sikte på att lyfta fram naturvetenskapliga och kulturella värden är det av största vikt att göra området mer tillgängligt och attraktivt för besökare. Att öka tillgängligheten innebär samtidigt en möjlighet att sprida information och kunskaper om området och dess kvaliteter i olika avseenden. Projektet är tänkt att knyta samman det upplevelsestråk som skapats i området kring Svartinge/Bisslinge och golfbanorna utmed Vibyån söderut mot Järvafältets naturreservat och norrut mot centrala Upplands Väsby. Mål; Öka tillgängligheten till området för boende och besökare. Ge möjlighet till nord-sydlig passage med broövergångar. Ge besökare kunskap om områdets kvaliteter genom olika informationsinsatser. 7

8 Planerade åtgärder som kräver vattendom Grävning i vattenområde och andra åtgärder som syftar till att förändra vattnets djup eller läge samt uppförande av anläggningar i vattenområden är vattenverksamhet som enligt miljöbalken kräver tillstånd från Miljödomstolen. Samrådet 28 september till 22 oktober är en del i tillståndsprocessen. Tre delar i projektet omfattas av tillstånd: 1. omgrävning av Edsåns lopp (meandring) 2. dämning 3. upphävande av markavvattningsföretaget på aktuell delsträcka alternativt uppdatering av avtal från 1988 mellan kommunerna och markavvattningsföretaget på delsträckan En viktig förutsättning för att få bedriva vattenverksamhet är rådighet över marken. Det vill säga att verksamhetsutövaren äger det område där verksamheten ska bedrivas eller har avtal med fastighetsägaren om att verksamheten får utföras. I detta fall ska avtal skrivas mellan Sollentuna kommun som äger marken på södra sidan av ån och markägaren på Antuna Gård. För att upphäva markavvattningsföretaget på berörd delsträcka behövs medgivande av berörda fastigheter, dvs. de fastigheter som ingår markavvattningsföretagets kostnadsfördelningslängd. Ett avtal mellan kommunerna och markavvattningsföretaget finns för aktuell delsträcka. I dagsläget är det oklart vilken juridisk status detta avtal har. Om det krävs kommer ett särskilt samråd att hållas för upphävande av markavvattningsföretaget. Edsån omfattas på södra sidan av ån av strandskydd. Ansökan om dispens från strandskyddet kommer att upprättas innan byggstart. I anslutning till första meanderbågen finns en gammal jordtipp (Sollentunasidan). Inför det fortsatta arbetet kring Edsån ska innehållet i tippen undersökas hösten Nuläge Ån har idag ett helt uträtat lopp med branta och i viss mån erosionskänsliga åslänter vilket gör att ån har karaktären av ett större djupt dike vars vattenyta inte upplevs förrän man kommer helt nära ån (se bild 3 och 4). Ån saknar idag gångförbindelser mellan norra och södra sidan och utgör därför ett hinder för friluftslivet. Norr om ån breder jordbrukslandskapet ut sig och söder om ån ligger Rotebro villasamhälle. Bild 4. Edsåns uträtade lopp 8

9 Genomförande Det centrala partiet av åsträckan, en sträcka om ca 580 m kommer att omformas till ett meandrande lopp med 8 meanderslingor. Den nya åsträckan kommer efter omläggning vara ca 1160 m lång vilket innebär att ån får en dubbelt så lång sträckning. Tre av meandringarna utgörs av översvämningsområden vid högvattenflöden. Dessa våtmarker kommer att ha areorna 4000, 3000 respektive 1700 kvm. Medelvattendjup i dem under högvatten beräknas bli ca 0,95 m. I våtmarkerna sparas häckningsöar (se skiss 1). Varje våtmark är bitvis omgärdad av förhållandevis branta slänter, 1: 1,5, där avsikten är att i vissa solexponerade lägen ersätta befintliga leror med andra material, t.ex. block, grus, finsand mm. Jordmassorna, exklusive matjorden, som uppstår vid grävningen av meandringarna transporteras till stora delar över till åns södra sida, där de läggs upp som en långsträckt höjdrygg. Denna höjdrygg planteras med ädellövträd, främst skogslind, skogsek, fågelbär och ask. Utmed höjdryggen anläggs ett gångstråk där människor kan vandra i skuggan under träden och samtidigt ha utblick över ett varierat ålandskap och de intilliggande solbelysta våtängarna med sitt rika fågelliv. Träden skuggar meanderbågarnas södra delar medan meandringarna som sträcker sig norrut tillsammans med våtmarkerna blir helt solexponerade. Denna variation gynnar olika biologiska och kemiska funktioner i vattnet så som nedbrytning av föroreningar, näringsupptag m.m. Variationen i livsmiljö ger även ökad förutsättning för biologisk mångfald både i vattnet och på land. Gång- och cykelväg Dämme Gång- och cykelväg Skiss 1. Förslag till gestaltning av Edsån och omgivande mark. Ett dämme placeras under bron vid slutet på sista meanderbågen. (Nils Odén, Skiss Eds årum 23/5-09) 9

