Kejsarsnittets påverkan på anknytningen mellan föräldrar och barn - En litteraturstudie

Transkript

1 Beteckning: Institutionen för Vårdvetenskap Kejsarsnittets påverkan på anknytningen mellan föräldrar och barn - En litteraturstudie Elisabeth Jonsson & Sigrin Örnklint Januari 2008 Uppsats Nivå C Omvårdnadsvetenskap Specialistsjusköterska med inriktning barn och ungdom Examinator Elisabeth Häggström/Handledare Gerth Hedov

2 Sammanfattning För det nyfödda barnet är det viktigt att direkt få hud mot hud kontakt och därmed en bra möjlighet att knyta an till sina föräldrar. En tidig anknytning ligger till grund för barnets utveckling och välbefinnande. Efter ett kejsarsnitt separeras mamman och barnet de första timmarna postpartum. Denna studie var en beskrivande litteraturstudie med syfte att beskriva om anknytningen påverkas mellan föräldrar och barn efter ett kejsarsnitt. Relevant litteratur har söks genom databaserna Medline och Cinahl. Urvalskriterierna var att artiklarna svarade på studiens syfte, var skrivna på engelska och hade abstrakt. 18 artiklar valdes som har granskats och kvalitetsbedömts. De flesta studier var kvantitativa och jämförande. Resultatet redovisades i en figur, löpande text och i en tabell. Studien har visat på flera negativa tendenser under den första tiden efter förlossningen som försenad anknytning och amning. Mamman hade även svårigheter att sköta om barnet under de första dagarna postpartum vilket gav pappan en mer framträdande roll. Den första tiden efter förlossningen är en viktig tidpunkt för anknytningen. Det är därför viktigt att vårdpersonal har kännedom om anknytningsteorin och vet hur de ska arbeta för att stärka och stötta familjen den första tiden så att familjen får en god anknytning och en bra start. Nyckelord: anknytning, kejsarsnitt, amning, upplevelse

3 Abstract For the newborn child it is important that directly have skin to skin connection and thereby a good ability to bond with his parents. An early attachment is very important for the child s wellbeing and comfort. After a cesarean delivery mother and child are separated the child s first hours in life. The purpose of this review literature study was to find out if the attachment between the child and the patents affects after a cesarean delivery. Relevant literature has been found in the Medline and the Cinahl databases. The criteria of selection where that the study s responded to this study s purpose, that they where written in English and had an abstract. 18 study s where chosen and has been revised and quality judged. Most of the study s where quantitative and comparative. The result is shows in a figure, running text and in a table. The study has shown several negative tendencies during the postpartum period such as bonding delay and later breast-feeding establishment. The mother had also difficulties to take care of her child the first day s postpartum witch gave the father a more leading role in the caretaking activities. The first day s postpartum is crucial for the attachment and it is important that caregivers has knowledge about the attachment theory and that they know how to strengthening and support the family so they can establish a fine bonding and attachment. Keywords: attachment, cesarean delivery, breast-feeding, experience

4 Innehållsförteckning sida Introduktion 1 Anknytningsteorin 1 Kejsarsnitt 2 Sjuksköterskans roll vid anknytningen 3 Problemområde 4 Syfte 4 Frågeställning 4 Metod 4 Design 4 Databaser 4 Sökord 4 Utfall av sökningen 5 Urvalskriterier 5 Dataanalys 5 Valda källor 6 Urval och bortfallskriterier i valda källor 8 Forskningsetiska övervägande 8 Resultat 9 Barnets anknytning till föräldrarna 9 Mammans anknytning till barnet 10 Amning 10 Mammans förlossningsupplevelse 11 Psykologisk påverkan 11 Omvårdnad och samspel 12 Pappans anknytning till barnet 13 Pappans förlossningsupplevelse 13 Hud mot hud 13 Omvårdnad 14 Diskussion 15 Huvuddiskussion 15 Resultatdiskussion 15 Metoddiskussion 17 Allmän diskussion 18 Referenser 19 Bilaga 1 23

5 Introduktion Anknytningsteorin Anknytningen är en stark känslomässig relation till en annan människa som förser personen med en känsla av trygghet och tröst och som omges av kärlek (Damato, 2004). Anknytningsteorin är teorin om den process som resulterar i ett psykologiskt band mellan barnet och dess närmsta vårdare. Anknytning definieras som något som står i förbindelse med en större helhet. När begreppet anknytning används inom utvecklingspsykologin är det den svenska översättningen av engelskans attachment (Broberg, Almqvist & Tjus, 2003). Det engelska ordet bonding handlar om barnets och föräldrarnas allra första sammanbindning och enligt Karl, Beal, O Hare och Rissmiller (2006) är anknytningen (attachment) den relation hon bygger över tid. John Bowlby ( ), upphovsmannen till anknytningsteorin var engelsk barnpsykiater och psykoanalytiker. Under slutet av 1940-talet anlitade Världshälsoorganisation (WHO) Bowlby för att sammanställa kunskapen om hemlösa barn och vad som kunde göras för att förbättra deras situation. Bowlbys rapport (1951) betonade föräldrarnas betydelse för barns utveckling och de risker som är förenade med tidiga separationer och byten av vårdare, särskilt för barn under tre år. Ett resultat av detta arbete var samarbetet med paret Robertsons som studerade och filmade barn som var utsatta för separationer i samband med sjukhus- och barnhemsvistelser (Broberg et al. 2003). Dessa studier ligger nu till grund till varför barn inte längre lämnas ensamma på sjukhus utan att de alltid ska få ha en förälder eller annan nära anhörig hos sig (Nobab). Bowlby använde först anknytningen som en beskrivning av barnets förbindelse med sina föräldrar. Målet med anknytningen var att främja närheten till den person som står närmast barnet. Ainsworth utökade definitionen till ett känslomässigt band som knyts mellan två personer och som varar över tid. Ainsworth menade också att anknytningen kan äga rum mellan olika personer vid olika åldrar. Enligt Bowlby är barnets gråt och leende barnets sätt att få kontakt med sina föräldrar, dess sugbeteende, ögonkontakt och barnets sätt att ty sig är barnets aktiva sätt att få kontakt och behålla kontakten med föräldrarna. Dessa beteenden hos barnet utlöser föräldrarnas instinkter att ta hand om och försvara sitt barn. Enligt Bowlby försöker föräldern få en anknytning genom att hålla barnet nära och ge det daglig omvårdnad. såsom att ge barnet mat, byta blöjor och bada det men också genom det sociala samspelet 1

