Projektplan. Kultur och hälsa en framtida rehabiliteringsmodell? Bakgrund
|
|
- Karin Svensson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 2
3 Kompetenscenter för hälsa Ann-Sophie Hansson Projektplan Kultur och hälsa en framtida rehabiliteringsmodell? Det övergripande nationella målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. I Landstingsplanen anges sex målområden, där området En god och jämlik hälsa, har som övergripande mål att utveckla en hälsofrämjande hälso- och sjukvård som ett led i landstingets bidrag till folkhälsopolitiken i Västmanland. Det innebär att både det förebyggande och det sjukvårdande arbetet som landstinget utför ska ha invånarnas ökade hälsa som mål. Bakgrund Att det finns ett tydligt samband mellan kultur och hälsa har påvisats i ett flertal forskningsprojekt särskilt i samband med rehabilitering och inom äldreomsorgen. Musik, dans och konst har visats höja livskvaliteten och stärka hälsan. Detta har uppmärksammats i regeringens proposition Mål för folkhälsan redan 2002 (Prop. 2002/03:35), där kulturens betydelse för folkhälsan betonades ur två olika aspekter. Dels med betoning på att individens upplevelser eller utövande av kultur anses kunna öka välbefinnandet, dels att kulturen i sig anses kunna utveckla individen och öka delaktighet och inflytande i samhället. Statens kulturråd har i sin rapport om Strategi för arbetet med kultur och folkhälsa (Statens kulturråd, dnr KUR 2005/2622) fört fram att kulturaktiviteter både kan förebygga och minska ohälsa genom att erbjuda upplevelser, insikt, delaktighet och inflytande i samhället samt att stimulera till utveckling av människors kapaciteter. Se även Kultur för hälsa - en exempelsamling från forskning och praktik. Statens Folkhälsoinstitut (2005). I denna exempelsamling finns referenser, både svenska och internationella till en rad vetenskapliga studier om kulturens bidrag till hälsa. Folkhälsoinstitutet har i sin skrift Den nya folkhälsopolitiken (Gunnar Ågren, Statens folkhälsoinstitut 2003:57), fokuserat kulturens roll när det gäller individens delaktighet och inflytande i samhället, vilket i sin tur är ett av de elva målområdena för folkhälsoarbetet. Sammanfattningsvis finns i den nya folkhälsopolitiken en tydlig betoning på kulturens betydelse när det gäller utveckling av individens förmågor och att stärka individen i samhället. Från forskningen om hälsans bestämningsfaktorer har visats att just möjligheter till egen utveckling, delaktighet och möjligheter att kunna påverka sin livssituation har samband med upplevelser av välbefinnande och god hälsa. Trots att kulturens effekter på hälsa och välbefinnande har utvärderats i flera olika studier så vet man inte riktigt om kultur kan anses vara en bestämningsfaktor för hälsa. Töres Theorell, professor vid Institutet för Psykosocial Medicin, Karolinska Institutet, menar att man inte i dag vet om det är kulturen i sig som har haft effekt eller om det är det sociala sammanhanget vid kulturaktiviteter som ger bättre hälsa. Mer evidens är därför önskvärt för att få en mer påtaglig vetenskaplig evidens för sambanden. 3
4 I den kulturpolitiska propositionen Tid för kultur, som riksdagen antog den 16 december 2009, har Kultur och hälsa en framträdande roll. Kultur och hälsa är ett exempel på den så kallade aspektpolitik som förs fram i den nya kulturpolitiken, dvs att kulturen är en viktig del inom fler olika politikområden. Kultur har också instrumentella aspekter. En kommentar som kan beskriva aspektpolitik är, att andra politikområden bör lyfta in kulturen i sina mål för att aspektpolitiken inte ska bli verkningslös. Vad görs? Som en del i Landstinget Västmanlands arbete med en regional kulturstrategi anordnades seminariet Kulturens betydelse för hälsan under hösten Seminariet leddes av Gunnar Bjursell, professor i molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. Han