Mall för slutrapport förprojektering

Transkript

1 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för förprojektering ska ni redogöra för hur ni följde er tid- och aktivitetsplan samt beskriva era resultat (analys, kartläggning etc.). Slutrapporten ska göras i bifogad mall. Vänligen bifoga också analyser, kartläggningar eller andra produkter som ni anser vara relevanta. Slutrapporten bör omfatta minst 5 A4-sidor och högst 10 A4-sidor. Mallens rubriker är blåfärgade. Under varje rubrik finns en kort text om vad avsnittet ska innehålla. Det är viktigt att slutrapporten bygger på en diskuterande redogörelse. Om du har frågor eller om något är oklart hör av dig till din samordnare på ESFrådet. Svenska ESF-rådet, Huvudkontoret Besöksadress: Liljeholmsvägen 30 B, 3 tr Postadress: Box , Stockholm Telefon: Fax: Webbplats:

2 2(9) Projektnamn: HP3 Diarienummer (fylls i av ESF-rådet): Sammanfattning (max 2 A4-sidor) Beskriv kortfattat projektidén och de framsteg som gjordes i förprojekteringen (från början till slut). Beskriv vilka som varit involverade (organisationer, företag myndigheter etc.) och hur ni har arbetat, vilka metoder ni valt (till exempel intervjuer, studier etc.): Projektidén bygger på främst på att inventera och kartlägga kompetensutvecklingsbehovet utifrån ett omställningsperspektiv för projektdeltagare från framförallt tillverkande industri. Projektet har även haft ett mindre antal deltagare från en företagshälsovård och en reklambyrå. Marknaden för framförallt industriföretagen och företagshälsovården är starkt vikande och företagen har haft en omfattande varsel och uppsägningsproblematik. Vid ansökningstillfället för kartläggningen var antalet projektdeltagare 471 personer, under projektets gång har en reducering av antalet deltagare, på grund av varsel och uppsägning skett med 20 procent. Reduceringen har kommuniserats med vår handläggare på ESF och projektet har kostnadsanpassats efter det mindre antalet projektdeltagare. Den ursprungliga idén om att fler aktörer tillsammans skapar en gemensam plattform för långsiktig samordning av kompetenskartläggning och kompetensutveckling i kommunen har stärkts ytterligare genom erfarenheterna från detta projekt. Sårbarheten hos framförallt industrin och dess sysselsatta gör att upplägget med en gemensam projektägare blir mycket effektiv. Hallstahammar Promotion kan samordna och finna synergieffekter både för lärande, ökad samverkan och kostnadseffektivitet på ett helt annat sätt än det enskilda företaget. Projektet kommer att ge många sysselsatta möjligheter att lära nytt och lära om för att stå bättre rustade inför förändringar i arbetslivet. Projektets ambition har även varit att hitta nya innovativa infallsvinklar och ideér för att stärka entreprenörskapet och därigenom skapa ett långsiktigt hållbart arbetsliv i Hallstahammars kommun. I bifogad rapport presenteras en mängd spännande infallsvinklar och potentiella projekt för ökat entreprenörskap och tillväxt. I föregående kartläggningsprojekt, HP1 gavs förslag om att etablera ytterligare ett företagshotell i Hallstahammar där småföretagare skulle kunna samverka och utvecklas. Ett driftigt entreprenörspar i kommunen som nu har förvärvat det kvarvarande huvudkontoret från industrins storhetstid och startar där ett företagshotell under våren. Bifogar artikel om nysatsningen från länstidning. Projektet har skapat många mervärden, framförallt har vi haft möjlighet att stärka de anställdas delatktighet och möjligheter att förstå och bidra till företagens mål och utveckling.

