Från mjölkkanna till shot

Transkript

1

2 Från mjölkkanna till shot Tiderna förändras heter det och när det gäller mejeriindustrin är uttrycket verkligen befogat. För 50 år sedan fanns det t ex över mjölkbönder i Skåne. En ansenlig skara som levererade i genomsnitt 54 liter mjölk om dagen till lokala småmejerier. I dag finns det ett tusental mjölkbönder i Skåne och de levererar i genomsnitt liter mjölk om dagen till Skånemejerier. Men låt oss ta historien om hur dagens Skånemejerier vuxit fram. Från den tid då bonden själv sålde sin mjölk på gator och torg, vilket faktiskt bara är drygt 100 år sedan. Det första steget mot storskalighet var när uppköpare började köpa in mjölken från gårdarna och sälja den vidare i små mjölkbutiker eller direkt på gatan. Kunderna kom med sina mjölkkannor av plåt och fick dem fyllda. På 1940-talet dök så mjölk i glasflaskor upp i mjölkbutikerna och när snabbköpen kom på 1950-talet kunde kunderna själva plocka sin mjölk i butiken. Korkar med olika färger signalerade vilken sorts mjölk flaskan innehöll, precis som dagens pappförpackningar har sina olika färgsignaler. På 1950-talet kom så föregångaren till våra dagars mjölkförpackning, den s k tetran. Det var en trekantig pappförpackning som lanserades av Tetra Pak i Lund. Just Lund blev därför, naturligt nog, den första stad där mjölk kunde köpas i pappförpackning. Redan på mjölkbutikernas tid började också förändringen av mejeriindustrin. På 1930-talet togs det första beslutet om att strukturera om mejerinäringen. Då fanns det mejerier i landet. Det första egentliga steget till dagens organisation i Skåne togs dock inte förrän en gemensam anläggning för smörtillverkning byggdes i Lunnarp, Bara några år senare, 1964, bildades Skånemejerier av tre regionala och lokala mejeriförbund. På 1970-talet kom så den nya livsmedelslagen, med bl a krav på en obruten kylkedja från gård till konsument. Något som resulterade i en intensiv investeringsperiod med omstrukturering och anläggningsförnyelse. Vid årsskiftet 1979/80 stod t ex ett nytt ysteri färdigt i Kristianstad och 1984 invigdes det nuvarande Malmömejeriet i Fosie. Skånemejerier hade nu vuxit till ett starkt och framgångsrikt företag och allt fler mejeriföretag anslöt sig fusionerade Skånemejerier med Ljungbyortens Andelsmejeriförening och 1991 gick Skånemejerier samman med Helsingborgs Mjölkcentral. Strategin blev att satsa på unika produkter med ett reellt mervärde, som t ex ProViva. Hälsa och miljö blev därmed två nyckelord som samlades under devisen God Smak God Hälsa God Miljö. Samtidigt som satsningen på nischprodukter inleddes togs flera viktiga strategiska beslut. Det ena var att satsa på ett nätverk av forskare, i stället för att bygga upp en egen, stor forskningsavdelning, det andra var att söka samarbete och partnerskap, där Probi, Danone och ViktVäktarna är bra exempel. I dag finns det sju mejeriföreningar i landet, varav Skånemejerier är en. Skånemejerier omfattar hela Skåne samt Ljungby kommun och finns i dag på fyra platser, med sex verksamheter: Mejeri i Malmö och Lunnarp, ysteri i Kristianstad och Hörby, centrallager för ost i Kristianstad samt huvudkontor i Malmö. En spännande utveckling Lättmjölk 0,5% 1969 Bregott 1970 Fruktyoghurt 1974 JO 1978 God Morgon Juice 1978/79 Färdiglagad nyponsoppa 1980/81 Crème fraiche 1982 Grädde 27% 1987 Hushållsgrädde 18% 1988 Matlagningsgrädde 15% 1990 Jippiii fruktkräm 1990 Lätt Crème Fraiche 17% 1992 Del Monte Juice 1992 Mjölk från den gröna gården 1993 Sagolika 1994 ProViva 1994 Primaliv mellanmjölk och mellanfil 1995 Mellanmjölk 1,5 l 1996 Glimminge Port