Handlingar till Socialnämnden den 7 april 2016

Transkript

1 Handlingar till Socialnämnden den 7 april 2016

2 Ärende 1

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Marianne Iggmark Kvalitetsutvecklare Datum Vår beteckning SN 16/0037 Kvalitetsuppföljning vid Arbetsmarknadseneheten samordnarområde 1 och 2 för arbetsmarknadsinsatser Förslag till beslut Socialnämnden godkänner socialkontorets kvalitetsuppföljning av Arbetsmarknadsenheten samordnarområde 1 och 2. Sammanfattning En långsam men positiv utveckling har skett inom båda samordnarområdena. Kvalitetsarbetet har kommit igång och det finns ett positivt arbetsklimat som visar på en god vilja att förbättra kvalitén. Arbetsmiljöarbetet är eftersatt, lokalerna är slitna och tillgängligheten för deltagarna är mycket begränsad. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 11 februari 2016 Bilaga 1- Kvalitetsuppföljning vid arbetsmarknadsenhetens samordnarområde 1 Bilaga 2- Kvalitetsuppföljning vid samordnarområde 2 Ärendet Kvalitetsuppföljningen följer Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9, Socialtjänstlagen samt de kontrollmoment som Socialnämnden antagit i internkontrollplanen. Uppföljningen har skett genom samtal med enhetschef, samordnare och arbetsgrupp bestående av handledare och medarbetare. Granskning har skett av dokumentation samt av personalens kunskap och delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet. UBK1005, v2.0, Arbetsmarknadsinsatser erbjuds för personer som står utan arbete och försörjning där syftet är att ge stöd till utveckling mot ett arbete och egen försörjning. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se

4 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) SN 16/0037 Samordnarområde 2 har mer fokus på interna serviceinsatser i kommunen och arbetsträning för deltagarna med sådana behov medan samordnarområde 1 har fokus på att ge deltagarna snabbt stöd mot arbete och egen försörjning. En långsam men positiv utveckling har skett inom båda samordnarområdena. Kvalitetsarbetet har kommit igång och det finns ett positivt arbetsklimat som visar på en vilja att förbättra kvalitén. Som en framgång i arbetet har 50 % av deltagare under 2015 avslutat sitt behov av försörjningsstöd. Arbetsmiljöarbetet är eftersatt på arbetsplatserna och arbetsmiljöansvaret har ännu inte blivit fördelat från avdelningschef till enhetschef. Skyddsrond har genomförts på Garaget men inte på Jobbcenter. Lokalerna är slitna och deltagarnas tillgänglighet till Jobbcenter är mycket begränsad. Enheten har varit tvungen att tacka nej till en deltagare på grund av att lokalen inte var tillgänglig för denne. Flera av lokalerna håller inte heller godtagbar brandsäkerhetstandard gällande bland annat alternativa utrymningsvägar. Inom båda samordnarområden har man ännu inte påbörjat arbetet med att implementera värdighetsgarantierna. Det har skett en viss utveckling av dokumentation sedan förra uppföljningen. Det saknas fortfarande dock vissa avgörande delar i genomförandeplanen då det inte framgår vad målet med insatsen för deltagaren är. Det systematiska kvalitetsarbetet genomförs bättre än vid förra uppföljningen och kvalitetsråd har inrättats. Barnperspektiv Socialkontoret konstaterar att denna rapport inte står i strid med barnets bästa. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor 1 Bilaga Kvalitetsuppföljning samordnarområde 1 2 Bilaga Kvalitetsuppföljning samordnarområde 2

5 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) SN 16/0037 Beslut sänds till Akt

6 1 Socialkontorets kvalitetsuppföljning Arbetsmarknadsenhet Samordnaromra de 1 Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Värdegrundsgarantierna reviderades under hösten En representant från arbetsmarknadsenheten har varit delaktig i arbetet med att utveckla värdegrundsgarantierna för individ och familjeomsorgen. Samordnarområdet har haft en föreläsning av Jan Gunnarsson om socialtjänstlagens värdegrund och Det goda bemötandet. Någon ytterligare fördjupning om vad de antagna värdegrundsgarantierna betyder för Arbetsmarknadsenheten, samordnarområde 1 har ännu inte påbörjats. Behöver utvecklas: 1. Implementering av värdegrundsgarantierna (kvarstående fråga sedan förra uppföljningen) Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Lokalen på Härneviskolväg ger stöd till ca 25 till 30 personer per dag. På textillokalen och fokus gruppen på Fjärilsstigen är det för närvarande 25 deltagare inskrivna. Totalt har det varit 211 deltagare under 2015 (inkl. 69 på daglig verksamhet LSS). 50 % av deltagare har avslutat sitt behov av försörjningsstöd. Beställningar till klienter med behov av sysselsättning kommer från biståndsenheten eller vuxenenheten. När en beställning läggs in i verksamhetssystemet Procapita verkställer samordnaren beställningen. Samordnaren kontaktar aktuell deltagare för att boka en tid till att informera om vad enheten kan erbjuda denne för sysselsättning. Samordnaren kommer sedan överens med deltagaren om vilken insats som ska erbjudas. Inom två veckor introducerar och upprättar handledaren en genomförandeplan tillsammans med deltagaren. Medarbetarna framförde ett önskemål om att myndighetsavdelningen ska få information om när en klient slutat, så de kan avsluta uppdraget. (Förbättringsförslaget ska lämnas till myndighetsavdelningen) Det har skett en viss utveckling av dokumentationen sedan förra uppföljningen, men fortfarande saknas vissa väsentliga delar i genomförandeplanen (GP). Det framgår inte med tydlighet vad målet med myndighetsbeslutet och beställningen är. Istället har GP fokus på deltagarens egna mål och det är inte säkerställt att målet överensstämmer med beställningen. I den löpande dokumentationen ska genomförandet av insatsen beskrivas. Vid avslutat uppdrag bör det ske ett avslutningssamtal. Om detta inte är möjligt ska det ändå alltid göras en slutanteckning i journalen. Se SOSFS 6 kap. 2014:5 allmänna råd Avd för kvalitets och verksamhetstöd

7 2 Egenkontroll av bland annat dokumentation har inte genomförts under Enheten kan förslagsvis använda den egenkontrollsmall som Stöd och behandlingsenheten har använt under året. Lokalt kan denna anpassas till verksamheten. Nya deltagare får en muntlig introduktion och genomgång av konsulenten/handledaren samt en visning av lokalen. Någon systematisk genomgång av brand -och säkerhetsföreskrifter, klagomål och synpunkter med mera lämnas inte. Medarbetarna på Jobbcenter anser att brukarpåverkan är god i verksamheten. Deltagarna ger förslag på var de önskar att praktiken ska förläggas med mera. Deltagarna i Öppna gruppen söker arbete, tränar inför intervju, skriver CV mm. Under förmiddagarna och på eftermiddagarna arbetar samordnare och arbetskonsulent med planeringsarbete, dokumentation samt med att knyta nya kontakter. På textilverkstan kan deltagarna välja projekt, handarbetestyp, vilket tyg de vill arbeta med mm. Ingen brukarundersökning har genomförts under Förslag från kvalitetsutvecklaren är att enheten själva utvecklar en enkel nöjdhets undersökning i samarbetet med Avdelning för kvalitet och verksamhetsstöd. Det kan vara intressant att analysera och utvärdera genomförandet och vad deltagarna tycker om bemötandet och om hur stödet har hjälpt deltagarna till en sysselsättning. Tillgängligheten för personer som har gångsvårigheter är inte tillräcklig på lokalerna på Härnevi Skolväg. Enheten har varit tvungen att tacka nej till en deltagare på grund av att lokalen inte var tillgänglig för denne. För att ha tillgång till lokalen måste deltagarna kunna gå i trappor. För deltagarna finns det endast en toalett som inte är handikappanpassad. Det saknas även utrymningsvägar i en av lokalerna med tre arbetsplatser. Kommunen håller sedan något år på med en översyn av lokalerna i kommunen, s.k. lokalprojektet. Information om hur projektet framskrider är inte känt av enheten. Bristande tillgänglighet räknas sedan 1 januari 2015 som diskriminering. (ref. Diskrimineringslagen 2008:567 samt FN-konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Ds 2008:23). Samverkan fungerar bra och med vuxenenheten har samarbetet förbättrats under året. Med arbetsförmedlingen har enheten återkommande möte varje månad. Enhetschefen framför en önskan om en samverkanöverenskommelse med arbetsförmedlingen men den har inte upprättats än. Behöver utvecklas: 1. Målet med insatsen ska vara det som styr genomförandet (myndighetsbeslut). Beskriv sedan HUR och på vilket sätt genomförandet ska ske. 2. Checklista för introduktion med nya deltagare, inkl. säkerhetsföreskrifter, brand med mera. (kvarstående fråga sedan förra uppföljningen) 3. Informera om lokalprojektet och vad man där kommit fram till för prioritering. För även fram till projektet att det är diskriminering med bristande tillgänglighet. 4. Följ internkontrollplanen (ledningssystemet för kvalitet) och genomför de egenkontroller som nämnden beslutat om. Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Avd för kvalitets och verksamhetstöd

8 3 Antal anställda inom samordnarområde 1 är 38 medarbetare inklusive Åter i arbete. Personalomsättningen är låg och endast 2 inom detta samordnarområde har slutat under året, ytterligare1 medarbetare är föräldraledig och 1 har avlidit. Introduktion lämnas och den kommunövergripande checklistan används. En lokalt anpassad checklista behöver tas fram med information om brandskydd, systematiskt förbättringsarbete, ledningssystem, klagomål och synpunkter m.m. Samtliga medarbetare har haft medarbetarsamtal med enhetschefen. Komptensutveckling har skett under året med bland annat Lära av varandra, Prima och SIP (särskilt individuell plan). Medarbetarna önskar fortlöpande utbildning i Procapita och Time Care. Medarbetarna önskar också en manual för Procapita IFO. Förbättringsförslag bör därmed skickas till Avdelning för kvalitet -och verksamhetsstöd. Medarbetarundersökning genomfördes under december Resultatet visade på flera brister, bland annat om ledarskap. En anledning till detta kan vara att rekryteringen av en ny enhetschef just avslutats. När medarbetarna skulle besvara enkäten var det oklart för dem vilken av enhetschefernas arbetsledning de skulle yttra sig om. Ett förbättringsförslag kan vara till kommande medarbetsrundersökningar att innan undersökningen tydliggöra VAD och VEM som ska bedömmas. Arbetsplatsträffar genomförs och dagordningen följer rutin och avsedd mall. Enhetschefen tror sig ha arbetsmiljöansvaret men har inte skrivit under något dokument om fördelat arbetsmiljöansvar. Detta innebär att avdelningschefen för utförare fortfarande har arbetsmiljöansvaret för enheten. Samordnarområde 1 hade ingen brandövning under 2014 eller Brand- och utrymningsövning bör göras vartannat eller vart tredje år, beroende på personalomsättning. Med tanke på att det i flera lokaler saknas utrymningsvägar och utrymningsplan bör brandövning vara ett prioriterat utvecklingsområde för Om möjligt bör även deltagarna vara delaktiga i brandövningen. Skyddsrond har inte genomförts under Oklart om den har genomförts under På servicepoolen finns en riskbedömning framtagen för medarbetarnas arbetsmiljö. Riskbedömningen beskriver dock inte VAD risken består av och hur man ska förhindra ohälsa och olycksfall. Använd den blankett för riskbedömning som finns på Portalen. Riskbedömning för medarbetarnas arbetsmiljö saknas. Medarbetarna arbetar ofta ensamma med deltagare vilket kan vara en arbetsmiljörisk. Personlarm saknas liksom överfallslarm i lokalerna. Tidigare har IFO delat med sig av de riskbedömningar som de har upprättat, men idag är beställningarna mer knapphändiga och eventuell riskbedömning i arbetet med en deltagare förmedlas inte. Behöver utvecklas: 5. Brand- och utrymningsövning. Översyn av utrymningsplaner och brandutrustning. 6. Revidera riskbedömning för medarbetarnas arbetsmiljö. 7. Utveckla samarbetet med Myndighetsavdelningen för informationsutbyte om riskbedömningar. 8. Översyn om det finns behov av personlarm. 9. Fördelning av arbetsmiljöansvaret till enhetschef samt information till medarbetare om vad fördelningen innebär. (kvarstående utvecklingsområde från förra kvalitetsuppföljningen) Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Avd för kvalitets och verksamhetstöd

9 Miljömålen är kända av medarbetarna. Enheten källsorterar lokalt. Systematiskt förbättringsarbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Det systematiska kvalitetsarbetet har kommit igång mer än vid förra uppföljningen. Kvalitetsråd har inrättats och deltagarna har fått utbildning om syftet med rådet. Ett klagomål -och synpunkt har lämnats IN men denna är inte nedskriven och processen har inte följts. Information om klagomål -och synpunktshantering lämnas inte till deltagarna. Information och möjlighet för deltagaren att lämna in ett klagomål eller en synpunkt behöver tydliggöras och uppmuntras. Rutinen med avvikelser och förbättringsförslag är förhållandevis okänd. Till exempel ska avvikelser och förbättringsförslag gällande lokaler skickas till avdelningschef för kvalitet och verksamhetsstöd. Avdelningschefen kan då använda underlaget vid kommande sammankomster med de fastighetsförvaltare vi samverkar med. Kunskap om Lex Sarah är god då AME enheten nyligen har lämnat en rapport. Någon årlig genomgång av enhetschef har inte genomförts. Behöver utvecklas: 10. Att process och rutin för klagomål och synpunkter ska följas. (kvarstående utvecklingsområde från förra kvalitetsuppföljningen) Svar med åtgärd ska ha inkommit till Avdelning för kvalitets och verksamhetsstöd senast Det går bra att skriva svar med åtgärd i detta dokument under Behöver utvecklas. Marianne Iggmark Kvalitetsutvecklare Avd för kvalitets och verksamhetstöd

10 1 Socialkontorets kvalitetsuppföljning Arbetsmarknadsenhet Samordnaromra de 2 Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Arbetsmarknadsenhet, samordnarområde 2, har inte arbetat med värdighetsgarantierna. Behöver utvecklas: 1. Implementera värdighetsgarantierna i verksamheten. Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt På enheten finns det idag en brukare som arbetstränar under en tremånaders period. Arbetsträning är en biståndsbedömd insats. Insatsen verkställs av arbetsmarknadsenhet samordnarområde 1 på Jobbcenter och arbetsträningen genomförs på Garaget. En annan deltagare blev hänvisad från SFI Första steget och till Garaget, på grund av sjukskrivning var dock deltagaren endast på Garaget i två dagar. Någon utvärdering varför den arbetsträningen blev avbruten har inte genomförts. En brukare med LSS-insats provar i dagsläget att vara på Garaget och har med sig en handledare från Bergvik. Beställningen från Jobbcenter innehåller knapphändig information om brukarens behov och mål med insatsen. Lokal genomförandeplan finns upprättad men i övrigt saknas dokumentation i ärendet och det går därför inte att följa genomförandet. Uppföljning av insatsen är inplanerad till slutet av träningsperioden, vilket är i senaste laget för att kunna göra förändringar i planeringen för arbetsträningen om så behövs. Enheten vill ta emot fler personer för arbetsträning, både från vuxenhetens försörjningsstöd samt från Arbetsförmedlingen. En profilering och beskrivning om vad enheten kan erbjuda bör tas fram. Även en beskrivning av lokala ordningsregler och säkerhetsrutiner bör tas fram för att säkerställa en bra arbetsmiljö för både brukare samt övrig personal. Introduktion på arbetsplatsen görs muntligt av handledaren. Det finns ingen skriftlig checklista som kan säkerställa att tillräcklig information om arbetsplatsens rutiner, arbetsmiljö m.m. lämnas. Behöver utvecklas: 2. Beställningar av arbetsträning bör kompletteras med biståndsbeslutet så att behovet och målet med insatsen blir kända av dem som planerar och handleder i genomförandet Avd för kvalitets och verksamhetstöd

11 2 3. Beskrivning av vad enheten kan erbjuda för sorts arbetsträning behöver tas fram. 4. Checklista för introduktion av deltagare i arbetsmarknadsinsatser. (Kvarstående utvecklingsområde sedan förra uppföljningen) Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt På samordnarområde 2 finns 10 tillsvidareanställda medarbetare samt en samordnare. Några av medarbetarnas anställning finansieras delvis av Arbetsförmedlingen. Under året var det 20 % personalomsättning beroende på pensionsavgångar. Arbetsuppgifterna består av olika serviceinsatser såsom transport av brukare till och från daglig verksamhet, mattransporter, fixartjänster, klottersanering, skogsröjning, snöskottning, flyttservice inom socialkontoret med mera. Vid uppföljningen uppger deltagarna att bilarna är trafikdugliga men att de håller en låg standard med tanke på att de utför många persontransporter. Reperationskostnaderna på bilarna är höga. Alkolås saknas på tre bilar, men detta kompletteras med en manuell alkomätare. Denna lösning är dock inte en tillräcklig enligt bilansvarig. Ett leasingavtal på bilarna skulle vara att föredra för då kan det också ställas krav på bilarnas utrustning såsom fungerande alkolås. Fixartjänst erbjuds de som är över 70 år och behöver hjälp med praktiska saker i sitt hem. Tjänsten har ca 30 uppdrag i månaden. Flera medarbetare inom enheten hjälps åt med dessa uppdrag som enligt medarbetarna är en mycket uppskattad tjänst bland de äldre. Någon mätning av kundnöjdheten har inte genomförts. En av medarbetarna är utsedd som bilansvarig och har god ordning på bilhandlingar, besiktningstider mm. Körjournal finns och kontrolleras varje månad. Den lokala rutinen behöver utvecklas något för att även beskriva vad som ska göras om en avvikelse uppmärksammas i journalen. En av medarbetarna är nyanställd i januari Introduktion på arbetsplatsen görs muntligt. Det finns ingen skriftlig lokalchecklista som säkerställer att tillräcklig information om arbetsplatsens rutiner lämnas, t.ex. om arbetsmiljö, APT och systematiskt förbättringsarbete. Medarbetarna har ingen tjänstelegitimation. Enligt samordnaren har fotografier tagits och legitimationerna är på gång. Medarbetarna har nyligen köpt in arbetskläder såsom vinterarbetskor, vinterhandskar, vinterställ, långarmad tröja och T-shirt. Samtliga kläder med kommunloggan på. Enhetschefen uppger sig ha arbetsmiljöansvaret men har inte skrivit under något dokument om fördelat arbetsmiljöansvar och inte heller erhållit någon utbildning i arbetsmiljö. Detta innebär att avdelningschefen för utförare fortfarande har arbetsmiljöansvaret för enheten. Skyddsrond är genomförd i november 2015 samt Handlingsplan för åtgärder är väl beskriven och i god ordning. Enheten har dokumenterat avvikelse för risk och hot och har upprättat två handlingsplaner med åtgärdsförslag Avd för kvalitets och verksamhetstöd

12 3 Medarbetarna känner inte till rutinen för tillbud samt att tillbud och arbetsskadeanmälan ska rapporteras via KIA på intranätet. Flera medarbetare har ingen tillgång till dator eller någon datavana, varför tydliga rutiner bör finnas om hur medarbetarna enklast ska göra tillbudsrapportering. Riskbedömning för arbetsmiljö finns upprättad. APT genomförs enligt samverkanssystem FAS (förnyelse, arbetsmiljö, samverkan). Vartannat möte är hela arbetsmarknadsenheten samlad och resterande möten är det endast Garaget. Medarbetarsamtal har genomförts med samtliga medarbetare. Medarbetarundersökning genomfördes december 2014 men deltagandet var lågt. Troligen beror det låga deltagandet på att enkäten var webbaserad. Återkoppling av svaret från medarbetarundersökningen har inte genomförts enligt uppgift från deltagarna. Bra och tydliga kompetensutvecklingsplaner finns upprättade för respektive medarbetare. Utbildningsinsatser har bland annat varit ABC (andnings, blödning, chock), bilrekond och språkhandledarutbildning samt Arbete på väg (grundutbildning via Trafikverket som krävs för personer arbetande på vägarbetsplats). Kurs säker på väg kommer under Anledningen till den låga bedömning är allvaret i att arbetsmiljöansvaret inte har blivit fördelat till enhetschef samt att enheten saknar rutin och kännedom om hur man rapporterar tillbud. Mycket av tidigare brister är under utveckling och en positiv utveckling kan noteras vid uppföljningen. Behöver utvecklas; 5. Checklista för introduktion av nya medarbetare. (kvarstående utvecklingsområde från förra kvalitetsuppföljningen) 6. Fördelning av arbetsmiljöansvaret till enhetschef. (kvarstående utvecklingsområde från förra kvalitetsuppföljningen) 7. Installera alkohollås på samtliga fordon. (kvarstående utvecklingsområde från förra kvalitetsuppföljningen) 8. Information till medarbetare om var och hur de ska rapportera tillbud och arbetsskador. Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Transportbilarna är inte miljöklassade men drivs med diesel. Om bilarna blir leasade så önskar bilansvarig att fordonen succesivt byts ut till miljöbilar. Enheterna har egen källsortering. Utbildning av Ragnsells om källsortering bland annat finns beskrivet i kompetensutvecklingsplanen. Systematiskt förbättringsarbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Avd för kvalitets och verksamhetstöd

13 4 Inga klagomål och synpunkter har kommit in. På kvalitetsutvecklarens fråga om det inte händer att brukarna klagar så uppger medarbetarna att de oftast är nöjda. Visst kan det inkomma en synpunkt men h då har synpunkten inte skrivits ner. För att förbättra klagomål och synpunktsprocessen så ska enheten under några månader vara extra lyhörda för brukarnas synpunkter och klagomål. Enheten ska även vara behjälplig i att skriva ner dem. Synpunkterna ska vara en del av det systematiska förbättringsarbetet. Riskbedömning gällande lokalen och fordon finns och handlingsplan är upprättad. Viss utveckling av det systematiska förbättringsarbetet har skett. Bland annat har arbetsmarknadsenheten inrättat ett gemensamt kvalitetråd för samtliga verksamheter inom enheten. Samordnaren på Garaget ingår i kvalitetsrådet och ska på APT återkoppla information om avvikelser som inkommit till kvalitetsrådet samt de förbättringar som vidtagits. Svar med åtgärd ska ha inkommit till avdelning för kvalitets och verksamhetsstöd senast Det går bra att skriva svar med åtgärd i detta dokument under Behöver utvecklas. Marianne Iggmark Kvalitetsutvecklare Avd för kvalitets och verksamhetstöd

14 Ärende 2

15 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialkontoret Marianne Iggmark Kvalitetsutvecklare Datum Vår beteckning SN 16/0026 Kvalitetsuppföljning på Socialpsykiatrienheten Förslag till beslut Socialnämnden godkänner Socialkontorets kvalitetsuppföljning på Socialpsykiatrienheten. Sammanfattning Kvalitetsuppföljning är genomförd på Socialpsykiatrienheten. Merparten av det systematiska förbättringsarbetet har avstannat sedan förra avtalsuppföljningen. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse 27 januari 2016 Bilaga kvalitetsuppföljning på Socialpsykiatrienheten Ärendet Kvalitetsuppföljningen följer Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9, Socialtjänstlagen samt de kontrollmoment som Socialnämnden antagit i internkontrollplanen. Uppföljningen har skett genom samtal med tillförordnad samordnare och en arbetsgrupp bestående av boendestödjare och handledare. Granskning har skett av dokumentation samt av personalens kunskap och delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet. Den senaste kvalitetsuppföljningen genomfördes Därefter har den vid flera tillfällen blivit senarelagd på grund av att enhetschef inte har varit i tjänst under en längre tid. Under det senaste året har enheten delat enhetschef med arbetsmarknadsenheten. Boendestödjarna har under denna tid upprätthållit en bra kvalitet och kontinuitet gentemot brukarna. Däremot har det systematiska kvalitetsarbetet avstannat. UBK1005, v2.0, Bifogad rapport beskriver de utvecklingsområden som kvalitetsutvecklaren identifierat. De åtgärder som vidtas av enheten ska vara beskrivna i en handlingsplan inom en månad. Åtgärder och handlingsplan följs upp vid nästa kvalitetsuppföljning om inget annat angivits i rapporten. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se

16 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) SN 16/0026 Barnperspektiv Socialkontoret konstaterar att denna rapport inte står i strid med barnets bästa. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Kvalitet och verksamhetsstöd Bilagor 1 Kvalitetsrapport från Socialpsykiatrienheten Beslut sänds till Akt

17 1 Socialkontorets kvalitetsuppföljning Enhet: Socialpsykiatri Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Enheten känner till värdegrundsgarantierna och har fram till våren 2015 arbetet aktivt med dem varje månad. P.g.a. att chefen därefter inte varit i tjänst och kunnat leda arbetet har reflektionstiderna avtagit. Under hösten 2015 reviderades värdegrundsgarantierna. De reviderade garantierna är inte kända eller implementerade. Behöver utvecklas; 1. Fortsatt implementering av värdegrundsgarantierna på enheten. Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Boendestöd är en insats för att människor med psykiska funktionshinder skall kunna klara av och bo i ett eget boende. Att arbeta som boendestödjare innebär att motivera och stödja personer med funktionshinder att ingå i en social gemenskap och att uppnå delaktighet i samhället. I Upplands-Bro finns det i dagsläget 67 brukare knutna till enheten. 41 kvinnor och 26 män fördelat med 28 i Kungsängen och 39 i Bro. Under hösten uppger personalen att enheten fått beställningar från biståndsenheten som tangerar att bli rena hemtjänstinsatser. Denna typ av insats är inte förankrad i verksamheten då deras profession är inriktad på boendestödjande insatser. Beställningar på insatser till brukare som har en samsjuklighet alternativt ren missbruksproblematik har ökat mycket under senare halvan av året, kompetens kring missbruk saknas till stor del i personalgruppen. Dialogen med biståndsenheten har blivit eftersatt då socialpsykiatrin under det senaste året haft en vikarierande chef, med andra uppdrag, och ordinarie enhetschef ännu inte blivit tillsatt. Ingen brukarundersökning är genomförd de senaste åren. Enligt en av medarbetarna så har det genomförts en brukarundersökning från FoU, men man har inte tagit del av resultatet. Brukarpåverkan finns och det visar sig bland annat genom att brukare rätt ofta vill byta kontaktman. Önskemålet tillgodoses men önskemålet om att byta kontakman, kan missbrukas t.ex. om brukaren tycker att kontaktmannen påminner om överenskommelser som brukaren helst vill slippa. Alla brukare har en kontaktman utsedd och för en del brukare delas kontakmanaskapet mellan två boendestödjare. Vem som är brukarens kontakman är välkänt hos brukarna. Sedan våren 2015 har enheten inte haft egen enhetschef utan delat enhetschef med arbetsmarknadsenheten. Kvalitetsutvecklaren upplever dock att enheten upprätthållit en bra kvalitet och kontinuitet gentemot brukarna. Dokumentationen har en bra struktur och enheten använder egen genomförandeplan. Ny mall för genomförandeplanen i Procapita (kommunens Avd för kvalitets och verksamhetstöd

18 2 verksamhetssystem), har ännu inte börjat användas. Av de granskade planerna är genomförandet väl beskrivet men målbeskrivning antingen saknas eller behöver förbättras. En av boendestödjarna har ännu inte upprättat genomförandeplaner på de 7 personer som denne är kontaktperson till. Detta är inte acceptabelt och bör skyndsamt åtgärdas. 11 genomförandeplaner är inte uppföljda inom ett år. Måluppföljningen kan därmed förbättras genom att tydligt beskriva vid utvärderingen om arbetsmetoden varit den rätta och vad som uppnåtts i syfte att stödja den enskilde att nå sina mål. Löpande dokumentation genomförs men de bör även kompletteras med viktiga kontakter som tagits i genomförandet. I flertalet av ärendena har dock boendestödjarna börjat dokumentera händelser av vikt i Procapita. På enheten finns en träfflokal som är mycket uppskattad och besöks av personer från närområdet utan biståndsbeslut. Träfflokalen bemannas av två handledare. Flera av deltagarna äter också i matsalen och tillagningsköket håller god ordning. Egenkontrollen i tillagningsköket genomförs inte i enlighet med riktlinje för livsmedelhantering. Anledning till lägre bedömning är framför allt att det saknas genomförandeplaner på 7 brukare och detta var även en brist vid förra kvalitetsuppföljningen men har inte åtgärdats. Behöver utvecklas: 2. Samtliga brukare ska ha en genomförandeplan upprättad. Åtgärden ska vara genomförd inom 1 månad. (När åtgärden är genomförd ska kvalitetsutvecklaren informeras) 3. Mål i genomförandeplanerna ska upprättas och uppföljning genomföras minst en gång om året. 4. Egenkontroll av livsmedelshygien ska genomföras enligt riktlinje för livsmedelhantering. Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Sedan mer än ett år har enheten inte haft egen enhetschef utan delat enhetschef med arbetsmarknadsenheten. Deltagarna uppger att detta påverkat deras arbetssituation. Boendestödjarna har lagt sitt fokus i arbetet på att ge brukarna det bästa stödet och inte på personal, utveckling och övrig administration. Deltagarna tror och hoppas att ledningen nu ska återkomma med en hållbar lösning inom kort. På enheten arbetar 7 boendestödjare och 2 handledare. Enhetschef och samordnare delas med arbetsmarknadsenheten. Personalomsättningen är 4 personer (44 %). Av dessa har en boendestödjare gått i pension och enhetschefen är tjänstledig. Introduktion genomförs vid nyanställning och checklista för introduktion används. Vi uppföljningen saknades det vid introduktionen genomgång av det systematiska förbättringsarbetet då en gammal blankett har använts. 5 arbetsplatsträffar har genomförts under året varav det senaste var och uppfyller därmed inte FAS- avtalet (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan)med arbetatagarorganisationerna. Medarbetarsamtal har genomförts mellan t.f. enhetschef och samtliga medarbetare. Under december 2014 genomfördes en medarbetarunderökning. Enheten har i mars 2015 tagit del av resultatet men i övrigt har man inte haft någon chef i tjänst som har kunnat leda arbetet med att Avd för kvalitets och verksamhetstöd

19 3 analysera materialet och ta fram en handlingsplan har en HME (motivation, ledarskap och styrning) undersökning genomförts och resultatet har inte kommit till medarbetarnas kännedom än. Personalen har inte haft någon kompetensutveckling under året. Däremot har arbetsgruppen haft handledning under en period men den har nu avbrutits då de anser att handledningen inte ger något nytt. Personalen på socialpsykiatrienheten efterlyser framför allt en planeringsdag för att kunna hinna ifatt att revidera rutiner, diskutera arbetsmetoder och brukare m.m. Samtliga deltagare uttalar att behovet av planeringsdag är mycket stort! Skyddsrond är inte genomförd under 2015 och riskbedömning för medarbetarnas arbetsmiljö är inte upprättad. Tillbud ska registreras av alla medarbetare på portalen i systemet KIA. Tillbud har skett och dessa har registrerats men arbetsgruppen har inte fått någon återkoppling av tillförordnad enhetschef. Oklart vem som får tillbudsanmälningarna, om det är den tjänstlediga chefen eller den tillförordnade chef som nu har arabetsmiljöansvaret. Ansvarig chef ska anmäla till personalavdelningens kontaktperson Christina Nordlander, så rapporteringen går till rätt chef. Brandtillsyn skedde i somras, men oklart vad tillsynen gav för resultat. Brandskyddsrutiner finns och är utan anmärkning. Boendestödjare går i sitt arbete hem till brukare som ibland bor i ohälsosamma miljöer. Arbetsmiljön är ofta väldigt ansträngd och boendestödjarna kan utsättas för hot, kränkningar liksom av rökig och stökig miljö. Boendestödjarna önskar att de ska få arbetskläder som är anpassas till deras yrkesutövning för att slippa ha sina privata kläder. Samtliga boendestödjare har överfallslarm vid hembesök. Test av larm ska ske var tredje månad men har inte genomförts i december enligt rutin. Hur och när larmen ska användas bör beskrivas i en lokal rutin som det informeras om vid introduktion av nyanställda. Efter en incident i träfflokalen och tillbudsanmälan, kommer även handledarna i träfflokalen att få överfallslarm för sin säkerhet. Samtliga medarbetare har tjänstelegitimation. Behöver utvecklas: 5. APT ska genomföras minst 9 ggr/år 6. Test av överfallslarm ska ske i enlighet med rutin 7. Översyn över behovet att arbetskläder. 8. Rutin för användandet och kontroll av överfallslarm som också bör ingå i den lokala introduktionen på arbetsplatsen. 9. Säkerställa att medarbetarnas tillbudrapportering i KIA går till tf. enhetschef Johan Bodström. 10. Skyddsrond och undersökning av den psykosociala arbetsmiljön bör ske en gång om året enligt instruktion i Systematiskt arbetsmiljöarbete i Upplands-Bro. Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Enheten kälsorterar i lokalen och kör själva till återvinningsstationen. Enheten använder miljöbil. Systematiskt förbättringsarbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Avd för kvalitets och verksamhetstöd

20 4 Enheten har inte haft någon planeringsdag på flera år och det visar sig vid uppföljningen då förbättringsarbetet avtagit och enhetens tidigare kvalitetsarbete börjat bli eftersatt. Ett klagomål/synpunkt har inkommit, åtgärdats och återkopplats men inte registrerats enligt process för klagomål och synpunkter. Enligt uppgift finns det fler klagomål som lämnats muntligt men man har inte dokumenterat dem enligt rutinen. Förbättringsarbetet med avvikelser och förbättringsförslag är rätt så inaktivt. Samordnaren är väl medveten om att det systematiska kvalitetsarbetet kommit av sig och till nästa APT ska kvalitetsrådet åter komma igång. Medarbetarna har god kännedom om sin anmälningsskyldighet och enheten har undre året lämnat in en Lex Sarah och fått viss återkoppling på denna. Egenkontroll av basal hygien har inte genomförts under Orsaken till det låga omdömet är att i stort sett allt systematsikt förbättringsarbete kommit av sig sedan förra kvalitetsuppföljningen. Behöver utvecklas: 11. Genomgång av basala hygienrutiner ska genomföras en gång om året. 12. Kvalitetsråd ska arbeta enligt anvisning 13. Registrera de klagomål och synpunkter som inkommer och använd kvalitetsrådet att analysera och komma med förslag på förbättringar till övriga medarbetare på APT. Svar med åtgärd ska ha inkommit till avdelning för kvalitets och verksamhetsstöd senast Det går bra att skriva svar med åtgärd i detta dokument under Behöver utvecklas. Marianne Iggmark Kvalitetsutvecklare Avd för kvalitets och verksamhetstöd

21 Ärende 3

22 SN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialkontoret Sandra Lötbom Andersson Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd [email protected] Datum Vår beteckning SN 16/0036 Kvalitetsuppföljning vid Lane, boende för ensamkommande flyktingungdomar Förslag till beslut Socialnämnden godkänner socialkontorets kvalitetsuppföljning på Lane, boende för ensamkommande flyktingungdomar. Sammanfattning Flera stora förbättringar har genomförts sedan förra uppföljningen. Här kan nämnas att enheten arbetar på ett föredömligt sätt med ungdomarna utifrån modellen HITTA RÄTT som på ett systematiserat sätt skapar en lärande introduktion i det svenska samhället. En kvarstående allvarlig brist har dock identifierats. Bristen avser upphandling av catering mat som inte har skett i enlighet med Upplands-Bros inköpspolicy och delegationsförordning. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 3 februari 2016 Bilaga kvalitetsuppföljning Lane, boende för ensamkommande Ärendet Kvalitetsuppföljningen följer Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 och Socialtjänstlagen samt de kontrollmoment som Socialnämnden antagit i internkontrollplan för UBK1005, v2.0, Uppföljningen har skett genom samtal med föreståndare och tre medarbetare. Frågor har ställts med uppmaning att visa och beskriva enhetens rutiner samt hur boendestödjarna stödjer ungdomarna för att uppnå god kvalitet i genomförandet av insatsen. Brukarenkäter och riskanalyser genomförs regelbundet vilka enheten behöver arbeta med att sammanställa och analysera resultaten av. Enheten har inte genomfört skyddsrond eller egenkontroller. Ungdomarna är delaktiga och upplevs ha en god möjlighet till att påverka hur insatsen för dem genomförs. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se

23 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) /0036 Dokumentationen i ungdomarnas genomförandeplaner och journaler har förbättrats sedan förra årets uppföljning men behöver utvecklas vidare och ske skyndsamt. Enligt Upplands-Bro kommuns inköpspolicy så ska central upphandling av catering genomföras men detta har ej skett. Enheten har istället på eget initiativ förlängt tidigare, ej upphandlat kontrakt, med befintlig leverantör. Enligt delegationsförteckningen får enhetschef anskaffa varor och direktupphandla upp till ett prisbasbelopp (delegationsförteckning punkt 3, 3.1). I detta fall överstiger beloppet det delegerade. Barnperspektiv Socialkontoret konstaterar i denna rapport att verksamheten bidrar till att förbättra kvalitén för barnets bästa. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Kvalitet och verksamhetsstöd Bilagor 1 Kvalitetsuppföljning Lane, Hvb för ensamkommande Beslut sänds till Till akt

24 1 Socialkontorets kvalitetsuppföljning Enhet: Lane, HVB fo r ensamkommande Närvarande: Carina Cedergren föreståndare, Hanna Himo Samordnare, Monica Sörensdotter boendestödjare, Nima Rahimian boendestödjare Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Alla medarbetare känner till de nya reviderade värdegrundsgarantierna och arbetar med dessa värderingar på APT och på gruppmöten. Arbetsgruppen har inte brutit ner garantierna för att definiera vad dessa kan innebära på Lane. Ungdomarna som bor på Lane har inte kännedom om vilka värdighetsgarantier som finns. Behöver utvecklas; Definiera och bryta ner vad värdighetsgarantierna innebär på Lane. Göra ungdomarna delaktiga i värdegrundsgarantierna och vad de innebär. Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Lane har 12 platser för ensamkommande flyktingbarn som alla är belagda samt 3 träningslägenheter varav 1 används just nu (de andra 2 saneras mot skadedjur). Varje ungdom har en kontaktman utsedd. Information om kontaktmannarollen finns tydliggjord på enheten, vilket saknades vid tidigare uppföljning. Varannan månad genomför Lane brukarundersökning med ungdomarna. Dessa är ej sammanställda varvid analys av resultatet och ev. handlingsplan saknas. Möjligheten för ungdomarna till delaktighet och påverkan sker bland annat genom husmöten 1g/månad tillsammans med personal och tolk. Individuella månadsmöten med varje ungdom som hålls av kontaktmannen. Kontaktmannens samtal med ungdomen en gång i månaden har noterats i en av de två journalerna som granskades, men samtalet följer inte alltid den mall som ska användas. Om genomförandet inte noteras i journalanteckningarna är det mycket svårt att utvärdera den aktuella insatsen Avd för kvalitets och verksamhetstöd

25 2 Enheten bokar tolk vid behov för att säkerställa korrekt informationsöverföring. Tolkavtal saknas då det löpte ut Alla anställda talar svenska med ungdomarna men flera merarbetare talar också persiska. En ungdom saknar genomförandeplan (GP) och startanteckningar, hos övriga finns GP upprättad. Hur arbetet att nå mål och att tillgodose ungdomens behov som finns beskrivna i GP är inte alltid möjlig att utläsa i journalen. Den röda tråden i genomförandet kan inte alltid följas. Ungdomens vårdplan tar alltför lång tid att få från beställarenheten. Det tar mer än 14 dagar från det att ungdomen flyttat in till dess att genomförandeplan är upprättad. Ett exempel på detta som framkom vid kvalitetsuppföljningen den 3 februari 2016 är att ungdomen kom till Lane , utredningen påbörjades , vårdplan kom från beställaren och genomförandeplan upprättades Detta kan inte ses som rättsäkerhandläggning och dokumentation. För nyanställda medarbetare tar det ibland över 4 veckor att få lösenord till Procapita. I avvaktan på vårdplan eller problem med inlogg sker dokumentation med papper och penna som förvaras i pärm och förs sedan in i Procapita. Var 3:e månad gör kontaktmannen uppföljning på genomförandeplanen tillsammans med ungdomen och var 6:e månad följs den upp tillsammans med socialsekreterare. Ingen ny GB upprättas utan revidering sker genom att ändra datum i befintlig GP vilken gör att det inte går att följa förändringar över tid. Mottagandeprocessen för ny ungdom är känd av personalen och finns beskriven på Lane. Enheten arbetar på ett föredömligt sätt med ungdomarna utifrån modellen HITTA RÄTT som är ett sätt att systematisera det grundläggande lärandet för att skapa god introduktion i det svenska samhället. Riskbedömningar kring de ungdomar som bor på Lane finns men det framgår inte vad som ska göras eller hur utan endast konstaterad risk finns dokumenterad. Lane och skolan har samverkansträffar ca 1 ggr/månaden och aktuellt ämne som arbetas med nu är hur ungdomarna ska få utbildning kring relationer, normer och sexualitet. Protokoll förs kring träffarna men det saknas deltagarförteckning. Frukost tillreds på Lane men huvudmålet levereras av ett cateringföretag. Kommunen har inget aktuellt ramavtal med något cateringföretag och det har inte genomförts någon upphandling av cateringföretaget. Lokalt avtal har tecknats mellan enhetschef på Lane och cateringföretaget den 21 december Enligt delegationsförteckningen får enhetschef anskaffa varor och direktupphandla upp till ett prisbasbelopp (delegationsförteckning punkt 3, 3.1). I detta fall överstiger beloppet det delegerade, flera gånger om. Medarbetarna känner till socialnämndens riktlinjer för livsmedelshantering. Egenkontroll av temperatur kontroll av mat, kyl och frys genomförs i enlighet med riktlinjen. Avvikelser dokumenteras och rapporteras ej till leverantören om t.ex om maten inte håller avtalad temperatur. Behöver utvecklas; Avd för kvalitets och verksamhetstöd

26 3 Sammanställa och analysera de brukarundersökningar som görs samt gå igenom dessa med ungdomarna efter varje undersökning. Säkerställa att dokumentation sker enligt SOSFS 2014:5 (se avsnittet under brukare/klient). Utforma journalanteckningar efter kontaktmannens månadssamtal med utgångspunkt från de mål som finns beskrivna i GP, samt att den framtagna mallen, med rubriken från BBIC s GP, ska användas i samtalet. Säkerställa att tolkavtal finns. Att det framgår i de riskbedömningar som görs vad som ska göras och hur. Att genomförandeplan upprättas inom 14 dagar. Att genomförandeplanen går att följa över tid och att det framgår hur arbetet att nå ungdomarnas mål genomförs. Upphandling av cateringleverantör ska följa delegationsförteckningen. Att eventuella avvikelser från egenkontrollen gällande livsmedelshantering dokumenteras och rapporteras till leverantör. Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt På Lane arbetar 8 boendestödjare varav 2 stycken har relevant utbildning, 2 har pedagogisk utbildning, 4 saknar formell utbildning men 2 av dessa har erfarenhet från området och 2 av är väktare som tjänstgör nattetid. Personalomsättning har under de senaste månaderna varit hög. Föreståndaren har avslutat 3 medarbetare då dessa inte nått upp till enhetens krav. Nya medarbetare har rekryterats och är provanställda. Arbetsplatsträffar genomförs, socialkontorets dagordning följs och protokoll upprättas. Det finns 3 personallarm att tillgå men ofta är de 5 personal i tjänst. Larmen används inte av alla medarbetare utan ligger oftast inne på kontoret. Alla medarbetare har inte tjänstelegitimation och kan inte legitimera sig som anställd personal i Upplands-Bro kommun när de är med ungdomarna i olika stödjande aktiviteter. Introduktionen upplevs som god av nya medarbetare och checklistor finns. Checklistorna innehåller förkortningar som kan vara svåra att förstå. I introduktionsmaterialet finns egenhändigt skapade blankett för tystnadsplikt. Blankett för tystnadsplikt och sekretess som är framtagen av personalstaben ska användas. All personal har en individuell utbildningsplan som gås igenom vid det årliga medarbetarsamtalet. Senaste utbildningen som alla medarbetare deltog i var brandövning december Medarbetarenkäter görs årligen och personalen känner att de är delaktiga i det arbete som sker på Lane. Behöver utvecklas; Alla anställda på enheten ska i sitt arbete använda person och överfallslarm Avd för kvalitets och verksamhetstöd

27 4 Alla medarbetare ska ha tjänstelegitimation. Att blankett för tystnadsplikt och sekretess från personalstaben används vid nyanställning. Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Lane har en miljöbil. Tillsammans med ungdomarna har enheten källsortering som de kör till sopanläggningen för källsortering. Systematiskt förbättringsarbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Tillsynsbesök har skett av IVO den 4 juni 2015 de mindre bristerna som framkommit är åtgärdade. IVO har hittills genomfört en anmäld och en oanmäld tillsyn. Stora förbättringar har genomförts under de senaste två åren. Bland annat har dokumentation i BBIC och aktiviteter för ungdomarna förbättrats. Lane ingår organisatoriskt i Stöd och behandlingsenheten och kvalitetråd genomförs med hela enheten och återkoppling sker på APT Systematiskt arbetsmiljöarbete med riskanalys, psykosocial arbetsmiljöenkät/kia finns på enheten och dokumenteras. Det finns en oklarhet hos medarbetarna vad som händer med exempelvis en tillbudsrapport när de lämnat ifrån sig den. Även för föreståndaren fanns det oklarheter vem som är mottagare för tillbudsrapportering i systemet. Skyddsrond och delar av egenkontrollen är inte genomförda på Lane under 2015/2016 Brandskyddsutbildning är genomförd med Härnevimottagningen under Beställning är lämnad till Attunda om brandutbildning även för ungdomarna under våren Lane har sedan tidigare granskning arbetat aktivt med synpunkter och klagomål. 8 klagomål och synpunkter har inkommit under året. Rutin och process för hanteringen följs på ett utmärkt sätt. Information om synpunkter och klagomål, avvikelsehantering, förbättringsförslag och anmälningsplikt för Lex Sarah finns på enheten i flera olika pärmar. Enheten har också tagit fram många bra lokala rutiner, bland annat lokala rutiner kring hot och våld på enheten. Rutinbeskrivningarna är spridda i flera pärmar och ett förbättringsförslag kan vara att ha dem mer samlade och lättillgängliga. Ingen information om Lex Sarah har gåtts igenom med personalen det senaste året, men alla nyanställda har muntligen fått information Avd för kvalitets och verksamhetstöd

28 5 Basala hygienrutiner finns och är kända av personalen. Behöver utvecklas; Säkerställa att all personal har kunskap om Lex Sarah och får information minst 1 g/år. Vem av enhetschef eller föreståndare som har arbetsmiljöansvar på Lane samt vem som också är mottagare av tillbudsrapportering måste tydliggöras. Genomföra skyddsrond och egenkontroller. Svar med åtgärder och/eller handlingsplan ska ha inkommit till avdelning för kvalitets och verksamhetsstöd senast Det går bra att skriva svar med hur utvecklingsområdet ska åtgärdas och en tidsplan för genomförandet, i detta dokument under behöver utvecklas. Sandra Lötbom Andersson Kvalitetsutvecklare Avd för kvalitets och verksamhetstöd

29 Ärende 4

30 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Sandra Lötbom Andersson Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Dnr 16/0009 Avtalsuppföljning på Hagtorps äldreboende 2016 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner socialkontorets avtalsuppföljning på Hagtorps äldreboende. Sammanfattning Hagtorps äldreboende drivs på entreprenad av Frösunda Omsorg AB sedan 15 maj Med hänvisning till gällande avtal genomför socialkontoret avtalsuppföljning varje år. Uppföljning för 2016 har skett på Hagtorps äldreboende den 1 mars Betydande förbättringar har genomförts gällande dokumentation men anbudets mervärden utevistelse och kontaktmannatid kan fortfarande inte helt säkerställas. Mervärdet gällande individuella och gemensamma aktiviteter har arbetats med på ett föredömligt sätt och når nu upp till kraven. Socialkontoret följer upp förbättringsarbetet med de identifierade bristerna och har begärt in åtgärdsplan. Uppföljning av vidtagna åtgärder kommer följas upp månadsvis på samverkansmöten mellan Hagtorp och Socialkontoret. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 4 mars 2016 Ärendet Enligt avtal mellan Upplands-Bro kommun och Frösunda Omsorg AB som driver Hagtorps äldreboende på entreprenad sedan 15 maj 2013, genomför Socialkontoret avtalsuppföljning varje år. UBK1005, v2.0, Datum för uppföljningen tillsammans med de punkter som ska följas upp, skickas ut i förväg. Två kvalitetsutvecklare från avdelning för kvalitet -och verksamhetsstöd genomför uppföljningen. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se

31 Upplands-Bro kommun Datum 2 (3) Avtalsuppföljningen genomförs genom att frågor ställs till verksamhetschef och övrig personal som arbetar på Hagtorp såsom sjuksköterska, arbetsterapeut, omvårdnadspersonal, kock och köksbiträden. Förutom undersökande frågor granskas även dokumentation, rutiner, processer, aktiviteter, protokoll med mera. Vid lunch observerades måltidssituationen på två avdelningar för att bedöma bemötande och att krav på måltidsmiljö uppfylls. Resultat Uppföljningen har gjorts med stöd av uppföljningsmall från Sveriges kommuner och landsting (SKL) utifrån gällande avtal och presenteras i bilagan. Bedömningen i rapporten har gjorts med markering i färger: Grönt = resultatet överensstämmer helt med kravet Gult = resultatet överensstämmer delvis med kravet Rött = resultatet överensstämmer inte alls med kravet 114 krav granskades och visar klara förbättring mot 2014 då 124 krav granskades. Att färre krav granskas både 2015 och 2016 beror på att flera krav är godkända och kräver ingen återkommande granskning Gröna Gula Röda Vid uppföljningen identifierades 6 gula markeringar. En av dessa rör möjligheten för de boende att få maten visualiserad via en palett. Förbättringar avseende matsedel och förtydligande avseende valmöjlighet mellan tre maträtter har skett, liksom uppmuntran till att fler lämnar klagomål och synpunkter. Bemötandet var vid måltidsobservationen mycket gott och respektfullt. 5 gula markeringar rör framförallt mervärdet utevistelse och kontaktmannatid. Meningsfulla aktiviteter genomförs både individuellt och gemensamt på ett mycket bra sätt nu jämfört med tidigare uppföljning. Det kvarstår dock svagheter i dokumentationen om varför den enskilde inte fått sin aktivitet och analys av detta. Däremot framgår det om den enskilde tackat nej av någon anledning.

