LUNDS UNIVERSITET VERKSAMHETSBERÄTTELSE LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK

Transkript

1 LUNDS UNIVERSITET VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK

2

3 Innehåll Förord 4 Biblioteksverksamheten vid LU 5 Biblioteksdirektionen 8 Universitetsbiblioteket 10 Fakultets- och områdesbibliotek 12 Kartläggning 21 Arbetsgrupper 22 Referensgrupper 29 Projektgrupper 31 Funktioner 34 Ekonomi 37 Nyckeltal 38 Biblioteksstyrelsen 39 Biblioteksrådet 40 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

4 Förord Mot större samordning och samspel inom biblioteksverksamheten vid Lunds universitet År 2009 har varit ett år med framgångar för Lunds universitet. Beslut om MAX IV och European Spallation Source (ESS), är naturligtvis årets stora händelser. En ny ledning för universitetet tillträde vid årsskiftet vilket innebar en ny ordförande för biblioteksstyrelsen. Året har varit spännande och har känne tecknats av ett arbete mot större samordning och samspel inom biblioteksverksamheten. Tillsammans med ledamöterna i biblioteksstyrelsen har en rad viktiga beslut tagits under året Under året har biblioteksstyrelsen fastställt en rad policys, planer och riktlinjer. En av dessa är en strategisk plan för nätverket Lunds universitets bibliotek (LUB) Den strategiska planen lyfter fram och betonar informationstjänster och informationsresursers betydelse för att Lunds universitet ska nå målet att bli ett av Europas främsta universitet. Det handlar här särskilt om att stödja forskningen och stödet till utbildning och lärande. Under året fastställdes även en gemensam jämställdhetsplan för biblioteksdirektionen och universitetsbiblioteket för Jämställdhetsplanen fokuserar på fyra områden: rekrytering och befordran, lönesättning och andra anställnings villkor, ledarskap och att förebygga och motverka sexuella trakasserier. verksamhetsberättelse för hela LUB-nätverket har fastställts. LUB-nätverket har under året bestått av 22 enheter. Ett arbete för hur LUB ska arbeta med riskanalys av verksamheten har påbörjats och en första riskvärdering har behandlats av biblioteks styrelsen under året. Arbetet med riskanalys fortsätter under verksamhetsåret Vidare har biblioteksstyrelsen initierat en diskussion om kvalitetsarbetet inom LUB. Diskussionerna fortsätter under I slutet av året gav biblioteksstyrelsen ordföranden i uppdrag att gå igenom alla beslut kopplade till biblioteksverksamheten vid Lunds universitet i syfte att avgöra vilka beslut som behöver revideras. Detta arbete kommer att pågå under större delen av Biblioteksstyrelsen lämnar nu 2009 bakom sig med ett stort tack till alla engagerade medarbetare inom biblioteksverksamheten vid Lunds universitet och ser med stor tillförsikt fram emot verksamhetsåret Prorektor Eva Åkesson Ordförande i biblioteksstyrelsen Även detta år har verksamhetsberättelser för biblioteksdirektionen och universitetsbiblioteket fastställts, men nytt detta år är att även en VERKSAMHETSBERÄTTELSE

5 Biblioteksverksamheten vid Lunds universitet Biblioteken vid Lunds universitet är sedan 2001 organiserade i ett nätverk, som består av två gemensamma enheter, biblioteksdirektionen och universitetsbiblioteket, och ett antal fakultets-, institutions- och centrumbibliotek. Biblioteksstyrelsen, som utses av rektor, har det övergripande ansvaret för och leder utvecklingen av Lunds universitets bibliotek, LUB-nätverket. Biblioteksstyrelsen fungerar som styrelse för biblioteksdirektionen och Universitetsstyrelsen Rektor och universitetsledning Biblioteksstyrelsen Fakulteter/Områden/ Särskilda verksamheter Universitetsbiblioteket Biblioteksdirektionen Administration Digitala biblioteket Kulturarvssamordning Vetenskaplig kommunikation/ Förvärv Bibliometri Information Stöd till lärande Lån LUB-support BD-support Lunds universitets bibliotek Asienbiblioteket Biblioteket för arkitektur och design Biblioteks- och IKT-enheten, Medicinska fakulteten Biblioteket vid Campus Helsingborg Biblioteket vid Konsthögskolan i Malmö Biblioteket vid Musikhögskolan i Malmö Biologibiblioteket E-husets bibliotek Ekonomihögskolans bibliotek Fysik- och astronomibiblioteket Geobiblioteket HT-biblioteken Internationella miljöinstitutets bibliotek Juridiska fakultetens bibliotek Kemicentrums bibliotek LTH Studiecentrums bibliotek Matematiska biblioteket Raoul Wallenberginstitutets bibliotek Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek V-husets bibliotek VERKSAMHETSBERÄTTELSE

6 universitetsbiblioteket. Biblioteksdirektionen (BD) ansvarar för drift och utveckling av det gemensamma digitala biblioteket, arbetar på ett övergripande plan med frågor som rör vetenskaplig kommunikation och stöd till lärande och har även i uppgift att samordna biblioteken i policy frågor, kompetens utveckling för medarbetarna, informa tion och marknadsföring och kvalitetssäkring. Biblioteksdirektionen bildades 2001 genom att delar av universitetsbiblioteket blev en självständig enhet och har sedan dess utvecklats i takt med att de digitala bibliotekstjänsterna expanderat. Universitetsbibliotekets (UB) uppgift är idag att bevara och tillhandahålla det rika kulturarv som de omfattande samlingarna utgör. UB är mottagare av det nationella reserv exemplaret av allt svenskt tryck och fungerar som nationell och internationell lånecentral. UB har också ansvar för universitetets gemensamma litteratur depå och erbjuder läsesalar och studieplatser för studenter, forskare och allmänhet. Fakultets-, institutions- och centrumbiblioteken ansvarar för den dagliga och användarnära biblioteksservicen och fungerar som stödfunktioner för lärande och forskning inom sina respektive kunskapsområden. Verksamheten har byggts upp och konsoliderats under en följd av år och den processen är ännu inte helt avslutad. Biblioteksdirektionen och universitetsbiblioteket finansieras av centrala medel. Biblioteken vid fakultet, områden och univers itetets särskilda verksamheter finansieras av respektive område eller enhet. Organisation och struktur Eftersom behov och förutsättningar för biblioteks tjänster varierar mellan universitetets olika områden finns det också stora skillnader i biblioteksstruktur områdena emellan. Lunds Tekniska Högskola, LTH, har liksom naturvetenskapliga fakulteten byggt upp en fakultetsanknuten nätverksorganisation, där de tre biblioteken för fysik, matematik och kemi är gemensamma för både tekniker och naturvetare. Inom LTH finns ytterligare tre ämneseller husbibliotek (Biblioteket för arkitektur och design, E-husets bibliotek och V-husets bibliotek) och LTH Studiecentrums bibliotek. Naturvetarna har ett biologibibliotek och ett bibliotek för geovetenskaper. Detta innehåller även kulturgeografi och är därmed en del av samhällsvetenskapliga fakultetens biblioteksservice. Geobiblioteket ger även service till Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS, som är en del av universitetets särskilda verksamheter. Totalt finns nio enheter inom LTH och naturvetenskapliga fakulteten. Medicinska fakulteten bedriver biblioteksverksamhet på tre platser: Health Sciences Centre i Lund, Skånes universitetssjukhus i Lund och Clinical Research Centre i Malmö. Bibliotek och IKT-service är integrerade i en gemensam organisation som ger service till fakulteten. Juridiska fakulteten liksom Ekonomihögskolan har en samordnad biblioteksorganisation med ett fakultetsbibliotek på respektive fakultet. Inom samhällsvetenskaplig fakulteten har man under en längre tid strävat efter att samla de o lika ämnesbiblioteken i en gemensam biblioteksorganisation. Den rymmer idag två bibliotek, Social- och beteendevetenskapliga biblioteket och Statsvetenskapliga biblioteket. Som tidigare nämnts finns också Geo biblioteket med kulturgeografi inom fakulteten. Även inom området Humaniora och Teo VERKSAMHETSBERÄTTELSE