Salut 1996 Kalvin, vår maskot, föds. Han får dock inte sitt namn förrän Standardmjölk 1,5 l 1997 Marsvinsholm Herrgård 1997 Ljuva ostcreme, matlagning (storhushåll) 1997 Weight Watchers 1997 Allerum Präst 1999 Primaliv yoghurt 2000 Öresundsfil 2000 ProViva Active 2000 Smaksatt Crème Fraiche 2001 Primaliv i balans 2001 Yoghurt 0,1% under eget varumärke 2001 ProViva Yoghurt 2001 Mini Fraiche 2001 Ljuva Cream Cheese (storhushåll) 2002 Kalvin yoghurt och smaksatt mjölk 2002 Viktväktarnas sortiment 2003 ProViva shot Inträdet i EU, avregleringen och marknadsanpassningen gjorde att Skånemejerier på 1990-talet genomgick ett radikalt förändringsarbete. Nödvändigheten av att skapa sig en nisch på marknaden blev tydlig. Det skulle aldrig gå att enbart driva verksamheten vidare som ett traditionellt mejeri, med tanke på hur litet företaget var i förhållande till konkurrenter både i Sverige och i grannländerna. 8 Från mjölkkanna till shot 9 Från mjölkkanna till shot

3 Vi har människorna, idéerna och nyfikenheten Tuffare tider väntar, men vi står väl rustade att möta dem. Så kan vd Rolf Bjerndells och ordförande Hans Johanssons summering av 2003 sammanfattas. Rolf: Efter ett mycket positivt 2002 gick vi in i 2003 med optimism och förväntan. Året startade också mycket bra och vi kunde, med bara några månaders mellanrum, höja avräkningspriset två gånger. Hans: Definitivt, men under hösten började vi känna av nya, bistra vindar. Storbritannien kom in på mejerimarknaden igen, efter sin långa frånvaro orsakad av BSE. Detta, tillsammans med andra faktorer, satte press på priset på mjölkpulver och grädde. Rolf: Som en följd av detta ökade också ostproduktionen utomlands, när fler tillverkare valde att framställa korttidslagrade ostar som ett sätt att bli av med sitt mjölköverskott. Resultatet blev fler billiga importostar av skiftande kvalitet på den svenska marknaden. Hans: Samtidigt tilltog den politiska osäkerheten med Mid Term Review, MTR, EU:s nya jordbrukspolitik. Detta är en politik som i hög grad kommer att påverka inte minst oss mjölkproducenter. Eftersom EU redan producerar 20 procent mjölk över konsumtionen, och syftet med MTR är balans i utbud och efterfrågan, blir det tuffare att bli mjölkproducent. Exakt hur politiken kommer att påverka oss vet vi inte i dagsläget, men vi följer givetvis utvecklingen. Rolf: MTR syftar ju till att anpassa priserna inom EU till omgivande länder och övriga världen. Fler mejerier kommer att välja högre förädlingsgrad, vilket ger ökad konkurrens i vår nisch. Antalet mjölkbönder minskar och eventuellt kan MTR driva denna utveckling ytterligare. De mjölkproducenter som finns kvar får det allt tuffare. Ska de utvecklas och få en hyfsad lönsamhet måste de ofta investera betydande belopp, ibland mångdubbelt sin omsättning. Då är det naturligtvis viktigt att de bygger sina investeringsbeslut på rätt information. Hans: Därför är vår övergång till kontraktspris också så betydelsefull. Med få delägare är det viktigt att de känner att de även får en långsiktig avkastning i form av en kapitaluppbyggnad i vårt företag och inte bara en kontant betalning per liter levererad mjölk. Att vår invägning sjunkit något de senaste åren har fått en positiv inverkan på vårt resultat, då vi har kunnat dra ner volymerna i de mest olönsamma segmenten, såsom mjölkpulver. Detta avspeglar sig också i att nettoomsättningen haft en relativt sett mindre ökning. Rolf: Det är viktigare än någonsin att vi alla, både anställda och ägare, känner motivation och engagemang och har samma mål för ögonen ett stärkt Skånemejerier. För konkurrensen är här på