Postadress: Box 6401, Stockholm Besöksadress: Olivecronas väg 4 (Sabbatsberg) Tel , Fax
|
|
- Andreas Viklund
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Äldreforskningens Hus består av två tvärvetenskapliga centra; Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och A R C (Aging Research Center). Det tvärvetenskapliga perspektivet ger möjligheter att se helheten; den äldre människans hälsa, välbefinnande och sociala situation. Postadress: Box 6401, Stockholm Besöksadress: Olivecronas väg 4 (Sabbatsberg) Tel , Fax ARC Aging Research Center
2 Äldreforskningens hus Äldrecentrum ARC Aging Research Center
3 Innehåll Presentation... 3 Äldres hälsa Vård och omsorg Folkhälsa... 8 Minnet i åldrandet Äldre i vårt samhälle Äldre i andra länder Befolkningsstudier Kungsholmsprojektet SNAC-Kungsholmen Samarbetsprojekt SWEOLD Betula HARMONY Utbildning Bibliotek och övrig information Tidskriften Äldre i Centrum Redaktionsruta Redaktörer: Inger Raune, Eva von Strauss, Form: Thorsten Ek, Omslagsbild: Lina Åberg, Foto: sid 4: Jan Rietz/Tiofoto, sid 8: Chad Ehlers/Tiofoto, sid 14: Pierre Rosberg/Tiofoto, sid 17: Björn Winsnes/Tiofoto, sid 18: Peter Westrup/Tiofoto. Tryck: Grafiska punkten 2003 Kopiera gärna men ange källan. 2
4 Presentation S tiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och arc (Aging Research Center) är två tvärvetenskapliga centra som tillsammans bildar Äldreforskningens Hus. Här arbetar ca 80 forskare och utredare från olika discipliner med att studera äldre människors hälsa och livsvillkor samt äldres vård och omsorg. Detta möjliggör ett tvärvetenskapligt perspektiv som är en förutsättning för att se helheten; den äldre människans hälsa, välbefinnande och sociala situation. Äldrecentrum bildades 1986 av Stockholms läns landsting och Stockholms stad. Ett övergripande syfte är att själv initiera och genomföra forskning, samt att praktiskt omsätta erfarenheter och forskningsresultat inom områden av särskild betydelse för äldres situation i samhället. A R C är en akademisk institution inom sektionen för geriatrisk epidemiologi, neurotec, vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet (ki-su-arc). arc startade år 2000 med statlig finansiering från fas (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) som ett samarbete mellan Några medarbetare inom Äldreforskningens hus. 3
5 Äldres hälsa I nom arc och Äldrecentrum pågår ett flertal epidemiologiska studier (studier om sjukdomars förekomst, riskfaktorer och förlopp) vars främsta syften är: * att studera äldre personers hälsa i förhållande till deras tidigare livshistoria och den sociala och fysiska miljön; * att upptäcka specifika risk- och friskfaktorer för vanliga sjukdomar hos äldre; * att identifiera äldres behov av social omsorg och medicinsk vård; samt * att hitta möjligheter till förebyggande insatser. De flesta av dessa studier sker inom ramen för Kungsholmsprojektet (sid 13) och snack (sid 15). DEMENSSJUKDOMAR Demens är en av de vanligast förekommande sjukdomarna hos äldre personer. Demenssjukdom är den absolut viktigaste faktorn till att äldre personer flyttar till särskilt boende. Resultat från bland annat Kungsholmsprojektet visar också att Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Kända riskfaktorer för demens är ökad ålder, vissa ärftliga faktorer samt både högt och lågt blodtryck. Vidare debatteras om utbildning, att vara kvinna eller arbetsmiljö kan ha betydelse för risken att drabbas. Friskfaktorer som kan skydda mot demens är ett väl fungerande socialt nätverk, intellektuell stimulans och fysisk aktivitet. 4
6 Något läkemedel som botar demens finns ännu inte, men däremot ett flertal bromsmediciner som fördröjer sjukdomsförloppet. Därför är en tidig diagnos viktig. FRISKA ÄLDRE En studie med över 500 personer som var 90 år eller äldre (den äldsta 105 år!) visar att det inte är ovanligt med vitala 90-åringar. Två tredjedelar bor i eget boende och klarar sig i stort sett själva. Var femte person över 89 år har inga kroniska sjukdomar alls och endast en av tio är helt beroende av hjälp med daglig omvårdnad. Faktorer som bidrar till äldres välbefinnande är livssyn, sociala och känslomässiga relationer, engagemang för sin omvärld och fysisk förmåga. DEPRESSION Äldre människor med psykiska besvär är många gånger en bortglömd grupp. Nästan var femte person som är 75 år eller äldre lider av en depression eller annan psykisk åkomma och många av dem får ingen diagnos, än mindre behandling. Psykiatriska symtom hos äldre kan vara svåra att upptäcka, ofta söker man läkarhjälp för andra besvär, till exempel rygg- eller magont. ÄLDRE POSITIVA TILL FORSKNING Inom Kungsholmsprojektet studerades även äldres attityd till att delta i forskning. Närmare 80 procent rapporterade fördelar med att delta. Det framkom också att stora befolkningsstudier kan fylla en social funktion. FYSISK FUNKTIONSFÖRMÅGA Den fysiska funktionsförmågan mäts utifrån hur man klarar dagliga aktiviteter som att tvätta sig, klä på sig, gå på toaletten och att äta själv. Personer med en demenssjukdom har det största hjälpbehovet. Demens är också den enda sjukdom där män och kvinnor har samma grad av funktionsnedsättning. Kvinnor över 90 år är sex gånger mer hjälpberoende än jämnåriga män vid andra sjukdomar än demens. Vidare läsning: 5