7 logi har man länge strävat efter att samla sina biblioteks resurser, som tidigare legat dels på UB och dels på ett antal mindre institutionsbibliotek. Från 2009 ryms all biblioteksverksamhet inom området inom en organisatorisk enhet, HT-bibliotek en. Där ingår sex biblioteks enheter: Språk- och litteraturcentrums bibliotek (SOL), Biblioteket vid Centrum för teologi och religions vetenskap (CTR), Wrangelbiblioteket med biblioteket vid Etnologiska institutionen som facksal, Historiska biblioteket, Arkeologiska biblioteket och Filosofiska biblioteket. Biblioteksrådet är ett rådgivande organ där samtliga områdes biblioteksverksamhet är representerade. Till biblioteksrådet är knutet ett antal arbets- och referensgrupper där medarbetare från hela nätverket deltar. För samordningsarbetet av nätverket har universitets bibliotekarien till sitt förfogande en kvalitetssamordnare, en bibliotekssamordnare och en enhetsadministratör. Inom Konstnärliga fakulteten finns de tre högskolorna för konst, musik och teater i Malmö. Biblioteken vid Konsthögskolan och Musikhögskolan ingår i LUB-nätverket. Vid Campus Helsingborg finns ett tvärvetenskapligt bibliotek. Ytterligare tre bibliotek är en del av LUBnätverket, men är knutna till institutioner som är en del av universitetets särskilda verksamheter: Asienbiblioteket, Internationella Miljöinstitutets bibliotek och Raoul Wallenberginstitutets bibliotek. Inom LUB-nätverket finns 22 enheter med 31 publika serviceställen. I avsnittet Fakultets- och områdesbibliotek beskrivs områdesbibliotekens verksamhet utförligare. Ledning och samordning Biblioteksstyrelsen har tillsammans med universitetsbibliotekarien det övergripande ansvaret för Lunds universitets bibliotek. Prorektor är ordförande i biblioteksstyrelsen och ledamöterna tillsätts av rektor. Universitetsbibliotekarien är chef för biblioteksdirektionen och ordförande i biblioteks rådet. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

8 Biblioteksdirektionen Biblioteksdirektionens huvudsakliga uppdrag är att ansvara för drift och utveckling av det gemensamma digitala biblioteket och att samordna Lunds universitets bibliotek (LUB). Biblio teksdirektionen arbetar också med frågor som rör vetenskaplig kommunikation, elektron isk publicering och stöd till lärande. Samordningsuppdraget innebär att planera och följa upp verksamheten, att driva gemensamma utvecklingsprojekt, att erbjuda kompetens - utveckling för medarbetare inom Lunds universitets bibliotek och att ansvara för gemensam information och marknadsföring via webbplats, intranät och andra kanaler. Biblioteksdirektionens verksamhet var under 2009 indelad i fem områden: Digitala biblioteket, Vetenskaplig kommunikation/ Bibliometri, Stöd till lärande, LUB-support och BD-support. Varje område hade en ansvarig koordinator. Digitala biblioteket De digitala tjänster som biblioteksdirektionen utvecklar och underhåller ingår i verksamhetsområdet Digitala biblioteket. Electronic Library Information Navigator (ELIN) är en tjänst utvecklad vid Lunds universitet som erbjuder studenter och anställda en samlad ingång till Lunds universitets biblioteks elektroniska resurser. Lunds universitets gemensamma bibliotekskatalog (Lovisa) innehåller böcker, tidskrifter, doktorsavhandlingar, rapporter, e-böcker och e-tidskrifter. Directory of Open Access Journals (DOAJ) lanserades 2003 och har vuxit till att bli en internationellt välkänd, högt uppskattad tjänst. DOAJ innehåller vetenskapliga, kvalitetskontrollerade tidskrifter där alla artiklar finns i fulltext och är fritt tillgängliga. Vetenskaplig kommunikation Verksamhetsområdet Vetenskaplig kommunikation arbetar med rådgivning och undervisning i frågor som rör vetenskaplig kommunikation, publicering och Open Access (OA) inom biblioteksnätverket och universitetet. Verksamhets området deltar också i det nationella och internationella arbetet med OA-frågor. Open Access är ett publiceringssätt där forskaren gör publikationer fritt tillgängliga på internet för länkning eller nedladdning. Databasen Lunds universitets publikationer (LUP) samlar avhandlingar och forskningspublikationer vid Lunds universitet. I maj 2007 tog rektor beslut om att alla forskningspublikationer från 2002 och framåt vid Lunds universitet ska registreras i LUP. Forskare har via LUP möjlighet att göra sina forskningspublikationer fritt tillgängliga över nätet publikationer registrerades i LUP Det totala antalet publikationer i LUP är cirka , fördelat på studentuppsatser och forskningspublikationer. Upphovsrätten och förlagsavtalen är det största hindret när forskare ska parallellpublicera själva. Biblioteksdirektionen arbetar för att öka andelen fritt tillgängliga publikationer bland annat genom att delta i ett nordiskt och ett nationellt upphovsrättsprojekt som ska ta fram ett förslag till avtal mellan författare och förlag som skapar en bättre balans mellan parterna. Biblioteksdirektionen stöttar publicering i OA-tidskrifter. Under året avsatte biblioteksdirektionen 1,5 miljoner kronor i sin budget till VERKSAMHETSBERÄTTELSE