6 mellan föräldrarna och barnet. Kommunikation mellan barnet och föräldrarna leder till en fördjupad anknytning (Feldman, Weller, Leckman, Kuint & Eidelman, 1999). Förutsättningen för en god anknytning kräver fysiskt och psykisk närvaro (Karl et al. 2006). Barnets tidiga anknytningserfarenheter påverkar dess förmåga att känna tillit till sig själv och andra och inverkar på barnets fortsatta relationsutveckling (Broberg, Granqvist, Ivarsson & Risholm Mothander, 2006). I en studie av Feldman et al. (1999) tittar forskarna på mammans anknytning till barnet. De undersökte hur ofta mamman tänkte på barnet och kände oro kopplat till barnet, mammans återkommande kontroller, anknytningsbeteende och mammans omvårdnadsfrekvens. Artikeln tar även upp peptidhormonet oxytocin vars huvudfunktion är att få livmodern att dra ihop sig under förlossningen och är avgörande för bröstmjölksproduktionen. Oxytocin har även förmodats ha betydelse för den tidiga anknytningen och dess olika beteenden hos både mor och barn. Kejsarsnitt Kejsarsnitt är en operation som görs när kvinnan inte kan föda fram sitt barn vaginalt. Beroende på hur bråttom det är klassificeras kejsarsnitt antingen planerat, akut eller urakut. Vid ett planerat kejsarsnitt är snittet bestämt på förhand. Orsaker till detta kan vara trångt bäcken, havandeskapsförgiftning eller att barnet ligger i sätesbjudning. Ett akut kejsarsnitt görs om det händer något oväntat under förlossningen som gör att den inte går framåt. Detta kan bero på att barnet är stort och att mamman har trångt bäcken, ineffektiva värkar eller en kombination av dessa faktorer. De flesta akuta kejsarsnitt görs inom minuter efter att läkaren tagit beslut om operation. Ett urakut kejsarsnitt är ovanligt och görs om det är omedelbar fara för mammans eller barnets liv eller hälsa. Vid ett urakut kejsarsnitt sövs mamman och barnet ska vara ute inom 10 minuter. Vid ett planerat kejsarsnitt ges oftast epiduralanestesi, och i enstaka fall narkos. Fördelarna med ryggbedövning är att mamman är vaken och kan se och hålla i sitt barn direkt när barnet tagits ut. Efter en narkos är kvinnan påverkad längre tid och det dröjer längre innan hon kan träffa sitt barn. Barnet kan även påverkas av narkosen och vara mer medtaget när de kommer ut (Sjukvårdsrådgivning.se, 2007). Andelen graviditeter som avslutas med kejsarsnitt har ökat kraftigt i Sverige sedan mitten av 1990-talet. Enligt en rapport från Socialstyrelsen (2005) har antalet kejsarsnitt ökat från 8,1 % 2

7 1990 till 12.2 % De mödrar som löper väsentligen högre risk att förlösas med kejsarsnitt är förstföderskor, äldre mödrar och kvinnor med högt Body Mass Index (BMI). Enligt rapporten är anledningen till den ökade frekvensen av kejsarsnitt att medelåldern kraftigt steg bland födande kvinnor under 1990-talet och att andelen överviktiga kvinnor stigit signifikant. Dagens samhälle tar större hänsyn till kvinnans autonomi och rätt att välja om hon vill föda med kejsarsnitt eller vaginalt (McFarlin, 2004). Enligt en studie från USA (Wax, Cartin, Pinette & Blackstone, 2005) valde kvinnor att förlösas med kejsarsnitt på grund av tidigare skrämmande förlossningsupplevelser, rädsla för att barnet skulle dö eller skadas under förlossningen och rädsla för att själv bli inkontinent. Enligt McFarlin (2004) fanns det dock ingen fördel för barnet att födas med kejsarsnitt. Barn som föds med kejsarsnitt löper större risk att drabbas av andningssvårigheter, studien visar även att risken för att barnet dör under förlossningen är större vid ett kejsarsnitt. Enligt författaren är inte orsaken till urininkontinens helt klar men studien visar att vaginal förlossning, högt BMI och graviditeten i sig ökar risken för urininkontinens. Risken att kvinnan dör vid ett kejsarsnitt är större än vid en vaginal förlossning. Sjuksköterskan roll vid anknytningen Anknytningen börjar med ett begär att lära känna en ny person. En mamma börjar knyta an till sitt barn redan då det ligger i magen, fostrets rörelser och ultraljudsbilder gör att mamman ställer in sig på sin nya roll. En önskan om att få bli förälder och att få lära känna barnet fysiskt och psykiskt är delvis beroende av stöd från såväl familj som samhälle. En förståelse för anknytningsteorin är viktigt för sjuksköterskor som arbetar med nyfödda. Det är viktigt att känna till betydelsen för föräldrarna att få ha barnet nära då det är beroende av fysisk och psykisk kontakt. Sjuksköterskan har en viktig roll i att avlasta mamman då en nybliven mamma behöver få sina behov tillgodosedda för att kunna koncentrera sig på barnet. Sjuksköterskans kunskap om anknytningens betydelse och anknytningsteorins grundsats ger sjuksköterskan ett verktyg att använda inom det praktiska arbetet. Sjuksköterskan ska hjälpa föräldrarna att tolka barnets signaler och ge råd och kunskap inför praktiska moment. Det är även sjuksköterskans arbetsuppgift att hjälpa mamman att komma igång med amningen och ge stöd och information (Karl et al. 2006). 3

8 Problemområde När ett barn föds är behovet av närhet, värme och omvårdnad viktig för att barnet ska överleva, växa upp och utvecklas som människa. Efter ett kejsarsnitt separeras ofta barnet från mamman och mamma och barn förlorar därmed de första viktiga timmarna tillsammans. Mamman har ofta ont och känner obehag efter det kirurgiska ingreppet och har därmed svårigheter att själv ta hand om sitt barn den första tiden postpartum. Syfte Denna studie beskriver om anknytningen påverkas mellan föräldrar och barn efter ett kejsarsnitt. Frågeställning Påverkas anknytningen mellan föräldrar och barn efter ett kejsarsnitt? Metod Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. I denna studie söks relevant litteratur inom området. Databaser Databaser som användes var Medline via PubMed och Cinahl via Ebsco Host. Sökord Sökorden som valdes av författarna vid artikelsökningen var cesarean delivery, cesarean section cesarean, attachment, nursing, interaction, bonding, parents, infant, birth och child. 4