32 Upplands-Bro kommun Datum 3 (3) Socialkontoret fortsätter att följa förbättringsarbetet med de identifierade bristerna löpande på samrådsorganet mellan Hagtorp och Socialkontoret, en gång i månaden. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon påverkan utifrån ett barnperspektiv. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Kvalitet och verksamhetsstöd Bilagor 1 Avtalsuppföljning Hagtorp 1 mars 2016 Beslut sänds till Enhetschef Isabel Von Wachenfeldt

33 Bedömnin Avtalsuppföljning Hagtorp 2016 Numrerade Krav krav " 3 Mervärde Värdering Gruppering Hur När Vem Resultat Utevistelsermervärde 3. 3 Mervärde " 3 Mervärde " 3 Mervärde 4 Genomförandeplan 3 Krav på tjänst Dokumentation HSL 3 Krav på tjänst Palett med bilder på maträtter som ska serveras kommande månad Erbjuda utevistelse minst två gånger per dag/sommar och minst 1 timme, vinter 1 ggr/dag. Utevistelse ska säkerställas genom veckoplanering, avvikelse dokumentation, journal Beskrivs det i GP (genomförandeplan) HUR utevistelse ska planeras individuellt? Erbjuda varje kund 1 kontaktmannatimme i veckan med sin kontaktman, oavsett hälsotillstånd GP ska följas upp minst 2 ggr/år och revideras Kvalitets uppföljning Kvalitets uppföljning Kvalitets uppföljning Kvalitets uppföljning kv-utv kv-utv kv-utv Patientjournal finns upprättad SOSFS 2008:14 egenkontroll MAS Används inte pga det upplevs rörigt för de boende om matsedel och bild inte stämmer överens 2 Veckoplanering finns kring varje boende hur/om/när utevistelse skett. Det saknas dokumentation i den enskildes jorunal kring avvikelser och analys kring varför utevistelse inte blivit av. Den gemensamma sammanställningen för utevistelse som är gjord för januari 2016 visar att 65 % på Oden, 35 % på Tor och 59 % på Freja blivit erbjudna utevistelse enligt avtal. Siffror skanas på Idun pga svårigheter att mäta på korttidsboende då de boende bor kort tid. 2 Det framgår inte i GP en indiviudell planering kring utevistelse hos alla boende. Arbetet är påbörjat hos några boende. 2 De boende erbjuds aktiviteter men vid alla tillfällen är det inte kontaktmannen som utför dessa. Det saaknas analys på om den enskilde får sin kontaktmannatimme/vecka. Några boende ser ut att ha fått det men inte alla. 2 kv-utv Kvalitets uppföljning kv-utv revideras 1 gång/år i de akter som granskats 2 gåtgärder Journaler finns. Journalgranskning av Frösundas MAS visar att HSL dokumentationen inte är fullständig. 2 av 5 journaler innehåller den mängd och standar som eftersträvas för att vara godkänd. 2 Åtgärdsplan inkom den 29 februari 2016

34 1

35 Ärende 5

36 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Socialkontoret Lena Bergström Utredare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd [email protected] Datum Vår beteckning SN 16/0057 Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare avseende ensamkommande flyktingbarn Förslag till beslut Socialnämnden godkänner riktlinjerna för särskild förordnad vårdnadshavare avseende ensamkommande flyktingbarn. Sammanfattning Revidering av riktlinjerna för föräldrars ersättningsskyldighet. Förändringar är markerade med röd text. De förändringar som har skett är att överförmyndaren har förändrat sin ersättning för gode män till ensamkommande barn och att socialkontoret har samma ersättningsnivå som överförmyndaren. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Barnperspektiv Ur ett barnperspektiv är det viktigt att särskilt förordnade vårdnadshavare som har uppdrag för ensamkommande flyktingbarn har en likvärdig och rättssäker handläggning. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef UBK1005, v2.0, Beslut sänds till Till diariet Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se

37 Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare Avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN 16/

38 Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare Riktlinjer för ensamkommande Innehåll 1 Riktlinjer för ensamkommande Inledning Återflyttning av vårdnaden till föräldrarna Vem kan utses som särskild förordnad vårdnadshavare Uppdraget Tillsyn Rätt till arvode Ersättning till gode män för ensamkommande ungdomar Ersättningar till särskild förordnad vårdnadshavare...5 2

39 Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare Riktlinjer för ensamkommande 1 Riktlinjer för ensamkommande 1.1 Inledning Upplands-Bro kommun har ansvaret för ensamkommande ungdomar som tas emot enligt avtal med migrationsverket. Överförmyndaren för Upplands-Bro kommun ansvarar för tillsättandet av gode män för dessa ungdomar. För asylsökande ungdomar har överförmyndaren möjlighet enligt förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. att återsöka utbetald ersättning hos migrationsverket. Dock endast för arvodet inte för administrativa kostnader. Under tiden en ensamkommande ungdom är asylsökande utses en god man för ungdomen, denne finns kvar under hela asylprocessen. När ett ensamkommande barn beviljas uppehållstillstånd i Sverige ska en särskilt förordnad vårdnadshavare utses till barnet. Det är socialnämnden i den kommun där barnet vistas (oftast i den kommun där barnet har blivit folkbokförd) som ska agera för att få till stånd ett förordnande av särskild vårdnadshavare. Socialnämnden är skyldig att göra en framställning eller ansökan till tingsrätten om vårdnad eller förmynderskap för en underårig. Om barnet fyller 18 år inom ett halvår kan den gode mannen kvarstå tills barnet blivit myndigt. En särskilt förordnad vårdnadshavare utses om barnets föräldrar är avlidna eller är varaktigt förhindrade att utöva vårdnaden. Den eller de personer som förordnas särskilt av tingsrätten till vårdnadshavare blir med automatik även förmyndare för den unge om inget annat sägs. Det betyder att bestämmelserna om förordnade förmyndare i bl.a. 12 kap. Föräldrabalken (FB) gäller. Denne har ansvaret för att barnet får sina olika behov tillgodosedda, inklusive behovet av omsorg och trygghet. En särskilt förordnad vårdnadshavare har alltid rätt att på egen begäran bli entledigad från sitt uppdrag. Förordnandet upphör annars när barnet fyller 18 år. En socialnämnd kan inte frånsäga sig sitt ansvar att framställa, eller väcka talan till tingsrätten, om särskilt förordnad vårdnadshavare t e x på grund av svårigheter att hitta lämpliga personer för uppdraget. 1.2 Återflyttning av vårdnaden till föräldrarna Om det varaktiga hindret upphör som lett till att en särskilt förordnad vårdnadshavare utsetts, kommer den biologiska föräldern finna att han eller hon enligt svensk lag inte längre är vårdnadshavare för sitt barn, till exempel om föräldern och barnet återförenas i Sverige. För att återfå vårdnaden måste föräldern väcka talan i tingsrätten enligt 6 kap.10 FB. Barnets bästa enligt 6 kap.2 a FB är avgörande för beslutet om föräldern ska återfå vårdnaden. 3

40 Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare Riktlinjer för ensamkommande 1.3 Vem kan utses som särskild förordnad vårdnadshavare Föräldrabalkens regler är tillämpliga i fråga om vem som kan utses för uppdraget som särskilt förordnad vårdnadshavare. Den som utses ska vara lämpad att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran enligt 6 kap. 10 a FB. Formuleringen knyter an till vad barn har rätt till enligt den grundläggande bestämmelsen i 6 kap. 1 FB. Vid valet av vårdnadshavare får hänsyn tas till bl.a. barnets ålder och utveckling samt den personliga anknytningen till den tilltänkta vårdnadshavaren. Något företräde för exempelvis släktingar till barnet finns inte angivet. Det är viktigt att den som föreslås har kunskap om vad det innebär att vara vårdnadshavare samt är lämplig för uppdraget. 1.4 Uppdraget Uppdraget som särskilt förordnad vårdnadshavare skiljer sig inte nämnvärt från uppdraget som god man för ensamkommande barn och ungdomar. Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor om barnets personliga angelägenheter. I takt med barnets stiganden ålder och utveckling ska vårdnadshavaren ta allt större hänsyn till barnets egna synpunkter och önskemål. 1.5 Tillsyn En särskilt förordnad vårdnadshavare blir med automatik också förordnad förmyndare. En förordnad förmyndare står under överförmyndarens tillsyn på samma sätt som för gode god man för ensamkommande barn och förvaltare. Den som endast är förordnad till vårdnadshavare står inte under överförmyndarens tillsyn. 1.6 Rätt till arvode Enligt nu gällande bestämmelser finns inget lagstöd för att en särskilt förordnad vårdnadshavare har rätt till ersättning i den del som avser vårdnaden om denne inte samtidigt är familjehemsförälder. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting är det dock viktigt att dessa personer erhåller en skälig ersättning för detta uppdrag. Många kommuner ger idag samma arvode till en särskilt förordnad vårdnadshavare som till god man för ensamkommande barn. Förslaget innebär att arvodet följer den nivå på ersättning som gäller gode män för ensamkommande ungdomar i Upplands-Bro kommun. 1.7 Ersättning till gode män för ensamkommande ungdomar God man ska redogöra för sitt uppdrag till överförmyndaren varje kvartal, blankett för redogörelse och begäran om arvode bifogas. Arvodet betalas ut av överförmyndarnämnden när redogörelsen har granskats. Arvodet är en schablon på 5 % av prisbasbeloppet, dvs kr per månad 2016, samt 4

41 Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare Riktlinjer för ensamkommande kostnadsersättning på 100 kr/mån. Det ska bl. a täcka resor inom länet, men god man kan begära reseersättning för resor utanför Stockholms län. Efter kommunplacering utgår ingen kostnadsersättning. Gode mannens uppdrag finns beskrivet i KSLs vägledning och checklista. 1.8 Ersättningar till särskild förordnad vårdnadshavare Särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn skall ersättas enligt följande: 1 Arvodet skall vara på kronor per barn och månad. Arvodet utgör ersättning för allt det som inryms i den särskilt förordnade vårdnadshavarens ordinarie uppdrag. Om den särskilt förordnade vårdnadshavaren har i uppdrag att förvalta barnets egendom avräknas 100 kronor i månaden från arvodet då vårdnadshavaren får ersättning i denna del från överförmyndaren. 2 Resor utanför Stockholms län kommer att ersättas utöver schablonen. 3 Extraordinära åtgärder som ligger utanför det ordinarie uppdraget ersätts med 200 kronor per timme. Varje år, senast den 1 mars, ska särskilt förordnade vårdnadshavare lämna en årsräkning till överförmyndaren, som visar hur man förvaltat barnets pengar under föregående år. Arvode betalas ut i samband med granskning av årsräkningen. Särskilt förordnade vårdnadshavare kan yrka på 10 % av prisbasbeloppet per år för att förvalta egendom samt kostnadsersättning på 2 %. 5

42 Ärende 6

43 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialkontoret Lena Bergström Utredare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd [email protected] Datum Vår beteckning SN 16/0059 Riktlinjer för föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom Förslag till beslut Socialnämnden godkänner riktlinjerna för föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom. Sammanfattning Revidering av riktlinjer för föräldrars ersättningsskyldighet. Den senaste revideringen var för ett år sedan. Förändringar är markerade med röd text. De förändringar som har skett är av redaktionell typ. UBK1005, v2.0, Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se

44 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) SN 16/0058 Barnperspektiv Ur ett barnperspektiv är det viktigt att vi hanterar föräldrars ersättningsskyldighet på ett korrekt sätt. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Beslut sänds till Till diariet

45 Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom Antagen av socialnämnden Dnr SN 16/

46 Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom INLEDNING Innehåll 1 INLEDNING ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Föräldrarnas ersättningsskyldighet Ekonomiska konsekvenser när ett barn placeras Barnbidrag/förlängt barnbidrag Studiebidrag och eventuellt inackorderingstillägg Underhållsstöd Barnpension Vårdbidrag Bostadsbidrag Försörjningsstöd När barnet fyller 18 år Information till föräldrarna Föräldrars ersättningsskyldighet till kommunen Om en förälder inte betalar HANDLÄGGNING Beräkning av ersättningen Nödvändiga handlingar Inkomstberäkning Beräkning av ersättningsbeloppet Barnets egna inkomster Kommunicering av beräkningsunderlaget Jämkning Beslut om ersättning Delgivning av beslut Överklagan Ändring av ersättningsbelopp Årlig omräkning UTEBLIVEN BETALNING Ersättningstalan vid placeringar enligt SoL och LVU Förutsättningar för ersättningstalan Utredning om betalningsförmåga enligt SoL och LVU Kraveftergift Ansökan till förvaltningsrätten Indrivningsåtgärder vid placeringar enligt LSS Lämplig hanteringsmodell vid placeringar enligt LSS Bilagor

47 Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom INLEDNING 1 INLEDNING Socialnämnden i Upplands-Bro kommun har enligt kommunens reglemente befogenhet att utfärda riktlinjer för socialkontorets verksamhet. Detta dokument innehåller anvisningar för handläggningen av föräldrars ersättning till kommunen för kostnader för dygnetruntplacerade barn upp till 18 år. Det är enligt kommunens reglemente socialnämnden som ansvarar för dessa uppgifter. Den lagstiftning som främst ligger till grund för kommunens rätt att ta ut ersättning av föräldrar är 7 kap 1 föräldrabalken (FB), 8 kap 1 socialtjänstlagen (SoL) och 20 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Hur ersättningen ska bestämmas framgår i 6 kap. 2-4 socialtjänstförordningen (SoF). I dessa riktlinjer slås det fast att när ett barn dygnetruntplaceras genom kommunens försorg ska regelmässigt en utredning om föräldrarnas försörjningsförmåga göras och ett beslut om ersättningsbelopp ska fattas för vardera föräldern, även vid sammanboende. Föräldrarna ska, så snart det står klart att det kan bli aktuellt med en insats i form av dygnetruntplacering av barnet, informeras om sin ersättningsskyldighet för vården samt om vilka konsekvenser det i övrigt innebär för deras ekonomi. Sedan 2015 handläggs egenavgifter av föräldrar i verksamhetssystemet inom individ- och familjeomsorgen. 3

48 Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 2 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Föräldrarnas ersättningsskyldighet Enligt 7 kap 1 FB har föräldrar, var för sig, försörjningsskyldighet gentemot sina barn. För föräldrar som inte bor med barnet fullföljs denna skyldighet genom underhållsbidrag. När barn är dygnetruntplacerade har föräldrar enligt 8 kap 1 SoL och 20 LSS skyldighet att bidra till kommunens kostnader för vården. Detta gäller oavsett om placeringen skett med stöd av SoL, LSS eller utan vårdnadshavarens samtycke med stöd av Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). I LSS-förordningen 5 hänvisas till 6 kap. 2-4 SoF där det framgår att ersättningen ska bestämmas efter samma grunder som om det gällde att bestämma återbetalningsskyldighet för var och en av föräldrarna enligt 19 kap. Socialförsäkringsbalken. Var och en av föräldrarna ska bidra, men beloppet får inte överstiga vad som för varje tid motsvarar underhållsstödsbeloppet. Ersättningsskyldigheten gäller vid placeringar och från den dag ett beslut om placering verkställs. Skyldigheten gäller både vid placering i familjehem och vid placering på institution. 2.2 Ekonomiska konsekvenser när ett barn placeras När ett barn dygnetruntplaceras medför det att föräldrarna förlorar rätten till socialförsäkringsförmåner som är knutna till att de har barnet i sin vård. Socialnämnden har alltid skyldighet att meddela försäkringskassan när ett barn blir dygnetruntplacerat och har även ansvar för att anmäla till försäkringskassan om barnet omplaceras eller flyttar hem till föräldern igen. 2.3 Barnbidrag/förlängt barnbidrag Vid SOL- och LVU-placeringar betalar inte försäkringskassan ut barnbidraget till föräldern. Efter framställning av socialnämnden ska försäkringskassan utbetala barnbidraget till familjehemmet. Omkostnadsersättningen ska reduceras med motsvarande belopp. (15 kap. 18 Socialförsäkringsbalken och 15 kap. 5 Socialförsäkringsbalken). Vid institutionsplaceringar ska barnbidraget uppbäras av socialnämnden. Framställning om detta görs också hos försäkringskassan. Socialnämnden ansvarar för att anmäla till försäkringskassan om barnet omplaceras eller flyttar hem till föräldern igen. (16 kap. 18 Socialförsäkringsbalken). Vid LSS-placeringar väljer föräldrarna själva om barnbidraget ska fortsätta utbetalas till dem eller om det ska utbetalas till familjehemmet, vilket därefter regleras via omkostnadsersättningen. 4

49 Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 2.4 Studiebidrag och eventuellt inackorderingstillägg Om ett barn är placerat kan studiehjälp för en omyndig studerande betalas ut till socialnämnden eller någon annan, om det finns särskilda skäl, för att användas till den omyndiges utbildning och uppehälle. Begäran om ändrad betalningsmottagare görs till lokala Centrala studiestödsnämnden (CSN). Av begäran ska det framgå att socialnämnden i utredning kommit fram till att socialnämnden ska vara betalningsmottagare. Det är också möjligt att begära att ett familjehem ska vara betalningsmottagare. Omkostnadsersättningen ska då reduceras med motsvarande belopp. (33 2st Studiestödsförordningen) 2.5 Underhållsstöd Om en förälder haft underhållsstöd från försäkringskassan dras detta in när ett barn placeras utanför hemmet. Socialnämnden är skyldig att omgående meddela försäkringskassan att barnet har placerats. Underhållsstöd till boföräldern ska dras in från första månadsskiftet efter barnets faktiska flyttning. För den förälder som före placeringen har betalat ett återbetalningsbelopp för underhållsstöd till försäkringskassan innebär det att återbetalningsskyldigheten till försäkringskassan upphör från placeringsdatumet och tills vidare. I stället ska socialnämnden ställa motsvarande ersättningskrav på den föräldern. Socialnämnden ska även anmäla till försäkringskassan när en placering upphört och barnet åter bor hos förälder. Föräldern måste då på nytt göra en ansökan om underhållsstöd hos försäkringskassan. 2.6 Barnpension Barnpension kan inte uppbäras av kommunen som ersättning för kommunens kostnader för vård. Försäkringskassan fortsätter att betala ut barnpensionen till föräldern. Eftersom barnpensionen är avsedd för barnet bör föräldern uppmanas att med dessa medel stå för vissa av barnets kostnader under placeringstiden, exempelvis kläder och fritidsaktiviteter. Omkostnadsersättningen ska då reduceras med motsvarande belopp. Om föräldern inte går med på detta kan det framräknade ersättningsbeloppet till kommunen jämkas uppåt med hänvisning till inkomsten av barnpension. Det jämkade ersättningsbeloppet får dock aldrig överstiga aktuellt underhållsstödsbelopp. Om ett barn som placeras uppbär barnpension är socialnämnden enligt 5 kap 3 punkt 3 socialtjänstförordningen skyldig att anmäla till överförmyndaren om det kan antas föreligga förhållanden som talar för att en förälder inte kommer att förvalta barnets egendom på ett betryggande sätt. 5

50 Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 2.7 Vårdbidrag Vårdbidrag avseende ett placerat barn beviljas inte från försäkringskassan. Ett familjehem har alltså inte rätt till vårdbidrag. Däremot kan en särskilt förordnad vårdnadshavare uppbära vårdbidrag. 2.8 Bostadsbidrag Bostadsbidrag kan komma att minska eller dras in för boföräldern. 2.9 Försörjningsstöd Försörjningsstöd beviljas inte avseende kostnader för ett barn som är placerat När barnet fyller 18 år När det placerade barnet fyller 18 år upphör kommunens möjlighet att ta ut ersättning från föräldrarna även om den unge fortfarande går kvar i skolan Information till föräldrarna Så tidigt i utredningsprocessen som möjligt, när det kan antas att en dygnetruntplacering kan bli aktuell, ska utredaren informera föräldrarna om deras ersättningsskyldighet för barnets kostnader. Föräldrarna ska även informeras om vilka konsekvenser placeringen kan få för deras ekonomi i övrigt. Informationen ska lämnas både muntligt och genom ett skriftligt informationsblad Föräldrars ersättningsskyldighet till kommunen När ett barn dygnetruntplaceras genom kommunens försorg ska regelmässigt en utredning om föräldrarnas försörjningsförmåga göras och beslut ska fattas enligt följande: Beslut om föräldrarnas ersättning ska alltid fattas när placeringen planeras överstiga en månad. Betalning sker för innevarande månad. Om placeringstiden överstiger en månad gäller ersättningsskyldigheten från den dag placeringen verkställdes, vilket innebär att beslutet ibland blir retroaktivt. Det avgörande är att föräldern inte har barnet hemma på minst en månad. Ett beslut ska fattas för vardera föräldern. Det gäller även om föräldrarna är sammanboende. Beslutet ska alltid innehålla ett beslutat ersättningsbelopp. Ersättningsbeloppet kan vara 0 kr. Beloppet får inte överstiga vad som för varje tid motsvarar underhållsstödsbeloppet, kronor per månad. Beslutet kan omprövas under hela placeringstiden. Föräldrarna har skyldighet att meddela ändrade förhållanden. Om det framräknade ersättningsbeloppet blir lägre än 100 kr per barn och månad tas ersättningen inte ut från föräldern. För kortare placeringstid än en månad tas ingen ersättning ut från föräldrarna. 6

51 Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 2.13 Om en förälder inte betalar Beslut om eftergift enligt 9 kap 4 SoL ska fattas om förälder inte kan betala det belopp som är framräknat eller del av beloppet. Om en förälder inte betalar ersättning i enlighet med fattat beslut är utgångspunkten att kravåtgärder alltid ska vidtagas. Vid placeringar enligt LSS innebär det att ta ställning till om indrivningsåtgärder och ansökan om betalningsföreläggande ska göras. Vid placeringar enligt SoL och LVU ska ställning tas till om förutsättningar finns för ersättningstalan hos förvaltningsrätten. 7

52 Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom HANDLÄGGNING 3 HANDLÄGGNING 3.1 Beräkning av ersättningen Var och en av föräldrarna ska ersätta kommunen med belopp motsvarande återbetalningsbeloppet vid underhållsstöd. Som underlag för beräkningen utgår man dels från inkomster enligt uppgifter från det senast fattade taxeringsbeslutet och dels från det totala antal barn som föräldern är försörjningsskyldig för enligt 7 kap.1 FB. Även om föräldrarna är sammanboende kan de ha olika antal barn. Om en förälder har fullgjort sin underhållsskyldighet genom att betala ett engångsbelopp eller annat bidrag till barnets underhåll för den tid då barnet är placerat, behöver föräldern inte bidra till kommunens kostnader för vården. Om barnet innan placeringen bott hos en förälder som uppburit underhållsstöd för barnet ska det redan finnas ett uträknat återbetalningsbelopp hos försäkringskassan för den andre föräldern. Då ska detta återbetalningsbelopp utgöra grund för beslutet gentemot den föräldern. En förälders ersättningsskyldighet till kommunen gäller även om föräldern är placerad tillsammans med barnet om inte annat avtalats beroende på att föräldern står för del av barnets uppehälle vid placeringen. Om föräldern uppbär försörjningsstöd saknas för tillfället förutsättningar för att ta ut ersättning och ersättningsbeslutet sätts till 0 kr. 3.2 Nödvändiga handlingar Personbevis Uppgift om föräldrar, vårdnadshavare och deras aktuella folkbokföringsadresser tas från KIR eller SPAR. Senaste taxeringsbeslut Begärs in av skatteverket. Skatteverket ska på begäran lämna kommunen de inkomst- och förmögenhetsuppgifter som behövs för att fastställa en förälders ersättningsbelopp (6kap 2 socialtjänstförordningen). Beräkningsunderlag Blankett för beräkning av ersättningsbeloppet finns i verksamhetssystemet. Beslutsblankett Blankett som innehåller beslutat ersättningsbelopp samt uppgifter om när och hur det ska betalas finns i verksamhetssystemet. 8

53 Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom HANDLÄGGNING 3.3 Inkomstberäkning Inkomstberäkningen baseras på den senaste taxeringen. Exempelvis grundas ersättningsskyldigheten under perioden februari januari 2017 på 2015 års taxering, dvs. på inkomster under år 2014 Som inkomst räknas: Inkomst av tjänst (bruttoinkomst (taxerad inkomst) minskad med avdrag för inkomsternas förvärvande, t.ex. arbetsresor) Inkomst av kapital (Avdrag som har gjorts i deklarationen för skuldräntor och andra kostnader läggs till.) Studiemedel i form av studiebidrag (Ej lånedelen) 1 procent av den del av skattepliktig förmögenhet som överstiger kr Inkomst av näringsverksamhet (som ska ökas med underskott från tidigare beskattningsår, utgift för egen pension med högst ett halvt basbelopp, avsättning till periodiseringsfond och ökning av expansionsmedel och minskas med återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodiseringsfond och minskning av expansionsmedel) Den framräknade summan dvs. årsinkomstbeloppet minskas med kr. Beloppet som återstår läggs till grund för beräkningen av ersättningsbeloppet. 3.4 Beräkning av ersättningsbeloppet Ersättningsbeloppet beräknas som en viss procent av förälderns inkomst. Procenttalet bestäms med hänsyn till samtliga barn som föräldern är försörjningsskyldig för enligt 7 kap. 1 FB. Alla barn ska räknas med även de som lever utanför familjen. Procentsatsen är 14 procent för ett barn och 11,5 procent per barn för två barn samt 10 procent per barn för tre barn. För varje ytterligare barn ökas den totala procentsatsen med en procent. Hjälptabell Procentsats per barn om 1 barn: 14 %, 4 barn: 7,75 %, 2 barn: 11,5 %, 5 barn: 6,4 %, 3 barn: 10 %, 6 barn: 5,5 %, 7 barn eller fler - Kontakta försäkringskassan för info om aktuellt procentbelopp Exempel 9

54 Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom HANDLÄGGNING En pappa är försörjningsskyldig för 4 barn. Han är ersättningsskyldig för två placerade barn. Hans framräknade årsinkomstbelopp är kr vilket minskas med kr. Det blir kr. Den inkomsten används sedan för att beräkna ersättningsbeloppet per barn: 7,75 % x = kr per barn och år eller 517 kr per barn och månad. Ersättningsbeloppet blir alltså kr per månad för de två placerade barnen tillsammans Barnets egna inkomster Om ett barn har egna inkomster t.ex. lön, kan det påverka nivån på föräldrarnas ersättning till kommunen. Barnets inkomster beräknas på samma sätt som föräldrarnas, men grundavdraget är kr. Om barnets inkomster överstiger kr minskas föräldrarnas ersättningsskyldighet med hälften av den inkomst som överstiger kr. Exempel Barnet har en egen årsinkomst inkomst på kr - grundavdraget = kr. Hälften, dvs kr, reducerar de belopp föräldrarna tillsammans ska betala till kommunen. Respektive förälders ersättningsbelopp reduceras i detta exempel med kr per år. 3.5 Kommunicering av beräkningsunderlaget Innan begäran om inkomst från skatteverket tas in skickas brev till föräldrarna om att inkomstuppgifter kommer att begäras. När beräkningen är gjord skickas beslut om egenavgift till föräldrarna. Föräldrarna blir därigenom informerade. Det ger dem möjlighet att eventuellt begära jämkning av ersättningsbeloppet. Föräldrarna ska informeras om att beloppen omräknas årligen fr.o.m. februari. Föräldrarna ska meddela om antalet barn som de är försörjningsskyldiga till förändras. 3.6 Jämkning Om det framräknade beloppet bedöms vara oskäligt i förhållande till respektive förälders ekonomiska förmåga eller sociala situation kan ersättningen jämkas till en skälig nivå. Det kan exempelvis vara så att förälderns inkomst har förändrats sedan det inkomstår som varit underlag för beräkningen eller för att föräldern står för vissa av barnets kostnader. En anledning kan också vara att barnet regelmässigt vistas hemma hos föräldern exempelvis varje helg. Jämkningen kan även göras uppåt, exempelvis om föräldern får barnpension för det placerade barnet. Anledningen till jämkningen ska anges i beslutet. Jämkning kan ske redan från början eller vid ett senare tillfälle. För att göra en bedömning av behovet av jämkning kan lämpligen en jämförelse göras med förälderns ekonomi i förhållande till normen för försörjningsstöd. Om föräldern har en inkomst i nivå med normen, finns för tillfället inte utrymme att betala någon ersättning. Föräldern ska inte betala mer än sitt eventuella överskott, får alltså inte hamna under normen. 10

55 Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom HANDLÄGGNING 3.7 Beslut om ersättning Beslutet ska innehålla ersättningsbelopp samt uppgifter om när och hur det ska betalas. Om det framräknade ersättningsbeloppet blir lägre än 100 kr per barn och månad tas ersättningen inte ut. Beslut finns i verksamhetssystemet. 3.8 Delgivning av beslut Beslutet ska delges respektive förälder. Administrativ assistent skapar kundnummer i ekonomisystemet. 3.9 Överklagan Nämndens beslut om vad en förälder ska betala i ersättning till kommunen kan inte överklagas med förvaltningsbesvär Ändring av ersättningsbelopp En förälders försörjningsskyldighet kan komma att ändras genom att fler eller färre barn ska försörjas. Förändringen påverkar procentsatserna vid beräkning av ersättningsbeloppets storlek. En omräkning görs då i anslutning till den förändrade försörjningsskyldigheten och kan således ske när som helst under året. Socialsekreterare meddelar förändring till administrativ assistent Årlig omräkning Ersättningsbeloppet ska omräknas varje år utifrån det senaste taxeringsbeslutet och avse perioden 1 februari - 31 januari. Om en förälders ekonomiska förhållanden ändras under perioden kan nytt avgiftsbeslut fattas. Den årliga omräkningen av ersättningsbeloppet som grundar sig på ny taxering är inte ett nytt beslut om att betala ersättning till kommunen utan endast en omräkning av beloppet. Delgivning av beräkningsunderlaget ska därför inte ske. Respektive föräldrar ska underrättas om det nya ersättningsbeloppet med beslut från verksamhetssystemet. Umgängesavdrag I enlighet med reglerna för underhållsstöd kan avdrag på ersättningsbeloppet göras om barnet vistas hos föräldern minst fem hela dygn i sträck eller i minst sex hela dygn under en kalendermånad. För varje dygn är avdraget 1/40 av ersättningsbeloppet per månad. Som ett dygn räknas tiden mellan klockan och För motsvarande tid kan föräldern söka underhållsstöd hos försäkringskassan för den tid barnet vistas i hemmet, exempelvis under skollov. 11

56 Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom UTEBLIVEN BETALNING 4 UTEBLIVEN BETALNING 4.1 Ersättningstalan vid placeringar enligt SoL och LVU Om en förälder inte betalar ersättning i enlighet med fattat beslut ska ersättningstalan väckas hos förvaltningsrätten om det finns förutsättningar för detta Förutsättningar för ersättningstalan I de fall en ersättningsskyldig förälder inte frivilligt betalar enligt beslut för kostnader som socialnämnden haft enligt 8 kap 1 SoL uppstår ett krav mot föräldern. Nämnden kan med stöd av 9 kap. 3 SoL väcka talan om ersättningen hos förvaltningsrätten. Talan hos förvaltningsrätten måste väckas inom 3 år från det kommunens kostnader uppstod. Ersättningstalan får inte bifallas av förvaltningsrätten om föräldern genom att betala det uppkomna kravet kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning, dvs. om förälderns hushåll skulle hamna under aktuell norm för försörjningsstöd om kravet betalas Utredning om betalningsförmåga enligt SoL och LVU Om föräldern inte betalar enligt beslutet skickar socialkontoret ett brev med uppmaning att betala och en kopia på fakturan. Detta skickas 5-6 dagar efter förfallodag. Om föräldern ändå inte betalar får kravet därefter inte gå till inkasso utan föräldern ska kontaktas av socialsekreterare för att utredning om anledningen till att betalning uteblivit. Om det är nödvändigt ska förälderns aktuella ekonomiska situation utredas så långt det är möjligt. Den enskilde ska alltid erbjudas möjlighet att presentera och diskutera sina ekonomiska förhållanden. Det avgörande är om förälderns hushåll hamnar under den aktuella normen för försörjningsstöd (ekonomisk grundtrygghet) om hon/han betalar kravet. Vid beräkningen ska hänsyn inte tas till skulder. Om föräldern inte medverkar till att utredningen kan genomföras har socialkontoret ändå rätt att göra kontroller med försäkringskassan, skattemyndigheten, arbetsgivare, etc. utan förälderns samtycke Kraveftergift Om utredningen visar att förälderns förhållanden har ändrats så att denne inte inom rimlig tid kommer att kunna betala det uppkomna kravet får socialnämnden enligt 9 kap. 4 SoL helt eller delvis efterge detta. Kravet avslutas därmed. Detta beslut går inte att överklaga. Sannolikt blir det samtidigt aktuellt att besluta om en ändring av fortsatt ersättningsbelopp Ansökan till förvaltningsrätten Visar genomförd utredning att det är styrkt eller troligt att den föräldern har betalningsförmåga ska talan väckas hos förvaltningsrätten. 12

57 Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom UTEBLIVEN BETALNING Ansökan ska göras vid den förvaltningsrätt inom vars domkrets föräldern är bosatt och innehålla följande uppgifter: Namn, adress och telefon till den nämnd som söker och till handläggaren Den ersättningsskyldiges namn, personnummer, adress och telefonnummer Vad saken gäller: Talan om ersättning för kostnader som kommunen haft enligt 8 kap 1 andra stycket SoL Avseendemånad och belopp Utredning som visar att den enskilde har betalningsförmåga Yrkande: Socialnämnden yrkar att Förvaltningsrätten ålägger motparten att till socialnämnden återbetala kostnader enligt ovan med vidstående belopp jämte ränta enligt 6 räntelagen till dess betalning sker Kopior på beslut om motpartens ersättningsskyldighet, på beräkningsunderlag för ersättningsskyldighet, samt kopia på utredning gällande motpartens aktuella ekonomiska situation ska bifogas ansökan till förvaltningsrätten Eventuell förvaltningsrättsdom i kommunens favör utgör underlag för ansökan om utmätning hos kronofogdemyndigheten. 4.2 Indrivningsåtgärder vid placeringar enligt LSS Vid placeringar enligt LSS skiljer sig kravhanteringen jämfört med vid placeringar enligt SoL eller LVU. Vid placeringar enligt SoL eller LVU regleras lagsökningen i SoL men vid placeringar enligt LSS är det inkassolagen som styr, liksom vid exempelvis obetalda barnomsorgsavgifter Lämplig hanteringsmodell vid placeringar enligt LSS Om en förälder inte betalar ersättning i enlighet med fattat beslut kan lämpligtvis rutinerna som kommunen tillämpar vid exempelvis obetalda barnomsorgsavgifter användas. Förenklat innebär detta följande: Om inbetalning uteblir ska en påminnelse sändas till föräldern innan eventuella inkassoåtgärder vidtas. Om föräldern trots påminnelsen inte betalar skulden måste man, utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, ta ställning till om man ska vidta indrivningsåtgärder eller inte. Det ekonomiska ansvar som vilar på kommunen innebär att utgångspunkten är att indrivningsåtgärder ska vidtas om det inte finns särskilda skäl i det enskilda ärendet. Om man har beslutat att indrivningsåtgärder ska vidtas blir nästa steg att socialkontoret lämnar indrivningen i uppdrag till det inkassoföretag som kommunen lämnar indrivningsverksamheten till. Om ett ärende lämnas till ett inkassoföretag innebär det inte att socialkontoret överlämnar sin beslutanderätt till inkassoföretaget. De överväganden som måste göras med anledning av vad föräldern framför ska alltså socialkontoret ta ställning till. Inkassoföretaget sköter enbart de administrativa åtgärderna för att driva in fordran. 13

58 Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom UTEBLIVEN BETALNING Den första indrivningsåtgärden är ett inkassokrav (kravbrev) till föräldern. Om föräldern inte bestrider kravet som framställts i kravbrevet skickas en skriftlig ansökan om betalningsföreläggande till kronofogdemyndigheten i den region där föräldern har sin hemvist. Om föräldern fortfarande inte bestrider kravet meddelar kronofogdemyndigheten utslag i enlighet med ansökningen. Utslaget utgör sedan exekutionstiteln. Om föräldern däremot bestrider det krav som framställts i kravbrevet ska ansökan om betalningsföreläggande inte ske om föräldern framställt en sakligt grundad invändning. Socialkontoret får i en sådan situation i stället väcka talan vid domstol genom stämningsansökan. 14

59 Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom 5. Bilagor 5 5. Bilagor 1. Utdrag ur centrala lagar och förordningar 2. Blankett för beräkning 3. Blankett för ansökan till förvaltningsrätten 15

60 Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom 5. Bilagor Bilaga 1 Utdrag ur de lagar och förordningar som främst ligger till grund för kommunens rättighet att ta ut ersättning av föräldrar. Föräldrabalk (1949:381) 7 kap. Om underhållsskyldighet 1 Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av vad som följer av föreskrifterna om dessa. Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller tjugoett år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga. Lag (2001:1136). Socialtjänstlag (2001:453) 8 kap. 1 2 stycket Om ett barn genom socialnämndens försorg får vård i ett annat hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver. Socialnämnden får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 20 Om någon som är under 18 år får omvårdnad i ett annat hem än det egna med stöd av denna lag, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden. Kommunen får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet. Socialtjänstförordning (2001:937) 6 kap. 2 Föräldrarnas skyldighet enligt 8 kap. 1 andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) att bidra till kommunens kostnader för ett barns vård i ett annat hem än det egna bestäms efter samma grunder som om det gällde att bestämma återbetalningsskyldighet för var och en av dem. Det belopp som var och en av föräldrarna skall bidra med får dock inte överstiga vad som för varje tid motsvarar underhållsstödsbeloppet. Skattemyndigheten skall på begäran lämna kommunen de inkomst- och förmögenhetsuppgifter som behövs för att fastställa en förälders del i kommunens kostnader enligt första stycket. 16

61 Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom 5. Bilagor 3 Om en förälder har fullgjort en fastställd underhållsskyldighet mot ett barn genom att betala ett engångsbidrag eller annat bidrag till barnets underhåll till en behörig ställföreträdare för barnet för den tid då detta vårdas i ett annat hem än det egna, är föräldern i motsvarande mån fri från skyldighet att ersätta kommunen för dess kostnad under samma tid. 4 Har socialnämnden fått underhållsbidrag enligt 8 kap. 1 andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) skall nämnden redovisa den del av underhållsbidraget som överstiger vad kommunen får tillgodoräkna sig till den som annars haft rätt till bidraget. Förordning (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade 5 Föreskrifterna i 6 kap. 2-4 socialtjänstförordningen (2001:937) om föräldrars skyldighet att bidra till kommunens kostnader för ett barns vård i ett annat hem skall gälla även när ett barn får vård i ett annat hem med stöd av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Förordning 2001:938). 17

62 Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom Bilaga 2 Handläggare 5. Bilagor BERÄKNINGSUNDERLAG Datum Telefon (även riktnr) Ersättning t kommunen placerat bar Enligt socialtjänstlagen 8 kap 1 2 st, LSS 20 och socialtjänstförordningen Placeringsdatum: 6 kap 2 och 3 är föräldrar skyldiga att i skälig utsträckning delta i kommunens kostnad för vården av placerat barn Placerat barns personuppgifter Efternamn och samtliga förnamn Personnummer Ersättningsskyldig förälders personuppgifter Efternamn och samtliga förnamn Personnummer Postadress Telefon (även riktnr) Försörjningsskyldighet för övriga barn Födelsedatum för barn Beräkning efter senaste taxeringsbeslut (Upplysningar se blankettens baksida) Inkomst av tjänst Inkomst av näringsverksamhet Inkomst av kapital Studiebidrag 1% av skattepliktig förmögenhet Aktuell %-sats Grundavdrag Summa: = :- Ersättningsgrundande inkomst (EGI)... Egi % x Ersättning per månad.. 12 x 100 (Ersättningsbeloppet får ej överstiga 1.273:-) = = Nettobelopp 18

63 Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom 5. Bilagor Del av barns inkomst, månadsvis avdrag.. - Summa: = kr/mån Datum:... Handläggarens underskrift Grunder för beräkning av ersättning Ersättningen fastställs för varje barn och år. Beloppet beräknas efter ett procenttal av den ersättningsskyldiges senaste taxeringsbeslut minus ett avdrag med kronor, se tabellen nedan. Procenttalet fastställs med hänsyn till samtliga barn, som föräldern är försörjningsskyldig för. Procentsats per barn om 1 barn: 2 barn: 3 barn: 4 barn: 5 barn: 6 barn: 14,00 % 11,50 % 10,00 % 7,75% 6,40 % 5,50 % 19

64 Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom 5. Bilagor Bilaga 3 ANSÖKAN TILL FÖRVALTNINGS- RÄTTEN Datum Förälders ersättn till kommunen för placerat barn Handläggare Telefon (även riktnr) Till Förvaltningsrätten i Beslut enligt socialtjänstlagen 8 kap 1 2 st och socialtjänstförordningen 6 kap 2 och 3 SÖKANDE Nämnd Adress Telefon MOTPART Efternamn och samtliga förnamn Adress Personnummer Telefon SAKEN Talan om ersättning för kostnader som kommunen haft enligt 8 kap 1 andra stycket SoL. Avseende månad, år Belopp, kr Två betalningspåminnelser har skickats ut och utredning som visar att motparten har betalningsförmåga har genomförts. YRKANDE Socialnämnden yrkar att Förvaltningsrätten ålägger motparten att till nämnden återbetala kostnader enligt ovan med vidstående belopp jämte ränta enligt 6 Räntelagen till dess betalning sker. Belopp som krävs, kr Bilagor: Socialnämndens arbetsutskotts beslut Kopia på utredning gällande motpartens aktuella ekonomiska situation Kopia på beslut om motpartens ersättningsskyldighet Kopia på beräkningsunderlag för ersättningsskyldighet

65 Ärende 7

66 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialkontoret Lena Bergström Utredare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd [email protected] Datum Vår beteckning SN 16/0058 Revidering av riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Förslag till beslut Socialnämnden godkänner revideringen av riktlinjer för socialkontorets missbruksvård. Sammanfattning Revidering av socialkontorets riktlinjer sker varje år. De förändringar som har skett är till en del av redaktionell art. I övrigt är det några förtydligade för att göra det tydligare om hur arbetet med missbrukare ska utföras i kommunen. De förändringar som är gjorda är markerade med röd text. Den enda större förändringen är att egenavgiften för missbruksvård höjs från 80 kronor per dygn till 100 kronor per dygn. Egenavgiften för missbruksvård följer den egenavgift som landstinget tar ut vid sjukhusvård. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelsen daterad Barnperspektiv Det är viktigt ur ett barnperspektiv att riktlinjer för missbruksvård är tydliga för hur vi ska arbeta med barnen till missbrukade föräldrar. Socialkontoret UBK1005, v2.0, Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se

67 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) SN 16/0058 Beslut sänds till Diariet

68 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Dnr 16/0058

69 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Inledning Innehåll 1 Inledning Utgångspunkter- Vad säger forskningen Lagstifning Socialtjänstlagen(SoL) Lagen om vård av missbrukare i vissa fall - LVM Utgångspunkter för kommunens arbete med personer med missbruks- och beroendeproblem Metoder Klientbedömningsinstrument Klassificering av missbruk Missbruk och beroende enligt DSM Beroende enligt ICD Bemötande Kommunerna, landstinget och missbrukarvården i Stockholms län en gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård Handläggning Dokumentation Förhandsbedömning Utredning Kartläggning och bedömning Val av insatser Vårdkedjor, samarbete Överklagande Planer för genomförande och uppföljning av insatser Arbetsplan Genomförandeplan, hur det ska göras Samordnad individuell plan Vårdplan Målgrupper Personer med samsjuklighet (svår psykisk funktions- nedsättning och missbruk) Lagstiftning Gruppen personer med samsjuklighet Ansvarsfördelning Särskild kompetens Utredning - Identifiering av problematiken Insatser Personer med samsjuklighet inom LVM-vård respektive LPT-vård Missbrukande unga vuxna (18-24) Läkemedelsmissbrukare Personer med substitutionsbehandling Hemlösa personer med missbruks- och beroendeproblem Definition Vandrarhem, korttidsboenden Kvinnor med missbruks- och beroendeproblem Barn till personer med missbruks- och beroendeproblem samt anhöriga Umgänge mellan barn och föräldrar

70 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Inledning 5.8 Spelmissbrukare Insatser Öppenvård Kontaktperson/-familj Rehabilitering i boendekedja Placering i HVB eller familjehem Utgångspunkter Placering i HVB Placering i familjehem för vuxna Övriga insatser Insatser i samverkan med kriminalvården Kontraktsvård Bedömning av motivation och vårdbehov samt val av vårdgivare Kostnadsansvar Placering enligt 11 kap 3 Fängelselagen, vårdvistelse Förutsättningar för vård enligt 11 kap 3 Fängelselagen, vårdvistelse Utrednings- och planeringsansvar Kostnadsansvar Yttranden Anvisningar för handläggning av yttrande i körkortsfrågor Lagstiftning Transportstyrelsens uppgift Socialnämndens yttrande Yttrande i samband med överlämnande till annan vård Yttrande i samband med åtalsprövning Socialnämndens skyldigheter enligt Smittskyddslagen Förkortningar Addiction Severity Index, (bedömningsinstrument) Brottsbalken Hem för vård eller boende Hälso- och sjukvårdslagen Lag om psykiatrisk tvångsvård Lag om rättspsykiatrisk vård Lag om vård av missbrukare Lag om vård av unga Offentlighets- och sekretesslagen Socialtjänstlagen Statens institutionsstyrelse ASI BrB HVB HSL LPT LRV LVM LVU OSL SoL SiS 3

71 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Inledning 1 Inledning Kommunen har det yttersta ansvaret för att personer med missbruks- och beroendeproblem får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunens yttersta ansvar omfattar dock inte de insatser som åligger annan huvudman. I Upplands-Bro kommun ansvarar Socialnämnden för de uppgifter som enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) åligger socialnämnden. Enligt den ansvars- och kostnadsfördelning som gäller inom Upplands-Bro kommun är socialkontoret ansvariga för vård- och behandlingsarbetet i samtliga missbruksärenden. Landstinget har ansvar för akutvård, avgiftning (abstinensbehandling, psykiatrisk- och somatisk utredning samt motivationsarbete) och för vård av missbrukare som kräver psykiatrisk behandling. Spelmissbruk ingår inte i socialtjänstlagen vilket innebär att det är landstinget som har ansvar för rehabilitering av spelmissbrukare. Insatserna som erbjuds ska utgå ifrån den enskildes individuella behov och utformas och genomföras i samråd med honom/henne. Följande riktlinjer utgår från gällande lagstiftning, aktuell forskning och policydokumentet som Socialstyrelsens handbok; Handläggning och dokumentation kom Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård från Socialstyrelsen. Denna skrift behandlar hur kommun och landsting ska arbeta inom missbruks- och beroendevården. Riktlinjerna reviderades under Utgångspunkter- Vad säger forskningen Insatserna ska vara av god kvalitet och bygga på kunskap och beprövad erfarenhet. För att utveckla det vardagliga klientarbetet är det bl.a. viktigt att enskilda verksamheter kontinuerligt dokumenterar sitt arbete utifrån vilka klienter man möter, vilka insatser som görs och om och på vilket sätt klienternas situation förbättras under och efter att vården avslutats. Detta är nödvändigt för att man ska kunna kritiskt granska och reflektera över det egna arbetet, för att utveckla det och för att kunna föra en professionell dialog med kollegor och andra praktiker. 4

72 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Lagstifning 2 Lagstifning Socialtjänstens arbete med vuxna missbrukare regleras i Socialtjänstlagen, kompletterad med en tvångslagstiftning, Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, (LVM). Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) innehåller bestämmelser om stöd och service för personer med fysiska och psykiska funktionshinder och kan även omfatta personer som till följd av missbruk har ett funktionshinder och omfattande hjälpbehov. Därutöver gäller den ansvars- och kompetensfördelning som redovisas i följande riktlinjer. 2.1 Socialtjänstlagen(SoL) Enligt 3 kap 7 SoL ska socialnämnden arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Socialnämnden ska genom information till myndigheter, grupper och enskilda och genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och om de hjälpmöjligheter som finns. Enligt 5 kap 9 SoL ska socialnämnden aktivt sörja för att den enskilde missbrukare får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden ska i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att arbetsplanen fullföljs. Enligt 5 kap 1 SoL ska socialnämnden aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopingmedel. Bestämmelserna innebär att nämnden är skyldig att på olika sätt vidta åtgärder för att motverka missbruk. Nämnden ska arbeta aktivt med olika insatser på detta område. Arbetet ska bestå av generella insatser såsom information, förebyggande verksamheter och insatser på individnivå. 2.2 Lagen om vård av missbrukare i vissa fall - LVM Enligt 2 LVM ska vård inom socialtjänsten ges en missbrukare i samförstånd med honom/henne enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. Under vissa förutsättningar som är angivna i LVM ska dock vård beredas missbrukaren oberoende av hans eget samtycke. Tvångsvården ska enligt 3 LVM syfta till att motivera missbrukaren till att frivilligt medverka till fortsatt behandling och till att ta emot stöd för att komma ifrån missbruket. Det innebär både ett kortsiktigt mål, att motivera till frivillig vård och ett långsiktigt mål, att komma ifrån missbruket. Ett annat viktigt mål som anges i lagens förarbeten är att bryta en destruktiv utveckling. För att vård med stöd av LVM ska komma till stånd måste såväl generalindikationen som någon av specialindikationerna i 4 LVM vara tillämpliga. Generalindikationen innebär att missbrukaren till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i 5

73 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Lagstifning behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk och att vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på annat sätt. Specialindikationerna innebär att missbrukaren till följd av missbruket: utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående 6

74 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Utgångspunkter för kommunens arbete med personer med missbruks- och beroendeproblem 3 Utgångspunkter för kommunens arbete med personer med missbruks- och beroendeproblem Utgångspunkterna för kommunens arbete med personer med missbruks- och beroendeproblem ska i första hand bygga på socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. 3.1 Metoder Socialkontorets arbete ska i första hand bygga på evidensbaserade metoder och praktik. Evidensbaserad praktik kan beskrivas som en process i flera steg och integrerar tre kunskapskällor: den för tillfället aktuella vetenskapliga kunskapen brukarens erfarenhet och önskemål den professionelles erfarenhet och förmågor Processen utmynnar i ett beslut där målet är att utfallet ska bli de bästa möjliga för klienterna. Beslutssituationen kan på flera sätt vara unik. Därför krävs att beslutsfattaren inom det sociala arbetet gör en varsam sammanvägning av innehållet i alla tre källor. Förutsättningen för en lyckad sammanvägning är det praktiska omdöme som de professionella socialarbetarna och beslutsfattarna utvecklat på grundval av erfarenheter och vetenskaplig skolning. 3.2 Klientbedömningsinstrument ASI-intervjun (Addiction Severity Index) är den standardiserade bedömningsmetod för utredning och uppföljning som ska användas. Den kan också användas som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsarbetet inom socialkontoret. Instrumentet kan användas för vuxna personer med missbruks- eller missbruksrelaterade problem och bör inte användas för personer under 18 år. En samtalsteknik som har god evidens är MI (Motivational Interviewing). MI är orienterad mot att stödja patientens reflexion kring sina motiv för vissa beteendemönster. 3.3 Klassificering av missbruk Missbruk och beroende enligt DSM-5 I DSM-5 har man tre diagnoser: alkoholbrukssyndrom (eng: alcohol use disorder). Det kännetecknas av tvångsmässigt drickande, kontrollförlust, oförmåga att avstå eller att skära ner konsumtionen och ökad alkoholtolerans. 7

75 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Utgångspunkter för kommunens arbete med personer med missbruks- och beroendeproblem alkoholintoxikation (eng: alcohol intoxication) alkoholabstinens (eng: alcohol withdrawal) När alkohol används vanemässigt för att tillfredsställa ett begär eller "sug" efter alkohol, eller för att motverka psykiskt illabefinnande, talar man om psykologiskt beroende, och om fysiskt beroende när drickandet syftar till att motverka eller dämpa abstinenssymtom ("återställarbehov"). Med alkoholmissbruk (eng: alcohol abuse) menas att bruket av alkohol är så omfattande att det leder till en funktionsnedsättning som riskerar att medföra psykiska, kroppsliga och/eller sociala komplikationer, abstinenssymtom som i svårare fall leder till förvirring, hallucinationer och delirium tremens, tillstånd som i DSM-5 alkoholintoxikation (eng: alcohol intoxication) i betydelsen alkoholpåverkan, berusning Beroende enligt ICD Stark längtan efter drogen. 2. Svårighet att kontrollera intaget. 3. Fortsatt användning trots skadliga effekter. 4. Prioritering av droganvändning är högre än andra aktiviteter och förpliktelser. 5. Ökad tolerans. 6. Fysiska abstinenssymtom. För beroende enligt ICD-10 krävs att minst tre av de sex kriterierna ska vara uppfyllda i princip vid en given tidpunkt. Det bör dock noteras att kriterierna 1, 2, 3 och 4 framstår som långsiktiga fenomen och inte engångsföreteelser, medan kriterium 5 är ett gradvist ökande fenomen där drogens farmakologiska verkningar avgör vilken tidsrymd som kan vara aktuell (år för alkohol, veckor för heroin, etc.) och att kriterium 6 bör ha hänt vid mer än ett tillfälle, det vill säga att individen återkommande har drabbats av abstinenssymtom. 3.4 Bemötande Ett professionellt bemötande kännetecknas av förmågan att visa respekt, ödmjukhet och empati samt att kunna skapa och upprätthålla en förtroendefull relation med den enskilde. I ärenden som rör vuxna med missbruksproblem är ett bra bemötande av grundläggande betydelse. Klientens självkänsla och tilltro till sig själv och andra kan vara påverkad av den situation klienten befinner sig i och det är viktigt att bemötas med respekt, förståelse och empati, för att övervinna den bristande tilltron till den egna förmågan och till omgivningen. Det är också viktigt att klientens delaktighet och inflytande i ärendet säkerställs. Ett annat viktigt yrkesetiskt krav är att vara medveten om gränserna för den egna kompetensen och att kunna bedöma när det finns behov av annan kompetens. Det är viktigt att samarbeta med andra kompetenser. 8

76 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Utgångspunkter för kommunens arbete med personer med missbruks- och beroendeproblem 3.5 Kommunerna, landstinget och missbrukarvården i Stockholms län en gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård Ett gemensamt policydokument för Stockholms läns landstings och Stockholms läns kommuners missbrukar- och specialiserade beroendevård finns sedan 1998, senast reviderad Policyn ligger till grund för både övergripande och lokal samverkan och för lokala överenskommelser mellan länets kommuner och sjukvårdsområden. Utgångspunkten är att primärvården, allmänpsykiatrin, den specialiserade beroendevården och socialtjänsten har som gemensam uppgift att förebygga och behandla drog- och alkoholmissbruk. Målet för vårdinsatserna är att så långt möjligt skapa förutsättningar för klienten att återställa sina somatiska, psykiska och sociala funktionsförmågor. Detta förutsätter en tydlighet ifråga om mål, ansvarsförhållanden och ansvarsgränser utifrån gällande lagstiftning och en gemensam planering av vård- och behandlingsinsatserna. Avsikten är att samla psykosocial, psykiatrisk och medicinsk kompetens under samma tak i syfte att förenkla samarbetet mellan vårdgivarna och effektivisera insatserna för den enskilde klienten. I policydokumentet delas personer med missbruk in i sex grupper: Socialt utslagna missbrukare med svåra komplikationer Socialt utslagna missbrukare i behov av psykosocial rehabilitering Missbrukare utan tidigare erfarenhet av socialt integrerat vuxenliv Missbrukare med allvarliga psykiska problem Missbrukare med bibehållen social förankring Dolda högkonsumenter I policydokumentet betonas vikten av samverkan mellan olika huvudmän i arbetet med personer med missbruks- och beroendeproblem. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd som de behöver inte omfattar insatser som åligger annan huvudman, t.ex. landstinget. I dokumenten framhålls även att frivilligorganisationernas kompetens och erfarenheter ska tas tillvara och ses som en viktig länk i en bra missbrukar- och beroendevård. Det finns en lokal överenskommelse mellan kommunen och landstinget om arbete med missbrukare med samsjuklighet dvs. de som har både en psykisk ohälsa och en beroendeproblematik. 9

77 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Handläggning 4 Handläggning 4.1 Dokumentation I 11 kap 5 SoL fastställs att handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling ska dokumenteras. Dokumentationen ska ange beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Detta innebär att såväl den som fattar beslut om insatser som den som utför dem har skyldighet att dokumentera. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet och beskrivningen av den enskildes förhållanden ska präglas av saklighet och objektivitet. Dokumentationen ska innehålla de uppgifter som behövs för att kunna fatta beslut, varken mer eller mindre. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar som förs och om andra dokument som rör honom/henne. Om personen i fråga anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig ska detta antecknas. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. Dokumentationen har olika syften. Den är av avgörande betydelse för att den biståndssökande ska kunna få insyn i ärende som gäller myndighetsutövning. Dokumentationen ska vara så utformad att den möjliggör en korrekt bedömning och utgör en tillräcklig grund för beslut. För att en biståndssökande ska ha möjlighet att begära rättelse och överklaga ett beslut är det extra viktigt att alla förehavanden mellan honom/henne och socialtjänsten har dokumenterats i nödvändig utsträckning. Det ska alltid dokumenteras om den enskilde har barn och hur barnen påverkas av den enskildes missbruk. Det är viktigt att göra en konsekvensanalys för hur den vuxnes missbruk påverkar barnen. Det är också viktigt att dokumentera den enskildes inställning till de insatser som ges av socialtjänsten. Dokumentationen ska också kunna användas för tillsyn, uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring, statistik och för forskning. För att enskilda klientinsatser ska kunna följas upp krävs att arbetet dokumenteras systematiskt. Det finns inga tydliga riktlinjer i lagstiftningen vad gäller systematisk klientdokumentation. Uppgifter om kön, ålder, födelseland, familj och umgänge, boende, fysisk- och psykisk hälsa, arbete och försörjning, alkoholoch narkotikaanvändning samt kriminalitet bör dock ingå. 4.2 Förhandsbedömning En förhandsbedömning syftar till att avgöra om utredning skall inledas eller inte. Förhandsbedömningar inom socialtjänsten kan endast bli aktuella i sådana frågor där socialnämnden avgör om ett formellt ärende skall öppnas eller inte. Förhandsbedömning kan inte bli aktuellt vid ansökan om bistånd eller begäran om yttrande från domstol. 10

78 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Handläggning En inkommen skriftlig anmälan tillförs personakt om sådan finnes eller bör upprättas. En muntlig anmälan nedtecknas och behandlas i övrigt som en skriftlig anmälan. I annat fall diarieförs anmälan eller tillförs diarieförd kronologisk pärm. Om det inkommer en anmälan från hälso- och sjukvården enligt 7 LVM är utrymmet för att underlåta att inleda en utredning tämligen litet, av denna anledning bör förhandsbedömningen inte dra ut på tiden. Även om en sådan anmälan avser problem som inte är akuta eller motsvarande uppgifter kommer till socialnämndens kännedom bör förhandsbedömningen ändå endast i undantagsfall överstiga en vecka. 4.3 Utredning Utredningar inom socialtjänsten utförs med stöd av 11 kap 1 SoL eller 7 LVM. I 11 kap 1 SoL anges att socialnämnden utan dröjsmål ska inleda utredning när något kommit till nämndens kännedom genom ansökan eller på annat sätt och som kan föranleda någon åtgärd från nämnden. Syftet med utredningen är att få fram ett allsidigt underlag för att avslå/bevilja en ansökan eller att vidta åtgärder. En utredning enligt 11 kap 1 SoL kan inte genomföras mot den enskildes vilja och han/hon ska informeras om att en utredning inletts. Enligt 11 kap 4 SoL är nämnden skyldig att slutföra utredning om vård av missbrukare och fatta beslut i ärendet även om klienten bytt vistelsekommun under utredningstiden. Detta gäller dock inte om den nya kommunen samtycker till att ta över utredningen i ärendet. Utredningens omfattning kan variera beroende på klientens behov och vilken typ av insats som efterfrågas. Utgångspunkten är att klienten så långt det är möjligt ska ges möjlighet att medverka i och utöva inflytande över planering av vård- och stödinsatserna. Utredningen ska vara tillräckligt omfattande för att kunna ge tillfredsställande underlag för beslut, men inte vara mer genomgripande än vad som är nödvändigt för utredningens syfte. Det är utredarens ansvar att bevaka att samtalen hålls på rätt nivå. Utredningstiden ska vara högst 3 månader. Vid missbruk för åldersgruppen är Lagen om vård av unga (LVU) tillämplig. Det är viktigt att i dessa ärenden ha ett samarbete med barn- och ungdomsenheten. Vid arbete med missbrukare som har barn är det viktigt att informera barn- och ungdomsenheten. Det är viktigt för barnen att föräldern kan få den hjälp han/hon behöver för att barnet inte ska behöva leva med en missbrukande förälder. Varje utredning enligt 11 kap 1 SoL ska leda fram till ett beslut. Detta beslut kan antingen innebära att ärendet avslutas utan åtgärd, att beslut om insats fattas eller att beslut om att lämna yttrande till annan myndighet fattas, t.ex. yttrande i körkortsfrågor eller rättens begäran om yttrande om överlämnande till annan vård (31 kap 2 BrB). 11

79 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Handläggning 4.4 Kartläggning och bedömning En utredning består av kartläggning, bedömning och förslag till individuellt anpassade insatser. Utredning sker genom ASI (Addiction Severity Index). Drogfrihetsstöd kan påbörjas under kartläggnings- och bedömningsfasen. Insatser av stödjande karaktär kan användas oberoende av klientens medicinska, sociala eller psykiska tillstånd. De områden som bör ingå i kartläggningen är: Bakgrund Nätverk (familjesituation, barn, umgänge) Barnperspektiv, hur påverkas barnen av den enskildes missbruk Skola/ utbildning Arbetslivserfarenhet Bostad Ekonomi Psykisk och fysisk hälsa Missbruk Kriminalitet Relationsvåld Klientens syn på sin situation Tidigare behandling och erfarenheter samt resultat av dessa insatser Den information som ligger till grund för kartläggningen kan inhämtas direkt från klienten och från eventuell tidigare dokumentation, via samtal, strukturerade intervjuer och frågeformulär. Efter tillåtelse från klienten kan även information hämtas från anhöriga, övrigt nätverk samt från samverkanspartners. Av de olika strukturerade instrument för kartläggning och uppföljning som finns så ska i första hand ASI användas. Som komplement till ASI-intervju kan kontroll av kemiska markörer (t.ex. urinprover och blodprover) användas. Kartläggningen och den efterföljande bedömningen kräver olika kunskap. En samlad bedömning bör i möjligaste mån ske i samverkan mellan personal med social och medicinsk kompetens. När det framkommer tecken på att klienten har psykiska svårigheter av sådan omfattning att de tydligt påverkar kontakten och behandlingsplaneringen måste samverkan ske med personer med psykologisk/psykiatrisk kompetens. För att undvika överdiagnostisering bör kartläggning och bedömning av psykiska symtom ske först då klienten är fri från abstinenssymtomen. Kartläggning och bedömning leder fram till val av för klienten individuellt anpassade insatser. Flera insatser måste oftast länkas samman i en långsiktig planering där varje insats ger ett begränsat resultat. Sammanfattningsvis bör en kvalificerad vårdbehovsbedömning ta fasta på följande faktorer: Klientens sociala situation och sociala resurser Missbrukets svårighetsgrad 12

80 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Handläggning Eventuell förekomst och grad av psykisk funktionsnedsättning Behov av struktur och aktiv vägledning Grad av motivation och beredskap för förändring 4.5 Val av insatser Missbruk är ett komplext fenomen. De klienter som kommer i kontakt med socialtjänsten är en heterogen grupp. Det måste finnas en mångfald av insatser om kan erbjudas den enskilde. Den enskildes behov ska vara vägledande för valet och omfattningen av insatser. Valet av insats ska se i samråd med klienten. Oavsett valet av insatser fattas beslut enligt 4 kap 1 SoL. 4.6 Vårdkedjor, samarbete Lagen anger att vården måste planeras och att socialtjänsten noga ska följa vården, vilket betyder att insatserna inte ska ses som isolerade åtgärder utan som delar i en längre vårdkedja. Enligt förarbeten till socialtjänstlagen bör planmässighet och långsiktighet, vårdkedjetänkandet, vara en viktig utgångspunkt för de insatser som socialtjänsten erbjuder personer med missbruks- och beroendeproblem. En annan viktig utgångspunkt är att i arbetet med den enskilde i möjligaste mån verka för att han/hon kan fungera i sin befintliga miljö, stärka relationer som är möjliga och upprätta kontinuitet i arbetet. För att detta ska fungera krävs att handläggarna vid socialtjänsten samverkar med företrädare för andra organisationer och vårdgivare såsom vård- och behandlingsinstitutioner, landstingets psykiatri och beroendevård, kriminalvården, försäkringskassan, frivilliga organisationer m.fl. i syfte att erbjuda klienten bästa möjliga vård. 4.7 Överklagande En sökande ska alltid underrättas om sin möjlighet att överklaga de beslut som är överklagningsbara genom förvaltningsbesvär. Beslut enligt 4 kap 1 SoL kan överklagas. Beslutet ska överklagas skriftligt. I skrivelsen anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. Den sökande vänder sig till den handläggare som fattat beslutet för att få hjälp. Det är den sökande själv eller hans/hennes ombud som står för innehållet och som undertecknar överklagandet. Överklagandet sänds till den delegat som fattat beslutet och ska ha inkommit till nämnden inom tre veckor från den dag sökanden fick del av beslutet (23 Förvaltningslagen). Handläggaren ska vara behjälplig, om klienten har behov av det, med att skriva det som klienten vill framföra i sin överklagan. Om den sökande anser att han begärt bistånd och fått avslag utan att något beslut fattas, hanteras detta på samma sätt som ett vanligt överklagande. Det är alltid förvaltningsrätten som prövar beslutets överklagbarhet och klagandens besvärsrätt. För överklagan i mål som gäller SoL krävs prövningstillstånd i kammarrätten och högsta förvaltningsrätten. Överklagande i mål om LVU och LVM kräver 13