allvar nu och det märks även inom detaljhandeln. Utländsk handel har etablerat sig i Skåne, de stora livsmedelskedjorna formerar sig allt starkare centralt och deras satsning på lågpris och egna varumärken har intensifierats. Något som än mer markerar betydelsen av vår satsning på nischprodukter. Hans: Att våra kunder även vill ha egna varumärken, vilket är betydligt vanligare utomlands än i Sverige, är något som vi som leverantörer måste försöka vända till något positivt. Vi kan t ex söka samarbete och inte bara vara som vilken underleverantör som helst och tappa mjölken i ett annat emballage. För detaljhandeln måste profilera sig och inte bara satsa på lågpris om lönsamheten ska vara anständig. Och i det arbetet kan vi hjälpa till. Rolf: Rätt hanterad kan vi vända den här situationen till vår fördel. Vi är en erkänd och stark samarbetspartner till handeln, samtidigt som vi har lyckats lyfta fram och förstärka våra egna varumärken. En viktig del i detta tror jag också är att vi lyfter fram den lokala förankringen, något som är betydligt vanligare utomlands än här hemma i Sverige. Bara ordet Skåne t ex, är i sig laddat med matglädje och framgångarna för en sådan produkt som Öresundsfil är ett exempel på hur positivt konsumenterna uppfattar ett närproducerat livsmedel. Hans: Våra egna varumärken är otroligt viktiga och jag ser en fortsatt klar satsning på den linjen. Det behöver inte betyda att vi ger varje ny produkt ett unikt och nytt namn utan det kan lika gärna innebära att vi ger befintliga produkter mervärden i form av unika förpackningslösningar. Något som blivit lättare nu, sedan vi investerat i en ny förpackningslinje i Lunnarp. Här kommer t ex matlagningssortimentet Ljuva att produceras, sortimentet lanseras i början av Rolf: Ljuva, som förenar gastronomi med hälsa, är det senaste men definitivt inte sista exemplet på hur vi ska minska vår bulkförsäljning av mjölk. I Ljuva har vi förädlat mjölken med modern livsmedelsteknik och kan därför ta ut ett helt annat pris än för vår basråvara. Och på den vägen ska vi fortsätta, att förädla mjölken till nischprodukter med betydligt högre lönsamhet än de traditionella fil- och gräddprodukterna. Till nischprodukter som passar in under vår devis hälsa och välbefinnande. Ytterligare ett bra exempel är vassleprojektet som vi investerat i under året. Hans: Förädling har sedan länge ingått som en del i vår strategi. Som traditionell mjölkleverantör har vi inte mycket att sätta emot stora konkurrenter men som dynamisk och öppen entreprenör kan vi vinna stora segrar på marknaden. Mjölken är visserligen fortfarande vår bas men det viktiga är att vi från den har utvecklat nya produkter, som Ljuva, varumärkesostar, Öresundsfil och drickyoghurt för att nämna några exempel. Och vi har varit förutseende nog att inte stoppa vid förädlingen av mjölken utan sett vårt verksamhetsområde i ett vidare perspektiv. I dag har vi därför även produkter som är baserade på frukt och cerealier, som ProViva och Primaliv. Rolf: Men att satsa på produkter med unika egenskaper kräver både investeringar och ibland ökade kostnader initialt. Vi har haft en kostnadshöjning under 2003, bl a beroende på våra ambitioner att etablera fler produkter på riksmarknaden och byggandet av minimejeriet i Malmö. Lunnarp fortsätter att växa så det knakar, och det är i och för sig roligt med den stora efterfrågan på våra produkter, men det har krävt att vi gjort utbyggnader, investeringar och extra underhåll. Hans: För att se över och förbättra lönsamheten ytterligare tog styrelsen ett beslut innan jul att göra en så kallad lönsamhetsinventering