3 3(9) Idag finns en betydligt större medvetenhet hos projektdeltagarna om betydelsen av ständig utveckling för att minska sårbarheten både hos medarbetare och företag. Lågkonjunkturen och finanskrisen har hjälpt till att skapa den medvetenheten. Ett stort mervärde är att kompetensutvecklingsfrågor har erhållit en betydligt högre status än tidigare på företagen. Vår erfarenhet av gamla Växtkraft mål 3 processer är att kompetensutveckling setts mer som sporadiska insatser som inte haft någon strategisk uppgift. Företaget har ofta köpt utbildningar utan att sätta det i något större sammanhang. Skillnaden nu är markant, kompetensutveckling ses som ett viktigt verktyg för ökad framtida konkurrens, både hos medarbetare och företag. De flesta ser anställningsbarhet, vikten att lära nytt och ökad flexibilitet som en förutsättning för framtiden. Krissituationen på företagen har säkert bidragit liksom medias rapportering om vikten av kompetensutveckling som verktyg för att ta sig igenom lågkonjunkturen. Det rådande lågkonjunkteren har skapat en nyfikenhet på hur andra företag inom framförallt samma bransch hanterar problematik och möjligheter. En samverkansgrupp kommer att startas där representanter från samtliga indiustriföretag som ligger i projekt (HP1, HP2, HP3 och HP4) är intresserade av att delta för att försöka finna nya typer av samverkan och erfarenhetsutbyte i kompetensutvecklingsfrågor. Sammankallande kommer ett av de deltagande företagen att vara, initiativet är nyskapande och helt unikt i kommunen. Många aktörer har varit involverade i projektet. Först och främst de sex deltagande företagen, Finnveden Bulten, TPC, Calecso Foil, A.G Johansons Metallfabrik, Hammarhälsan och Idebild med sina 377 anställda. Även Hallstahammar Promotion som representeras av Företagarna lokalt, LRF, Kanalnätet, Centrumföreningen, Kanalhuset, Kanalnätet, Åsby&Skantzengruppen och Hästkraft Strömsholm har varit involverade i projektet liksom en mängd lokala företagare som besökt frukostmöten där projektet presenterats och diskuterats. Även Hallstahammars kommun har varit invilverade i projektet. då främst genom kommunens näringslivschef som även sitter med i projektets arbetsgrupp.projeket har resulterat i mycket diskussioner på nätverksnivå om lärande och utveckling mellan företag och nätverk. Projektet har använt sig av ett flertal metoder beroende på aktivitetsfas. Inledningsvis användes intervjuer som metod för att inventera nya innovativa utvecklingsideér hos de deltagande aktörerna. I kompetensutvecklingsanalysen har vi använt oss av ett reviderat kompendie som fungerat utmärkt som handledningsmaterial i gruppdiskussioner och vid individuella kompetensutvecklingssamtal. Vissa företag har valt att arbeta med enkäter som sammanställt och används som disussionsunderlag i analysprocessen (enkäterna ingår i handledningsmaterialet) Vi har även använt oss av muntlig och skriftlig information och genomfört utbildning av interna processledare samt extern coachning.

4 4(9) Förprojekteringens resultat Redogör kortfattat för det arbete som förprojekteringen avsåg att fokusera kring. Besvara frågan om och/eller hur ni bidragit till att förbättra möjligheterna för ett eventuellt genomförandeprojekt? Beskriv också vilka nya kunskaper ni bidragit med: Projektets syfte har varit att kartlägga individuella behov av utbildning hos en sårbar, lågutbildad målgrupp. Ambitionen är att i en genomförandefas tillföra adekvat kompetensutveckling i syfte att stärka medarbetarnas individuella förutsättningar för anställningsbarhet på en alltmer turbulent arbetsmarknad. Detta innebär att valda kompetensutvecklingsinsatser ger medarbetarna möjligheter att lära nytt för att kunna ta sig an både breddade och fördjupade arbetsuppgifter. Insatserna kommer att bidra till ökad kunskap och högre flexibilitet vilket ökar den individuelles anställningsbarhet inför framtiden. Kartläggningen har visat att de flesta i målgruppen förutom mycket låg grundutbildning (många saknar gymnasiekompetens) även har kompetensutvecklats mycket sparsamt i sina organisationer. I vår kompetensanalys har vi fokuserat på hur omvärldsfaktorer/förändringar påverkar både medarbetare och företag och driver dem båda till ständig utveckling. Genom projektet har vi skapar en betydligt större medvetenhet om behoven av en lärande organisation som är lyhörd för förändringar i omvärlden. Den ökade medvetenheten kommer att förbättra möjligheterna för ett lyckat genomförandeprojekt. Angreppssättet har påverkat medarbetarna att utifrån sina egna upplevda kompetensbehov föreslå adekvata utbldningsinsatser på individnivå. All vald kompetensutveckling är kopplad till förändringar som medför risk för omställning. Tillvägagångssättet har inneburit att vi i genomförandefasen kommer att genomföra en mängd olika utbildningsinsatser på individnivå. Samverkansfördelar kan dock uppnås vid inköp av utbildningar då medarbetare från olika företag ibland valt samma utbildningar. Att genomföra vissa utbildningar tillsammans ökar möjligheterna till lärande och erfarenhetsutbyte mellan de olika aktörerna. De kompetensutvecklingsbehov som defenierats på målgruppsnivå är följande: Maskinoperatörer:Leaning productions, grupputveckling, ritningsläsning, logisktik, mätteknik, programmering, materiallära, kalibrering, internrevision, produktionsteknik, processkunskap, traversutbildning, kemikaliehantering. Underhållspersonal:Lean productions, grupputveckling, ritningsläsning, logistik, mätteknik, programmering, simulering, materiallära, svetsutbildning, kalibrering, interntevision, produkstionsteknik, processkunskap, truckutbildning, reaversutbildning, kemikaliehantering, movex, data. Tekniker:Leaning productions, grupputveckling, ritningsläsning, logisktik, mätteknik, programmering, Jeeves affärssystem, projektledning, simulering, materiallära, oförstörande provning, röntgenutbildning, kalibrering, produktionsteknik, processkunskap, engelska, kemikaliehantering, data och movex.