9 betalning av publiceringsavgifter hos OAförlag. Biblioteksdirektionen fortsatte eller tecknade nya institutionella avtal med BioMedCentral (BMC), Public Library of Science (PLoS) och Hindawi. Avtalen innebär att lundaforskare som skickar en artikel till en tidskrift som ges ut på något av dessa förlag indikerar att forskaren tillhör Lunds universitet och sedan faktureras biblioteksdirektionen för publiceringsavgiften. Antalet artiklar publicerade av lundaforskare hos dessa förlag ökar snabbt publicerades 48 artiklar och artiklar i BMC-tidskrifter. BD-support Verksamhetsområdet BD-support handlägger ärenden inom ekonomi, personal, arkiv, lokaler, säkerhet och arbetsmiljö. BD-support uppdaterar biblioteksdirektionens planer och policy i olika frågor, samordnar inköp och administrerar möten och konferenser, däribland SUHF:s Forum för bibliotekschefer. Universitetsbibliotekarie Lars Bjørnshauge Stöd till lärande I biblioteksdirektionens uppdrag ingår att bevaka frågor som berör bibliotekens roll i förhållande till utbildningen. Arbetet bedrivs huvudsakligen inom verksamhetsområdet Stöd till lärande. Verksamhetsområdet deltar i arbetsgruppen Bibliotekens roll i lärandet och ansvarar för tjänsterna Mitt Kursbibliotek, ALI och Urkund. Verksamhetsområdet samordnar också Lunds universitets biblioteks deltagande i den nationella tjänsten Fråga biblioteket. Stöd till lärande arbetar ofta i projektform tillsammans med andra inom Lunds universitets biblio tek och Lunds universitet. Samarbete före kommer även nationellt. LUB-support En del av biblioteksdirektionens verksamhet har som mål att stödja och utveckla sam verkan och samarbete inom biblioteks nätverket Lunds universitets biblio tek (LUB). För denna uppgift fanns under 2009 verksamhetsområdet LUB-support, universitetsbibliotekariens kansli för planering, beredning och uppföljning av frågor till biblioteksstyrelse och biblioteksråd. LUB-supports medarbetare arbetade i team som förutom stöd till biblioteksrådet också arbetade med kvalitetsfrågor, gemensam kompetensutveckling inom LUB och marknadsföring och webb. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

10 Universitetsbiblioteket Utåtriktad service Totalt finns 12 mil material på universitetsbiblioteket (UB). Det motsvarar drygt 5 miljarder titlar. Samlingarnas värde uppskattas till 5 miljarder kronor. Under året växte beståndet med 800 hyllmeter fördelat på böcker och tidskrifter, dagstidningar, vardagstryck, kartor och personarkiv. Materialet ordnas eller registreras i olika databaser. Universitetsbibliotekets samlingar utgör 80 % av Lunds universitets biblioteks bestånd. Universitetsbibliotekets varierade utbud av pappersbaserade och elektroniska resurser lockade till fysiska besök, virtuella besök och över registrerade lån. Lånestatistiken är missvisande då utlånen via transportsystemet inte registreras på universitetsbiblioteket. Universitetsbiblioteket står trots detta för 41 % av nätverkets utlån. På universitetsbiblioteket besvaras en informationsfråga var fjärde minut. Besökare som inte tillhör Lunds universitet står för 30 % av frågorna, följda av användare från området för humaniora och teologi som står för 25 % av frågorna och användare från samhällsvetenskapliga fakulteten som står för 21 % av frågorna. Universitetsbiblioteket är ett tvärvetenskapligt forsknings- och studiecentrum med 540 varierade arbetsplatser. Planering pågår för att förnya och förbättra dessa under de närmaste åren. 87 % av besökarna tillhör Lunds universitet. Av dessa är 68 % forskare, doktorander eller studenter på mastersnivå. Ekonomer, tekniker och samhällsvetare är de flitigaste besökarna. 71 % av dem som lånar material är studenter. 75 % av lånen görs av låntagare från området för humaniora och teologi och samhällsvetenskapliga fakulteten. 75 % av besökarna använder universitetsbiblioteket som arbetsplats och utnyttjar alla tillgängliga faciliteter. Utställningsverksamheten är en viktig del av universitetsbibliotekets verksamhet. Under året visades fyra olika utställningar baserade på universitets bibliotekets samlingar och i sam arbete med forskare och institutioner. Ekonomi Statsbudgetanslaget för 2009 uppgick till kr. Området för humaniora och teologi avslutade under året samarbetet med universitetsbiblioteket, vilket innebar ett inkomstbortfall på kr. Externa finansiärer har under året tillskjutit kr till åtta olika högprioriterade projekt. Två av dessa avslutades under Arbetet med att söka extern finansier ing är högt prioriterat. Sent på hösten beviljade Riksbankens jubileumsfond kr till ett projekt med startår Personal 2009 innebar stora personalförändringar på universitetsbiblioteket. Den genomsnittliga faktiska bemanningen var 61,5 heltids arbetande vilket är en minskning med 8 hel tider jämfört med föregående år. Då endast 25 % av de anställda är under 50 år och snittåldern är 55 år har det varit nödvändigt att ägna mycket tid åt förberedelser för kommande generations växling och de konsekvenser den får på universitetsbibliotekets organisation. Totalt har varje medarbetare erhållit 17 utbildningstimmar. Samlingar Universitetsbiblioteket har uppdraget att be vara och tillgängliggöra samlingarna för all framtid. Två viktiga verktyg i arbetet att uppfylla upp VERKSAMHETSBERÄTTELSE