i företaget. Arbetet fortskrider och vi kommer att få se resultatet av detta under våren Rolf: Sammanfattningsvis tycker jag att vi står väl rustade inför framtiden. Vår medvetna satsning på att profilera oss som det innovativa företaget med unika produkter inom området hälsa har burit frukt. Hans: Verkligen! Godkännandet av ProViva som functional food på senhösten var en enormt skön seger och placerade oss som nummer ett bland svenska livsmedelsföretag verksamma inom området hälsa. Ett viktigt försprång till våra konkurrenter, som vi nu ska se till att behålla och utöka. 10 VD och styrelseordförande 11 VD och styrelseordförande

4 Tio framgångsrika år med ProViva Malmö-Lund regionen kallas ofta för Medicon Valley. Här finns stora universitetssjukhus och en mängd företag och institutioner med världsrykte inom biologisk och medicinskteknisk forskning. I denna kreativa miljö föddes grunden till ProViva. Från början inte som ett livsmedel utan som en hjälp till nyopererade patienter på Lunds lasarett. Kirurgerna brottades med ett stort problem. Patienter som framgångsrikt opererats i mage eller tarmar fick ofta komplikationer, när kroppen inte fick sitt normala näringsintag genom mat och dryck utan genom dropp. Vad var det som skedde? I en frisk mage, som alltid innehåller såväl goda som elaka bakterier, har de nyttiga övertaget. Men när de goda bakterierna inte får näring genom maten och dessutom slås ut av antibiotikabehandling, så tar de elaka bakterierna överhanden. De läcker i värsta fall ut till blodet genom tarmväggarna, med mycket allvarliga komplikationer som följd. Läkarna insåg att patienterna behövde sondmatas, d v s få riktig föda genom en slang i stället för näringslösning genom dropp, men problemet var att hitta rätt sammansättning på sondmaten. Som så vanligt i regioner med omfattande forskningsverksamhet träffas människor med olika specialiteter, såväl privat som i arbetet. Här i Lund möttes nu kirurger, mikrobiologer och livsmedelstekniker och diskuterade problemet. Kunskaper blandades och forskarna enades snart om att havre var en bra bas för sondmaten, tack vare sin näringssammansättning. Men det behövdes också nyttiga bakterier som kunde neutralisera de skadliga bakterierna och därmed påskynda återställandet av patienterna. Men vilka bakterier? En lång och mödosam forskningsprocess inleddes. Från friska, humana tarmväggar isolerade forskarna olika bakterier. Gemensamt för alla prover som togs var att en bakterie hela tiden återkom på de friska tarmväggarna en bakterie som döptes till Lactobacillus plantarum 299v. När det sedan dessutom visade sig att bakterien trivdes alldeles utmärkt i en havrelösning, då enades forskarna om att det här var en upptäckt väl värd att testa i större skala. Resultaten av testerna blev häpnadsväckande. Man visade i flera fallstudier ett snabbare tillfrisknande hos patienterna och att antalet komplikationer minskade radikalt. Forskarna, som själva börjat konsumera den i och för sig inte speciellt aptitliga havreblandningen, insåg att den här produkten skulle kunna ha ett bredare användningsområde och grundade företaget Probi för att utveckla idén. Några av Sveriges största livsmedelsföretag kontaktades men intresset var svalt. Genom personliga kontakter kom forskarna under 1991 av en slump i kontakt med Skånemejerier och där var intresset större. Nyfikenheten och lyhördheten väcktes. Inte för att drycken som sådan verkade speciellt tilltalande som livsmedel, men för det forskarna berättade om effekterna. Finns det en kommersiell marknad för en sådan här produkt, var frågan som väcktes på