81 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Handläggning inte prövningstillstånd i kammarrätten men prövningstillstånd krävs i högsta förvaltningsrätten. 4.8 Planer för genomförande och uppföljning av insatser Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom/henne. Brukarinflytandet ska betonas, vilket innebär att det är viktigt att klienten ifråga ges möjlighet att framföra sina synpunkter på innehållet i erhållna insatser. För att kunna verkställa beslut om stöd, vård och behandling måste besluten vila på underlag som garanterar den enskildes rättssäkerhet. Före varje beslut ska en individuell plan upprättas oavsett vilket lagrum som åberopas eller vilken insats som är aktuell. Planen tydliggör syftet med insatsen och är en förutsättning för uppföljning och värdering av resultat. I planen kan även ansvarsfördelningen mellan olika enheter inom socialkontoret och andra samarbetspartners klargöras. Det finns flera typer av planer som har olika ändamål. De begrepp som används är arbetsplan, genomförandeplan, samordnad individuell plan och vårdplan Arbetsplan En arbetsplan är en övergripande plan som syftar till att få till stånd ett målinriktat arbete. Arbetsplanen ska innehålla mål och delmål. Den används dels som en överenskommelse mellan klienten och utredaren om hur ett visst problem ska lösas och dels för att ge utföraren de övergripande målsättningarna med insatsen. Arbetsplanen ska också användas vid uppföljning/utvärdering av insatsen. En arbetsplan ska alltid finnas när en utredning leder till beslut om insats. Arbetsplanen skrivs på ett eget dokument. Uppföljning av arbetsplanen sker var tredje månad Genomförandeplan, hur det ska göras Det ska finnas en individuell genomförandeplan för varje person som har en biståndsbedömd insats. Utföraren ansvarar för genomförandeplanen. Genomförandeplanen är en detaljerad plan över en behandlingsåtgärd ska utföras. Planen ska utformas utifrån klientens enskilda behov och upprättas i samråd mellan handläggaren och honom/henne. Den ska skrivas under av klient och handläggare. Genomförandeplanen utgår från arbetsplanen. Ansvarig handläggare och klienten ska utarbeta genomförandeplanen. Genomförandeplanen ska innehålla mål avseende någon eller några av nedanstående punkter: Missbrukssituation Fysisk och psykisk hälsa Kriminalitet Boende Sysselsättning Försörjning 14

82 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Handläggning Kontakt med anhöriga Fritid Planen ska innehålla konkreta kort- och långsiktiga mål som bedöms vara möjliga att uppnå för den enskilde och som ska följas upp regelbundet. Det ska klart framgå av planen när och på vilket sätt den ska följas upp. Det är viktigt att under hela behandlingen kontinuerligt utvärdera hur långt man nått avseende dessa mål och vid behov revidera dem eller komplettera med nya mål. Efter avslutad behandling görs en slutavstämning och därefter eventuella planerade uppföljningar Samordnad individuell plan Samordnad individuell plan (SIP) används när kommun och landsting arbetar med samma klient. Övriga myndigheter kan vara med vid utformandet av SIP. SIP ska i första hand användas när samarbete mellan myndigheter inte fungerar. Det är den som ser behov av SIP som tar upp med klienten om den vill ha en SIP. Det är viktigt att SIP är klientens plan. Det är bara kommun och landsting som kan kalla till en SIP, övriga myndigheter kan påtala att en klient vill ha en SIP och kommun eller landsting sammankallar Vårdplan Begreppet vårdplan kan likställas med arbetsplan och används inom missbrukarvården t.ex. i samverkan med Statens institutionsstyrelse (SiS) i samband med ansökan om vård enligt LVM och i samverkan med landstinget, t.ex. vid läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende. 15

83 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Målgrupper 5 Målgrupper 5.1 Personer med samsjuklighet (svår psykisk funktionsnedsättning och missbruk) Lagstiftning Insatserna för personer med samsjuklighet regleras främst i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). De kan också omfattas av åtgärder enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Vissa personer kan vara i behov av insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade(lss) Gruppen personer med samsjuklighet Personer med samsjuklighet är en av samhällets mest utsatta grupper. Att samtidigt ha en psykisk funktionsnedsättning och ett missbruksproblem medför ett ökat hjälpbehov och ett sämre förlopp med stor risk för utslagning och för tidig död. Dessa personer söker ofta hjälp och är vanligtvis kända inom antingen psykiatrin eller missbrukarvården däremot blir den dubbla problematiken inte alltid identifierad. Eftersom ansvaret för behandling av personer med psykiska funktionsnedsättningar och missbruk är organisatoriskt uppdelat på olika huvudmän försvåras integreringen av behandling och stöd till dessa personer. Detta ställer stora krav på samverkan mellan huvudmännen. Under senare år har antalet personer med neuropsykiatrisk diagnos ökat Ansvarsfördelning Socialtjänsten, allmänpsykiatrin och den specialiserade beroendevården har ett gemensamt ansvar för de personer som är psykiskt funktionsnedsatta och som har missbruks- och beroendeproblem. Kommunen har genom socialkontoret ansvaret för missbrukarvårdens sociala insatser och stöd till psykiskt funktionshindrade. Kommunens ansvar är att tillgodose behovet av insatser i form av boende, social omvårdnad och sysselsättning. Kommunen har även ansvar för uppsökande verksamheter. Landstinget har ansvar för avgiftning (abstinensbehandling, psykiatrisk- och somatisk utredning samt motivationsarbete) och för vård av missbrukare som kräver psykiatrisk behandling. Inom landstinget har allmänpsykiatrin huvudoch samordningsansvar för de psykiatriska insatserna till personer med samsjuklighet. Allmänpsykiatrin ska därmed svara för både kort- och långvarig psykiatrisk vård och behandling av personer med samsjuklighet i såväl öppen som sluten vård. Psykiatrin ansvarar också för att slutenvård enligt LPT lämnas då det är nödvändigt. Den specialiserade beroendevårdens uppgifter är att identifiera tyngden i beroendet och missbruket, svara för abstinensbehandling och annan behandling 16

84 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Målgrupper av missbruket i öppen eller sluten vård, specialprogram, återfallsprevention och drogkontroller. De har också ansvar för substitutionsbehandling. Socialkontoret och landstingets specialiserade beroendevård och psykiatri måste samverka lokalt utifrån en fastställd ansvarsfördelning. De lokala överenskommelserna måste dokumenteras skriftligt och förankras på olika nivåer inom respektive organisation med tydliga mandat. Syftet med samverkan är att utnyttja den samlade kompetensen optimalt. Socialkontoret har enligt 5 kap 8 SoL ansvar för att denna samverkan kommer till stånd och för att insatserna samordnas Särskild kompetens Personer med samsjuklighet och deras sammansatta vårdbehov kräver resurser, kompetens och en samverkan mellan olika personalkategorier. Såväl psykiatrisk kompetens som kunskap och erfarenhet av missbruksarbete är nödvändig för att möta dessa klienters behov. Särskild personal behöver ofta avdelas för att arbeta med gruppen. Behandlingsarbetet måste bygga på en helhetssyn och det krävs kontinuitet och långsiktighet i arbetet för att resultat ska kunna uppnås. Personer med samsjuklighet kan ha behov av en person (här kallad case manager) som har till uppgift att klarlägga klientens behov och att se till att klienten får dessa tillgodosedda i kontakten med andra instanser. Denna case manager ingår i ett team (samteamet) bestående av olika yrkesgrupper, socialsekreterare, behandlingsassistent, sjuksköterska och/ eller vårdare. Varje klient ska ha en patientansvarig läkare Utredning - Identifiering av problematiken Eftersom personer med samsjuklighet kan vara aktuella som klienter inom missbrukarvården för missbruksproblem och/eller som patienter inom psykiatrin för psykiska problem är risken att förekomst av dubbelproblem inte utreds och därmed inte behandlas. De verksamheter som möter psykiskt funktionsnedsatta respektive personer med missbruks- och beroendeproblem måste därför vara uppmärksamma på att dubbelproblematik kan föreligga. Inom socialkontorets myndighetsavdelning handläggs frågor om missbruk på vuxenenheten och frågor om socialpsykiatri på biståndsenheten. Detta kräver samarbete då de olika kompetenserna finns på olika enheter inom socialkontoret Insatser I socialstyrelsens rapport, Personer med svår psykisk störning, Psykiatriuppföljningen1999:1, anges att vårdkedjetänkandet inte är lämpligt i arbetet med personer med samsjuklighet. Istället poängteras att det behövs ett professionellt nätverksbygge och lagarbete kring klienten. En noggrann utredning ska leda fram till en gemensam vårdplanering där de olika huvudmännens ansvar klargörs. All planering ska göras i samråd med klienten och en samordnad individuell plan (SIP) utformas. Personer med samsjuklighet har behov av långvarig, ibland livslång psykiatrisk behandling och social 17

85 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Målgrupper omvårdnad. Det kan ta lång tid innan förändringar inträffar. Klientens missbruksproblem och psykiska funktionsnedsättning bör därför behandlas parallellt. Olika insatser i form av praktiskt stöd, boendestöd, sysselsättning, fritidsaktiviteter, medicinering, social färdighetsträning, återfallsprevention etc. behövs samtidigt i olika kombinationer. Omfattningen av insatserna kan variera över tid utifrån klientens individuella behov och förutsättningar Personer med samsjuklighet inom LVM-vård respektive LPT-vård Även om socialtjänsten har huvudansvaret för vård och behandling av personer med missbruks- och beroendeproblem har hälso- och sjukvården ansvar för medicinsk abstinensbehandling, behandling av akuta komplikationer och för mer långvarig vård vid t.ex. toxiska psykoser eller allvarligare psykiska tillstånd som kan följa på missbruk. Om den psykiska funktionsnedsättningen är tillräckligt svår bör behandlingsuppgiften falla inom psykiatrins ansvarsområde enligt HSL eller LPT även om det finns en kombinationsproblematik med ett intensivt missbruk. Om däremot missbruket bedöms vara det primära och tvångsåtgärder nödvändiga bör LVM tillämpas i första hand. Beslut om vård enligt LVM kan fattas även om någon för kortare tid ges vård med stöd av LPT. Om psykiatrisk tvångsvård behövs under längre tid bör LVM-vården upphöra. Psykiatrisk tvångsvård får inte bedrivas på LVM-hem. Finns det behov av vård enligt både LPT och LVM är det vård enligt LPT som har företräde. 5.2 Missbrukande unga vuxna (18-24) Det är ytterst angeläget att fånga upp unga vuxna i riskzon och att utveckla riktade vård och behandlingsinsatser gentemot dessa. Arbetsmetoderna vid missbruksarbete med vuxna kan inte i alla delar överföras på arbete med yngre personer med missbruks- och beroendeproblem. Bedömningskriterierna skiljer sig åt och det krävs särskild kompetens för arbete med unga vuxna vad gäller fysiska och psykiska mognadsprocesser och hur olika droger påverkar den unge i dessa avseenden. Vad gäller beslut om åtgärder och behandlingsinsatser är snabba reaktioner och insatser av stor betydelse. Unga vuxna ska alltid erbjudas vård och behandling i syfte att uppnå fullständig habilitering. Unga vuxna med samsjuklighet bör ägnas särskild uppmärksamhet och erforderlig specialistvård påkallas vid behov. Socialkontoret har tillsammans med Maria Ungdoms mottagning, mini Maria, för unga vuxna med missbruksproblem upp till 20 års ålder. Det är mycket angeläget att socialkontorets barn- och ungdomsenheten och vuxenenheten samarbetar så att ungdomar och unga vuxna med missbruksproblem inte försvinner i övergången mellan ungdoms- och vuxenvård. För att underlätta övergången kan ungdoms- och vuxenhandläggare arbeta tillsammans med ungdomen under en övergångstid. Överlämning av ungdomar från barn- och ungdomsenheten och vuxenenheten går via samordnare. För ungdomar år är även Lagen om vård av unga (LVU) tillämplig. 18

86 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Målgrupper 5.3 Läkemedelsmissbrukare Generellt kräver läkemedelsberoende patienter på grund av långvariga abstinensbesvär nedtrappning och abstinensbehandling samt stödinsatser under lång tid. Det ställer krav på särskilda vård- och behandlingsinsatser inom hälsooch sjukvården. Enligt gällande lagstiftning har hälso- och sjukvården ansvar för medicinsk vård, behandling och rehabilitering av läkemedelsmissbrukare. Ansvaret innefattar nödvändig psykologisk och psykiatrisk behandling som är medicinskt motiverad. Socialtjänsten ansvarar för social rehabilitering. Försäkringskassan ansvarar för yrkesrehabiliterande åtgärder och arbetsgivaren för arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. 5.4 Personer med substitutionsbehandling Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende. Föreskrifterna innebär att samma regler gäller vid förskrivningen av Subutex och Metadon. Underhållsbehandling får ges till den som har fyllt 20 år och har två års dokumenterat opiatberoende. I undantagsfall får underhållsbehandling ges till den som är under 20 år, t.ex. om personen har missbrukat opiater sedan han eller hon var mycket ung och tidigare behandlingsinsatser har misslyckats. Underhållsbehandling får endast ges vid en sjukvårdsinrättning som är särskilt inrättad för beroendevård och som anmält till socialstyrelsen att den avser att erbjuda sådan vård. En vårdplan ska upprättas av ansvarig läkare i samråd med klienten och handläggaren vid socialkontoret. Socialkontoret gör en social utredning. I vårdplanen ska anges vilka behandlingsåtgärder, medicinska kontrollundersökningar, psykosociala insatser och villkor i övrigt som ska gälla samt mål och delmål för behandlingen. Läkaren har ansvaret för att vårdplanen regelbundet följs upp och omprövas i samråd med klienten och handläggaren på socialkontoret. Underhållsbehandling får inte ges med stöd av LVM, LPT eller LRV, men vårdplanering kan inledas under tiden klienten vårdas med stöd av någon av dessa lagar. 5.5 Hemlösa personer med missbruks- och beroendeproblem Definition Enligt den definition som används vid FoU-enhetens (Forskning och Utveckling) årliga kartläggningar av missbrukare, psykiskt funktionsnedsatta och hemlösa är hemlös en person som varken har egen eller hyrd bostad och som inte bor stadigvarande inneboende utan är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller till en tillvaro som uteliggare. Till hemlösa räknas också 19

87 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Målgrupper de som bor på institution eller härbärge och som inte har någon bostad ordnad vid utskrivning Vandrarhem, korttidsboenden Boende på vandrarhem utgör en mycket temporär lösning, 1-2 veckor vid en akut situation, på den hemlöse klientens situation. Arbetet måste därför inriktas på att motivera till mer långsiktiga åtgärder utifrån den enskilde klientens individuella behov och förutsättningar. Ansökan om vandrarhem och korttidsboende handläggs av försörjningsstöd. 5.6 Kvinnor med missbruks- och beroendeproblem Kvinnor med missbruks- och beroendeproblem lever många gånger under svåra psykosociala omständigheter. De är i hög grad utsatta för våld eller andra övergrepp och söker ofta dölja missbruket. Kvinnor med missbruks- och beroendeproblem uppvisar såväl fysiska som psykiska sjukdomstillstånd oftare än män vilket gör det extra viktigt att samverkan sker med landstingets beroendevård och psykiatri. Kvinnors specifika behov bör beaktas vid valet av vård- och behandlingsinsatser. Kvinnor med missbruks- och beroendeproblem med barn ska särskilt uppmärksammas oavsett om kvinnorna är ensamförsörjare eller inte. Vid oro för barn ska information lämnas till barnoch ungdomsenheten. Det är angeläget att motivera gravida med missbruks- och beroendeproblem till så tidig kontakt med mödrahälsovården som möjligt. Vid Rosenlunds mödravårdsteam finns en mödravård specialiserad på kvinnor med missbruksoch beroendeproblem. Samråd mellan socialtjänsten och myndigheter inom hälso- och sjukvården kan ske oavsett kvinnans samtycke då det i 25 kap. 12 och 23 kap. 9 OSL anges att uppgifter om gravid kvinna eller närstående till henne kan lämnas mellan myndigheter om det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet. Under graviditeten finns två huvuduppgifter, att förbereda kvinnan för föräldraskap och att åstadkomma nykterhet/drogfrihet för att förhindra att fostret tar skada. Samråd med socialkontorets barn och ungdomsenhet bör ske i ett tidigt skede för ställningstagande till ifall utredning ska inledas vid barnets födelse. 5.7 Barn till personer med missbruks- och beroendeproblem samt anhöriga Socialtjänsten måste i betydligt större utsträckning än tidigare erbjuda hjälp till anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblem. Barn till dessa utgör en särskilt utsatt grupp vars behov det är speciellt angeläget att uppmärksamma. Socialkontorets öppenvård har utvecklat kunskaper och metoder för att arbeta med öppenvårdprogram för barn och tonåringar. Det är viktigt att anhöriga erbjuds hjälp oavsett om den anhörige missbrukaren själv genomgår missbruksbehandling eller inte. Det är således en angelägen uppgift för socialtjänsten att erbjuda stöd till såväl vuxna anhöriga som vuxna barn till personer med missbruks- och beroendeproblem. Stödet ska i första 20

88 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Målgrupper hand erbjudas inom den egna verksamheten. En anhörigs ansökan om behandling till följd av den anhöriges missbruk måste därför utredas på samma sätt som en ansökan om annan vård och behandling Umgänge mellan barn och föräldrar Enligt 6 kap 1 tredje stycket SoL har socialtjänsten ett ansvar för att aktivt stödja och stimulera kontakten mellan placerade barn och deras föräldrar. Detta innebär att det är angeläget att barn placerade i familjehem ges möjlighet till regelbundet umgänge med sina föräldrar. Utgångspunkten är att umgänget ska ske utifrån barnets behov, vilket förutsätter nära samarbete mellan socialkontorets vuxenenhet och den handläggare som ansvarar för barnet i familjehemmet. För personer med missbruks- och beroendeproblem, som har umgängesrätt ska socialtjänsten bistå med lämpliga insatser så att sådant umgänge kan ske under för barnet betryggande former. Föräldrarnas möjligheter att upprätthålla kontakten med barnet får inte begränsas av ekonomiska överväganden. 5.8 Spelmissbrukare I propositionen till socialtjänstlagen (prop. 2000/01:80, sid. 93) anges att behandling av spelmissbruk i vissa fall kan vara en insats som ligger inom socialtjänstens område. Den enskildes ansökan och behov av bistånd till behandling för spelmissbruk måste därför utredas på samma sätt som en ansökan om annan vård och behandling. Regeringsrätten har i dom meddelad , mål nr , slagit fast att det missbruk som avses i socialtjänstlagen är missbruk av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel. För att socialtjänstens långtgående ansvar när det gäller missbrukare ska utsträckas till områden av annan karaktär krävs en uttrycklig lagändring, oavsett om den enskildes problem kan betecknas som missbruk av något slag. En ansökan om bistånd till behandling för spelmissbruk ska därför handläggas som en ansökan om ekonomiskt bistånd. Till skillnad mot vad som gäller vid behov av behandling för missbruk av alkohol och narkotika förutsätter bistånd till behandling för spelmissbruk att de allmänna förutsättningarna för rätt till bistånd är uppfyllda, främst att den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. 21

89 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Insatser 6 Insatser 6.1 Öppenvård Öppenvård ska alltid vara första alternativet till insats, gärna i olika kombinationer. All öppenvård ska vara strukturerad och följa en genomförandeplan. För en person som inte önskar ta emot hjälp via utredning enl. 11 kap. 1 SoL, kan viss öppenvård erbjudas utan biståndsbeslut. Det kan vara högst 5 samtal. 6.2 Kontaktperson/-familj Enligt 3 kap 6 tredje stycket SoL kan socialnämnden utse en särskild person (kontaktperson) eller familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans närmaste i personliga angelägenheter om den enskilde begär eller samtycker till det. Ett beslut om tillsättande av kontaktperson ska föregås av en utredning enligt 11 kap 1 SoL av den enskildes behov av insatsen. Beslutet ska vara tidsbegränsat och följas upp regelbundet. 6.3 Rehabilitering i boendekedja Personer med missbruks-, psykiska eller andra liknande problem har ofta svårigheter att erhålla, klara och behålla ett eget boende. De är därför i behov av hjälp från socialtjänsten, ofta i kombination med stöd från andra vårdgivare, t.ex. beroendevården, allmänpsykiatrin och/eller andra aktörer för att klara sin situation. Upplåtelse av träningslägenhet är en form av bistånd enligt 4 kap 1 SoL. Upplåtelse av försökslägenheter är bistånd enligt 4 kap 2 SoL och kan inte överklagas genom förvaltningsbesvär. Dessa bistånd beviljas som ett led i en pågående rehabilitering och syftar till att förbereda klienten för att klara ett eget boende. 6.4 Placering i HVB eller familjehem Utgångspunkter Enligt 6 kap 1 SoL ska socialnämnden ansvara för att personer, som är i behov av vård eller boende i annat hem än det egna, kan tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende. Nämnden har även ansvar för att personen ifråga får god vård. Socialnämnderna i nordvästkommunerna har gemensamt tecknat ramavtal med ett antal vårdgivare. Dessa vårdgivare ska användas vid placeringar, Den socialnämnd som beslutat om placeringen har ansvar tills placeringen upphör och vården är avslutad. Nämnden svarar även för ersättningen till familjehemmet eller vårdavgiften till institutionen, andra kostnader som kan bli aktuella om klienten saknar egna inkomster, t.ex. hyra, fickpengar och kläder, samt kostnader för insatser som kan bli aktuella i och med att placeringen upphör. 22

90 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Insatser Placering i HVB Om utredningen visar att missbrukaren har behov av vård, behandling eller omvårdnad i slutna former eller stödboende kan personen ifråga placeras i HVB. Klientens individuella behov styr valet av insats. Handläggande socialsekreterare vid socialkontoret har ansvar för förberedelserna inför, kontakten under och uppföljningen av placeringen, oavsett om det omedelbara behandlingsansvaret ligger på HVB under tiden klienten vårdas där. I samband med placeringen ska en genomförandeplan göras i samarbete mellan klienten och vårdgivaren. I planen ska vårdgivarens uppdrag under vårdtiden klart framgå. En placering i HVB utgör oftast endast en del i en längre vårdkedja, varför det är viktigt att handläggaren fortsätter kontakten med klienten under hela vårdtiden och tillsammans med klienten noga planerar de insatser som behövs efter vårdtidens slut. Genomförandeplanen ska följas upp regelbundet. Beslut om placering i HVB fattas enligt 4 kap 1 SoL eller 27 LVM. Beslutet ska alltid innehålla uppgifter om för vilken tid beslutet gäller, vårdavgift per dygn och uppgifter om vilken egenavgift klienten ska betala enligt 8 kap 1 SoL. Om egenavgiften vid vård och behandling (100-kronan) ska efterges helt eller delvis enligt 9 kap 4 SoL ska detta också framgå av beslutet Placering i familjehem för vuxna Personer över 18 år med missbruksproblem, sociala eller andra problem kan komma ifråga för placering i familjehem för vuxna. Placeringen kan antingen avse vård och behandling eller boende. Vistelse i familjehem kan ersätta eller utgöra komplement till en institutionsvistelse och ingå som en del i en längre vårdkedja. Familjehemsvistelser inleds i regel med en tids provplacering. Vistelsen bör utformas utifrån klientens individuella behov för att öka förutsättningarna för återgång till en normal livsföring. Placeringen ska följas upp och utslussningen ska planeras i samarbete med klienten. Beslut om placering i familjehem för vuxna fattas enligt 4 kap 1 SoL eller 27 LVM. Beslutet ska alltid innehålla uppgifter om för vilken tid beslutet gäller, om beslutet avser vård och behandling eller boende, vårdavgift per dygn och uppgifter om vilken egenavgift klienten ska betala enligt 8 kap 1 SoL. Om egenavgiften vid vård och behandling (100-kronan) ska efterges helt eller delvis enligt 9 kap 4 SoL ska detta också framgå av beslutet. Kommunen följer Svenska Kommunförbundets rekommendationer angående regler för ersättning till familjehem. Detta innebär att familjehemsersättningen är relaterad till basbeloppet. 6.5 Övriga insatser Vissa personer med missbruks- och beroendeproblem kan till följd av psykiska funktionshinder eller annan sjukdom vara i behov av ytterligare insatser för att kunna fungera i sin vardag, t.ex. genom att socialtjänsten hanterar den 23

91 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Insatser enskildes privata medel, oftast pension. Behov kan också finnas av god man eller förvaltare till följd av att personen ifråga behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom och sörja för sin person. 24

92 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Insatser i samverkan med kriminalvården 7 Insatser i samverkan med kriminalvården 7.1 Kontraktsvård Kontraktsvård är ett alternativ till fängelsestraff. Målgruppen är personer som normalt skulle dömas till fängelse men vars brottslighet i väsentlig grad kan relateras till missbruk av beroendeframkallande medel och som är villiga att genomgå vård och behandling enligt en särskild plan. Även andra omständigheter som fordrar vård och behandling kan utgöra grund för kontraktsvård. Frivården i det distrikt där klienten är bosatt har ansvaret för den utredning och planering som ska ligga till grund för genomförandeplanen i ett kontraktsvårdsärende. Domstolen kan förordna att frivården ska genomföra en kontraktsvårdsutredning. Initiativet till utredningen kan också komma från frivården, klienten, dennes advokat, m.fl. Frivårdsmyndigheten ska bedöma om förutsättningarna för kontraktsvård är uppfyllda och har det övergripande ansvaret för utredningen och bör i ett tidigt skede inleda samarbete med socialkontoret, eftersom socialkontoret har till uppgift att ta ställning till eventuellt kostnadsansvar efter tidpunkten för tänkt frigivning. Frivårdsmyndigheten bör samråda med socialkontoret även om den planerade vården beräknas vara avslutad inom den tid då kriminalvården har kostnadsansvaret Bedömning av motivation och vårdbehov samt val av vårdgivare Alla typer av vård och behandling kan förekomma liksom deltagande i kriminalvårdens programverksamhet. Socialkontoret bör medverka aktivt i bedömningen av klientens motivation och vårdbehov. Arbetsplan ska anpassas efter klientens behov och förutsättningar och ska skriftligen godkännas av denne. När dom avkunnats ska frivården omgående underrätta vårdgivaren och socialkontoret. Normalt bör den myndighet som har utarbetat arbetsplanen ansvara för uppföljning under behandlingstiden Kostnadsansvar Socialnämndens kostnadsansvar för vården inträder fr.o.m. dagen efter den tänkta tidpunkten för frigivning alternativt villkorlig frigivning och pågår fram till behandlingstidens slut. Socialkontoret bör lämna en skriftlig ansvarsförbindelse till kriminalvården beträffande kostnadsansvaret efter tänkt frigivning. Under den tid då kriminalvården har kostnadsansvar för den dömdes behandling beslutar frivården i alla ekonomiska frågor som rör behandlingen. I samband med en placering på behandlingshem eller i familjevård kan kriminalvården efter sedvanlig prövning bekosta hela eller del av lämplig grundutrustning avseende kläder, skor, fritidsutrustning m.m. Vid institutions- eller familjevård svarar kriminalvården även för kostnader för glasögon och tandvård. Vid öppenvårdsbehandling bekostas enbart den behandling och kontroll som följer av genomförandeplanen. Drogkontroller 25

93 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Insatser i samverkan med kriminalvården som inte ingår i vårdgivarens ordinarie verksamhet men som föreskrivits i genomförandeplanen kan betalas av kriminalvården. Om den ansvarige vårdgivaren utför drogkontrollerna ska kostnaden regleras i placeringsavtalet. I vissa fall kan kriminalvården även bekosta drogkontroller efter tänkt frigivning. Här avses kontroller som ingår i genomförandeplanen men som inte ingår i vårdgivarens ordinarie verksamhet. I samband med att kostnadsansvaret övergår till socialnämnden ska beslut om fortsatt vård enligt 4 kap 1 SoL fattas. 8 kap 1 SoL är då tillämplig och i förekommande fall betalar klienten egenavgift på samma grunder som i andra ärenden. 7.2 Placering enligt 11 kap 3 Fängelselagen, vårdvistelse Förutsättningar för vård enligt 11 kap 3 Fängelselagen, vårdvistelse Intagna i kriminalvård som exempelvis har missbruksproblem och beteendestörningar kan enligt detta lagrum erbjudas att under straffverkställigheten vistas vid t.ex. ett hem för vård eller boende eller i familjehem som erbjuder vård eller annan behandling mot problemen. Det är viktigt att hitta en lämplig balans mellan det individuella behovet och verkställighetens längd Utrednings- och planeringsansvar Kriminalvårdsmyndigheten vid vilken den intagne är inskriven har ansvaret för utredning och planering av en placering. Vårdbehov, behandlingsinsatser och kostnader utreds i samråd med socialkontoret där den intagne är folkbokförd (16 kap 2 andra stycket SoL). Samarbetet bör inledas i ett tidigt skede av utredningen, eftersom socialtjänsten har att ta ställning till kostnadsansvar för vård/behandling efter frigivningsdagen. En placeringsutredning kan initieras av den intagnes kontaktman i samförstånd med den intagne och den som har det övergripande klientansvaret, frivården eller socialkontoret. Den intagnes behov av vård, behandling eller andra insatser ska motsvaras av det vårdinnehåll som den tilltänkta vårdgivaren kan erbjuda Kostnadsansvar Fördelning av kostnadsansvaret ska utredas innan beslutet om placering. Kriminalvården bär kostnadsansvaret för den intagne under vistelsen från placeringsdagen till och med frigivningsdagen. Därefter övergår kostnadsansvaret i normalfallet till socialkontoret. Socialkontoret bör lämna en skriftlig ansvarsförbindelse till kriminalvården beträffande kostnadsansvaret efter tänkt frigivning innan beslut om placering tas. Kriminalvården ska ansvara för att den intagne erhåller ändamålsenlig utrustning i samband med placeringen samt fickpengar under behandlingstiden fram till frigivning under förutsättning att han saknar inkomster i form av sjukpenning, pension etc. Om placeringen ska fortsätta efter frigivningsdagen ska socialnämnden eller delegat fatta beslut om placering enligt 4 kap 1 SoL. 26

94 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Insatser i samverkan med kriminalvården 8 kap 1 SoL är då tillämplig och i förekommande fall betalar klienten egenavgift på samma grunder som i andra ärenden. 27

95 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Yttranden 8 Yttranden 8.1 Anvisningar för handläggning av yttrande i körkortsfrågor Lagstiftning Frågor rörande körkort regleras i körkortslagen (1998:488) samt i körkortsförordningen (1998:980) Transportstyrelsens uppgift Transportstyrelsen handlägger ansökningar om körkortstillstånd. Enligt 3 kap. 8 körkortsförordningen får transportstyrelsen vid handläggning av en ansökan om körkorts-tillstånd eller förhandsbesked begära in yttrande av polismyndighet, frivårdsmyndighet eller socialnämnd. I 5 kap. 2 körkortsförordningen anges att om det finns anledning att anta att en körkortsinnehavare inte uppfyller de förutsättningar som gäller för att inneha körkort, ska transportstyrelsen skyndsamt utreda dennes lämplighet. Transportstyrelsen får förelägga körkortsinnehavaren att lämna läkarintyg som visar att han/hon uppfyller de medicinska kraven för körkortsinnehavet eller ett bevis om godkänt förarprov. Transportstyrelsen får också höra socialnämnden, polismyndigheten eller frivårdsmyndigheten om nämndens eller myndighetens yttrande har betydelse för ärendet Socialnämndens yttrande Att skriva ett körkortsyttrande innebär att genomföra en utredning enligt 11 kap 1 SoL. Ett körkortsyttrande ska innehålla en redogörelse för de omständigheter som har betydelse för att bedöma sökandens lämplighet som innehavare av körkort eller traktorkort ur nykterhets-/drogfrihetshänseende. Utredningen bör dock vara så omfattande att det finns en realistisk möjlighet att göra sig en bedömning av om personen ur nykterhets-/drogfrihetshänseende är lämplig att inneha körkort eller inte. Utredaren kan avstå från att göra en bedömning om personen bör betros med körkort eller inte t.ex. om tidigare kännedom om personen saknas. Det är ytterst transportstyrelsen som beslutar i frågan. Bestämmelser om hur länge en person med tidigare kända missbruksproblem ska ha varit nykter/drogfri för att kunna bedömas vara lämplig att inneha körkort finns inte heller. Det är dock viktigt att personen har visat en längre tids dokumenterad nykterhet/drogfrihet efter eventuell avslutad missbruksbehandling. Yttrandet bör innehålla följande uppgifter: Bakgrund och aktuell situation. Eventuell tidigare aktualitet inom socialtjänsten. 28

96 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Yttranden En redogörelse för personens eventuella tidigare missbruk. Eventuell tidigare eller pågående missbruksbehandling, Aktuella alkoholvanor (även om inte missbruk föreligger). Referenser: Två referenser bör tas. Referenserna bör vara så objektiva som möjligt och inte vara närstående/anhöriga till den som utredningen gäller. Arbetsgivare kan t.ex. vara lämpliga att vidtala. Bedömning: Om möjligt, utredarens sammanlagda bedömning om personen ifråga ur nykterhets-/drogfrihetshänseende bör eller inte bör betros med körkort. 8.2 Yttrande i samband med överlämnande till annan vård Om en missbrukare begått brott och samtidigt kan antas bli föremål för vård enligt LVM kan rätten enligt 31 kap 2 Brottsbalken (BrB) överlämna åt socialnämnden att anordna behövlig vård. Om den enskilde redan befinner sig i LVM-vård kan rätten besluta om att denna vård ska bestå och överlåta ansvaret åt den som förestår hemmet. Detta gäller endast för brott där påföljden inte är längre än ett år. Innan rätten beslutar om överlämnande ska socialnämnden eller LVM-hemmets föreståndare höras. Att skriva ett sådant yttrande innebär att genomföra en utredning enligt 11 kap 1 SoL. 8.3 Yttrande i samband med åtalsprövning I 46 LVM anges att om en missbrukare som är dömd till vård enligt LVM misstänks för brott som har begåtts innan vården påbörjades eller under vårdtiden ska åklagaren pröva om det är lämpligt att väcka åtal. En förutsättning är att påföljden för brottet inte är längre än ett år. Om det är befogat ska den som förestår vården vid det hem där den misstänkte vårdas höras i frågan. Om vården har upphört ska socialnämnden höras. Att skriva ett sådant yttrande innebär att genomföra en utredning enligt 11 kap 1 SoL. 29

97 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Socialnämndens skyldigheter enligt Smittskyddslagen 9 Socialnämndens skyldigheter enligt Smittskyddslagen På smittskyddsläkarens begäran är socialnämnden skyldig att lämna uppgifter om enskilda personer som smittats av en allmänfarlig sjukdom. När smittskyddsläkaren får veta att en person inte följer de förhållningsregler som krävs för att förhindra smittspridning ska smittskyddsläkaren utreda personens situation, behov och vilka insatser som behövs för att förebygga smittspridning (6 kap 4 Smittskyddslagen). Om smittskyddsläkaren antar att socialnämnden kan lämna uppgifter som behövs för utredningen ska smittskyddsläkaren underrätta nämnden. Underrättelsen ska innehålla uppgifter om personens identitet och de förhållningsregler som han eller hon ska följa för att förebygga smittspridning. (6 kap 11 Smittskyddslagen). Om nämnden uppmärksammar förhållanden som tyder på att personen inte följer dessa regler, har nämnden skyldighet att anmäla detta till smittskyddsläkaren (6 kap 12 Smittskyddslagen). Denna skyldighet gäller under två månader efter att nämnden har mottagit underrättelsen. 30

98 Ärende 8

99 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Jesper Kyrk Avdelningschef Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd [email protected] Datum Vår beteckning SN 16/0067 Bostäder till nyanlända Förslag till beslut Socialnämnden godkänner Socialkontorets planering för nya bostäder för nyanlända och överlämnar uppdraget till Upplands-Brohus. Sammanfattning Enligt den nya bosättningslagen som trädde ikraft den 1 mars i år ska Upplands-Bro kommun ta emot 73 nyanlända under Detta innebär att kommunen behöver tillgängliggöra bostäder för målgruppen. Socialkontoret föreslår att Upplands Bro-hus får i uppdrag att tillgängliggöra en större lägenhet i månaden för nyanlända barnfamiljer samt att upprätta 40 singellägenheter i form av bendemoduler. Boendemodulerna upprättas på lämplig mark som kommunen äger. För att främja integrationen och självförsörjning föreslår Socialkontoret den nyanlände erbjudas eget kontrakt till sitt boende i lägenheter tillhandahållna av Upplands-Brohus. Idag erbjuds nyanlända andrahandsboende vilket enligt Socialkontorets bedömning är felaktig. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 14 mars Ärendet Den 1 mars i år trädde den nya bosättningslagen ikraft. Lagen påverkar kommunernas handlingsutrymme så till vida att lagen är tvingande. Hur många nyanlända som ska kommunplaceras i respektive kommun baseras på några faktorer, bland annat på antalet nyanlända som redan bor i komunnen. UBK1005, v2.0, För Upplands-Bro kommun innebär den nya lagen att 73 nyanlända kommer att kommunplaceras i kommunen under Arbetsförmedlingen som i dagsläget är den myndighet som har anvisningsansvar, har upprättat en årsplanering för anvisningar över året. Enligt denna ska Upplands-Bro ta emot 8 nyanlända per månad med start 1 april 2016 och resterande del av året. Arbetsförmedlingen har dock öppnat upp för en dialog med respektive kommun i länet för hur antalet nyanlända ska fördelas under året. De Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se

100 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) nyanlända som kommer att anvisas kommunen är både ensamstående och banfamiljer. Den nya lagen är en utmaning för Upplands-Bro, framförallt gällande bostadsfrågan. Det råder redan en bostadsbrist i kommunen. Kommunen har också tidigare år tagit emot nyanlända, men då betydligt färre. Under 2015 hade kommunen avtal att ta emot 28 nyanlända och behovet av bostäder för dessa har tillgodosetts genom att Upplands-Brohus hyrt ut lägenheter till Socialkontoret. För att möta behovet utifrån den nya lagen kommer Upplands Bro-hus fortsatt behöva tillgängliggöra större lägenheter till nyanlända barnfamiljer med en frekvens av en lägenhet per månad. Utöver detta behöver kommunen upprätta 40 lägenheter genom så kallade boendemoduler. Boendemodulerna upprättas på lämpliga mark som kommunen äger genom ett tillfälligt byggnadslov. Ansvaret för att upprätta modulerna åligger Upplands-Brohus. Boendemodulerna ska vara för singellägenheter och inrymma pentry för att kunna tillaga mat samt inrymma dusch och toalett. Till modulerna ska finnas gemensam tvättstuga. Nyanlända som kommunplaceras erhåller etableringsersättning. Att som idag tvinga nyanlända att aktualiseras inom socialkontoret för att erhålla ett andrahandsboende är enligt Socialkontorets bedömning felaktigt. Socialkontoret föreslår att de nyanlända som erhåller lägenhet ur Upplands- Brohus lägenhetsbestånd erhåller förstahandskontrakt. Enligt information från Migrationsverket kommer antalet nyanlända i behov av kommunplaceringar öka under 2017 och 2018, vilket sannolikt innebär att Upplands-Bro kommer att anvisas fler än 73 personer per år de kommande två åren. Det är möjligt att kommunen kommer att behöva bygga ytterligare boendemoduler samt tillgängliggöra lägenheter i en större frekvens än vad denna tjänstskrivelse påvisar. Barnperspektiv Socialkontoret konstaterar att det ovan angivna förslaget inte står i strid med barnets bästa. Socialkontoret

101 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Beslut sänds till Upplands-Brohus Kommunstyrelsen

102 Ärende 9

103 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialnämnden Datum Vår beteckning Marianne Iggmark SN 16/0063 Kvalitetsberättelse 2015 från privata utförare med upphandling enligt LOV och LOU Förslag till beslut Socialnämnden godkänner kvalitetsberättelserna från de privata utförarna. Sammanfattning Enligt ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete och avtal med utförare efter upphandling enligt LOV (Lagen om valfrihetssystem, 2008:962) och LOU (Lag om offentlig upphandling, 2007:1091), ska utförare årligen upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse. Samtliga privata utförare har uppfyllt kravet och kommit in med sin kvalitetsberättelse inom utsatt tid. Berättelsen visar hur utföraren arbetat enligt ledningssystemet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse 10 mars 2016 UBK1005, v2.0, Ärendet Enligt ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 och upphandling enligt LOV (Lagen om valfrihetssystem) och LOU (Lag om offentlig upphandling), ska utförare årligen upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse som redovisas för Socialnämnden. Samtliga utförare har kommit in med en kvalitetsberättelse inom utsatt tid, där det framgår: Hur de har arbetat med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet under Samtliga kvalitetsberättelser beskriver hur utförarens ledningssystem är uppbyggt och det går att utläsa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet samt vilka förbättrande åtgärder som har vidtagits. 3 systrar omsorg AB 3 Systrar omsorg har genomfört en enkätundersökning under december % av kunderna ger bedömningen 4-5 (en skala 1-5) på flertalet frågor. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se

104 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) SN 16/0063 Verksamheten har fått in sammanlagt nio avvikelser, klagomål och synpunker som är åtgärdade och har lett till förbättringar. Destinys Care AB En kundundersökning (kundenkät) har genomförts under våren Av 21 svar (av 30) har samtliga svarat att de är nöjda eller mycket nöjda med insatsen och bemötandet. I verksamheten har det inkommit två klagomål som är åtgärdade och har följs upp. All personal har varit involverad i kvalitetsarbetet. Loki AB Intern granskning uppföljning och utvärdering genom egenkontroll - har genomförts. Översyn av kvalitetsledningssystemet har gjorts under året och vissa rutiner har uppdaterats. Kundenkät har inte distribuerats under år 2015 men kommer att genomföras Två klagomål har inkommit från Upplands- Bro kommun. Avvikelserna är åtgärdade. Proffssystern i Stockholm AB Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten och har genomförts under I januari genomfördes en brukarundersökning, på en skala 1-10 var kvalitetsresultatet i genomsnitt 8,76 nöjda kunder. Mest nöjda (9) var kunderna med bemötande, trygghet, inflytande. Vid brukarundersökning framkom relativt låga resultat kring vetskap om hur och var man kan vända sig för att lämna en synpunkt. Förbättringar har skett kring kommunikation och informationsöverföring till den enskilde och närstående. Funkisgruppen AB Under 2015 har företaget uppdaterat ett stort antal av sina rutiner. Vissa rutiner har också setts över för att göras tydligare och mer lättanvända. Detta gäller t ex Lex Sarah, rutiner vid sjukfrånvaro och rutin för synpunkter och klagomål. Under november 2015 skickades en kundundersökning hem till samtliga kunder inom ledsagning och avlösning som kunde skicka in svaret i ett förfrankerat kuvert. Svarsfrekvensen blev dock för låg för att företaget skulle kunna göra en sammanställning av resultatet. Privat Nursing AB Private Nursing hemtjänst startade 1 september 2015 och har 2 kunder. Någon kundundersökning har inte genomförts då verksamheten har varit igång för kort tid och antal kunder för få. Det har inte inkommit några synpunkter eller klagomål sedan verksamheten startade. Frösunda omsorg AB - Hagtorp Under 2015 genomförde Socialstyrelsen den årliga enkätundersökningen Vad de äldre tycker om äldreomsorgen Resultatet visade på flera positiva svar bl.a. 100 % nöjda kunder beträffande personalens bemötande och 80 % nöjda kunder gällande maten. Totalt var 73 % av kunderna nöjda eller mycket nöjda med att bo på Hagtorp.

105 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) SN 16/0063 Totalt har 9 klagomål från närstående inkommit under Redovisning till Upplands-Bro kommun har skett fortlöpande. Klagomålen är åtgärdade och återkoppling och kompensation har lämnats i enlighet med upprättat avtal mellan Frösunda och socialnämnden. Barnperspektiv Socialkontoret bedömer att kvalitetsberättelsen inte står i strid med barnets bästa. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor 1. 3 Systrar Omsorg AB 2. Destiny Care AB 3. Loki AB 4. Proffssystern i Stockholm AB 5. Funkisgruppen AB 6. Privat Nursing Hemtjänst AB 7. Frösunda Omsorg AB Hagtorp Beslut sänds till Akten

106 Kvalitetsberättelse År systrar omsorg Hemtjänst/ledsagning och avlösarservice

107 Innehållsförteckning Kvalitetsberättelse Om verksamheten 1 Affärsidé 1 Vision 1 Mål 2 Företagets värdegrund 2 Riskanalys 2 Område där det varit aktuellt under 2015 är 3 Uppföljning genom egenkontroll 3 Personalens medverkan och delaktighet i kvalitetsarbete 3 Forum där personalen medverkar i kvalitetsarbete 3 Arbetsplatsträffar 3 Medarbetaresamtal 3 Planeringsdagar 4 Kompetensutveckling och fortbildningar 4 Dokumentation 5 Samverkan med olika aktörer 5 Samverkan med beställare 5 Samverkan med kund och närstående 5 Samverkan med extra aktörer 5 Avvikelse/synpunkter och klagomål 5 Lex Sarah och rapporteringsskyldighet 6 Arbetsmiljöfrågor och arbetsmiljöarbete 6 Kundundersökning 7 Sammanfattning och resultat 7

108 Kvalitetsberättelse 2015 Kvalitetsberättelse för 3 Systrar omsorg hemtjänst, ledsagning och avlösarservice. Om verksamheten 3 systrar omsorg AB är en privat hemtjänstutförare. Inom verksamheten finns sjuksköterskor, socionomer, ekonomer, samordnare och omvårdnadspersonal med lång erfarenhet av hemtjänst, äldreomsorg och omsorg av personer med funktionsnedsättning. Vi erbjuder våra kunder hemtjänst, ledsagning och avlösning. Företaget är mångkulturellt, stor hänsyn tas till kundens kulturella, religiösa och språkliga bakgrund och vi erbjuder personal som talar kundens modersmål om denne så önskar. Vår personal behärskar bland annat språk som finska, engelska, spanska, serbokroatiska, persiska, arabiska och polska. Personalens bemötande, kompetens och kreativitet garanterar trygghet. Vi har valt att bygga vår verksamhet på det salutogena synsättet. Detta innebär att ta vara på och förstärka kundens egna förmågor och det som är viktigt för hälsan. Vi arbetar på ett stödjande och hälsofrämjande sätt. Det kunden kan och vill göra för att må bra är grunden för hur omsorgen och servicen utformas hos oss. Företagets rutiner och arbetssätt uppfyller ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete(sosfs2011:9) och arbetsmiljölagen. Affärsidé Vår affärsidé är att erbjuda äldre vård och omsorg och service av hög kvalitet med fokus på det friska hos varje individ. Vision Vår vision är att varje individ ska ha ett tryggt och värdigt liv.

109 Mål Kunderna ska känna trygghet genom att vi tillhandahåller god omvårdnad, socialservice, kontinuitet Kunderna ska kunna bo kvar hemma, där de trivs bäst, så länge det går. Kunderna ska uppleva att verksamheten tar hänsyn till deras åsikter och önskemål Kunderna ska vara nöjda med personalens bemötande Alla kunder ska ha en aktuell genomförandeplan och kontaktperson. Företagets värdegrund Vårt arbete utgår från vår värdegrund vilket innebär: För oss har alla människor ett lika värde och rätt att vara olika andra Våra kunder ska bemötas med värdighet och respekt för sin personliga integritet Våra tjänster utformas efter kundens individuella behov, önskemål och resurser Riskanalys Enligt SOSFS 2011:9 1 5 kap. Skall den som bedriver socialtjänsten eller verksamheten inom hemtjänsten enligt LSS fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Det är viktigt för oss att ha ett förebyggande förhållningssätt och att förebygga fel och brister genom att vara förutseende och ha en god planering. Vi arbetar med checklistor och framtagna processer för att identifiera eventuella risker och vidta nödvändiga åtgärder.

110 Område där det varit aktuellt under 2015 är: Under 2015 har verksamheten arbetat med förebyggande åtgärder utifrån bl.a. inkomna klagomål och synpunkter, externa såväl som interna uppföljningar. Checklistor och rutiner finns dokumenterade i vårt kvalitetsystem. Medarbetarna har fört samtal om vårt förebyggande arbete på arbetsplats träffar. Uppföljning genom egenkontroll En del av vårt systematiska förbättringsarbete är att genomföra egenkontroll för att följa upp och utvärdera kvaliteten i verksamheten. Nedan följer en kortfattad beskrivning av den egenkontroll som har genomförts under Personalens medverkan och delaktighet i kvalitetsarbete En viktig förutsättning för oss är att varje medarbetare känner och har förtroende att utföra och utveckla sina arbetsuppgifter, vilket handlar om att var och en ser sin roll i helheten, ha klara och tydliga mål och kunskap om de resultat som uppnås. Det samlade kompetens hos våra medarbetare är avgörande för att våra kunder ska uppleva god kvalitet och känna trygg och delaktig i de insatser som kunden är beviljad. Forum där personalen medverkar i kvalitetsarbete Arbetsplatsträffar På arbetsplatsträffar tas avvikelse, synpunkter och klagomål och missförhållanden upp utifrån ett helhetsperspektiv. Bemötande, värdegrund och arbetsmiljöfrågor är ämnen som står som fasta punkter på dagordningen. Under år 2015 har verksamheten haft 9 arbetsplatsträffar varav en riktade sig till kvällspersonalen. Där kunde kvällspersonalen ta upp specifika frågor gällande situationen på kvällarna. Protokoll från alla arbetsplatsträffar finns tillgängliga och de som inte kan vara med på mötet läser och signerar att de tagit del av informationen. Medarbetaresamtal Medarbetaresamtal görs en gång per år där den individuella utvecklingsplanen följs upp och uppdateras och där alla har möjlighet att ta upp arbetsrelaterade frågor.

111 Planeringsdagar 3systraromsorg anordnar varje år två gemensamma planeringsdagar (halvdagar) för ledningen och medarbetarna, med information och tillfälle för diskussion och utbyte av kunskaper och erfarenheter samt genomgång av kvalitetsarbete(med start november 2015) Under 2015 anordnades planeringsdagen enligt nedan: Plats, KBS klubbhus i Upplands-Bro, under planeringsdagen låg fokus på arbetsmiljö och vårt kvalitetsarbete. Alla deltagare deltog i grundläggande ergonomisk genomgång och ett styrketräningspass med utgångspunkt från den egna kroppen. Lätta verkningsfulla rörelser som kan utföras utan träningsredskap. Kompetensutveckling och fortbildningar: Utbildning för medarbetarna har genomförts Kommunens grundutbildning demens, fyra deltagare Kommunens grundutbildning demens fortsättning, tio deltagare Palliativ vård utifrån nationella vårdprogrammet, Äldrecentrum genom Almega, sju deltagare Arbetsmiljö utbildning för skyddsombud en deltagare Kommunals grundutbildning för skyddsombud, påbörjades under 2015 och pågår även under 2016 Ergonomisk grundutbildning från Victus Medical tretton deltagare Individuell hälsoplanering med hälsocoach från Victus Medical, tio deltagare Planering och anordning av omvårdnadsutbildning 600 poäng enligt socialstyrelsens krav på Consensus vår 2016 med start vecka 4. Sex deltagare anmälda Löpande interna fortbildningar inom socialdokumentering, basala hygienrutiner, bemötande, värdegrund, kost och nutrition och utbildningar inom arbetsmiljö.

112 Dokumentation Intern kvalitetskontroll samt granskning av dokumentation har gjorts av ledningen. Granskning utfördes inom bl.a. följande: Dokumentation, genomförandeplan, signeringslistor, beställningar, klagomål och synpunkter, rapportering och introduktion medarbetare. Under 2015 har det satsat extra mycket på dokumentation och arbetsmetoder. Samverkan med olika aktörer En viktig del i vårt systematiska kvalitetsarbete handlar om att samverka med olika aktörer för att kunden ska få möjlighet till bästa möjliga service och omvårdnad. Samverkan med beställare Kontinuerlig kontakt sker med beställare(uppdrags givare) enligt kvalitetssystem. Samverkan med kunder och närstående Kundbesöket sker både planerat och vid behov då även närstående är välkomna om kunden så önskar. Samverkan med externa aktörer Samverkan sker med de instanser som behövs för att kunden ska få bästa möjliga service och omvårdnad. T.ex. vårdcentraler, sjukgymnast, arbetsterapeut, ASIH, förvaltare, godeman etc. Avvikelse/synpunkter och klagomål Klagomål och synpunkter (SOSF 2011:9, 5 kap. 3 ). Vårt största mål är att våra kunder ska ha det så bra som möjligt och att vi är till för dem. Kundernas behov, önskemål och förväntningar är vägledande för vår verksamhet och ligger till grunden för vår utveckling. Vi har som mål att ständig förbättra vår kvalitet och är därför mycket tacksamma för de synpunkter och klagomål som kunder, närstående eller andra lämnar in. Nedan följer en redogörelse för inkomna synpunkter och klagomål under 2015.

113 Verksamheten har fått sammanlagt nio avvikelser, klagomål och synpunker Inkomna klagomål berör till stor del omvårdnads insatser tre stycken, serviceinsatser två stycken samt tre stycken bilrelaterade. En avvikelse som handlade om brist på informationsöverföring till nattpatrullen. Avvikelse, klagomål och synpunkter har hanterats enligt instruktioner i våra ledningssystem och har återkopplats på APT och egenkontroller. Lex Sarah och Rapporteringsskyldighet Enligt lag ska alla som jobbar inom verksamheten informeras om deras skyligheter att rapportera missförhållanden eller risker för missförhållande till den som bedriver verksamheten. Det är alltid närmaste arbetsledare eller verksamhetschef som ansvarar för att anställda m.fl. får information om rapporteringsskylighet. Varje person ansvarar sedan för att förstå vad skyldigheten betyder i det dagliga arbetet. Alla anställda ska känna till bl.a. våra rutiner för rapportering av missförhållande och risker för missförhållanden. Med alla menas så väl medarbetare, vikarier, uppdraggivare och praktikanter. Information om rapporteringsskyligheten och rutin för detta ges såväl muntligt som skriftigt samband med att en medarbetare påbörjar sin anställning. Informationen ges därefter fortlöpande dock minst en gång per år. Detta görs på arbetsplatsträffar. Under 2015 har det inte varit någon Lex Sarah anmälning. Arbetsmiljöfrågor och Arbetsmiljöarbete 3 Systrar omsorg har under 2015 arbetat intensivt med arbetsmiljöfrågor. Förbättring inom områden som har framkommit vid Arbetsmiljöverkets inspektion och uppföljning. Bristerna har åtgärdats, Vi har framtagit ny och bättre rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete, riskbedömning, befattningsbeskrivningar. Uppdatering av rutiner och skyddsrond samt ergonomi utbildning som ska utföras en gång per år och vid anställning. Arbetsmiljöfrågor är en fast punkt på arbetsplatsträffars agenda, arbetsmiljöinformationen ges därefter löpande på arbetsplatsträffar.