9 Utfall av sökningen Tabell 1. Översikt över databaser, sökord, utfall och valda artiklar som ingår i resultatet Datum Databas Sökord Utfall Antal valda artiklar Pubmed Cesarean delivery (medline) attachment Pubmed Attachment + child nursing + birth Pubmed Cesarean + birth 4 1 attachment + parents + infant Pubmed Cesarean section interaction Cinahl Cesarean AND bonding Cinahl Cesarean AND attachment 12 1 Manuell sökning 3 Totalt Urvalskriterier Urvalskriterierna som har använts vid datasökningen var att de skulle vara på engelska och av empirisk form. Artiklarna skulle belysa studiens ämnesområde. Ingen begränsning av årtal har gjorts då forskning inom området har bedrivits sedan 1950-talet och framåt. Dataanalys Studien är en beskrivande litteraturstudie och syftar till att besvara frågeställningen. Bearbetning och analys har genomförts och kvalitetsgranskningen av artiklarna som har använt i resultatet har bedömts enligt granskningsmall för kvantitativa studier och kvalitativa studier. Dessa granskningsmallar är modifierade efter Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Granskningsmallarna har ja- och nej-frågor och artiklarna har utefter relevans poängbedömts och delats in i tre nivåer efter antal poäng med hög kvalitet, medel kvalitet och låg kvalitet. I studien var två artiklar av låg kvalitet, tio artiklar hade medel kvalitet och sex artiklar hög kvalitet. Den valda litteraturen har bearbetats och granskas utifrån frågeställningen. Resultatet har sammanställas i figur, löpande text och i en tabell. 5

10 Valda källor Tabell 2. Analyserade artiklar i litteraturstudien Författare & Land Titel Design År Ali & Lowry Jamaica Early maternal child contat: Effects on Kvantitativ 1981 later behaviour. Jämförande Baxter England Women s experience of infant feeding Kvantitativ 2006 following birth by cesarean section. Jämförande Cakmak & Kuguoglu Turkiet Comparison of the breastfeeding patterns Kvantitativ 2007 of mothers who deliverd their babies Jämförande per vagina and via cesarean section: An observational study using LATCH breastfeeding charting system. Cohen & Woods USA The role of epidural morphine in the post- Kvantitativ 1983 cesarean patient: Efficacy and effects on Jämförande bonding Culp & Osofsky USA Effects of cesarean delivery on parental Kvantitativ 1989 depression, marital adjustment, and mother- Jämförande infant interaction. Damato USA Prenatal attachment and other correlates Kvantitativ 2004 of postnatal maternal attachment to twins, Korrelativ Erlandsson m.fl. Sverige Skin-to-skin care with the father after Kvantitativ 2007 cesarean birth and it s effect on newborn Jämförande crying and prefeeding behaviour. Fortier USA The relationship of vaginal and cesarean Kvantitativ 1988 births to father-infant attachment. Jämförande Garel m.fl Frankrike Follow-up study of psychological Kvantitativ 1988 consequences of cesarean childbirth. Jämförande Gathwala & Naraynan Indien Influence of cesarean section on mother- Kvantitativ 1991 baby interaction. Jämförande Hannah m.fl. USA Maternal outcomes at 2 years after planned Kvantitativ 2004 cesarean section versus planned vaginal birth Jämförande for breech presentation at term: The international randomized Term Breech Trial. Hillan England Maternal-infant attachment following Kvantitativ 1991 caesarean delivery. Jämförande Lipson USA Effects on support group on the emotional Kvalitativ 1982 impact of cesarean childbirth. Beskrivande Liston m.fl. Kanada Neonatal outcomes with cesarean delivery Kvantitativ 2007 at term. Kohortstudie Prospektiv Jämförande Mercer & Ferketich USA Predictors of parenteral attachment during Kvantitativ 1990 early parenthood. Jämförande Toney USA The effects of holding the newborn at Kvantitativ 1983 delivery on pertenal bonding. Jämförande Trowell England Possible effects of emergency caesarean Kvantitativ 1982 section on the mother-child relationship. Jämförande Tulman USA Initial handling of newborn infants by Kvantitativ 1986 vaginally and cesarean-delivered mothers. Jämförande 6

11 Tabell 3. Analyserade artiklar i litteraturstudien, del 2. Författare Undersökningsgrupp Datainsamlingsmetod Kvalitet Ali & Lowry 74 kvinnor Observation & intervju Medel med frekvensjämförelse Baxter 422 kvinnor Enkät Hög Cakmak & Kuguoglu 200 kvinnor, 118 förlöst Observation med skattnings- Hög med kejsarsnitt och 82 skala förlöst vaginalt. Cohen & Woods 40 st kejsarsförlösta kvinnor. Observation med skattnings- Medel 20 st. fick morfin i.v och 20 st. skala fick morfin epiduralt postpartum. Culp & Osofsky 70 kvinnor, 56 förlöste med Observation & intervju Medel kejsarsnitt och 18 förlöste med skattingsskalor vaginalt. Enkät Damato 214 kvinnor i studiens del 1 Enkät Låg Och 139 i del 2. Erlandsson m.fl. 29 män Observation bedömd efter Medel Neonatal Behavioral Assessmet Scale (NBAS) Ljudinspelning Fortier 60 män varav 30 barn Observationsverktyg Medel Förlöstes med kejsarsnitt och Enkät 30 förlöstes vaginalt. Garel m.fl 206 kvinnor, 103 förlöstes med Semistrukturerad enkät Medel kejsarsnitt och 103 förlöstes vaginalt. Gathwala & Naraynan 52 kvinnor, 26 kvinnor Observation & intervju Låg förlöstes med kejsarsnitt och med skattningsskala 26 förlöstes vaginalt. Hannah m.fl. 917 kvinnor, hälften förlöste Enkät Hög med kejsarsnitt och hälften förlöste vaginalt. Hillan 100 kvinnor, 50 förlöste med Intervju med skattningsskala Medel kejsarsnitt och 50 förlöste Enkät vaginalt. Journalgranskning Lipson Okänt antal kvinnor i två olika Observation Hög stödgrupper. 22 kvinnor blev Intervju intervjuade Liston m.fl kvinnor förlösta med Journalgranskning Hög kejsarsnitt. Mercer & Ferketich 481 st. personer. 121 hög-risk Semistrukturerade intervjuer Medel kvinnor och 61 partners till med skattingsskalor dessa kvinnor. 182 låg-risk kvinnor och 117 partners till dessa. Toney 37 män Observation med Medel frekvensskala Trowell 16 kvinnor förlösta med Observation & intervju Medel kejsarsnitt och 18 förlösta med skattningsskala vaginalt. Tulman 36 kvinnor förlösta med Observation med checklista Hög kejsarsnitt och 36 förlösta och skattningsskala vaginalt. 7