5 5(9) Arbetsledare: Lean produktions, grupputveckling, ledarskap, ritningsläsning, logistik, Jeeves affärssystem, projektledning, materiallära, internrevision, produktionsteknik, engelska, data och movex Administratörer:Lean productions, grupputveckling, försäljningsteknik, ekononomi/administration, engelska, Jeeves affärssystem, data och movex. Företagshälsovårdare:Säljutbildning, drogtestutbildning, audiometri, spirometri, stessprofilering, hälsoprofilering, datakunskap, Durevalls instruktörsutbildning. Reklambyråanställda: Bildkommunikation, photoshop, indesign, illustrator, Adobe flasch, utvecklad kunskap om fineartmaterial. Jämställdhetsintegrering Hur genomförde ni er jämställdhets-swot eller liknande kartläggning? Har ni viktiga slutsatser inför genomförandeprojektet? Har ni genomfört utbildningar i jämställdhetsintegrering? I vår förprojektering har vi genomfört en SWOT-analys för att undersöka jämställdheten hos deltagande företag. Undersökningen har gjorts i samarbete mellan arbetsplatser, extern processledare och projektets arbetsutskott. För fullständig analys se rapporten "Jämställdhetsanalys för projektet HP3" I vår slutsats kan konstatera att det hos projektets deltagande företag förekommer en mycket tydlig horisontell könssegregering. Männen utför sina arbetsuppgifter i mansdominerade industriyrken medan kvinnor har traditionella yrken som t.ex. vårdpersonal. Kvinnor söker sig heller inte till de mansdominerade yrkeskategorierna i projektet. Den slutsats vi drar är att detta i stort är ett samhällsproblem som redan måste börja diskuteras i grund- och gymnasieskolan. Varför väljer kvinnor i så liten omfattning teknik-, maskin- och metalltekniska yrken? Och vad kan samhället göra för att påverka yrkesvalen? Vi kan också konstatera att det hos projektets deltagande aktörer förekommer en mycket tydlig vertikal könssegregering. Få kvinnor inom industrin finns i arbetsledande ställning. Vi behöver få in både kvinnor och ungdomar i våra industrier för att skapa en långsiktigt hållbar arbetsmiljö. Attraherar vi inte kvinnor och ungdomar genom att erbjuda nya utvecklingsmöjligheter inom industrisektorn kommer vi att få en stor kompetensbrist i framtiden. Vi vet att industrin kommer att ha stora pensionsavgångar och måste redan nu agera för att attrahera kvinnor och ungdomar att söka sig till oss.