114 Kundundersökning En enkätundersökning genomfördes under december Frågor fick besvaras med en femgradig skala där 5 utgjorde högsta betyg. 93 % av våra kunder ger bedömningen 4-5 på flertalet frågor. Det vi tar med oss och försöker förbättra är betyget 3 där några kunder vill ha bättre kontinuitet och att personalen passar den utlovade tiden bättre. Några kunder gav även betyget 3 på hur tillgänglig samordnaren var på telefon. En fråga som många gav ett något lägre betyg är är du nöjd med den tid personalen har att samtala med dig detta visar att våra äldre efterfrågar social tid, vilket tyvärr inte finns på biståndsbeslut. Några kunder lämnade övriga synpunkter som vi sammanställt och kommer att delge alla på arbetsplatsmöten under våren. Resultat och sammanfattning 3 Systrar omsorg har under 2015 arbetat med förbättringsområden som har framkommit vid verksamhetsuppföljning, intern kvalitetskontroll samt extern inspektion (Arbetsmiljöverket). Rutiner för att behandla avvikelser, synpunkter, klagomål, missförhållanden och risk för missförhållanden är uppdaterad och har sammanställts, ledningsmöte, kvalitetsplan (bifogas) och arbetsplatsträffar har utförts regelbundet. Rutiner för hantering av kunders och närståendes klagomål och synpunkter finns. Upplysning om detta sker regelbundet till medarbetarna, kunder och närstående. Sammanfattningsvis vill vi lyfta fram 2015 som ett positivt, kreativt år med mycket engagemang. Där 3 Systrar omsorg strävat efter att få medarbetarna ännu mer delaktiga i kvalitetsarbete och att höja kompetensnivån på alla områden. Vi ser framemot ett 2016 med kvalitet, kompetens och professionalitet i fokus. Simin Torkzadeh/Verksamhetschef Kjerstin Sätterström/Enhetschef Upplands-Bro

115 Kvalitetsberättelse Destinys Care AB 2015

116 Destinys Care AB startade sin verksamhet Destinys Care AB fick tillstånd att bedriva personlig assistans för 3 personkretsen enligt LSS från Socialstyrelsen Destinys Care fick tillstånd att bedriva hemtjänst, ledsagar-avlösarservice under mars 2013 i Upplands-Bro kommun. Destinys Care tog emot sin första brukare under maj Destinys Care har sitt kontor i Kungsängen. På Destinys Care finns en verksamhetschef (kallad nedan VC) som ansvarar det dagliga verksamheten. VC ansvarar för ledningssystemet och lägger tillsammans med samordnare upp gällande arbetsrutiner. Det finns vårdbiträden, undersköterskor och sjuksköterskor på Destinys Care. All personal arbetar utifrån socialtjänstlagen. Samordnare ansvarar för den dagliga försörjningen av personal i samråd med VC. Samordnarna har ingen arbetsledande funktion utan arbetar på uppdrag av VC. Mål för 2016 Övergripande mål för 2016 skulle karakteriseras av långsiktighet för ökad stabilitet, förändring och utveckling inom de fyra områdena kvalitet, ekonomi, kund och medarbetare. Destinys Care styrelse har beslutat om att konkurrera enbart med kvalitet. Vision Bemötande - Alla människors lika värde är grundläggande! Lyhördhet - Vi utgår från att alla har olika behov och önskemål! Kontinuitet - Ur alla perspektiv bara för din trygghet! Kvalité Vården och omsorgen på Destinys Care har under 2015 stärkts till det positiva. Egenkontrollen har gjorts under 2015 och kommer att göras under första kvartalet 2016 utav Destinys Care kvalitetsansvarig. På Destinys Care skrivs arbetsscheman för att på ett bra sätt strukturera arbetet. Det leder till att insatser och brukare inte på något sätt kan missas vilket höjer kvalitén på vården. Under 2015 har det regelbundet varje månad hållits kvalitetsmöten med kvalitetssamordnare, och VC. Där varje händelserapport har behandlats och åtgärd och uppföljning fastställts om nödvändigt. Personal möte har erhållits en gång var annan månad. Målet var att alla anställda inklusive anhöriganställda skulle vara närvarande. All personal varit involverad i kvalitetsarbetet. Vi har haft ett besök från kvalitetsansvarige på Upplands-Bro under våren 2014 och ett besök under våren Rutinerna har kollats och diskuterats. Destinys Care har fått ganska bra betyg med många godkända punkter. En del punkter har kompletterats och åtgärds enligt kommentarerna från kvalitetsansvarige på Upplands-Bro. Kompletteringar och åtgärdsplan har skickats till kvalitetsansvarige på Upplands-Bro

117 Kontaktmanskap Enligt Destinys Cares riktlinjer arbetar vi aktivt med att upprätthålla ett bra och fungerade kontaktmanaskap. Under året har målet uppfyllts med att varje brukare har en kontaktperson tilldelad, även de brukare som enbart har trygghetslarm och städ. Kontaktpersonen ansvarar ytterst för arbetsplanen kring vårdtagaren samt att om brukaren inte har några andra insatser än städ/larm ändå vet vem dennes kontaktperson är och ett telefonnummer att ringa om den undrar över något och vill komma i kontakt med Destinys Care. Kontaktpersonens huvuduppgift är att skapa trygghet för den enskilde, vara ett stöd för de närstående och därigenom ge förutsättningar för god kontinuitet och bra kvalitet. Om brukare eller anhöriga har frågor eller funderingar kring vården är det i första hand till kontaktpersonen de skall Vända sig. Varje kontaktperson har skrivit en sammanfattning av rutinerna för sin brukare och har lagt in det i pärmen hos brukaren så att alla personal ska göra på samma sätt. Detta för att respektera och följa brukarens rutiner och önskemål och höjer kvaliteten av den vård och omsorg som brukaren får. Brukarna har informerats att de får byta kontaktperson när som helst om så de önskar sig. Inom hemtjänsten är det biståndsbeslutet som ligger till grund för vilka insatser som kontaktpersonen är huvudansvarig för. Samverkan Destinys Care har ett väl fungerade samarbete med biståndshandläggarna på kommunen. Både VC och samordnaren har alltid varit närvarande vid kommunens LOV-samverkans möte. Det har varit ett välfungerande och nära samarbete mellan Destinys Care och kommunens-it ansvarig (ansvariga för Procapita och Mobipen). Det har även varit en välfungerande samarbete mellan Destinys Care och larmansvariga i kommenens hemtjänst då behovet har funnits för installering av trygghets larm osv. Dessutom finns det rutiner för samverkan dokumenterade i pärmen Intern Rutin. Riskanalys Risk analys har gjorts med enighet med SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Destinys Care har fortlöpande bedömt om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamheten. Med hjälp av ledningssystemet och dokumenterade rutiner har verksamheten arbetat för att förebygga och hantera eventuella risker som framkommit vid riskanalysen. En riskanalys görs även för varje brukare och skrivs i genomförandeplan. Egenkontroll Egen kontroll har gjort med enighet med SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 1 Verksamhetens kvalitet har följts upp och utvärderats genom egenkontroll. Nedan kan ni se några exempel på hur Destinys Care har gjort egenkontroll: Registrering av utförda tider Mobipen används för att registrera utförda tider i Procapita. Alla personal inklusive anhöriganställda fick utbildning i Mobipen. Varje anhöriganställd fick en egen Mobipen. Sammanlagd 14 Mobipen har köpts av Kommunen vilket har fungerat bra. Alla anställda

118 inklusive anhöriganställda måste komma in på kontoret för att registrerar sina utförda tider på verksamhetens dator. Samordnaren går igenom alla registrerade tider i Procapita. Kontroll av larm: Det finns 14 kunder med trygghetslarm. Alla trygghets larm har testas två gånger under Kommunens nya rutiner för hantering av larm har införts i verksamheten och följts upp. Vid eventuella brister en åtgärdsplan har skrivits. Rutinerna har setts över, personal, ansvarige för larm och kvalitetsansvarige har meddelats om åtgärderna. Uppföljning har gjorts. Anmälningsärenden/klagomål Under 2015har det kommit två klagomål. Den ena handlade om fortkörning i området och den andra handlade om brister i en av våra genomförandeplan. Alla personal är informerade av dessa klagomål. Detta ärrande har åtgärdats och följts upp. Ekonomi Företaget har funnits i över 12 år i form av en enskild firma men ombildades till Aktie bolag Företaget kom igång på riktigt under 2013 då fick vi brukare (LSS) från Försäkringskassan, Danderyd, Järfälla och Upplands Väsby samt hemtjänst och ledsagarservice SOL och LSS från Upplands-Bro kommun. Företaget hade en omsättning på ca kr under Omsättningen har utökades under En kopia på balans och slutrapporten för år 2015 kommer att lämnas till kommunen i slutet av januari Vid varje arbetsplatsträff informeras personalen månadsvis om hur det ekonomiska läget ser ut för verksamheten. Samt hur viktigt det är att arbeta utifrån uppdragen, att utföra de insatser som är beviljade, varken mer eller mindre. En ekonomiansvarig är anställd och jobbar på kontoret. Han betalar lön, skickar fakturor och rapporterar utförda insatser. En bokförare och en revisor är också kopplade till verksamheten. Medarbetarens löner betalas via löneprogrammet Hogia. Utbetalning sker 25:e månad. En löne-och utvecklingssamtal med alla anställda inklusive anhöriganställda ska planeras under våren Lönen/timersättningen kommer att höjas enligt kollektivavtal. Medarbetare Destinys Care har ca 15 anställda idag varav 5 personer jobbar heltid. Under 2015 anställdes 2 undersköteskor och flera vårdbiträden men även medarbetare med mångårig erfarenhet av hemtjänst och personlig assisatent. Ett par av våra timmanställda har slutat hos oss pga privata skäl, t.ex. studerar. Rutinerna för anställning och anställningsintervjuerna har nu setts över. Anhörig anställning har lagts till nu på vårt anställningsavtal som Ja och Nej fråga. Detta för att inte missa denna viktiga frågan. Kontakt med anhöriganställda sker nästan dagligen då kommer de till kontoret för att överföra sina registrerade tider i Mobipen till företagets dator. Destinys Care följer Kommunal kollektivavtal för tryggare anställningsformer. Lena Karlsson är skyddsombud Kompetens utveckling Kompetensutvecklingsrutiner har skapats. En del av personal har varit på kursen dokumentation, genomförandeplan. Nästa grupp ska gå på kursen i maj Introduktion ges till samtliga som innebär att stärka förankringen av Destinys Care mål och vision. Syftet

119 är att säkerställa att alla medarbetare känner till, förstår, och framför allt agerar efter dessa. Therese Hakorinne är ansvarig för inskolning av alla personal. I övrigt har det varit korta utbildningar inom värdegrund, hygien, dokumentation och tidsregistrering i Mobipen, procapita, mat för äldre. Minst 2-3 personal har deltagit i anhörigs dagar, Demens och Alzheimers dagar som hade anordnats bland annat av Upplands-Bro kommun. Utbildning Destinys Care har planer för vidareutveckling av medarbetare. En av personal har kommit in på sjuksköterskeprogrammet. Kund Antal nytillkomna brukare har ökat successivt under andra halvåret. Under 2015 har regelbunden kontakt med brukarna hållits. Samtal med anhöriga/god man sker kontinuerligt. När en ny beställning (brukare) skickas till Destinys Care tilldelas den en kontaktperson som håller i ett ankomstsamtal tillsammans med samordnaren eller VC. Närstående/god man är välkommen att delta i detta samtal om det finns sådant önskemål. I anslutning till välkomstsamtalet delas även en pärm (s.k. hempärm) ut till brukaren. Brukaren har varit delaktig i all samtal och planering. VC och samordnaren ansvarar och ser till att det upprättas en genomförande plan för aktuella och nytillkomna brukare. Denna hålls sedan uppdaterad vid förändringar. Uppföljning sker minst en gång per år. Genomförandeplan har upprättats för samtliga brukare och lämnats till respektive biståndshandläggare. Uppföljning sker skett regelbundet och vid nya eller ändrade beslut. Utvärdering av insatserna sker regelbundet. Utvärdering Utvärderingen har gjorts muntligt kontinuerligt. Vi har haft många nöjda kunder. Kunderna har rapporterat sin nöjdhet med Destinys Care genom att annonsera på Upplands Bro tidning och takade personalen på Destinys Care, samt rekommenderade företaget till alla i Upplands- Bro. En kundundersökning (kundenkät) har gjorts under våren Sammanställning har skickats till Upplands-Bro kommun. Ytterligare en kundundersökning ska göras under våren Aktivitet Personalen har bjudits på mat och sociala aktiviteteter i samband med APT-mötena. Vi har även anordnat ett Julbord på restaurang 11 december. Underskrift Destinys Care Verksamhetschef Azar Tavallali

120 Kvalitetsberättelse för Loki AB År Madeleine Salvi, Verksamhetschef

121 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete - sammanfattning... 3 Syfte. 3 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur för uppföljning... 4 Åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet.. 4 Uppföljning och utvärdering... 5 Utredning avvikelser... 5 Samverkan/medverkan 6 Externa granskningar... 6 Resultat och analys... 6

122 Systematiskt kvalitetsarbete-sammanfattning Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) ska den som bedriver socialtjänst (SoL) eller verksamhet enligt LSS ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten som beskriver hur kvalitetsarbetet ska bedrivas. Ledningssystemet för det systematiska kvalitetsarbetet ska innehålla en struktur för att styra, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten samt ange vad, hur och när uppföljning och utvärdering ska göras. Det är ett verktyg som vi måste ha för att kunna säkra kvaliteten. Ledningssystemet ska vara ett stöd för ledningen att göra verksamheten säker, och för att rätt saker görs i rätt ordning och på rätt sätt. Ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet fastställs och personalen görs delaktig i kvalitetsarbetet. Syfte Alla vård och omsorgsverksamheter inom SoL och LSS är skyldig att dokumentera hur det systematiska kvalitetsarbetet har bedrivits under året, och bör enligt socialstyrelsens rekommendation med dokumentationen som utgångspunkt skriva en sammanhållen årlig kvalitetsberättelse (SOSFS 2011:9, 7 kap. 1 ). I verksamhetens årliga kvalitetsberättelse bör det framgå: hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår vilka åtgärder för att säkra verksamhetens kvalitet som har vidtagits vilka resultat som har uppnåtts Övergripande mål och strategier Loki AB vision En hållbart växande verksamhet med engagerade medarbetare och ledning som skapar den bästa omsorg för våra kunder. KF mål och strategi Äldreplanen , Upplands Bro kommun (valda delar): Ett gott bemötande med fokus på individens möjlighet att själv välja. Ett system med fritt val som skapar mångfald, tillgänglighet och kvalitet där individen står i centrum. Samverkan med andra myndigheter, organisationer och föreningar för ett effektivt resursutnyttjande. Säkerställa en god kvalitet inom samtliga verksamheter. Utveckla en mer individualiserad äldreomsorg, implementera de lokala värdighetsgarantierna. Utveckla kvalitetsbegreppet genom kontinuerlig utveckling av varje verksamhets ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Äldreplanen skall vara en strategisk plan för äldreomsorgen och ange mål och inriktning för äldreomsorgens verksamheter.

123 Loki AB mål och strategi Våra kunder och deras anhöriga ska veta vad de kan förvänta sig av Loki AB. Arbeta vidare på vår värdegrund, så att vi i alla lägen tänker, styrs och handlar med kundens bästa för ögonen. Samverkan för ökad trygghet för kunden. Tydliggöra och förbättra informationen om vår verksamhet via hemsidan, broschyrer Sträva mot envidensinriktad praktik. Använda genomförandeplanen som ett centralt verktyg i vardagsarbetet. Hög prioritet för kundens inflytande över hur och när omsorgsinsatserna utförs. Verksamheten utvecklas och anpassas med beaktande av omvärlds-förändringar. Organisatoriskt ansvar Ledningsgruppen har rollen att fastställa verksamhetens övergripande kvalitetsarbete i en kvalitetsplan, följa upp och utvärdera kvalitetsplanen. Verksamhetschefen ansvarar för att kvalitetsarbetet genomförs ute i verksamheten. dokumentera, och att sammanställa kvalitetsberättelsen. Alla medarbetare har ansvar att aktivt delta i kvalitetsarbetet. Struktur för uppföljning Mål, strategier och mått/resultat följs årligen upp enligt Checklistan för egenkontroll Resultatet i egenkontrollen återkopplas till ledningsgruppen Verksamhets - och kvalitetsberättelse, bifogas. Utifrån eventuellt konstaterade brister skrivs en handlingsplan kort eller långsiktig beroende av vilken typ av brist som framkommit. Återkoppling av resultatet av egenkontrollen sker även på verksamhetens arbetsplatsträffar och planeringsdagar där möjlighet till fördjupad diskussion finns. Med en växande verksamhet finns en planering att bilda en kvalitetsgrupp bestående av verksamhetschef och intresserade medarbetare. Åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet Översyn av kvalitetsledningssystemet har gjorts och vissa rutiner har uppdaterats. Blankett Välkomstbrevet till kunderna har fått ett tillägg inskrivet vad avser kundens rätt att byta kontaktman. Blankett Försäkran om tystnadsplikt har fått ett tillägg om meddelarfrihet. Detta tillägg även inskrivet på Checklistan för introduktion. Kundunderlaget har under året vuxit och omfattar sex kunder. Samtliga kunder har en godkänd genomförandeplan. Arbetsplatsträffar har genomförts tre gånger under året, utifrån en standardiserad mall. Mötena har dokumenterats. Extra möten vad avser utbildningssatsningen har genomförts, men inte dokumenterats.

124 Identifikation att bäras synligt av personalen som motsvarar avtalskravet har åtgärdats. De LOV utförarmöten som Myndighets och beställaravdelningen kallat till har VD, verksamhetschef och/eller samordnare deltagit i. En utbildningssatsning om 600 gymnasiepoäng inom Vård och omsorg har påbörjats som Steg 1, i syfte att kompetensutveckla våra anställda. För att säkra utbildningskravet i Upplands Bro Kommun kommer i Steg 2 en av de anställda vidareutbildas till undersköterska, Den andra anställda går i egen regi en undersköterskeutbildning hos MedLearn och färdig under mars Loki AB har ett avtal gällande utbildningen med Kompetensutvecklingsinstitutet i Stockholm. Förutom utbildningen i sig beskostas all studielitteratur av företaget. Steg 1 beräknas vara färdig under våren Kund med beviljad larm insats har fått nyckelfri hemtjänst. Säkerhetsskåp för nyckelhantering har införskaffats. Endast en av våra kunder har beviljad larminsats. Skyddsrond har genomförts Resultatet visade inga risker, utom att utbildning i förflyttningsteknik bör göras årligen. Utvecklingssamtal har genomförts , och kompetensplan upprättades. Behovet av kompetensutveckling visades sig vara undersköterskeutbildning. Denna påbörjades för berörd anställd hos Kompetensutvecklingsinstitutet. Uppföljning och utvärdering Riskanalys Riskbedömning för enskilt hem har genomförts. Inga risker framkom. Riskanalys för Risk i hemmet för kund har genomförts för samtliga sex kunder. Det skattade risken på sex olika punkter, läkemedel, fall, nutrition, hygien, spis, orientering samt larm visade en mycket låg risk för samtliga kunder. Övriga bedömningar om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamheten har åtgärdats (se vidare under klagomål). Samverkan Ingen samverkan mellan vår verksamhet och andra verksamheter, primärvård och sjukhus, andra kommuner, landsting, försäkringskassan, arbetsförmedlingen eller andra intressenter/organisationer har varit aktuell under år Egenkontroll Intern granskning uppföljning och utvärdering genom egenkontroll - har genomförts , och Den senare efter en avvikelse/förbättring på en genomförandeplan inkom från kommunen Behov av utbildning till undersköterska för en anställd föreligger. Avtal skrivet med Kompetensutvecklingsinstitutet för en större utbildningssatsning inom Loki AB. Den andra anställda går redan usk-utbildning hos MedLearn, färdig mars Kundenkät har inte genomförts under året, eftersom underlaget av har ökat succesivt under året. Kundenkät kommer att distribueras under år 2016.

125 Dokumentationen är bättre men kan ytterligare förbättras, vad avser sammanfattningar. Avvikelserapporten är känd och används enligt rutin. En avvikelse har inkommit under året, kund hade fallit, men behövde ingen sjukvård. Lokala värdighetsgarantierna är genomgångna på ett APT och jämförelse/reflektion gjordes mot verksamhetens egen värdegrund. Riskanalys visar låga risker för både kund och anställd. Rutinen för fel och brister genomgången. Skyddsrond genomförd, resultatet var utan anmärkning ur risk och psykosocial synpunkt. Nytt skyddsombud behöver utses. Förbättrad nyckelsäkerhet skåp med kodlås. Nyckelfri hemtjänst till en av våra kunder. Avtalsuppföljningen enligt LOV åtgärder har vidtagits i enlighet med de framkomna kraven. Genomgång av avtalsuppföljningen på APT Arbetsplatsträff har genomförts tre gånger under året. Samtliga har dokumenterats Behov verkar finnas att utöka ATP till fyra gånger årligen. Bemanningen är tillfredställande. Gäller även rutinen för rekrytering och intro. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet är godtagbar, med tanke på att det endast är två anställda. Anhöriga och kund har inte deltagit, trots att det finns ett sådant erbjudande. Utredning avvikelser Rapporteringsskyldigheten Översyn av rutin för Lex Sarah har gjorts av verksamhetschef särskild vikt har lagts vad gäller anmälningsskyldigheten, kriterier för vad som räknas som missförhållanden eller risk för missförhållanden, och handläggningen av en Lex Sarah anmälan. Rutinen förankras fortlöpande i verksamheten vid nyanställning årligen eller oftare om behov finns för redan anställd personal. Verksamheten har inte haft någon Lex Sarah anmälan eller händelse som är anmäld till IVO. Klagomål och synpunkter Översyn av rutinen för klagomål och synpunkter har gjorts av verksamhetschef. Blankett Klagomål och synpunkter har uppdaterats. Några klagomål/synpunkter från kund eller anhörig har inte inkommit under år Två klagomål har inkommit från Upplands Bro kommun. Den ena av dessa klagomål inkom och avsåg avvikelse/förbättring vad gällde en genomförandeplan. Avvikelsen åtgärdades Det andra klagomålet inkom och avsåg ett allvarligt klagomål avseende bolaget Loki AB. Klagomålet inkom som en anonym anmälan, och besvarades Årlig sammanställning av klagomål och synpunkter är genomförd. Samverkan/medverkan Samverkan med brukare och närstående Kund och deras närstående har möjlighet att medverka i kvalitetsutvecklingsarbetet, men det erbjudandet har inte antagits.

126 Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Personalen medverkan i kvalitetsarbetet har skett under APT, extra insatta möten om utbildningssatsningen och varje vecka när dockning av pennan görs. Privata medel Översyn av rutinen för privata medel visar att den fyller kraven för hur dessa ska trygga kunden i detta avseende. Vi inte haft något uppdrag att hantera kunds privata medel. Externa granskningar Avtalsuppföljning enligt LOV gjordes De brister som framkom åtgärdades Extra uppföljning av återstående gula markeringar kommer att göras vid nästa års avtalsuppföljning. Resultat och analys Uppföljning av verksamheten har gjorts enligt vår rutin för egenkontroll. Förbättringsområden som identifierats är kompetensutveckling vad avser undersköterskeutbildning för berörd anställd. Denna påbörjades hos Kompetensutvecklingsinstitutet och beräknas vara avslutad under våren år Den andra anställda är färdig undersköterska i mars Verksamhetschef följer kontinuerligt upp utbildningen, med både lärare och elever. Förbättring av avser genomförandeplan och kännedom hur denna ska upprättas har åtgärdats, efter påpekande om avvikelse inkom från kommunen. Utse nytt skyddsombud. Kundenkät har inte distribuerats under år 2015 p.g.a. det succesivt ökade kundunderlaget. Detta återstår att genomföra under år 2016, då kundunderlaget antas vara mer stabilt. Utöka antalet APT till 4gg/år, från nuvarande 3ggr/år. Dokumentationen är bättre, men kan förbättras bla vad gäller sammanfattningar. Kvalitetsutvecklare skickade ett klagomål från en anonym anmälare. Klagomålet avsåg uppfattade kvalitetsbrister i Loki AB verksamhet, och besvarades av verksamhetschef och VD. Översyn av hela verksamheten gjordes i samband med detta klagomål. Fortlöpande genomgång av rutinpärmen. Fortsatt uppföljning av utbildningssatsningen. Skyddsronden visade att arbetsmiljön fungerar tillfredställande. Övrig riskanalys visar låga risker för kunden och anställd. Kontaktman har god kontakt med anhöriga, och verksamhetschef har även haft samtal med anhörig. Kontaktmannaskap fungerar tillfredställande. Fortsatt arbete med att kvalitetssäkra verksamheten och omvärldsbevaka under år 2016.

127 PROFFSSYSTERNS I STOCKHOLM KVALITETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2015

128 Proffssystern i Stockholm AB Upprättad den: Inledning Proffssystern i Stockholm AB bedriver verksamhet inom vård och omsorg av äldre och funktionshindrade. Proffssystern har lång erfarenhet inom hemtjänst och personlig assistans. Vårt mål är att kunna ge varje individ ett gott och tryggt liv. Verksamheten bedrivs på ett kvalitetssäkert sätt och i enlighet med gällande lagstiftning. Kvaliteten i verksamheten utvecklas systematiskt och fortlöpande. Vi arbetar utifrån ett salutogent perspektiv och strävar efter att kunna ge våra kunder möjlighet att bevara sin nuvarande funktion och stimulera de sämre fungerande funktionerna. Vi har kompetent personal som arbetar tillsammans med individen för att stärka dennes självständighet. Vår Organisation Om oss Vi på Proffssystern erbjuder även en mångkulturell insats där alla med etnisk bakgrund kan känna sig trygga och kan bevara sina traditioner samt religion med omsorg och respekt. Vi anpassar och knyter en detaljerad genomförandeplan till individen för att säkerställa att just dennes behov uppfylls i bästa möjliga mån. Personal Vi satsar på personal med viljan att ge god service på ett personligt sätt. Våra kunder ska uppleva att våra insatser är utifrån deras egna önskemål. Personalens egenskaper ska vara flexibilitet, positivitet, humor, initiativförmåga och ha lätt för att samarbeta. Att personalen 2

129 Proffssystern i Stockholm AB Upprättad den: har goda kunskaper i svenska är viktigt för dokumentation och i mötet med kunden. Flera språkkunskaper är meriterande då våra kunder har olika etniska bakgrunder. Vi menar att hög kvalitet uppnås genom: Att vi utför våra uppdrag rättssäkert, det vill säga tillämpar gällande lagar och förordningar korrekt. Att vi utgår från individens behov och erbjuder ett professionellt bemötande. Att våra medarbetare har rätt kompetens för sina uppdrag. Att vi tillvaratar våra medarbetares lust och förmåga att utveckla verksamheten. Att vi använder våra resultat som en del i arbetet att ständigt förbättra vår verksamhet. Egenkontroll Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten och har genomförts under Den genomförs också för att ha kontroll över de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Verksamheten har ett egenkontrollprogram för att säkra kvaliteten på insatser som ges i verksamheten. Egenkontrollen görs till exempel vid hembesök av samordnare eller kontaktperson med en frekvens på minst 2 gånger/år. Vi följer då upp hur den enskilde/de anhöriga upplever samarbetet med Proffssystern och hur utförandet av insatserna har fungerat. Vi ser egenkontroll som en förutsättning för att kvalitetsarbetet ger det förväntade resultatet. Avvikelser Efter analys av avvikelser har Proffssystern lagt märke till att arbetet kring förebyggandet av avvikelser kan förstärkas genom en förbättrad kontinuerlig dokumenthantering av inträffade händelse av särskild vikt eller summarisk arbetsgång under månaden. Flertal kvalitets- samt personalmöten har anordnats under 2015 i syfte att kunna förbättra hanteringen av avvikelser. Under dessa möten har personalen uppmärksammats på vikten av att rapportera alla händelser som inte är förenliga med verksamhetens rutiner och riktlinjer. Under 2015 har det inrapporterats 4 avvikelser: 1 avvikelse gällande ej utförda insatser på grund av kundens agerande. Det ledde inte till anmälan enligt lex Sarah. 3 avvikelser gällande försämrad hälsa, varav 1 rapport bedömts som allvarligt missförhållande och anmälts vidare till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. 3

130 Proffssystern i Stockholm AB Upprättad den: I fallet konstaterade IVO att tillräckliga åtgärder hade vidtagits och därför har ärendet avslutats. Klagomål och synpunkter Efter en brukarundersökning 2015 framkom relativt låga resultat kring vetskap om hur och var man kan vända sig för att lämna en synpunkt. Av denna anledning har förbättring kring kommunikation samt informationsöverföring till den enskilde och närstående skett. Ett flertal personalmöten har ordnats för att ha en fortlöpande kontrollmöjlighet som tillförsäkrar att viktig information sprids till alla berörda. Proffssystern har även förstärkt kontaktmannaskapet vilket i sin tur har lett till en bättre samverkan mellan anhöriga och verksamheten. Granskning av dokumentation Verksamheten har fortsatt utveckla dokumenthantering och dokumentflöde under Vi har kunnat hantera varje enskilt dokument på ett systematiskt sätt. Under 2015 har utbildning i dokumentation i form av APT-möte ägt rum hos oss. Kvalitetsansvarig har haft ansvaret för framtagande av utbildning. Detta har lett till en bättre och mer systematisk dokumentation. Verksamheten ska i fortsättningen arbeta med förbättring samt förankring av rutiner om dokumentation. Fortbildning och kompetensutveckling I Proffssystern som är en personalintensiv verksamhet har faktorer såsom personalens kompetens, bemötande och attityd stor påverkan för den kvalitet som skapas. Under 2015, som ett led i kvalitetsutveckling av kontaktmannaskap, har en omfattande utbildningsinsats satts igång innehållande webbaserad värdegrundsutbildning, basala hygienrutiner och sparsam körning för all personal. Vi har även tillämpat kompetenshöjande satsningar inom social dokumentation och demensmodellen. Dessa utbildningar kommer att återkomma även under För att personalen ska kunna medverka i kvalitetsarbetet krävs det att de har rätt kompetens. Av denna anledning har Proffssystern i samarbete med Consensum gymnasium under 2015 fortsatt att arbeta för att öka andelen behöriga undersköterskor. Detta innebär att vi har erbjudit vår personal utbildning som är arbetsplatsförlagd (APL). Efter genomgången utbildning får personalen ett diplom som bekräftar detta. Individuell utvecklingsplan Proffssystern har kontinuerligt strävat efter god och ömsesidig samverkan mellan personal och ledning. För att nå detta mål har individuell utvecklingsplan framtagits under Detta arbete förväntas fortskrida även under början på Utvecklingsplanen innehåller utgångspunkter såsom företagets mål och medarbetarens mål. Personalen får även möjlighet att lämna sina synpunkter, önskemål och förslag till utveckling. 4

131 Proffssystern i Stockholm AB Upprättad den: Kvalitetsutvecklingsmål för 2015 Under 2015 har vi formulerat och uppfyllt följande mål: Relevanta dokumenteringar med värdiga formuleringar. Ytterligare strukturering i verksamheten vilket bidrar till god vård och omsorg för individen. Effektiv återkoppling mellan verksamhet och övriga inblandade aktörer. Bättre informationsflöde samt ett välfungerande kontaktmannaskap. Kvalitetsuppföljning brukarundersökning Som ett led i att utvärdera verksamheten genomförs regelbundet kundnöjdhetsmätningar. Syftet med undersökningen, som äger rum varje år, är att granska delar av vår verksamhet som avviker från verksamhetens riktlinjer. Resultaten från dessa analyseras och ligger till grund för kontinuerlig utveckling av verksamheten. Under januari fick samtliga kunder med hemtjänst en enkät. Enkäten avser 2014 kundundersökning. Utifrån kvalitetsfaktorer såsom nöjdhet, bemötande, påverkan, tillgänglighet och trygghet har kunderna betygsatt sin hjälp. Resultat Kunden har svarat på frågorna genom att välja en siffra mellan 1 och 10. Kryss i rutan Ingen åsikt/ej aktuellt om det är en fråga som kunden inte har erfarenhet av. Nedan presenteras resultaten från årets undersökning. 5

132 Proffssystern i Stockholm AB Upprättad den: Verksamhetsuppföljning 2015 Övergripande mål för vår verksamhet för 2015 var att kunna erbjuda våra kunder vård och omsorg av bästa kvalitet. Våra operativa mål var: Välfungerande kontaktmannaskap Personalens delaktighet i kvalitetsutveckling Dokumentation respekt och värdighet Personal- och tidskontinuitet På samtliga punkter har vi under 2015 konstaterat en förbättring, arbetet fortsätter dock kontinuerligt. Extra resurser kommer också att sättas in 2016 för att höja kvaliteten avseende dokumentation. Vi har konstaterat att vårt kvalitetsledningssystem, våra riktlinjer och rutiner uppfyller Socialstyrelsens krav samt krav i förfrågningsunderlaget i Upplands Bro kommun. De täcker också våra behov utifrån verksamhetsprocesser och verksamhetens mål. Vi har granskat verksamhetsprocesser och kommit fram till att processerna täcker vårt verksamhetsområde. Riskanalys Vi bedömer fortlöpande om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Årligen genomförs en verksamhetsuppföljning då vi går igenom alla processer för att 1. Uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar 2. Bedöma vilka konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Vi arbetar konstant med arbetsmiljöfrågor och till vår hjälp har vi två checklistor. En avseende arbetsmiljön kring kunden och en avseende rutiner i hemmet. Dessa checklistor används vid första hembesöket eller vid behov. Riskbedömningen utförs av samordnare eller kontaktperson inför ett nytt uppdrag. Arbetsgivaren har huvudansvaret men det ligger även på arbetstagarens ansvar att meddela förändringar, brist och behov. Under 2015 har tre anställda gått arbetsmiljöutbildning varav en utsetts till skyddsombud. 6

133 Proffssystern i Stockholm AB Upprättad den: Vi använder en 5-gradig skala för att uppskatta vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Resultatet av det arbetet sammanställs och införs i en tabell och utifrån det planeras åtgärder för att minska risken för att händelsen ska kunna inträffa igen. Riskområde Social dokumentation Negativa konsekvenser Utebliven information Allvarlig.grad Åtgärd Kompetenshöjande insatser i form av återkommande interna utbildningar. Tidkontinuitet Systematiska minnesanteckningar Uteblivet eller sent besök Utebliven information 2 Bättre information, fallbeskrivning på APT m m 2 På personalmötena utses numera en sekreterare som dokumenterar det som tas upp under mötets gång. Ett protokoll justeras och sparas i avsedd pärm. Rekrytering Individen drabbas 3 Proffssystern ställer nu högre krav på personer som anställs. Personalen ska ha undersköterskeutbildning och goda kunskaper i svenska för dokumentation och möte med kund Samverkan För den enskildes bästa och för insatsens bästa kvalitet krävs ett gott samarbete mellan de olika aktörerna. Verksamhetsansvarig eller samordnare deltar i olika samverkansmöten med sjukvården, myndigheter samt olika föreningar och intresseorganisationer för att säkerställa samverkan mellan alla inblandade aktörer. Vid behov hålls ett öppet hus i företagets lokal där alla aktörer deltagande i olika verksamhetsprocesser bjuds in för ett samverkansmöte. Vi har indelat vår personalgrupp i mindre arbetsgrupper med utgångspunkt i respektive geografiska områden. Den personal som anses mest lämpad utses till kontaktperson. Kontaktpersonerna har kontakt med samordnaren för planering av insatser samt genomgång av eventuella förändringar i kundens behov. Grupperna kommunicerar med varandra via samordnare och Händelseboken för att föra vidare information till varandra. Personal träffas regelbundet på så kallade samverkansmöte där bland annat diskuteras gemensamma rutiner, etiska frågor utifrån verkliga situationer. Det finns framtagna rutiner för kontakter med myndigheter och anhöriga med syfte att samverka kring individen. 7

134 Proffssystern i Stockholm AB Upprättad den: Utredning avvikelser Rapporteringsskyldighet Varje ny medarbetare får utförlig information om anmälningsskyldighet och våra rutiner för att hantera den. Kunskapen hålls levande genom att vi ägnar en del av vårt APT åt det ämnet och diskuterar om det utifrån det etiska perspektivet. Avvikelserapporten lämnas till närmaste chef eller till den som chefen utsett för uppgiften. Verksamhetschef analyserar rapporterna och vidtar åtgärder för att förhindra en upprepning. Slutsatserna ska rapporteras tillbaka till berörd personal och åtgärderna dokumenteras på avvikelserapporten. För att avvärja att negativa händelser upprepas sammanställs inkomna avvikelser och sammanställningen analyseras vid verksamhetsuppföljning inom ramen för egenkontroll. Med detta syftar man till en lärande och förbättrande åtgärd i det systematiska förbättringsarbetet. Åtgärdsplan tas vid behov fram utifrån analysen för att förhindra att liknande brister uppstår igen. Under 2015 har det inrapporterats: 1 avvikelse gällande ej utförda insatser på grund av kundens beteende. Det ledde inte till anmälan enligt lex Sarah. 3 avvikelser gällande försämrad hälsa, varav 1 rapport bedömts som allvarligt missförhållande och anmälts vidare till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. I fallet konstaterade IVO att tillräckliga åtgärder hade vidtagits och därför har ärendet avslutats. 8

135 Proffssystern i Stockholm AB Upprättad den: Klagomål och synpunkter Alla klagomål ska registreras kontinuerligt för uppföljning och sammanställning av berörd chef då dessa är en del av verksamhetens kvalitetsarbete. För att öka inflödet av synpunkter arbetar verksamheten med att göra respektive rutin känd bland personalen. Under 2016 ska en kommunikationsplan fastställas för att rutinen ska kommuniceras fortlöpande bland personalen samt ledningen. Under 2015 har inga klagomål inkommit. Samverkan med kunder och närstående Vi välkomnar alltid synpunkter från våra kunder och deras anhöriga. För att underlätta för den som vill lämna en synpunkt eller komma med ett förbättringsförslag finns det flera sätt att komma i kontakt med oss: personligt besök på vårt kontor mail brev telefonsamtal blankett för synpunkter och klagomål. Kundbesök/hembesök sker både planerat och vid behov. Under besöket är anhöriga alltid välkomna om kunden så önskar. Information om möjligheterna som finns lämnas till både kunden och dennes anhöriga vid första hembesöket. Även via vår kundnöjdhetsmätning finns utrymme för kunder och deras anhöriga att utvärdera vår verksamhet och lämna förslag till förbättringar. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Personalens delaktighet i kvalitetsarbetet utgör en förutsättning för att verksamheten ska bedrivas i enlighet med verksamhetens övergripande mål, i enlighet med våra rutiner och i enlighet med gällande lagstiftning. Att inkorporera personal i det systematiska kvalitetsarbetet skapar mer vilja och engagemang i hela arbetslaget. Miljöarbete Proffssystern strävar efter att minimera negativt miljöpåverkande faktorer i verksamheten. Vi är måna om miljön i vår verksamhet och arbetar kontinuerligt för att få miljöaspekt i varje verksamhetsprocess. Vi tar miljöhänsyn i de beslut vi tar och i vårt arbete så att vi genom ständiga förbättringar minskar vår miljöpåverkan och förebygger föroreningar inom vår verksamhet. För att underlätta avfallssortering för vår personal används de separata behållare för respektive avfall som kommunen tillhandahåller. 9

136 Proffssystern i Stockholm AB Upprättad den: Vi väljer produkter som är miljömärkta när vi handlar till verksamheten och uppmuntrar våra kunder till att handla miljövänligt. Vi hjälper den enskilde att följa den svenska odlingssäsongen och fråga efter närodlat när vi handlar. Vi undviker varor med onödiga förpackningar. Vi använder oss enbart av miljövänliga företagsbilar. Vi använder endast miljövänliga medel när vi städar, tvättar eller diskar i vår verksamhet. Vi ser till att följa anvisningar på förpackning och inte överdosera rengöringsmedel. Vi uppmuntrar våra kunder att tillämpa samma principer i sina hem. Sammanställning, analys och resultat Viktiga delar i det systematiska förbättringsarbetet såsom avvikelsehanteringen, synpunkter och klagomål samt Lex Sarah har fungerat bra i verksamheten. Verksamhetsuppföljning samt egenkontroll indikerar att ständig utveckling sker i verksamheten. Ledningen har konstaterat att kunderna får hjälp baserad på aktuell genomförandeplan. Proffssystern har inte enbart lagt sin fokus på att förbättra olika områden, utan också arbetat med att bevara de goda resultaten inom till exempel värdegrund, avvikelsehantering samt samverkan. Proffssystern kommer att arbeta vidare med kompetensförsörjning, verksamhetsuppföljning, avvikelsehantering, synpunkter och klagomål enligt fastställda riktlinjer. Verksamheten utvärderas regelbundet för att identifiera förbättringsområden. Riskanalyser, egenkontroller, avvikelser samt synpunkter och klagomål sammanställs och analyseras i syfte att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet och säkerställa att det inte upprepas på nytt. Dessa är viktiga instrument för att ta tillvara erfarenheter och inte göra om misstag och samtidigt göra förbättringsarbetet till en del av vardagen. År 2015 kan lyftas fram som ett givande och positivt år då Proffssystern har kunnat höja kompetensnivån hos personalen inom alla områden. Genom att ta fram nya målsättningar samt revidera tidigare målsättningar har Proffssystern under 2015 ytterligare förbättrat strukturen. Genom ett förnyat kvalitetsledningssystem har vi kunnat arbeta med förbättringsområden på ett systematiskt sätt. 10

137 Funkisgruppen AB Kvalitetsberättelse 2015

138 FUNKISGRUPPENS KVALITETSBERÄTTELSE 2015 INNEHÅLL Funkisgruppen äger rättigheterna till detta dokument och det krävs tillstånd för att sprida det vidare. Är du osäker på om detta är den giltiga utgåvan av dokumentet så kontakta ansvarig chef på Funkisgruppen AB. 1 inledning Funkisgruppens övergripande kvalitetsmål Allmänt Kunden äger sina timmar Vi förverkligar drömmar Vi löser livspusslet Funkisgruppens Verksamhetssystem Generellt Ansvarsfördelning inom kvalitetsarbetet VD Affärsområdeschef Uppdragschefer All personal inom Funkisgruppen Förbättringsarbete i verksamhetssystemet under Samverkan med våra deltagare/kunder Samverkan med våra kunder Genomförandeplaner Övrig dokumentation Samverkan i genomförandet Samverkan med utomstående Personalen de som faktiskt säkrar kvaliteten Personalens medverkan är en nyckel Våra värdeord Uppföljning genom egenkontroll Personaltäthet och -kontinuitet Sjukfrånvaro Genomförda utbildningar med utvärdering Personalmöten Ny informationskanal: Funkisnytt Riskanalys Riskanalyser inom företaget Riskanalys hos kunder sid 2

139 FUNKISGRUPPENS KVALITETSBERÄTTELSE Kvalitetsundersökningar Kvalitetsbarometern LSS Solna och Sollentuna (Daglig verksamhet) Intern kundundersökning Daglig Verksamhet Intern kundundersökning Boendestöd Intern kundundersökning Ledsagning/Avlösning Personalenkät Avvikelser Avvikelser = förbättringsmöjligheter! Klagomål och synpunkter Fel och brister Lex Sarah Sammanfattning Funkisgruppen äger rättigheterna till detta dokument och det krävs tillstånd för att sprida det vidare. Är du osäker på om detta är den giltiga utgåvan av dokumentet så kontakta ansvarig chef på Funkisgruppen AB sid 3

140 FUNKISGRUPPENS KVALITETSBERÄTTELSE INLEDNING Funkisgruppen AB är ett relativt ungt företag men med höga ambitioner avseende kvaliteten i de uppdrag vi utför. Som en del av detta har vi under året utfört ett flertal aktiviteter i syfte att stärka och utveckla såväl organisation som arbetssätt. Denna rapport syftar till att sammanfatta huvudpunkterna i vårt kvalitetsarbete och de förbättringar vi vidtagit. 2 FUNKISGRUPPENS ÖVERGRIPANDE KVALITETSMÅL 2.1 Allmänt Kvalitet i ett omsorgssammanhang är ett begrepp som kan vara svårt att definiera. Självklart handlar det om att uppfylla de krav som ställs på tjänster och deras utförande från såväl beställande kommuner som lagstiftaren och föreskrivande myndigheter. Men det finns också en annan, mer svårdefinierad aspekt på kvalitet som uppstår i mötet mellan omsorgstagare och utförare. Den första, mer konkreta, nivån av kvalitet ser vi som en självklarhet att vi ska nå. När det gäller den kundupplevda kvaliteten har vi satt upp ett antal olika kvalitetsmål som verksamheten hela tiden ska jobba efter. Dessa listas nedan. 2.2 Kunden äger sina timmar Våra kunder ska vara trygga i att de, så långt det bara är möjligt, kan vara med och påverka utförandet av den tjänst de får från oss. De får alltid sina timmar, enligt önskemål och beslut. I praktiken kan det handla om att vara flexibel i när kunden får sin insats, t o m vecka för vecka, beroende på hur kundens situation och behov ser ut. Ett exempel är om kunden fått en läkartid utanför ordinarie ledsagningstid, då vi försöker lösa det så att kunden i alla fall kan komma iväg. Det kan också handla om hur lätt det är att byta den person som utför tjänsten. Hos oss kan alla kunder inom t ex boendestöd och ledsagning/avlösning påverka vem som är deras kontaktperson. Våra assistanskunder medverkar i rekryteringen av sina egna assistenter. Funkisgruppen äger rättigheterna till detta dokument och det krävs tillstånd för att sprida det vidare. Är du osäker på om detta är den giltiga utgåvan av dokumentet så kontakta ansvarig chef på Funkisgruppen AB. 2.3 Vi förverkligar drömmar Vi strävar efter att hjälpa våra kunder förverkliga sådant som de önskar sig. Det kan handla om att följa med en ledsagningskund på äventyrsbad eller en dagskryssning, eller hjälpa en deltagare i vår dagliga verksamhet ut i just den sorts praktik de önskat sig. Vi är övertygade om att livskvaliteten hos våra kunder ökar om de får möjlighet att uppfylla sina drömmar! 2.4 Vi löser livspusslet Många människor i dagens samhälle brottas med att få ihop sin vardag. Har man dessutom en eller flera funktionsnedsättningar med allt vad det kan medföra både i begränsningar av förmåga och utökade kontakter med olika myndigheter och sjukvård blir det inte lättare sid 4

141 FUNKISGRUPPENS KVALITETSBERÄTTELSE 2015 Med de olika pusselbitar som Funkisgruppen förfogar över (se bild 1 nedan) så kan vi hjälpa personer med funktionsnedsättningar med flera av de omsorgsbehov de har. Det minskar antalet olika utomstående kontakter denne person ska ha, samtidigt som flexibiliteten i genomförandet ökar ytterligare. När vi talar om att lösa livspusslet så menar vi inte att vi utför allt för våra kunder. Vi menar att vi kan hjälpa dem att skapa förutsättningar och förmåga att hantera det på egen hand! Detta är en mycket viktig målsättning för den absoluta majoriteten av våra kunder. Bild 1. Funkisgruppens pussel bygger en helhet för individer med olika hjälpbehov. 3 FUNKISGRUPPENS VERKSAMHETSSYSTEM Funkisgruppen äger rättigheterna till detta dokument och det krävs tillstånd för att sprida det vidare. Är du osäker på om detta är den giltiga utgåvan av dokumentet så kontakta ansvarig chef på Funkisgruppen AB. 3.1 Generellt Enligt SOSFS 2011:9, 4 kap 1 ska den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS anpassa ledningssystemet till verksamhetens inriktning och omfattning samt enligt 2 ska den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkerställa verksamhetens kvalitet. LSS-lagens intention är att verksamheten ska möjliggöra att den enskilde får möjlighet att leva som andra samt att verksamheten ska grundas på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde ska också i största möjligaste mån ha inflytande och medbestämmande över verksamheten. Inom Funkisgruppens samtliga verksamheter finns ett gemensamt ledningssystem för hur kvaliteten i våra verksamheter systematiskt och kontinuerligt ska utvecklas och säkras enligt LSS sid 5

142 FUNKISGRUPPENS KVALITETSBERÄTTELSE 2015 Ledningssystemet för kvalitet innehåller en struktur för vad som ska göras, hur det ska göras, när och hur uppföljning och utvärdering ska göras samt vem som ansvarar för vad. 3.2 Ansvarsfördelning inom kvalitetsarbetet VD Under 2015 har en VD för Funkisgruppen tillsats per 1/5. VD har det yttersta ansvaret för att Funkisgruppens verksamhetssystem är funktionellt och tillämpbart och att det används av alla i organisationen. Dessutom ska VD: Ansvara för och organisera det övergripande kvalitetsarbetet avseende planering, ledning och kontroll samt riskanalys av företagets samtliga verksamheter för att säkerställa att kvalitetsarbetet genomförs. Tillse att Verksamhetschefer samt övrig personal arbetar efter företagets fastställda kvalitetsmål Affärsområdeschef Under 2015 har en ny affärsområdeschef rekryterats per 1/8. Denne har en aktiv roll i kvalitetsarbetet bl a genom att Vidareutveckla processer och rutiner samt skapa nya där sådana behövs. Skapa en lättillgänglig struktur i verksamhetshandboken. Följa upp förbättringsförslag och klagomål och synpunkter, oavsett från vem och i vilken form (skriftligt, Lex Sarah, via kundcentran etc) de kommer. Genomföra interna kvalitetsundersökningar. Funkisgruppen äger rättigheterna till detta dokument och det krävs tillstånd för att sprida det vidare. Är du osäker på om detta är den giltiga utgåvan av dokumentet så kontakta ansvarig chef på Funkisgruppen AB Uppdragschefer Uppdragschef skall: Organisera arbetet med att förankra målarbetet hos den övriga personalen i företaget. Tillse att det fastställda kvalitetsarbetet efterföljs. Ansvara för uppföljningsarbetet med att fortsatt utveckla företagets kvalitetsarbete samt analysera resultatet av vidtagna åtgärder sid 6

143 FUNKISGRUPPENS KVALITETSBERÄTTELSE All personal inom Funkisgruppen Samtlig personal inom Funkisgruppen AB ansvarar för att arbeta efter företagets fastställda rutiner för kvalitetsarbetet. Verksamhetschefer, handledare, assistenter eller övrig personal ansvarar för att tillsammans med deltagarna planera, följa upp och utvärdera mål och metoder i deltagarens individuella genomförandeplan. 3.3 Förbättringsarbete i verksamhetssystemet under 2015 Under 2015 har vi uppdaterat ett stort antal av våra rutiner, bl a baserat på att vi är ett växande företag och därför behöver delvis andra rutiner när vi blivit större. Detta gäller t ex uppdateringen av Verksamhetshandboken, tidrapportering och Personalhandboken. Vissa rutiner har också setts över för att göras tydligare och mer lättanvända. Detta gäller t ex Lex Sarah, rutiner vid sjukfrånvaro och rutin för Synpunkter och Klagomål. Under året har också ett antal nya rutiner tillkommit. Det gäller t ex Hygienrutinen, som tydliggör vad som gäller både i arbete med personer och vid den livsmedelshantering våra medarbetare utför, samt rutinen för Social dokumentation, som tydligare visar hur vi ska jobba med detta. Vi har också antagit en Etikpolicy, för att vara tydliga inför såväl medarbetare som utomstående om hur vi ser på besvärliga situationer som kan uppstå i och utanför tjänsten. 4 SAMVERKAN MED VÅRA DELTAGARE/KUNDER 4.1 Samverkan med våra kunder Genomförandeplaner Under 2015 har Funkisgruppen upprättat en genomförandeplan vid uppstart av samtliga nya kunder och deltagare och denna följs upp årligen. Vid respektive uppföljning har med något undantag handläggare inbjudits att delta och även, när kunden/deltagaren gett sitt medgivande, övriga anhöriga och företrädare, såsom föräldrar, God man, personal vid boende och/eller skola etc. Vid samtliga möten har kunden/deltagaren själv deltagit och skriftlig dokumentation har förts. Funkisgruppen äger rättigheterna till detta dokument och det krävs tillstånd för att sprida det vidare. Är du osäker på om detta är den giltiga utgåvan av dokumentet så kontakta ansvarig chef på Funkisgruppen AB Övrig dokumentation Alla deltagare har en genomförandeakt där alla handlingar som upprättas eller inkommer kring denne samlas. I genomförandeakten finns kopia på uppdraget, genomförandeplan, journalanteckningar samt övrig dokumentation. Deltagarnas akter förvaras åtskilda i ett för handlingarna avsett låst skåp. Dokumentationen ska alltid finnas tillgänglig för den personal som har rätt eller skyldighet att dokumentera samt för dem som behöver ta del av informationen för att kunna utföra sitt arbete. Dokumentationen på dator förvaras på motsvarande sätt säkrat mot intrång. Alla kunder till Funkisgruppen har rätt att ta del av sin dokumentation när han/hon så önskar. Närstående eller annan får endast ta del av informationen om vår kund givit sitt samtycke. Samtycket styrks via underskriven medgivandeblankett sid 7

144 FUNKISGRUPPENS KVALITETSBERÄTTELSE Samverkan i genomförandet I genomförandet av insatsen har personalen alltid nära dialog med deltagaren och/eller dennes företrädare. Detta för att ge möjlighet för deltagaren att själv vara delaktig och kunna bestämma hur insatsen ska utföras då det skapar trygghet för honom/henne. Varje deltagare har en kontaktman knuten till sig och denne ansvarar för den individuella genomförandeplanen samt har regelbundna möten tillsammans med den enskilde och/eller hans/hennes företrädare. Genomförandeplanen leder till ett individuellt schema för deltagare i daglig verksamhet, aktivitetsbeskrivningar och kontinuitet vilket är grunden för att skapa trygghet, gemenskap och glädje. I vår dagliga verksamhet på Korta Gatan ansvarar kontaktmannen även för att det initialt genomförs en kartläggning med varje deltagare och den utgår alltid från individens egna intressen och behov. Vi vill ge varje deltagare alla tänkbara förutsättningar att utvecklas, för att var och en ska kunna nå sina mål. För att säkerställa detta sker täta möten mellan personal/kontaktperson och deltagare då deltagaren har möjlighet att själv uttrycka sina synpunkter. Personalen ska alltid lyssna, respektera och ta reda på deltagarens synpunkter och åsikter om verksamheten och det som berör honom/henne. Så långt det är möjligt är det av vikt att, inom uppdragets gränser, rätta sig efter deltagarens behov och önskemål. Även i övriga insatser ska personalen ta reda på kundens synpunkter och åsikter och, inom uppdragets gränser, rätta sig efter dessa. Inom Funkisgruppen lägger vi stor vikt vid genomförandet av insatsen, allt från introduktion till avslut. Information och manualer finns i verksamhetshandboken för hur vi tar emot våra kunder, avtal, värdegrund, genomförandeplan och hur vi avslutar insatsen. 4.2 Samverkan med utomstående Inom Funkisgruppens verksamheter arbetar all personal med deltagarens bästa i fokus. Stor vikt läggs vid samverkan med andra, t.ex. LSS-handläggare, boende, skola, anhöriga och habilitering. Dock får ingen information om deltagaren lämnas ut om inte deltagaren givit sitt godkännande. Samtlig personal har, vid anställningens början, läst om tystnadsplikt i verksamhetshandboken, samt skrivit på överenskommelse om tystnadsplikt. Tystnadsplikten är också en viktig del vid introduktionsutbildningen. Funkisgruppen äger rättigheterna till detta dokument och det krävs tillstånd för att sprida det vidare. Är du osäker på om detta är den giltiga utgåvan av dokumentet så kontakta ansvarig chef på Funkisgruppen AB. 5 PERSONALEN DE SOM FAKTISKT SÄKRAR KVALITETEN 5.1 Personalens medverkan är en nyckel Enligt SOSFS 2009:11 är det tydligt att samtlig personal i verksamheter enligt LSS är skyldig att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete. För att detta ska kunna möjliggöras är det viktigt att personalen har vetskap om det ledningssystem som gäller inom Funkisgruppen AB. Vid nyanställningar är uppdragschefen ansvarig för att personalen får den introduktion och information som erfordras enligt företagets fastställda rutin. Övriga rutiner och dokumentation för att öka personalens medverkan i sid 8

145 FUNKISGRUPPENS KVALITETSBERÄTTELSE 2015 företagets kvalitetsarbete, såsom internutbildning, personalmöten, medarbetarsamtal, planeringsdagar, arbetsmiljödagar etc finns i verksamhetshandboken. Grunden i Funkisgruppens arbete utgörs av vår värdegrund och humanistiska människosyn. Alla människors lika värde, det goda professionella bemötandet samt våra värdeord är vägledande för allt vi gör. Sammantaget är detta viktiga delar i vårt kvalitetsledningssystem Våra värdeord Professionellt: Vi fokuserar på rätt saker och sköter våra åtaganden. Vi är kunniga och skickliga samt utför vårt arbete med kundfokus. Vår organisation bygger på dialog och nytänkande. Vi har de verktyg och befogenheter som behövs för att göra ett bra arbete. Ansvarsfullt: Genom engagemang och eget ansvar säkerställer vi våra kunders omhändertagande i alla sina kontakter med Funkisgruppen. Vi utgår från att varje medarbetare gör sitt bästa. Respektfullt: Respekt handlar om att ge och få ömsesidigt. Vi lyssnar på varandra och vi har förståelse för allas olikheter. Det är viktigt med återkoppling och att vi håller vad vi lovar. Tydligt: I vår organisation vet alla vad som förväntas av oss, som medarbetare och företag. Vi är konsekventa i vårt agerande och tydliga i vår kommunikation. I och med att vi arbetar utifrån denna värdegrund säkerställer vi att vi har individen i fokus och att allt arbete sker utifrån den enskildes behov och önskemål i enlighet med beställda insatser. Funkisgruppen äger rättigheterna till detta dokument och det krävs tillstånd för att sprida det vidare. Är du osäker på om detta är den giltiga utgåvan av dokumentet så kontakta ansvarig chef på Funkisgruppen AB. 5.2 Uppföljning genom egenkontroll Funkisgruppen ställer höga krav på kvalitet och för att uppnå det krävs kompetent personal som får den kompetensutveckling som krävs. Det är VD som ansvarar för rätt bemanning på respektive verksamhet och att personalen får den utbildning och utveckling som verksamheten kräver. VD ansvarar även för att medarbetarsamtal, uppföljningssamtal och lönesamtal hålls. För att säkra verksamhetens kvalitet görs kontinuerlig uppföljning och utvärdering av verksamhetens mål och riktlinjer. Resultaten ligger till grund för analyser, åtgärder och en fortsatt utveckling. 5.3 Personaltäthet och -kontinuitet Personaltätheten bedöms idag som god. Inom vår dagliga verksamhet har vi fn 5,8 deltagare/personal och i hemtjänsten Trosa 1 kund/personal (en av kunderna har dock hemtjänst i assistansliknande form vilket gör nyckeltalet lite haltande). Vi har under 2015 inte heller tagit emot något klagomål på att det kommer för många olika personal, vilket bekräftas i kundundersökningen inom boendestöd. Vi bedömer därför att även kundens upplevda kontinuitet är god sid 9

146 FUNKISGRUPPENS KVALITETSBERÄTTELSE Sjukfrånvaro Under 2015 har sjukfrånvaron legat <1% alla årets månader. Vi har också varit förskonade från långa sjukskrivningar, med undantag för 2 perioder om 1 resp 3 månader pga operationer. Dessa operationer var inte arbetsrelaterade. 5.5 Genomförda utbildningar med utvärdering Personal som anställts under kvartal har genomgått en introduktionsutbildning. För nyanställda det senaste kvartalet genomförs utbildning i månadsskiftet januari/februari Dessa genomgångar uppfattas positivt av deltagarna som upplever att de lär sig mer om företaget. För Funkisgruppen är det ett viktigt medel att sprida information om hur vi jobbar och våra rutiner. Under januari 2015 erbjöds en HLR-utbildning för samtlig personal. Den var uppskattad och kommer att genomföras igen under första kvartalet I perioden september till november gick 10 personer en tvådagars utbildning i Social dokumentation via Forum Carpe. Omdömet från samtliga var mycket positivt, då det gavs tydliga exempel på vad som bör ingå samt hur man ska och inte ska formulera sig. Vi väntar på att fler kursstarter ska annonseras för att kunna anmäla fler till denna kurs. I oktober deltog också 4 personer på en tvådagars utbildning för boendestödjare, inriktad på bemötande av neuropsykiatriska diagnoser, anordnad av Järfälla kommun. Även här var omdömet positivt, med fokus på övningar som gav många insikter. Via Järfälla kommun kom vi också i kontakt med en Carpe-utbildning kring Case Management. 2 personer från vår sida har deltagit, och utbildningen uppfattades som relevant och givande för fortsatt utveckling av det egna arbetet. Under hösten har vi också haft 1 person som deltagit i en utbildning kring MI. Med de många rollspelsövningar m m som ingick så uppfattades det som att utbildningen gav konkret träning och verktyg som går att använda direkt i det vardagliga arbetet. Vi har också låtit 3 personer testa en webbaserad utbildning i Lex Sarah, via Kompetensutvecklingsinstitutet. Upplevelsen här var att det fanns en hel del tekniska problem och att den inte levde upp till våra förväntningar. Funkisgruppen äger rättigheterna till detta dokument och det krävs tillstånd för att sprida det vidare. Är du osäker på om detta är den giltiga utgåvan av dokumentet så kontakta ansvarig chef på Funkisgruppen AB. 5.6 Personalmöten Under året har personalmöten genomförts en gång i månaden. Detta som ett forum att förankra beslut, låta personalen vara med och påverka och föra ut information om nya rutiner m m. Stående punkter på agendan i dessa möten har varit bl a arbetsmiljö, personalfrågor, kvalitetssäkring och Lex Sarah. Mötena uppfattas som positiva och det är ett uppskattat tillfälle att även byta erfarenheter med kollegorna. 5.7 Ny informationskanal: Funkisnytt Under hösten har vi infört ett informationsblad kallat Funkisnytt som går ut en gång i månaden till all personal. Det innehåller kort information om vad som händer på företaget och viktiga saker som personalen behöver notera. Responsen från personalen har varit god och denna kanal kommer att leva vidare sid 10