10 Planeringen av grävarbetena görs så att störningar på vattenlivet minimeras. Arbetet kommer att delas upp i fyra etapper: Etapp 1. Meanderbågarna grävs vid sidan av befintlig åfåra Schakt av meanderbågarna genomförs november 2011 mars 2012 under förutsättning att vattendom meddelats. Schakter och fyllningar avslutas ett par meter innan de når kontakt med nuvarande åfåra. Matjorden återförs till botten och slänter i de nya meanderbågarna så att den naturliga floran kan etablera sig under en säsong, april aug Etapp 2. Meanderbågarna öppnas mot öster (uppströms) I september 2012 bortschaktas de kvarvarande massorna vid varje meanderbåges östliga anslutning till den nuvarande åfåran. Vattnet tillåts strömma in i meanderbågarna men inte strömma igenom. På detta sätt möjliggörs en naturlig invandring av både flora och fauna - av de arter som kan etablera sig i vattnet. Samtidigt erhålls ett erosionsskydd, genomrotning av vass, kaveldun och andra gräs, inför det kommande öppnandet av meanderbågarna för strömmande vatten. Etapp 3. Meanderbågarna öppnas mot väster (nedströms) I juli-aug 2013 öppnas meanderbågarna för strömmande vatten, dvs de återstående två metrarna jord avlägsnas i varje meanderbåges västra del. Detta kommer att generera en viss grumling av vattnet, men den bedöms som marginell om den genomförs från meanderbågen och ut mot den ursprungliga åfåran. Samtidigt tillsluts den nuvarande åfårans inlopp på varje punkt där den korsar den nya meandrande åfåran. Ett visst undertryck kommer rimligtvis att uppstå i varje sådan avsnörpt del av den ursprungliga åfåran, vilket eventuellt kommer att stimulera musslor mfl bottenlevande djur att förflytta sig nedför tryckströmmen, ner mot det nya rinnande vattnet. Etapp 4. Den gamla åfåran fylls igen I okt dec 2013 genomförs slutligen en harvning av botten av den ursprungliga åfåran. Detta genomförs med grävmaskin och lämplig skopa så att kvarvarande musselfauna m.m. överförs rent mekaniskt till den nya åfåran. Därefter fylls den ursprungliga åfåran igen med massor från tidigare schakt. Före och efter den bearbetade sträckan förändras ån endast så att bottenmaterialet förbättras, bland annat för aspens lek, på vissa sträckor. En mycket försiktig dämning, egentligen en tillstrypning i sidled, anläggs i anslutning till gångbron över ån (se Skiss 1). Bottenivån på + 1,40 bibehålls. Dämmets två luckor kan regleras exakt med hjälp av två vevar på broräcket (se Ritning 1). Dämmet är aldrig helt stängt, utan en öppning om minst 50x50cm är alltid öppen så att vattenlevande organismer kan ta sig förbi. Dämmet byggs under etapp 2 och så att vegetationen i de nya meanderbågarna kan etableras under rätt fuktighetsförhållanden. 10