redovisade resultat från olika internationella studier om kulturens hälsobringande effekter. Enligt professor Bjursell har bl.a. följande kulturinslag relevans för ett friskare liv: Dans bra mot Parkinson, (se t ex. The Neuroscience of Dance, Steven Brown & Lawrence M. Parson, Scientific American). Meditation bra mot stress, (t.ex. Kroese, A.J. Minska din stress med meditation, Natur&kultur 2008) Musik bra vid inlärning (t ex. efter stroke, The Lancet, vol. 371, March 1, 2008 & Nature, 17 March, 2005). Natur bra vid rehabilitering, (se t ex. The Cognitive Benefits of Interacting With Nature, Marc G. Berman, John Jonides & Stephen Kaplan, University of Michigan). En rad nystartade projekt i syfte att undersöka kulturens effekt på hälsa har inletts i Sverige. Vid Capio Citykliniken Söder i Helsingborg, har pilotprojektet Kultur på recept, påbörjats med syfte att undersöka om kultur kan vara ett medel för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro. Försöket ska pågå ett år och vara en pilot inom primärvården. Målgrupper är patienter med lätta och medelsvåra depressioner, stress, ångest, långvarig smärta i rygg, axlar, nacke eller med generaliserad smärta. Projektet finansieras med medel från såväl Region Skåne som staten. Landstinget har ansvar för hur kulturfrågor kan integreras i den regionala utvecklingen och tillväxten ur såväl social, miljömässig som ekonomisk dimension. Landstingets uppgift i samspelet är att leda den regionala processen med kartläggningar och strategier. Ett liknande projekt, med statlig finansiering har också inletts i Västerbottens läns landsting. Även inom kommuner, regioner och landsting pågår ett brett utvecklingsarbete kring hur konst och kultur kan komplettera traditionella metoder, i synnerhet inom vård och omsorg och inom folkhälsoarbetet. Det kan t.ex. gälla dans som en del i läkningsprocessen för unga med anorexia, dans och musik som kommunikationsmedel i vården av dementa, kulturupplevelser som smärtlindring eller konst och kultur som meningsskapande aktiviteter i äldreomsorgen. I det nordiska samarbetet har ett arbete påbörjats för att öka kunskapen inom fältet. Region Skåne har utsetts till samordnare på såväl nationell som nordisk nivå vad gäller kultur och hälsa. Syfte Mål Att genomföra en rehabiliteringsstudie för att undersöka om kulturinsatser (musik, teater och dans) kan påverka hälsan positivt hos långtidssjukskrivna personer med psykisk ohälsa (med diagnoser som t.ex. ångest och depression). Att undersöka om kulturinsatser har effekt på upplevd hälsa och rehabilitering hos personer med psykisk ohälsa Att i den mån positiva resultat erhålls, utveckla modell för hur kulturella insatser kan användas som en alternativ behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården för patienter med psykisk ohälsa. 4
5 Målgrupp Vuxna (18-64 år), inskrivna i Försäkringskassan och boendes inom Västerås kommun, sjukskrivna (>90dagar men <2år) med lättare psykiska diagnoser (undantag bipolär sjukdom). Intressenter Landstinget Västmanland, Västerås stad, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt företrädare för kulturlivet inom länet. Studiens resultat bör även vara av intresse för forskningen inom området hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård. Avgränsningar Projektorganisation Studien begränsas till gruppen vuxna i arbetsför ålder med psykisk ohälsa, långtidssjukskrivna >90 dagar i Västerås kommun. Den psykiska ohälsan har enligt både Liv & Hälsa undersökningarna och nationella rapporter om hälsoläget i landet ökat markant och i synnerhet bland unga vuxna och särskilt bland kvinnor. Vidare har länsstrategin formulerat som prioriterat mål att insatser bör göras för att minska den psykiska ohälsan i gruppen unga vuxna. Mot denna bakgrund finns goda skäl för att denna studie bör rikta sig till