Skånemejerier och när man genomfört en marknadsundersökning stod svaret klart: Ja, det finns en mycket stor marknad! Hela 40% av de tillfrågade mellan 17 och 70 år uppgav sig till och från ha besvär med magen. Nu blev havredrycken ett ämne för utvecklingsavdelningen på Skånemejerier. Hur skulle denna dryck kunna utvecklas till något smakligt och säljande? Hur skulle havren hanteras i de befintliga mejerianläggningarna? Hur skulle havresmaken döljas? Vilken koncentration av bakterier behövdes för att få önskad effekt? Och vad skulle produkten heta, hur skulle den förpackas och hur skulle den marknadsföras? Otaliga tester genomfördes och 1994 var det dags att lansera den nyhet som skulle bli en av svenska livsmedelsindustrins intressantaste produkter. Premiären skedde i liten skala, det hade byggts en mindre anläggning som kunde producera 3-4 ton per vecka. Men redan efter 14 dagar var efterfrågan uppe i 20 ton! Lanseringen hade skett lokalt i Skåne men tack vare de stora framgångarna spreds ProViva redan året därpå vidare norrut i Sverige och därefter över till Finland. Och några år senare även till England. År 2004 är det dags att fira ProVivas tioårsjubileum och mycket har hänt. Familjen har utökats med återhämtningsdrycken ProViva Active, ProViva fruktyoghurt och ProViva shot. Under de tio åren har vår kamp för att få till stånd en enhetlig märkning av livsmedel med specifika hälsoegenskaper, så kallade functional food*, rullat på. Det har tagit många år och vi har fått hämta stöd från både politiker och forskare, det har t ex gjorts ett femtiotal vetenskapliga rapporter och nio doktorsavhandlingar kring ProViva under åren. Hösten 2003 kom så äntligen belöningen: ProViva blev godkänt av SNF (Swedish Nutrition Foundation). Det innebär att vi nu får märka ProViva med stämpeln hp-info.nu och därmed också får marknadsföra ProViva med ett s k hälsopåstående. *Livsmedel som innehåller en naturlig komponent vilken har en väldokumenterad fysiologisk effekt, d v s mat som på ett eller annat sätt påverkar oss fysiskt eller psykiskt och som marknadsförs med ett påstående om denna effekt Forskare söker efter Lactobacillus Skånemejerier inleder De första tidnings- ProViva lanseras ProViva lanseras ProViva uppmärk- ProViva presenteras Skånemejerier ProViva lanseras Begreppet ett ProViva yoghurt Skånemejerier och Danone köper rättig- en lösning på problemet plantarum 299v sitt samarbete artiklarna kring i Skåne. över hela Sverige. sammas i TV. på en mässa utökar sitt ägande i England och resultat av svensk lanseras. svenska handbollsheterna att använda kring sina identifieras. med forskarna rönen dyker upp. ProViva blir föremål ProViva lanseras i London. i Probi. Belgien. forskning lanseras. Ansökan om att landslaget tecknar bakteriekulturen magpatienter. i Lund och ett för misstanke om i Finland. ProViva lanseras ProViva deltar i en Utvecklingsarbete ProViva Active en registrera ProViva ett treårigt sponsoravtal utanför Sverige, gemensamt dotterbolag brott mot läkeme- i Tyskland. expedition på med ProViva Active, unik världsnyhet som ett functional som sträcker Danmark, Norge bildas. delslagen p g a Mount Everest. i samarbete med lanseras i samband food inlämnas. sig t o m VM England och Finland. Utvecklingen från hälsopåståenden svensk elitidrott. med OS i Sydney. ProViva Active blir Samarbetet gäller ProViva Shot lanseras. medicinskt projekt i reklamen. Probi börsnoteras. en naturlig del av både herr- och till ett färdigt livsmedel/functionajar Skånemejerier bör- kosten hos ett fler- damlandslaget. ProViva får sitt god- aktivt arbeta för tal landslag, bl a kännande. food tar vid. att få möjlighet att engelska landslaget marknadsföra sina i fotboll. produkter med hälsopåståenden. Detta för att konsumenten ska få riktig information, men även för att seriösa livsmedelsproducenter ska få rätt att informera om 12 Tio framgångsrika år med ProViva sina produkter. Tio framgångsrika år med ProViva 13