11 Ritning 1. Dämningsanordning under bron (Nils Odén, dämme Edsån 23/5-10) Miljöpåverkan De planerade åtgärderna vid Edsån innebär bland annat att de biologiska värdena bevaras och utvecklas, att tillgängligheten till området ökar samt att förutsättningarna för en ökad rening av vattnet ökar på åsträckan. Nedan följer en första bedömning av miljökonsekvenserna av åtgärderna. Till ansökan om vattendom upprättas en fullständig miljökonsekvensbeskrivning. För samtliga av de planerade åtgärderna bedöms den negativa miljöpåverkan från grumling, buller och andra typer av störningar från arbetsfordon och maskiner vara begränsad till anläggningsskedet. Dessa störningar kan påverka närboende samt växt- och djurliv lokalt under en begränsad tid. Anläggningsskede Växt- och djurliv Föreslagen etappindelning för arbetets genomförande bidrar till att minska påverkan på växtoch djurliv genom att metoden minimerar risken för grumling och möjliggör en tillfredställande etablering av vegetation i den nya åfåran. En viss grumling kan dock uppstå men konsekvenserna av denna bedöms som kortvarig och av lokal karaktär. Tillgänglighet Tillgängligheten till ån under byggtiden kommer att minska för de närboende. Befintligt gångstråk utmed åns södra sida (Sollentuna) flyttas under byggtiden (ca 2 år) söderut för att sedan flyttas tillbaka i direkt anslutning till ån. Landskapsbild Landskapsbilden kommer under byggtiden att påverkas genom att jordmassor flyttas och förvaras inom området. 11

12 Driftskede Växt och djurliv Det biologiska mångfalden i och i anslutning till ån förväntas öka genom att årummet ges en mer varierad miljö, bland annat med en ökad beskuggning av vattendraget och en varierad struktur i flödes-, slänt- och bottenförhållanden. Restaureringen av Edsån bidrar även till en bättre vattenkvalitet genom att förutsättningarna för en ökad vattenrening förbättras. Tillgänglighet Gång- och cykelvägarna förbinder Rotebro i Sollentuna kommun med Antuna gård i Upplands Väsby kommun. Genom anläggandet av bron över Edsån blir det möjligt att vandra/cykla hela vägen från Rosersberg till Järvafältet! Landskapsbild Befintlig vegetation utmed södra sidan av ån kommer delvis att försvinna där de framtida meanderbågarna tar form. Ny ädellövskog kommer att planteras utmed de nyskapade slänterna utmed åns södra sida. Även mer öppna brynzoner och gläntor utmed strandzonen kommer att skapas. Resultatet kommer bli en mer varierad åsträcka. Den löpande skötseln ska bibehålla och utveckla variationen i landskapet. Landskapet på båda sidor närmast ån kommer med planerad åtgärd få en större variation med hänsyn till höjder. Dagens platta landskap på den norra sidan kommer att bli mer levande. Skyddsåtgärder Föreslagen etappindelning för arbetets genomförande bidrar till att minska påverkan på växtoch djurliv genom att metoden minimerar risken för grumling och möjliggör en tillfredställande etablering av vegetation och bottenfauna i den nya åfåran. Grävarbetena planeras att ske under vinterhalvåret för att minimera inverkan på djur- och växtliv. Planerade åtgärder ska ske vid låga vattenflöden. Om höga vattenflöden inträffar under perioden kommer hänsyn tas till detta. Mellan etapp 3 och 4 görs en inventering av biologiska innehållet i både ny åfåra och befintlig åfåra för att försäkra sig om att etableringen i den nya åfåran har fungerat tillfredställande. Grävarbeten ska i så stor utsträckning som möjligt utföras från den norra sidan (Upplands Väsby) för att undvika störning på friluftsliv och vegetation på åns södra sida. Befintligt gångstråk utmed åns södra sida (Sollentuna) flyttas under byggtiden (ca 2 år) söderut för att sedan flyttas tillbaka i direkt anslutning till ån. Nedslagning av spont i samband med bygge av dämme ska ske på tider då det är en liten risk för störning av de nära boende. Arbetet ska till största del utföras under vinterhalvåret. Uppställning och användande av fordon på arbetsområdet kommer att ske med hänsyn till risk för läckage av miljöfarliga ämnen till mark eller vatten. 12