11 draget är att ge samtliga samlingar en ur alla synpunkter säker och för materialet anpassad förvaring och att göra dyrbart, ömtåligt och frekvent använt material elektroniskt tillgängligt. Vad gäller digitalisering samarbetar universitetsbiblioteket med andra nationella och internationella aktörer. överföringar har inte kunnat ske på grund av den nya depåns byggförsening. Bibliotekschef Christina Friström Förseningen av byggandet av de arkivklassade byggnaderna på Gastelyckan är bekymmersamt för universitetsbiblioteket och övriga nätverket. Nuvarande depåer är fyllda 2011 och nätverksbiblioteken har aviserat stora depåläggningsbehov. Universitetsbibliotekets mest dyrbara tryckta och handskrivna material förvaras i oaccept abla utrymmen. Kostnaderna för ett arkiv klassat under jordiskt arkiv har sedan länge garanterats av universitetsledningen. Det som stoppar byggstarten av arkivet är kravet på en full ständig arkeologisk utkrävning till en kostnad av kr. Täta kontakter finns mellan universitetsbibliotekets ledning och Lunds universitets fundraiser för att finna en donator. Nätverket Universitetsbiblioteket är knutpunkt för de lokala låntagarna viktiga transport- och LUBITO-tjänsterna. LUBITO tillhanda håller artikelservice till forskare och studenter vid Lunds universitet Universitetsbiblioteket har under året mot betalning utfört tjänster inom katalogisering och fjärrlån för andra bibliotek i nätverket. Till biblioteken i nätverket har under året överförts nya vetenskapliga svenska böcker. Medarbetare från universitetsbiblioteket deltar i de flesta av biblioteksrådets olika grupper. Nätverksbiblioteken har överfört 250 hyll meter material till universitetsbiblioteket. Större VERKSAMHETSBERÄTTELSE

12 Bibliotek vid fakulteter, områden och särskilda verksamheter Lunds Tekniska högskolas bibliotek Lunds Tekniska Högskolas bibliotek arbetade under 2009 enligt sin decentralis erade organisations modell med bibliotek i A-huset, V-huset, E-huset, Kem icentrum, Matematikcentrum och Fysicum på LTH:s campus. Ut över husbiblioteken finns biblioteket vid LTH Studie centrum. Husbiblioteken servar forskare och studenter i sina respektive hus och LTH Studie centrum servar studenter. De primära målgrupp erna omfattar cirka LTHstudenter och cirka forskare vid LTH. Personalen vid LTH:s bibliotek samverkar i ett nätverk, LTH:s biblioteksnätverk, inom vilket man träffas regelbundet och har en del samarbete. LTH:s bibliotek har även arbets grupper för utveckling av bibliotekstjänsterna. Det finns arbetsgrupper för elektroniska informationstjänster, stöd till forskningen, undervisning och marknadsföring. Arbetsgrupperna har bland annat testat olika typer av sociala medier, arbetat med marknadsföring av Lunds universitets publikationer (LUP) inom LTH och diskuterat formerna för LTH-bibliotekens undervisning. Andra frågor som diskuterats inom LTH:s biblioteksnätverk är utbud och användning av e-böcker, möjligheter till nätbaserad biblioteksundervisning, tillgängliggörande av LTH:s examensarbeten och självbetjäning vid biblioteken. Biblioteksnätverket har även arbetat på en gemensam mål- och handlingsplan. I juli vann LTH-bibliotekarierna Ann-Christin Persson, Jessica Nilsson och Maria Långh pris för bästa poster vid konferensen 5th International Evidence Based Library & Information Practice Conference för sitt arbete med en användarundersökning av webbsidor vid LTH:s bibliotek. Naturvetenskapliga fakultetens bibliotek Inom naturvetenskapliga fakultetens bibliotek har en viktig gemensam aktivitet varit att förvärva elektroniskt publicerade böcker. Under året har Biblioteksnämnden vid fakulteten ombildats och nya ledamöter har valts. En utredning om fakultetens bibliotek har påbörjats. Naturvetenskapliga fakulteten har en gemensam tjänst för katalogisering av såväl tryckt som elektroniskt material. Fakulteten anslår medel till en gemensam fjärrlånare för att underlätta för de enskilda biblioteken. Under 2009 har fakulteten köpt denna tjänst från universitetsbiblioteket. Biologibiblioteket Biologibibliotekets förvärv har dramatiskt ändr ats i riktning mot e-tidskrifter och e- böcker. Under året användes 78 % av förvärvsmedlen till e-resurser var det stora genombrottet för e-böcker och förutom Springers totala e-bokskollektion, har vi även tillgång till hela e-bokbeståndet inom biologi från Elsevier, CAB och Oxford VERKSAMHETSBERÄTTELSE

13 Biblioteket har fått mer golvyta i en ny kombin erad lokal för tidskrifter och studentarbetsplatser. I samband med flytten av tidskrifterna gjordes en genomgripande gallring. Geobiblioteket Geobiblioteket ger företrädesvis service till de Naturvetenskapliga och Samhällsvetenskapliga fakulteterna. Bibliotekets tvärvetenskapliga karaktär lockar även studenter och forskare från övriga fakulteter inom Lunds universitet. Under terminstid har biblioteket drygt 200 besök om dagen. Det är en ökning med 21 % jämfört med förra året. Av bibliotekets totala förvärvsbudget gick 66 % till inköp av elektroniska resurser. Trots en satsning på elektronisk litteratur är utlånen av bibliotekets fysiska bestånd fortsatt hög. I december beslutade Samhällsvetenskapliga fakulteten att, lämna sitt åtagande i Geobiblioteket. Fakulteten finansierar biblioteket även under Verksamheten ska successivt flyttas till Social- och beteendevetenskapliga biblioteket. Gemensamma bibliotek vid Lunds Tekniska Högskola och Naturvetenskapliga fakulteten Fysik- och astronomibiblioteket Fysik- och astronomibiblioteket har med hjälp av två praktikanter arbetat med komplettering av uppgifter i katalogen, gallring av dubbletter och en allmän uppfräschning av samlingarna på teoretisk fysik och bokmagasinet på Fysik. Förstärkning av undervisning i informationskompetens med ett ökat antal moment på kurs er på grundnivå har kunnat genomföras tack vare en öronmärkt resurs på 25 %. Alla forskar studerande har erbjudits en individuellt an passad handledning i bland annat informations sökning och parallellpublicering. Vi har förvärvat ett relativt stort antal e-böcker och fortsatt det användarstyrda förvärvet med hjälp av ämnesföreträdare för de olika forsknings områdena. Nya Libris (den nationella biblioteks katalogen) har gjort det möjligt att förbättra ett antal tjänster för våra användare som till exempel snabbare beställningsförfarande av fjärrlån via direktlänk till vårt lokala beställningsformulär och snyggare (och enklare administrerat system för) presentation av nyförvärv. Kemicentrums bibliotek Kemicentrums bibliotek betjänar forskare och studenter från hela universitetet och även intresserad allmänhet när det gäller kemi, biokemi, kemiteknik och livsmedelsteknik. Under 2009 har vi ökat antal utlån och antal undervisningstimmar. Vi har satsat på att köpa in mer elektronisk media av såväl tidskrifter som monografier. På detta sätt får vi en större bredd när det gäller litteraturbeståndet och har större möjlighet att betjäna fler samtidigt. När det gäller inköpen så bekostas det elektroniska material till största delen av Kemicentrums bibliotek. Matematiska biblioteket 2009 var präglat av fortsatt arbete med att skapa ordning i biblioteket. En översiktlig inventering under juli månad visade att över VERKSAMHETSBERÄTTELSE