6 6(9) För att jämställdhetsintegrera vårt projekt har vi bestämt att: Vi kommer att uppmuntra kvinnor att delta i de ledarutbildningar som genom förprojekteringen framkommit som ett starkt önskemål. Vi kommer att uppmuntra kvinnor att delta i teknikrelaterade kompetensutvecklingsinsatser. Vi ska i genomförandet mäta hur procentuellt många män respektive kvinnor som erhåller kompetensutvecklande insatser under genomförandefasen. Kvinnor ska i lika stor omfattning, procentuellt räknat i jämförelse med män erhålla kompetensutvecklande insatser under projektets genomförandefas Tillgänglighet för personer med funktionshinder Vilka åtgärder har ni vidtagit för att säkra tillgänglighetsarbetet i ett eventuellt genomförandeprojekt? Alla deltagande aktörer ska garanteras fysisk tillgänglighet i projektets verksamheter. Detta ska ske genom att samtliga möteslokaler som används av projektet ska vara tillgängliga för personer med funktionshinder. Mötes- och utbildningslokaler ska helst ligga i markplan. Om lokal som ska användas för mötes- eller utbildningsaktivitet ligger ovan markplan eller i källarvåning skall hiss finnas i nära anslutning till lokalen. Det ska vara lätt att manövrera en rullstol både i lokal och utanför lokal och i anslutning till parkeringsplatser. Det ska finnas lättillgängliga toaletter och andra bekvämlighetsinrättningar såsom café och lunchrum. Projektets verksamhet ska vara tillgänglig för alla personer oavsett funktionshinder. Vi har definierat funktionshinder inom följande områden, fysiskt funktionshindrade, psykiskt funktionshindrade och intellektuellt funktionshindrade. Under varje område finns en mängd olika funktionshinder vilket innebär att begreppet funktionshinder är vidare än vi anat. Nästan varje deltagare har kännedom om någon funktionshindrad person i näromgivningen. Vi har bestämt att: All projektverksamhet ska vara tillgänglig oavsett olika personers funktionshinder. Vi ska tillsammans vara lyhörda för fördomar och oförstående attityder. Om vi upplever oförstående attityder eller andra fördomar hos projektdeltagarna som berör funktionshindrade ska utbildningsinsatser genomföras.

7 7(9) Alla personer ska kunna ta till sig projektets information oavsett personens personliga funktionshinder. Det ska vi säkra genom att tänka på att vara tydliga i vår kommunikation. och informationshantering. Vi ska eftersträva att: Använda ett enkelt språk i våra eventuella publikationer. Utforma lättlästa texter i våra publikationer. Ta personlig kontakt med personer med funktionshinder som visar sig intresserade av projektet. Informera om projektet via en webbplats. Webbplatsen ska ha alternativa format på texten. Programkriterier (samverkan, strategisk påverkan, lärande miljöer och innovation) Hur har ni arbetat med relevanta programkriterier för ert projekt? Hur har det hjälpt er att förbereda er inför ett eventuellt genomförandeprojekt? Projektet har arbetat och främjat lärande miljöer dels genom att uppmuntra projektdeltagarna att utifrån en omvärlsanalys kritiskt diskutera möjliga effekter av omvärldförändringar utifrån både ett individ- och företagsperspektiv. Finanskrisen och lågkonjunkturen med dess omedelbara effekter på företagens produktion har inneburit att diskussionerna blivit mycket relavanta och tagits på stort allvar, alla har drabbas på något sätt. Även om den enskilde har arbetet kvar påverkas denne av negativt av det stora kompetensgap som börjar bli uppenbart i industriföretagen på grund av uppsägningssituationen. Medvetenheten om vikten av att lära nytt och lära om för att öka flexibiliteten i företagen är stor. Vi kan inte gå in i framtiden med gamla synsätt och metoder. Projektet har även skapat ett ökat lärande på aggregerad nivå då främst i Hallstahammar Promotions styrelse och arbetsutskott som träffats regelbundet för att stämma av projektets status och utveckling. Genom kunskapsinhämtning, kontinuerlig reflektion och dialog har bland annat arbetsutskottet skapat bra rutiner för både kartläggningen och genomförandefasen. Samverkan är viktigt för projektet som har en bred sammansättning av samverkanspartner. Både enskilda företag, representanter från lokala kooperativ, ideella föreningar och offentlig sektor har engagerat sig i projektet, antingen som deltagande aktör, i arbetsutskottet eller i referensgruppen. Mervärden har skapas då varje aktör som specialist på sitt område har bidragit med sin specifika kompetens och kunskap vid behov. För att underlätta projektets administration och för att visa på vikten av ökad samverkan i syfte att skapa möjligheter för tillväxt och ökat entreprenörskap i kommunen har nu Hallstahammars kommun beviljat projektet ett borgensåtagande på fem miljoner kronor. Detta kommer att innebära att Hallstahammar Promotion kommer att ha en checkkredit för projekten. Avgifter för checkkredit och ränta är inte stödberättigad och kommer således inte att tas upp som en kostnad i projektet.