12 Urval och bortfallskriterier i valda källor De flesta urvalskriterierna var lika i de valda studierna. I de flesta studier skulle kvinnorna vara friska, över 18 år, god socialekonomisk situation och leva tillsammans med barnets far. Många av kvinnorna var förstföderskor och i en del av studierna var urvalskriteriet att kvinnan var drogfri och utan psykisk ohälsa och inte hade någon erfarenhet av abort eller missfall. Graviditeten skulle i de allra flesta fall ha varit okomplicerad. I en studie gjordes en jämförelse på hög-risk kvinnor och deras partner och låg-risk kvinnor och deras partner, denna studie hade ett högt bortfall, mellan procent. Orsaken till detta bortfall var enligt författaren att föräldrarna upplevde stress över sin situation. En studie hade valt kvinnor vars barn låg i sätesbjudning. Barnen skulle födas friska, ha en bra apgar och födas i fullgången tid. I en del av artiklarna har jämförelse gjorts med kvinnor vars barn föds vaginalt eller med kejsarsnitt och forskarna har då valt kvinnor som förlöst på dessa sätt. I en studie som gjordes på tvillingmammor skickade forskaren ut enkäter till ett huvudkontor som bedrev stödgruppsverksamhet för tvillingmammor, ordföranden skickade sedan enkäterna vidare till valda kvinnor som fanns med i deras verksamhet. Forskningsetiska överväganden Det förelåg inte några etiska tveksamheter då det är en beskrivande litteraturstudie som har gjorts. De vetenskapliga artiklarna som användes i studien är etiskt granskade och primärkällor varför inget tillstånd från etiska kommittén behöver sökas. Oavsett om studiernas resultat har stämt överens eller inte med författarnas förväntningar så har dessa redovisats. 8

13 Resultat Anknytningsprocessen då föräldrarna utvecklar en livslång känslomässig relation till sitt barn börjar redan under graviditeten och fortsätter sedan efter barnets födsel (Mercer & Ferketich, 1990). Föräldrarnas reaktion och kommentarer i anslutning till förlossningen kan redan då påvisa hur den kommande anknytningen kommer att se ut. Anknytningens beteende inbegriper den långvariga fysiska kontakten som smekningar, amning och den dagliga omvårdnaden och utbyte av lustfyllda erfarenheter som samtal, ögonkontakt och leende tillsammans med barnet (Cohen & Woods, 1983, Mercer & Ferketich, 1990). Hela studiens valda källors syften och resultat ses i bilaga 1. Anknytning Anknytning Mamma Pappa Barn Barn Pappa Omvårdnad & Hud mot hud samspel Amning Psykologisk påverkan Förlossningsupplevelse Omvårdnad Figur 1. Huvudrubriker och undergrupper Barnets anknytning till föräldrarna När barnet vid förlossningen läggs hud mot hud på mammans mage så slutar barnet att skrika det så kallade separationsskriket. Fullgånga friska barn håller även en bättre kroppstemperatur om de läggs hud mot hud istället för att bli insvepta i en filt. Tidig hud mot hud kontakt är ofta begränsad efter en förlossning med kejsarsnitt (Erlandsson, Dsilna, Fagerberg & Christensson, 2007). I en studie av Ali & Lowry (1981) visade det sig att barn som fick tillbringa 45 minuter tillsammans med mamman direkt efter förlossningen var lugnare och grät mindre jämfört med barn som separerats från mamman. Gathwala och Naraynan (1991) visade i sin studie att barn förlösta med kejsarsnitt grät mer vid en månads ålder än barn som 9

14 fötts vaginalt. Enligt författarna tydde detta på en sämre utvecklad anknytning. En annan studie (Cakmak & Kuguoglu, 2007) visade att om det inte finns möjlighet för den direkta kontakten mellan mor och barn efter förlossningen kunde relationen blir störd och påverka mammans fysiska omvårdnad av barnet. Det kunde även påverka barnets fortsatta relation till andra människor. Enligt Trowell (1982) så hade förlossningsmetoden ingen betydelse för barnets anknytning, beteende och utvecklig vid ett års ålder. Mammans anknytning till barnet Den fysiska närheten mellan mamman och hennes nyfödda barn påverkar hennes senare beteende mot barnet. De första timmarna efter förlossningen var enligt Ali och Lowry (1981) mycket viktigt för anknytningen mellan mamma och barn. En studie av Mercer och Ferketich (1990) visade dock att anknytningen var bättre vid åtta månaders ålder om sjukvårdspersonalen hade undersökt barnet först och sedan givit barnet till mamman, istället för att mamman skulle få barnet på en gång. Enligt författarna påverkades även anknytningen av hur mammans relation var med sin mamma under hennes uppväxttid. Amning En studie av Cakmak och Kuguoglu (2007) visade att vaginalt förlösta kvinnor började amma tidigare än kvinnorna som förlösts med kejsarsnitt. Studien påvisade även att kvinnornas fysiska besvär och om hon blivit sövd vid kejsarsnittet fördröjde det första amningstillfället. Kvinnor förlösta med kejsarsnitt hade även svårt att hitta en skön amningsställning på grund av sitt operationssår och kunde behöva hjälp och stöd under den första tiden för att hålla barnet i rätt amningsposition. Motivation och stöd i amningen var enligt författarna nyckeln till en god och lyckad amning. Enligt en studie av Baxter (2006) hade sex procent av kvinnorna slutat amma på grund av att de fick för lite stöd när de skulle komma igång. När väl amningen har kommit gång så hjälper oxytocinet till för att få en snabbare läkning av operationssåret och kvinnan upplever en större tillfredställe av att äntligen kunna medverka och påverka sin situation (Cakmak & Kuguoglu, 2007). I en studie av Culp och Osofsky (1989) hade författarna jämfört kvinnor som förlösts med kejsarsnitt eller vaginalt. Enligt deras observationer fanns det ingen signifikant skillnad vid amning och anknytningsbeteende mellan de båda grupperna. Det fanns heller ingen signifikant skillnad mellan grupperna om de ammade eller flaskmatade sitt barn. Enligt Liston, Allen, Oconnell och Jangaard (2007) var det dock en signifikant lägre andel mammor 10