5 Den snabba konsumenten Många ser med förundran på den exploderande snabbmatstrenden. Antar att den enbart är ett bevis på stressen i vårt samhälle och bekymrar sig över utvecklingen. Men är det så enkelt? Är snabbmatstrenden enbart av ondo? Har vi tvingats in i något vi inte vill ha? Nej, troligen inte. Snarare är det så att vi nu för första gången har möjlighet att välja snabb mat, när och om vi vill det, tack vare tekniska landvinningar inom livsmedels-, förpacknings- och transportindustrin. Kanske tänker vi inte på det dagligdags, men vad, hur och när vi äter har förändrats otroligt starkt under en relativt kort tid. Borta är de stadiga tre målen om dagen och vi har istället övergått till något som liknar "betande", många små mål utspridda över stora delar av dygnet. Det är bara ett par generationer sedan förmågan att hushålla med mat var ett överlevnadskriterium i vårt land. Det vill säga den husmor, för det var ofta kvinnans ansvar, som inte hade förmåga att förvara, tillaga och hushålla med maten på ett bra sätt gav sin familj sämre chanser att överleva. I dag är det inte så längre. Att laga mat har för många blivit en hobby inte en livsnödvändighet utan något som vi gör för att vi tycker att det är roligt. Tidigare både lagade vi och åt maten i hemmet, eftersom alternativen bara var tillgängliga för det fåtal som hade råd att ha en kokerska anställd eller att äta sina måltider på restaurang. I dag lagar vi också mat i hemmet, men vi gör det när vi själva vill. Den privata matlagningen har fått konkurrens av livsmedelsindustri, snabbmatskedjor och cateringföretag. Ofta äter vi utan att ha lagat maten från grunden. Priset för konsumenten att köpa ledig tid som kan användas till annat än matlagning har sjunkit radikalt. Matlagningen har, kort sagt, allt mer blivit en hobby, tack vare ett snabbt ökande utbud av färdig eller nästan färdig mat. TV-kanalernas enorma utbud av matprogram och bokhandelns uppsjö av exklusiva kokböcker, Sverige lär vara det land i världen där det säljs flest kokböcker per invånare, är ett tydligt bevis. Matlagning är ett nöje, något vi ägnar oss åt när det finns tid. När ingen annan aktivitet lockar mer. Snabbmatens framfart har fått flera konsekvenser för oss som livsmedelsproducenter. Tempot i produktutvecklingen har ökat drastiskt, liksom tänkandet på förpackningslösningar och exponeringar. För tillgången till snabbmat har medfört att konsumentens inköpsbeteende ändrats. Vi söker snabba måltidslösningar och när vi behöver lägga mindre omsorg på inköpen av råvaror lägger vi också mindre tid på att planera våra inköp. De flesta inköpsbeslut fattas i dag i butiken. Det blir allt viktigare för oss som livsmedelsproducenter att synas tydligt, att ha ett starkt varumärke och en så lockande exponering att konsumenten väljer vår vara framför konkurrentens, eftersom inget av alternativen står på inköpslistan. Förpackningen i sig har blivit allt viktigare och vi kan ta ProViva shot som exempel. Det är inte bara en produkt, det är också en förpackning som utstrålar snabbhet och effektivitet. Samanfattningsvis kan vi konstatera att företeelsen snabbmat i sig knappast kan ses som ett problem. Problemet uppstår först när när den snabba konsumenten blivit den stressade