14 hälften av böckerna i biblioteket skulle behöva katalogiseras. Även en ordentlig genomgång av bibliotekets tidskrifter, för att göra dem synliga i Lovisa och effektivisera hanteringen, har gjorts. Det blev ett gigantiskt projekt att reda ut vilka prenumerationer som fanns och vilka reklamationer som ännu inte var åtgärdade, eftersom tidskrifterna till stor del är i pappersform och dokumentationen kring tidskrifterna var eftersatt sedan flera år tillbaka. Under 2009 har personalen varit hårt ansträngd. Det har därför varit ett mycket välkommet inslag att biblioteket under ett halvår haft en praktikant på heltid, vilket möjlig gjorde arbete som inte skulle hunnits med under vanliga omständigheter. I mitten av 2009 bildades en styrgrupp för Matematiska biblioteket bestående av forskare från Matematikcentrums olika avdelningar och studentrepresentant. Juridiska fakultetens bibliotek Juridiska fakultetens bibliotek arbetar mycket nära sina forskare och studenter. Biblioteket har de senaste åren prioriterat att kvalitets medvetet och effektivt tillhandahålla informationsresurser, att vara ett stöd i lärandet och att medverka till utvecklingen av hög informationskompetens inom fakulteten, bland annat genom att erbjuda en ny service till forskare. Nationellt och internationellt samarbete är också nyckelord för verksamheten. Biblioteket har sett över stående beställningar av lagstiftning och rättsfall, och den processen fortsatte med en genomgång av tidskriftsprenumerationerna under Samarbete nationellt och internationellt är värde fullt för verksamheten och för personal ens personliga kompetens och ska vara ett självklart inslag i arbetet. Exempel på deltag ande i fördjupat nationellt och internationellt sam arbete är deltagande i den nordiska konferensen för juridiska bibliotek i Helsingfors, deltagande i nation ellt pedagogiskt nätverk för biblio tekarier på juridiska bibliotek, deltag ande i nationella konferenser om bland annat forskningspublicering, bibliometri, pedagog ik och kompetensutveckling, deltagande i nätverk et för EDC-bibliotek och det fort gående arbet et inom fakultetens SIDA-projekt i Vietnam. Stödet till lärandet, bland annat informationsundervisningen på juristprogrammet och master programmen, har förnyats i samarbete med fakultetens lärare och skrivits in i utbildnings plan och kursplaner. Hösten 2009 startade biblioteket en service med målet att medverka till utvecklingen av hög informationskompetens inom fakulteten med fokus på stöd till forskning. Forskningsvärdering, publiceringsstöd, sök- och bevaknings stöd och information om området kommer att vara delar i tjänsten som framöver kommer att kallas forskarservice VERKSAMHETSBERÄTTELSE

15 Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek Den 15 januari 1999 slogs portarna upp för Social- och beteendevetenskapliga biblioteket i före detta barnsjukhuset eller gamla juridicum som det ibland fortfarande kallas. Detta var ett första steg mot ett sammanhållet huvudbibliotek inom samhällsvetenskapliga fakulteten. Här sammanfördes litteratursamlingar från dåvarande pedagogisk-psykologiska biblioteket, sociologiska biblioteket och socialhög - skolans bibliotek. En av 2009 års höjdpunkter var bibliotekets 10-årsjubileum. Biblioteket medverkade under 2009 i utvecklingen av en fakultetsgemensam doktorandkurs i generiska kunskaper. Biblioteksinslagen som vävs in i lämpliga delar av kursen omfattar informationssökning och omvärldsbevakning, referenshantering i EndNote, vetenskaplig publicering och bibliometri. Kursen kommer att erbjudas forskare och doktorander under Under 2009 utvecklades och genomfördes ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt mellan Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek och Medicinska fakultetens bibliotek. Projektet mynnade ut i två halvdags workshoppar som riktades till forskare inom medicin och samhällsvetenskap. Workshoppen genomfördes vid tre tillfällen och fokuserade på informationssökning, referenshantering och manuskripthantering. Projektet har även presenterats i en postersession och ett konferenspapper på CED Utvecklingskonferens Som ett komplement till den undervisning som erbjuds studenterna i det fysiska biblio teket och som stöd för studerande på nätbaserade kurs er, har vi under året utarbetat två nät baserade vägledningar: Informationssökning en guide och Hur skriver jag? En introduktion till APA -stilen. Under 2009 genomfördes ett större gallringsoch katalogiseringsprojekt av äldre litteratur på Statsvetenskapliga biblioteket. Totalt katalogiserades cirka svenska och utländska titlar. Arbetet resulterade i att en större yta i biblioteket kunde frigöras för studiearbets platser. Ekonomihögskolans bibliotek I oktober fastställde Ekonomihögskolans biblioteks nämnd Handlingsplan Planen är en konkretisering av den strategiska plan som 2009 antogs för Lunds universitets bibliotek. Efter att kursbiblioteket förra året integrerades i Ekonomihögskolans bibliotek har antalet besökande ökat markant men fördelarna med ett gemensamt bibliotek överväger för både studenter och personal. Biblioteket bokas i allt mindre grad för undervisning till studenter på grundnivå, men i ökande grad på masternivå. Antalet boka en bibliotekarie ökade markant. Huvuddelen av dem som bokade var studenter som skrev sin kandidatuppsats. Efterfrågan på kurser i akademisk hederlighet ökade. Under året utsågs en bibliotekarie för stöd till forskare när det gäller publiceringsfrågor. En första insats var att kvalitetsgranska Ekonomihögskolans bidrag i Lunds universitets publikationer (LUP) om cirka poster. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