målgruppen vuxna med psykiska diagnoser som ångest, depression, utmattningssyndrom mfl. Projektledare utses av styrgruppen Styrgrupp Arbetet leds av en styrgrupp med representation enligt följande: Ann-Sophie Hansson, Kompetenscentrum för hälsa (KCH) Cecilia Åslund/Andreas Rosenblad, Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Lena Karlström, Ledningsstaben /Regionutveckling Christer Olsson, Ledningsstaben/Regionutveckling, sekr Expertgrupp Bo Simonsson, Kompetenscenter för hälsa Alf Uttermalm, Försäkringskassan Västerås Tuula Wallsten, Landstinget Västmanland Metod och genomförande Studien kommer genomföras under 2011 och inkludera ca 600 individer som är sjukskrivna för olika former av psykisk ohälsa, varav 300 individer utgör kontrollgrupp. Ett första urval av deltagare görs med hjälp av Försäkringskassan Västerås för att identifiera samtliga individer i Västerås kommun som är sjukskrivna för olika former av psykisk ohälsa, t ex depression, ångestsjukdomar, och utmattningsdepression. Baserat på denna information sker urval av deltagare i tre omgångar, fördelat kvartalsvis under året. Ett informationsbrev skickas till samtliga inom målgruppen med en inbjudan till informationsmöte om studien. Vid informationsmötet ombeds de potentiella deltagarna besvara ett kort screening-formulär, MadrS (Montgomery- Åsberg - Depression Rating Scale, Self-assessment 1979) 1 samt lämna intresseanmälan för medverkan i studien. Efter analys av resultatet från screeningen kommer individer med svårare psykiska besvär (>30 MadrS-poäng), de som lider av social fobi, och/eller har svårigheter att kommunicera i svenskt tal och skrift att exkluderas. De ca 200 deltagare som inkluderas vid varje urvalstillfälle kontaktas via telefon och post för medverkan. Om antalet inkluderbara individer överstiger 200 kommer ett randomiserat urval att 1 Montgomery, S. and M. Åsberg (1979). "A new depression scale designed to be sensitive to change." British Journal of Psychiatry 134:
6 ske. Inför varje inklusionsomgång kontrolleras urvalet från Försäkringskassan så att ingen individ kontaktas två gånger. Samtliga deltagare kontaktas därefter och ombeds fylla i ett frågeformulär om hälsostatus, sjukdomsbild och bakgrundsdata (baslinjeenkät). Deltagarna randomiseras sedan till en interventionsgrupp (A) och en kontrollgrupp (B). Grupp A kommer under 10 veckor att besöka en gratis kulturaktivitet per vecka i form av scenkonst (musik, teater, dans) eller utställningar. För kontrollgruppen sker ingen intervention. Efter 10 veckor ombeds samtliga deltagare att återigen besvara ett liknande frågeformulär för att mäta eventuella förändringar i hälsa jämfört med baslinjedata. Studien pågår under 3x10 veckor med ca 200 deltagare i varje omgång. Mätinstrument Demografiska bakgrundsmått samt validerade mätskalor för självskattade hälsovariabler (General Health Questionnaire (GHQ-12), Self rated health (SRH), Mastery) 2. Statistisk bearbetning Sedvanliga deskriptiva mått såsom frekvenser, medelvärden, standardavvikelser, medianvärden och interkvartilavstånd kommer att användas för presentation av resultaten. Parade jämförelser samt betingade multivariata analyser kommer att göras. Flödesmodell Exkluderade Urvalet fr. FK Brev till alla i målgruppen Informationsmöten inkl. screening - intresseanmmäln. Baslinjeenkät till samtliga Randomisering Studiegrupp A Kontrollgrupp B Grupp A Intervention (kulturaktiviteter i 10 veckor) Grupp B ingen intervention Uppföljande enkät till studie-o kontrollgrupp (A+B) Resultat, bearbetning o analys Slutrapport Dec 2012 Intervention I projektet ingår kulturformerna musik, dans, teater och utställningar. De kulturinstitutioner i Västerås som kommer att erbjuda kulturaktiviteter är Västmanlandsmusiken, Teater Västmanland, Länsmuseet och Konstmuseet. Gallerier, fria grupper och gästspel kommer att fungera som ett komplement till aktiviteterna på kulturinstitutionerna. Tidplan 2010 Hösten Projektplanearbete, Ansökan till Etisk kommitté Beslut i etisk prövningsnämnd Utvärderingsplanering/kontrollgrupp Utformning av enkät, webb o brev Urvalsarbete 2 Pearlin, L. I., M. A. Lieberman, et al. (1981). "The Stress Process." Journal of Health and Social Behaviour 22(December):