konsumenten. När matlagningen väljs bort av tidspress utifrån och inte ersätts av en trevligare, självvald aktivitet. När jakten på snabba måltider går ut över den viktiga sociala funktion som måltiden har. Att ständigt hoppa över lunchen med kollegorna t ex kan ge effekter på det psykiska välbefinnandet, eftersom kontakten med det personliga nätverket minskar. Dagens problem med snabbmaten är snarare avsaknaden av bra snabbmat och det faktum att snabbmat av dålig, näringsmässig kvalitet kan ge negativa effekter på det fysiska välbefinnandet. Som livsmedelsproducent med hälsa och välbefinnande som ledstjärnor ser vi den snabba konsumenten som en utmaning och en möjlighet. Efterfrågan på mat som är både nyttig och snabb ökar hela tiden. För dagens konsument är medveten och strävar efter ett långt och lyckligt liv. Vet att hälsan är hans eller hennes eget ansvar och inget som samhället längre tar ansvar för. Vet att efterfråga livsmedel som förenklar eller t o m tar bort momentet tillagning före måltiden, men som har en god effekt på hälsan. Vi ser tydliga avtryck av den nya, snabba konsumenten i vårt eget sortiment. Från produkter som smaksatt fil och yoghurt till drickyoghurt, smaksatta matlagningsprodukter, Primaliv, ProViva shot o s v. Merparten av våra nya produkter är faktiskt tecken på den nya, snabbare livsstilen. En livsstil som inte ska behöva leda till negativa fysiska konsekvenser om vi som är livsmedelsproducenter tar vårt ansvar och bidrar till måltidslösningar som är snabba, goda och nyttiga! 14 Den snabba konsumenten 15 Den snabba konsumenten

6 Förtroende föder lojalitet Att bygga upp och utveckla ett företag framgångsrikt handlar inte bara om att servera marknaden bra produkter. Minst lika viktigt är att ladda produkterna med positiva, immateriella egenskaper så att kunderna förblir trogna även när konkurrensen hårdnar. Det handlar kort sagt om att bygga upp och skapa en långsiktig relation med sina kunder, en förtroendefull relation som får dem att förbli lojala. Vi har sedan ett antal år satsat på två projekt som ska visa att Skånemejerier är något mer än en duktig livsmedelsproducent. Att vi är ett företag som tar ansvar för det vi tillverkar och ger kunderna något mer än bara varan de köper. Att de får ett mervärde med produkten. Hälsa. Vi insåg, när avregleringen och EU var ett faktum, att vi måste utvecklas till något mer än ett traditionellt mejeriföretag om vi skulle klara den framtida konkurrensen framgångsrikt. Vi valde att profilera oss inom området hälsa. Under åren som gått har vi fått bevis för att vägvalet vi gjorde var rätt. Vårt sortiment med hälsoprodukter har utvecklats mycket väl och hela samhällsdebatten fokuseras allt mer kring hälsofrågor. Veckotidningarnas innehåll är ett exempel, nu handlar reportagen inte bara om vikt och utseende utan också om hur vi ska må fysiskt och mentalt bättre. Varför är då hälsa så intressant för oss som livsmedelsföretag? Är det inte en fråga för läkemedelsföretagen? Nej, inte det dagliga, förebyggande hälsoarbetet, för det handlar bl a om rätt kost och där är det vi som har det stora kunnandet. Fördelarna med hälsolivsmedel jämfört med läkemedel är bland annat: De är säkra och kan inte feldoseras De är dokumenterat hälsosamma utan biverkningar, förutsatt att de utvecklats och testats seriöst. De är bekväma, d v s de kan ingå i den dagliga kosten, kan köpas i vilken butik som helst och behöver inte doseras vid regelbundna klockslag. De ger en positiv upplevelse även vid konsumtionstillfället, d v s de smakar och luktar gott och ser aptitliga ut. Förutsättningen för att som