15 som blivit förlösta med kejsarsnitt som hade fått igång amningen vid utskrivning. I en studie av Ali och Lowry (1981) hade forskarna jämfört kvinnor som haft sina barn hud mot hud barnets första 45 minuter jämfört med kvinnor som enbart fick se sitt barn för att sedan separeras från det några timmar. Studien visade att kvinnorna som fick ha sina barn hos sig helammade i större utsträckning jämfört med de andra kvinnorna, både vid sex veckor och 12 veckor efter förlossningen. Enligt Hannah, Whyte, Hannah, Hewson, Amankwah Cheng (2004) så ammade kvinnor i snitt åtta månader oavsett förlossningsmetod. Mammans förlossningsupplevelse Vid ett akut kejsarsnitt är ofta mamman utmattad efter att ha haft värkarbete under en lång tid. Detta kan göra att hon inte orkar förbereda sig för en operation. Hon känner rädsla för både operationen och för att barnet ska ta skada. Detta kan göra att hon drabbas av panik (Lipson, 1982). Flera negativa reaktioner vid ett kejsarsnitt kan uppstå som rädsla, besvikelse, ilska och minskad självkänsla och sorg över att förlossningen inte blev som kvinnan hade tänkt. Efter ett kejsarsnitt har kvinnorna mer smärta och obehag (Hillan, 1991). Vid ett kejsarsnitt är mamman en kirurgisk patient med de risker och problem som det kan innebära. Därför är det viktigt med stöd till dessa mammor för att främja anknytningen mellan mamma och barn. Kvinnor som blivit sövda har behov av än mer stöd (Cakmak & Kuguoglu, 2007). Enligt Gathwala och Naraynan (1991) så visade mammor som fött barn vaginalt ett signifikant mer känslomässigt beteende mot barnet jämfört med kejsarsnittförlösta mammor både vid en vecka och efter en månad efter förlossningen. Enligt författarna beror detta på att mamman hade genomgått en stor operation och var mer upptagen av sin egen fysiska återhämtning och barnets välmående. Kvinnor som fött barn med kejsarsnitt upplevde sin förlossning mer negativt än kvinnor som fött vaginalt (Trowell, 1982, Garel, Lelong & Kaminski, 1987). Psykologisk påverkan Lipson (1982) hade observerat två olika stödgrupper för kvinnor som blivit förlösta med kejsarsnitt. Hon fann att många av kvinnorna led av depressioner och hade sexuella besvär på grund av rädsla för att åter bli gravid. Kvinnorna hade även haft svårt att knyta an till sitt barn den första tiden. Kvinnorna beskrev sin oro att barnets hälsa skulle påverkas på grund av kejsarsnittet. En studie av Garel, Lelong och Kaminski (1987) visade att de kejsarsnittförlösta kvinnorna var tröttare vid utskrivningen från sjukhuset och att den första veckans svårigheter framför allt handlade om att ta igen sig efter operationen. Under det första året hade dessa kvinnor, jämfört med de vaginalt förlösta kvinnorna fler läkarbesök på grund av depression, 11

16 sömnsvårigheter och huvudvärk. Enligt Trowell (1982) så hade kejsarsnittförlösta mödrar mer besvär med depression, oro, aptitlöshet och sömnbesvär, de hade även sämre tillit till sig själva att ta hand om sitt barn. Kvinnorna upplevde sin förlossning negativt och kände sig besvikna över att förlossningen inte blivit som de önskat. De kände sig även misslyckade som kvinnor och kunde känna ilska mot barnet för att barnet inte hade kommit ut. Kvinnor som förlösts med kejsarsnitt var enligt författaren mer sårbara och löpte större risk att få svårigheter att knyta an till sitt barn. Enligt Hannah et al. (2004) fanns det dock inte någon skillnad mellan de olika förlossningsmetoderna och depression två år efter förlossningen. Culp och Osofsky (1989) fann inte någon skillnad på de kejsarsnittförlösta kvinnorna och depression jämfört med kvinnorna som förlöst vaginalt. Vid ett kejsarsnitt har mödrarna oftast inte möjlighet till att få sitt barn på magen på grund av praktiska och medicinska orsaker (Erlandsson et al. (2007). Barnet separeras oftast från mamman i minst tre till fyra timmar då mamman ligger på operationsbordet och på uppvakningsavdelningen. Denna separation kunde mammorna uppleva traumatiskt (Damato, 2004). Det kirurgiska ingreppet och följande separationen tros påverka anknytningen avsevärt enligt Gathwala och Narayanan (1991). Omvårdnad och samspel På grund av obehag och smärta efter sin operation medverkade mamman signifikant mindre i barnets omvårdnad de första dagarna till skillnad från vaginalt förlösta mödrar (Tulman, 1986, Gathwala & Narayanan, 1991). Enligt Gathwala och Narayanan (1991) så kontrollerade de vaginalt förlösta mödrarna oftare om barnet behövde ny blöja och spenderade mer tid tillsammans med barnet än de kejsarsnittförlösta mödrarna fyra veckor efter förlossningen. Samma studie visade dock de kejsarsnittförlösta mödrarna mer handlingskraft om barnet var ledset trots att blöjan var torr och det nyligen hade fått mat. Dessa mödrar tog upp och tröstade sitt barn medan de andra ofta trodde att barnet mådde bra av att gråta en stund. Enligt Gathwala och Narayanan (1991) så visade mammorna som fött barn vaginalt en signifikant mer känslomässigt beteende och log och samtalade mer med sitt barn. De var även mer uppmärksamma på barnets signaler. Enligt Trowell (1982) hade kejsarsnittförlösta mödrar mindre ögonkontakt med sitt barn och var mindre avslappnade i omvårdnad av barnet. Samma studie visade att efter ett år hade dessa mammor svårare att leka med sitt barn men visade barnet mer ömhetsbevis genom att oftare ge barnet pussar, de hade dock fortfarande 12

17 mindre ögonkontakt och log mindre mot barnet. För dessa mammor tog det även längre tid att lära känna sitt barn och se barnet som en självständig individ och de upplevde även sitt moderskap svårare än de vaginalt förlösta mödrarna. Pappans anknytning till barnet Enligt Fortier (1988) så såg Bowlby tre faktorer som påverkade pappans anknytning till barnet. Pappans tidigare anknytningserfarenheter, hans upplevelse av barnet från dess födsel och om barnets födsel innebar välbehag eller smärta för honom. Även förlossningsupplevelsen påverkade anknytningen. Studie av Mercer och Ferketich (1990) visade att pappans relation till sin egen pappa påverkar hans anknytning till sitt eget barn, desto bättre relationen var ju bättre blev anknytningen. En studie av Toney (1983) visade även att papporna fick en bättre första anknytning om barnet var en pojke. Pappans förlossningsupplevelse En studie av Fortier (1988) visade att en del pappor erfor förlossningen som extrem terror och kände stor oro under hela det kirurgiska ingreppet. Denna erfarenhet kulminerade i en känslomässig utmattning. Papporna kunde också känna besvikelse över att mamman inte kunde föda deras barn den normala vägen och de kände sig misslyckade som coacher. Andra pappor tyckte det var skönt när det blev beslut om ett kejsarsnitt och att den långa och svåra förlossningen var över. Hud mot hud Trots den goda kännedomen om de positiva följderna av barnets tidiga hud mot hud kontakt med mamman är det idag vanligt att mamma och barn separeras upp till fyra timmar efter en förlossning med kejsarsnitt. Erlandsson et al. (2007) gjorde en studie på 29 pappor och nyfödda barn som blivit förlösta med kejsarsnitt och lät 15 pappor sitta hud mot hud med sitt barn medan 14 pappor hade sina barn i en liten säng bredvid sig. När barnet var förlöst undersöktes det och lades sedan 5 10 minuter på mammans bröst. Efter detta fick pappor och barn gå upp till förlossningsavdelningen och barnet fick då antingen ligga kvar i sin lilla säng och ha sin pappa bredvid sig eller ligga hud mot hud på pappans bröst. Studien visade att de barn som fått ligga hud mot hud med sin pappa skrek signifikant mindre och kom snabbare till ro igen efter förlossningen än barnen som låg kvar i sina sängar. 13