7 Vård och Omsorg I nom Äldrecentrum och arc beskrivs och utvärderas olika former av service och vård som ges till äldre människor. Exempel på frågor som studeras: * I vilken utsträckning är olika insatser av vård och omsorg anpassade efter den äldre personens faktiska hjälpbehov? * Finns det skillnader i omfattningen av hemhjälp eller anhörigstöd mellan kvinnor och män, mellan personer med och utan barn? * Hur påverkar en demenssjukdom eller en depression möjligheterna att få hemhjälp? * Hur fungerar samverkan mellan huvudmännen och olika vårdgivare? Vidare har metoder utvecklats för att kunna följa upp och utvärdera kvaliteten inom äldreomsorgen. Studier har också gjorts under benämningen»den goda arbetsplatsen«med syfte att ge en ökad kunskap om vilka faktorer som bidrar till en arbetsplats där personalen kontinuerligt vidareutvecklar sin kompetens och sina arbetsformer. MULTISJUKA Hur fungerar vård och omsorg i förhållande till behoven hos äldre multisjuka personer? Detta har varit en huvudsaklig frågeställning i en serie studier som genomförts i strukturmässigt olika områden. De slutsatser som dragits rör längre tidsperioder och bygger på både intervju-, register- journal- och läkemedelsdata. Studierna visar att multisjuka äldre är högkonsumenter av slutenoch öppen sjukhusvård, primärvård, äldreomsorg samt av informell omsorg. Gruppen hamnar med sina mångfasetterade behov i kläm mellan hårt specialiserade medicinska och rehabiliterande verksamheter och en regelstyrd äldreomsorg. Ingen part tar idag ansvar för en sammantagen planering av de olika insatserna. Genom kostnadsberäkningar har vi även kunnat visa att multisjukas vård och omsorg genererar höga kostnader till låg kvalitet för den äldre. Studiernas resultat har givit upphov till diskussion och förslag om hur vård- och omsorgsresurser kan knytas samman. ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL Äldre människor löper större risk att drabbas av läkemedelsproblem än yngre. Kroppen förändras när vi blir äldre vilket ofta leder till att läkemedlens effekter förstärks och därmed ökar risken för biverkningar. Användningen av läkemedel är också betydligt mer omfattande hos äldre, och vi vet att den ökat påtagligt under senare år. Denna så kallade polyfarmaci är en av de viktigaste risk- 6
8 faktorerna för alla typer av läkemedelsproblem biverkningar, interaktioner mellan läkemedel och att patienten inte tar läkemedlen enligt ordination. Studier i Kungsholmsprojektet (sid 13) har visat hur läkemedelsanvändningen utvecklats hos äldre sedan slutet av åttiotalet, och att den idag inte bara är omfattande utan också på många sätt felaktig. Tyvärr drabbar det främst dem som redan är sköra och därmed särskilt känsliga för läkemedel, inte minst äldre med demens. Studier, såväl internationellt som i Sverige, har visat att läkemedelsbiverkningar orsakar upp till 15 procent av alla akuta inläggningar av äldre på sjukhus. Vanliga orsaker är blodtrycksfall, vätskeoch saltrubbningar, blödningar, fallolyckor och förvirringstillstånd. Samtidigt finns det många äldre som besväras av biverkningar som inte får så allvarliga konsekvenser men som ändå kan vara nog så påfrestande för funktionsförmågan och livskvaliteten. Många av dem uppmärksammas inte och än mindre åtgärdas. och har små möjligheter till ett eget liv. De anhöriga har själva påpekat att de önskar möjligheter till avlösning, samt att de skulle vilja få mer information och kunskap om demenssjukdomar. Utifrån detta har en»cirkelmodell«tagits fram, först som ett forskningsprojekt senare som en arbetsmodell som nu används i hela landet. Anhöriga och intresserade äldre personer träffas tillsammans med en cirkelledare, där man studerar demenssjukdomar och diskuterar olika former för avlösning i hemmet. Andra studier pågår om situationen för anhöriga till äldre invandrare, med eller utan offentlig äldreomsorg. Här studeras framför allt de sociala och psykologiska aspekterna. (I samarbete med Ersta Sköndal högskola.) ANHÖRIGAS SITUATION Inom Kungsholmsprojektet (sid 13) har flera studier gjorts där man undersökt anhörigas situation när de vårdar en demenssjuk närstående i hemmet. Dessa personer lever ofta under svår fysisk och psykisk press. De är ofta vårdare dygnet runt 7