147 FUNKISGRUPPENS KVALITETSBERÄTTELSE RISKANALYS 6.1 Riskanalyser inom företaget Inom Funkisgruppen görs en riskanalys minst 1 gång per år och för detta ansvarar företagets VD. En riskanalys görs även vid en planerad ändring av verksamheten. Den skall göras både när ny verksamhet planeras eller när det planeras ändringar i pågående verksamhet. Ändringen kan bestå i organisationsförändringar, lokalförändringar, inköp av ny teknik, maskiner eller kemiska produkter. Riskanalysens syfte är att bedöma om de planerade ändringarna kan medföra risker för olyckor eller ohälsa för den personal eller de deltagare som berörs av ändringen. Riskanalysen görs i samverkan med personalen och skyddsombudet och den dokumenteras. Det som inte kan åtgärdas direkt förs in i arbetsplatsens handlingsplan. Rutiner och blanketter finns i verksamhetshandboken. Under året har tre riskanalyser genomförts i samband med förändringar. Det var inför utökning av antalet deltagare på Daglig verksamhet från 16 till 32, inför byte av verksamhetschef Daglig verksamhet samt inför den ytterligare utökning av antalet deltagare som vi planerar för. I de två första fallen har identifierade åtgärder vidtagits. I det sista fallet planeras åtgärderna att införas under januari-maj Utrymningsövningar har genomförts vid 2 tillfällen under Brandskyddsutbildning sker vart fjärde år och är obligatorisk för all personal. Detta har ej utförts under Funkisgruppen äger rättigheterna till detta dokument och det krävs tillstånd för att sprida det vidare. Är du osäker på om detta är den giltiga utgåvan av dokumentet så kontakta ansvarig chef på Funkisgruppen AB. 6.2 Riskanalys hos kunder Vid uppstart av insatser hemma hos kunder genomförs en riskbedömning av arbetsmiljön på hembesöket för att få en förteckning över vilka risker som finns, deras potentiella skadeverkningar samt tänkbara sätt att hantera dessa risker. Detta är av särskild vikt när insatsen utförs i enskilt hem. För denna riskbedömning ansvarar uppdragscheferna. Under 2015 har riskbedömning gjorts av administrativ samordnare tillsammans med kund och/eller företrädare vid samtliga uppstarter av insatser i hemmet hos kunder. Inga särskilda åtgärder var nödvändiga. Hos en redan befintlig kund inom hemtjänsten har hälsotillståndet försämrats på ett sådant sätt att riskgenomgångar visat på behov av nya hjälpmedel för bl a flytt av personen och risker i badrummet. Nödvändiga åtgärder har vidtagits av ansvarig kommun. Inom personlig assistans sker riskbedömning hos samtliga kunder två gånger per år. Inga stora nya risker har identifierats. 7 KVALITETSUNDERSÖKNINGAR 7.1 Kvalitetsbarometern LSS Solna och Sollentuna (Daglig verksamhet) Under våren 2015 deltog vår Dagliga Verksamhet på Korta Gatan i den sk Kvalitetsbarometern LSS som utfördes på uppdrag av Sollentuna och Solna kommuner sid 11

148 FUNKISGRUPPENS KVALITETSBERÄTTELSE 2015 Vi är utförare av daglig verksamhet i båda dessa kommuner. Svar lämnades av 6 deltagare av 16 inskrivna och resultatet redovisades i september Resultatet visade på en trygg grupp med stöttande personal som de trivs med, medan förbättringsområden syntes inom hur man kan vara med och påverka arbetsuppgifterna, stress och att våga visa missnöje. Kvalitets-område Helhetssyn Kontinuitet Inflytande och delaktighet Meningsfull sysselsättning? Tillgänglighet Självbestämmande och integritet Aspekt/Fråga Snitt Solna Funkisgruppen Tycker om verksamheten? 1,00 1,58 1,78 1,61 1,56 2. Tycker om arbetskamrater? 1,33 1,41 1,26 1,48 1,53 3. Samma personal? 1,00 1,44 1,3 1,13 1,5 4. Vet vad som ska göras? 1,33 1,52 1,32 1,76 1,6 5. Bestämma mat? - 1,28 0,24 0,29 0,84 6. Bestämma arbetsuppgifter? 0,67 1,25 1,21 1,1 1,13 7. Känsla i jobbet? 1,33 1,46 1,53 1,5 1,23 8. Stress? 0,67 0,68 1 1,18 0,84 9. Stöd vid behov? 2,00 1,55 1,57 1,63 1, Tillgänglig personal? 1,00 1,61 1,43 1,33 1, Vågar visa missnöje? 0,67 1,32 0,98 1,1 0, Känner sig lyssnad på? 1,33 1,55 1,56 1,3 1, Dum arbetskamrat? 1,67 1,21 0,84 1,07 0,9 14. Rädd för personal? 2,00 1,52 1,61 1,47 1,48 Bild 2. Sammanställning av svaren från våra deltagare i Kvalitetsbarometern. Resultatet av undersökningen har redovisats på personalmöte och diskuterats för att identifiera åtgärder. Utifrån detta har vi under hösten 2015 identifierat arbetsgrupper med lite olika inriktning, för att tydliggöra för deltagarna hur de kan välja sin arbetsuppgift och minska stressen. Varje månad lottas också biobiljetter ut till en av dem som lämnat aktivitetsförslag, ett annat sätt att öka delaktigheten. 7.2 Intern kundundersökning Daglig Verksamhet I september och början av oktober genomfördes intervjuer med 9 av de 14 deltagare som varit i verksamheten längre än 6 månader. Intervjuerna genomfördes av affärsområdeschefen, som inte är dagligen aktiv i verksamheten och därför av deltagarna betraktas som utomstående. Frågorna rörde samma områden som i Kvalitetsbarometern, men var inte formulerade på exakt samma sätt. Funkisgruppen äger rättigheterna till detta dokument och det krävs tillstånd för att sprida det vidare. Är du osäker på om detta är den giltiga utgåvan av dokumentet så kontakta ansvarig chef på Funkisgruppen AB sid 12

149 FUNKISGRUPPENS KVALITETSBERÄTTELSE 2015 Sammantaget är det en positiv bild som framkommer. Våra deltagare upplever att de har en meningsfull sysselsättning med låg stressnivå och en personal som de trivs med och litar på! Utifrån undersökningen och de kommentarer som framkom fördjupades förståelsen för förbättringsområdena i Kvalitetsbarometern (se 7.1). Det ger oss tydligare möjligheter att införa förbättringsåtgärder. Antal som tagit ställning och tycker att läget är Fråga Medelvärde Dåligt Bra 1=dåligt, 5=bäst Hur mycket tycker du om att vara på Daglig Verksamhet hos Funkisgruppen? 3,7 0 6 Hur mycket tycker du om dina arbetskamrater? 3,8-1 5 Tycker du att du träffar samma personal varje vecka? 4,3 0 9 Tycker du att du vet vad som ska hända idag? 3,7-1 5 Tycker du att du vet vad som ska hända i veckan? 4,1-1 8 Får du vara med och bestämma vad du ska göra? 2,4-5 2 Tycker du att det du gör är viktigt? 3,7-1 4 Tycker du att du ofta har bråttom här? 4,1 0 6 Får du hjälp om du behöver det? 4,1 0 8 Tycker du att personalen har tid med dig? 3,2-2 4 Om det är något som du inte tycker om eller tycker är dåligt, vågar du säga det då? 3,4-3 5 Tycker du att de andra på dagliga verksamheten lyssnar på vad du tycker? 3,0-3 2 Tycker du att du har någon arbetskamrat som är dum? 3,7-2 6 Funkisgruppen äger rättigheterna till detta dokument och det krävs tillstånd för att sprida det vidare. Är du osäker på om detta är den giltiga utgåvan av dokumentet så kontakta ansvarig chef på Funkisgruppen AB. Är du rädd för någon i personalen? 4,8 0 8 Bild 3. Sammanställning av svaren i den interna undersökningen av Daglig Verksamhet. Röda staplar representerar de som tagit ställning på den negativa skalan och gröna staplar de som valt ett positivt svarsalternativ. Undersökningen har resulterat i en åtgärdslista som nu är under införande och som följs upp i en särskild mötesserie. Denna inkluderar aktiviteter som att ta fram en pärm med aktivitetsförslag som deltagarna kan välja eller hämta inspiration ur (för att tydliggöra att de kan påverka vad som sker på dagarna), en tydligare närvaroredovisning av personal på whiteboard och nya samtalsgrupper för att främja gruppdynamiken bland deltagarna sid 13

150 FUNKISGRUPPENS KVALITETSBERÄTTELSE Intern kundundersökning Boendestöd Under november 2015 skickades en kundundersökning hem till samtliga boendestödskunder som kunde skicka in svaret i ett förfrankerat kuvert. 17 av 54 kunder svarade. De som svarade var över lag mycket nöjda med sitt boendestöd. Samtliga svaranden uppger att de är nöjda med Funkisgruppen som utförare då de får god service från boendestödjare, som dessutom har ett gott bemötande. Den absoluta majoriteten av de svarande bekräftar också att de upplever en god kontinuitet i den personal de träffar. Dock framkom att vi behöver säkerställa att informationen om möjligheten att byta boendestödjare om man så önskar och om att vi har telefontid mellan 7-23 alla dagar för dem som behöver nå oss har nått fram. Antal som tagit ställning och svarar Fråga Medelvärde Nej Ja 1=dåligt, 5=bäst Tycker du oftast att du får hjälp med det du vill när du behöver det (enligt ditt beslut och genomförandeplan)? 4, Känns det i allmänhet som att din/dina boendestödjare bemöter dig på ett bra sätt? 5, Känns det som att du oftast träffar din/dina vanliga boendestödjare? 4, Känner du dig trygg med din/dina boendestödjare? 4, Om du inte är nöjd med någon av dina boendestödjare, känner du att du kan få en annan då? 4, Tycker du att det är lätt att få tag på Funkisgruppens personal om du behöver det? 3, Känner du att du får en god service från din/dina boendestödjare och Funkisgruppen? 4, Funkisgruppen äger rättigheterna till detta dokument och det krävs tillstånd för att sprida det vidare. Är du osäker på om detta är den giltiga utgåvan av dokumentet så kontakta ansvarig chef på Funkisgruppen AB. Hur nöjd är du sammanfattningsvis med Funkisgruppen som utförare av ditt boendestöd? 4, Bild 4. Sammanställning av svaren i den interna undersökningen av Boendestöd. Röda staplar representerar de som tagit ställning på den negativa skalan och gröna staplar de som valt ett positivt svarsalternativ. 7.4 Intern kundundersökning Ledsagning/Avlösning Under november 2015 skickades en kundundersökning hem till samtliga kunder inom ledsagning och avlösning som kunde skicka in svaret i ett förfrankerat kuvert. Svarsfrekvensen blev dock för låg för att vi skulle kunna göra en sammanställning av resultatet och vi funderar därför på alternativa sätt att genomföra denna typ av undersökning framöver sid 14

151 FUNKISGRUPPENS KVALITETSBERÄTTELSE Personalenkät I månadsskiftet november-december genomfördes en personalenkät i företaget. Arbetet med analys och framtagande av åtgärdsplaner pågår just nu, men resultatet visar på ett gott utgångsläge. Det stora flertalet är nöjda med sin arbetsgivare, och den platta organisationen med närvarande chefer och stort ansvar utportionerat på medarbetarna avspeglas i att de kvitterar att de trivs och har goda förutsättningar för att göra de tydliga arbetsuppgifter de ålagts. Utifrån resultatet i undersökningen har vi valt att under 2016 jobba vidare med att ytterligare förstärka resultatet med avseende på jämnare arbetsbelastning, ännu mer kompetensutveckling och att bli bättre på att göra information tillgänglig. Åtgärder ska identifieras och implementation påbörjas under första kvartalet Funkisgruppen äger rättigheterna till detta dokument och det krävs tillstånd för att sprida det vidare. Är du osäker på om detta är den giltiga utgåvan av dokumentet så kontakta ansvarig chef på Funkisgruppen AB. Bild 5. Utdrag ur personalenkäten 2016 som visar personalens inställning kring mål och sin och kollegornas utveckling. 8 AVVIKELSER 8.1 Avvikelser = förbättringsmöjligheter! Inom våra verksamheter bedrivs ett kontinuerligt förbättrings- och utvecklingsarbete och vi ser positivt på synpunkter och frågor från vår personal, våra deltagare och anhörig etc. I verksamhetsboken finns rutiner och dokument för att rapportera: sid 15

152 FUNKISGRUPPENS KVALITETSBERÄTTELSE 2015 Klagomål och synpunkter Fel och brister Missförhållanden enligt 24 LSS (Lex Sarah) Missförhållanden enligt 14 kap SoL Den introduktionsutbildning som samtliga nyanställda deltar i innehåller en genomgång och praktiska övningar rörande avvikelserapportering och anmälningsskyldighet. VD deltar i detta moment för att ytterligare trycka på vikten av detta. Under 2015 har vi tydliggjort rutinerna kring dessa processer och också utsett affärsområdeschefen till ansvarig för att processerna följs och att ärendena avslutas på rätt sätt i tid. 8.2 Klagomål och synpunkter Alla klagomål eller synpunkter som kommer in direkt från kund eller via respektive kommuns officiella klagomålshantering hanteras internt enligt rutin för Klagomål och Synpunkter. Under 2015 har vi haft 2 kunder som har legat bakom alla de ärenden som kommit in, totalt 11 stycken. Dessa har hanterats och åtgärdats på olika sätt, och vi ser just nu en minskning i klagomålen vilket kan tyda på att åtgärderna haft effekt. Bild 6. Sammanställning av inkomna synpunkter och klagomål 2015 Funkisgruppen äger rättigheterna till detta dokument och det krävs tillstånd för att sprida det vidare. Är du osäker på om detta är den giltiga utgåvan av dokumentet så kontakta ansvarig chef på Funkisgruppen AB. Klagomål och synpunkter är en stående punkt på agendan vid personalmöten. 8.3 Fel och brister I de fall källan till synpunkterna är intern använder vi istället begreppet fel och brister. Vår personal är mycket duktig på att identifiera brister och åtgärdar dem i normalfallet mycket snabbt, men är inte lika konsekventa på att dokumentera de åtgärder som görs och varför, vilket i sig är en förbättringspotential. Under året har endast två dokumenterade fel och brister rapporterats. Beslutade åtgärder har införts och följts upp. Fel och brister är en stående punkt på agendan vid personalmöten sid 16

153 FUNKISGRUPPENS KVALITETSBERÄTTELSE Lex Sarah Under 2015 har inga missförhållanden enligt Lex Sarah framkommit. Lex Sarah är en stående punkt på agendan vid personalmöten. 9 SAMMANFATTNING Funkisgruppen är fortfarande ett ungt företag. Att bygga ett omsorgsföretag från grunden kräver tid, tålamod, energi och engagemang. Under 2015 har vi sett en mycket stark tillväxt inom flera av våra verksamhetsområden, inte minst gällande Daglig verksamhet och Boendestöd. Utmaningen för oss har legat i att klara denna tillväxt med tillhörande personalutökning och fortsätta hålla fokus på den enskildes inflytande och delaktighet. Vi har därför ägnat mycket tid andra halvåret åt att se över rutiner som behövts förstärkas och ta fram stödmaterial där så krävs. Detta arbete fortsätter in i Just nu pågår ett projekt för att se över rutiner och stödmaterial kring rekrytering och ett annat för att förstärka personalutveckling genom bl a medarbetarsamtal. Under året har vi för första gången genomfört brukarundersökningar för att ta reda på vad våra kunder tycker om oss och våra tjänster. Dessa visar generellt sett på ett mycket positivt omdöme från våra kunder, men givetvis har vi identifierat förbättringsområden och tagit fram åtgärdsplaner. Det handlar om såväl bättre/tydligare information som om delvis nya arbetssätt. De olika pusselbitarna i vår verksamhet bidrar till att bygga en helhet för individen, vår kund. För den anställdes trygghet och trivsel arbetar vi med ett delegerat, nära ledarskap där varje verksamhetschef är ansvarig för sin verksamhet. Vår övertygelse är att en platt organisation med korta beslutsvägar främjar det egna ansvarstagandet, ledarskapet och möjligheterna till utveckling. Vårt mål är att skapa attraktiva arbetsplatser där våra medarbetare stannar, trivs och utvecklas vilket årets personalenkät visar att vi har kommit en bit på vägen med. Det kommer i sin tur medföra en upplevd kvalitet och stabilitet för våra kunder, som då också stannar, trivs och i många fall utvecklas. Detta arbete har tagit stora steg under 2015 och vi ser med tillförsikt fram emot en fortsatt positiv kvalitetsutveckling under 2016 vårt kvalitetssäkringsår. Funkisgruppen äger rättigheterna till detta dokument och det krävs tillstånd för att sprida det vidare. Är du osäker på om detta är den giltiga utgåvan av dokumentet så kontakta ansvarig chef på Funkisgruppen AB. Sammanställd av affärsområdeschef, Funkisgruppen sid 17

154 Kvalitetsberättelse Private Nursing hemtjänst 2015

155 Sammanfattning 1 1.Beskrivning av verksamheten Organisation Ansvarsfördelning 2 2. Beskrivning av Kvalitetsledningssystem 2 3. Övergripande kvalitetsmål för verksamheten 2 4. Utveckling som vidtagits för 2015 för att höja kvalitén 2 5. Utbildning 2 6. Systematisk uppföljning Egenkontroll Internkontroll Externkontroll Kundundersökning 2 7. Avvikelsehantering 3 8. Synpunkter och klagomål 3 9. Förbättringsområden framåt 3

156 Sammanfattning Private Nursing hemtjänst startade 1 september 2015 hemtjänst i Upplands-Bro kommun. I dagens datum har verksamheten 2 kunder som finns representerade både från Kungsängen och Bro. Det finns ett timanställt vårdbiträde som arbetar med dagens kunder sedan finns det en anställd undersköterska som tillsvidare arbetar i annan verksamhet som Private Nursing driver fram till att kundunderlaget stiger. Förutom detta finns en verksamhetschef, biträdande verksamhetschef och en samordnare knutna till verksamheten. Hemtjänstlokalen finns i Skällsta industriområde i Bro.

157 1. Beskrivning av verksamheten Private Nursing bedriver hemtjänst i Upplands-Bro kommun. 1.1 Organisation. Ansvarig verksamhetschef är Carina Filipovic. Biträdande verksamhetschef Inga-Lill Ylitalo och samordnare Angelica Chibout. 1.2 Ansvarsfördelning Ansvaret för det dagliga operativa arbetet med planering delas mellan biträdande verksamhetschef Inga-Lill Ylitalo och samordnare Angelica Chibout. 2. Kvalitetsledningssystem Private Nursing har nedskrivna rutiner för hemtjänsten som samtliga anställda har tillgång till, dessa revideras årligen. 3. Övergripande kvalitetsmål för verksamheten Hög kundnöjdhet och hög kontinuitet i personalen som besöker kunderna. Lyhördhet inför kundens önskemål. 4. Utveckling som vidtagits 2015 för att höja kvalitén Arbetat med tydliga rutiner för medarbetarna som styr arbetet. 5. Utbildning Webbaserad demensutbildning via Svenskt Demenscentrum. Äldrelyftet för chefer och samordnare. 6. Systematisk uppföljning 6.1 Egenkontroll Kontroller av livsmedelshygien görs enligt rutin. Kontroll av dokumentation och registrering av mobipen görs av biträdande verksamhetschef och samordnare. 6.2 Internkontroll Årlig internkontroll görs av kvalitetsansvarig för Private Nursings verksamheter. 6.3 Externkontroll Görs av uppdragsgivare

158 6.4 Kundundersökning Har inte genomförts någon detta år då verksamheten har varit igång för kort tid och antal kunder för få. 7. Avvikelsehantering Verksamheten har inte haft någon avvikelse sedan uppstart. 8. Synpunkter och klagomål Det har inte inkommit några synpunkter eller klagomål sedan verksamheten startade. 9. Förbättringsområden Fortsätta och utveckla verksamheten med hög kontinuitet till kunderna. I takt med ökat kundantal anställa mer personal med kompetens och arbeta för en stabil personalgrupp så kontinuiteten hos kunden säkerställs. Kompetensutveckling hos befintlig personal.

159 1 Kvalitetsberättelse år 2015 för verksamheten Hagtorps äldreboende

160 2

161 3 Innehåll 1. Beskrivning av verksamhet Egenkontroll för kund, kvalitet och verksamhet Synpunkter och klagomål Värdegrundsarbete Anmälningsskyldigheter Avvikelser och förbättringsförslag Brukarundersökning Kompetensutveckling Samverkan Tillsyner Personalens delaktighet Beläggningsgrad Måluppfyllelse för kunderna Miljömål Förbättringsområden... 10

162 4 1. Beskrivning av verksamhet Verksamheten vänder sig till äldre över 65 år som beviljats särskilt boende enligt Socialtjänstlagen av Upplands-Bro kommuns biståndshandläggare. 2. Egenkontroll för kund, kvalitet och verksamhet Syftet med regelbunden egenkontroll av verksamheten är att säkerställa kvaliteten och identifiera förbättringsområdena. Verksamhetschefen gör egenkontroll två gånger per år, juni och december. Egenkontroll görs beträffande; dokumentation, avtal, rutiner, samverkan, tillstånd, samt rutiner för hantering av privata medel och rapportering sker i ärendetypen Egenkontroll i Frösundas Ledningssystem. 3. Synpunkter och klagomål Syftet är att verksamheten ska kunna ta emot, ta till sig och lära sig av samt utvecklas av inrapporterade synpunkter och klagomål. Kunderna ska uppleva att alla medarbetare utför arbetet på ett sådant sätt att kunden med vårt stöd och vår service upplever trygghet, välbefinnande, trivsel, självständighet och värdigt liv. Arbetet ska utföras i enlighet med innehållet som anges i den med kunden överenskomna genomförandeplanen. Kunder, deras närstående och övriga intressenter kan lämna synpunkter och klagomål till Frösundas ledning, kundombudsman och chefer eller direkt till medarbetare i verksamheten. Alla inkomna klagomål och synpunkter oavsett tillvägagångssätt eller rapportör tas emot på ett kvalitetssäkert sätt som möjliggör att rapportören får ett snabbt och ändamålsenligt svar. Synpunkt och klagomål bemöts med respekt för kundens upplevelse. Frösunda bekräftar mottagandet och informera om rutinen för hanteringen av synpunkter och klagomål. Kunden eller dennes företrädare ska få en första återkoppling om status på klagomålet eller synpunkten senast inom 24 timmar. Informationen dokumenteras också i kundens sociala journal. Totalt har 9 klagomål från närstående inkommit under Redovisning till Upplands-Bro kommun har skett fortlöpande. 4. Värdegrundsarbete Frösundas värdegrund är att vara självklara valet i norden och en förebild för hur social omsorg drivs ansvarsfullt och med hög kvalitet. Vår mission utgår ifrån att vi får förtroende för att vi tar ansvar. Våra värderingar sammanfattas enligt följande, Respekt Genom ett värdigt och individuellt bemötande skapar vi trygghet och glädje. Varje kund på Hagtorp ska få ett individuellt anpassat bemötande utifrån personliga önskemål och behov. Våra arbetsmetoder innefattar rutiner, arbetsprocesser, uppföljningsverktyg, vilket gör att vi snabbt kan fånga upp och identifiera den specifika kundens preferenser och behov. Engagemang Vi bryr oss om kunderna på Hagtorp och vill ge varje individ en trygg, säker och förutsägbar dag. När vi hör, ser och känner att vi kan ge kunderna detta är vi nöjda och känner stolthet över vad vi åstadkommer.

163 5 Nyfikenhet Vi söker aktivt nya kunskaper som gör skillnad för kunderna. För att kunna upprätta en individuell genomförandeplan och att göra vad vi kan för att upprätthålla kundens sociala nätverk, används dokument som Nätverkskarta och metoder som hjälper oss att kartlägga kunders behov i olika livsområde. Vi utvärderar kontinuerligt kundnöjdhet i vår strävan att tillmötesgå kundens behov och önskemål. I vardagsarbetet under 2015 har vi prioriterat att upprätta genomförandeplaner för varje kund med utgångspunkt i biståndsbeslutet för att tillgodose kundens omsorgsbehov efter kundens önskemål. Alla kunder har en uppdaterad genomförandeplan. Kontaktmannen är ansvarig för verkställandet som präglas av respekt, engagemang och nyfikenhet. Upplands-Bro kommuns värdighetsgarantier är välkända av samtliga anställda. 5. Anmälningsskyldigheter Lex Sarah Syftet med Lex Sarah är att göra omsorgen säkrare genom att göra all personal delaktig och medansvarig i kvalitetsarbetet. Lex Sarah ska bidra till ökad kunskap om risker och missförhållanden som förekommer, så att dessa minimeras genom att åtgärder vidtas eller förebyggande insatser sätts in snarast. Samtliga medarbetare som är anställda eller gör praktik på Hagtorp som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande är skyldiga att genast rapportera samtliga risker eller missförhållanden till verksamhetschefen. Varje medarbetare har skyldighet att rapportera allvarliga händelser till medicinskt ansvarig sjuksköterska och verksamhetschef. Under 2015 har det inte på Hagtorps äldreboende anmälts något missförhållande enligt Lex Sarah. 6. Avvikelser och förbättringsförslag Syftet med avvikelserapportering är att göra alla medarbetare delaktiga i det systematiska kvalitets- och förbättringsarbetet. Risker ska uppmärksammas så att omsorgs- och vårdavvikelser undviks genom förebyggande åtgärder och insatser. Samtliga medarbetare ska ha kännedom om sin skyldighet att rapportera risker samt omsorgs- och vårdavvikelser. Samt att alla medarbetare ska delta i att förbättra omsorgens och vårdens kvalitet och rutiner i verksamheten. Alla identifierade risker och avvikelser (oönskade händelser) och missförhållanden ska rapporteras, åtgärdas och följs upp på ett systematiskt sätt. Omsorgs- och vårdavvikelser berör alltid den enskilde personen (kunden) som har insatser. Avvikelser rapporteras fortlöpande och följs upp av sjuksköterskor, arbetsterapeut, sjukgymnast samt av verksamhetschefen. Avvikelserna tas upp på enhetsnivå där avvikelsen har skett och på kvalitetsrådet där representanter från varje enhet närvarar. Anhöriga informeras om avvikelsen och de vidtagna åtgärderna. Under 2015 har arbetet med avvikelser och förbättringsförslag drivits och följts upp med engagemang. Avvikelserna rapporteras i Frösunda ledningssystemet som underlättar det systematiska analysarbetet. Medarbetarna har förståelse och är medvetna om intentionen med avvikelserapporteringen. Tabell.1 Sammanställning av avvikelserna under 2015 Månad Omvårdnad Fall Läkemedel Larm tillbudsanmälan Klagomål

164 6 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli-augusti September Oktober November december Brukarundersökning Syftet med kundundersökningar är att få ett underlag för kvalitetsutvecklingsarbetet och för att nå det gemensamma målet om 90 % kundupplevd kvalitet och nöjdhet. Kundernas upplevelse av bemötande och stöd hjälper oss att optimera våra resurser för att få nöjda kunder. Under 2015 genomförde socialstyrelsen den årliga enkätundersökningen vad tycker äldre om äldreomsorgen Resultatet visade på flera positiva svar bl.a. 100 % nöjda kunder beträffande personalens bemötande och 80 % nöjda kunder gällande maten. Totalt var 73 % av kunderna nöjda eller mycket nöjda med att bo på Hagtorp. Resultatet utgör underlag för kvalitetsarbetet som påbörjas januari 2016 för att uppnå målet om 90 % nöjda kunder. Utöver den årliga undersökningen har vi på Hagtorp tagit del av kundernas och anhörigas synpunkter i samband med brukarråd, anhörigträffar, kostrådsmöten samt enkätundersökningar beträffande maten och måltidssituationen. 8. Kompetensutveckling Hagtorp har arbetat medvetet med att höja kompetensen hos samtliga anställda. Vid nyrekrytering ställs krav på undersköterskeutbildning. 81 % av medarbetarna är idag undersköterskor. 71 % av timanställda har undersköterska kompetens. Tabell 2. Antal personal som har eller saknar en undersköterskeutbildning. Antal timanställda med usk Antal timanställda utan usk utbildning utbildning 12 5 Antal tillsvidareanställda med usk Antal tillsvidareanställda utan usk utbildning utbildning 30 7 Under 2015 har en rad olika utbildningar erbjudits. Kvalitetsråd, husmöte, teammöte samt verksamhetsmöte har hållits regelbundet för att medarbetarna ska kunna ta del av information och få möjlighet att bidra med sina idéer och synpunkter. Kärnan i alla möten och utbildningar har varit att öka kunskapen om vilka vi är till för och hur vi kan erbjuda en god omvårdnad utifrån kundens önskemål.

165 7 Frösundas dietist har haft kontinuerliga möten med sjuksköterskor och kökets personal och deltagit vid kostrådsmöte. Stort fokus har legat på att öka förståelsen för nutritionsbehandlingsprocessen. Samtliga medarbetare har under 2015 fått utbildning i förflyttningsteknik, basala hygienrutiner, dokumentation, kognition, palliativ vård. På varje enhet finns numera en BPSD administratör, ett kostombud, ett förflyttningsombud, ett palliativt ombud som har i uppgift att stötta sina kollegor i dessa frågor. Under 2016 planerar vi att ha regelbundna möte med ombuden för att dels stötta dem i deras roll och dels erbjuda dem nödvändiga utbildningar för att de ska klara av uppdraget. 9. Samverkan Syftet med samverkan är att alla parter som samverkar, har ett gemensamt intresse för att kunderna på Hagtorp ska uppleva trygghet, välbefinnande, trivsel, självständighet och värdigt liv. Hagtorps naturliga samarbetspartner är kunder, närstående eller legal företrädare, Uppland-Bro kommun, biståndshandläggare, politiker, pensionärsorganisationer, volontärer och utbildningssamordnare. Samverkansmöte med vårdcentral och Care team har skett för att förbättra samverkan kring kunder som vi gemensamt vårdar. Månatliga samverkansmöten med Uppland-Bro kommun har hållits enligt plan. Under 2015 förutom fyra anhörigträffar, har anhöriga erbjudits utbildning i demens, kognition samt läkemedel för äldre. Vi har haft kontinuerliga möten med kunder och deras anhöriga kring aktiviteter för att utvärdera aktivitetsutbuden samt fånga upp eventuella synpunkter och önskemål inför planering av nya aktiviteter. Vi upplever att det finns ett värde i att locka fler anhöriga till mötena och utbildningarna för att kunna nå ut med information om verksamheten samt att genom dialog ta del av så många synpunkter som möjligt. Fortsättningsvis kommer månadsbrev, inbjudan till möten samt utbildningar att skickas mailledes till närstående. Det är önskvärt att träffa kontaktpolitikerna i Uppland-Bro kommun mer frekvent. 10. Tillsyner Syftet med tillsyner är att skapa möjligheter till lärande och att bidra till arbetet med ständiga förbättringar. Under 2015 har Upplands-Bro kommun gjort en avtalsuppföljning. Av 133 granskade punkter var 114 gröna/godkända och 19 gula. Åtgärdsplan lämnades in till Upplands-Bro kommun och förbättringsarbetade har fortlöpt under Medicinskt ansvarig sjuksköterska har gjort tillsyner under Mer detalj finns beskrivna i patientsäkerhetsberättelsen för Apotekets granskning under 2015 var utan anmärkning. 11. Personalens delaktighet Husmöte Husmöten har hållits 1-2 gånger per månad i syfte att samla personalens synpunkter om det dagliga arbetet, klara ut otydligheter samt utbyte av viktig information. Mötena protokollförs och är tillgänglig för alla medarbetare digitalt via den gemensamma mappen.

166 8 Verksamhetsmöte Verksamhetsmöte har hållits en gång per månad, vid två tidpunkter varje gång för att öka möjligheten till deltagande. Syftet med verksamhetsmöten är dels att bjuda medarbetarna till dialog kring kommande planering, utbildning, förändringar i organisationen samt diskussion kring arbetsmiljöfrågor. Mötena protokollförs och är tillgänglig för alla medarbetare digitalt via den gemensamma mappen. Kvalitetsråd Kvalitetsrådet är ett forum där sammanställning och analys av avvikelserna redovisas och diskuteras. Kvalitetsrådet är ytterst ett verktyg för att identifiera förbättringsområdena, utveckla och förankra rutiner för att nå våra kvalitetsmål. Medarbetarna förväntas uppträda och agera ansvarfullt och professionellt samt uppmuntras till att bidra med sitt engagemang och sin kompetens. 12. Beläggningsgrad Hagtorps äldreboende har haft så gott som 100 % beläggning under Beläggningsgraden är dock inte 100 % då rummen kan stå tomma några dagar i samband med ut- och inflyttning. 13. Täthetsschema Från och med 14 september ändrades scheman i syfte att förbättra kontinuiteten. 14. Måluppfyllelse för kunderna 2015 Nedan redovisas de uppsatta målen för 2015 och hur måluppfyllelsen ser ut. Under 2015 ska Hagtorp redovisa bättre resultat än föregående mätning vid nästa NPS och NKI-mätning. Resultat av vad äldre tycker om äldreomsorg 2014 saknas per enhet därför blir det svårt att redovisa 2015 års resultat i förhållande till föregående mätning. NPS undersökning genomfördes inte Under 2015 ska 100 % av kunder som bor permanent på Hagtorp erbjudas enskild aktivitet med fem timmar i månaden. Uppföljning av social dokumentation och signeringslistor redovisas enligt tabellen nedan. Tabelle3. Medelvärde över antal timmar utförda enskilda aktiviteter per enhet och månad. Månad Antal utförda timmar enskilda aktiviteter Medelvärde Tor Minst antal timmar respektive Mest antal timmar Antal utförda timmar enskilda aktiviteter Medelvärde Freja Minst antal timmar Respektive Mest antal timmar Antal utförda timmar enskilda aktiviteter Medelvärde Oden Minst antal timmar respektive Mest antal timmar

167 9 Januari 3,96 h 1 6h 30 min Februari 3,52 1h 50 min Mars 3,36 0 5h 5 min 6h 40 min April 3,78 1h 45 min 9h 25 min Maj 3,59 2h 20 min 5h 40 min 1,75 20 min 5 h 50 min 5,76 45 min 9h 30 min 4,27 40 min 6h 55 min 4,63 1h 30 min 6h 35 min 4,35 2h 7h 30 min 2,07 1 h 5 min 4h 25 min 2,67 I h 7h 10 min 4,73 1h 10 h 45 min 3,90 1h 5 min 7h 30 min 2,65 1h 25 min 5h 50 min Juni 3,46 1 h 25 min 5 h 45 min Juli 3,07 0 7h 40 min Aug 2,22 40 min 3 h 35 min Sep 2,22 40 min 3 h 35 min Okt 2,9 1h 5h 15 min Nov 2,26 15 min 4h 30 min dec 2,86 20 min 5 h 50 min 4,8 2h 5 min 9 h 50 min 6,24 1 h 5 min 11h 10 min 4,24 1 h 10 min 9 h 30 min 4,24 1h 10 min 9h 30 min 5,83 55 min 8h 40 min 5,02 1h 5 min 12h 55 min 6,20 45 min 12 h 10 min 4,28 1h 40 min 7h 45 min 4,66 2h 45 min 5 h 55 min 4,66 2h 45 min 5h 55 min h 15 min 7h 2,96 50 min 4h 50 min 4,63 2h 40 min 12h 35 min 4,61 2h 15 min 7 h 5 min Kommentar: Månatliga stickprov visar att dokumentationen när en kund tackar nej har varit bristfällig. I vissa fall har en kund tackat nej till en planerad aktivitet som utflykter men timmarna har inte redovisats. Under 2015 ska 100 % av kunderna erbjudas utevistelse en gång per dag under vinterhalvår och två gånger per dag under sommarhalvår. Tabell 4. Andel kunder som har erbjudits utevistelse under fyra specifika månader. Månad Oden Andel kunder som har enligt dokumentation blivit erbjudna utevistelse Tor Andel kunder som har enligt dokumentation blivit erbjudna utevistelse Freja Andel kunder som har enligt dokumentation blivit erbjudna utevistelse

168 10 Januari 1 gång/dag April 2ggr/dag Juli 2 ggr7d Okt 1g/d 22 % 37% 30% 36% 48% 45% 64% 55% 32% 77% 65% 59% Kommentar: Månatliga stickprov visar att omvårdnadspersonalen inte dokumenterat/inte erbjudit utevistelse vid dåligt väder då promenader antogs inte vara önskvärda/genomförbara. I denna statistik har vi även redovisat de kunder som tydligt avsagt sig utevistelse eller när kunder klarat av att gå ut på egen hand och därmed inte behövde bli erbjudna. Denna mätmetod har visat sig bidra till en missvisande statiskt och behöver ses över till Under juni, juli och augusti har sommarungdomarna haft ansvar för utevistelse och dokumentation kring dessa. I många fall har utevistelsen inte dokumenterats trots att aktiviteten hade utförts. Under 2015 ska alla medarbetare känna till Upplands- Bro kommuns värdighetsgarantier för särskilt boende. Under 2015 har information om kommunens värdighetsgaranti delgetts medarbetare samt vikarier vid verksamhetsmöte. Detta har säkerställt genom utbildning, introduktion av nyanställda samt dialog och diskussion på reflektionsforum. 15. Miljömål 2015 Under 2015 har vi arbetat medvetet för att minska antal transporter till och från Hagtorp. Matleveransen halverades från två gånger i veckan till en gång per vecka. Avfallen källsorteras och transport av avfallen har minskat avsevärt. Transport av glas och plast sker mindre ofta då vi använder större kärl för att minska behöv av hämtning. 16. Förbättringsområden Tätare uppföljning av signeringslistor beträffande omvårdnadsinsatser och aktiviteter behöver införas. Under 2016 kommer samtliga signeringslistor följas upp på ledningsmöten och sammanställningen redovisas och diskuteras med medarbetarna på kvalitetsrådet varje månad. Kontinuerliga möten med ombuden för att kunna stötta dem i deras respektive ansvarsområde. Individuellt anpassat introduktionsprogram för nyanställda.

169 Ärende 10

170 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialnämnden Datum Vår beteckning Marianne Iggmark SN 16/0064 Socialnämndens kvalitetsberättelse för socialkontorets verksamheter 2015 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner kvalitetsberättelse för Sammanfattning Enligt ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 bör nämnden årligen upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse. Samtliga enheter inom socialkontoret har kommit in med sin kvalitetsberättelse inom utsatt tid. Berättelsen visar hur socialkontoret har arbetat enligt ledningssystemet i syfte att utveckla och säkra kvalitén i socialkontorets verksamheter. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse 10 mars 2016 Socialkontortes kvalitetsberättelse 2015 Ärendet Enligt ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 bör nämnden årligen upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse. På Socialkontoret planeras ledningssystemet utifrån politiska mål, aktuell lagstiftning och andra styrande dokument. Syftet med ledningssystem är att utveckla och säkra kvalitén i socialkontorets verksamheter och systematiskt utveckla den för att uppnå socialnämndens mål. UBK1005, v2.0, I kvalitetsberättelsen ska det framgå: Hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår Vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet Vilka resultat som har uppnåtts Det systematiska förbättringsarbetet har utvecklats bra under året. Kvalitetsråd finns inrättade på varje enhet. Syftet med kvalitetsrådet är bland annat att ta in alla avvikelser och förbättringsförslag som identifieras och analysera dessa och Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se

171 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) SN 16/0064 komma med förbättringsförslag. Inrättande av kvalitetsråd har bland annat lett till ett flertal förbättrade rutiner och arbetsmetoder för att öka kvalitén och rättsäkerhet för brukaren. Analysarbetet efter egenkontroller, brukarundersökningar med flera, behöver ytterligare förbättras liksom återkoppling till brukare och medarbetare om vilka förbättringsområden man avser arbeta med. Inom myndighets- och beställaravdelningen liksom på avdelning för kvalitet och verksamhetsstöd har man bland annat arbetat med egenkontroller och aktgranskning för att bland annat nå högre rättsäkerhet i handläggningsprocessen. Av resultatet från kontrollen kommer en handlingsplan upprättas med fokus på de områden som kräver förbättringsåtgärder, bland annat journalföring och samtycke. Utförarna har haft fokus på att upprätta riskbedömningar för brukare och medarbetare i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utförarna ligger även långt framme i implementeringsarbetet med värdighetsgarantierna. Klagomål- och synpunktsprocessen är ett utvecklingsområde. Få synpunkter lämnas in för registrering på ett korrekt sätt och det brister i informationen till brukare och närstående om hur de kan lämna synpunkten och klagomålet. När en synpunkt och klagomål lämnas in så brister det även i hur handlingen registeraras i diariet, vilket inte förbättrar den aktuella problematiken. Barnperspektiv Socialkontoret bedömer att kvalitetsberättelsen inte står i strid med barnets bästa. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor 1 Socialnämndens kvalitetsberättelse för socialkontorets verksamheter 2015

172 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) SN 16/0064 Beslut sänds till Avdelningschef Helena Åhman Avdelningschef Jesper Kyrk Enhetschef Isabel von Wachenfeldt Enhetschef Erica Sundberg Enhetschef Anne Egnell

173 Kvalitetsberättelse 2015 Socialnämnden 2015

174 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Verksamheten vänder sig till Myndighet- och beställaravdelningen Biståndsenheten Vuxenenheten Barn- och ungdomsenheten Kvalitet- och verksamhetsstöd Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Stöd- och behandlingsenhet samt Lane Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Norr- och Allégården äldreboende/solrosens dagverksamhet Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Riskbedömning Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Vuxenenhet Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Kvalitet- och verksamhetsstöd Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Stöd- och behandlingsenhet samt Lane Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Egenkontroll Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Vuxenenhet Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Kvalitet- och verksamhetsstöd Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Stöd- och behandlingsenhet samt Lane Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Klagomål och synpunkter Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Vuxenenhet Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Kvalitet- och verksamhetsstöd Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

175 5.3 Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Stöd- och behandlingsenhet samt Lane Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Vuxenenhet Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Kvalitet- och verksamhetsstöd Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Stöd- och behandlingsenhet samt Lane Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Värdegrundsarbetet Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Vuxenenhet Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Kvalitet- och verksamhetsstöd Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Stöd- och behandlingsenhet samt LANE Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Anmälningsskyldigheter Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Vuxenenhet Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Kvalitet- och verksamhetsstöd Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Stöd- och behandlingsenhet samt LANE Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Avvikelser och förbättringsförslag Myndighet- och beställaravdelningen Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

176 8.1.1 Barn- och ungdomsenhet Vuxenenhet Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Kvalitet- och verksamhetsstöd Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Stöd- och behandlingsenhet samt LANE Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Brukarundersökningar och öppna jämförelser Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Vuxenenhet Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Kvalitet- och verksamhetsstöd Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Stöd- och behandlingsenhet samt LANE Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Medarbetarundersökning Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Vuxenenhet Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Kvalitet- och verksamhetsstöd Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Stöd- och behandlingsenhet samt LANE Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Kompetensutveckling Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Vuxenenhet Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Kvalitet- och verksamhetsstöd Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Stöd- och behandlingsenhet samt LANE Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

177 Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Samverkan Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Vuxenenhet Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Kvalitet- och verksamhetsstöd Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Stöd- och behandlingsenhet samt LANE Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Gruppbostäder Personlig assistans/ledsagar/avlösarservice/kontaktperson Tillsyner Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Vuxenenhet Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Kvalitet- och verksamhetsstöd Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Stöd- och behandlingsenhet samt LANE Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Systematiskt arbetsmiljöarbete Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Vuxenenhet Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Kvalitet- och verksamhetsstöd Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Stöd- och behandlingsenhet samt LANE Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Personalens delaktighet Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Vuxenenhet Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Kvalitet- och verksamhetsstöd Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Stöd- och behandlingsenhet samt LANE Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

178 Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Förbättringsområden Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Vuxenenhet Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Kvalitet- och verksamhetsstöd Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Stöd- och behandlingsenhet samt LANE Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

179 1 Bakgrund Enligt ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) bör nämnden årligen upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse. Socialnämndens ledningssystem har som syfte att planera, utveckla och säkra kvaliteten i Socialnämndens alla verksamheter. Ledningssystemet gör det möjligt för Socialnämnden att styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Ledningssystemet skapar även ordning så att händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden och andra avvikelser undanröjs och att ständiga förbättringar uppnås. Med hjälp av ledningssystemet får verksamheten stöd i det dagliga arbetet med att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra kvaliteten. Genom allas delaktighet skapas en lärande organisation. I kvalitetsberättelsen ska det framgå: Hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår Vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet Vilka resultat som har uppnåtts Kvalitetsberättelsen ska vara så detaljerad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

180 2 Verksamheten vänder sig till 2.1 Myndighet- och beställaravdelningen Avdelningen för myndighet- och beställare består av tre enheter: Biståndsenheten I enhetens huvudsakliga arbetsuppgifter ingår handläggning av bistånd/insatser inom äldreoch handikappomsorg för äldre personer och personer med psykisk funktionsnedsättning enligt SoL samt personer med funktionsnedsättning enligt LSS Vuxenenheten Vuxenenhetens uppdrag omfattar försörjningsstöd och missbruksvård för personer 18 år och äldre i enlighet med gällande lagar Barn- och ungdomsenheten Uppdraget omfattar att utreda, bedöma och fatta beslut utifrån barns och ungdomars behov. 2.2 Kvalitet- och verksamhetsstöd Uppdraget för Kvalitet- och verksamhetsstödsavdelningen är att stötta chefer och medarbetare samt säkerställa Socialnämndens direktiv på ett professionellt sätt utifrån ett helhetsperspektiv. 2.3 Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Verksamheten vänder sig till arbetssökande personer 18-65år, personer med funktionshinder och skolungdomar. Personer som deltar i verksamheten ska erbjudas stöd och aktiviteter som ska leda till arbete, egen försörjning, meningsfull tillvaro och en normalisering. För ungdomar under 18 erbjuds feriearbete inom kommunen och i näringslivet. Ett nära samarbete sker med försörjningsstöd, vuxenutbildningen och näringsliv. Daglig verksamhet erbjuder sysselsättning, tillika arbete, för personer inom LSS (Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade) Vårt uppdrag är; att vägleda brukaren och främja en meningsfull sysselsättning utifrån styrdokument, individuella behov och önskemål att ge brukaren förutsättningar till självständighet och delaktighet i samhället Stöd- och behandlingsenhet samt Lane Stöd och behandlingsenheten består av: Härnevimottagningen. Case Manager och ungdomsstödjare erbjuder råd, stöd och behandling på hemmaplan genom att erbjuda familjebehandling, enskilda samtal, grupper, nätverksmöten, missbruksbehandling och avgiftning, till ungdomar och vuxna. Solängens familjebehandlare erbjuder råd, stöd och familjebehandling, enskilda samtal, krissamtal, KIBB, Marte Meo, nätverksmöten på hemmaplan till barn, ungdomar och deras föräldrar. Ungdomsmottagningen, erbjuder undersökning och behandling, vid behov Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

181 preventivmedel, gynekologiska problem, andrologiska problem. Mottagningen bedriver förebyggande arbete i högstadieskolor och har en öppen killmottagning på Upplands-Bro gymnasium. Vi erbjuder även rådgivning och stödjande samtal bland annat kring oönskade graviditeter och aborter. LANE, är ett HVB hem med 12 platser och 3 utslusslägenheter med 9 platser, vi erbjuder ett tryggt boende av god kvalitet till ensamkommande asylsökande ungdomar och ungdomar som har permanent uppehållstillstånd år. BRYGGAN, Första Linjens Psykiatri, är ett samarbete med social- och utbildningskontoret, Capio vårdcentralen i Bro och vårdscentralen i Kungsängen, med syfte att snabbt kunna erbjuda stöd till föräldrar, barn och unga. Att bedriva första linjens psykiatri samt ge ett förebyggande stöd till barnfamiljer och hjälpa barn och unga till en psykisk hälsa Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Enheten erbjuder hemtjänst enligt biståndsbeslut, till personer som bor i ordinärt boende och servicehus i Kungsängen och Bro. Insatserna ska vara av god kvalitet. Medarbetarna i enheten har humanistiskt människosyn och sätter brukares självbestämmande, integritet, inflytande och trygghet främst Norr- och Allégården äldreboende/solrosens dagverksamhet Brukare med stort omvårdnads behov och brukare med Demenssjukdom Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Kungsgården är ett permanent boende för äldre personer med demens och/eller med fysiska funktionsnedsättningar. Hälso-och sjukvårdsenhetens (HSE) uppdrag i Upplands-Bro kommun är, att inom kommunens samtliga äldreboenden och dagverksamhet erbjuda alla brukare en god och säker hälso- och sjukvård till och med sjuksköterskenivå Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Boendestödjarna utför insatser på uppdrag från kommunens beställaravdelning, till personer inom målgruppen Socialpsykiatri utifrån SoL samt personer med funktionsnedsättning utifrån LSS personkrets 1. Öppen träfflokal för målgruppen. Träfflokalen har två handledare som lyssnar in behov och erbjuder aktiviteter för besökarna. Lunchservering för målgruppen där lagad mat erbjuds för en skälig kostnad Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Verksamheten vänder sig dels till individer med beslut om gruppbostad eller servicebostad enligt LSS 9 9, dels till personer som har beslut om personlig assistans, kontaktperson, avlösar- eller ledsagarservice enligt LSS, samt personer med beslut om personlig assistans enligt 51 kap SFB (Socialförsäkringsbalken), som valt kommunen som utförare. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

182 3 Riskbedömning 3.1 Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet På Barn- och ungdomsenheten görs riskbedömningar dagligen. Bedömningarna handlar övervägande om vilka om risker/konsekvenser våra bedömningar kan ha för våra klienter, men också för att säkerställa socialsekreterarnas trygg- och säkerhet. Under året har enheten förtydligat rutinerna för hur riskbedömningar ska göras. Incidenter tas upp på kvalitetsrådet där även en riskanalys görs. Under hösten fick all personal utbildning i kommunens nya inrapporteringssystem, KIA, för rapportering av tillbud och arbetsskador. Utifrån resultat av exempelvis egenkontroll eller rapporteringar från IVO så görs också riskanalyser för att förbättra kvaliteten för våra klienter Vuxenenhet Riskbedömning genomförs inför besök av eller hos klient. Enligt rutin ska det vid klientbesök och hemsbesök ett personlarm användas. Larmet används för det mesta vid hembesök, men inte frekvent vid klientbesök på kommunhuset. Rutinen är reviderad och arbetsmetoden har förbättrats under kvartal Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Riskbedömning ska enligt rutin göras inför varje hem och nybesök. Riskbedömningsblankett finns tillgänglig för samtliga i enhetens rutinmanual. Samtliga medarbetare har signerat och tagit del av enhetens rutin för hembesök. Medarbetare har tillgång till personlarm som ska användas vid hembesök där det kan finnas en risk. Rutiner för användningen av larmen har reviderades i maj Rutin finns även upprättad gällande hembesök med risk och är känd av samtliga på enheten. Två riskbedömningar inför brukarmöte har upprättats under år Den första gällde ett hembesök hos en person med myndighetsagg och den andra var ett hot om anmälan p g a brist på erfarenhet, handlingsplan finns för båda och har registrerats i KIA. Inrapporteringssystemet KIA har inte blivit känt av enhetens medarbetare. Planering finns för att göra detta känt för samtliga, ex vid återkommande veckomöten och APT. 3.2 Kvalitet- och verksamhetsstöd På planeringsdagar har arbetsgruppen tagit fram och identifierat kvalitetskritiska riskmoment inom avdelningen. Riskbedömning, åtgärd och handlingsplan har upprättats för att bland annat säkerställa att det alltid finns bemanning att verkställa beslut om utbetalningar från Procapita, posthanteringen, att det finns kompetens att installera trygghetslarm med mera. 3.3 Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet I verksamheten görs riskbedömningar utifrån arbetsplats, miljö, transport och deltagarens personliga förutsättningar. Vid Vävnadsvägens daglig verksamhet/vävaren har, utifrån tidigare utredningar och bedömningar, ett omfattande renoveringsarbete påbörjats. Golv och delar av väggpartier kommer att bytas. Cirkelsågen vid snickeriet har splitterskydd monterats. Kontroll av skyddsglasögon, hörselkåpor och handhavande instruktioner har genomförts för varje maskin Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

183 i snickeriet. Garaget vid Skällsta har genomgått en riskbedömning där trappan inte fyller kraven till/från kontoret, utrymningsväg saknas vid kontoret. Lokalens larm har slutat fungera. 3 fordon saknar alkolås. Samtlig personal vid garaget saknar ID-kort, vilket är beställt. Nya rutiner kring Fixarservice för personer över 70 har införts med bl.a. uppvisande av ID-handling och information om att tjänsten är gratis samt vilken typ av arbete som tjänsten tillhandahåller. För elev som söker feriearbeten har det inte framgått att ansökan som skickats in blivit registrerad. Från och med 2016 kommer ett kvitto att krävas för att ansökan ska vara komplett. Upprätta riskanalyser i/på chaufförernas arbetsmiljö för att höja/sänka och säkerställa kvaliteten och säkerheten i bussen, under aktuella körningar till/från DV. Kompetensutveckling för chaufförerna Säker på väg. Månadskontroller på verksamhetens fordon görs, av chaufförer. Uppföljning och genomgång ska göras av enhetschef, vilket vi behöver se över en strategi och tidsplan för. Kontinuerlig uppföljning/uppdatering av riskanalyser/bedömningar för varje enskild brukare Stöd- och behandlingsenhet samt Lane Härnevimottagningen har påbörjat att förnya sitt överfalls- och inbrottslarm. Morgonmöten sker varje morgon på Härnevimottagningen för att kunna göra en riskbedömning utifrån vilka klienter som är inbokade. LANE har installerat överfallslarm och utökat personalbemanningen. Nu har Lane en vaken jour och en sovande nattetid. Inget ensamarbete och det är minst 2 men oftast 3 personal i tjänst. LANE:s personal har gått en hot och våld utbildning utifrån riskbedömning om rådande omständigheter i samhället. Rutiner har tagits fram för kontroll av huset, både ute och inne för att undvika brandrisk. Riskbedömning är gjord på ungdomsmottagningen, utifrån okända ungdomar som kan komma till mottagningen Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Enhetschefen och enhetsledare gör löpande riskbedömningar om verksamheten och om uppdragen. Riskbedömningar utförs på varje enskild arbetsplats, vilket i hemtjänst betyder varje enskild brukares hem. Detta för att fortlöpande bedömning minimerar risk för händelser som kan inträffa, vilket kan medföra brister i verksamhetens kvalitet Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet I varje brukares dokumentation (SoL) och genomförandeplan upprättas en individuell riskbedömning vid inflyttning. Denna uppdateras vid förändringar vad gäller fysisk och psykosocial miljö. Fallriskbedömningar, nutrition, sår/tryck och munhälsobedömningar görs för att den enskildes behov ska kunna säkerställas. Risker som kan förekomma kan vara "övermöblering" otrygghet vi inflyttning till ny och okänd miljö som kan skapa otrygghet. Riskbedömning för Sår och Tryck upprättas av sjuksköterska tillsammans med övriga i teamet (sjukgymnast, arbetsterapeut, undersköterska). Munhälsobedömningar utförs av tandhygienisten och följs upp av tandläkare. Detta är en frivillig insats. Vi arbetar med att förebygga, följa upp och åtgärda och använder oss av kvalitetshjulet på kvalitetsråd veckan innan arbetsplatsträffar (APT). På APT medverkar all personal på schemalagd tid för att följa upp de bedömningar och förbättringar som vi ser och har Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

184 genomfört Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Riskbedömningar görs när resp. brukare har flyttat in i lägenheten. Personalen går igenom fysisk och psykosocial miljö utifrån en för ändamålet framtagen blankett. När det behövs görs ändringar i samarbete med brukaren/närstående, så att det blir så riskfritt som möjligt. Fallriskbedömningar, nutritionsbedömningar, trycksårsbedömningar görs 2ggr per år på alla brukare i samband med registrering i Senior Alert samt vid behov. Munhälsobedömningar görs 2 ggr per år och utförs av tandläkarföretag som kommer till enheten. Riskanalyser görs vid behov på enheterna i samband med förändringar i organisationen Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Boendestödjarna gör en riskbedömning för sin arbetssituation hos varje brukare. I träfflokalen behöver vi utarbeta bättre rutiner för riskbedömning. Personalen arbetar alltid två och två. Eventuellt personlarm diskuteras. Utbildning i hot och våld behövs och planeras in under Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Riskbedömningar och handlingsplaner genomförs löpande i verksamheten och revideras vid förändrade förhållanden, till exempel i samband med att nya beställningar verkställs. I boendeverksamheterna har även skyddsronder genomförts. De riskbedömningar som upprättats är av varierande karaktär och berör allt från fysiska risker för brukare och/eller personal, bemanning och schemaläggning till psykosocial miljö. Till samtliga risker har handlingsplan kopplats och de följs upp löpande i samband med arbetsplatsträffar och kvalitetsråd. Riskbedömningar utifrån arbetsmiljö i den enskildes hem genomförs och följs upp regelbundet. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