7 Förankringsarbete Målgruppen identifieras Forts förankringsarbete Marknadsföringsinsatser Intervention (kulturaktiviteter erbjuds under tre 10 veckors perioder from januari tom november till mellan individer) Våren CKF-seminarium, Uppföljning gm enkäter hösten 2011 Databearbetning, analyser och utvärdering, projektavslut och rapportskrivning 7
8 Riskanalys Risk Riskvärdering, Åtgärd för riskminimering risk/ej risk Ekonomisk risk risk Projektplanen ska vara väl underbyggd och förankrad i landstingsledningen såväl som inom politiken och Samordningsförbundet och övriga intressenter. Underfinansiering risk Posterna i den ekonomiska kalkylen ska vara så väl underbyggda att risken för underfinansiering minimeras. Motstånd beroende på olika synsätt vad gäller evidensbaserade metoder risk Projektets design, genomförande och utvärdering ska upplevas professionellt och underlätta sådant motstånd Utvärdering Utvärderingsplan ska utarbetas parallellt med projektplanearbetet. Projektledaren ska ta de kontakter som erfordras och vid behov bistå utvärderaren med sin kunskap. Etiska aspekter och godkännande Deltagande i undersökningen bygger på frivillighet och informerat samtycke. Ansökan till Etikprövningsnämnden ska ske under hösten Förväntade effekter Projektets förväntade effekt är att det ska vara möjligt att efter studiens genomförande kunna dra slutsatser om kulturens betydelse som metod för behandling av psykisk ohälsa. Projektet är att betrakta som ett pilotprojekt, som i det korta perspektivet ska utgöra ett underlag för beslut om ett breddinförande i länet. Det är därför av stor vikt att projektet genomförs, följs upp och utvärderas med god kvalitet och vetenskaplighet för att resultaten ska kunna ligga till grund för ett sådant politiskt beslut. Implementering/breddinförande Underlag för politiskt beslut om breddinförande ska tillställas landstingsstyrelsen senast december Ekonomisk kalkyl Se bilaga 1 8
9 Bilaga 1 Ekonomisk kalkyl Beräknad total kostnad för projektet tkr Specifikation Projektledare 0,5 x 18 mån inkl. soc kostnader Statistiker 0,5 x 5mån Utvärdering Infomaterial, screeningkostnader och enkäter Intervention 10 besök per deltagare ca Finansiering: Ansökan görs dels till Samordningsförbundet i Västerås med 50%, dvs. 575 tkr dels från Sjukskrivningsmiljarden med resterande 50%, dvs 575 tkr. 9
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merLåt mig inledningsvis citera en dikt av Bengt Bratt:
1 Tal av Ragnwi Marcelind vid konferensen "Kulturen har en plats i vård och behandling på Smålands musik och teater i Jönköping den 13 oktober 2009. Tack Tack för att jag blivit inbjuden att tala vid den
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merPer Lytsy Leg läk, Med Dr
Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar
Läs merMedborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By
Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i
Läs merCoachning som rehabiliteringsmetod
Coachning som rehabiliteringsmetod Ett forskningsprojekt i samverkan med Landstingen i Stockholms län och Västra Götaland Projektägare: Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland www.safaristudien.se
Läs merHjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Läs merHandlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning
01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-11-21 RS130452 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv
Läs merKultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.
Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke
Läs merAvsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Norrbottens läns landsting avseende kulturverksamhet 2009 2010
1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Norrbottens läns landsting avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Norrbottens läns landsting (NLL)
Läs mer2016-01-01 2016-12-31
1 (6) Avtalsnummer: 55807407 Dnr: HSN 2015-708 Överenskommelse mellan Region Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 2016-01-01 2016-12-31 2 (6) Avtalsnummer:
Läs merBarns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Elisabeth Johansson Aalbu Folkhälsocentrum +4616104894 2013-10-20 HBN13-023-1 Ä R E N D E G Å N G Hållbarhetsnämnden M Ö T
Läs merSLUTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN
RAPPORTERING SLUTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Kultur och Hälsa en framtida rehabiliteringsmodell? Datum: 2013-02-06 Projektbenämning: Kultur och Hälsa en framtida rehabiliteringsmodell? Rapportering
Läs merDISA din inre styrka aktiveras
DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Förebygga Ifrågasätta Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...
Läs merCase management för sköra äldre personer (+65)
Infoga eget foto Infoga ett foto som täcker sidytan och placera det längst bak. Ta sedan bort exempelfotot! (markera och klicka delete ) Case management för sköra äldre personer (+65) EFFEKTER PÅ SJUKVÅRDSKONSUMTION,
Läs merVälkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen
Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen Seminarieprogram 13:45-15:00 - Tillbakablick jämställdhet och sjukskrivningsmiljarden. Ulrika Eklund, SKL - Genushanden
Läs merProjektplan hälsosamt åldrande 2014
Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merBrukarundersökning inom boende LSS
SAMMANSTÄLLNING Brukarundersökning inom boende LSS Resultat av 2015 år undersökning Carolina Klockmo KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand
Läs merProjektansökan. Projektledare: Ingrid Olsson, leg. sjuksköterska, Beroendekliniken i Linköping Tel: 010-10 35 491, e-mail: ingrid.olsson@lio.
2013-06-03 Dnr 1 (8) Till Linköpings Samordningsförbund Projektansökan Projektbenämning: Sammanhållen vårdkedja för personer med läkemedelsberoende med målsättning arbete och/eller studier som leder till
Läs mer2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland
REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett
Läs merPatient- och närståendeutbildning med hög delaktighet
Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För
Läs merArbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Läs merKommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015
Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merBo von Schèele, fil dr, professor Stress Medicine AB, www.stressmedicin.se Institutet för Psykofysiologisk Beteende Medicin, ipbm.
, 1996, 2015, Bo von Schèele, Stress Medicine AB (1/7-96 & 10/1-15) Patienten som en aktiv, utbildad, kompetent resurs i sin egen rehabilitering: En psykofysiologisk beteendemedicinsk manual som bygger
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen
Läs merLångtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007
Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna
Läs merVision: God hälsa och tillväxt genom samverkan
1 (6) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2010-2012 1. Inledning Västerbottens läns landsting och
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merNORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem
NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller
Läs merResultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
Läs merSida 1 (9) 1 Politisk inledning
Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal
Läs merChecklista inför beslut, BP1 JA NEJ
1(7) Projektnamn: Dialog för ett lärande Väsby Projekledare: Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp) för hela projektet.
Läs merFolkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merKvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete
Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Vitalis Signe Vitalis Ingrid Anderzén, Uppsala universitet Projekt inom samordningsförbunden Totalt har 24,4 miljoner delats ut av maximala
Läs merGranskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse
Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Rapport nr 39/2010 Mars 2011 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning...