9 Folkhälsa * Hur har de äldres hälsa och levnadsvillkor utvecklats i Stockholms län? * Vilka insatser kan bidra till att förbättra hälsoläget för utsatta grupper? * Vad betyder hälsofrämjande arbete när sjukdom redan är ett faktum? En del av svaren ges i boken Äldres hälsa och välbefinnande. En utmaning för folkhälsoarbetet. Boken är resultatet av ett treårigt forskningsprojekt som Äldrecentrum bedrivit på uppdrag av Stockholms läns landsting. Syftet har varit att ge kommuner och landsting underlag för fortsatt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete med inriktning mot äldre människor. Slutrapporten slår fast att det finns stora möjligheter till hälsoförbättringar hos äldre. Boken tar upp de viktigaste riskfaktorerna och orsakssambanden för olika sjukdomar. Den innehåller även förslag på åtgärder som kan förebygga ohälsa och visar att det trots sjukdom och nedsatt rörelseförmåga i många fall går att leva ett självständigt och bra liv upp i hög ålder. Förhoppningen är att boken, som utgår från 20 delrapporter, skall fungera som kunskapsöversikt och inspirationskälla till alla som arbetar för äldres hälsa och välbefinnande. För fördjupad kunskap inom olika ämnesområden kan delrapporter beställas via Äldrecentrums hemsida eller per telefon EU-PROJEKT Folkhälsofrågor har också studerats i några euprojekt; ett med inriktning mot situationen i storstäder. I det projektet togs även ett instrument fram för utvärdering av försöksverksamheter för äldre personer. Ett annat projekt har tagit upp hälsofrämjande och hälsoförebyggande åtgärder mot ångest och depression. 8
10 Minnet iåldrandet M innesforskning är ett brett fält. Det kan innehålla allt från minnets påverkan på det sociala beteendet till själva hjärnans biologi. Forskningen spänner hela vägen från det sociala perspektivet till grundforskning där man försöker förstå minnets struktur och processer. I forskningen inom arc/äldrecentrum studeras hur människans intellektuella funktioner särskilt minnesfunktioner förändras i det normala åldrandet och vid en demenssjukdom. Viktiga syften är att lokalisera orsakerna till minnesproblem hos friska äldre människor och hos demenssjuka. Delar av forskningen genomförs inom Kungsholmsprojektet (sid 13). Vi undersöker också möjligheterna till minneskompensation hos äldre människor. Trots att åldrandet för med sig vissa förändringar i minnet hjärnan åldras precis som kroppen finns det mycket man kan göra för att bibehålla ett väl fungerande minne livet ut. På samma sätt som kroppen mår bra av frisk luft och promenader mår minnet bra av mental aktivitet. Forskning visar att personer 75 år eller äldre, med hjälp av olika former av»kompensation«av ett försämrat minne (till exempel längre tid vid en testuppgift och/ eller ledtrådar) kan prestera nästan lika bra som en yngre person. Vi jämför även olika former av minnesträningsprogram där vi bland annat studerar effekternas varaktighet och hur allmänna de är. Det har visat sig att träning av minnet ger effekt, men egentligen bara på det som tränas. Tränar vi siffror blir vi bättre på att minnas just siffror. ATT MINNAS När minnesforskare talar om minnet är det ofta det episodiska minnet som åsyftas. Det minne som används när vi kommer ihåg situationer där vi själva var med att minnas vad man åt till frukost i morse, var man tillbringade sin senaste semester 9
11 osv. Det finns en tid, en plats och jag var själv med. Det episodiska minnet påverkas gradvis under livscykeln men kan vara väl bevarat högt upp i åldrarna, om vi får vara friska. Detta minne drabbas däremot nästan alltid när hjärnfunktionen störs, till exempel vid Alzheimers sjukdom. Olika faktorer påverkar minnesfunktionen när vi blir äldre, till exempel arv och hälsa. Att vara kvinna och att leva ett aktivt liv är andra positiva faktorer. Kvinnor är inte bara bättre i många språkliga uppgifter och huvudräkning, utan har också ett bättre episodiskt minne än män. Låga värden av vitaminerna b 12 och folsyra kan påverka minnet negativt. Däremot vet man inte om minnet förbättras om man äter dessa vitaminer. Även sjukdomar som diabetes, högt blodtryck och störningar i sköldkörtelfunktion kan leda till minnesproblem hos äldre. Ett av de intressantaste fynden i denna forskning är att personer som kommer att utveckla demenssjukdom uppvisar minnesnedsättningar så lång tid som sju år före diagnos. Att identifiera personer med ökad risk att utveckla demens så tidigt som möjligt är viktigt inte minst med tanke på existerande bromsmediciner. Studier visar vidare att personer med Alzheimers sjukdom har»minnesöar«kvar. Med den kunskapen kan både personal och anhöriga få till stånd en ömsesidig kommunikation. Med ett inkännande förhållningssätt till den sjuke kan han både känna sig förstådd och väl bemött. Studier har också gjorts kring förmågan att kunna känna och identifiera lukter. Resultaten visar att kvinnor har bättre luktminne, bättre luktkänslighet och är bättre på att identifiera lukter än män. HJÄRNAN STUDERAS I ett nyligen påbörjat projekt vid arc undersöks den biologiska basen för kognitivt processande i den åldrande hjärnan, med fokus på episodiskt minne av neutrala och emotionella händelser. För att registrera hur hjärnan arbetar när den utför olika typer av kognitiva uppgifter används funktionell magnetresonanstomografi (fmri). Denna moderna hjärnavbildningsmetod ger en unik möjlighet att studera den mänskliga hjärnan i arbete. Projektets syfte är att studera hur åldersrelaterade biologiska och kognitiva förändringar i hjärnan hänger samman. På så sätt bidrar projektet till viktig kunskapsutveckling när det gäller den biologiska basen för åldersrelaterade minnesstörningar. Studien genomförs i samarbete med mr-centrum vid Karolinska Institutet. Vidare läsning om minnesforskning: Tidskriften Äldre i Centrum nr 4/1998 Tidskriften Äldre i Centrum Special/