185 4 Egenkontroll 4.1 Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Egenkontroller görs en gång per år. Enheten har under 2015 arbetat med resultat från den egenkontroll som gjordes hösten Enheten identifierade till exempel att barns delaktighet behöver förbättras i utredningarna som görs. En analys och handlingsplan har upprättats där medarbetarna arbetar aktivt med handlingsplanerna. Arbetet fortgår fortfarande och resultat av det kommer troligtvis att synas i den egenkontroll som gjordes i dec Enheten kommer att få det resultatet under vecka fem och tid är avsatt för genomgång och analys under vecka sex Vuxenenhet Försörjningsstöd har genomfört egenkontroll i november. På grund av personalomsättning bland handläggare kommer missbruk/relationsvåld att senarelägga egenkontrollen till februari Egenkontrollen syftar bland annat till att skapa ett intern lärande för handläggaren genom att granska varandras akter. I egenkontrollen har man identifierat att det finns brister i handläggningens alla delar såsom att arbetsplaner inte finns i alla granskade ärenden. I dokumentationen framgår det inte om mål och delmål har uppfyllts eller när besluten ska följas upp. Enheten kommer under året att arbeta med att förbättra bristerna i handläggningen Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Utifrån förra årets egenkontroll framkom det ett förbättringsområde av att tydligt dokumentera brukarens samtycke. Detta arbete har resulterat i att en ny samtyckesblankett har tagits fram och det finns inlagt i utredningsmallarna att samtycke ska dokumenteras. Egenkontroll i form av akt granskning är genomförd på enheten under höst Av resultatet kommer ny handlingsplan upprättas med fokus på de områden som kräver förbättringsåtgärder, bl.a. journalföring, samtycke. Samtycke dokumenteras i flertalet utredningar men kan utvecklas till att mer utförligt dokumentera vad samtycke står för. Förbättringar i dokumentationen ska också göras för att beskriva hur utredning och beslut har kommunicerats, om SIP (särskilt individuell plan) är samt dokumentation om när insats ska följas upp. Det framkom även att uppgift saknas om något bedömningsinstrument har använts, oklart dock vilka utredningar resultatet stod för. I LSS används inte bedömningsinstrument i alla utredningar. Oklart också om resultatet stod för uppföljningsbesök där inte alltid bedömningsinstrument används. 4.2 Kvalitet- och verksamhetsstöd Egenkontroll har genomförts på; Fakturakontroller i ekonomisystemet- Samtliga fakturor var beslutsattesterade av behörig attestant. Handkassor- Vid avstämningarna av kassorna stämde samtliga. Kontroll av utredning och handläggningstider vid Lex Sarah samt klagomål och synpunktshantering- Utredning och handläggningstider vid Lex Sarah och för de registrerade klagomål och synpunkterna, sker handläggning och svarstid inom fastställd tid. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

186 Logg kontroll i verksamhetssystemet Procapita- Ingen anmärkning. Att utbetalning av ekonomiskt bistånd skett till rätt betalningsmottagare- Vid kontrollen framkom inga felaktiga betalningsmottagare. 4.3 Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Lokalerna vid Härnevi skolväg (Hantverkshuset) är inte handikappanpassade vilket medför att personer med funktionshinder inte kan komma in i lokalerna. Det finns endast en toalett att tillgå och vilrum saknas. Ärendet har anmälts till lokala resursgruppen. Egenkontroll genomförts kontinuerligt en gång/vecka i kyl och frysskåp för de kök som används för tillverkning beredning av råvaror. En medarbetarundersökning (Sondera) genomfördes under 2014 som används som underlag i att utveckla de lokala arbetsplatserna. Det har resulterat i att pärmar för protokoll, kvalitetsuppföljningar, synpunkter och klagomål, och information tagits fram. HMEundersökning har genomförts i verksamheten under nov. Samordnare har granskat akter och journal-anteckningar Stöd- och behandlingsenhet samt Lane Härnevimottagningen har gjort en kollegial granskning av dokumentation på journalanteckningar och genomförandeplaner. Det saknades genomförandeplaner i flera ärenden och i vissa av dessa ärenden saknades vårdplaner. Detta kommer att åtgärdes under första tertialen 2016, med stöd av två nyanställda samordnare. Solängen kommer att göra en egenkontroll januari På LANE har personalen gått igenom dokumentationen. Det saknades en del genomförandeplaner och i del ärenden saknades det vårdplaner. Föreståndaren och samordnaren kommer att följa upp detta. Hygienkontroll är gjord på Ungdomsmottagningen utifrån landstingets kvalitets system, vi är helt godkända. En godkänd miljöcertifiering är gjord på Ungdomsmottagningen utifrån landstingets kvalitets system Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Enheten genomför egenkontroll av beställd och genomförda insatser samt avvikelser en gång per månad för att undersöka att brukare får sin beviljade hjälp och tid. För att kvalitetssäkra att alla besök planeras in använd planeringsystem Lapscare. Enheten genomför egenkontroll av livsmedelshantering en gång i veckan för att säkra en obruten kylkedja. Enheten genomför egenkontroll av Mobipen minst en gång i månaden för att kvalitetssäkra genomförandet av insatser hemma hos brukare. Granskning av journaler: Enheten genomför egna granskningar. Signering för genomförda insatser dagligen samt avvikelser skall dokumenteras. Enheten har förbättrats sin dokumentation på grund av identifierade brister i egenkontrollen. Socialkontoret granskar akter i samband kvalitetsuppföljning. Förhållningssätt/Attityder: Undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet sker på kvalitetsmöten, APT och omvårdnadsmöten. Dialog om förhållningssätt och attityder sker dessutom löpande i det dagliga arbetet. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

187 4.3.4 Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Resultatuppföljningar rapporteras in i nationella och regionala kvalitetsregister 1 ggr/år. Hälso- och sjukvårdsorganisationen gör en sammanställning av Social dokumentation granskas och kontrolleras fortlöpande vid förändring dock minst 1/år. Det kan fortfarande finnas språkformuleringar som kan förbättras i den sociala dokumentationen, men det har blivit mycket bättre genom bra arbete från bl.a. språkombud. Nya beslut läggs in i Procapita men vi har inte klarat målet att ha all dokumentation där. Arbetet fortsätter under Vi har efterfrågat mer utbildning som kommer och gjordes den årliga kvalitetsuppföljningen av avdelning för kvalitet och verksamhetsstöd och som ger oss en temperatur mätning om förbättringar och utvecklingsområden. Vi fick ett gott resultat men behöver arbeta med att upprätta handlinsplaner ska finnas tillgängliga och förankrade hos medarbetaren. Vid tillbud rapportering så framkom bl.a. att systemet Risk Prio inte gav ansvarig chef info om tillbud då det förekommit (Detta åtgärdades omgående) Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Egenkontroller som görs: Jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister 1 ggr/år. Se mer i Patientsäkerhetsberättelsen. Vi granskar Sol-dokumentationen 2ggr per år. Signeringarna har blivit bättre. MAS gör kvalitets- och journalgranskning en gång om året Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Egenkontroll har skett i form av uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. Boendestödjarna har haft ett år utan direkt arbetsledning i verksamheten. Trots detta upplever kvalitetsutvecklaren att de har upprätthållit en bra kvalitet och kontinuitet gentemot brukarna. Följande punkter behöver ses över och en handlingsplan utformas för Samtliga brukare ska ha en genomförandeplan upprättad, uppföljning ska genomföras minst en gång om året. Egenkontroll av livsmedelshygien ska genomföras enligt riktlinje för livsmedelhantering. APT ska genomföras minst 9 ggr/år Test av överfallslarm ska ske i enlighet med rutin. Rutin för användandet och kontroll av överfallslarm som också bör ingå i den lokala introduktionen på arbetsplatsen. Översyn över behovet att arbetskläder. Säkerställa att medarbetarnas tillbudrapportering i KIA går till tf. enhetschef Johan Bodström. Skyddsrond och undersökning av den psykosociala arbetsmiljön bör ske en gång om året enligt instruktion i Systematiskt arbetsmiljöarbete i Upplands-Bro. Genomgång av basala hygienrutiner ska genomföras en gång om året. Kvalitetsråd ska arbeta enligt anvisning Registrera de klagomål och synpunkter som inkommer och använd kvalitetsrådet att analysera och komma med förslag på förbättringar till övriga medarbetare på APT. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

188 4.3.7 Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Samordnare i verksamheterna har under året granskat den sociala journalen, genomförandeplanen samt eventuella arbetsanteckningar för att säkerställa att dokumentation skett på rätt sätt, det vill säga att det som dokumenterats varit tillräckligt, väsentligt och korrekt. Med utgångspunkt i denna granskning har återkoppling skett från samordnare till personal, för att skapa förutsättningar för ständig utveckling och förbättring av dokumentationen. Genomförandeplanerna har under året följts upp och uppdaterats, detta var dock ett identifierat utvecklingsområde i vissa av verksamheternas årliga kvalitetsuppföljning och vi har utifrån detta resultat kunnat utveckla och förtydliga rutinen. Verksamhetsplanen och dess kopplade mål och aktiviteter har stämts av ett antal gånger under året i varje verksamhet. Detta har dels skett vid arbetsplatsträffar på enhets- och verksamhetsnivå, där planen finns med som en stående punkt, dels i samband med planeringsdagar. Personalens upplevelse av delaktighet och helhet har utvecklats i och med detta arbetssätt och resultatet i den senaste medarbetarenkäten (HME hösten 2015) visar på ett högt index gällande området Styrning, där frågorna kopplade till detta område var: Jag är insatt i min arbetsplats mål Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete Index var 90 för LSS-enheten, vilket kan jämföras med 82 för hela kommunen 2015 och 79 för hela kommunen Egenkontroll av livsmedelshantering har genomförts regelbundet inom boendeverksamheter där gemensamma måltider tillreds. Kontrollen har gjorts i enlighet med kommunens fastställda riktlinjer för livsmedelshantering inom socialtjänstens verksamheter. Under årets interna kvalitetsuppföljningar visade det sig dock att de skriftliga rutinerna inte i tillräckligt hög utsträckning var kända av personal, varför detta har aktualiserats och kommer att finnas med som en del i vårt kvalitetsarbete under Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

189 5 Klagomål och synpunkter 5.1 Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Under året har det inkommit sex klagomål och synpunkter. Synpunkterna har handlat om missnöje över beslut eller att de vill byta socialsekreterare. Enhetschefen tar alltid en personlig kontakt med den person som lämnat klagomål (under förutsättning att han/ hon är namngiven). Vid önskemål om byte av socialsekreterare görs alltid en bedömning utifrån barnets bästa. Enheten har besvarat tre klagomål på handläggning som har gjorts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO har inte haft några synpunkter på enhetens handläggning av ärendena. Alla ärenden från IVO rapporteras på månatliga APT Vuxenenhet Klagomål och synpunkter lämnas av klienter vilka tas om hand av enhetschefen. Återkoppling sker i den mån lämnaren inte vill vara anonym. Processen för klagomål och synpunkter följs inte och inkomna klagomål har därför inte diarieförts, varför antalet inte kan redovisas. Förbättringsåtgärder har genomförts och till 2016 ska rutinen fungera Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Vid årets kvalitetsuppföljning framkom det att klagomål som inkommer till enheten upplevs ibland som oklara om det är ett klagomål eller om det ska var en Lex Sarah. Klagomålshanteringen följer inte alltid processen och flera av deltagarna var osäkra över handläggningsrutinen. Kvalitetsråd har som rutin att informera samtliga på enheten om inkomna synpunkter/klagomål vid enhetens APT samt lägga fram åtgärder och handlingsplan utifrån separat skrivelse. Kvalitetsråd planerar att under 2016 tydliggöra rutiner och blanketter för klagomål och synpunkter för samtliga medarbetare på enheten. Ny rutin på enheten finns sedan enligt följande; Utsedd handläggare på enheten ansvarar för hantering av synpunkter/klagomål. Samtliga synpunkter/klagomål som inkommer lämnas med ett yttrande till denne som därefter registrerar klagomål och åtgärdsplan på enhetens sammanställningslista över klagomål, skickar därefter svar till berörd verksamhet eller enskild, kopia till KVS och socialnämndens diarier. Sparar en kopia i mapp under kvalitetsråd på G. Denne ser också till att återkoppling inkommer. Till enheten har det inkommit 10 synpunkter/klagomål under år 2015 enligt följande; 4 st - synpunkter på välfärdssystemet 1 st - fördröjning av handläggningstid i ärende 1 st - lång väntetid för bostad LSS 1 st - lång resväg till korttidsplats 2 st - omsättning biståndshandläggare 1 st - bemötande Enheten fortsätter att arbeta med värdighetsgarantier och medvetandegör dessa vid återkommande APT. Planering finns att under år 2016 bifoga dokument Värdighetsgarantier tillsammans med beslut Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

190 5.2 Kvalitet- och verksamhetsstöd Avdelningen för kvalitet och verksamhetsstöd har inte fått in några klagomål och synpunkter. 73 klagomål och synpunkter har lämnats in till socialkontoret och blivit registrerade i enlighet med framtagen process. Vid avdelningens genomförda kvalitetsuppföljning på enheterna har det framkommit att det finns fler klagomål och synpunkter som inte har blivit registrerade på kanslistaben. Möjligheten att lämna sina synpunkter och klagomål behöver förbättras inom kontoret, liksom att rutin och process bättre ska följas. 5.3 Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet 5 klagomål och synpunkter har inkommit under året till Arbetsmarknadsenheten. 2 klagomål och synpunkter till daglig Verksamhet som inte hade någon koppling till verksamheten utan återkopplades till anmälaren. 2 klagomål och synpunkter rör transport från boende till daglig verksamhet där körningar upplevs som tidspressade. En genomgång och planering av transportschema har påbörjats. Upplägget på anhörigträffen grundade sig främst på de synpunkter och önskemål vi fått in från företrädare/anhöriga. Ett kvalitetsråd har under året formats för att hantera klagomål och synpunkter. Ärenden bereds inför ledningsgrupp där avrapportering sker Stöd- och behandlingsenhet samt Lane 8 klagomål och synpunkter har inkommit till LANE. De flesta gäller att tolkar uteblir och att det kommit in klagomål på utslusslägenheterna. 1 klagomål och synpunkt har inkommit till Härnevimottagningen rörande samarbete med företagshälsovården. Chefen har gått igenom samarbetsrutiner med både PRIMA vuxen och företagshälsovården Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Enheten har fått flera klagomål under Medarbetarna har fått information och utbildning för hantering av synpunkter, klagomål och avvikelser. Utbildning i rutinen hålls en gång per år på APT mötet Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet 2 klagomål och synpunkter har inkommit, båda bestod av synpunkter kring mat olika önskemål. Vi löste det med hjälp av våra kockar på plats samt vi har även haft två synpunkter muntligt/erbjudit då att få blankett till den som framför men avböjt att lämna i skrift vi löste detta omgående. Vi lämnar klagomål och synpunktsblanketten då brukaren flyttar in och informerar om att vi tacksamt tar emot synpunkter för att kunna förbättra våra enheter. Blanketten finns även att tillgå i verksamheternas entré Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Klagomål och avvikelse har kommit in rörande det företag som har ansvar för Hälso-och sjukvårdsuppgifterna på obekväm arbetstid. Vi har i en dialog med företaget tagit upp avvikelserna och de i sin tur med sin personal. 3 muntliga klagomål och 2 klagomål via mejl har inkommit ang. omsorgen. Vi tar upp dessa på enheten för att förbättra omsorgen. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

191 Det har inkommit klagomål och synpunkter på maten. Vi samverkar med Kostenheten så att de kan förbättra maten. Vi har matråd tillsammans med Kostenheten Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre 1 klagomål/synpunkt har inkommit, åtgärdats och återkopplats men inte registrerats enligt upprättad process för klagomål och synpunkter. Enligt uppgift finns det fler klagomål som lämnats muntligt men man har inte dokumenterat dem enligt rutinen. Förbättringsarbetet med avvikelser och förbättringsförslag är rätt så inaktivt. En plan för hur arbeta med klagomål och synpunkter kommer att tas fram under våren Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi 10 klagomål och synpunkter har inkommit till enheten. Av dessa tillhör 2 st personlig assistans och resterande 8 boendeverksamheten. Samtliga klagomål och synpunkter har besvarats och återkopplats till den som lämnat dem, de flesta har vi lyckats åtgärda direkt, medan andra har krävt mer i form av utredning och rutinöversyn. Under enhetens kvalitetsuppföljningar har hanteringen av klagomål och synpunkter identifierats som ett utvecklingsområde, i det avseende att vi inte alltid följt processens steg att lämna in till socialnämndens kanslistab för registrering i diariet. Under den senare delen av året fungerade detta bättre och vi har nu även tagit fram ett statistikunderlag för våra kvalitetsråd, som kommer att stödja oss vidare i det arbetet. 5.4 Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Under året har det inkommit sex klagomål och synpunkter. Synpunkterna har handlat om missnöje över beslut eller att de vill byta socialsekreterare. Enhetschefen tar alltid en personlig kontakt med den person som lämnat klagomål (under förutsättning att han/ hon är namngiven). Vid önskemål om byte av socialsekreterare görs alltid en bedömning utifrån barnets bästa. Enheten har besvarat tre klagomål på handläggning som har gjorts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO har inte haft några synpunkter på enhetens handläggning av ärendena. Alla ärenden från IVO rapporteras på månatliga APT Vuxenenhet Klagomål och synpunkter lämnas av klienter vilka tas om hand av enhetschefen. Återkoppling sker i den mån lämnaren inte vill vara anonym. Processen för klagomål och synpunkter följs inte och inkomna klagomål har därför inte diarieförts, varför antalet inte kan redovisas. Förbättringsåtgärder har genomförts och till 2016 ska rutinen fungera Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Vid årets kvalitetsuppföljning framkom det att klagomål som inkommer till enheten uppleves ibland som oklara om det är ett klagomål eller om det ska var en Lex Sarah. Klagomålshanteringen följer inte alltid processen och flera av deltagarna var osäkra över handläggningsrutinen. Kvalitetsråd har som rutin att informera samtliga på enheten om inkomna synpunkter/klagomål vid enhetens APT samt lägga fram åtgärder och handlingsplan utifrån separat skrivelse. Kvalitetsråd planerar att under 2016 tydliggöra rutiner och blanketter för klagomål och synpunkter för samtliga medarbetare på enheten. Ny rutin på enheten finns sedan enligt följande; Utsedd handläggare på enheten Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

192 ansvarar för hantering av synpunkter/klagomål. Samtliga synpunkter/klagomål som inkommer lämnas med ett yttrande till denne som därefter registrerar klagomål och åtgärdsplan på enhetens sammanställningslista över klagomål, skickar därefter svar till berörd verksamhet eller enskild, kopia till KVS och socialnämndens diarier. Sparar en kopia i mapp under kvalitetsråd på G. Denne ser också till att återkoppling inkommer. Till enheten har det inkommit 10 synpunkter/klagomål under år 2015 enligt följande; 4 st - synpunkter på välfärdssystemet 1 st - fördröjning av handläggningstid i ärende 1 st - lång väntetid för bostad LSS 1 st - lång resväg till korttidsplats 2 st - omsättning biståndshandläggare 1 st - bemötande Enheten fortsätter att arbeta med värdighetsgarantier och medvetandegör dessa vid återkommande APT. Planering finns att under år 2016 bifoga dokument Värdighetsgarantier tillsammans med beslut 5.5 Kvalitet- och verksamhetsstöd Avdelningen för kvalitet och verksamhetsstöd har inte fått in några klagomål och synpunkter. 73 klagomål och synpunkter har lämnats in till socialkontoret och blivit registrerade i enlighet med framtagen process. Vid avdelningens genomförda kvalitetsuppföljning på enheterna har det framkommit att det finns fler klagomål och synpunkter som inte har blivit registrerade på kanslistaben. Möjligheten att lämna sina synpunkter och klagomål behöver förbättras inom kontoret, liksom att rutin och process bättre ska följas. 5.6 Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet 5 klagomål och synpunkter har inkommit under året till Arbetsmarknadsenheten. 2 klagomål och synpunkter till daglig Verksamhet som inte hade någon koppling till verksamheten utan återkopplades till anmälaren. 2 klagomål och synpunkter rör transport från boende till daglig verksamhet där körningar upplevs som tidspressade. En genomgång och planering av transportschema har påbörjats. Upplägget på anhörigträffen grundade sig främst på de synpunkter och önskemål vi fått in från företrädare/anhöriga. Ett kvalitetsråd har under året formats för att hantera klagomål och synpunkter. Ärenden bereds inför ledningsgrupp där avrapportering sker Stöd- och behandlingsenhet samt Lane 8 klagomål och synpunkter har inkommit till LANE. De flesta gäller att tolkar uteblir och att det kommit in klagomål på utslusslägenheterna. 1 klagomål och synpunkt har inkommit till Härnevimottagningen rörande samarbete med företagshälsovården. Chefen har gått igenom samarbetsrutiner med både PRIMA vuxen och företagshälsovården Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Enheten har fått flera klagomål under Medarbetarna har fått information och utbildning för hantering av synpunkter, klagomål och avvikelser. Utbildning i rutinen hålls en gång per år på APT mötet. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

193 5.6.4 Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet 2 klagomål och synpunkter har inkommit, båda bestod av synpunkter kring mat olika önskemål. Vi löste det med hjälp av våra kockar på plats samt vi har även haft två synpunkter muntligt/erbjudit då att få blankett till den som framför men avböjt att lämna i skrift vi löste detta omgående. Vi lämnar klagomål och synpunktsblanketten då brukaren flyttar in och informerar om att vi tacksamt tar emot synpunkter för att kunna förbättra våra enheter. Blanketten finns även att tillgå i verksamheternas entré Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Klagomål och avvikelse har kommit in rörande det företag som har ansvar för Hälso-och sjukvårdsuppgifterna på obekväm arbetstid. Vi har i en dialog med företaget tagit upp avvikelserna och de i sin tur med sin personal. 3 muntliga klagomål och 2 klagomål via mejl har inkommit ang. omsorgen. Vi tar upp dessa på enheten för att förbättra omsorgen. Det har inkommit klagomål och synpunkter på maten. Vi samverkar med Kostenheten så att de kan förbättra maten. Vi har matråd tillsammans med Kostenheten Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre 1 klagomål/synpunkt har inkommit, åtgärdats och återkopplats men inte registrerats enligt upprättad process för klagomål och synpunkter. Enligt uppgift finns det fler klagomål som lämnats muntligt men man har inte dokumenterat dem enligt rutinen. Förbättringsarbetet med avvikelser och förbättringsförslag är rätt så inaktivt. En plan för hur arbeta med klagomål och synpunkter kommer att tas fram under våren Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi 10 klagomål och synpunkter har inkommit till enheten. Av dessa tillhör 2 personlig assistans och resterande 8 boendeverksamheten. Samtliga klagomål och synpunkter har besvarats och återkopplats till den som lämnat dem, de flesta har vi lyckats åtgärda direkt, medan andra har krävt mer i form av utredning och rutinöversyn. Under enhetens kvalitetsuppföljningar har hanteringen av klagomål och synpunkter identifierats som ett utvecklingsområde, i det avseende att vi inte alltid följt processens steg att lämna in till socialnämndens kanslistab för registrering i diariet. Under den senare delen av året fungerade detta bättre och vi har nu även tagit fram ett statistikunderlag för våra kvalitetsråd, som kommer att stödja oss vidare i det arbetet. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

194 6 Värdegrundsarbetet 6.1 Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Enheten känner väl till värdighetsgarantierna och har aktivt arbetet med dem på planeringsdagar och i olika samtalsgrupper. Enheten upplever att de omarbetade värdighetsgarantierna är bättre nu och mer anpassade till individ och familjeomsorgens verksamheter och de grundläggande värderingar Vuxenenhet Enheten känner till värdegrundsgarantierna och enhetschefen var i augusti med i en workshop för att utveckla garantierna och anpassa dem till individ och familjeomsorgen. Enheten har på arbetsplatsträff (APT) lagt en plan för implementeringsarbetet vilket har påbörjats på enhetens planeringadagar 7-8 december Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Värdighetsgarantierna togs fram 2012 och enheten har sedan dess lagt ner mycket arbete på att implementera dem. På planeringsdagar och på ärendedragningar varje vecka har man valt ut och diskuterat de garantierna som mest berör enheten. Efter revidering av garantierna under 2015 har de blivit bättre anpassade till myndighetsavdelningen. De vinster man kan se med värdegrundsarbetet är att handläggarna har fått en mer likvärdig värdegrund och att man blivit mer medveten om sitt bemötande mot brukarna. Fortsatt utvecklingsarbete planeras under 2016 hur värdighetsgarantierna ska nå ut till brukare. 6.2 Kvalitet- och verksamhetsstöd Nämnden har gett socialkontoret i uppdrag att vidareutveckla lokala värdighetsgarantier så att garantin ska visa vad personen, i behov av omsorg, och de anhöriga kan förvänta sig av kommunen. Avdelnings för kvalitet och verksamhetsstöd har bjudit in till workshops med representanter från alla socialkontorets verksamheter. I workshopen tog man fram ett antal förbättringsförlag för att förtydliga vad vi garanterar och vad som händer om garantin inte följs. För att förbättra informationen om värdighetsgarantierna för brukare, anhöriga, medarbetare och medborgare har vi tagit fram tre broschyrer. En med inriktning äldreomsorg, en med inriktning för personer med funktionsnedsättning och en för individ och familjeomsorg. 6.3 Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Under året har värdighetsgarantierna tagits upp vid APT-möten på de olika arbetsplatserna. Något direkt resultat är svårt att utmäta men det som kan upplevas som en förändring är att personalen vid några arbetsplatser är mera positiva och glada och har ett professionellt bemötande. Vi har påbörjat ett konstruktivt samarbete mellan de olika DV enheterna, med syftet att utveckla en samhörighet och en Vi-känsla. En gemensam grund vad gäller bemötande och förhållningssätt, som symboliserar hur vi vill arbeta för att främja utveckling och kvalitet. Det har resulterat i att vi har tagit fram värdegrundsord, med koppling till värdighetsgarantierna, som ska genomsyra all verksamhet. Arbetet fortsätter fortlöpande. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

195 6.3.2 Stöd- och behandlingsenhet samt LANE Arbetet med de lokala värdegrundsgarantierna för IFO verksamheterna har pågått under 2015, de reviderades och de nya antogs av nämnden. Det beslutades att inga värdegrundsledare skulle utbildas. De nya reviderade värdighetsgarantier presenterades och arbetet påbörjades i augusti, för all personal på Stöd -och behandlingsenheten och LANE Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Värdighetsgarantierna genomsyra hela verksamheten och ingår som en punkt på dagordning för APT. All personal har haft genomgång av värdighetgarantier under hösten Värdighetsgarantierna ingå i introduktion till vikarier och nyanställda Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Vi har två värdegrundhandledare som finns i det vardagsnära arbetet. Vi har även haft gruppsammankomster som handledarna leder och använt det spel som finns till stöd i arbetet. Vi har gjort egen skattningen " Hur jag använder mig /agerar i situationer " Mycket fokus läggs på "det Goda bemötandet" Vi har reflektions möten varje månad innan vår arbetsplatsträff där medverkar all personal /samordnare på plats. Vi reflekterar över månaden som varit, hur gör vi, vad kan vi förbättre m.m. samt hur följer vi våra garantier? Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Vi har 2 värdegrundsledare som utbildar ny och vikarierande personal. Vi drar varje måndag ett kort som är en värdighetsgaranti såsom "veckans ord" och skriver upp det på tavlan i personalexpeditionen så att alla kan läsa. På fredag i samma vecka diskuterar vi om veckans ord. Går det bra att uppfylla, svårigheter, bör det ändras m.m. Under året har kvalitetsavdelningen reviderat de ursprungliga värdighetsgarantierna och vi håller på med att arbeta igenom dessa. Värdegrundsledarna stöttar övriga medarbetare i det dagliga arbetet vad gäller värdighetsgarantierna Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Enheten arbetade regelbundet med värdighetsgarantierna i början av. Dels utifrån de enskilda garantierna samt genom Samspelet där man diskuterar värdegrundsfrågor. Dock har arbetet med värdighetsgarantierna fallit bort under senare halvan av året. Tider för regelbundna möten kring värdegrundsgarantierna är satta för 2016 då implementeringen av de senaste garantierna skall arbetas igenom Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Kvalitetsuppföljning av verksamheterna visar att implementeringen av värdighetsgarantierna har utvecklats väl på enheterna och att arbetsgrupperna använder och reflekterar över garantierna i det dagliga arbetet med brukarna. Spridning av information om värdighetsgarantierna till brukare och närstående var ett utvecklingsområde i vissa av boendeverksamheterna, samt inom personlig assistans/övriga. Vi hann under slutet av året i samband med adventsfika, informera i några verksamheter om värdighetsgarantierna samt presentera för brukare och närstående hur vi arbetar med dem. Då värdighetsgarantierna under en kontorsgemensam workshop reviderades under året deltog personal från enheten i detta arbete. Resultatet blev lokala värdighetgarantier för LSS-området och i några av verksamheterna har man under planeringsdagar tagit dessa ett steg längre och beskrivit vad de innebär för oss på lokal nivå. Ett exempel på detta är gruppbostaden Rosa Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

196 villan, som presenterade sitt material "LARS" - Lokala värdighetsgarantier, Arbeta lika, Respekt, Samarbete. Detta mottogs mycket väl av brukare och närstående/gode män. En viktig del i utvecklingen av arbetet med värdighetsgarantierna har under året varit att koppla dem samman med hantering av klagomål och synpunkter och att skapa goda förutsättningar för brukare och närstående att inkomma med dessa. Detta arbete kommer vi att fortsätta med under Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

197 7 Anmälningsskyldigheter 7.1 Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Nyanställd personal får information om Lex Sarah som en del av introduktionen. Flera ur personalgruppen gick en webbaserad utbildning i Lex Sarah under sommaren I mars 2016 ska utbildning i Lex Sarah ske på avdelningsforum. Enheten har inte haft några rapporterade missförhållanden Vuxenenhet Enheten kommer att delta i en gemensam utbildning om Lex Sarah i mars 2016 på avdelningsforum. Under året har enheten inte gjort någon egen Lex Sarah-anmälan Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Enheten har inga inkomna Lex Sarah. Enheten har skickat en Lex Sarah dec 2015 gällande vård och omsorg på äldreboende, extern verksamhet. Återkoppling ännu inte inkommen. 7.2 Kvalitet- och verksamhetsstöd 15 rapporter är inlämnad till socialkontoret för utredning och ställningstagande. Detta är en ökning med 12 rapporter mot förra året. Ökningen beror troligen på en ökan kunskap om skyldigheten att anmäla missförhållanden samt att kvaliteten på utredningar och att åtgärderna har förbättrat kvalitén i verksamheten. 4 anmälningar har lämnats in till IVO, varav 2 kommunala och 2 privata. Socialnämnden har blivit informerad. Ingen Lex Maria är inlämnad. 7.3 Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Ingen Lex Sarah har inrapporterats under året. Det har förekommit incidenter mellan deltagare och deltagare och personal. Det har t.ex. varit negativ ordväxling och vid ett annat tillfälle knuffades en deltagare en annan. Orsaken till händelserna har varit deltagarens dagsform eller händelse som inträffat hemmet. För att undvika sådana situationer har vi på våra morgonmöten också försökt fånga upp just sådana händelser Stöd- och behandlingsenhet samt LANE 4 rapporter har inlämnats från Härnevimottagningen rörande andra verksamheter inom socialkontoret. Dessa har återkopplats genom besök av avdelningscheferna för utförar- och kvalitet och verksamhetsstöds avdelningarna. Inga rapporter om missförhållanden har lämnats in av personal på LANE. Enheten och LANE följer socialkontorets skriftliga rutiner för rapporteringsskyldighet för personal som fullgör uppgifter enligt socialtjänstlagen. Samtliga medarbetare har fått utbildning och information om rapporteringsskyldighet Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro 1 anmälan om missförhållanden har lämnats in under året. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

198 Enheten arbetar aktivt med att förhindra att dessa händelser ska hända igen genom att förbättra och förnya verksamhetens rutiner och för implementera dessa rutiner i enheten på APT möten och planeringsdagar. Samtliga medarbetare har fått utbildning/information om rapporteringsskyldighet i samband med rekrytering och minst en gång per år informeras alla medarbetare om rutiner för rapportering av missförhållanden i verksamheterna. Omsorgspersonalen ska följa gällande rutiner för anmälan av avvikelser till ansvarig sjuksköterska. Kommunens medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att Lex Maria anmälan görs enligt gällande rutiner. Ingen anmälan är inlämnad Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Inga anmälningar om missförhållanden är inlämnad avseende Lex Sarah eller Lex Maria Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet 1 anmälan enligt Lex Sarah och ingen Lex Maria. Vi gick igenom Lex Sarah anmälan med personalen för att det inte ska ske igen. Vi uppdaterade våra rutiner. Vi har gått igenom det systematiska förbättringsarbetet på APT. Vi har haft genomgång av Lex Sarah och Lex Maria under året Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Enheten har inte lämnat information kring Lex Sarah till medarbetarna. Dock diskuterar i slutet av året kring om Lex Sarah är aktuell kring brukare som far illa då boendestödsinsats inte är tillräcklig och inte heller kan utföras på ett tillfredställande sätt. (Lex Sarahanmälan gjordes i början av 2016 i ärendet). Medarbetarna har god kännedom om sin anmälningsskyldighet och enheten Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi 5 missförhållanden enligt Lex Sarah finns rapporterade under året. Två av dessa avsåg personlig assistans och berörde samma brukare, två av dem berörde servicebostaden Svartviken och en av dem berörde Gula villan. Vi har utifrån dessa rapporter arbetat med att utveckla vår samverkan med biståndsenheten, våra skriftliga rutiner, bemanningen och den fysiska miljön i verksamheten. En rad åtgärder har genomförts och effekterna av dem har visat sig goda och vår förhoppning är förstås att de ska förhindra att något liknande kan uppstå igen. En Lex Sarah är fortfarande under utredning. I samtliga verksamheter har enhetschef under året genomfört utbildning kring Lex Sarah. Detta har skett i samband med arbetsplatsträffar och kopplats till Upplands-Bro kommuns process för hantering av Lex Sarah. Rutinerna för hantering av Lex Maria förändrades i boendeverksamheterna i och med att kommunen tog över ansvaret för hälso- och sjukvård upp till sjuksköterskenivå den 1 oktober. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

199 8 Avvikelser och förbättringsförslag 8.1 Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Barn och ungdomseneheten har förbättrat och utvecklat det systematiska förbättringsarbetet. Kvalitetsrådet arbetar med att analysera riskanalyser, avvikelser, klagomål och synpunkter. Enheten har även utvecklat rådet ytterligare och använder gruppens kompetens med att förbättra kvalitetskritiska rutiner och processer. De beslut och förslag som kvalitetrådet kommer fram till presenteras och diskuteras med övriga medarbetare på APT. En Procapita grupp är inrättad. Syftet med gruppen är att med systemförvaltaren utveckla och säkerställa användandet i verksamhetssystemet. Gruppen har även tagit fram en introduktion för nya medarbetare och konsulter i procapita. I introduktionen har gruppen tydliggjort ansvaret mellan systemförvaltare, samordnare och mentor. Checklistan ska testas vid nästa inskolning som börjar i januari Enheten har tagit fram tre broschyrer för att öka kunskapen om att anmäla oro till socialtjänsten, om Att anmäla oro till socialtjänsten (anmälningsskyldighet), Utredningar och insatser för barn och unga inom socialtjänsten och Att bli familjehem. Broschyrerna är informativa, sakliga och trevligt utformade Vuxenenhet Under 2015 har de flesta avvikelser handlat om samverkan med myndighet och Hänevimottagningen. Ett intensivt gemensamt arbete pågår nu med fokus på utveckling och förbättringar vad gäller samverkan Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Kvalitetsråd träffas 1g/mån och går igenom samtliga avvikelser. Under 2015 har enheten fått in tre avvikelser gällande systemverktyget Procapita, ex felaktig/brist på information och handhavandefel. Enheten har begärt mer kontinuerlig uppföljning i användandet av systemverktyg Procapita för att motverka handhavandefel. samtliga medarbetare har tillgång till manual för procapita, dock saknas vissa kapitel. 8.2 Kvalitet- och verksamhetsstöd Avdelningen har arbetat aktivt med att implementera rutinen för avvikelser och förbättringsförslag bland kontorets enheter, bland annat genom utbildningsinsatser om det systematiska förbättringsarbetet samt vid återkommande kvalitetsuppföljningar. 8.3 Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Ett exempel på förbättringsarbete; Erfarenheterna kring feriearbete har under året inneburit att alla som söker feriearbete också ska erbjudas anställning, förutsatt att sökande är bosatt i kommunen och att ansökning inkommit i rätt tid. Ett förslag för att säkerställa både att sökande bor i kommunen och att personen sökt i rätt tid är att ett kvitto ska begäras vid ansökan för att ansökningen ska vara komplett Stöd- och behandlingsenhet samt LANE 5 avvikelser har upprättats gällande att genomförandeplaner ej finns. Anledningen är att det inte inkommit några vårdplaner till LANE. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

200 1 avvikelse är upprättad avseende hur man hanterar medicin som är kvar i lägenheten när ungdomen flyttat. I samarbete med MAS skrevs rutin att mediciner ska lämnas tillbaka apoteket. 1 avvikelse är upprättad på Solängen gällande att personalen blev beordrade i krisärenden med mycket kort varsel. Man ansåg att det går ut över den ordinarie verksamheten då man är tvungen att boka om pågående familjebehandlingar och det drabbade dessa familjer. Avvikelsen åtgärdades på nästkommande behandlingskonferens då enhetschefen förtydligade reglerna för att beordras i tjänst, det gjordes också ett tillgänglighetsschema som ska följas upp löpande på behandlingskonferens Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Medarbetarna har fått information och utbildning för hantering av avvikelser. Enheten följer förvaltningens skriftliga rutiner för hantering av avvikelser. Enheterna inom äldre- och handikappomsorgen har kvalitetsmöte var fjärde vecka. Syfte är att löpande följa upp enhetens kvalitet enligt underlag för uppföljning som följer enhetens verksamhetsplan. På kvalitetsmötet diskuteras/analyseras samtliga avvikelser i verksamheten. Avvikelser om fysiska arbetsmiljön har åtgärdats med att kontakt tagen med rehab personalen om behovet av hjälpmedel. Avvikelser om hög arbetsplastning har åtgärdats med genomgång och förbättring av arbetskort genom att justera kringtid och besökslängden hos brukare. Inskaffande av planeringssystem Laps Care har get bättre arbetskort för personalen. Avvikelser om nycklar som varit försvunna har åtgärdats med att inskaffat digitala nyckelskåp för att kunna förvara nycklar på ett säkert sätt Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Vi arbetar med avvikelser för att bli bättre och att kunna förebygga. Vi har kvalitetsråd varje månad och där diskuteras fall, läkemedel, uteblivna insatser eller andra avvikelser. Vi ser att antalet avvikelser har minskat under Personal väl medvetna om hur viktigt det är att vi skriver dessa avvikelser för att kunna förebygga och förbättra. 1 avvikelse är att städning som utförs av upphandlad entreprenör är dålig. Gemensamhetslokalerna städas allt för sällan och dåligt vilket är ett problem vid smittspridning. Framfört många avvikelser och klagomål under 2015 och är nu lovad utökad tid samt ny städpersonal Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Vi har kvalitetsmöten en gång i månaden där vi går igenom avvikelser, klagomål och synpunkter som uppkommit i verksamheten. Vi tar upp protokollet från kvalitetsmötet på APT varje månad för att informera, diskutera och förbättra verksamheten utifrån de avvikelser och synpunkter som finns Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Personalen har rutin på att skriva avvikelser och åtgärder av dessa kring arbetet med brukare vid behov. Avvikelser till Capio vårdcentral har lämnats flera gånger då boendestödjare funnit APO doser med läkemedel i lägenheterna som inte har delats ut till brukarna. Man har dock inte använt rutinen för avvikelse och förbättringsförlag lika konsekvent Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

201 gentemot egna eller andra enheter för att påvisa brister eller förbättringsförslag. Detta kommer vi bli bättre på under Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Inkomna avvikelser och förbättringsförslag har under 2015 tagits upp under respektive verksamhets arbetsplatsträffar och på enhetens kvalitetsråd, där enhetschef och samordnare deltar. Avvikelser eller förbättringsförslag som berört flera delar av verksamheten har diskuterats och bidragit till utökad samverkan och/eller nya rutiner. Ett sådant exempel är det förbättringsförslag som inkom från en personlig assistent och handlade om behovet av att förtydliga den personliga assistentens roll när hen medföljer till daglig verksamhet. Förslaget togs upp i samverkansmöte med daglig verksamhet och har även föranlett oss att se över vår introduktion av de assistenter som ska arbeta med att stödja brukare under den tid de är på daglig verksamhet. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

202 9 Brukarundersökningar och öppna jämförelser 9.1 Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Brukarundersökning har genomförts i samarbetet med SKL (Sveriges kommuner och landsting) under oktober. 27 svar har inkommit, vilket är stor förbättring mot föregående år då endast 4 svar lämnades in. En överhängande majoritet, 92 % av kvinnorna samt 90 % av männen tycker att det är mycket lätt eller ganska lätt att förstå den informationen som de får av socialsekreterarna. Avseende hur klienter upplever att socialsekreteraren frågar efter dennes synpunkter om hur deras situation skulle kunna förändras, så anser 86 % att det görs. 83 % av klienterna, mer specifikt 85 % av kvinnorna och 82 % av männen, anser att socialsekreteraren visar stor förståelse för dennes situation. 81 % upplever att det är lätt att komma i kontakt med sin socialsekreterare via telefon, sms eller e-post. 61 % anser att de har kunnat påverka mycket eller ganska mycket vilken typ av hjälp som de har fått av socialtjänsten. 53 % anser att deras situation har förbättras sedan de fick kontakt med socialtjänsten. Det är 29 % som anser att det ej har skett någon förändring medan 18 % anser att den har försämrats. Man kan se genomgående att männens svar skiljer sig något mot kvinnornas. Kvinnorna är i regel mer nöjda. Analys av brukarundersökningen kommer att göras på enheten. Jämförelsetal kommer att redovisas på KSL i april Det gjordes ingen öppna jämförelser för barn och unga Vuxenenhet Analys av öppna jämförelser pågår inom enheten. Det finns även ett gemensamt arbete kommuner emellan som FoU driver. Brukarundersökning är genomförd under 2015, dock var svarsfrekvensen för låg varav någon analys inte gått att genomföra Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Resultatet från undersökningen öppna jämförelser har kommit från socialstyrelsen och presenterats för medarbetarna på enheten. Enheten kommer under år 2016 att använda resultatet i olika verksamhetsplaneringar. Öppna jämförelser 2015 till stöd för personer med funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade(lss) det finns aktuella rutiner för hur samordning ska ske mellan socialtjänstens verksamheter det finns aktuella överenskommelser inom stöd till personer med funktionsnedsättning inom LSS och Arbetsförmedling och Försäkringskassan. UBK saknar personer som gått från Daglig verksamhet till förvärvsarbete eller skyddat arbete 21 % av beslut bostad med särskild service följs upp inom ett år (27 % år 2014) 61 % av beslut daglig verksamhet följs upp inom ett år 33 % av beslut ledsagarservice har följts upp inom ett år (94 % år 2014) en minskning har skett av brukarundersökningar, andra metoder har ersatt dessa. UBK har medverkat i SKLs brukarundersökning höst 2015, resultatet är inte känt på Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

203 verksamheten. det finns en intern samordning inom socialkontorets verksamheter som erbjuder stöd till barn och unga med funktionsnedsättning enligt LSS samt till vuxna med funktionsnedsättning enligt LSS som finns i barns närhet. Öppna jämförelser 2015 till personer med psykisk funktionsnedsättning aktuella rutiner för samordning mellan barn och unga samt våld i nära relation finns men är ej känd i verksamheten, bör implementeras det finns aktuella överenskommelser inom stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning och Arbetsförmedling och Försäkringskassan. UBK kan erbjuda en strukturerad sysselsättning med individuell målsättning och uppföljning. en minskning har skett av brukarundersökningar, kommunen saknar en brukarinflytandesamordnare. Ersätts av bland annat PRIO satsning med brukarens inflytande i fokus. UBK saknar personer som gått från sysselsättning till förvärvsarbete eller skyddat arbete. det finns en intern samordning inom socialkontorets verksamheter som erbjuder stöd till barn och unga med psykisk funktionsnedsättning samt till vuxna med psykisk funktionsnedsättning som finns i barns närhet Öppna jämförelser 2015 hemtjänst Det har skett en ökning i kommunen avseende brukare som upplever att de har besvär av ängslan, oro eller ångest sedan förra årets undersökning, både inom de offentliga samt enskilda verksamheterna. 68 % av brukarna inom EDR samt 75 % av brukarna inom OFR anser att handläggarens beslut har anpassas efter dennes behov. Siffror över riksgenomsnitt (65 % och 71 %) Andelen brukare som har kännedom om att den kan välja sin utförare av hemtjänst, är högst inom de brukare som har enskilt driven verksamhet, 94 %. Inom den kommunala hemtjänsten så har 61 % av brukarna denna kännedom. 32 % uppgav dock att de ej fick välja utförare av hemtjänst. 58 % av brukarna vid den kommunala hemtjänsten uppger att de vet var de ska vända sig med sina synpunkter och klagomål. Denna siffra är likvärdig med 2014 års resultat men fortfarande väldigt låg. 83 % av brukarna i de enskilt drivna verksamheterna uppger att personalen brukar ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dem och att det alltid eller oftast är på det sättet. Resultatet inom OFR är likvärdigt på 80 %. Öppna jämförelser 2015 särskilt boende 42 % av de boende inom den enskilt drivna verksamheten, Hagtorp, upplever att de har mycket eller ganska gott hälsotillstånd. Detta är det högsta resultatet utav samtliga redovisade enheter inom nordvästkommunerna samt över snittet i Stockholms län och i riket. 90 % av de som bor på Hagtorp fick plats på det äldreboende de ville ha 93 % av dem som bor på kommunens äldreboenden fick sitt förstahandsval. Detta resultat är högt i jämförelse med nordvästkommunerna samt i nivå med resterande kommuner i Stockholms län Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

204 9.2 Kvalitet- och verksamhetsstöd Avdelningen har administrerat och sammanställt olika brukarundersökningar inom socialkontorets verksamheter såsom öppna jämförelser, interna brukarundersökningar genomförts inom IFO verksamheterna, daglig verksamhet och boende LSS. 9.3 Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Ingen brukarundersökning har genomfört inom arbetsmarknadsområdet. Däremot genomfördes en brukarundersökning inom Daglig Verksamhet. Resultatet finns tillgängligt vid verksamhetens administration. SKL (ansvarig utredare) beslutar att undersökningen ska genomföras av/med brukare, utan företrädare vilket bör tas hänsyn till vid sammanställningen av resultat. Många av brukarna har svårigheter, pga. sin funktionsnedsättning, att ta ställning och uttrycka sin vilja/önska. 38 brukare på DV Broenheten och Vävnadsvägen deltog i undersökningen. 32 svarade på enkäten och 6 valde att avstå, detta ger en svarsfrekvens på 84 % Stöd- och behandlingsenhet samt LANE Månadsuppföljning följs upp varje månad på APT och på utföraravdelningens chefsmöten samt enskilt med enhets- och avdelningschef. Brukarundersökning görs enligt plan vart annat år i syfte att dels se om genomförda förändringar nått önskat resultat, dels vilka områden som behöver utvecklas. Senaste brukarundersökningen gjorde november 2014 och återkopplingen kom i februari Enheten fick positiv respons från brukarna men avseende tillgänglighet fanns det viss kritik. Enheten återkopplar alltid och ringer upp brukare som söker och har kontakt med oss. På LANE har det gjorts en brukarundersökning utifrån klagomål på maten, resultatet visade att maten i stort sätt var bra och att ungdomarna var nöjda Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Samtliga brukare ska känna delaktighet, inflytande samt känna sig nöjda med planering, genomförande och uppföljning avseende beviljade insatser från äldre- och handikappomsorgen. Socialstyrelsens brukarundersökning år 2015 bland personer som hade hemtjänst i kommunen får enheten ett bättre resultat avseende nöjdhet och delaktighet och bemötande i jämförelse med året För att garantera att enheten uppnår målet avser enheten att arbeta på följande sätt: Alla medarbetarna ska alltid följa enhetens värdegrund avseende gott bemötande. Kontaktmannen ska i samråd med brukaren upprätta genomförandeplan. I genomförandeplanen anges överenskommelse hur, när och på vilket sätt brukarens beviljade insatser ska genomföras. Arbetskort där beviljad tid och brukare för respektive kontaktperson finns inplanerad. Varje arbetskort har också löpare som går in när kontaktpersonen är ledig. Enheten har arbetat under året med att förbättra kontinuiteten för att brukare ska kunna känna sig trygg Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Vi har fortsatt med vårt Brukarråd. Vi har stående agenda utifrån Värdighetsgarantier och Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

205 frågor om maten. Kock medverkar alltid vid dessa möten sim infaller var 3:e mån. Resultatet från Öppna jämförelser diskuterades på planeringsdagar. Vi bröt ner några områden som vi arbetat mer med över tid. Förbättringsområden har varit måltiden. I öppna jämförelser blev det en förbättring avseende mat. Troligen stod det för att vi har egen producerad mat men vi har velat arbeta mer med miljön kring måltiden, vilket även framkom i Brukarådet. Äldrecentrum har haft utbildning hos oss med tema Traditioner och den "Goda Miljön". Aktiviteter är det andra området vi satte målet att varje dag ha en "promenadgrupp". Den Trädgård som verksamheterna har att tillgå har varit oerhört betydelsefull under vår och sommarhalvåret. Eftre utbyggnad av Norrgården har den blivit uppfräschad. Vi har idag en veckoplanering vad gäller Aktiviteter Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Vi hade brukarråd en till två gånger under våren och en gång under hösten. Det är 5 brukare med. Brukarna är nöjda med sitt boende på Kungsgården. De frågor som kommer upp i brukarrådet är oftast att de inte tycker att en del maträtter som serveras är bra. I öppna jämförelser hade endast Kungsängens servicehus och Hagtorps äldreboende över sju svarande och fick därmed sitt resultat publicerat. Att inte samtliga verksamheter är med i denna undersökning ger ett mycket missvisande resultat som inte är statistiskt signifikant. Det går därför inte att dra slutsatser om tendenser ifrån resultatet Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Enheten har inte genomfört brukarundersökningar under året Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Brukarundersökning genomfördes under 2015 inom området gruppbostäder. Men inom personlig assistans/övriga har dessvärre ingen brukarundersökning genomförts sedan Under 2016 har vi för avsikt att utöka deltagandet så att de omfattar även denna stora grupp av brukare. Inom ledsagar- och avlösarservice har brukarnas nöjdhet följts upp genom regelbundna samtal där samordnare förhör sig om hur uppdraget fortskrider och om det är något brukaren önskat ändra på, såsom byte av ledsagare/avlösare. Vid varje uppföljning av genomförandeplanen har vi också möjlighet att ta reda på om brukaren är nöjd eller om det är något vi kan göra annorlunda. Under hösten 2015 deltog Socialkontoret i Sveriges kommuner och Landstings (SKL) brukarundersökning för personer med funktionsnedsättning. Undersökningen genomfördes för första gången inom detta område och var en testomgång för att se hur frågor och insamlingsmetod fungerade. Enkäten bestod av sju frågor inom kvalitetsområdena självbestämmande, trygghet och bemötande. Deltog gjorde de brukare som bedömdes ha förmåga att kunna svara självständigt på frågorna och möjlighet gavs att svara antingen digitalt eller på utskrivet papper med eller utan bildstöd/pictogram. Svarsfrekvensen var 92 % och resultatet visar att brukarna i stort är nöjda med verksamheten. Genomgående för samtliga områden är att tillfrågade kvinnor uttrycker högre grad av nöjdhet än männen. Förhoppningen är att brukarundersökningen genomförs med samma frågor under 2016 så vi får möjlighet att mäta förändringar, vår målsättning är förstås att öka brukarnöjdheten inom alla frågeområden. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

206 Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

207 10 Medarbetarundersökning 10.1 Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Under hösten 2014 gjordes en medarbetarundersökning. Enheten har under året arbetat med resultatet från den medarbetarundersökningen. Resultatet visade på ett Medarskapsindex på 76 och ett ledarskapsindex på 80. De förbättringsområden som enheten har arbetet med att förbättra är introduktion, personalens situation samt att utveckla mentorskapet. Upplevelsen av att få stöd och vägledning har följts upp halvårsvis genom skalfrågor 1-10, och i oktober 2015 svarade personalen ca 9. Ännu en medarbetarundersökning genomfördes i november 2015 resultatet var ett hållbart medarbetarskapsengagemang (HME) på 93 %, motivationsindex 95 %, ledarskapsindex 87 % och styrningsindex 97 %. Analys och handlingsplan ska upprättas under våren Vuxenenhet Medarbetarundersökning är genomförd i slutet av 2015, resultatet ska analyseras och förbättringar tas fram Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Under december 2014 genomfördes en medarbetarunderökning. Enheten har i handlingsplanen för 2015 valt ut tre områden för förbättringar som man arbetat med på workshops och på APT. De prioriterade områdena handlar om bland annat att hinna med sitt arbete, hantera förslag på ett bra sätt samt att få det bra på jobbet. Ny medarbetarenkät, HME, genomfördes höst Resultatet ligger till grund för 2016 års psykosociala arbetsmiljöarbete utifrån följande frågeställningar; Motivation: Mitt arbete känns meningsfullt Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete Jag ser fram emot att gå till arbetet Ledarskap, Min närmaste chef. Visar uppskattning för mina arbetsinsatser Visar förtroende för mig som medarbetare Ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete Styrning: Jag är insatt i min arbetsplats mål Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete 10.2 Kvalitet- och verksamhetsstöd Medarbetarundersökning HME= Hållbart medarbetarengagemang genomfördes under september av personalstaben. Resultatet presenterades i januari Hållbart medarbetarengagemanget var 89 (referens hela kommunen 81) Motivationsindex 83 (ref. 86) Ledarskapsindex 93 (ref. 75) Styrningsindex 90 (ref 82). Analys och handlingsplan kommer att tas fram under kvartal Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

208 10.3 Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Medarbetarundersökning genomfördes under senhösten Resultatet redovisades i personalgrupperna där behov av kompetensutveckling, möjligheter till bättre planering av körningar inom Daglig verksamhet och åtgärder kring den fysiska arbetsmiljön vid vävnadsvägen plockades fram som bristområden. Åtgärdsplan har tagits fram och arbetet med åtgärder i lokaler har påbörjats Stöd- och behandlingsenhet samt LANE HME (Hållbart Medarbetar Engagemang) enkäten visade; att personal i stort hade hög motivation, utvecklades i sitt arbete o att de tycker om att gå till arbetet att personal var missnöjd med att chefen visade för lite uppskattning, de tyckte dock att chefen gav dem gott förtroende personalen ansåg sig vara insatta i arbetsplatsen mål, att utvärderingen kunde vara bättre och att de visste vad som förväntades av dem. För att ge medarbetare ett närmare ledarskap i det dagliga arbetet har samordnare anställts till Härnevimottagningen, Solängen, Bryggan Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Vi har använt oss av Prevents material för att kunna identifiera den psykosociala arbetsmiljön. Svaren är sammanställda och vi kan se att man fortfarande känner ett visst motstånd att "gå till annan avdelning inom området". Arbetskravet varierar men det känns stress över att "inte räcka till" och det kan vara svårt att leva upp till "Den enskildes önskemål". Vi har även arbetat med medarbetarenkäten (Zondera) hösten 2014, där vi analyserat medarbetarindex och för att ta fram gruppens styrkor och områden som vi behövde arbeta mera med Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Under året har vi arbetat med medarbetarundersökningen som Zondera gjorde Förbättringar som prioriterats är att ge bättre introduktion till nyanställda och vikarier. Att planera dagens arbete bättre så att alla hinner med det de ska göra utan stress. Att samarbeta mer mellan plan 1 och plan 2 på Kungsgården. Att göra roliga saker tillsammans. Vi har gjort den psykosociala arbetsmiljöenkäten inom HSE hösten Analysen kommer att äga rum i februari. HME medarbetarenkät gjordes under hösten och ska analyseras under februari-mars Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Medarbetarundersökning HME i december kommer att bearbetas under Syftet att utvärdera arbetsgivarpolitiken och jämföra kvalitativa resultatmått inom kommunen och övriga landet. Medarbetarundersökningen (Zondera) som genomfördes i september 2014 skulle ha arbetats med under Resultatet har redovisades av tidigare enhetschef för personalen, men åtgärdsplan är inte upprättad. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

209 Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Undersökning av psykosocial arbetsmiljö har genomförts i några av verksamheterna i samband med att huvudskyddsombud (HSO) besökt arbetsplatsträffar. I dessa fall har materialet samlats in av HSO och vi har dessvärre ännu inte fått del av det. Analys kommer att göras när jag får tillgång till materialet. Under 2016 avser vi genomföra motsvarande undersökning kring organisatorisk och social arbetsmiljö då de nya föreskrifterna kring detta trätt ikraft. Enkät kring hållbart medarbetarengagemang (HME) som genomfördes i kommunen under 2015 visade på ett mycket fint resultat för LSS-enheten. Totalt 65 personer svarade på enkäten, av 117 som fick den utskickad, vilket innebär en alltför låg svarsfrekvens (54 %), men det kan delvis förklaras av att länk till enkäten skickades ut per mail och vi har många medarbetare som inte aktivt använder sin e-postadress. Inom detta område har vi ett viktigt förbättringsarbete att göra inför Jag kommer att verka för att även de personer som innehar anställning enligt PAN-avtalet får delta i undersökningen framöver, samt dela upp och styra svaren per verksamhet. Detta kommer att medföra att vi får ut mer av resultatet och att analysen och det vidare arbetet blir mer meningsfullt och givande. LSS-enhetens resultat i 2015 års HME-enkät: Hållbart medarbetarengagemang: 87 Motivationsindex: 85 Ledarskapsindex: 86 Styrningsindex: 90 Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