8 8(9) Alla samverkanspartner är väl förtrogna med det övergripande målet att få igång ett uthålligt förändringsarbete som leder till minskad sårbarhet, individuellt lärande och tillväxt i ett brukssamhälle som präglas av stor sårbarhet. Vi arbetar ständigt för att fördjupa samverkan och utveckla Hallstahammar Promotion. Målsättningen är att utveckla ett positivt näringslivsklimat med en ökad samverkan, ökad kompetens, möjlighetstänkande och ett ökat entreprenörskap (det vi i första ansökan angav som Hallstaanda). Projektets innovativa verksamhet är att vi för första gången (näringsliv, lookalt koperativ och offentlig sektor) samverkar för att ta ett gemensamt helhetsgrepp om kompetensutveckling och tillväxtfrågor i kommunen. Ambitionen att via Hallstahammar Promotion skapa en plattform för samordning av kompetenskartläggning och kompetensutveckling i syfte att ge sysselsatta möjlighet att lära nytt och lära om för att stå bättre rustade inför förändringar i arbetslivet är ett nytt och spännande område. Spännande är också alla de innovativa utvecklingsideér som framkommit genom intervjuer via projektet. Projektet kommer långsiktigt att ha en strategisk påverkan. Vi ser redan nu positiva effekter av en ökad samverkan och en ökad förståelse mellan olika aktörer och deras verksamheter. Innan projektet startade arbetade företagen som autonoma enheter. Projektet har skapat förutsättningar för framtida samverkan och erfarenhetsutbyte i framförallt kompetensutvecklingsfrågor. Genom att involvera kommunen i projektet och därigenom erbjuda en dialog om projektets process och resultat har en samsyn skapats som kommer att bidra till ökad tillväxt för Hallstahammars kommun. Uppföljning under förprojekteringen Beskriv kortfattat hur ni arbetade med uppföljning under förprojekteringen: Vi har i arbetsutskottet kontinuerligt gjort avstämningar mot den tids- och aktivitetsplan som fastställts i beslutet. Varje månad har lägesrapporter upprättats och skickats in till handläggare på ESF-rådet, förprojekteringen avslutas med denna slutrapport. Andra erfarenheter som ni vill dela med er av Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Vilka tips skulle ni vilja ge till framtida projekt? Vårt projekt har fungerat förvånansvärt bra om man beaktar att projektet tappat närmare 20 procent av projektdeltagarna under projektets gång. Vi tror att det beror på bra samverkan, god planering och mycket informations- och kommunikationsinsatser. Ett tips för ett bra projektresultat är att följa den tids- och aktivitetsplan som angetts i projektplanen så mycket som möjligt. Vi har i vårt projekt gjort speciella processcheman med aktiviteter och datum för varje unikt företag. Dessa

9 9(9) processcheman har kommuniserats och förankrats på varje företag. Viktigt att projektdeltagarna ser helheten av projektet och inte enbart de enskilda aktiviteterna. Det tar betydlig längre tid att skapa bra rutiner för projektredovisning och projektadministration än planerat. Ett tips för nya projektägare är att räkna med nästan dubbla tiden än planerat. Här skulle vi som börjar få erfarenhet kunna dela med oss av våra erfarenheter till nya projektägare. Finns intresset kontakta gärna någon av våra kontaktpersoner. Kontaktpersoner Vem ska man kontakta om man är intresserad av mer information? Bertil Bredin, ordförande Hallstahammar Promotion, , Kent Sjöström, näringslivschef Hallstahammars kommun, , Susanne Sedvall, Sedvalls Affärsutveckling AB, ,