12 Äldre i vårt samhälle ÅLDERISM Vi har studerat begreppet»ålderism«, det vill säga stereotypa föreställningar eller diskriminering som utgår från en människas ålder. Resultaten visar att ålderism är ett återkommande problem. Forskning kring detta begrepp har genomförts när det gäller pensionering, hälsotillstånd, livsförloppet, samt bilden av äldre och åldrande. PENSIONERING OCH HÄLSA En studie tar upp frågan hur det subjektiva hälsotillståndet ser ut vid tidpunkten runt pensioneringen. Den verkliga pensionsåldern ligger idag flera år lägre än den formella. Det har lett till en del uttalade bekymmer för hur det ekonomiskt ska gå ihop med allt fler pensionärer och allt färre i arbetskraften. Arbetslivet är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Data visar att ökningen av andelen personer som uppger hälsoproblem, i de flesta fall avstannar runt pensionsåldern. Det är först flera år efter pensioneringen som andelen som uppger besvär börjar öka igen. Resultatet leder till en intressant fråga. Betyder det förbättrade hälsotillståndet i nya grupper äldre att man bör arbeta längre? Eller är det tvärtom så att en bidragande orsak till att nya grupper äldre är friskare därför att de lämnar arbetslivet så tidigt som de gör i dag? BOSTADENS BETYDELSE Studier visar att många äldre mår allra bäst om de får bo kvar i sin invanda hemmiljö så länge som möjligt. Där finns tryggheten, minnena och umgänget. Forskning visar också att ju äldre man blir, desto svårare är det att knyta nya kontakter. Att flytta till servicehus innebär inte att man bryter isoleringen, ofta blir man sittande ensam även där. Möten sker inte spontant utan bara om personalen erbjuder gemensamma aktiviteter. ÄLDRE MED UTLÄNDSK BAKGRUND En studie tar upp aktiviteter för äldre personer med utländsk bakgrund. Studien är en utvärdering som kommer att följas upp av olika invandrargruppers föreningar och samarbetet dem emellan, samt med de inhemska pensionärsföreningarna. ENSAMHET Ensamhet bland äldre har studerats i en mängd projekt. Även om ensamhetskänslor inte är så vanliga som man kan tro, är de ändå problem för många äldre. De har inte bara att göra med sociala relationer utan faktorer som självkänsla och depression har också stor betydelse. 11
13 Äldre i andra länder A tt studera hur äldre människor lever och mår i andra länder är intressant, inte minst när det gäller kunskapsutbyte. Antalet äldre personer med utländsk bakgrund ökar i Sverige och när framtidens vård och omsorg ska utformas är det viktigt att också ha kunskap om likheter och skillnader i olika kulturer. Äldrecentrum och arc bedriver forskningsstudier i andra länder, bland annat i samarbete med dessa länders statliga och kommunala myndigheter. ÄLDRE I EUROPA År 1992 genomfördes den första Europabarometern som tog upp äldrefrågor (»Elderly Europeans«) i de dåvarande 12 eu-länderna. I Sverige genomfördes undersökningen En uppföljning gjordes Resultaten visar att både välstånd och välbefinnande är högt hos äldre människor i Sverige. I nästan samtliga jämförelser framträder en positivare bild av att vara äldre i Sverige och Danmark jämfört med att vara äldre på kontinenten. I fråga om vård och omsorg finns stora skillnader. I Sverige och speciellt i Danmark får en större andel av de äldre hjälp från hemtjänsten medan äldre i de flesta övriga europeiska länder i stor utsträckning får hjälp från vuxna barn som man bor tillsammans med. Europabarometern fortsätter att användas i många sammanhang, till exempel för att analysera familjemönster och äldreomsorg i olika länder i Europa. ÄLDRE I ASIEN Andelen äldre i befolkningen ökar mer i utvecklingsländerna än i industriländerna. Majoriteten av världens äldre (över 60 år) bor i Asien. Åren genomfördes en första studie i Bangladesh som beskrev hälsa och sociala förhållanden hos landets äldre befolkning. En nu pågående studie syftar till att beskriva sjukdomsmönster, funktionsförmåga och livskvalitet hos landsbygdsbefolkningen i Bangladesh. I en gemensam studie i Bangladesh och Vietnam genomförs interventioner på primärvårdsnivå för att förbättra hälsan och därigenom påverka livskvaliteten hos landsbygdsbefolkningen i de två länderna. Vidare läsning: 12
14 Befolkningsstudier K ungsholmsprojektet är en befolkningsstudie om åldrande och demens. Alla personer födda 1912 eller tidigare och som var bosatta i Kungsholms församling i Stockholm den 1 oktober 1987 inbjöds att delta. Senare utökades populationen till att även omfatta alla personer över 89 år boende i St Görans församling, också inom stadsdelen Kungsholmen. Totalt har ca personer undersökts vid fem olika tillfällen (en första undersökning och fyra uppföljningar), den sista avslutades under sommaren Se figur nedan. 13