16 Medicinska fakultetens bibliotek Enheten Bibliotek och IKT (informations- och kommunikationsteknik) präglades under 2009 av arbete med kvalitetssäkring, effektivisering av rutiner och vidareutveckling av tjänster som skapar mervärde för fakultetens användare. Bibliotekslokalerna används i allt större utsträckning av studenter och personal. Utökad användning på Health Sciences Centre i Lund (HSC) beror delvis på flytt av sjukgymnastikutbildningen till HSC förra året. Trenden på Clinical Research Centre i Malmö (CRC) visar på ökad användning av studenter från alla områden inom Lunds universitet som är bosatt i Malmö. Användning gäller inte enbart transport service, utan även lokaler och infrastruktur används i större utsträckning. En stor del av Biblioteks- och IKT-enhetens verksamhet består av utbildningar. Efterfrågan har ökat under 2009 inte minst våra skräddarsydda kurser för olika grupper inom fakulteten. Ökad tillgång till e-resurser har varit i fokus under året trots att kronkursens negativa utveckling befarades leda till högre mediakostnader. Vi har numera tillgång till bland annat bilddatabasen SpringerImages som ger tillgång till medicinska bilder och den uppskattade samlingen Oxford Medical Handbooks online. Vi har dessutom tillgång till förlaget Elseviers e-boksamlingen på ett motsvarande sätt till befintliga avtalet med förlaget Springer. Bibliotek och IKT har under året fortsatt att erbjuda tjänster och service till centrala fakultetsenheter och till HSC och CRC. Enheten har också arbetat med övergripande IKT-frågor för fakulteten under 2009, bland annat förutsättningar för en gemensam infrastruktur för samtliga centra inom fakulteten. Arbetet fortsätter under För att förbättra villkoren och stöd till virtuella möten har vi genomfört en satsning på e-möteslokaler och stöd till SUNETS Adobe Connect-tjänst, ett verktyg för onlinemöten. Ett viktigt genombrott under 2009 har varit samarbetet mellan Lunds universitet och region en kring en gemensam hantering av det trådlösa nätverket. Lösningen, som innebär att samtliga studenter och anställda får trådlös tillgång till universitetsnätet via LUCAT, har gällt lokalerna på Skånes universitetssjukhus (SUS) i Malmö och Lund i första hand men kommer att genomföras i hela regionen. Ett antal andra planerade satsningar och förväntade investeringar för 2009 har skjutits fram till 2010 på grund av det omfattande projektet Samordnat IT-stöd för Lunds universitet. Projektet som avslutas under 2010 har som mål att skapa ett samordnat IT-stöd inom Lunds universitet. Personalen är organisationens viktigaste resurs och kompetensutvecklingsfrågor har prioriterats. Under 2009 pågick en process som syftade till att se över den interna organisationen för Biblioteks- och IKT-enheten. Organisationsutvecklingsdagar anordnades för all personal. Syftet var att utveckla organisationens för måga att ge effektiv service och kvalificerad stöd till fakultetens användare. En översyn av den interna organisationens struktur har varit en del i denna process VERKSAMHETSBERÄTTELSE

17 Konstnärliga fakultetens bibliotek På Konsthögskolans bibliotek har det skett en genomgripande omstrukturering av bibliotekslokalen, bland annat med avseende på en större tonvikt på nya ämnesgrupper såsom genus och musik. Biblioteket har också varit aktivt engagerat i undervisning av studenterna, både vid introduktionen och i samband med olika projekt och uppsatsskrivande. Verksamheten vid Musikhögskolans bibliotek kännetecknades under året av den ut veckling som befästs med invigningen av det nya biblioteket Biblioteket har snabbt blivit en välbekant plats för studenterna och fyller på samma sätt som det gamla biblioteket höga krav på service och bredd i utbudet av material och tjänster. Den flitiga användning ställer krav på de tjänster som biblioteket traditionellt erbjudit, såsom tillgänglighet i form av en beskrivning av samlingarna av hög kvalitet men även nya tjänster som har med tillgängliggörandet av digitalt lagrad information att göra. Det senaste tillskottet är möjligheten för skolans studenter att se videoproduktioner av musikteater från sina hemdatorer. De konstnärliga bibliotekarierna deltar i den omfattande fortbildning som sker inom de konstnärliga biblioteken, både nationellt och internationellt. Utvecklingen inom den konstnärliga biblioteksservicen går bland annat mot ökad tonvikt på de digitala vägarna att sörja för skolornas informationsbehov, särskilt det ökade kravet på publicering på nätet. De konstnärliga biblioteken är beroende av sin nätverkstillhörighet i många avseenden. I detta sammanhang kan man nämna den under före gående år lanserade transporttjänsten som nu utnyttjas flitigt. Att kunna beställa böcker mellan biblioteken på detta enkla sätt är en stor tillgång. Lovisa/Virtua används som lånesystem numera både på Konsthögskolan och Musikhögskolan och är en mycket viktig del av dessa biblioteks service. Musikhögskolan erbjuder många olika utbildningar inom olika genrer. Krav ställs på biblioteket att motsvara förväntningar från alla dess användargrupper. Under det gångna året hade vi bland annat glädjen att ta emot en förstärkning av våra samlingar av inspelningar av jazzmusik genom en större donation som nu finns ordnad i en lokal databas. En verksamhet på Musikhögskolan som växer och där biblioteket är en av de viktigaste delarna är de så kallade orkesterprojekten. För varje år som går tas bibliotekets resurser i ökande utsträckning i anspråk för att hantera det material som krävs i samband med dessa produktioner. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