Läs merBranschråd, fredagen den 23 mars 2012, Hässlö Värdshus
1 (5) MINNESANTECKNINGAR Branschråd, fredagen den 23 mars 2012, Hässlö Värdshus Närvarande: Representanter för Branschrådet Vård i Sörmland respektive Branschrådet Vård i Västmanland, enligt lista. Ordförande
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:7 av Pia Lidwall m.fl. (kd) om genusmedicinsk anpassning av läkemedelsanvändning Föredragande landstingsråd: Birgitta Sevefjord
Läs merYttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar
HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan
Läs merFoto: Mattias Johansson
Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merNågra deltagares tankar om Enter
Några deltagares tankar om Enter Ganska långt över mina förväntningar innan jag blev deltagare i projektet. Bra struktur, klara mål och individanpassade aktiviteter. Tummen upp för Enter och min handledare.
Läs merProjekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012
Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar
Läs merKvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år
Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft
Läs merKultur på recept svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merHandlingsplan Skapande skola Borås Stad
Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Barn har rätt till alla sina språk- även sina estetiska. Barn och unga ska ha lika möjligheter att uppleva ett rikt utbud av professionellt utövad kultur och själva
Läs merdels driva Transits verksamhet på Telefonplan i Stockholm,
1 (5) Avtal mellan Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, nedan kallat landstinget, och den ideella föreningen Transit Kulturinkubator, rörande verksamheten i en regional kulturinkubator 2012.
Läs merKUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö
KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.
Läs merEuropeiska året Aktivt åldrande och solidaritet mellan generationer 2012
Promemoria 2011 11 25 Socialdepartementet Ullalena Hæggman Europeiska året Aktivt åldrande och solidaritet mellan generationer 2012 Europeiska unionen har sedan 1983 anordnat särskilda temaår för att uppmärksamma
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merFrågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016
1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig
Läs merÖverenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010
Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST
Läs merÅrsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov
Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till
Läs merVägen in ett motivations och rehabiliterande projekt
Projektledare Catrin Nilsson, 010-119 21 46 2011-06-09 Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Delrapport juni 2011 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande projekt som vilar på
Läs merProjektet Bra Sjukskrivning
Projektet Bra Sjukskrivning Miljarden Stimulansmedel från Staten för att minska ohälsotalen ersättning årsvis med olika krav på åtgärder. Rehabgarantin. Riktade insatser mot två stora sjukdomsgrupper:
Läs mer* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun
Uppsala cj.dl * KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-27 ALN-2014-0146.30 Äldrenämnden Hemtagningsteam i Uppsala kommun Förslag till beslut
Läs merThomas Pettersson, ordförande i Regionala medicinska rådet hjärta/kärl 60
PROTOKOLL 1(7) 2004-10-15 57-71 Protokoll fört vid sammanträde i Växjö, 2004-10-15 med Södra Regionvårdsnämnden Närvarande 2004-10-15 Landstinget Kronoberg Erling Persson (s) Göran Giselsson (m) Ragnar
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merKoncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för
Läs merÖverenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap
Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Hälso- och sjukvårdsavdelningen September 20 Överenskommelse om Idéburet Offentligt partnerskap Bakgrund 2009 tog Regionstyrelsens ett beslut som innebar
Läs merResultat efter rehabilitering
Resultat efter rehabilitering UTMATTNINGSSYNDROM OCH LÅNGVARIG SMÄRTA SKANDINAVIENS FRÄMSTA INOM BETEENDEPSYKOLOGI Resultat stressymtom Totalt behandlades 169 patienter med utmattningssyndrom. Efter 24
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2483 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En förebyggande strategi för bättre folkhälsa
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2483 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En förebyggande strategi för bättre folkhälsa Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i
Läs merÖppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014
Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten
Läs merYttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-08-30 p 14 Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om öka användningen av hälsoekonomiska
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)
2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,
Läs merEvidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling
Evidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling Svenska Läkaresällskapets IT-Inspirationsdag den 16 mars 2016 Cecilia Svanborg, MD, PhD, leg psykoterapeut Ledningsansvarig överläkare
Läs merUtlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan
Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan REHSAM är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin,
Läs merSTRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016
LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.