15 Vid varje tillfälle fick deltagarna träffa en sjuksköterska, en läkare och en psykolog. Sjuksköterskorna samlade in sociala data, mätte den fysiska funktionsförmågan, blodtryck, längd och vikt samt tog blodprover. Dessutom intervjuades en anhörig eller närstående person. Läkarundersökningen bestod av en omfattande medicinsk, neurologisk och psykiatrisk undersökning. Olika minnesfunktioner mättes genom neuropsykologiska test som utfördes av psykologer. Undersökningarna inom Kungsholmsprojektet har avslutats men projektet fortsätter med bearbetning av insamlade data. Genom att jämföra resultat från de fem olika undersökningstillfällena får vi kunskap om till exempel hur de dagliga aktiviteterna förändras hos personer med och utan en demenssjukdom och vilka nya sjukdomar som drabbar äldre. Att identifiera riskfaktorer för olika sjukdomar har varit ett av de främsta målen med Kungsholmsprojektet. Ett annat viktigt område är att hitta friskfaktorer som leder till ett bra åldrande. Kungsholmsprojektet har bidragit till ökad förståelse om demenssjukdomarna och givit viktig information om folkhälsan. Projektet har också väckt stor internationell uppmärksamhet. Fram till våren 2003 hade tjugo doktorsavhandlingar publicerats med data från projektet. KUNGSHOLMEN I NORDANSTIG Sedan 1995 pågår i Nordanstigs kommun i norra Hälsingland ett tvillingprojekt till Kungsholmsprojektet. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Nordanstigs kommun, primärvården i Nordanstig och Äldrecentrum. Vid första undersökningstillfället deltog över 900 personer som då var 75 år eller äldre. En första uppföljning av hela befolkningen avslutades år För att kunna göra jämförelser mellan en äldre befolkning i storstad respektive landsbygd användes samma intervjuformulär och metoder som i Kungsholmsprojektet. Vidare läsning om Kungsholmsprojektet: Tidskriften Äldre i Centrum nr 4/1997 Tidskriften Äldre i Centrum Special 2003 Ett flertal doktorsavhandlingar 14
16 SNAC-Kungsholmen Ä ldrecentrum har av regeringen erhållit statsbidrag för uppbyggnad av longitudinella databaser som syftar till att beskriva äldres hälsa och livskvalitet samt äldres behov av vård och omsorg och hur detta tillgodoses av kommun och landsting. Projektet snac-kungsholmen, som genomförs i Kungsholmens stadsdel i Stockholm, ingår som ett av fyra delprojekt inom ramen för samlingsprojektet The Swedish National study on Aging and Care (snac). Förutom Kungsholmen/ Essinge-öarna genomförs i studien också i Skåne, Blekinge och Hälsingland. Det generella syftet är att öka kunskapen om åldrandet och hälsoläget bland personer 60 år eller äldre. snac-kungsholmen startade år 2001 och har två huvudinriktningar: * en befolkningsstudie där ett urval om personer från 60 års ålder inbjuds att delta. Deras hälsoutveckling kommer att följas över längre tid. I åldrarna år sker uppföljningarna vart sjätte år och för de som är äldre vart tredje år. En ny grupp 60-åringar inbjuds att delta vart sjätte år. I undersökningen ingår bland annat intervju om livsstil och hälsa, läkar- och minnesundersökning samt olika provtagningar. Syftet med studien är att öka kunskapen om äldres hälsa och kartlägga riskfaktorer för sjukdomar och nedsatt funktionsförmåga. Men också att försöka ge svar på vilka faktorer under hela livsperioden, som påverkar de äldres hälsotillstånd och kan leda till ett bra åldrande. snack bygger på erfarenheter från Kungsholmsprojektet, men genom att träffa yngre åldersgrupper får vi nu även information om arbetsliv, den medicinska historien, levnadsvanor och livsstil samt förändringar som sker i samband med pensioneringen. En av de viktigaste faktorerna i åldrandet är vad som hänt tidigare i livet. * en vårdsystemstudie som omfattar alla personer som har fyllt 65 år och som beviljats äldreomsorg av Kungsholmens stadsdelsnämnd eller har varaktig hemsjukvård/rehabilitering via landstinget. Ett syfte är att öka kunskaperna om hur vården av äldre är anpassad till behoven. Detta för att kunna förbättra samhällets insatser för äldre personer. Uppgifter samlas in som har betydelse för insatsarbetet: bostad och anhörigstöd, funktionsnedsättningar och behov av särskilda sjukvårdsinsatser. Beslut om social hemtjänst eller inflyttning till särskilt boende, hemsjukvård, rehabilitering och hjälpmedel registreras också. Registrering sker vid varje beslut om förändringar i insatserna. Tillsammans bidrar dessa studier till att ge en ökad kunskap om åldrandet samt möjlighet att jämföra befintlig vård och omsorg med den äldre befolkningens faktiska behov. Vidare läsning