210 11 Kompetensutveckling 11.1 Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Utbildningssatsningen har varit stor under året med bland annat utbildning i hur man utreder familjehem, att utbilda familjehem, dokumentation, handläggning samt utbildning med jurist. Enheten har utbildat ytterligare en medarbetare till att bli utbildare i BBIC och haft återkommande intern fortbildning i bland annat BBIC, våld mot barn m.m. Enheten har vidareutbildat flera medarbetare i Signs of Safety, samt haft fördjupad utbildning i metoden och särskild handledning tillsammans med öppenvården som en del av implementeringen Vuxenenhet Utbildning inom området relationsvåld fortsätter även detta år så att kompetensen hos samtliga medarbetar höjs. Om medarbetare saknar formell kompetens erbjuder enheten kompletterande utbildning till exempel förvaltningsrätt och utbildning i dokumentation och handläggning. Enheten planerar kompetensutveckling utifrån enhetens krav samt utifrån det som den enskilde medarbetaren behöver komplettera i sin yrkesutövning Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta I samband med medarbetarsamtal tar enhetschefen upp med varje anställd om deras individuella behov och önskemål av utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser samt behovet av handledning för att förbättra verksamheten. Enheten har deltagit i följande utbildningar/kompetenshöjningar 2015; Ärendedragning 1g/vecka Utbildning på enheten förlagd under året att dokumentera enligt ÄBIC (äldres behov i centrum). Kurs i stresshantering - tre tillfällen samt ett tillfälle individuellt - fyra biståndshandläggare. Syfte att på individnivå få stöd och metod för självhjälp. Juridisk handledning - två tillfällen samtliga medarbetare Origo, resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld - fem biståndshandläggare för LSS och socialpsykiatri deltar vid utbildning TRIS, Trippelt utsatt Handläggning och dokumentation, samtliga medarbetare. SIP vuxna, Samordnad individuell plan, samtliga medarbetare. SIP barn. Samtliga LSS handläggare. Samverkanskonferens. Mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer. Enhetschef och en medarbetare. Socialtjänst utan biståndsbedömning, enhetschef LSS seminariedag, tre LSS/solpsyk handläggare Seminariedag, Att på rättsäker grund utveckla samverkan och samsyn för barn och unga som misstänks fara illa. Enhetschef, samordnare LSS och en medarbetare. Introduktion för nyanställda, fyra medarbetare. Origo, resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld Samtliga handläggare har högskoleutbildning som socionom eller liknande. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

211 11.2 Kvalitet- och verksamhetsstöd Avdelningen har flera unika yrkesroller. Kompetensutveckling har erbjudits alla medarbetare såsom bland annat utbildning i retorik, IT-system, webb, projektledning, juridik inom hälsooch sjukvårdsområdet, dödsbohandläggning med mera Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Samtliga medarbetare har grundkompetens i att utföra de arbetsuppgifter enheten förväntas leverera. Kraven från beställaren har och kommer att höjas vilket innebär att effektivisera arbetsorganisationen, höja kompetensen, bättre uppföljningar och en snabbare återkoppling. Kompetens och arbetslivserfarenhet bland medarbetarna varierar. Övervägande personal har behörighet/utbildning, som är relevant för uppdraget. Pedagogisk utbildning, mentalskötare, undersköterska, barnskötare, grund och påbyggnadsutbildning för funktionshindrade, yrkeschaufför. Kompetensutveckling som har getts till enskilda medarbetare Autism och autismliknande tillstånd TAKK Tecken, Alternativ Kompletterande Kommunikation Arbetslagen som grupp - Första hjälpen utbildning Behov och önskemål av kompetensutveckling som identifierats i verksamheten Teckenkommunikation Grundläggande kunskaper om Autism och autismliknande tillstånd Stöd- och behandlingsenhet samt LANE En översyn av öppenvården har pågått under 2015, vilket har lett till att en konsult har anlitats och vi gör ett utvecklingsarbete på Härnevimottagningen, kommunens beroendemottagning. I samband med medarbetarsamtal tar enhetschefen upp med varje anställd om deras individuella behov och önskemål av utbildnings- och kompetensutveckling samt behovet av handledning för att förbättra verksamheten. På Solängen och Härnevimottagningen arbetare casemanager, familjebehandlare och missbruksbehandlare som har socionomutbildning, socialpedagog eller likvärdig högskoleutbildning, med arbetslivserfarenhet. Ungdomsstödjare har utbildning som behandlingsassistent, fritidsledarutbildning med arbetslivserfarenhet. Solängen och Härnevi har haft vidareutbildningar under året; Systemisk familjeterapi Nätverksledare Lösningsfokuserad utbildning Mindfulness instruktör Marte Meo, Tejping, BoF, ART, Trappan, MI, KBT, Casemanager utbildning. KIBB utbildning, som är en metod att jobba med familjer där barn har utsatts för och eller bevittnat våld. Ungdomsstödjare och har gått en kortare KBT utbildning På ungdomsmottagningen arbetar barnmorskan sjuksköterskeutbildning med vidareutbildning och lång arbetslivserfarenhet och kuratorn med socionomutbildning och yrkeslivserfarenhet. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

212 Barnmorskan har fått vidareutbildning inom sex och samlevnad, smittspårning, påbyggnad i farmakologisk fördjupningskurs i preventivmedel, MI, lösningsfokuserad, inkontinensutbildning, pedagogisk föräldrakurs utbildning. Kuratorn har vidarutbildat sig i MI, sorgebearbetning, smittspårning, sexuella övergrepp. På LANE har personalen vårdutbildningar, pedagogiska utbildningar Personalen på Lane har fått Brandutbildning MI utbildning, Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro I hemtjänsten arbetar en enhetschef, 2 enhetsledare samt tillsvidare anställd personal varav 60 % av dessa är undersköterskor. Därutöver har enheten haft 3 anhöriganställda. Enheten för hemtjänst upprättar och följer upp enhetens utbildnings- och kompetensutvecklingsplan en gång per år. I samband med medarbetarsamtal tar enhetschefen upp med varje anställd om deras individuella behov och önskemål av utbildnings- och kompetensutveckling samt behovet av handledning för att förbättra verksamheten. Under året har alla medarbetarna gått på demensutbildningen som kommunens äldre pedagog anordnar och flera medarbetare har varit på brandutbildningen Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Enheterna har välutbildad personal. Mer än 80 % har en undersköterska utbildning och resterande har vårdbiträdes utbildning md lång erfarenhet inom äldrevården. Dagverksamheten har två stycken Silviasystrar knutna till enheten. Dessa har specialist kompetens inom Demensområdet. Vi har arbetat mycket med dokumentationen och den har utvecklats till det bättre. Vi har haft stor hjälp av språkombud på plats då denna person har kunnat bistå personal med annat ursprung på stående tider. Vi har påbörjat att administrera och dokumentera enl. ÄBIC modellen. Vi har utbildat personalen i bl.a. Demens utbildningar Dipl. Taktil massör Deltagit i Alzheimers dag i september. Vi har demens ombud och konsterapeuter i samtliga enheter och det har gjorts en filminspelning Svenskt Demens centrum som till vår glädje använt vår verksamhet och medarbetare i en film som använts i utbildnings syfte. Filmen har satt Upplands-Bro kommun på kartan inom "Demensområdet" Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Vi tar upp utbildningsbehov på APT och redovisar de inbjudningar till utbildningar som kommer från olika utbildningsverksamheter. Om behov och intresse finns har en eller ett par gått på det som är relevant för verksamheten. Förteckning över vilka utbildningar personalen har finns på Kungsgården och för att se vad som behövs vad gäller kompetensutveckling och verksamhetens behov. Utbildningar har genomförts inom; Förflyttningsutbildning går all personal varje år som HSE tillhandahåller. Kungsgårdens personal började under hösten i handledning (metodutveckling) av Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

213 extern handledare. Personalen inom båda verksamheterna har gjort web utbildningar i Hygien, Demens ABC och Demens ABC+. Två medarbetare gick utbildning i BPSD. Tre medarbetare gick en utbildning i metodutveckling för arbeta med personer med demens. Två medarbetare gick utbildning i dokumentation. Alla medarbetare gick utbildning i Mat och traditioner Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Kompetensutveckling som genomförts: Internutbildning i att dokumentera i Procapita VoO Behov av kompetensutveckling: Riskbedömning och säkerhetsåtgärder för personal - extern Göra genomförandeplan i Procapita intern Grundläggande kunskap i att arbeta med personer som har missbruksproblematik, all eller delar av personalen Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Under året inleddes ett arbete med att kartlägga kompetensen för samtliga medarbetare, då dessa uppgifter inte registreras i något system och därför gör det svårt för oss att ha koll på vilken kompetens vi har och vad vi saknar inom enheten, som består av ett stort antal medarbetare. Kartläggningen visar att kompetensen inom verksamheten varierar och det gör även kraven då vi rekryterar. Brukarens behov styr och vi utifrån detta har behov av personal som har kunskap inom många olika områden. Inom gruppbostäderna har en hög andel av personalen undersköterskeutbildning. Vi har även personal med olika former av pedagogisk kompetens, vilket också är något vi söker då vi ska nyanställa såväl ordinarie personal som vikarier. Vi gjorde under året en satsning på ett urval av medarbetare inom spridda verksamheter som fått gå poänggivande kurser i specialpedagogik, både grund- och fortsättningsutbildning. Denna satsning har visat sig mycket positiv för verksamheten och är något vi avser fortsätta att satsa på även framöver. Vidare har vi inom flera av gruppbostäderna gjort en satsning på kvalificerad handledning, då vi såg behov av att utveckla våra pedagogiska arbetsmetoder och vårt bemötande. Kopplat till handledningen har personalen i tre av gruppbostäderna även gått en tvådagarsutbildning i KBT-grundad bemötandepedagogik. Exempel på annan kompetensutveckling under året är HLR (hjärt- lungräddning), brandutbildning, autismutbildning, arbetsmiljöutbildning och utbildning i förflyttningsteknik. Två av samordnarna inom boendeverksamheten har även påbörjat utbildning till specialistutbildad undersköterska med inriktning samordnare. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

214 12 Samverkan 12.1 Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Samverkan i kommunen sker på många olika nivåer och med flera aktörer. Resurssamråd bestående av enhetschefer/samordnare från BUP, Habiliteringen, Utbildningskontoret, Enheten för stöd och behandling, Biståndsenheten samt Barn och ungdomsenheten träffas en gång per månad i syfte att samordna insatser för den unge. Enheten har samverkan med polis en gång i veckan bestående av närpolis och socialsekreterare. Styrgrupp för arbetet med Sociala insatsgrupper, SIG, bestående av Närpolischef, avdelningschef för Myndighet och beställaravdelningen, enhetschef för Barn och ungdomsenheten samt enhetschefen för Enheten för stöd och behandling träffas cirka tre gånger per termin. Förebygganderådet två gånger per termin bestående av bland annat rektorer och enhetschefer från Socialkontoret och Utbildningskontoret samt representanter från polisen och brandförsvaret. Samverkan med Socialkontoret och utbildningskontoret bestående av kontorschefer, avdelningschefer och enhetschefer en gång per månad. Samverkan med skolkuratorerna en gång per termin. Tvärprofessionell samverkan avseende gravida tillsammans med landstinget bl.a. BVC en gång per månad bestående av socialsekreterare, sjuksköterskor. Nätverk för ensamkommande flyktingbarn tillsammans med övriga kommuner inom FOU ett par gånger per termin bestående av socialsekreterare. BBIC-nätverk inom FoU bestående av BBIC-utbildare. Enhetschefsträffar inom FoU tre gånger per termin. Informationsträffar/samverkan kring orosanmälningar ock socialtjänstens arbete vid fem tillfällen 2014 Samverkan med bostadsbolaget Upplands-Bro hus två gånger per termin. Familjehemssamverkan genom FoU, Familjehemmens dag ett par gånger per termin bestående av socialsekreterare. Mottagningsnätverk med de kommuner som delar barnahus ett par gånger per termin bestående av socialsekreterare. Samverkan Lane/Socialkontoret tre gånger per termin bestående av socialsekreterare, verksamhetschef och enhetschefer. Nätverk för metodstödet Signs of Safety två gånger per termin. Utöver detta tillkommer diverse referensgrupper Vuxenenhet Omfattande samverkan sker med Härnevimottagningen, där det har identifierats stora brister. Denna samverkan fortsätter Samverkan med både interna och externa samarbetspartners har under året systematiserats och tydliggjorts vilket har lett till ett bättre samarbete Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Enheten har en samverkan med övriga enheter inom socialtjänstens område, Barn och ungdomsenhet och Vuxenenheten i syfte att sätta brukare i fokus. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

215 Intern samverkan har även skett enligt följande; LOV - Hemtjänst och ledsagarservice/avlösarservice LSS- Enhetschef, samordnare och biståndshandläggare och andra berörda inom socialkontoret har haft tre LOVmöten under året med utförare i syfte att upprätthålla ett bra samarbete samt delge förändringar i verksamheter. Särskilt boende - Enhetschef har medverkat vid några möten på Hagtorp med verksamhetschef och andra berörda Socialpsykiatri - biståndshandläggare har månatliga avstämningsmöten för genomgång av beställda och genomförda insatser, avvikelser samt händelser av betydelse. LSS bostad - samordnare och biståndshandläggare har träffat utförare i egen regi för genomgång av verksamhet, beställda och genomförda insatser, avvikelser samt händelser av betydelse. LSS pers. ass och kontaktperson - samordnare och biståndshandläggare har träffat utförare i egen regi för genomgång av verksamhet, beställda och genomförda insatser, avvikelser samt händelser av betydelse. LSS daglig verksamhet - samordnare och biståndshandläggare har träffat utförare i egen regi för genomgång av verksamhet, beställda och genomförda insatser, avvikelser samt händelser av betydelse. Bogrupp - samordnare från myndighetsavdelningen träffas för avstämning av boendekedja Upplands-Bro fastigheter AB - enhetschef/samordnare myndighet för olika verksamhetsfrågor Resursteam skola - samordnare deltar i syfte att planera kommande LSS insatser Vxn/missbruk - samverka kring gemensamma ärenden Extern samverkan har skett enligt följande; Habilitering barn - Samverkan avseende barn och ungdomar. Planering/genomgång/samordning av resurser. Resurssamråd - Samverkan avseende barn och ungdomar. Enskilda ärenden/ planering/genomgång/samordning av resurser. Prima Psykosmottagning - Samverkan avseende vuxna psykiatri. Enskilda ärenden/ planering/genomgång/samordning av resurser. Lokal samverkan Demens - Samverkan i överenskommelse mellan kommun och landsting Lokal samverkan psykisk ohälsa PRIO - samverkan i överenskommelse mellan kommun och landsting Samverkansgrupp Försäkringskassan och arbetsförmedlingen - Målet för verksamheten i samarbetsgruppen är att kommuninvånare i arbetsför ålder Kvalitet- och verksamhetsstöd Avdelningen samverkar bland annat med arbetsförmedlingen, kommunala och privata bostadsbolag samt med övriga kontor i kommunen. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

216 12.3 Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Samverkan med beställare har fortlöpande skett under året. Resultatet har blivit en snabbare återkoppling till försörjningsstöd som minskat handläggningstider, minskat försörjningsstöd samt ett minskat inflöde av nya sökande av ekonomiskt bistånd. Näringslivskontoret har varit en naturlig samverkanspart kring arbete och företag. Vi har medverkat vid flera näringslivsfrukostar och knutit många nya kontakter med såväl gamla som nya arbetsplaster. Samverkan har skett med brukarens sociala nätverk. Företrädare, gode män, anhöriga, gruppbostäder, habilitering. Teamet som numera ansvarar för hälsosjukvård för våra brukare under deras dagliga verksamhet (Sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast) Biståndsenheten. Samverkan ger en helhetssyn, ett gemensamt tänk som gynnar brukarens utveckling och välbefinnande. Vi har under året även samverkat med Gymnasiesärskolor i grannkommunerna, i samband med att eleverna ska introduceras i Daglig verksamhet. Daglig verksamhet Håbo kommun, som medverkade i årets premiär av Omsorgsspelen (Friidrottstävling DV) samt medverkan och delaktighet i Funkismello. Samverkan med Kulturhuset, där DV hade en fotoutställning vilken även presenterades på Anhörigföreningen, som auktionerade ut konstverken/tavlorna. Olika samhällsinsatser. Återvinningscentral, Kulturhuset, Biblioteket, Simhallen, AME etc. Samverkan vidgar vårt/brukarnas kontaktnät och ger sysselsättning/arbetsmoment, vilket resulterar i utveckling samt ger brukarna möjlighet till delaktighet i samhället. Behov - fördjupa samverkan med gymnasiesärskolor i närkommunerna, för att fånga upp elever som bor i Upplands-Bro kommun och har rätt till DV Stöd- och behandlingsenhet samt LANE Nätverkslag, Enhetschefer, socialsekreterare och familjebehandlare som ingår i kommunens nätverkslag, Implementera metoden och ett ökat samarbete, 2 ggr/termin, har inte varit något möte under hösten 2015 LANE har regelbundna träffar med godemän, barn och ungdomsenheten, UBG och husmöten med personal och ungdomar Möten på Upplands-Bro gymnasium, rektor, bitr. rektor, skolsköterskor och kuratorer, polisen, enhetschef, missbruksbehandlare, ungdomsstödjare från stöd- och behandlingsenheten, samverkan kring ungdomar som är i riskzon ute på fältet, 1 ggr/mån Förebyggande rådet, enhetschefer, resursenhet, stöd och behandlingsenheten, barn och ungdomsenheten, rektorer, BRÅ säkerhetsansvarig, samordnare för UBMD, kultur och fritid, polis, ett forum för en samlad information om vad som pågår på fältet och det förebyggande arbetet, frågor som gäller samarbete, 2 ggr/term SAM-teamets processgrupp och CM rådet, enhetschefer PRIMA Vuxen psykiatri, beroende, Järfälla kommun, Upplands-Bro kommun, operativ ledningsgrupp för SAM teamet, 1 gång/mån Våld i nära relationer referensgrupp, socialsekreterare och behandlare samt andra aktörer som arbetar med våld i nära relationer, utveckla arbetet med våld i nära Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

217 relationer, 1 gång/mån, dessa möten avslutades under året. Familjecentralsliknande verksamheter, chefer, behandlare och personal från verksamheterna, Att utveckla samarbetet kring förskolebarn och deras föräldrar i kommunen, 1 ggr/term Barnahus handläggare, familjebehandlare, handläggare, behandlare från nordväst kommunerna, Utveckla samarbetet med barn som utsatts för våld, 4 ggr/term BUP, Mini Maria och Järfälla kommun, enhetscheferna träffas 2 ggr/termin Nära samarbete med polis genom ungdomsstödjare i det förebyggande arbete Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Under året har verksamheterna samverkat löpande bl.a. med kommunal hälso- och sjukvård avseende verksamheter i servicehus. Enhetens enhetschef samverkar med de fackliga organisationerna i kommunen. Enheten har medverkat på LOV- möten som anordnas av myndighet- och beställaravdelningen 4 gånger per år Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Övriga verksamheter inom utföraravdelning är vår samarbetspartner. Vi har med hjälp från AME kunnat lösa Transport T O R till Solrosens Dagverksamhet vilket har inneburit en bättre kvalitet (ingen brukare glöms bort). Samarbetat med SÄBO Kungsgården vid utbildningar bl.a. från Äldrecentrum. Vi har Volontärer som besöker enheterna och har högläsning m.m. som de är behjälpliga med. Vi vill gärna att detta utvecklas med fler volontärer. Ung Omsorg har varit ett trevligt och uppskattat helginslag, projektet är nu nedlagt. Även de feriearbetande ungdomarna under sommaren har varit mycket omtyckt har gett brukaren det lilla extra såsom utflykter och social gemenskap. Svenskt Demenscentrum som nämns under "Kompetens utveckling". Har valt verksamheten för den utbildnings film som spelades in här. Svenska Kyrkan är ett stående inslag. Spelmanslaget som varje vecka spelar upp till dans är oerhört populärt bland brukare. Även anhöriga kommer in på dessa danser Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Vi samverkar med varandra inom äldreomsorgen i Upplands-Bro för att brukarna ska få så likvärdig omvårdnad som möjligt inom kommunen. Samverkan med Biståndsenheten och Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB sker kontinuerligt under åren. Samverkan mer Arbetsmarknadsenheten sker i samband med att ferieungdomar kommer till oss på sommaren. Samverkan med Ung Omsorg har vi så att ungdomar kommer till oss på lördagar för att kunna hålla i aktiviteter för de boende under några timmar. Olika utbildningsverksamheter, skolor och kursverksamheter placerar varje termin praktikanter hos oss vilket blir en naturlig samverkan. SLL:s Tandvårdsenhet och Vårdhygien har utbildningar med personalen. Samverkan med Apoteket sker genom utbildningar och kvalitetsgranskningar varje år. Svenska kyrkan och kommunens Volontärverksamhet. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

218 Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Utförd samverkan; Biståndsenheten o Avstämning av utförd tid o Diskussioner kring enskilda fall vid behov Behov av samverkan; Med Stöd- och behandlingsenheten, Härnevi Återuppta samverkan med Prima psykiatri Gruppbostäder Personlig assistans/ledsagar/avlösarservice/kontaktperson Enheten har haft regelbunden samverkan med daglig verksamhet, med hälso- och sjukvården (primärvård respektive kommunens hälso- och sjukvårdsteam) samt med myndighetsavdelningen. Ledsagar- och avlösarservice har även deltagit i samverkan kring LOV. Samordnare och enhetschef är de som har deltagit i de forum för samverkan som beskrivs ovan. Enhetschef har utöver detta haft egna samverkansmöten med enhetschef på biståndsenheten, samt deltagit i facklig samverkan på avdelningsnivå. Fackliga företrädare har även bjudits in att delta i arbetsplatsträffar under året. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

219 13 Tillsyner 13.1 Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Arbetsmiljöverket (AMV) har genomfört en inspektion 28 maj, 6 juni och 15 juni 2015 på vuxen samt barn och ungdomsenheten. Tillsynen är en del i den landsövergripande tillsynen över socialsekreterarnas arbetssituation. Rapport från AMV inkom i september och enhetschef har informerat om rapporten på APT i oktober. AMV hade synpunkter på introduktionen av nya medarbetare, rutiner vid våld och hot, tillbudsrapportering samt en uppmaning att finna ett sätt att säkerställa så att socialsekreterarnas arbetsbelastning inte blev för hög. Svar på rapporten skickades i nov I oktober 2015 gjorde KPMG en granskning av handläggningsrutinerna inom individ- och familjeomsorgen. KPMG fann att enheten hade goda rutiner och bra agerande i skyddsbedömningar och förhandsbedömningar. Skriftliga rutiner fanns för dessa områden och orosanmälningar och utdelningen av desamma bedömdes göras på ett bra sätt. Tydliga rutiner fanns, utredningsplaner fanns inför varje utredning och samtliga insatser innehöll vårdplaner. Granskning visade att utredningar färdigställs inom fyra månader vilket de såg som mycket positivt. Rutiner följs upp systematiskt och intervjuer visade att det finns samordning inom detta område. KPMG ansåg att enhetens utvecklingsarbete de senaste åren var föredömligt. Den ansåg även att nämndens egen internkontroll har många positiva rutiner. De uppföljningar som enligt internkontrollplanen ska genomföras, görs årligen av enskilda områden t.ex. utredningstid. Utöver denna internkontroll görs avvikelsehantering som hanteras i kvalitetsrådet vilket innebär att ständiga förbättringar finns i vardagsarbetet. Vi ser detta som grunden i kvalitetsarbete och anser det vara positivt. De förbättringsområden som KPMG identifierade var avsaknad av skriftliga samverkansrutiner. Även om det framkom i intervjuer att samverkan inom flera områden fungerar tillfredsställande. Det saknas även en tydlig och bra samverkan mellan utredningssidan och öppenvården. Granskning av interna och externa insatser visade även att det saknas tydliga mål i beställning till utföraren Vuxenenhet Arbetsmiljöverket (AMV) har genomfört en inspektion 28 maj, 6 juni och 15 juni 2015 på vuxen, barn och ungdomsenheten. Rapporten skickades ut 1:a september till Upplands-Bro. Enhetschef har haft en genomgång för medarbetarna på APT samt under planeringsdagarna i december. Tillsynen identifierade ohälsosam arbetsbelastning, brister i introduktionen av nya medarbetare, brister i hot och våld-säkerhetsrutiner, tillbudsrapportering samt anmärkningar på lokalerna: tjänsterummen och besöksrummen Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta IVO har genomfört tillsyn av kommunernas myndighetsutövning 2015, inom LSS, barn och unga samt personer med insatser dygnet runt. De har granskat Stockholms län och Region Gotland. Upplands-Bro kommun var inte med i tillsynen. Enheten avser ändå att arbeta med resultatet då iakttagelserna från tillsynen tyder på brister i rättsäkerheten för den enskilde. Tillsyn av myndighetsutövning enligt LSS stor omsättning av personal i flera kommuner och stadsdelsnämnder beslut om insatser följs inte alltid upp i tid Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

220 kommunerna har svårt att verkställa beslut om boende och kontaktperson enligt LSS Tillsyn av om nämnden säkerställer verkställighet av beslutade hemtjänstinsatser nämnderna behöver utveckla sitt arbete med att formulera mål kopplade till beslutad insats dokumentation behöver tydliggöras avseende uppföljning mot fastställda mål 13.2 Kvalitet- och verksamhetsstöd Avdelningen har inte själv haft någon tillsyn men varit enheterna behjälpliga i att sammanställa, utveckla och besvara tillsynsmyndigheternas rapporter Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Inga tillsyner har skett under året. Däremot har tillsyn skett vid skyddsronder och vid intern kvalitetsuppföljning. Skyddstillsyn skedde i olika omgångar inför en renovering vid Vävnadsvägen. I samband med aktuell ombyggnation på DV Vävnadsvägen har tillsyn och genomgång av lokaler gjorts i av fastighetsägare Upplands-Bro hus, Avonova, Byggtest och aktuell entreprenör. Tillsynen identifierade begränsad till/från luft, dålig ventilation, genomträngande lukt och tung luft, omfattande behov av golvrenovering Stöd- och behandlingsenhet samt LANE LANE har haft en föranmäld och en oanmäld tillsyn av IVO, fokus var säkerhet, integritet, dela rum eller inte och delaktighet. Idag har ungdomarna egna rum i möjligast mån och säkerheten är åtgärdad. Kvalitetsuppföljningar har enheten arbetat med. Vi har tagit fram handlingsplaner och jobbat med dessa verksamhetsvis, vilket har varit mycket bra och grupperna har tagit stort eget ansvar. Handlingsplanerna har följts upp på kvalitetsråd och APT Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Under året har kvalitetsuppföljningar gjort i alla enhetens verksamheter Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Egenkontroller 29/4 och 7/5 gav oss en temperatur mätning på förbättringsområden samt vad som fungerar bra (se under egenkontroll) Årlig Skyddsrond med Huvudskyddsombudet utfördes Åtgärder enl. protokoll har gjorts därefter. Ett förbättringsområde var att skilja på tvätt utrymmet på Norrgården för personalkläder och brukarens kläder. Vi har nu ny tvättstuga där endast personal kläder tvättas Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Intern kvalitetskontroll från Kvalitets - och utvecklingsavdelningen har genomförts under året. Kvalitetskontrollen visar att vi har ett bra värdegrundsarbete på enheterna. Viktiga förbättringsområden är att; Personalen på Kungsgården ska lära sig att dokumentera i Procapitas. En plan för det har upprättats. Att kunna se den röda tråden i dokumentationen från beställning- mål- genomförande- Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

221 till uppföljning. Att lösa sekretessfrågor för brukare som bor i egen bostad i denna eller annan kommun och som har sitt arbete på daglig verksamhet LSS. Säkerställa info överföring mellan HSE-personal och hemtjänstpersonal så att god patientsäkerhet uppnås. Riskbedömningar ska upprättas för att om möjligt förhindra olycksfall och ohälsa för personalen Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Brandtillsyn: Bakdörren i träfflokalen måste vara möjlig att enkelt och snabbt låsa upp under tiden verksamhet pågår i lokalen ej låsa extralåset. Brandssläckare och filtar finns och är funktionsdugliga Utrymningsvägar finns och är markerade med fluorescerande skyltar Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Utöver interna kvalitetsuppföljningar har vi inom enheten haft en extern tillsyn under 2015 då Arbetsmiljöverket genomförde en inspektion på Kamrervägens gruppbostad. Arbetsmiljön och vårt arbete kring denna genomlystes och de brister man kom fram till rörde dels arbetsförhållanden och risker för ohälsa och olycksfall i städmoment vid rengöring av lågt placerat handfat, dels risker för fysisk överbelastning och belastningsskador vid arbetsmoment med en brukare och där tekniskt hjälpmedel i dagsläget saknas. Vi kommer att ha en uppföljande inspektion den 22 januari 2016 och avser då överlämna information om på vilket sätt vi åtgärdat dessa brister. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

222 14 Systematiskt arbetsmiljöarbete 14.1 Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Under år 2015 har en tillbudsrapportering gjorts. Tillbudet avsåg en konflikt med en ungdom (klient) som resulterade att ungdomen slog med sin handflata på socialsekreterarens arm. Samtal med socialsekreteraren har gjorts och ett byte av socialsekreterare har gjorts Vuxenenhet Ett nytt inrapporteringssystem har börjat användas som enheten rapporterar i, från det föregående systemet går det inte att inhämta uppgifter Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta På enheten har det gjorts två tillbudsanmälningar under 2015, dessa har registrerats i KIA med handlingsplan och åtgärd. Kvalitetsråd har träffats fem gånger under året och sammanställt inkommande risk och tillbudsanmälningar. Åtgärder och handlingsplan har upprättats och gjorts känd för medarbetare på enheten. Biståndsenheten har ett behov av 12 handläggare men på grund av svårigheter att rekrytera finns endast 10 handläggare anställda samt en inhyrd konsult. Personalomsättningen har blivit högre än förra året och ligger på 41 %. Risk vid underbemanning har uppmärksammats under årets första månader, handlingsplan har upprättats. Ärendefördelning har setts över och ändrats under året. Samtliga medarbetare har fått medarbetarsamtal, uppföljningssamtal, lönesamtal samt avslutningssamtal. Den 2 november besökte ergonom enheten och erbjöd samtliga att gå igenom sin arbetsplats. Hjälpmedel till arbetsplatser har setts över kontinuerligt, armstöd till skrivbord, ståstol, specialmus, extra datorskärm. Arbetsmiljöuppföljning har skett vid varje APT. Stående punkt i protokollet. Psykosocial arbetsmiljöenkät har genomförts under september månad. Resultatet ligger till grund för fortsatt arbetsmiljöarbete Kvalitet- och verksamhetsstöd Det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår i avdelningens arbetsplatsträffar. Inga tillbud och arbetsskador finns inrapporterade Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Två rapporter om fallolyckor har inkommit under året. En fallolycka inträffade i köket vid Bro, där orsaken var en matta som varit olämpligt placerad, tagits bort. En fallolycka inträffade vid avlastning av sopor vid återvinningscentralen. Orsaken berodde på att personen hade olämpliga skor vid det inträffade tillfället. Personal som är i tjänst ska ha rätt utrustning för att kunna utföra jobbet vilket innebär bland annat skyddsskor. Föregående år påbörjades en utredning av den psykosociala arbetsmiljön på DV Vävnadsvägen, pga. ett hälsoproblem i vissa delar i lokalen. I samband med det och ett högt Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

223 sjukantal bland personalen och påtagliga fysiska besvär, gjordes en medarbetarundersökning kring den psykosociala arbetsmiljön. Det ledde vidare till fortsatt arbete och samtal kring förbättringsåtgärder och trivsel bland medarbetarna. Avonova, företagshälsan, bjöds in till ett informationsmöte för att generellt prata om arbetsmiljö. Behörig utförare utförde också mätningar av luft och ventilation i lokalerna, vilket resulterade i att ventilation och till/från luft sågs över. Armaturer, som avger värme, ska bytas ut. Senare under året påbörjades ett omfattande renoveringsarbete på Vävaren, där golv och underrede ska bytas ut och väggar justeras/lyftas från betongplattan. Aktuell verksamhet flyttade till tillfälliga lokaler under ombyggnationen Stöd- och behandlingsenhet samt LANE Ett par tillbud kring diffusa hot, stalker, ungdom utanför verksamheten och en person som diffust lämnat hot i kundcenter på en personal på Härnevimottagningen. Åtgärder har genomförts genom att enhetschef har tagit upp rutiner och regler för ensamarbete på APT. I övrigt har tillbuden inte föranlett någon förändring i arbetet Två tillbud har lämnats in då ungdom hotade personalen på LANE. En gång med en tekopp och en annan gång i gymnastiksalen. För att förhindra att detta sker igen, har vi utökat bemanningen och regler för förtäring har uppdaterats Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Systemet Risk prio har inte fungerade tillförlitligt. Enhetschefen fick inte återkoppling via mail när medarbetare lagt in tillbud/skada. Det har medfört att det varit svårt att rapportera in statistik till socialkontoret vid begäran om detta. Enheten har haft tre stycken avvikelser; Medarbetare har stuckit sig på Insulin penna. Avonova har då varit kontaktat och uppföljning har då skett enl. regel från dem. Efter dessa händelser så har Sjuksköterskor som nu finns på plats (ordinarie) handlett till personalen hur hantering av penna bör/ska vara. Vi har haft en fallolycka där en medarbetare ramlat/halkat på en isfläck utanför ingång till fastigheten. Åtgärd var att Upplands-Bro hus ombads att bli bättre att sanda och hålla efter vid entrés kring fastigheterna Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Vi hade 20 tillbud under året. Det var en brukare som rev och slog personalen. Åtgärd: vi samtalade med brukaren och dubbelbemanning ordinerades. Två tillbud ang. lock på sopvagn som stängdes på händerna. Åtgärd: byte av sop vagnar Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Facket stängde en brukares lägenhet som arbetsplats innan och under pågående sanering/reparationer. Boendestödjana försökte upprätthålla insatsen ändå genom att fånga upp och stötta brukaren i de delar av beställningen som omfattade motivation och struktur i sådant som inte var direkt bundet till arbetet i lägenheten såsom handling, planering. 2st halkolyckor utomhus i vinterväglag på väg till brukare. Sjukskrivning som följd. Broddar köptes in. Brukare skriker, förolämpar samt kastar dammsugarmunstycke på boendestödjare. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

224 Åtgärdas genom byte av boendestödjare. Träfflokalen, psykotisk/ narkotikapåverkad besökare kommer in och är arg och upprörd. Ledde till obekväm situation och rädsla för övriga besökare samt personal i Träfflokalen. Ledde till diskussion kring hur personalen bör agera i sådan situation, se till att bakdörren alltid är lätt att låsa upp inifrån så utrymningsväg finns för den som behöver. Var lugn, lyssna in och var tillmötesgående mot den potentiellt hotfulle individen, försök prata ut hen. Även behov av personlarm för Träfflokalspersonalen diskuterades. Det har inte köpts in flera larm, men tillgång finns då det finns ett boendestödslarm över förnärvarande. Behov av kompetensutveckling i säkerhetsåtgärder i verksamheten. Planer finns att ta in kompetensen externa. Vi ska aldrig tillåta ensamarbete. Är den ena handledaren borta skall alltid annan personal finnas i lokalerna Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Under 2015 har enheten arbetat med att utveckla rapporteringen av tillbud och arbetsskador, för att synliggöra de brister som finns i arbetsmiljön och förbättra förutsättningarna att kunna arbeta förebyggande. Under året rapporterades totalt 137 tillbud och 11 arbetsskador. 75 % av tillbuden inträffade på en och samma arbetsplats inom personlig assistans. Alla gäller liknande situationer relaterade till brukarens problematik som bland annat tar sig uttryck i självskadebeteende, vilket också utsätter personalen för risker. Arbetsgruppen med personliga assistenter och gruppledare har påbörjat utbildning och handledning som vi hoppas ska leda till att beteendet och därmed även tillbuden minskar. 17 % av tillbuden och merparten (82 %) av arbetsskadorna inträffade på en gruppbostad och även här kring en och samma brukare, där problematiken är utåtagerande beteende som resulterar i hot och våld-situationer för personal. Här har vi under året satt in en rad insatser, såsom handledning, utbildning, samtalsstöd, schema- och organisationsförändringar etc. Detta är ett av våra viktigaste utvecklingsområden under 2016, vi måste hitta bättre sätt att arbeta med problemskapande beteende. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

225 15 Personalens delaktighet 15.1 Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Barn och ungdomseneheten har förbättrat och utvecklat det systematiska förbättringsarbetet. Kvalitetsråd har införts och rådet arbetar med att analysera riskanalyser, avvikelser, klagomål och synpunkter. Enheten har även utvecklat rådet ytterligare och använder gruppens kompetens med att förbättra kvalitetskritiska rutiner och processer. De beslut och förslag som kvalitetrådet kommer fram till presenteras och diskuteras med övriga medarbetare på APT. I det systematiska arbetsmiljöarbetet följs även rutiner för säkerhet och risker upp huruvida de är tillräckliga och om de behöver förbättras. Personalen görs även delaktiga genom skyddsronder, medarbetarsamtal och medarbetarundersökningar Vuxenenhet Kvalitetsrådet på vuxenenheten har inte varit till fullo aktivt sedan i april Anvisningen till kvalitetsrådet är nu sedan januari 2016 implementerat och medarbetarna är involverade i det systematiska förbättringsarbetet. Under enhetens planeringsdagar i december 2015 påbörjades arbetet med enhetens aktiviteter för att nå socialnämndens mål Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Samtliga medarbetare har blivit uppmärksammade om enhetens uppdrag och mål från nämnd, den röda tråden i Stratsys har presenterats och varit tillgänglig på enhetens samarbetsforum. APT (arbetsplatsträffar) har genomförts med bra innehåll. Enligt överenskommelse med arbetstagarorganisationen ska arbetsplatsen ha 9 APT om året. Biståndsenheten har fram till november genomfört 6 APT men enheten även haft tre planeringsdagar. Kvalitetsråd finns inrättat och det har skett fem möten under året. Kontinuiteten har varit oregelbunden på grund av personalomsättningen. På APT rapporteras det från kvalitetsrådet, bl.a. synpunkter/klagomål, avvikelser Kvalitet- och verksamhetsstöd Avdelningen har strukturerade möten och en tydlig informationsstruktur. En gång i veckan fördelas nya ärenden i arbetsgruppen till de som har bäst kompetens inom området. 7 arbetsplatsträffar har genomförts under året samt två planeringsdagar. Funktionsträff en gång i månaden med medarbetare med likvärdiga uppdrag som delger och använder varandras kompetens i uppdragens genomförande för att säkerställa god kvalitet och rättsäkerhet. Avdelningen har särskilda forum ett par gånger i kvartalet för att diskutera och analysera kvalitetskritiska områden på socialkontoret och planera för att kunna bistå i socialkontorets förbättringsarbete Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Bildandet av kvalitetsråd har skett under året inom samtliga samordnarområden. Synpunkter och klagomål har behandlats i kvalitetsråden där redovisning av resultat, åtgärder och förslag till förändring tagits och rapporterats upp vid APT-möten. Ett exempel på förbättringar är att arbetsplatserna har nu tillgång till Procapita. Införandet av Internetåtkomst (WIFI) vid Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

226 Bergvik. Kvalitetsråden inom DV har under året träffats vid tre tillfällen. Vi har representanter från DV Bro och Kungsängen samt arbetsledning. Vi har tagit fram en dagordning för hur och när mötena ska fortlöpa. Vi har tagit del av inkomna synpunkter och klagomål. Lagt förslag på en åtgärdsplan/konsekvensbeskrivning och återkopplat till ansvarig. Det systematiska kvalitetsarbetet finns även som en fast punkt på våra APT (Arbetsplatsträffar) Stöd- och behandlingsenhet samt LANE Enhetschefen och föreståndaren för LANE ansvarar för att alla medarbetare medverkar i enhetens kontinuerliga kvalitetsarbete och att alla medarbetare känner till och arbetar i enlighet med de processerna och rutiner som ingår i ledningssystemet/kvalitetsarbete. Enheten har under året byggt upp kvalitetsråd, personalen har arbetat med handlingsplaner utifrån kvalitetsarbetet, vilka följ upp på APT, planeringsdagar och uppföljningsdagar Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Enhetschefen ansvarar för att alla medarbetare medverkar i enhetens kontinuerliga kvalitetsarbete och att alla medarbetare känner till och arbetar i enlighet med de processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet/ kvalitetsplan. Medarbetarna är skyldiga att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete. Enhetschefen ansvarar för att en skriftlig uppdragsöverenskommelse görs mellan enhetschef och varje medarbetare. I denna överenskommelse specificeras medarbetaransvaret Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Vårt kvalitetsråd fungerar väl och ligger schemalagd en vecka innan APT (arbetsplatsträff) där resultat tas upp, har en stående punkt i kallelsen till APT. Protokoll förs med förbättringsförslag varefter de inkomna avvikelserna gås igenom. Samtliga avdelningar finns representerade samt HSE (hälso- och sjukvårdsenheten) personal. Detta är en klar förbättring under 2015 då vi nu har kontinuitet med sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Vi kan här se att det har skett en klar förbättring vad gäller "skyldigheten av rapportera avvikelser av olika karaktärer. Det har blivit ett mera levande material för oss vilket inneburit att vi ser klara förbättringar att kunna förebygga exv. fallolyckor, hanteringa av mediciner och vid uteblivna insatser i omsorgen Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Det systematiska förbättringsarbetet har utvecklats på båda enheterna. Vi har gått igenom klagomål- och synpunktshanteringen på APT (arbetsplatsträffar) och planeringsdagar. HSEpersonalen tar emot omvårdnads- och medicinska avvikelser som övrig personal alt. anhöriga lämnar in. Dessa förbereds till Kungsgårdens kvalitetsmöte vilket också HSE-personalen deltar i. Kvalitetsmötesprotokollet tas upp på APT. Ovanstående har förbättrat kvalitetsutvecklingen på enheten. Alla är medvetna om behovet av att träffas och diskutera hur vi förbättrar vår kvalitet Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Kvalitetsråd finns och arbetade på i början av året. I och med plötsligt chefs- och Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

227 samordnarbyte i april 2015 avstannande mötena framåt sommaren. Gruppen träffades veckan innan enhetens APT och arbetade med inkomna klagomål samt avvikelser. Kvalitetsrådet har aktualiserats och ska ta upp arbetet under Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Kvalitetsråd genomförs i samband med LSS-enhetens ledningsgrupp som äger rum varannan vecka. Här går man igenom det som eventuellt kommit in i form av avvikelser och förbättringar, klagomål och synpunkter, tillbud/arbetsskador, tillsyner/uppföljningar, missförhållanden och hälso- och sjukvårdsavvikelser i varje verksamhet. Händelserna analyseras och förslag till åtgärder tas fram. Information och eventuella förslag eller beslut samt handlingsplan från kvalitetsrådet förs vidare till all personal i samband med verksamheternas arbetsplatsträffar. Under dessa arbetar personalgruppen tillsammans med samordnare vidare med analys och åtgärder av det som rör den egna verksamheten. Beroende på tidpunkt för det som inkommit kan det förstås även hända att det är först i verksamhetens arbetsplatsträff som den första analysen sker. I dessa fall tar samordnaren med även denna information till kvalitetsrådet. Ett exempel på hur information från kvalitetsrådet bidragit till utveckling av verksamheten är då vi gjort en Lex Sarah-anmälan gällande en av gruppbostäderna. Utredningen visade bland annat på bristfälliga och olyckligt formulerade rutiner och pedagogiskt förhållningssätt. Detta föranledde en översyn av hur denna typ av dokumentation såg ut i andra delar av verksamheten och bidrog till en förbättring av densamma. Under senare delen av 2015 tog vi fram ett system för att lättare kunna överblicka detta och där vi kan följa statistiken på ett enkelt sätt, detta som ett komplement till protokollet från kvalitetsrådet. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

228 16 Förbättringsområden 16.1 Myndighet- och beställaravdelningen Barn- och ungdomsenhet Säkerställa att tillbudsrapportering görs och följs upp. Säkerställa att säkerhetsrutiner följs. Utveckla målformuleringar i vårdplaner och uppdrag Vuxenenhet Analys av öppna jämförelser Egenkontroll av akter, journaler Personalen ska vara delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet Fortsatt samverkan med Hänevimottagningen Utveckla arbetet inom relationsvåld Införa Bostad först tillsammans med samarbetspartners Implementera Rätt från början rätt av mig Arbeta med värdighetsgarantierna Biståndsenhet/Äldre och funktionsnedsatta Egenkontroll i form av aktgranskning är genomförd på enheten under höst Av resultatet kommer en handlingsplan upprättas med fokus på de områden som kräver förbättringsåtgärder Handlingsplan ska upprättas med mål om att beslut ska följas upp inom avsedd tid Att värdighetsgarantierna ska nå ut till brukare under 2016, olika metoder ses över. Fortsatt rekrytering till enheten samt införa lokalt anpassad introduktionschecklista för nyanställda och konsulter med tydlig ansvarsfördelning mellan enhetschef, samordnare och mentor. Öka medarbetares upplevelse av delaktighet och målmedvetenhet med enhetliga rutiner som är kända för alla och som finns i rutinmanualen på enheten. Att arbeta med resultatet från IVO:s tillsyn av kommunernas myndighetsutövning 2015, inom LSS samt hemtjänst Säkerställa att dokumentationen alltid är korrekt i verksamhetssystemet. Arbeta med resultat från öppna jämförelser. Säkerställa att samtliga medarbetare känner till rutin och blankett för klagomål och synpunkter, Lex Sarah samt avvikelser och förbättringsförslag. Alla medarbetare ska ha god kunskap och kännedom om hur man rapporterar arbetsskador och tillbud. Att tydligare dokumentera analyser och förbättrande åtgärder som kvalitetsråd och APT har kommit fram till för att därmed tydliggöra enhetens systematiska förbättringsarbete Kvalitet- och verksamhetsstöd Dessa utvecklingsområden för 2016 har vi identifierat. Översyn av schabloner för beräkning av hemtjänst Integrationsarbete Projektledning Medborgardialog Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

229 Utveckling inom E-hälsa Digitalisering PUL Utföraravdelningen AME - Arbete/Sysselsättning/Daglig verksamhet Förbättrad dokumentation i Procapita. Alkohollås i samtliga fordon. Förändrad Organisationsplan utifrån verkligheten Uppdatera ekonomiskt uppföljningsverktyg. Samverkan mellan olika DV enheter och utvecklandet av Vi-känslan Se över hur vi använder befintlig kompetens, för att få bäst tänkbara kvalitet i vårt utbud. Användandet av Procapita som ett aktivt arbetsverktyg. Dokumentation Hur/vad? Utveckla arbetet med Värdegrunden för ett självklart inslag i vardagen Stöd- och behandlingsenhet samt LANE BBIC är under revidering, när det är klart ska hela enheten utbildas i BBIC Genomförande planer ska finnas i alla ärenden och för samtliga barn och ungdomar, dessa skrivs av personalen på Solängen, Härnevimottagningen och LANE Kvalitetsrådets innehåll och funktion har förbättrats Jobbat med värdighetsgarantierna i syfte att få medarbetarna mer delaktiga Kommunal Hemtjänst i egen regi samt servicehus i Kungsängen och Bro Enheten behöver utveckla och förbättra skriftliga arbetsrutiner och arbetssätt och göra dessa kända för berörda medarbetare i samband med enhetens uppföljning genom månatliga APT. I och med detta säkerställs att medarbetarna arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet Enheten behöver utveckla och förbättra arbetet med kontaktmanaskap och kontinuitet Enheten ska arbeta med bemötandefrågor utifrån värdighetsgarantier Norr- och Allégården/Solrosens dagverksamhet Vidareutveckla de utvecklade värdighetsgarantierna Öppna våra enheter med flera studiebesök och bjuda in allmänheten Vidareutveckla oss mer inom demensområdet Våga prova nya arbetssätt. Bryta gamla kulturer. Schema tekniskt Kungsgårdens äldreboende samt kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet Att alla ska kunna identifiera risker i verksamheten och påtala det. Skriva riskanalyser. Även skriva riskanalyser vid stora förändringar i verksamheterna. Utbildningen dokumentation i Procapita ska vara klart under februari-mars. Analysera och arbeta med de förbättringsförslag som framkommer från MAS kvalitetsgranskningsrapport Socialpsykiatri Boendestöd, träfflokal och lunchservering, förebyggande enhet äldre Dokumentation av samtliga brukare skall övergå att föras digitalt i Procapita VoO Fortbilda personalen i att använda den nya genomförandeplanen i Procapita utifrån Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

230 beställningstextens mål. Försöka rekrytera manliga boendestödjare, dels för att tillgodose brukares önskemål, öka jämställdheten samt för att freda kvinnlig personal från sexuella trakasserier av vissa brukare som har svårt att respektera fysiska gränser gentemot kvinnlig personal. Bli bättre på att fånga upp synpunkter och klagomål från brukare Bli bättre på att använda systemet för avvikelse och förbättringsförslag Få igång ett samarbete kring brukare med samsjuklighet mellan Socialpsykiatrin och Enheten för Stöd och behandling som arbetar kring missbruk. Samverka med Biståndsenheten för att utveckla rutinen för uppstart kring nya brukare, särskilt brukare med samsjuklighet Kompetensutveckla boendestödjarna i missbruk Utveckla rutinen för riskbedömningar för personalen, kompetensutveckla kring säkerhetstänk och rutiner Återuppta arbetet kring implementering av de nya värdighetsgarantierna Återuppta medverkan på samverkan med Prima psykiatri och Biståndsenheten Köpa in arbetskläder för boendestödjarna Utveckla träfflokalens verksamhet utifrån brukares önskemål och behov. Det har skapats en projektgrupp med personal och brukare för att vara drivande i arbetet. Samarbeta med Arbetsmarknadsenheten, nyttja Garagets tjänster, bilar + chaufförer för att kunna genomföra utflykter i träfflokalens regi. Åtgärdsplan utifrån medarbetarundersökningen Upplands-Bro kommun från Zondera kring personalens psykosociala arbetsmiljö Gruppbostäder, Personlig assistans/kontaktpersoner, Kommunal avlösar- och ledsagarservice i egen regi Implementera kunskapen om de skriftliga rutinerna för livsmedelshantering hos all personal inom boendeverksamheten. Kvalitetssäkra vår efterlevnad av processen för klagomål och synpunkter. Analysera resultatet av den senaste brukarundersökningen och anpassa/utveckla verksamheten utifrån det som framkommit. Genomföra undersökningar inom personlig assistans/övriga. Genomföra undersökningar kring organisatorisk och social arbetsmiljö. Öka svarsfrekvensen på kommande medarbetarundersökningar samt fördela och rikta svaren mot respektive verksamhet/verksamhetsområde för att kunna göra en bättre analys av resultatet. Målet är också ytterligare höja vårt index inom alla områden. Den kompetenskartläggning som påbörjades under 2015 ska utvecklas och förvaltas. Vi står även inför kommande förändringar av yrkestitlar inom boendeverksamheten, där många kommuner i landet redan gått ifrån den traditionella titeln vårdare till de nya gemensamma titlarna stödassistent respektive stödpedagog. Från enheten har en samordnare samt enhetschef utsetts till yrkeskravsombud och kommer under början av året att sätta igång processen för att ta reda på vad som krävs för att framöver eventuellt kunna genomföra omvandling av titlarna. En förändring av samordnartiteln finns också med i planen för 2016, den nya titeln kommer att bli enhetsledare. Vi kommer att fortsätta att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet, ett led i detta är att alla samordnare nu genomgår en tredagars arbetsmiljöutbildning. Vi behöver bland annat utveckla vårt arbete med riskbedömningar och förebyggande arbete vid hot/våld. Socialnämnden, Kvalitetsberättelse (58)

231 Ärende 11

232 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialkontoret Lena Bergström Utredare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd [email protected] Datum Vår beteckning SN 16/0060 E-hälsostrategi Förslag till beslut Socialnämnden godkänner socialkontorets e-hälsostrategi. Sammanfattning E-hälsostrategin är ett dokument som reglerar hur Socialkontoret framledes ska arbeta med e-hälsa. Det är viktigt att arbetet med e-hälsa sker ur ett kommunövergripande perspektiv. Verksamhet måste samarbeta med IT-staben och personal som arbetar med säkerhetsfrågor för att arbetet ska kunna fungera då ingen av verksamheterna kan arbeta med e-hälsa på egen hand. E-hälsostrategin är en grund för arbetet. Av strategin framgår dels hur vi ska arbeta på övergripande nivå och dels vilka insatser inom e-hälsoområdet Socialkontoret ska arbeta med under 2016 och E-hälsa är ett område under stor förändring och det sker en snabb utveckling inom området. Det innebär att det kan bli förändringar på de insatser som har tagits upp i detta ärende. Varje år kommer det att ske en redovisning till socialnämnden med de insatser som har genomförts under året samt en plan för nästkommande år. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Barnperspektiv Detta ärende berör inte barnperspektivet. UBK1005, v2.0, Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se

233 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) SN 16/0060 Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Beslut sänds till Diariet

234 E-hälsostrategi Dnr SN 16/

235 E-hälsostrategi Inledning Innehåll 1 Inledning E-hälsostrategi Organisation Analys av nuläget inom området e-hälsa Mål och aktiviteter

236 E-hälsostrategi Inledning 1 Inledning Sveriges kommuner har i uppdrag att arbeta med e-hälsa. E-hälsa är ett samlingsnamn för att arbeta med teknik i vården. EU-kommissionens definition av e-hälsa är från och 2012 och lyder: informationsteknik som används i vården till förebyggande åtgärder, diagnos, behandling samt för stöd och utveckling av livsstil och ökad hälsa. Vidare omfattar ehälsa även kommunikation mellan vårdtagare och vårdpersonal, mellan vårdpersonal och mellan vårdgivare. I det praktiska arbetet innebär e-hälsa teknik för de äldre i hemmet, digitala trygghetslarm, nattillsyn med kamera, sensormattor mm Det är också att använda teknik vid ansökningar till kommunen exempelvis att ansökan sker digitalt. Det kan också vara att medarbetare använder teknik exempelvis videoteknik vid möte med klienter eller teknik för att kunna skriva i journaler vid hembesök med hjälp av telefon eller läsplatta. Syftet med att använda teknik är att utnyttja de möjligheter som finns för att underlätta både för den sökande och för den anställde. Det kommer alltid finnas kommuninnevånare som inte har möjlighet att använda teknik. Vi måste se till att ge förutsättningar för de som har svårt med teknik. Det kan vara genom att det finns datorer och personal som kan vägleda den enskilde i en lärande situation. 3

237 E-hälsostrategi E-hälsostrategi 2 E-hälsostrategi E-hälsa är ett nytt område som kräver nytänkande. Det är viktigt att vid varje ny del i e-hälsoinförandet utreda saker som är självklara i det pågående arbetet. Innan ett nytt projekt med e-hälsa påbörjas ska de juridiska förhållandena utredas. Det kan vara så att ett nytt tekniskt hjälpmedel inte klarar de juridiska krav som finns i socialtjänsten. Informationssäkerhet är ett annat område där en genomgång för varje projekt måste ske. Det ska göras en informationsklassificering med en risk och sårbarhetsanalys, det ska tas fram ett regelverk och rutiner för åtkomstkontroll, det ska tas fram ett regelverk och rutiner för logghantering och spårbarhet, verksamheterna ska anpassa sina rutiner för de nya tjänsterna. Det finns ett behov av ökad kunskap om de lagar och föreskrifter som gäller för informationssäkerhet och informationshantering. Ledning och verksamhet behöver känna till och förstå vilka risker som användning av modern teknik kan innebära och vilket ansvar man har. Implementering av en e-hälsostrategi bör betraktas som verksamhetsutveckling vilket medför ett omfattande förändringsarbete. Detta ställer krav på förändringsledning och verksamhetens förmåga att bemöta förändringar. Arbetet med e-hälsa ska hanteras i den ordinarie budgetprocessen. En affärsmodell för e-hälsa ska tas fram eller finnas i den befintliga affärsmodellen. Det ska reglera vilket ansvar de privata aktörerna har i förhållande till det ansvar kommunen har. Det ska finnas en övergripande förvaltningsplanering av kommunens hela e- hälsoområde med tydligt definierade roller, ansvar och leverantörsstyrning. E-hälsostrategin ska revideras årligen. Det ska också skrivas en rapport om vad som har uppnåtts under det gångna året. 4

238 E-hälsostrategi Organisation 3 Organisation På en strategisk nivå ska det finnas beslutsfattare. E-hälsa rör olika kontor och funktioner i kommunen. För att kunna arbeta med e-hälsa på ett bra sätt måste beslutsfattare från socialkontoret och kommunledningskontoret finnas med i en beslutsgrupp. För vår kommun ska socialchef, IT-chef och säkerhetsansvarig finnas i denna beslutsgrupp. Denna grupp fattar beslut utifrån underlag från den beredande grupp som här kallas gruppen för e-hälsa. Namngivna personer som ska vara med i beslutsgruppen: Eva Folke, Karl Öhlander, Johan Hedberg, Jesper Kyrk, Mats Kjellberg och Lena Bergström. Gruppen för e-hälsa ansvarar för att planera och genomföra e-hälsostrategin på övergripande nivå. Gruppen har också ansvar för att följa upp resultaten av e- hälsa. Gruppen leds av e-hälsosamordnaren och bemannas av företrädare från äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgen, IT, säkerhet och kommunikation. Namngivna personer som ska vara med i gruppen för e-hälsa: Ulf Rask, Urban Karlsson, Ulf Sörman, Anne Egnell, Isabel von Wachenfeldt, Gerda Nömme, Elisabeth Hedrenius och Lena Bergström. Det kommer att finnas projektgrupper som arbetar med olika uppdrag för införande av e-hälsa. Dessa projektgrupper får sina uppdrag från gruppen för e- hälsa och återrapporterar till samma grupp. Inom ett specifikt projekt kan det vara viktigt att skapa en referensgrupp med kunskap inom det aktuella området. Gruppen för e-hälsa kommer att göra en kommunikationsplan för intern och extern kommunikation. 5

239 E-hälsostrategi Analys av nuläget inom området e-hälsa 4 Analys av nuläget inom området e-hälsa Upplands Bro kommun har påbörjat arbetet inom e-hälsoområdet. De områden som vi har arbetat inom är teknik i hemmet och inom hälso- och sjukvården. Inom området för teknik i hemmet har vi digitala trygghetslarm och nyckelfri hemtjänst. Vi har också videoteknik vid vårdplanering. Inom hälso- och sjukvården har vi kvalitetsregister och vi är konsumenter inom NPÖ (Nationell Patient Översikt). Inom hemtjänsten sker dokumentationen mobilt med hjälp av Mobipen. Vi är med i ett projekt för införande av mobildokumentation i äldrevården. Personlig assistans har tidrapportering digitalt. 6