Läs merHandlingsplan Länsstyrgruppen för psykiatri. 2013-2016 för uppföljning av landstingets och kommunernas samverkansöverenskommelse
Följande handlingsplan kommer att diskuteras och förankras, i länsstyrgruppen för och i Region Dalarna i chefsgruppen, under augusti september 2013. Handlingsplan 2013-2016 för uppföljning av landstingets
Läs merStrategi för Kulturrådets arbete med
Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se
Läs merOH bilder. Former för samverkan och exempel på olika samverkansprojekt. Margareta Liljeqvist, SKL
OH bilder Former för samverkan och exempel på olika samverkansprojekt Margareta Liljeqvist, SKL Samverkan i gemensam nämnd Landstingets uppgifter enligt Hälso- och sjukvårdslagen Tandvårdslagen Smittskyddslagen
Läs merkompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018
VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2015:14 / 7) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merVerksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se
Verksamhetsplan 2015 HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015 www.hsoskane.se Sammanfattning HSO Skåne är en samarbetsorganisation för funktionshinderrörelsen i Skåne. 2014 var 37 länsövergripande
Läs merUtbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng
Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,
Läs merMål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016
Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.
Läs merSPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG
HÄLSOAKADEMIN Utbildningsplan Dnr CF 52-99/2010 Sida 1 (6) SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG Specialist Nursing Programme Paediatric Care, 60 Higher
Läs merVarför Genomförandeplan?
Äldreboende Varför Genomförandeplan? Kvalitetssäkrar omvårdnaden säkerställer att boendes behov blir tillgodosedda. Stödjer personal att arbeta behovsinriktat. Behovsstyrt istället för insatsstyrt. Personalen
Läs merBedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet
Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion
Läs merMEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014
MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.
Läs merAtt kritiskt granska forskningsresultat
Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet
Läs merLÖVS OMMUN. MM1Ji. Onr. Lena Melin 0413-62641. Datum 2012-02-16 ink,2012. Protokoll Kommunala Pensionärsrådet 120216 Se bifogad närvarolista
Lena Melin 0413-62641 LÖVS OMMUN pr 41.4 1 45,, 4 04,- INVESTOR IN Datum 2012-02-16 ink,2012 Onr t
Läs merSlutrapport projektgenomförande - Aurora Innovation AB
Stockholm 2012-01-31 Ver 0.5 Slutrapport projektgenomförande - Aurora Innovation AB Projektet är genomfört inom ramen för Post- och telestyrelsens (PTS) innovationstävling Innovation för alla. Innehållsförteckning
Läs merInventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Läs merInventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden
Läs merKan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015
www.svnuppsalaorebro.se Utkast 2015-11-18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 Sjukvårdsregionens utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer 1 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Utvecklingsgruppen
Läs merHur kan man lyssna på den komplexa patienten?
Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? (och förstå vad hon behöver..) Statens medicinsk-etiska råds konferens Patientautonomi till varje pris?, Tema: Patientautonomi, vackra ord eller verklighet?
Läs merSundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion
Sundsvalls Anhörigstrategi Kortversion oktober 2011 Innehållsförteckning 1 Sundsvalls Anhörigstrategi...3 1.1 Anhörigstödet idag!...3 2 Det här ska vi utveckla!...4 2.1 Anhöriga med olika behov av stöd
Läs merOm hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden
Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden Karin Zingmark, Utvecklingsenheten Etik och moral Etik står för reflektionen eller eftertanken över mänskliga värderingar och handlingar och motiven för
Läs merÄldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Utökad dagverksamhet för personer med demenssjukdom PROJEKTPLAN Utökad dagverksamhet för personer med demenssjukdom Bakgrund I Södertälje kommun finns tre dagverksamheter
Läs merSjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016
Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016 2 En effektiv och kvalitetssäker process för återgång i arbete Den nya överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs mer