18 Biblioteken vid området för humaniora och teologi All biblioteksverksamhet inom området för humaniora och teologi är samlad inom HT-biblioteken, som består av sex enheter: 1. Arkeologiska biblioteket, 2. Filosofiska biblioteket, 3. Historiska biblioteket, 4. biblioteket vid Centrum för teologi och religionsvetenskap (CTR-biblioteket), 5. Språk- och litteraturcentrums bibliotek (SOL-biblioteket) och 6. biblioteket vid institutionen för kulturvetenskaper (Wrangelbiblioteket). Ekonomiskt och personalmässigt utgör HT-biblioteken en sammanhållen organisation, men enheterna är mycket olika vad gäller lokaler och storlek. Verksamhetsåret 2009 inleddes med en viktigt organisatorisk förändring när HT-biblioteken tog över de sista delarna av biblioteksservice till forskare och doktorander som UB tidig are utfört för historisk-filosofiska fakulteten och CTR. Nu sköter HT-biblioteken all biblioteks - service till HT-området. De konkreta arbetsuppgifterna omfattade bland annat litteraturförvärv, katalogisering och fjärrlån. För att klara övertagandet rekryterades tre nya medarbetare med placering på CTR och historiskfilosofiska fakulteten. Övertagandet innebar att ytterligare kompetens knöts till HT-biblioteken och att samarbetet med forskare och lärare intensifiera des. Under hösten började planeringen av samlokaliseringen av biblioteken vid Histfil och CTR. En översiktlig inventering av bibliotekens samlingar visade att stora insatser måste göras för att gå igenom bestånden, identifiera dubbletter och depålägga ickefrekvent material. Två personer tillsattes på ett sexmånadersprojekt för att påbörja detta arbete. När det gäller HT-bibliotekens löpande verksamhet kan det noteras att utlåningen minskade något medan besök och användning av olika tjänster ökade. Wrangelbiblioteket och biblioteket vid CTR ökade sina besökssiffror kraftigt med 31 % respektive 24 %. Den stora ökningen för Wrangels del kan förklaras med att 2009 var bibliotekets första hela verksamhets år. Flera enheter ökade sitt öppethållande under året vilket också kan ha inneburit fler besök. Fjärrlån till och från bibliotek utanför LUB är en väl utnyttjad tjänst. Efter en tillfällig nedgång under några år ökade fjärrlånehanteringen igen. Området lånade in mer än man lånade ut. En av HT-bibliotekens viktigaste strategiska uppgifter är undervisningsverksamheten som också fördubblades under året. Personalen bestod vid årets slut av 24 bibliotekarier. De flesta heltidsarbetande. Ett antal timanställda studentvakter möjliggjorde det generösa öppethållandet på kvällar och lördagar. Personalen utnyttjade flitigt de utbildningstillfällen som gavs inom LUB-nätverket och deltog även i kurser och konferenser utanför LUB. Målet är att all undervisande biblioteks personal ska gå den högskolepedagogiska grundkursen. Kompetensutveckling skedde också genom strategisk rekrytering. En med arbetare med katalogisering inom semitiska språk och en med webbaserade undervisningstjänster som specialkompetens anställdes under året VERKSAMHETSBERÄTTELSE

19 Campus Helsingborg Campus Helsingborgs bibliotek är tvärvetenskapligt. Biblioteket hade knappt besök. Det är en ökning med 7 % sedan I snitt besöktes biblioteket av cirka 600 personer varje dag under terminstid. Campus Helsingborgs mål att öka och bredda sin rekrytering innebär att allt fler studenter behöver extra resurser för att lyckas med sina studier. En av bibliotekets viktigaste uppgifter är service till funktionshindrade studenter. För att öka tillgängligheten satsade biblioteket under 2009 på att vägleda studenterna till att själva kunna ladda ner sin kurslitteratur från Talboks- och punktskriftsbibliotekets katalog. I februari sammanfördes aktörer inom området service till dyslektiker. Inspirerade av framgången anordnade biblioteket under den Europeisk a dyslexiveckan i oktober ett seminarium med deltagare från olika institutioner vid Campus Helsingborg, bibliotekarier och pedagoger från Helsingborgs stad och andra bibliotek inom LUB. Campus Helsingborgs bibliotek betjänar också många studenter från andra lärosäten i framförallt norra Skåne. Ett gott samarbete med Helsingborgs stadsbibliotek har också inneburit en ökning av icke-universitetsanknutna besökare. Dessa två grupper har ofta delvis andra behov och önskemål än de primära användarna. i Helsingborg tillbringat vars fyra dagar på varandras bibliotek. Ett slutseminarium Att våga det okända med inbjudna gäster från kommun, universitet och region hölls i maj. Projektet presenterades på Svensk biblioteksförenings scen under Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg i september, och bibliotekets chef Anna Alwerud skrev tillsammans med Nina Smiseth (Stadsbiblioteket) ett paper som presenterades på konferensen Mötesplats inför framtiden som anordnas av Stadsbiblioteket i Borås och Biblioteks högskolan i oktober varje år. Under hösten blev det allt mer uppenbart att biblioteket skulle få stora problem under 2010, eftersom det helt hamnat utanför den nya organisa tionen som införts på Campus Helsingborg under 2008 och inte längre har en huvudman eller finansiär. För att kunna initiera en diskussion med företrädare för andra verksamheter om vart biblioteket var på väg ut arbetade bibliotekspersonalen under höst en en strategisk plan med en tydlig vision för framtid en. Dessvärre var det hela tiden mycket tydligt att den inte skulle gå att genomföra, utan att 2010 snarare kommer att handla om att på bästa sätt hantera avsevärt försämrade villkor för verksamheten. Icke desto mindre fyllde strategi arbetet personalen med glädje, gemenskap och framtidstro. År 2008 beviljades biblioteket kr från Helsingborgs stads satsning Plattformen, som finansierar utvecklings- och forskningsprojekt där staden och universitetet samverkar. Projektet Kompetens och service i bibliotekssamverkan slutfördes under Under sex månader hade 13 bibliotekarier från Campus Helsingborgs bibliotek och Stadsbiblioteket VERKSAMHETSBERÄTTELSE

20 Biblioteken vid universitetets särskilda verksamheter Asienbiblioteket Asienbiblioteket har under 2009 fungerat som bibliotek för Centrum för öst- och sydöstasienstudier. Samlingarna är tvärvetenskapliga och inne håller böcker, tidskrifter och databaser i samhällsvetenskap, ekonomi, politik, modern historia, litteratur, språk och kultur i öst- och sydöstasien. Biblioteket är svenskt depåbibliotek för Asian Development Bank (ADB) och tar emot alla ADB:s publikationer. Asienbiblioteket mottog förvärvsmedel från Taiwan, medel som har använts till att köpa böcker om Taiwan på engelska och om Kina på kinesiska. I september invigde Indiens ambassadör i Sverige Mr. Balkrishna Shetty The Gandhi Book Collection som är en del av Karl Reinhold Haellquist Memorial Collection. Internationella miljöinstitutets bibliotek Internationella miljöinstitutets bibliotek ger service till de cirka hundra studenter som studerar vid institutet varje läsår och ett trettiotal anställda. Utöver sedvanlig biblioteksservice såsom förvärv och utlåning, dokumentleverans er och fjärrlån så är bibliotekarien även del aktig i kontroll av studentuppsatser gentemot Urkund och ansvarig för undervisning i akademisk hederlighet, både för campusstudenter och på distans. Nytt inslag i biblioteksverksamheten under året var att den nya bibliotekarien började använda twitter som kommunikationskanal med student er, personal och omvärlden och att institutet fick en sida på Facebook. Biblioteket har under höstterminen bedrivit undervisning för Masterstudenterna vid Centrum för öst- och sydöstasienstudier. Personal en har deltagit i seminarier, kurser och workshoppar anordnade av bland annat biblioteksdirektionen. Vid årets slut bestod bibliotekets samlingar av knappt band varav på kinesiska. Resterande band är mestadels på engelska. Av antalet tidskriftsprenumerationer var en tredjedel i elektronisk form. Asienbiblioteket har uppdrag i European Association for Sinological Librarians (EASL) och Nordic Institute of Asian Studies, Council Library Group (NIAS) VERKSAMHETSBERÄTTELSE