18 Omvårdnad Tulmans studie (1986) visade att papporna till de kejsarsnittförlösta barnen hade en större närvaro och visade mer initiativ och omvårdnad av barnet. Dessa pappor såg barnet och dess behov och detta underlättade för mamman i hennes situation. Papporna till de barn som var förlösta vaginalt tog inte mycket eget initiativ utan tog bara hand om barnet när mamman bad honom om det. 14

19 Diskussion Huvudresultat Syftet med studien var att beskriva hur anknytningen påverkas mellan föräldrar och barn efter ett kejsarsnitt. Sedan mitten av 1990-talet har antalet kejsarsnitt ökat kraftigt i Sverige. Resultatet i denna studie har visat på flera negativa tendenser under den första tiden. Detta kan visa sig som en försenad anknytning, försenad amning och svårigheter för mamman att klara av barnets dagliga omvårdnad. Barnet som missar den första hud mot hud kontakten gråter mer vid en månads ålder. Mamman behöver mer stöd och hjälp vid amningen. Hon har även en längre återhämningsperiod efter förlossningen med smärta och obehag och psykisk påverkan. På grund av mammans fysiska begränsningar får pappan en mer framträdande roll i barnets dagliga omvårdnad den första tiden postpartum. Papporna kan uppleva förlossningen som traumatisk och känna sig misslyckade i sin roll som den som ska stötta kvinnan. Efter två år har dock de flesta skillnader försvunnit vad gäller omvårdnad, amning och den psykiska påverkan. Resultatdiskussion Av de 18 valda studierna var de flesta kvantitativa och bara en var kvalitativ. I kvalitetsgranskningen höll de flesta medel eller hög kvalitet och två av studierna hade låg kvalitet. Av de två artiklarna som hade en låg kvalitet var det framför allt en som användes mycket i studien då författarna ansåg att den svarade på den valda frågeställningen. Många av studierna hade ett liknade resultat som visade att den första tiden postpartum är viktig för anknytningen och en separation under den tiden, som är vanligt förekommande efter kejsarsnitt, påverkar anknytningen negativt. Denna negativa påverkan av separation kan ses även tydligare i djurvärlden enligt studie av Barrier, Joiner, Jimenez och Leeland (2007). De fann att babianungar och mammor som förlösts med kejsarsnitt hade en högre fysisk och psykisk stress. Detta ledde ofta till att mamman övergav sin unge. Längre tillbaka till den tidiga evolutionen var det för barnet livsviktigt att mamman snabbt knöt an till sitt barn för att skydda det mot rovdjur och för att ge barnet den nödvändiga omvårdnaden (Moore, Anderson & Bergman, 2007). Med denna bakgrund känns det märkligt och onaturligt att vi under talet separerar mor och barn kort efter förlossningen. 15

20 Känslorna som kommer när förlossningen inte blivit som föräldrarna tänkt sig kan vara påfrestande att bära. Efter en kejsarsnittförlossning, när kvinnan oftast är helt utmattad både fysiskt och psykiskt, är det mycket påfrestande att bli separerad från sitt nyfödda barn. Kvinnan har inte fått ha sitt nyfödda barn på magen utan oftast endast sett det en kort stund. Kvinnan blir sedan lämnad kvar på operation och får efter det ligga kvar på uppvakningsavdelningen för återhämtning. Under denna tid är oftast barnet och pappan på förlossningsavdelningen och mamman är ensam. Denna ensamhet tror författarna skulle kunna mildras av att föräldrarna har fått en god och tydlig information om hur ett kejsarsnitt går till och vad som händer efteråt, till exempel under en föräldrautbildning. Författarna ifrågasätter varför separationen mellan mamman och barn varar under så lång tid även då mamman och barn mår bra, speciellt sedan mycket forskning har bedrivits de senaste 25 åren angående de positiva effekterna av hud mot hud kontakten. Enligt Moore et al. (2007) har tidig hud mot hud kontakt en signifikant positiv effekt på amningen som fortfarande kan ses fyra månader efter förlossningen. De fann även en positiv effekt på anknytningen, minskad risk för andningspåverkan hos barnet och att barnet skrek mindre. De fann även att mammans kärleksfulla smekningar under amningen var mer förekommande om mamman och barnet hade fått vara tillsammans tidigt hud mot hud. Flera av studierna visade att på lång sikt så har förlossningssättet ingen påverkan på amningen. Däremot att de mödrar som blivit förlösta med kejsarsnitt behöver mer stöd av sjukvårdspersonalen för att komma igång med amningen. På grund av separationen startar amningen senare och mamman har även mer smärtor och kan på grund av dessa även ha svårt att slappna av och hitta en bra amningsställning. Att som mamma kunna amma och ge sitt barn mat är en av de allra viktigaste uppgifter mamman har. Att amningen kommer igång senare tror författarna blir ännu ett stressmoment för den kejsarsnittförlösta kvinnan. Som sjukvårdspersonal tror vi att det är väldigt viktigt att kvinnan får mycket stöd och uppmuntran i denna uppgift. Många av artiklarna i resultatet visar på att kvinnor som förlöst sina barn via kejsarsnitt hamnar i en beroendeställning gentemot pappan och vårdpersonalen. Vid ett kejsarsnitt blir mor och barn separerade under barnets första timmar. De flesta mammor får inte sitt nyfödda barn på bröstet förrän efter ca fyra timmar och missar därmed den första viktiga anknytningstiden. Kvinnan har ont och har under det första dygnet inte möjlighet att ta sig ur sin säng. 16