240 E-hälsostrategi Mål och aktiviteter 5 Mål och aktiviteter Mål Kommunen ska använda teknik för att ge en högre livskvalitet för de sökande och att underlätta för medarbetarna. Alla nya produkter eller system ska ha genomgått en juridisk kontroll och en kontroll utifrån informationssäkerhet. Aktiviteter 2016 Videotekniken ska bli mer känd inom socialkontoret så att fler kan använda den. Digitala blanketter för ansökan till beställar- och myndighetsavdelningen. Lägga in på hemsidan de indikatorer som finns för de olika hemtjänstföretagen och för särskilt boende. Digitalisering av färdtjänstansökan till Stockholm läns landsting. Genomgång av processen för hantering av matlådor inom hemtjänsten. Test av alkohol i utandningsluften på distans. Digital medicinsignering. Att införa passiva GPS-larm. Anslutning av internet till våra SÄBO. Införa nattillsyn via kamera. Ta reda på hur vi kan använda blöjsensorer. Digitalansökan av färdtjänst Se över vilken digital teknik som kan användas på särskilt boende. Utredning om hur akt hantering kan digitaliseras. Utreda om vi ska ha tillsyn dagtid inom hemtjänsten. Utreda om något studieförbund kan ha kurser för äldre i att använda surfplatta. Utreda om vi kan skicka automatiska påminnelser via SMS. Utreda om vi kan använda Mina sidor för försörjningsstöd. Utreda digital ansökan för försörjningsstöd. Utreda om det går att använda digital tidsbokning för klienter hos myndighetsavdelningen. Tvåfaktorsinloggning. 7

241 Ärende 12

242 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialkontoret Stina Forsberg Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning SN 16/0049 Ansökan om föreningsbidrag från Kalevas seniorer 2016 Förslag till beslut Socialnämnden beviljar Kalevas seniorer kronor i föreningsbidrag för år Sammanfattning Kalevas Seniorer ansöker om föreningsbidrag på kronor. Upplands-Bro är enligt lagstiftning finskt förvaltningsområde och verksamheten är ett viktigt komplement till kommunens äldreomsorg samt har stor betydelse för äldre med finskt ursprung. Föreningsbidrag möjliggör att verksamheten kan fortgå och utvecklas. Socialkontoret föreslår att Kalevas Seniorer beviljas kr i föreningsbidrag år Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 1 mars Bilaga- Ansökan om föreningsbidrag från Kalevas Seniorer 2016 Ärendet Kalevas Seniorer är sedan mars 2003 en självständig förening. Föreningen har lokaler på Finnstastigen 72 A, Bro. Kalevas Seniorer har 115 medlemmar. Föreningen är ansluten till Svenskfinska Riksförbundet och är en av tjugotvå föreningar som ingår i Stockholms distrikt för finska föreningar. Under 2015 hade föreningen 2571 deltagare på aktiviteterna på Finnstastigen 72, Bro samt 500 besök och aktiviteter förlagda till andra föreningar och lokaler. Kalevas Seniorer ingår även i Upplands-Bro kommuns pensionärsråd. Föreningens medlemstidning, Kalevan Seniorit ges ut två gånger per år. UBK1005, v2.0, Kalevas Seniorer arrangerar flera olika sociala aktiviteter till exempel studiecirklar, kafékvällar, fester, teaterbesök och resor för finskspråkiga pensionärer och andra. Lokalen används av medlemmarna kontinuerligt fyra dagar per vecka och dessutom vid olika högtidsdagar som t.ex. Finlands självständighetsdag, jul och Mors dag. Föreningen arrangerar även julmarknad och vårfest. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se

243 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) SN 16/0049 Föreningen har en väntjänst för äldre. Med väntjänst innebär att fyra medlemmar hos Kaleva är äldre finska kommuninnevånare behjälpliga. Det kan gälla att göra inköp, se efter deras lägenheter när någon är inlagd på sjukhus, hjälper vid behov till med transporter, är följeslagare till och från sjukvårdsbesök och föreningens olika aktiviteter samt kontakt med olika myndigheter, tolkar och översätter brev och andra dokument. Kalevas Seniorer ansöker om föreningsbidrag för lokalhyra kronor och för bredband, telefon kr, hyra för kopiator kronor, kopieringskostnader kronor, administration såsom brevutskick och bankostnader kr samt avgift för postbox om kronor d.v.s. total kr. Socialkontorets bedömning är att Kalevas Seniorers verksamhet utgör ett mycket viktigt komplement till kommunens äldreomsorg. Föreningens verksamhet har en stor betydelse för äldre med finskt ursprung. Föreningsbidrag som motsvarande lokalhyra, kostnad för bredband, telefoni, hyra för kopiator och administration möjliggör att verksamheten kan fortgå och utvecklas. Socialkontoret föreslår att Kalevas Seniorer beviljas kronor för 2016 i föreningsbidrag. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet och verksamhetsstöd Bilagor 1 Bilaga- Ansökan om föreningsbidrag från Kalevas Seniorer 2016 Beslut sänds till Kalevas Seniorer Kamrerassistent avdelningen kvalitet- och verksamhetsstöd Akt

244

245

246

247

248

249

250

251

252

253

254

255

256

257

258 Ansökningar om föreningsbidrag 2016 Förening/organisation Sökt 2016 BRIS barnens rätt i samhället Kalevan Seniorit Kalevas Seniorer ANNA Kvinnojouren Norrorts Brottsofferjour Röda Korset Bro härads krets Anhörigförening Upplands-Bro Stockholms Brukarförening Förslag till beslut 2016 Sökt 2015 Förslag till beslut 2015 Beslut 2014 Beslut SUMMA

259 Ärende 13

260 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Stina Forsberg Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning SN 16/0042 Ansökan om föreningsbidrag från Kvinnojouren Anna i Upplands-Bro kommun 2016 Förslag till beslut Socialnämnden beviljar Kvinnojouren Anna föreningsbidrag med kronor för Sammanfattning Kvinnojouren Anna ansöker om föreningsbidrag med kronor. Bidraget avser bland annat kostnader för hyra av kontor, telefon, bredband, handledning personal och redovisningstjänster. Föreningens målsättning är att verka för kvinnors och barns rätt att leva utan våld, förtryck och förnedring, samt att arbeta för ett jämlikt samhälle. Föreningen erbjuder skyddat boende och samtalskontakt för kvinnor utsatta för misshandel och hot. Dessutom bedriver föreningen utbildning, information och opinionsbildning. Kvinnojouren kompletterar socialtjänstens verksamhet men då socialnämndens budgeterade medel är begränsade föreslår socialkontoret att föreningen ska erhålla bidrag med kronor. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 1 mars 2016 Bilaga- Ansökan om föreningsbidrag från Kvinnojouren Anna i Upplands- Bro 2016 UBK1005, v2.0, Ärendet Kvinnojouren Anna bildades år 2002 och jourverksamheten startade Föreningen hade vid årsskiftet 64 medlemmar. Kvinnojouren erbjuder skyddat boende och samtalskontakt för kvinnor utsatta för misshandel och hot främst i Upplands-Bro men vid behov även från andra kommuner. Dessutom bedriver föreningen utbildning, information och opinionsbildning. Jouren har från och med februari 2014 två heltidsanställda med relevant högskoleutbildning. Kvinnojouren har två lägenheter för skyddat boende med vardera 4 rum och kök. Fem kvinnor samt 6-7 barn kan samtidigt erbjudas boende. Jouren har en lägenhet på 1 rum och kök som används som kontor. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se

261 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) Dnr: SN 16/0042 Kvinnojourens fokus under 2016 kommer att ligga på; att stärka kompetensen hos föreningens aktiva jourkvinnor genom bland annat föreläsningar, studiebesök och workshops. En av jourens anställda kommer även att arbeta med att knyta nätverk med samarbetspartners inom Upplands-Bro kommun samt att upplysa om kvinnojourens verksamhet. Kvinnojouren Anna samarbetar bl.a. med socialkontoret i Upplands-Bro, socialjouren, kvinnojourer i länet, andra ideella föreningar i kommunen samt polismyndigheten. Under 2016 kommer föreningen arbeta vidare med frågor som rör hot- och riskbedömning gällande personer som är utsatta för våld av nära anhörig. Vidare kommer föreningen att arbeta med boendesäkerhet i jourens lägenheter samt med säkerhet för anställda och ideella jourkvinnor. Under 2015 var kvinnojourens jourtelefon tillgänglig för stödsökande timmar. Verksamheten har under 2015 tagit emot 14 kvinnor fördelat på 629 boendedygn och 13 barn fördelat på 674 dygn. Ideella jourkvinnor har under 2015 arbetat 2005 timmar inom jourens verksamhet. Kvinnojouren har under 10 tillfällen under året träffat föreningar, kommunens tjänstemän och politiker för att informera om våld i nära relationer. Jouren har även samverkat med Upplands-Bros socialkontor, Socialjouren Norrort, Polismyndigheten, BOSAM, nätverket Sköra mammor och Familjevåldsteamet i Norrort. Kvinnojouren Anna ansöker om föreningsbidrag med kronor för att kunna upprätthålla och utveckla kvinnojourens verksamhet. Bidraget ska gå till bland annat kostnader för hyra av kontor, telefon, bredband, handledning personal och redovisningstjänster. Kvinnojouren kompletterar socialtjänstens verksamhet men då socialnämndens budgeterade medel är begränsade föreslår Socialkontoret att föreningen ska erhålla bidrag med kronor. Barnperspektiv Föreningens målsättning är att verka för kvinnors och barns rätt att leva utan våld, förtryck och förnedring, samt att arbeta för ett jämlikt samhälle. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet- och verksamhetsstöd

262 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) Dnr: SN 16/0042 Bilagor 1 Bilaga- Ansökan om föreningsbidrag från Kvinnojouren Anna i Upplands- Bro 2016 Beslut sänds till Kvinnojouren Anna i Upplands-Bro Kamrerassistent avdelningen kvalitet och verksamhetsstöd Akt

263

264

265

266

267

268

269 Ärende 14

270 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialkontoret Stina Forsberg Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning SN 16/0043 Ansökan om föreningsbidrag från Upplands-Bro Anhörigförening 2016 Förslag till beslut Socialnämnden beviljar Upplands-Bro Anhörigförening föreningsbidrag med kronor för år Sammanfattning Upplands-Bro Anhörigförening ansöker om föreningsbidrag på kronor för verksamhetsåret Föreningen ska verka för goda kontakter med politiker och tjänstemän samt gott samarbete med personal inom sjukvård och omsorg. Socialkontoret föreslår att Upplands-Bro Anhörigförening beviljas kronor i föreningsbidrag år Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 1 mars 2016 Bilaga- Ansökan om föreningsbidrag från Upplands-Bro Anhörigförening 2016 Ärendet Upplands-Bro Anhörigförening är idag en väletablerad förening som bildades år Upplands-Bro Anhörigförenings målsättning är att främja och tillvarata medlemmarnas intressen avseende deras specifika situation som anhörigvårdare i hemmet eller som närstående till personer boende på institution. Föreningen har också som mål att vara ett redskap att bryta isolering och ensamhet, vilket är en verklighet för många av medlemmarna. Anhörigföreningen gör en fortsatt satsning 2016 för att nå ut till anhöriga, med en specifik satsning på de med annan etnisk och kulturell bakgrund. Föreningen ingår i det regionala nätverk av Anhörigföreningar som finns i länet och är dessutom anslutna till AHR, Anhörigas Riksförbund i Sverige. UBK1005, v2.0, Upplands-Bro Anhörigföreningen har under året haft flertalet aktiviteter. Kungskalaset har blivit en stående aktivitet för föreningen och i oktober under nationella anhörigveckan fokuserade föreningen på olika grupper av anhöriga. När Upplands-Bro kommun den 21 september uppmärksammade nationella Alzheimerdagen, fanns Anhörigföreningen med som utställare och delade ut Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se

271 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) Dnr: informationsmaterial. Från och med 2015 har föreningen fått en ordinarie plats i kommunens Tillgänglighetsråd. Upplands-Bro Anhörigförening ansöker om föreningsbidrag på kronor för verksamhetsåret Föreningsbidrag ska bland annat gå till kostander för lokalhyror, evenemang, föreläsare och administration. Barnperspektiv Föreningens verksamhet riktar sig även till anhöriga med barn och ungdom med funktionsnedsättning. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet- och verksamhetsstöd Bilagor 1 Bilaga- Ansökan om föreningsbidrag från Upplands-Bro Anhörigförening 2016 Beslut sänds till Upplands-Bro Anhörigförening Kamrerassistent avdelningen kvalitet- och verksamhetsstöd Akt

272

273

274

275

276

277

278

279

280

281

282

283

284

285

286 Ärende 15

287 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Jesper Kyrk Avdelningschef Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning SN 16/0066 Uppdrag om detaljplaneändringar Förslag till beslut Socialnämnden föreslår Kommunstyrelsen att besluta om 1. Detaljplanändring för Lillsjö badväg i Kungsängen som tillåter nybyggnation av ett särskilt boende för äldre och förskola. Sammanfattning Utifrån befolkningsutvecklingen i Upplands-Bro med en ökad andel äldre kommuninvånare finns ett behov av ytterligare ett särskilt boende för äldre. För att få ekonomisk bärighet i verksamheten för boendet inrymma minst 60 boendeplatser. Marken vid Lillsjö badväg möjliggör också att en förskola kan byggas i närheten av det särskilda boendet vilket Socialkontoret är positiv till. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad den 14 mars2016. Fastighetskarta med placering av tilltänkt detaljplan Ärendet Befolkningsutvecklingen Andelen äldre kommuninvånare ökar i Upplands-Bro. Sedan 2013 har andelen kommuninvånare över 65 år ökat med totalt 264 personer. Gruppen i åldrarna år ökade under perioden med 19 personer. Ökningen kommer att fortsätta också kommande år. I Äldreplanen som togs fram 2014 framgår ett beräknat behov av ytterligare 32 platser på Särskilt boende år Denna siffra är dock baserad på daterade befolkningssiffror. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se

288 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) SN Ref Differens år Män Kvinnor Totalt år Män Kvinnor Totalt år Män Kvinnor Totalt år Män Kvinnor Totalt Totalt

289 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) SN Ref. Nytt äldreboende Socialnämnden beslutade den 28 augusti 2014 att ge Socialkontoret i uppdrag att tillsammans med Upplands-Brohus förprojektera för ett särskilt boende för äldre. I kommunen finns i dag fyra boenden med heldygnsomsorg. Norrgården med 42 platser, Allégården med16 platser, Kungsgården med 32 platser samt Hagtorp med 36 platser, var av 8 platser är korttidsplatser. Det finns totalt 118 permanentplatser och 9 korttidsplatser i kommunen idag. För att få ekonomisk bärighet i ett nytt äldreboende bör boendet inrymma minst 60 boendeplatser. Socialkontoret bedömer att dessa platser till del kan beläggas med kommande volymökningar. I samband med att det nya boendet blir klart föreslår Socialkontoret att Allégården med 16 platser avvecklas. Detta innebär att ytterligare 16 platser på det nya boendet beläggs. Eventuella övriga lediga platser på det nya boendet kan antingen beläggas av externa köp från andra kommuner alternativt att boendet initialt inte tas i full drift. Övrig verksamhet Marken vid Lillsjö badväg möjliggör att andra verksamheter, som till exempel en Förskola kan byggas i närheten till det särskilda boendet vilket Socialkontoret är positiva till. Barnperspektiv Socialkontoret konstaterar att det ovan angivna beslutförslaget inte står i strid med barnets bästa. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet- och verksamhetstöd Beslut sänds till Kommunstyrelsen Akt

290

291 Ärende 16

292 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialkontoret Jesper Kyrk Avdelningschef Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning SN 16/0069 Behovsanalys inför upprättande av särskilt boende Förslag till beslut Socialnämnden godkänner socialkontorets behovsanalys inför upprättande av särskilt boende. Sammanfattning Utifrån befolkningsutvecklingen i Upplands-Bro med en ökad andel äldre kommuninvånare finns ett behov av ytterligare ett särskilt boende för äldre. För att få ekonomisk bärighet i verksamheten bör boendet inrymma minst 60 boendeplatser. Framtagen behovsanalys belyser viktiga aspekter vad gäller lokalutformning på det nya boendet. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad den 14 mars2016. Ärendet Befolkningsutvecklingen Andelen äldre kommuninvånare ökar i Upplands-Bro. Sedan 2013 har andelen kommuninvånare över 65 år ökat med totalt 264 personer. Gruppen i åldrarna år ökade under perioden med 19 personer. Ökningen kommer att fortsätta också kommande år. I Äldreplanen som togs fram 2014 framgår ett beräknat behov av ytterligare 32 platser på Särskilt boende år Denna siffra är dock baserad på daterade befolkningssiffror. Nytt äldreboende Socialnämnden beslutade den 28 augusti 2014 att ge socialkontoret i uppdrag att tillsammans med Upplands-Brohus förprojektera för ett särskilt boende för äldre. I kommunen finns i dag fyra boenden med heldygnsomsorg. Norrgården med 42 platser, Allégården med16 platser, Kungsgården med 32 platser samt Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se

293 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) SN Ref. Hagtorp med 36 platser, var av 8 platser är korttidsplatser. Det finns totalt 118 permanentplatser och 9 korttidsplatser i kommunen idag. För att få ekonomisk bärighet i ett nytt äldreboende bör boendet inrymma minst 60 boendeplatser. Viktiga aspekter vad gäller lokalutformning på det nya boendet Tekniska krav som ställs på en lägenhet, våtutrymmen, gemensamhetsutrymmen samt tekniska krav kopplat till medicinteknisk utrustning måste beaktas. Boendet måste vara anpassat för takliftar samt kunna möta ett kommande ökat behov av medicinteknisk utrustning. Utformningen av gemensamhetsutrymmen tillexempel ytor för social samvaro, matsal behöver planeras noggrant. Så även placeringen av boendets olika avdelningar för att optimera verksamhetsnyttan för de boende. Korridorer och ytor utan särskilt användningsområden ska undvikas i så hög utsträckning som möjligt. Barnperspektiv Socialkontoret konstaterar att det ovan angivna beslutförslaget inte står i strid med barnets bästa. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet- och verksamhetstöd Beslut sänds till Upplands Bro-hus Akt

294 Behovsanalys-särskilt boende Dnr SN 16/0069

295 Behovsanalys-särskilt boende Inledning Innehåll 1 Inledning Behovsanalys Lägenheter Kök/matsal Tvättstuga/förråd Personalutrymmen Läkemedelsförvaring och hjälpmedel Sop- och kylrum Övriga utrymmen Övrigt...8 2

296 Behovsanalys-särskilt boende Inledning 1 Inledning Utifrån befolkningsutvecklingen i Upplands-Bro med en ökad andel äldre kommuninvånare finns ett behov av ytterligare ett Särskilt boende för äldre. För att få ekonomisk bärighet i verksamheten för boendet inrymma minst 60 boendeplatser. Socialnämnden beslutade den 28 augusti 2014 att ge socialkontoret i uppdrag att tillsammans med Upplands-Brohus förprojektera för ett särskilt boende för äldre. Socialkontoret har skrivit fram ett ärende om detaljplanändring av marken vid Lillsjö badväg till Socialnämnden den 7 april För att få ekonomisk bärighet i ett nytt äldreboende bör boendet inrymma minst 60 boendeplatser. Tekniska krav som ställs på en lägenhet, våtutrymmen, gemensamhetsutrymmen samt tekniska krav kopplat till medicinteknisk utrustning måste beaktas. Boendet måste vara anpassat för takliftar samt kunna möta ett kommande ökat behov av medicinteknisk utrustning. Utformningen av gemensamhetsutrymmen tillexempel ytor för social samvaro, matsal behöver planeras noggrant. Så även placeringen av boendets olika avdelningar för att optimera verksamhetsnyttan för de boende. Korridorer och ytor utan särskilt användningsområden ska undvikas i så hög utsträckning som möjligt 3

297 Behovsanalys-särskilt boende Behovsanalys 2 Behovsanalys 2.1 Lägenheter Det ska finnas plats för vårdsäng som kan placeras längs väggen, men också ställas så att två personal kan arbeta på varsin sida. Möjlighet så att sängbunden ska kunna se ut genom fönster, oberoende av sängens placering är viktigt. Pentrydel med eget mindre kylskåp ska finnas samt plats för mikrovågsugn, kaffebryggare och en kokplatta som kan tas bort. Lägenheten ska inrymma ett litet kapprum på vägen in till lägenheten med skåp för att hänga kläder och skåp för att lägga vikta kläder samt förvaringsutrymme för lakan/täcken/kuddar/handdukar till flera byten. Det ska också finnas skåp för att förvara julsaker, påsksaker mm. Lägenheten ska ha plats för umgänge med gäster. Även om läkemedelsvagn kommer att användas är det bra med ett lägenhetsbundet låsbart godkänt medicinskåp, för dem som hanterar sina läkemedel själva utifrån egenvård. Skenor i taket/förstärkt tak för taklift Takskenor ska finnas från säng in till toalett. Skenor att locka brukaren vidare med. Badrum Badrumet ska ha höj- och sänkbart tvättställ, spegel i höjd för rullstolsburen samt duschhörna med plats för mobil duschstol- toalettstol. Det ska finnas utrymme för två personal och en rullstolsbunden att kunna vända i rummet. Utrymmet ska klara duschbår om sådan behövs. Vidare ska det finnas plats för hygienartiklar. Utifrån hygienperspektiv och risk för smitta sak det finnas egen tvättmaskin i badrummet, hållare för handsprit, tvål, pappershanddukar, skyddsförkläden och skyddshandskar olika storlekar för att möjliggöra att arbeta utifrån basala hygienrutiner. Handdukstork ska vara standard samt Skåp för inkontinenshjälpmedel för några dagars behov. Dusch-strilar ska vara enligt legionellaprogram med stora hål i stril. 2.2 Kök/matsal Köksdelen på enheten ska vara möjlig att låsa för anhöriga och boende då de kan sprida ev. smitta om de vistas där livsmedel hanteras. Avdelningsköket ska ändå ge möjlighet för personal att ha ögonkontakt med dem som vistas i matsalsdelen, typ barkök. Köket ska inrymma ett städskåp med utrustning enbart för städ av kök. Ur hygiensynpunkt är det ett absolut krav att det finns tvättställ med tvål/handsprithållare/pappershanddukshållare i köket. Detta då personal kommer att vistas både i köket och bland brukare om vartannat. Spis, Kyl/frys samt mikrovågsugn ska finnas. Matsal/gemensamhetsutrymme 4

298 Behovsanalys-särskilt boende Behovsanalys Utrymmet ska vara överblickbart från köket, med möjlighet för brukare att kommunicera med den som arbetar i köket. Matsalen ska vara möjlig att avdela till två mindre enheter vid behov, t.ex. vid orolig miljö. Båda enheterna ska dock vara överskådligt från barköket. Hållare för hansprit i lagom höjd för brukare ska finnas placerad så att den passeras vid ingången till matsalen. 2.3 Tvättstuga/förråd Tvättstuga ska inrymma tvättmaskin för personalens arbetskläder samt större tvättmaskiner för brukarnas täcken och kuddar (vilket den lilla maskinen i egna lägenheten inte gör). Övriga vitvaror som ska inrymmas är torkskåp och torktumlare. Tvättställ med tvål-/handsprithålllare och papperhanddukar ska finnas. Tvättstugan ska inrymma bänk för att vika tvätt, sortera, stryka osv. Förrådet ska klara förvaring av inkontinensmaterial för 3 månader till 60 brukare. 2.4 Personalutrymmen Personals omklädningsrum Omklädningsrum ska innehålla dusch, tvättställ, toalett samt låsbara omklädningsskåp för skor, ytterkläder. Dessa ska eventuellt hållas åtskilda från rena personakläder. Expedition för sjusköterskor (SSK), arbetsterapeut (AT), sjukgymnast(sjg) och läkare på bottenvåningen Expeditionern ska inrymma en skrivplats för 1 SSK per 30 brukare (60 brukare = 2 ssk-skrivplatser), som ska kunna nyttjas samtidigt som AT, SJG och läkare. Särskild fast uppkoppling ska finnas samt datauppkoppling för samtliga samt egen skrivare med scanning. Tvättställ med handsprithållare/tvål samt pappershanddukar ska finnas. Verksamhetschefsexpedition Verksamhetschefens expedition bör ligga på bottenvåningen så att anhöriga och besökare som vill tala med densamma lätt hittar till denne. Expedition för samordnare eller biträdandeverksamhetschef/bemanningsansvarig Expedition ska finnas i anslutning till verksamhetschefens expedition. Omsorgspersonals expedition Det ska finnas en expedition för omsorgspersonal på varje enhet så personal kan dokumentera och söka information på plats i verksamheten. Möjlighet till en Utbildningsdataplats där personal kan arbeta med alla utbildningar som nu finns via internet inom vård och omsorg bör finnas. 5

299 Behovsanalys-särskilt boende Behovsanalys Personals lunchrum/vilorum (enligt Arbetsmiljölagen) Lunchutrymme med vilomöjlighet ska finnas. Lunchrummet ska inrymma kylskåp/frys, mikrovågsugn, diskbänk/diskmaskin lämpligt antal bord och stolar osv. Möjlighet till vila i avskilt hörn för den som behöver. Se även Samlingslokal/utbildningslokal. 2.5 Läkemedelsförvaring och hjälpmedel Lokal för inköpta hjälpmedel Vissa hjälpmedel kan behövas finnas inköpta på boendet. Lokal för förvaring behövs när läkemedel inte används. Läkemedelsrum och förbandsmaterialrum Detta ska finnas i direkt anslutning till sjuksköterskeexpeditionen. Rummet ska inrymma bänkskiva, över/underskåp för förbandsmaterial, Hyllor för 2- litersbackar till varje enskildes läkemedel (om 60 boende behövs plats för 70 lådor då en del behöver dubbla). Vidare ska rummet inrymma akut- och buffertmedicinskåp, Rostfri diskbänk för att iordningställa infusion, förbereda blodtransfusioner mm, bänk för dator, plats för APO-dosleverans av 60 brukares APO- rullar, medicinkyl av golvmodell för att härbärgera läkemedel som kräver kylförvaring, möjlighet att förvara samtliga boendes influensa och pneumokockvaccin när detta levereras för samtliga under hösten. Utrymme för att ställa in leveransen med APO-dospåsar och hela förpackningar = 2-3 stora kartonger ska finnas samt möjlighet att kunna packa ur och sortera dessa ska finnas. Det ska också finnas plats för att dra in läkemedelsvagn och fylla densamma för 14 dagar med läkemedel. Möjlighet att arbeta i en tyst och ostörd miljö med god ventilation ska finnas. Läkemedel får ej förvaras varmare än 25 grader C. Rummet ska inte ha fönster utåt, för att minska risk för inbrott. 2.6 Sop- och kylrum Soprum Ska möjliggöra för reningshållningen att nå fram och vända med bil. Rummet ska ha golvbrunn/vattenanslutning för att kunna spola av golvet. Rummet ska ha separat ingång. Kylrum Kylrum för mottagning av livsmedel behöver finnas. Utformningen av kylrummet är beroende på beslut om hur framtidens mat ska tillagas (med krav på näringsberäkning, olika typer av koster osv). Eventuellt ska det finnas uttag och utrymme för mottagning av varm mat i värmeskåp, med uppkoppling till eluttag för att behålla värme. 6

300 Behovsanalys-särskilt boende Behovsanalys 2.7 Övriga utrymmen Fördel om enheter (avdelningar) ligger mitt emot varandra utan långa avstånd. Detta är viktigt vid samutnyttjande av personal på obekväm arbetstid. Korridorer bör undvikas i så hög utsträckning som möjligt. Alla allmänna utrymmen samt lägenheter måste vara tillgängliga med rullstol Huvudentré Huvudentré ska ha plats för ambulanser, färdtjänst, flyttbilar att kunna vända. Samvarorum Utrymme ska finnas för de boende att känna gemenskap och trygghet i, med fördel i anslutning till matsal. Bör vara överblickbar för personal i barköket. Sköljrum med spoldesinfektör och diskdesinfektör Ska finnas på varje enhet, man ska inte gå genom längre korridorer för att nå denna. Rummet ska inrymma diskbänk med diskho, rostfri bänk, med ren sida respektive smutsig sida. Rummet får inte vara förlagd intill köksavdelning men med fördel nära tvättstuga. Rummet ska innehålla tvättställ med tvål- /handsprit/pappershanddukar. Hissar Hissar måste finnas för vanlig persontransport men också för att kunna transportera bårar (avlidna), sängar samt möbler vid in/utflytt av boende. Balkonger/uteplatser Enheter på bottenplan ska ha uteplatser med utgång från gemensamhetsdelen då personal kan ha god överblick även om de arbetar i köket. Enheter ovan marknivå ska ha stor balkong placerad så att personal kan ha överblick från köket. Samlingslokal/utbildningslokal För anhörigträffar, boenderådsmöten, APT, utbildningar, större födelsedagsfirande som anhöriga ansvarar för behövs en samlingslokal. Rummet ska innehålla större bildskärm och dator. Rummet ska användas arbetsplatsträffar samt för utbildning av större grupp personal. (Kan kanske användas även till rehab utrymmet nedan.) Se även Personals lunchrum/vilrum : Rehabutrymme Oberoende av vad boendet kommer att användas till (demensplaster, omvårdnadsplatser, korttidsplatser) kommer utrymme för viss träning att behövas. Till exempel för bollträning, balansträning för såväl enskild som gruppträning. Se även Samlingslokal/utbildningslokal. 7

301 Behovsanalys-särskilt boende Behovsanalys 2.8 Parkering Antalet parkeringsplatser för personal vid ett särskilt boende för äldre är beroende på hur stort boendet är samt vilka övriga allmänna kommunikationer som finns. Om goda allmänna kommunikationer finns krävs färre parkeringsplatser. På ett boende om 60 boendeplatser kan det vistas upp emot ca 40 personal den mest personalintensiva tiden på dygnet som är eftermiddagar. Till detta kommer behov av parkeringsmöjligheter för d boendes anhöriga. Det ska finnas platser som är särskilt märkta för Besökare Det ska finnas en parkeringsplats särskilt uppmärkt för Läkare samt en för annan utifrån kommande specialistfunktion (till exempel fotvårdsterapeut, tandhygienister, tandläkare, logoped, frisör) Det bör finnas två platser uppmärkta Funktionshindrade alterntivt Handikapplats 2.9 Övrigt Färgsättning och orientering för dementa är bra för alla Det är viktigt för brukare med demens att inga skarpa färger avgränsar golvytor. Detta då de upplever en konstrast som en avgrund som de måste ta sig över vilken kan risker fallskador. Däremot är kontraster bra runt t.ex. dörrar. Finns många arkitektstudier runt detta. Ledstång i korridoren Viktigt med ledstång att hålla sig i på väg mellan lägenheten och matsalen. Detta bidrar till att den enskilde känner sig trygg Gemensamt badrum Ett badrum i huset med ett massagebadkar för upplevelsen att med taklift få uppleva ett bad någon gång, med massage i form av vattenstrålar, kan övervägas. Inte i syfte att bli ren utan för att bidra till en känsla av välbefinnande. För en gammal kropp med mycket värk t ex atros eller en orolig dement kan upplevelsen av ett bad i en miljö med t.ex. levande ljus och konstgjorda palmer, vara en aktivitet som ger ett välbefinnande genom att utsöndringen av rogivande hormon stimuleras. Likväl som för en cancerpatient med smärta och obefintligt välbefinnande. 8

302 Behovsanalys-särskilt boende Behovsanalys 9

303 Ärende 17

304 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Marianne Iggmark Kvalitetsutvecklare Datum Vår beteckning SN 16/0078 Brukaren ska äga sin tid - en utredning om flexibel hemtjänst Förslag till beslut Att godkänna Socialkontorets rapport avseende flexibel hemtjänst. Sammanfattning Utifrån nämnduppdraget Brukaren ska äga sin tid, har Socialkontoret utrett frågan om att öka flexibiliteten inom äldreomsorgen med ett fokus på den enskildes behov samt en flexiblare disponering av beviljade hemtjänstinsatser. Socialnämnden har visat riktningen att fokus ska ligga på den enskildes behov, självbestämmande och den enskildes delaktighet och intigritet genom att införa lagen om valfrihet (LOV), att anta värdegrundsgarantier samt besluta om att införa ett behovsinriktat arbetssätt med modellen ÄBIC i Upplands-Bro. Denna tydlighet finns även i nämndens riktlinjer för handläggning av äldre- och handikappomsorgen enligt SoL. Socialkontoret har påbörjat en förändringsprocess som syftar till ett nytänkande i handläggningsförfarandet och en attitydförändring hos utföraren för en mer flexibel planering så att brukarens påverkan av utförandet ökar. Förändringsarbetet tar tid att genomföra då det handlar om att förändra arbetsmetoder och attityder. För att utförarna ska planera mer flexibelt med hög brukarpåverkan, behövs ytterligare utbildningsinsatser. Även introduktionen till nyanställd personal behöver förbättras, rutiner behöver utvecklas samt att dialogen mellan beställare, utförare, brukare och närstående, behöver utökas. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 9 mars 2016 Bilaga rapport Du ska äga din tid den 7 mars 2016 UBK1005, v2.0, Ärendet Frivillighet och självbestämmande ska vara vägledande inom socialtjänsten. Detta innebär att den enskilde själv bestämmer om han eller hon vill ta emot ett erbjudande om en viss social tjänst eller inte. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se

305 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) SN 16/0078 Utifrån Socialnämnds uppdrag Brukaren ska äga sin tid, har Socialkontoret utrett frågan om att öka flexibiliteten inom äldreomsorgen med fokus på den enskildes behov och av en flexiblare disponering av beviljade hemtjänstinsatser. Socialkontoret redovisar i bilagd rapport faktorer som har påverkan på den enskildes beviljade hemtjänstinsatser så som rätten till bistånd, självbestämmande och integritet, valfrihet samt kommunens värdegrund. Kontoret redogör för äldres behov i centrum (ÄBIC), vilket är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation utifrån internationell klassifikation (ICF). Socialstyrelsen har tagit fram denna modell på uppdrag ifrån regeringen. Socialnämnden beslöt att införa ÄBIC i Upplands- Bro kommun den 28 augusti Att ÄBIC är ett behovsinriktat arbetssätt innebär att arbetssättet fokuserar på vilka behov den äldre personen har innan förslag på insatser tas fram. Att ÄBIC är behovsinriktat innebär att ge den hjälp och det stöd den enskilde behöver baseras på dennes individuella behov och inte utifrån utbudet av existerande insatser. Den äldres egna upplevelse och uppfattning om svårigheterna i det vardagliga livet ska därför lyftas fram på ett tydligt sätt innan handläggaren gör sin bedömning. Biståndsenheten, Socialkontoret har med utgångspunkt från ÄBIC utvecklat en utredningsmall (BAS) som stöd för handläggarna att utreda och bedöma olika funktionstillstånd inom aktuellt behovsområde. I Socialnämndens riktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen definierar nämnden att hemtjänst är till för personer som på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning behöver hjälp i hemmet. Hemtjänst kan fås dygnet runt och är individuellt bedömd och utformad. Hemtjänst innefattar serviceinsatser och/eller insatser för personlig omvårdnad samt insatser för att stimulera social kontakt och aktivering. Slutligen så redovisar Socialkontoret hur genomförandet av hemtjänstinsatser sker samt den flexibilitet som finns inom serviceinsatser och/eller personlig omvårdnad samt insatserna för att stimulera social kontakt och aktivering. Socialkontorets slutsatser Socialtjänstlagen fastslår att Socialnämndens verksamhet ska bygga på respekt för människornas rätt till självbestämmande och integritet. Äldreomsorgen ska ge den enskilde makten över sin egen dag. Både äldre och deras närstående ska kunna påverka äldreomsorgen. Till självbestämmandet hör att få möjlighet att bestämma i frågor om den kroppsliga omsorgen, när och hur omsorgen ges och av vem som genomför insatserna. Socialnämnden har visat riktningen genom att införa lagen om valfrihet (LOV), anta värdegrundsgarantier samt besluta om att införa ett behovsinriktat

306 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) SN 16/0078 arbetssätt med modellen ÄBIC i Upplands-Bro. Fokus ska ligga på den enskildes behov, självbestämmande och den enskildes delaktighet och intigritet. Denna tydlighet finns också i nämndens riktlinjer för handläggning av äldre- och handikappomsorgen enligt socialtjänstlagen. De fakta och de förbättringar som redovistats i denna rapport, är ytterligare ett steg i att öka brukarens inflytande på insatsens genomförande och när den ska utföras. Socialkontoret har påbörjat en förändringsprocess som framförallt syftar till ett nytänkande i handläggningsförfarandet och en attitydförändring till mer flexibel planering hos utföraren. Förändringsarbete tar tid att genomföra, det handlar om att förändra arbetsmetoder och attityder. För att utförarna ska planera mer flexibelt med hög brukarpåverkan, behövs ytterligare utbildningsinsatser. Även introduktionen till nyanställd personal behöver förbättras, rutiner behöver utvecklas samt att dialogen mellan beställare, utförare, brukare och närstående, behöver utökas. Barnperspektiv Socialkontoret konstaterar att denna rapport inte står i strid med barnets bästa. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor 1 Bilaga rapport Brukaren ska äga sin tid den 7 mars 2016 Beslut sänds till Enhetschef Biståndsenheten Akt

307 Brukaren ska äga sin tid! Utredning om flexibel hemtjänst

308 Brukaren ska äga sin tid! Nämndmål Innehåll 1 Nämndmål Fakta Rätten till bistånd Självbestämmande och delaktighet Valfrihet Värdegrund Behovet styr ÄBIC äldres behov i centrum Behovsbedömning Hemtjänst Genomförandet Flexibilitet inom insatsen Slutord Vägen till att äga din tid...9 2

309 Brukaren ska äga sin tid! Nämndmål 1 Nämndmål Flexibiliteten inom äldreomsorgen ska öka med fokus på den enskildes behov samt en översyn av möjligheten av flexiblare disponering av beviljade hemtjänstinsatser inom ramen för nämnduppdraget "brukaren ska äga sin tid". 1.1 Fakta I socialtjänstlagens portalparagraf (1 kap. 1 SoL) anges de övergripande målen och grundläggande värderingarna för samhällets socialtjänst. Målen ger uttryck för principen om alla människors lika värde och lika rätt till social trygghet, vård och omsorg. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas rätt till självbestämmande och integritet. Utifrån den enskildes perspektiv innebär helhetssynen att socialtjänsten ska beakta hela människan, både de starka och de svaga sidorna och att olika behov beaktas och vägs samman. Det är den enskilde som inom ramen för socialnämndens resurser som avgör valet mellan alternativa insatser. Frivillighet och självbestämmande ska vara vägledande inom socialtjänsten. Detta innebär att den enskilde själv bestämmer om han eller hon vill ta emot ett erbjudande om en viss social tjänst eller inte Rätten till bistånd Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller på annat sätt har rätt att ansöka om bistånd enligt SoL 4 kap 1. Den enskilde har dock alltid i första hand ett eget ansvar. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv Självbestämmande och delaktighet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig och har inflytande och ges möjlighet till egna val. För att uppnå kravet ska brukaren ges möjlighet till självbestämmande och delaktighet i planeringen av insatsen och att utföraren anpassar sitt arbetssätt till detta Valfrihet Den 24 november 2011 beslutade Upplands-Bro kommun att införa lagen om valfrihetssystem (LOV)(2008:962) inom hemtjänst enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen (SoL). Det betyder att alla som har biståndsbeslut om hemtjänst numera har möjlighet att välja utförare Värdegrund Den 1 januari 2011 infördes en lagstadgad värdegrund för äldreomsorgen vilket är ett tillägg till Socialtjänstlagen för äldre som har någon form av biståndsbeslut (SoL 5 kap. 4 och 5 ). I Socialstyrelsens förskrift och allmänna råd om värdegrunden i socialtjänsten, SOSFS 2012:3 står det bland annat att personalen inom socialtjänsten ska 3

310 Brukaren ska äga sin tid! Nämndmål arbeta på ett sätt som säkerställer att hjälpen och stödet anpassas till den äldre personens behov, förutsättningar och önskemål. Socialnämnden har utvecklat lokala värdegrundsgarantier som ligger till grund för ett förhållningssätt för personalen som arbetar inom socialtjänsten. Garantierna utgör en vägledning för personalens bemötande och agerande gentemot brukarna. 4

311 Brukaren ska äga sin tid! Behovet styr 2 Behovet styr 2.1 ÄBIC äldres behov i centrum Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att stödja införandet av ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation utifrån internationell klassifikation (ICF). Ett utvecklingsarbete som lett fram till modellen kallad ÄBIC (äldres behov i centrum) påbörjades 2008 inom ramen för två olika regeringsuppdrag. Det första uppdraget handlade om öppna jämförelser för vård och omsorg av äldre personer med syftet att genom jämförelser stimulera till en bättre resursanvändning och en ökad kvalitet i vård och omsorg. Det andra uppdraget handlade om en nationell strategi för e-hälsa och dess två olika delar gällande ett nationellt fackspråk för vård och omsorg samt en nationell informationsstruktur. ÄBIC innebär ett behovsinriktat arbetssätt som sätter fokus på vilka behov den äldre personen har innan förslag på insatser tas fram. Att ÄBIC är behovsinriktat betyder att ge brukaren hjälp och stöd med utgångspunkt från personens individuella behov och inte från utbudet av existerande insatser. Den äldres egen upplevelse och uppfattning om svårigheterna i det vardagliga livet ska därför lyftas fram på ett tydligt sätt innan handläggaren gör sin bedömning. ÄBIC utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2014:5 för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Genom att använda ICF som utgår från WHO:s (Världshälsoorganisationen) definitioner av hälsa är det möjligt att beskriva individens situation såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Individens behov blir synliggjord och uppmärksammad vilket ger stöd för vilka insatser som är lämpliga och hur de ska utformas och följas upp. Från och med 2013 har Socialstyrelsen regeringens uppdrag att lämna stöd till kommunerna för implementering. Stödet har utgått i form av utbildningsinsatser till lokala processledare, samt genom stimulansmedel till kommuner som beslutat införa ÄBIC. Socialnämnden har beslöt att införa Socialstyrelsens modell Äldres behov i centrum ÄBIC i Upplands- Bro kommun. 2.2 Behovsbedömning Personer som ansöker om bistånd får hjälp och stöd utifrån sina individuella behov och inte utifrån utbudet av existerande insatser. För att beskriva individens behovsområden och mål arbetar biståndsenheten systematiskt enligt ÄBIC-modellen vid varje behovsbedömning och får i sin myndighetsutövning ett strukturerat stöd att fatta rättssäkra beslut. För handläggarnas del förändras arbetssättet i och med ett införande av ÄBIC. Istället för fokus på färdiga insatser innebar det ett ökat fokus på den enskildes behov. Ansökan konkretiseras och den enskildes faktiska behov blir noga utredd. Att ansökan konkretiseras innebär till exempel att den enskilde behöver stöd och 5

312 Brukaren ska äga sin tid! Behovet styr hjälp med att hänga tvätt, men klarar själv att sortera och sätta på tvättmaskinen. Tidigare beviljades insatsen tvätt utan att en utredning gjorts kring vad/vilka delar det individuella behovet består av. Beslut och målsättningar kan sedan följas upp för att mäta hur väl de uppfylls. Biståndsenheten har med utgångspunkt från modellen även utvecklat en utredningsmall (BAS) som stöd för handläggarna för att utreda och bedöma olika funktionstillstånd inom aktuellt behovsområde. 2.3 Hemtjänst Hemtjänst är inte definierat i socialtjänstlagen (SoL), men används i propositioner och betänkanden från riksdagens utskott när man beskriver vilka typer av insatser som ska ingå i hemtjänst. I socialnämndens riktlinjer för handläggning enligt SoL definierar nämnden att hemtjänst är till för personer som på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning behöver hjälp för att kunna bo kvar hemma. Hemtjänst kan fås dygnet runt och är individuellt bedömd och utformad. Hemtjänst innefattar serviceinsatser och/eller personlig omvårdnad samt insatser för att stimulera social kontakt och aktivering. Med omvårdnad avses bland annat de personliga insatser som behövs för att tillgodose existentiella, fysiska, psykiska eller sociala behov. Det kan handla om hjälp för att kunna äta och dricka, tillredning av måltid samt enklare matlagning, klä sig, förflytta sig, sköta personlig hygien och övriga insatser för att bryta sin isolering och för att känna sig trygg och säker i sin bostad. Med serviceuppgifter avses bl.a. praktisk hjälp med hemmets skötsel såsom städning, tvätt, inköp och andra viktiga ärenden samt matdistribution av färdiglagad mat. Brukarens faktiska behov är belyst i utredningen och i beställningen till utförare finns en beskrivning inom aktuellt behovsområde. Det är viktigt att de mål som har formulerats inom respektive behovsområde är tydliga och accepterade av brukaren så att de inte går att misstolkas. I uppdraget till utföraren ska det bland annat finnas uppgifter om: Vilken bedömning handläggaren gjort av den enskildes behov. Det är viktigt att förstå att människor har olika typer av behov och förväntningar och att bedömningen alltid grundar sig den enskilde individens behov. Vad som ingår i uppdraget och vilka övergripande mål som gäller för insatserna. När mål formuleras ligger fokus i huvudsak på de individuella behoven och de mål som formulerats tillsammans med den enskilde under utredningen. När uppföljning ska ske. Det är viktigt för den enskilde och verksamheten att veta om beslutade insatser gett önskad effekt. 6

313 Brukaren ska äga sin tid! Behovet styr Innan beslut fattas stämmer handläggaren av med den enskilde om denne är beredd att ta emot de föreslagna insatserna. 2.4 Genomförandet Uppdraget till utföraren blir tydligt i och med ÄBIC, det vill säga vad personen faktiskt behöver för stöd. Dokumentationen är mer strukturerad och fritexten i biståndsbesluten har minskat avsevärt, vilket gör den mer överskådligt och lätt att förstå för alla berörda. Detta ger i sin tur bättre förutsättningar för uppföljning. Biståndsenheten för över uppgifter till den utförare som är vald (enligt LOV) att utföra de beslutade insatserna. I beställningen ska det framgå bland annat vilka bedömda och avsedda funktionstillstånd samt övergripande mål som beslutad insats ska tillgodose. Det är viktigt att brukaren, beställaren och utföraren har en gemensam bild över vilka insatser som ska genomföras, deras omfattning och hur dessa är fördelade över dygnet. Socialkontoret ställer som krav att en genomförandeplan ska vara upprättad inom 14 dagar. Planen för genomförandet ska utföraren göra tillsammans med brukaren utifrån de beslutade insatserna, brukarens önskemål och behov. Hur insatsen ska utföras står inte i beställningen utan det är upp till brukaren och utföraren att komma överens om. I denna dialog har brukaren stor möjlighet att påverka och vara delaktig i planeringen av genomförandet. Vid planering av genomförandet är det oftast aktuellt att bryta ner det avsedda funktionstillståndet till delmål. De beslutade insatserna som finns i beställningen från biståndsenheten ska utföras, dokumenteras och följas upp. Av genomförandeplanen ska det bland annat framgå; Vilket/vilka mål som gäller för insatsen utifrån biståndsenhetens beslut. Vilka av den enskildes behov (livsområden) är bedömda, t.ex. personlig vård, kommunikation, förflyttning med mera? Hur brukaren och utföraren praktiskt har planerat genomförandet av insatsen, hur, vem och när? När och hur planen ska följas upp. Det är utförarens skyldighet att kontinuerligt följa upp genomförandet minst en gång om året och att därmed säkerställa att brukaren fått de insatser som brukaren fått beviljat.. Uppföljning görs med brukaren eller dess företrädare för att säkerställa delaktighet och brukarpåverkan. I brukarens beslut finns behovet beskrivet liksom en beräknad tidsåtgång. Om tidsåtgången över eller underskrids, ska utföraren ha en dialog om detta med biståndshandläggaren. Avvikelsen kan vara av tillfällig karaktär eller om brukarens behov betydligt har förändrats så ska en ny bedömning av brukarens behov och funktionstillstånd genomföras. 7

314 Brukaren ska äga sin tid! Behovet styr 2.5 Flexibilitet inom insatsen Hemtjänst innefattar serviceinsatser och/eller personlig omvårdnad samt insatser för att stimulera social kontakt och aktivering. Hur insatsen ska genomföras står inte i brukarens beslut och inte i beställningen till utföraren utan det är upp till brukaren och utföraren att komma överens om. I denna dialog har brukaren stor möjlighet att påverka och vara delaktig i planeringen av genomförandet. Detta innebär att inom respektive service- eller omvårdnadsinsats finns det möjlighet till stor flexibilitet att planera när, hur och av vem stödet ska ges. Det grundläggande är att behovet blir tillgodosett och att planeringen av insatsen sker mellan brukare och utförare utifrån den enskildes behov och önskemål. Brukarna i Upplands-Bro har i öppna jämförelser för 2015 redovisat hur nöjda de är med möjligheten att kunna påverka. De som anlitar kommunal utförare är något mer nöjda över möjligheten till påverkan, än riksgenomsnittet. För brukare med privat utförare är det något under riksgenomsnittet. Kommun 2015 ER=Privat OR= Offentlig regi 2015 F8 Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras? Ja, alltid/ Oftast Ibland Sällan/ Nej, aldrig Totalt F9 Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer? Ja, alltid/ Oftast Ibland Sällan/ Nej aldrig Upplands- Bro Privat R OR Riket Privat R OR Totalt 8

315 Brukaren ska äga sin tid! Slutord 3 Slutord 3.1 Vägen till att äga din tid Socialtjänstlagen fastslår att socialnämndens verksamhet ska bygga på respekt för människornas rätt till självbestämmande och integritet. Äldreomsorgen ska ge den enskilde makten över sin egen dag. Både äldre och deras närstående ska kunna påverka äldreomsorgen. Till självbestämmandet hör att få möjlighet att bestämma i frågor om den kroppsliga omsorgen, när och hur omsorgen ges och av vem som ger insatserna. Socialnämnden har visat riktningen genom att införa lagen om valfrihet (LOV), anta värdegrundsgarantier samt besluta om att införa ett behovsinriktat arbetssätt med modellen ÄBIC i Upplands-Bro. Fokus ska ligga på den enskildes behov, självbestämmande och den enskildes delaktighet och intigritet. Denna tydlighet finns också i nämndens riktlinjer för handläggning av äldre- och handikappomsorgen enligt SoL. De fakta och de förbättringar som redovistats i utredningen, är ytterligare ett steg i att öka brukarens inflytande på insatsens genomförande och när den ska utföras. Socialkontoret har påbörjat en förändringsprocess som framförallt syftar till ett nytänkande i handläggningsförfarandet och en attitydförändring till mer flexibel planering hos utföraren. Förändringsarbete tar tid att genomföra, det handlar om att förändra arbetsmetoder och attityder. För att utförarna ska planera mer flexibelt med hög brukarpåverkan, behövs ytterligare utbildningsinsatser. Även introduktionen till nyanställd personal behöver förbättras, rutiner utvecklas liksom en utökad dialog mellan beställare, utförare, brukare och närstående. 9

316 Ärende 18

317 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Socialkontoret Stina Forsberg Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning SN 15/0013 Socialnämnden Förprojektering för en gruppbostad enligt LSS - förstudie Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förstudien för gruppbostad enligt LSS samt beslutar att ge Upplands-Brohus AB i uppdrag att genomföra detaljprojektering av gruppbostaden. Sammanfattning Socialnämnden beslutade den 4 juni 2014 att ge socialkontoret i uppdrag att tillsammans med Upplands-Brohus AB förprojektera för en gruppbostad enligt LSS. Beslutet grundrar sig på de volymökningar inom gruppen personer med funktionsnedsättning med ett behov av gruppbostad som Socialnämnden står inför. Upplands-Brohus AB har genomfört en förstudie som består av ritningar samt en preliminär kalkyl för boendet. Ritningarna har tagits fram utav en arkitekt på uppdrag ifrån Upplands-Brohus AB. Ritningarna illusterarer hur boendet ska se ut, vart det ska ligga på fastigheten samt vad som ska finnas i boendet utifrån funktionsprogrammet. Utifrån behoven i funktionsprogrammet har arkitektförslaget landat på en byggnad med en bruttoarea på cirka 780 m2 BTA. Upplands-Brohus AB har även tagit fram en preliminär kalkyl för boendet. Kalkylen är även den baserad på funktionsprogrammet som socialnämnden beslutade att anta den 10 mars Hyran för det nya boendet har beräknats till totalt tkr per år varav bostadsdelen kan beräknas till 450 tkr per år om bostadshyran begränsas till kr per månad och lägenhet. UBK1005, v2.0, Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 29 mars 2016 Bilaga-preliminära ritningar (sektion, fasad, situationsplan och kalkylunderlag) Bilaga- preliminär kalkyl ifrån Upplands-Brohus den 22 mars 2016 Bilaga-projektplanering och tidplan den 20 januari 2016 Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se

318 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (4) SN 15/0013 Ärendet Socialnämnden står inför volymökningar inom gruppen personer med funktionsnedsättning och med behov av gruppbostad. Socialnämnden beslutade utifrån denna prognostiserade volymökning den 4 juni 2014 att ge socialkontoret i uppdrag att tillsammans med Upplands-Brohus AB förprojektera för en gruppbostad enligt LSS. Den 10 mars beslutade socialnämnden att godkänna funktionsprogram, bostad med särskild service enligt LSS. Förstudie Förstudien till gruppbostad enligt LSS består av ritningar samt en preliminär kalkyl baserad på funktionsprogrammet som socialnämnden beslutade att anta den 10 mars Ritningarna har tagits fram utav en arkitekt på uppdrag från Upplands-Brohus AB. Ritningarna illusterarer hur boendet ska se ut, vart det ska ligga på fastigheten samt vad som ska finnas i boendet utifrån funktionsprogrammet. Utifrån behoven i funktionsprogrammet har arkitektförslaget landat på en byggnad med en bruttoarea på cirka 780 m2 BTA. Upplands-Brohus AB har även tagit fram en preliminär kalkyl för boendet. Med kostnadskalkylen som underlag har en hyra räknats fram. Hyran för det nya boendet har beräknats till totalt tkr per år varav bostadsdelen kan beräknas till 450 tkr per år om bostadshyran begränsas till kr per månad och lägenhet. I hyresskattningen ingår kostnaden för inköp av mark men inte den kostnad som uppstår för anläggning av väg på fastigheten. I bilagt underlag ifrån Upplands-Brohus AB framkommer det att investeringsutgiften för boendet på Parkvägen är högre jämfört med tidigare boenden som byggts i kommunen till exempel det på Kamrervägen. Den högre kostnaden beror bland annat på att boendet byggs på en otillgänglig tomt som medför ökade kostnader för både byggnad och mark, anslutningsavgifter samt att det ingår en bergvärmeanläggning. Vidare så har byggnaden utformats enligt förhöjd anpassningsnivå vilket innebär att tillgängligheten har anpassats efter grava funktionshinder. Projektplanering och tidsplan En tidsplan för hur utredningskedet samt projekteringen för gruppbostaden på Parkvägen ser ut har tagits fram. Fas Färdig Ansvarig verksamhet Beslut i Socialnämnden om förprojektering 14 maj 2014 Socialkontoret Revidering av funktionsprogram Januari-14 februari 2016 Socialkontoret Förstudie inklusive preliminär kalkyl 1 februari-27 mars 2016 Upplands-Brohus AB Beslut i Socialnämnd 1 april 30 april 2016 Socialkontoret

319 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (4) SN 15/0013 Beställning om Detaljprojektering 1 maj- 31 maj Socialkontoret Detaljprojektering, kalkyl, bygglov mm Beslut om genomförande i Socialnämnd och Kommunfullmäktige 1 juni-31 september 2016 Upplands-Brohus AB 1 oktober-30 november 2016 Socialkontoret Beställning 1 december- 31 december 2016 Socialkontoret Upphandling, utvärdering, tilldelningsbeslut och avtal 1 januari 28 februari 2017 Upplands-Brohus AB Byggskede 1 mars februari 2018 Upplands-Brohus AB Inflyttning 1 mars 2018 Socialkontoret Projekteringen befinner sig nu i skedet att Upplands-Brohus AB har tagit fram en förstudie och preliminär kalkyl som tas i nämnden. Upplands-Brohus AB ges även uppdraget att genomföra en detaljprojektering av gruppbostaden. Nästa steg i processen är att Upplands-Brohus genomför denna detaljprojektering samt ansöker om bygglov mellan perioden 1 juni till den 31 september I höst kommer det tas beslut om genomförande i både Socialnämnden samt i Kommunfullmäktige. Bygget kommer att starta den 1 mars 2017 och pågå under ett år. Inflyttning på boendet beräknas ske den 1 mars enligt Upplands-Brohus AB projektplanering. Barnperspektiv Socialkontoret bedömer att beslutförslaget inte står i strid med barnets bästa. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef kvalitet- och verksamhetsstöd Bilagor 1 Bilaga-preliminära ritningar (sektion, fasad, situationsplan och kalkylunderlag) 2 Bilaga- preliminär kalkyl ifrån Upplands-Brohus 3 Bilaga-projektplanering och tidplan Beslut sänds till Upplands-Brohus AB Avdelningschef Utförarenheten

320 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 4 (4) SN 15/0013 Enhetschef Gruppbostäder Akt

321

322

323

324

325

326

327

328 Projektplanering/tidplan, LSS gruppbostad Utredningsskede Projektering Fas Färdig Ansvarig verksamhet Beslut i socialnämnden om 14 maj 2014 Socialkontoret förprojektering Revidering av Januari 14 februari 2016 Socialkontoret funktionsprogram Förstudie inkl. prel. kalkyl 1 februari 27 mars 2016 Upplands-Bro Hus Beslut i socialnämnd 1 april 30 april 2016 Socialkontoret Beställning om 1 maj 31 maj 2016 Socialkontoret Detaljprojektering Detaljprojektering, kalkyl, 1 juni 31 September 2016 Upplands-Bro Hus bygglov mm Beslut om genomförande i 1 oktober 30 november Socialkontoret socialnämnd och kommunfullmäktige 2016 Beställning 1 December 31 December Socialkontoret 2016 Upphandling, Utv, 1 januari Upplands-Bro Hus Tilldelningsbeslut. Avtal februari 2017 Byggskede 1 mars februari Upplands-Bro Hus 2018 Inflyttning 1 mars 2018 Socialkontoret

329 Ärende 19