13 Angränsande åtgärder (ingår ej i ansökan om vattendom) Projektet kring Edsån i sin helhet berör flera aspekter såsom; vattenrening, biologisk mångfald, kulturvärden och tillgänglighet. Följande åtgärder planeras men kräver inte vattendom enligt miljöbalken: 1. Våtmark 2. Dagvattendamm 3. Tillgänglighet 1. Våtmark Syfte Norr om Edsån, strax öster om utloppet till Edsjön, anläggs en våtmark på ett område på cirka 4 hektar. Våtmarken ska omhänderta dikesvatten från åkerdiken norr om Edsån som tidigare gick direkt ut i ån. Skiss 2. Eds våtmark ((Nils Odén, Skiss Eds årum 23/5-09) En grund öppen våtmark med varierande vattennivå gynnar den biologiska mångfalden samtidigt som den naturliga reningen av näringsämnen ges goda förutsättningar. Våtmarken bidrar också till en ökad variation i jordbrukslandskapet och kommer att bli ett attraktivt besöksmål i området. 13

14 Nuläget De lägre delarna av jordbruksmarken norr om Edsån har tidigare används som betesmark för hästar. Vid höga flöden i Edsån bildas grunda våtängar närmast Edsån. Åtgärder Det mesta av det åkervatten som tidigare letts ut genom öppet rakt dike ut i ån samlas nu i en sedimentationsdamm och leds sedan vidare genom ett flackt meandrande dike som slutligen mynnar ut i den befintliga våtmarken i anslutning till Edsåns utlopp i Edssjön. Den nya våtmarkens bottennivå ligger mellan +2,8 och +2,7 möh, medan befintlig mark lutar från +3,68 till +2,75 möh. I våtmarken har sparats sju upphöjningar, som kan fungera som häckningsöar. Våtmarken skall betas med nötkreatur från högsommaren och framåt, för att förhindra igenväxning med vass och kaveldun. Våtmarken färdigställs under Dagvattendamm Syfte Huvudsyftet är att åtgärda ett av de större dagvattenutsläppen till Edsån som kommer från omgivande samhälle. Edsån är idag förorenad dels av näringsrikt vatten från Norrviken uppströms och dels av dagvatten från bebyggda ytor och från omgivande jordbruksmark. Nuläge Dagvatten från samhället Rotebro leds orenat via dagvattenledningar som mynnar i Edsån. Dagvattnet från vägar, bebyggelse och centrumområden står för 40 % av kvävebelastningen och ca 60 % av fosforbelastningen till Edsån räknat från åns eget avrinningsområde. Åtgärder I projektet ingår att rena det mest förorenade dagvattnet från Rotebro. Den största dagvattenledningen som avvattnar ett 70 hektar stort område med bl.a centrumområden och större vägar, mynnar vid järnvägskorsningen. Dagvattendammen byggs söder om ån intill den plats där Edsån korsas av järnvägen. Reningsanläggning består av fångdamm, översilning och efterpolering. Anläggningen ska avskilja partikelbunden fosfor och tungmetaller samt öka den biologiska reningen av kväve och fosfor innan dagvattnet rinner ut i ån. Dagvattenanläggningen byggs under Bild 5. Exempel på dagvattendamm, Torparängen vid Norrviken. 14

15 3. Tillgänglighet Syfte Syftet är att öka tillgängligheten till området och att göra området mer tillgängligt och attraktivt för besökare. Tanken är att knyta samman det upplevelsestråk som skapats i området kring Svartinge/Bisslinge och golfbanorna utmed Vibyån söderut mot Järvafältets naturreservat och norrut mot centrala Upplands Väsby. Nuläge Ån utgör idag en barriär för friluftslivet. På södra sidan mot villabebyggelsen i Rotebro finns idag ett system av gångstigar som nyttjas av de närboende. Åtgärder Allén från Antuna förlängs ner till ån och en bro byggs över Edsån. Bron blir centralpunkt i det nya promenadstråket och utgör en ny förbindelse för friluftslivet mellan Sollentuna och Upplands Väsby kommuner. Vägen fortsätter söderut till Holmbodavägen. En gång- och cykelväg planeras på åns södra sida från bron fram till järnvägskorsningen i öster och ansluter till befintlig gång- och cykelväg vid Åvägen. Stigen västerut från nya bron sett, förblir en stig som idag. En ny mindre gångbro byggs över Vibyån. Vid denna plats kan en enkel utsiktsplattform byggas. Arbetet med tillgänglighetsåtgärder pågår under hela projekttiden. 15