21 Detta medför att hon inte har förmåga att sköta om sitt barns omvårdnad och hon kan ha svårt att hitta en bra amningsställning på grund av smärtan i magen. Denna beroendeställning kan vara mentalt påfrestande för kvinnan då hon känner att hon inte kan sköta sina naturliga uppgifter som mamma. Båda föräldrarna kan känna besvikelse över att förlossningen och den första tiden där efter inte blev som de hade tänkt. För pappan kan det vara jobbigt att känna ansvar för att ta hand om både sitt barn och sin partner då han kanske hade förväntan om att båda skulle ta hand om barnet och nu har mamman inte möjlighet till detta. För vårdpersonalen är detta mycket viktigt att tänka på och arbeta efter, både att ge stöd och omvårdnad till kvinnan men också att ge pappan all det stöd han behöver då han nu får en viktigare roll i barnets omvårdnad. Metoddiskussion Metoden som författarna har använt sig av var en beskrivande litteraturstudie angående anknytningen mellan föräldrar och barn efter ett kejsarsnitt. Innehållet hämtades från vetenskapliga artiklar som författarna har analyserat och kvalitetsgranskat enligt granskningsmall modifierad efter Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). En av studiens styrkor var att artikelsökningen begränsades med sökord som motsvarade studiens huvudsyfte. Tidsbegränsning gjordes inte då mycket relevant forskning kring anknytningsteorin bedrevs under och 1990-talet. Den relevanta forskningen som svarar mot studiens huvudsyfte som skett under 2000-talet finns med i studien. En annan styrka i studien var att det flesta studier är gjorda i västvärlden under förhållanden som liknar våra egna. En studie från Turkiet skiljer sig dock från de övriga då alla kejsarsnitt utförs under narkos trots att artikeln är publicerad En svaghet med studien var att det var svårt att hitta artiklar som handlade om pappan och hans upplevelser av kejsarsnittet. Det var även lite forskning av barnets påverkan och på grund av detta handlar även författarnas studie mest om anknytningens påverkan på mamman. En svårighet med studien har varit att översätta och identifiera de olika engelska begreppen attachment, bonding och interaction som översätts på liknade sätt i det svenska språket. Det svenska ordet anknytning har inte någon självklar engelsk översättning. 17

22 Under arbetets gång så har det visat sig att det blev en svårighet att tolka resultatet av ett kejsarsnitt då detta begrepp är så brett. Det är skillnad på om kejsarsnittet är planerat, om det är akut med eller utan värkarbete eller om kejsarsnittet utförs urakut. Detta tror författarna kan påverka studiens resultat. Allmän diskussion En god anknytning mellan en mamma och hennes nyfödda barn är viktigt för att barnet ska trivas och få en god tillväxt genom mammans omvårdnad. Sjukvårdspersonal kan hjälpa till med detta genom att ge kontinuerligt stöd under förlossningen, genom att lägga barnet hud mot hud på mammans mage så tidigt som möjligt och låta barnet ligga kvar tills de har hittat mammas bröst och att se till att mamma och barn får vara tillsammans hela tiden under de första timmarna och dagarna efter förlossningen (Kennell & McGrath, 2005). Författarna tycker att framtida studier nu mer skulle handla om hur vi som barnsjuksköterskor ska kunna upptäckta en dålig anknytning mellan barn och föräldrar, speciellt i samband med arbete på Barnavårdcentral (BVC) och hur vi kan arbeta för att anknytningen ska bli bättre. Författarna undrar också hur framtiden för ett barn som fått en dålig anknytning ser ut och vad det får för konsekvenser när barnet kommer upp i vuxen ålder. 18

23 Referenser ℵ Ali, Z., & Lowry, M. (1981). Early maternal-child contact: Effects on later behaviour. Developmental medicin and child neurology, 23, Barrier, B. F., Joiner, L. L., Jimenez, J B., & Leeland, M M. (2007). External cephalic version of the term breech baboon (papio sp.) Journal of medical primatology, 36(3), ℵ Baxter, J. (2006). Women s experience of infant feeding following birth by caesarean section. British Journal of Midwifery, 14(5), Boij, R. (2007). Kejsarsnitt. Sjukvårdsrådgivningen.se. Hämtad den 28 november 2007 från: Bowlby, J. (1951). Maternal care and mental health. WHO monograph series, No 2. Geneva: World Health Organization. Broberg, A., Almqvist, K., & Tjus, T. (2003). Klinisk barnpsykologi. Utveckling på avvägar. Falköping: Natur och kultur. Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T., & Risholm Motander, P. (2006). Anknytningsteori. Falköping: Bokförlaget Natur och kultur. ℵ Cakmak, H., & Kuguoglu, S. (2006). Compasison of the breastfeeding patterns of mothers who deliverd their babies per vagina and via cesarean section: An observational study using LATCH breastfeeding charting system. International Journal of Nursing, 44(7), ℵ Cohen, S. E., & Woods, W. A. (1983). The role of epidiral morphine in the postcesarean patient: efficacy and effects on bonding. Anesthesiology. 58(6), ℵ Culp, R. E., & Osofsky, H. J. (1989). Effects of cesarean delivery on parental depression, marital adjustment, and mother-infant interaction. Birth, 16(2),

24 ℵ Damato, E. (2004). Prenatal attachment and other correlates of postnatal maternal attachment to twins. Advances in Neonatal care, 4(5), ℵ Erlandsson, K., Dsilna, R. N., Fagerberg, I., & Christensson, K. (2007). Skin to skin care with the father after cesarean birth and its effect on newborn crying and prefeeding behaivor. Birth, 34(2), Feldman, R., Weller, A., Leckman, J F., Kuint, J., & Eidelman, A I. (1999). The nature of the mother s tie to her infant: maternal bonding under conditions of proximity, separation, and potensial loss. Journal of child psychology and psychiatry, and allied disciplines, 40(6), ℵ Fortier, J. C. (1988). The relationship of vaginal and cesarean births to father-infant attachment. Journal of obstetric, gynecologic, and neonatal nursing, 17(2), ℵ Garel, M., Lelong, N., & Kaminski, M. (1987). Follow-up study of psychological consequences of caeserean childbirth. Early Human Development, 16, ℵ Gathwala, G., & Narayanan, I. (1991). Influence of cesarean section om mother-baby interaction. Indian Pediatric. 28(1), ℵ Hannah, M. E., Whyte, H., Hannah, W. J., Hewson, S., Amankwah, K., Cheng, M., et al. (2004). Maternal outcomes at 2 years after planned cesarean section versus planned vaginal birth birth for breech presentation at term: The international randomized Term Breech Trial. American Journal of Obstretrics & Gynecology, 191(3), ℵ Hillan, E. (1991). Caesarean section: Psychosocial effects. Nursing Standard, 1, Karl, D. J., Beal, J. A., O Hare, C. M., & Rissmiller, P. N. (2006). Reconceptualizering the Nurse s role in the newborn period as an attacher. The American Journal of Maternal Child Nursing, 31(4),