företag lyckas med hälsosamma livsmedel är naturligtvis en hög seriositet på alla plan. Och att vi inte bara tar ansvaret för produkterna utan också för informationen kring dessa. Våra anställda får information om vad vi gör och varför vi gör det. Under året har vi genomfört hälsoseminarier för alla anställda, sett över personalmatsalarna, subventionerat fysiska aktiviteter, serverat frukt dagligen och gett råd och tips i olika former. Handel och storhushåll får ta del av våra hälsoerbjudanden mer än i form av produkter till försäljning. Vi har kundtidningar där hälsofrågor är ett stående inslag och vi erbjuder kostnadsfria utbildningar och informationsträffar inom området hälsa. Konsumenterna får också känna att vi tar vårt ansvar mer än i rena produktlöften. På Internet finns information om våra produkter kopplad till faktainformation, kostråd och möjlighet att ställa frågor till experter. Kalvin. Vem är Kalvin? Han är en kalv på grönbete som har till uppgift att stärka varumärket Skånemejerier. Kalvin är ingen produkt, utan en symbol som speglar det bästa inom Skånemejerier och han står, precis som våra andra varumärken, för hälsa och välbefinnande. Han är barnens lekfulla kompis och lär, på ett lättsamt men pedagogiskt sätt, ut vikten av att äta, dricka, röra sig, sova och använda alla sina sinnen. Kalvin föddes 1996 och den grundläggande tanken var att Kalvin skulle bli en förebild för barnen och främja mjölkkonsumtionen. Han fick sitt namn sommaren 1998, då en namntävling utlystes på våra mjölkförpackningar. Strax därefter introducerades Kalvinklubben och en kostnadsfri medlemstidning startades. Kalvinklubben har i dag över medlemmar, i åldrarna 3-12 år. De skickar mail och deltar i teckningstävlingar med mera. På klubbens hemsida kalvin.mu får de goda råd, idéer och förslag på lekar. I Kalvins namn arrangeras också diverse evenemang och ett exempel är Kalvinknatet. En löpartävling för barn som 2003 arrangerades på 15 orter, där barn sprang en 1,5 km lång runda. Kalvins framgångsrika bana startade dock på förskolorna. Hösten 1998 tog vi fram Gympa med Kalvin, för barn i åldrarna 1-5 år och 6-9 år. Året därpå skickade vi ut den första årliga väggalmanackan till alla förskolor och dagbarnvårdare i Skåne. Den innehöll Kalvins utflyktsmål i Skåne samt tips på bra mellanmål. Nästa aktivitet som arbetades fram blev Pausgympa med Kalvin där målgruppen var förskoleklasser. Våren 2001 öppnade vi hemsidan Ät drick och rör dig hälsosamt med Kalvin som budbärare, en ny och informativ hemsida för bl a lärare, förskolelärare och pedagoger. I dag ligger denna information på kalvin.mu. Ett nyhetsbrev riktat till lärare, pedagoger och övriga intresserade går dessutom ut 4 ggr/år och lärarna kan även ladda hem undervisningsmaterial från Internet. I dag finns det produkter som bär Kalvins namn i butiken. Men Kalvin förknippas också starkt med den vanliga mjölken, eftersom han då och då dyker upp på mjölkförpackningarna. Det är viktigt, för att även göra den vanliga mjölken intressant för barnen. Kalvin är ett bra exempel på vårt arbete med att utveckla starka varumärken med tydliga mervärden. Med Kalvin ger vi uttryck för företagets karaktär och personlighet på ett annorlunda och kreativt sätt. Kalvin talar till barnen på barnens vis och får dem att känna att Skånemejerier också är deras mejeri. Indirekt stärker vi då också de vuxnas relation till vårt företag. Vi nöjer oss inte med att servera hälsosamma produkter utan tar också ansvar för utbildning och spridandet av kunskap inom området hälsa. 16 Förtroende föder lojalitet 17 Förtroende föder lojalitet