21 Kartläggning av arbetsfördelning I LUB:s strategiska plan sägs att en förutsättning för att nå de strategiska målen är att LUB:s organisation och arbetsfördelning förändras och utvecklas. Resurser behöver frigöras för utveckling av fördjupade funktioner till stöd för utbildning och forskning. Det behövs också mer av samarbete och samordning mellan nätverkets enheter. För att kunna påvisa effekterna av ett kommande förändringsarbete beställde biblioteksrådets arbetsgrupp för verksamhetsutveckling i början av 2009 en kartläggning av hur personalen vid LUB i nuläget fördelar sin arbetstid på olika aktiviteter. Kartläggningen genomfördes under våren av en projektgrupp, som bestod av Tore Torngren (Biblioteksdirektionen), Christina Larsson (Universitetsbiblioteket) och Henrik Åslund (Biblioteksdirektionen). Två enkäter riktade till samtliga medarbetare inom LUB genomfördes. I den första enkäten ombads var och en att redovisa sin arbetstid en tänkt normalvecka. I den andra enkäten redovisades med hjälp av ett protokoll tidsfördelningen under en specifik vecka, vecka 19. Svarsfrekvensen var mycket hög. Någon avgörande skillnad i utfallet av de två enkäterna kunde inte konstateras. Det går därför att grunda resonemang kring utfallet enbart på den första självvärderande enkäten. Resultatet presenterades i form av en lista över arbetsuppgifter. Av listan framgår hur mycket arbetstid som läggs på varje uppgift (mätt i timmar, heltider och andel av den totala arbetstiden), hur många medarbetare som är sysselsatta med uppgiften och den genomsnittliga arbetstiden per person. De två uppgifter som ligger i topp är katalogisering 13 % och lånediskarbete 11 %. Många uppgifter utförs av ett stort antal medarbetare, vilket betyder att det finns få specialister, och att många sprider ut sin arbetstid på många uppgifter. LUB:s nätverksorganisation slår igenom på olika sätt. Vissa arbetsuppgifter är knutna till de publika serviceställena. Det fanns 31 sådana inom LUB under Andra uppgifter kan betecknas som inre tjänst eller back office (förvärv, katalogisering och tillgängliggörande). Drygt 50 heltidstjänster, nästan en tredjedel av den totala arbetsresursen, läggs på dessa uppgifter. Det är dock viktigt att vara försikt ig med att dra långtgående slutsatser från materialet. För en djupare förståelse för vad som innefattas i en arbetsuppgift behöver enkäterna kompletteras med fördjupade processanalyser. I enkäterna förtecknas totalt 36 arbetsuppgifter och medarbetarna ombeds att ange hur mycket tid man lägger på de olika uppgifterna. I de fall man inte lyckats hitta sin arbetsuppgift i listan har man kunnat utnyttja öppna svarsalternativ, vilka i efterhand bearbetats av projektgruppen. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

22 Arbetsgrupper Bibliotekets roll i lärandet Arbetsgruppen bibliotekets roll i lärandet hade i december 2009 följande medlemmar: Alexandra Forsberg (Lunds Tekniska Högskola), Anna Alwerud (HT-biblioteken), Anna Brümmer (Medicinska fakulteten), sammankallande Anna Wiberg (Juridiska fakulteten), Bitte Holm (Ekonomihögskolan), Fredrik Eriksson (HT-biblioteken), Kristina Arnebrant (Biologibiblioteket), Lena Landgren (Språkoch litteraturcentrums bibliotek/biblioteksdirektionen), Maria Lindenmo (Social- och beteendevetenskapliga biblioteket), Mikael Lindgren (Universitetsbiblioteket) och Åsa Forsberg (Biblioteksdirektionen). Arbetsgruppen hade åtta möten under året. Gruppen har beslutat att uppdraget som samman kallande är på ett år och ska lämnas över vid terminsstart på hösten. Workshoppar om LUB:s strategiska plan Arbetsgruppen fick i uppdrag av biblioteksrådet att förbereda och hålla i två workshopp ar som skulle konkretisera LUB:s strategiska plan angående lärandemiljöer och stöd till utbildning och lärande. Arbetet påbörjades under hösten och avslutas i mars Kontakt togs med Sharon Markless, lektor vid Kings College i London, som vi planerade en workshop med för att få inspiration till att utvärdera bibliotekens pedagogiska verksamhet. Kontakt togs även med Åsa Bergenudd (Byggnadsenheten LU), Maria Hedberg och Marita Ljungqvist (som arbetar med ett projekt om personlig webbmiljö vid Lunds universitet) för att sätta samman en workshop om lärandemiljöer. Workshop om att utveckla undervisning i informations kompetens En workshop genomfördes i oktober där Helena Francke (forskare och lärare på institutionen för Biblioteks- och Informationsvetenskap vid Högskolan i Borås) och Johanna Rivano Eckerdal (doktorand vid avdelningen för ABM och bokhistoria på Lunds universitet) föreläste om sina forskningsområden och diskuterade begreppet informationskom petens. Efteråt hade vi gruppvis diskussioner med deltagare från olika bibliotekstyper. Målet med workshoppen var att sammanföra bibliotekarier från gymnasieskolor och bibliotekarier från universitet och högskolor för att diskutera informationskompetens hos gymnasieelever och studenter. Kritiska vänner Arbetsgruppen för bibliotekets roll i lärandet arrangerade en inspirationsföreläsning med Katarina Mårtensson i december om att arbeta med metoden Kritiska vänner. Grupp en har även förberett för att under våren 2010 erbjuda undervisande bibliotekarier vid Lunds universitets bibliotek att pröva på metoden. Läranderesurser Gruppen har granskat strukturen och innehållet av läranderesurserna och lämnat förslag till ändring till Åsa Forsberg på biblioteksdirektionen som har genomfört ändringarna. Gruppen har gått igenom frågorna i IK-quizz som låter dig testa dina färdigheter i att använda information, litteratur och biblioteksresurser VERKSAMHETSBERÄTTELSE