25 Kennell, J., & McGrath, S.(2005). Starting the process of mother-infant bonding. Acta Paediatrica, 94(6), ℵ Liston, F. A., Allen, V. M., Conell, C. M., & Jangaard, A. K. (2007). Neonatal Outcomes with cesarean delivery at term. Archives of disease in childhood. Fetal and neonatal edition. Published online 17 oktober, ℵ Lipson, J. G. (1982). Effects of a support group on the emotional impact of cesarean childbirth. Prevention in human sevice, 1(3), McFarlin, B. L. (2004). Elective Cesarean Birth: Issues and ethics of an informed decision. Journal of Midwifery & Women s health, 49, ℵ Mercer, R. T., & Ferketich, S. A. (1990). Predictors of parental attachment during early parenthood. Journal of Advanced Nursing, 15, Moore, E. R., Andersson, G. C., & Bergman, N. (2007). Early skin to skin contact for mothers and their healthy newborn infants. The Cochrane Library, Issue 4. Nobab. Åtkomst oktober 29, 2007, från Socialstyrelsen. (2005). Kejsarsnitt i Sverige Åtkomst oktober 16, 2007, från A65709A3A278/3463/ pdf ℵ Toney, L. (1983). The effects of holding the newborn at delivery on paternal bonding. Nursing research, 32(1), ℵ Trowell, J. (1982). Possible effects of emergency caesarean section on mother child relationship. Early human development, 7, ℵ Tulman, L. J. (1986). Initial handling of newborn infants by vaginally and cesarean deliverd mothers. Nursing research, 35(5), Wax, J. R., Cartin, A., Pinette, M. G., & Blackstone, J. (2005). Patient choice cesarean The Maine experience. Birth, 32(3),

26 Willman, A., Stoltz, B., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. ℵ = Analyserade artiklar i studien. 22

27 Bilaga 1 Tabell 4. Artiklars syften och resultat Författare Syfte Resultat Ali & Lowry Att undersöka betydelsen av 45 minuters Amningsfrekvensen var högre kontakt mellan mamma och barn direkt i gruppen som inte separerats. efter födseln jämfört med mammor som Dessa barn sov mer och skrek inte fick denna kontakt. mindre. Mödrarna log mer och småpratade mer med barnen efter 12 veckor. Baxter Att förklara kejsarsnittförlösta kvinnors Hög andel mammor ammade amningsupplevelse. och den vanligaste anledningen till att de slutade var att mjölken sinade eller att de upplevde amningen som obekväm. Cakmak & Koguoglu Att jämföra amningsbeteendet hos kvinnor Kvinnorna som förlöst med Förlösta med kejsarsnitt jämfört med kvinnor kejsarsnitt behövde mer stöd som förlöst vaginalt. och hjälp vid amningen. Culp & Osofsky Att undersöka effekten av kejsarsnitt på Det var ingen skillnad hos vare mammans och pappans psykiska hälsa, deras sig mamman el. pappan äktenskap och mammans och barnets samspel gällande depression. Båda i nyföddhetsperioden och tre månader framåt grupperna är nöjda med sina jämfört med par som fått barn vaginalt. äktenskap, även samspelet var lika i de båda grupperna. Alltså ingen påverkan om mamman förlöst med kejsarsnitt på dessa områden. Damato Att fastställa sambandet mellan anknytningen Studien visar att kejsarsnitt gav Till tvillingar före födseln och förlossningssätt, högre anknytning. Depression mammans hälsa, depression, barnets gjorde anknytningen sämre. födelsevikt och barnens behov av vara Behov av neonlvård gav även inneliggande på neonatalavdelning. det sämre anknytning. Erlandsson m.fl. Att undersöka effekten på barn som fick vara Barnen som fick vara hud-mothud-mot-hud med pappan efter ett kejsarsnitt hud grät mindre, var lugna och jämförelse med barn som låg i sin säng med blev sömning inom 60 minuter sin pappa bredvid sig de första två timmarna jämfört med de andra barnen efter förlossingen. som inte kom till ro förrän efter 110 minuter. Fortier Att fastställa betydelsen för anknytningen Anknytningen påverkades inte mellan far och barn och förlossningssätt av förlossningssättet. Garel m.fl. En uppföljningsstudie för att se på psyko- Dessa mödrar har fler psykosociala konsekvenser för kejsarsnittförlösta somatiska besvär och efter två mödrar. månader är de mer självupptagna. De känner sig osäkrare i sin omvårdnad av sitt barn efter två månader. Studien visar inte någon påverkan på anknytningen. Gathwala & Naraynan Undersöka hur ett kejsarsnitt påverkar Resultatet var ett sämre anknytningen mellan mor och barn. anknytningsbeteende jämfört med mödrar som förlöst vaginalt. De kejsarsnittförlösta mödrarna kunde inte vara lika delaktiga i barnets omvårdnad och mödrarna tyckte själva att de hade en sämre anknytning. 23

28 Hannah m.fl. Att jämföra påverkan av ett planerat Det fanns ingen skillnad efter kejsarnsitt efter två år jämfört med en två år. vaginal förlossning vid sätesbjudning. Hillan Att undersöka anknytningen mellan mor och För kvinnor förlösta med Barn efter kejsarsnitt jämfört med vaginal kejsarsnitt tog det signifikant Förlossning. längre tid att knyta an till sitt barn. Lipson Att se på betydelsen av stödgrupp för kvinnor Stödgruppen spelade en viktig Som förlöst med kejsarsnitt. roll för att hjälpa kvinnor som upplevde en emotionell stress efter sitt kejsarsnitt och hjälpte även kvinnorna att planera och förbereda sig för en mer positiv förlossning i framtiden. Liston m.fl Undersöka vilka konsekvenser ett Barnet hade ökad risk för kejsarsnitt får. andningssvårigheter och mamman hade högre risk att drabbas av depression. De hade även lägre amningsfrekvens vid hemgång. Mercer & Ferketich Att undersöka anknytningen från födseln Det var ingen skillnad på till barnet blivit åtta månader och hög- och anknytningen hos fäderna i de låg-risk föräldrar. båda grupperna. Hög-risk mödrarna skattade en högre anknytning i nyföddhetsperioden. Efter åtta månader skattade både mammorna och papporna lika god anknytning i Toney Att undersöka om en tidig pappa- och barn- Det fanns ingen signifikant kontakt har någon påverkan på deras tidiga skillnad på anknytningen och relation gällande kommunikation och kommunikationen om de fick anknytning. en tidig kontakt eller inte. Trowell Utforska anknytningen mellan mamma Kvinnorna som förlöst med och barn efter ett kejsarsnitt jämfört med kejsarsnitt hade svårare att återjämfört med kvinnor och barn som hämta sig efter förlossningen förlöst vaginalt. och upplevde föräldraskapet som svårare. De hade även sämre självförtroende angående barnets omvårdnad, de var mer deprimerade och det tog längre tid för dem att känna att barnet var en egen individ. Tulman Studera mödrarnas initiala handlings- Ingen skillnad fanns mellan mönster vid omvårdnaden av det nyfödda grupperna vad gäller den tid barnet efter ett kejsarsnitt och en vaginal det tog för mamma och barn att förlossning. ta upp den fysiska kontakten. De kejarsnittsförlösta mödrarna hanterade sina barn mindre på grund av smärta och fysiska begränsningar. Papporna till dessa barn tog större initiativ i barnets omvårdad än papporna till barn som var födda vaginalt. 24