17 Samarbetsprojekt SWEOLD sweold är en nationell studie om äldre människors levnadsvillkor. Studien utgår från de svenska levnadsnivåundersökningarna där information om befolkningens levnadsförhållanden och hälsa har studerats. De personer som intevjuades vid den första studien 1968 har i flera studier följts sedan dess. De allra äldsta i levnadsnivåundersökningarna har intervjuats ytterligare. Personerna har då varit 77 år eller äldre. Den första äldrestudien genomfördes 1992 då 537 personer deltog. Den andra studien med 621 deltagare avslutades i februari Deltagarna fick förutom att genomgå olika test på funktionsförmågan svara på frågor om hälsa, socialt nätverk, ekonomi, hur man klarar vardagen och vilken hjälp man får. Ett syfte med studien är att följa samma personer över tid för att se hur äldres villkor förändras samt hur åldrandet påverkas av hälsa och olika livsstilsfaktorer. Resultaten visar bland annat att de socioekonomiska klasskillnaderna har stor betydelse för hälsan, även bland de äldsta. sweold har också visat att kvinnors sämre hälsa jämfört med män består högt upp i åldern, trots att kvinnor lever längre än män. Detta är en av de största gåtorna inom äldreforskningen. En studie där man jämfört uppgifter från sweold 1992 och data från 1968 års levnadsnivåundersökning har dock visat att skillnaden mellan män och kvinnor har minskat när det gäller mobilitet. Kvinnorna har fått nedsatt rörlighet och närmat sig männens nivå, medan männens mobilitet har förbättrats. Studien sker i samarbete mellan arc, Center for Health Equity Studies (chess) och Stockholms universitet. Vidare läsning om SWEOLD: 16
18 Betula Inom Betula-projektet bedrivs forskning om minnesfunktioner och hälsa. Projektet startade i Umeå I den första undersökningen deltog slumpmässigt valda Umeåbor i åldern 35 till 80 år. Sedan dess har ytterligare två undersökningar genomförts med samma individer. Dessutom har nya grupper testats under åren och En fjärde datainsamling planeras Publicering av resultaten fortsätter nu, bland annat inom arc, där man vill se hur minnesfunktioner och hälsotillstånd förändras i åldrandet. Ett syfte är att försöka klarlägga riskfaktorer för demens och hitta tidiga tecken på demenssjukdom och andra hjärnsjukdomar. Studien sker i samarbete med Stockholms universitet. Vidare läsning om Betula-projektet: HARMONY Syftet med harmony (»Dementia in Swedish Twins ) är att kartlägga genetiska och icke-genetiska riskfaktorer för demens. Projektet drivs av Institutionen för medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet och University of Southern California. Projektet inkluderar tvillingar som genomfört ett test via en telefonintervju. Cirka personer av dessa misstänktes ha kognitiva störningar och undersöktes vidare av läkare och sjuksköterska. Hälften av dem fick diagnosen demens och av dessa hade två tredjedelar Alzheimers sjukdom. arc i samarbete med Göteborgs universitet ansvarar för läkarundersökning och diagnoser. Vidare läsning om HARMONY: och 17
19 Utbildning Konferenser och seminarier är en viktig del för kommunikationen med personal inom vård och omsorg, forskare och intresserad allmänhet kring de frågor Äldrecentrum och arc arbetar med. Några gånger varje år arrangerar Äldrecentrum föreläsningar för äldre personer under rubriken Samhället och de äldre. Det är i samarbete med abf Stockholm, Studieförbundet vuxenskolan, pro och spf. I samband med att nya resultat presenteras ges ofta ett seminarium. För aktuell information se respektive hemsida. arc anordnar utbildning för doktorander i ämnena geriatrisk epidemiologi, kognition i åldrandet och socialgerontologi. Tillsammans med Institutionen för Socialt Arbete vid Stockholms universitet anordnar Äldrecentrum en 20 poängs utbildning för utredare/planerare inom äldreomsorg och äldrevård. Bibliotek Inom Äldrecentrum och arc finns ett fackbibliotek som under årens lopp byggts upp med litteratur inom de områden som rör äldre människor. Biblioteket fungerar som ett institutionsbibliotek och vänder sig främst till forskare internt och till övriga FoU-enheter i Stockholms län. Utåt kan fjärrlån via andra bibliotek erbjudas. Mer information Nyheter om forskningsresultat, rapporter, utbildningar och seminarier finns på Äldrecentrums respektive arc:s hemsidor: För mer information går det också bra att ringa på telefon
20 Äldre i Centrum Ä ldre i Centrum är en nationell tidskrift för information om aktuell äldreforskning. Genom lättillgängliga artiklar blir de ibland svårtolkade forskningsresultaten begripliga. Tidskriften ger också en översikt av aktuella publikationer, samt är forum för debatt. Tidskriften vänder sig till dem som är intresserade av att lära sig mer om åldrandet och äldre människors liv. Äldre i Centrum ska fungera som en bro mellan forskning och allmänhet. Tidskriftens huvudägare är Stiftelsen Äldrecentrum. Medfinansiärer är arc, fas (Forskningsrådet Arbetsliv och Socialvetenskap) och sgs (Sveriges Gerontologiska Sällskap). Äldre i Centrum kommer ut med fyra nummer per år. Prenumerationsavgiften är 200:- per år inkl moms. Möjlighet finns för kommuner och landsting att till rabatterat pris teckna ett större antal prenumerationer för personal inom till exempel äldreomsorgen. För prenumeration ring eller e-post: gulbrandsen@aldrecentrum.se 19
SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, uppläggning och arbetsläge
SNAC Swedish National study on Ageing and Care - syfte, uppläggning och arbetsläge Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet och de äldres livssituation samt
SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, genomförande och arbetsläge
SNAC Swedish National study on Ageing and Care - syfte, genomförande och arbetsläge 1 Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet och de äldres livssituation samt
2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.
Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska
Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.
GERONTOLOGI OCH GERIATRIK
GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder
HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING
HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande
SNAC. Swedish National study on Ageing and Care
SNAC Swedish National study on Ageing and Care Longitudinella områdesdatabaser för uppföljning och analys av äldreområdet Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet
Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap
Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+
Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:
Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp
SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE
SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Att stärka äldre personers psykiska hälsa
Att stärka äldre personers psykiska hälsa Vad kan hälsofrämjande arbete bidra med? Hur kan bemötande inom vård och omsorg påverka? Exempel från ett utvecklingsprojekt i Kumla Vad har hälsofrämjande arbete
NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram
NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram FORSKNINGSPROGRAMMET FÖR NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD LANSERAS I SAMBAND MED STOCKHOLMS SJUKHEMS 150-ÅRSJUBILEUM I NOVEMBER 2017. STOCKHOLMS SJUKHEMS JUBILEUMSPROGRAM
Bli demensvän!
Bli demensvän! www.upplands-bro.se Demens berör oss alla! 160 000 människor i Sverige lider av en demenssjukdom. Till år 2050 beräknas antalet drabbade ha fördubblats. Personer med demens har svårt att
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar MINNET OCH MINNESSTÖRNINGAR Minnet är en serie av händelser, då man i minnet återkallar saker man tidigare lärt sig eller upplevt och lär
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30
Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv.
ÄMNE GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen
3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Validand och valideringshandledare
Validering av kurs: Äldres hälsa och livskvalitet (200p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella
Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom
Leva livet hela livet Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Möt INGEBORG Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt liv som idag Vad är viktigt för sjuka äldre? Trygghet Kunna klara
Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet
Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver
Strategi för Kulturrådets arbete med
Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se
Introduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
VÅRD OCH OMSORG VID DEMENSSJUKDOM, 100p. Elevens namn:... Kurs/klass:... År: Veckor. Lärare i kursen:... Tel.nr.. Praktikplats:...
Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsutbildning vuxna APL - arbetsplatsförlagt lärande Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar
Validering i Sörmland
Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå
Förutsättningar för framtidens vård och omsorg
Förutsättningar för framtidens vård och omsorg Resultat från SNAC-studien m fl studier av åldrande, vårdbehov och omsorg Mårten Lagergren, Stockholms läns äldrecentrum SNAC Swedish National study on Ageing
Validering i Sörmland Rev
Validering av kurs: Äldres hälsa och livskvalitet (200p) Fördjupad kunskapskartläggning Valideringspedagog Validand Mejladress Personnummer Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE
BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE ROBERT SIGSTRÖM, ST-LÄKARE OCH MEDICINE DOKTOR, Innehåll Vad vet vi om äldre patienter med bipolär sjukdom? Hur fungerar det med samhällets stöd till äldre personer? Äldrepsykiatrins
äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland
äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta
Vård- och omsorgsprogrammet (VO)
Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter
PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst
PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du
Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap
Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa
Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län
SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa
Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,
2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård
2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4
Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Välfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Validand och valideringshandledare
Validering av kurs: Vård och omsorg vid demens (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella
Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer
Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer Åke Grundberg Lektor, Specialistsjuksköterska med inriktning mot psykiatrisk vård och distriktssköterska, Med. dr.
Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende?
Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende? Äldreriksdagen 16 september 2016 Ja, vi behöver nog allting egentligen. Dels behöver vi bygga
Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap
Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är
Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!
Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10
SMÅ INSATSER FÖRBÄTTRAR HÄLSA OCH LIVSKVALITET
SMÅ INSATSER FÖRBÄTTRAR HÄLSA OCH LIVSKVALITET Bra mötesplatser, spännande aktiviteter och insatser som minskar isolering och risk för skador det gör susen för seniorers hälsa och välbefinnande. Med små
Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom
1(7) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom Antagna i Omsorgsnämnden 2019-06-04 2(7) Innehållsförteckning Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv
Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?
Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen
Foto Maria Carlsson. Scandinav.se. Äldreomsorg i Borås Stad. Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering
Scandinav.se Foto Maria Carlsson Äldreomsorg i Borås Stad Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Du som är äldre ska ha möjlighet att leva ett gott liv var dag.
Vård och omsorg om äldre
Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Äldreforskningens Hus Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling
SJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?
Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Validering i Sörmland Rev
Validering av kurs: Vård och omsorg vid demens (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Valideringspedagog Validand Mejladress Personnummer Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor
Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa
Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning, utredning och utveckling i frågor som rör äldre och åldrande inom: geriatrisk medicin, folkhälsa psykologi, socialgerontologi,
Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad
Geriatriskt Utvecklingscentrum Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Kurser vid Geriatriskt Utvecklingscentrum Vår- och höstterminen 2011 Besöksadress Postadress Telefon 040 39 13 14 Skånes universitetssjukhus
Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman
Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vad innebär det att bli demenssjuk? Språk, omdöme, initiativ, intresse, humör, ADL förmågor, orientering, perception,
Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006
Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag
KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Om äldre (65 och äldre)
Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det
Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse
Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Leif Aringer 29 augusti 2013 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 1 Befolkningspyramid för Sverige
STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING
ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBILDNING Lotta Burenius 08 508 36 202 SID 1 (6) 2012-02-20 DNR 070101/2012 pm STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER
Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa
Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Gamla människor m är r inte sås friska, tänderna gnisslar och sås
2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03
2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor
RESILIENS Eller att blomstra trots funktionsnedsättning och kronisk multisjuklighet
RESILIENS Eller att blomstra trots funktionsnedsättning och kronisk multisjuklighet Hanna Falk leg. sjuksköterska, fil.mag., fil.dr. Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Institutionen för Neurovetenskap
Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Habilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Hälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Medborgarförslag 14/2017 om särskilda äldremottagningar och geriatrisk specialistkompetens på hälsocentraler
Ärende 24 Primärvårdsledningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-01-10 Diarienummer 170627 Sida 1 (2) Landstingsfullmäktige Medborgarförslag 14/2017 om särskilda äldremottagningar och geriatrisk specialistkompetens
Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom
Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer
Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)
Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt
Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.
Vård- och omsorgsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Hanna Runling Tfn: 508 09 527 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-03-03 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Styckevis och delt, om vården
Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens
Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Värnas konferens vid Sigtunastiftelsen 25 september 2013 Ulla Clevnert 2013-10-08 Grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd,
Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet
Samspelet om äldres vård och hälsa Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet 2010-04-19 Behövs kvalitetsregister? Kvalitetsregister och/eller register för att förstå äldres situation
Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?
Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig
Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs
1 Ämne: Kurs: Kurskod: Hälsa Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs HÄLHÄLO Poäng: 100 Litteratur : Hälsopedagogik, Anna.Karin Axelsson, Sanoma Utbildning http://www.sanomautbildning.se/content/templates/pages/projectgroup.as
Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad
Geriatriskt Utvecklingscentrum Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Kurser vid Geriatriskt Utvecklingscentrum Vår- och höstterminen 2010 Besöksadress Postadress Telefon 040 39 13 14 Skånes universitetssjukhus
Förslag till Intressepolitiskt program
12 a) Förslag till Intressepolitiskt program Inledning Människor med sjukdom i rörelseorganen både vill och kan leva ett gott liv, men kan komma att behöva lite mer stöd än friska för att fullt ut kunna
1(8) Anhörigstöd. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5
Information till deltagaren
Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil
Sveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind
Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt
VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE 2002 2009
VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE UPPFÖLJNING AV SNACK-K KUNGSHOLMEN/ESSINGEÖARNA VÅRDSYSTEMDELEN SNAC-K RAPPORT NR 17 Mårten Lagergren Rose-Marie Hedberg Inger Dahlén Rapporter/Stiftelsen Stockholms
FRÅGOR OCH SVAR OM OCD
FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler