Rapport SABO Professional Tours. Trygg och hållbar stadsutveckling, New York 1-5 maj 2016

Transkript

1 Rapport SABO Professional Tours Trygg och hållbar stadsutveckling, New York 1-5 maj 2016

2 Syfte och kort sammanfattning Temat för SABOs studieresa var trygg och hållbar stadsutveckling och syftet med resan var att lära av hur lokala aktörer i staden New York i nära samverkan rustar upp och gör offentliga miljöer, såsom parker, gator och kvarter tryggare och tillgängligare. På tjugo år har New york omvandlats från att ha varit en av USAs kriminellt mest belastade städer till en av landets tryggaste. En stor del av framgångarna är just att stadsutvecklingsarbetet görs i organiserat samarbete mellan olika aktörer. I New York finns förebilder när det gälle icke vintsdrivande partnerskap mellan fastighetsägare och andra lokala aktörer, s.k. Business Improvement Districts (BIDs) Vi besökte tre av New York Citys närmare 70 BIDs. Dessutom fick vi en föreläsning av Professor Robert McCrie vid John Jay College of Criminal Justice, som gav en bakgrund till polisens framgångsrika arbete med att förebygga brott. Vi fick också en guidad tur i Chelsea Market/High Line samt gjorde ett besök i New York-polisens högkvarter. Sista förmiddagen hann vi också med en tur till stadsdelen Haarlem. Programansvarig och guide under resan var Ulf Malm, VD för Föreningen Fastighetsägare i Järva och Rågsved och expert på trygghets- och säkerhetsfrågor. Reseledningen utgjordes av Gunilla Wikman och Ulrika Sax vid SABO. Med på resan var 20 deltagare från ledningsgrupper och styrelser i SABOs medlemsföretag. Reserapporten är författad av Ulf Malm och Ulrika Sax. Bilderna är tagna av Dennis Bucht, Ulf Malm och Ulrika Sax.

3 Söndag den 1 maj Efter ankomsten till Newarks flygplats genomfördes en kombinerad sightseeing och transfer med buss till Hotel Wellington på Manhattan, med stopp vid området vid Ground Zero där det nya One World Trade Center tagit form. Vi stannade också till vid Midtown West och beskådade den danska arkitekten Bjarke Ingels spektakulära byggnad Tetrahedron: Några bakgrundsfakta: New York har 8,2 miljoner invånare. Det finns två miljoner hyresbostäder i staden varav flertalet är privatägda. Hyrorna är höga. En nybyggd hyresbostad på 40 kvm kostar ca 4000 dollar i månaden. De flesta bostäder som byggs idag är emellertid dyra ägarlägenheter, sk. condominiums. Medelinkomsten är dollar per år. Många tjänar bara hälften så mycket och måste därför ha dubbla jobb för att klara sig. I genomsnitt går 60 procent av inkomsten till boendet. Nya One World Trade Center

4 Måndag den 2 maj Vad är en BID? BID är en förkortning av Business Improvement District. Det är en förening/partnerskap mellan lokala fastighetsägare, näringsidkare, föreningar och lokala invånare i syfte att gemensamt utveckla lokala stadskvarter för att öka tryggheten och göra utemiljön mera tillgänglig och attraktiv att vistas i. De första BIDsen bildades i slutet av 1980-talet och denna samverkansform har inspirerat till liknande lokala partnerskap och intresseföreningar på flera håll i USA. Också i Sverige finns numera exempel på liknande BIDs, där fastighetsägare gått ihop och bildat gemensamma föreningar. Sådana föreningar finns bland annat i Göteborg, Malmö och Stockholm och i dessa föreningar har de allmännyttiga bostadsbolagen en drivande roll. Ett BID är en så kallad non-profit corporation, som är skattebefriad och inte får bedriva någon affärsverksamhet. Exempel på vad ett BID kan arbeta med är renhållning, tömning av papperskorgar, reparationer, klottersanering, säkerhet, försköning av miljön, förbättring av belysning, skötsel av offentliga toaletter, uppsättande av enhetliga skyltar, papperskorgar, bänkar och tidningsautomater, arrangemang och event för att främja turismen, PR, välgörenhet. Det handlar om allt som kan göra ett område mer attraktivt för boende, personer som arbetar i området och tillfälliga besökare. Ett BID arbetar också med strategiska frågor för lokalområdet, såsom utveckling av affärsliv, grönområden, boende och turism. Det är de lokala aktörerna som finansierar BIDs aktiviteter, men medlen tas in av staden och distribueras sedan ut till respektive BID. Hur stora avgifterna skall vara och vem som skall betala dem beslutas av BIDsen själva. I varje BID finns en som ansvarar för det konkreta arbetet och anställda som utför olika uppgifter. Konsulter och andra sakkunniga anlitas ibland för särskilda uppgifter. Den ansvariga svarar sedan inför en styrelse. BIDsens arbetsformer varierar beroende på förutsättningarna i lokalområdet och på vilka personer som ansvarar för arbetet. Att BIDsen numera står för en stor del av den skötsel och vakthållning som staden egentligen skall stå för genom vanlig skattefinansiering innebär inte att stadens ansvar har upphört i dessa områden. Grundkonceptet i BIDs arbetsmetoder utgår från idéerna i boken Fixing Broken Windows: Restoring Order and Reducing Crimes in Our Communities, författad av de amerikanska kriminologerna George L Kelling och Catherine M Coles. Grundidén i boken går ut på att ett trasigt fönster måste lagas så snart som möjligt annars slås fler fönster sönder och området förefaller vara okontrollerat, vilket genererar fler brott. För att ett BID överhuvudtaget skall kunna startas i ett grannskap krävs att 49 procent av fastighetsägarna där röstar för detta. Med andra ord krävs att motståndarna är i uttalad majoritet för att ett BID inte skall kunna bli till. En nyckel till framgång är insikten om att deltagande aktörer tjänar på samarbetet. I New York finns för närvarande 67 BIDs, varav 22 på Manhattan, vilket är flest av alla städer i USA. De flesta BIDsen i New York kom till i akuta, svåra situationer. I slutet av 1970-talet gjorde en påtaglig brottslighet och förslumning av New York City att förorterna och andra delstater började bli mer attraktiva att bosätta sig i och för etablering av företag orsakade ett elavbrott upplopp i New York City. Till slut var det få aktörer som ville investera i staden. Federala pengar sköts till för att staden skulle försöka få ordning på läget. Pengarna

5 tog så småningom slut och staden måste försöka hitta nya sätt att finansiera åtgärder. Då uppstod tanken på partnerskap inom New Yorks redan befintliga grannskap/stadsdelar. 34 th Street Partnership/Bryant Park Corporation Det första BID gruppen besökte var Bryant Park och 34 th Street Partnership. Vi blev mottagna av Amanda Wigen, Operations managager på 34 th Street Partnership och Bryant Park Corporation. Besöket inleddes med en presentation av verksamheten och avslutades med en guidad promenad i Bryant Park, vackert belägen intill det stora stadsbiblioteket. 34 th Street Partnership omfattar ett 30-tal kvarter avgränsade av Park Avenue och 10 th Avenue samt 30 th Street och 38 th Street och som bl. a. innefattar Farley Post Office, Madison Square Garden, Penn Station, Herald Center, Empire State Building och Science, Industry & Business Library. 34 th Street Partnership var USAs första BID och bildades redan Den omkringliggande miljön var då mycket otrygg och många människor vågade inte besöka stadsbiblioteket.. Sedan 34 th Street Partnership bildades har vakanser i hyresbeståndet försvunnit och fastighetspriser och hyresnivåer stigit kraftigt. I 34 th Street Partnerships förvaltning ingår också Bryant Park, som dock är en egen enhet. För 20 år sedan var Bryant Park en otrygg, mörk plats med narkotikaförsäljning och grov våldsbrottslighet. Idag är parken en grön, attraktiv och trygg plats med många besökare. Totalt så arbetar 250 personer vid Bryant Park Corporation och 34 th Street Partnership BID, varav merparten arbetar med utemiljö och säkerhet. En upprustning och ett återtagande av parken var en av organisationens stora utmaningar. Förnyelsen har nu pågått ända sedan starten och omfattar allt ifrån att lägga om trappor och rabatter till att utforma ett fungerande regelsystem och skapa kontinuerliga aktiviteter som lockar helt skilda kategorier av besökare. Parken är nu ytterst attraktiv, trygg och säker med 6 miljoner besökare om året. Målet har hela tiden varit att skapa en trivsammare och tryggare miljö, öka fastighetsvärden och hyror. Detta försöker man uppnå med totalt ett 90-tal anställda som städar gator, parker och offentliga platser, tvättar bort klotter, byter gatlyktor och papperskorgar, lagar skyltar och trasiga allmänna telefoner. Men inte minst upprätthålls ordning i stadsdelen genom organisationens egna säkerhetsvakter och värdar som bistår besökarna. Framgångarna med miljö och utsmyckning beror till stor del på att de har varit duktiga på att stjäla andras idéer, berättar Amanda Wigen. Bland annat har kubbspel importerats från Sverige. Allt handlar om att få in besökare i parken. Exempelvis finns gott om stolar och bord där kontorsfolket från arbetsplatserna i närområdet kan äta sin medhavda lunch. Organisationen gör själva bedömningen om vad människor vill ha. Bedömningarna har vetenskaplig grund och bygger inte på tyckanden. Men på sin webbsida hämtar organisationen också in synpunkter och förslag på aktiviteter från allmänheten. Tre gånger om dagen räknas besökarna. De har stadens beslutsfattare och förvaltning i ryggen, men kan ibland känna att det är svårt att få gehör för idéer.

6 Renhållningen drivs i egen regi och till skillnad mot staden tas skräpet upp dygnet runt. Man resonerar att det är svårt att uppfostra människor att inte kasta skräp, men i en ren och säker miljö uppför sig folk bättre. Papperskorgarna i Bryant park töms fyra gånger per timme. Bryant Park ägs fortfarande av New York City och är en offentlig park. Förvaltningen och marknadsföring sker dock genom Bryant Park Corporation. Förutom basverksamheterna renhållning och säkerhet genomförs en mängd aktiviteter för att höja attraktiviteten för verksamma, invånare och besökare. Information till turister, boende och företag, stöd till affärsidkare med etablering, skyltning och marknadsföring, lobbying och opinionsbildning är exempel på sådana aktiviteter. Vid tillräckligt kall väderlek spolas en isbana upp för fri skridskoåkning. Sommartid erbjuder man chi gong, yoga och andra aktiviteter på gräsytorna. Bryant Park. Varje dag annonseras vilka aktiviteter som pågår i parken

7 Bryant Park vill gärna efterlikna de klassiska stadsparkerna i Europa, såsom Jardin du Luxembourg i Paris. De senaste åren har organisationen arbetat mycket med speciella arrangemang och aktiviteter för att locka besökare. Dessa arrangemang bidrar också i stor utsträckning till budgeten genom diskret sponsring. Parken arrangerar alltifrån stora filmfestivaler till fågelskådning och möjlighet att prova på jonglering, yoga och pingis. Det finns även brädspel och böcker/tidningar som man fritt får låna från speciella vagnar. Varje aktivitet har en speciellt ansvarig anställd som säkerställer att verksamheten fungerar på ett trygg och smidigt sätt. Det enda som kostar pengar för besökare i parken är karusellen och maten som går att köpa i kioskerna och restaurangen. Parken har gratis wifi och 42 stycken laddningsstationer. I dagsläget testas en ny solcellsladdningsstation i parken. För att underlätta för aktiviteter så är parken väl upplyst. Målsättningen är att det ska gå att läsa en

8 tidning i parken dygnet runt. Parken stänger dock klockan 22 varje kväll. En enkel kedja sätts då upp vid entréerna. Blomsterutsmyckningarna är kanske det mest iögonenfallande i parken. Organisationen har lagt ner mycket resurser på att plantera träd, förbättra trottoarer, ordna staket, bänkar och cykelställ, anordna informationsställen i stadsdelen. Man har också skapat egna större och tydligare gatuskyltar. Bryant park har även tagit fram egen design av papperskorgar, bord och stolar. Besökarna kan använda sig av ca 4000 stolar - lätta att flytta om besökare vill sitta i ring eller flytta sig efter sol m.m flyttbara bord finns också. Bänkar där människor sitter bredvid varandra på rad är inte lika attraktivt. Modellen med flyttbara stolar/bord har nu kopierats i många andra parker i USA. Det finns fem anställda i parken som torkar, sköter och flyttar stolarna och borden som får stå ute året runt. Cirka 20 stycken av stolarna/borden försvinner varje år och en tredjedel behöver förnyas - främst för att de används så flitigt. Stolarna är inte fastlåsta på nätterna eftersom detta skulle skicka ut fel signaler enligt broken windows teorin. Det finns 40 renhållningsarbetare bara för Bryant Park. Parken bemannas också av två väktare dygnet runt. Toalettbesök sker i en vacker och välskött offentlig toalett. Organisationen har negativa erfarenheter av automatiserade toaletter som både blir dyra och upplevs som otrygga. Bryant Park Corporation tar ut en avgift på 10 cent/square feet (ft2) av fastighetsägarna. En bedömning är att fastighetsvärdet är 10 USD/ft2 högre i området än i jämförbara områden tack vare det utvecklingsarbete som bedrivs av Bryant Park Corporation. (1 ft2 = 0.09 m2) Den största inkomsten är sponsring via diskret marknadsföring samt hyra för att låna parkytan till olika evenemang. Det kostar dock aldrig pengar att delta på arrangemang som anordnas vid Bryant park. En annan stor inkomstkälla är lokalhyra från en restaurang och fyra olika kiosker i anslutning till parken. Organisationen tar också ut en avgift för studiebesök. Bryant Parks Coperations driftsbudget är 12 miljoner dollar. Totalt arbetar cirka 250 personer på 34 th Street Partnership och Bryant Park Corporation. Sedan drygt 10 år finansieras parken helt av privata pengar, dvs. inte med några offentliga medel, vilket uppgavs vara unikt i världen. Sedan fem år lämnar numera parken också ett ekonomiskt överskott. Sammantaget har aktiviteterna tillsammans med myndighetsinsatser medfört att fastighetsvärden och hyresnivåer stigit kraftigt samtidigt som vakanserna i hyresbeståndet helt försvunnit. Hemsidor: Läs mer om Business Improvements Districts I New York:

9 I stället för förbudsskyltar har Bryant Park valt en välkomnande och öppen kommunikation Downtown Brooklyn Partnership Downtown Brooklyn Partnership är en ideell utvecklingsorganisation som fungerar som en paraplyorganisation för tre olika BIDs i Brooklyn: MetroTech BID, Fulton Mall Improvement Association och Court-Livingstone-Schermerhorn BID. I området ingår en miljon square feet offentlig yta som förvaltas och utvecklas av Downtown Brooklyn Partnership. Det finns arbetsplatser, boende och årligen hotellbesökare inom Downtown Brooklyn Partnership. Downtown Brooklyn Partnership arbetar med trygghet och säkerhet, rengöring, affärsutveckling, stöd till fastighetsförvaltningen i området, stadsutveckling och med relationer till de lokala myndigheterna och politikerna. Under början av 1990-talet var centrala Brooklyn ett nedgånget område där de mer välbärgade flyttade ut till förorterna samtidigt som större, säkra köpcentrum byggdes utanför stadskärnan. Brooklyn präglades av tomma lokaler och hög brottslighet. Närbelägna universitet hade svårt att rekrytera studenter. Man ställdes inför två val, antingen lämna Brooklyn som det var eller ta till vara på området och starta förbättringsarbetet. I närheten finns 11 colleges och universitet och flera stora företag som arbetar med teknik. Man insåg snabbt potentialen i att locka företag till området som inte ville betala Manhattans höga hyror. För att underlätta för företag att etablera sig tillhandahöll staden mark för byggandet

10 av lokaler. Man insåg snabbt att stadens yttre miljö måste förbättras för att det skulle vara möjligt att locka fler företag till Brooklyn. Studiebesöket inleddes med en presentation av Alan Washington, Director Real Estate and Planning, som började med att hävda att Brooklyn är den coolaste platsen i hela delstaten. Närheten till centrala New York och de goda kommunikationerna gör Brooklyns attraktivt och det var särskilt den goda infrastrukturen och kommunikationerna som organisationen lyfte fram när utvecklingsarbetet startade Stadsdelen är nu synnerligen vital och levande med mängder av kulturinstitutioner, en stor multiarena och ett nybyggt hotell. Förr bodde folk i Brooklyn och pendlade in till Manhattan. Nu har Brooklyn blivit ett coolt ställe där man både vill bo och arbeta. Inom Downtown Brooklyn Partnership pågår mycket nyproduktion av fastigheter. Ett stort bostadsprojekt som heter The strand håller på att planeras. 20 procent av de producerade lägenheterna kommer att gå till s.k. affordable housing, med lägre hyror. De flesta nybyggnadsprojekt måste innehålla lägenheter för affordable housing. Det finns även ett lotteri där lägenheter lottas ut till personer som uppfyller kriterierna för affordable housing. Därefter berättade Peter Coyne, Director of Public Safety om hur området kameraövervakas och hur det påverkar brottsligheten. Det finns 22 uniformerade vakter, Peace Officers, som kompletterar den lokala polisens arbete. Arbetstiderna anpassas efter de behov som finns. De flesta ordningsstörningarna sker när studenterna skall åka hem. Då ser vakterna, i nära samarbete med polisen, till att detta sker så snabbt och smidigt som möjligt. De eskorterar i princip studenterna till tunnelbanan. Förr förekom skottlossning och knivbrott regelbundet i området, idag brottas man med lite snatterier men nästan aldrig brott mot person. Cirka ett trettiotal kameror i området skickar rörliga bilder till ett kontrollrum som är bemannat dygnet runt. Filmerna sparas i 30 dagar. Hemsida:

11 Brooklyn Bridge har en gång- och cykelbana som nyttjas av många Tisdag den 3 maj Föreläsning av Professor Robert McCrie På morgonen tog vi tog en promenad till John Jay College, 524 West 59th Street för att träffa Professor Robert McCrie som är professor i kriminalhistoria. John Jay College startade 1950 som polisakademi blev akademin ett college, öppet också för andra studenter med ämnen som psykologi, säkerhetsförvaltning, amerikansk historia, organisk kemi med inriktning på rättsfrågor etc. Colleget, som ligger centralt på Manhattan har studenter. Syftet med besöket var att ta del av erfarenheter och forskningsrön kring polisens och fastighetsägares brottsförebyggande verksamhet. Rooert McCrie inledde med att berätta om de många svenska ingenjörer och byggare som hjälpt till att bygga upp staden. Han passade på att lyfta fram den svenska Sense of balance som han menade varit en föredömlig och framgångsrik modell för Sverige.

12 Därefter kom föreläsningen in på teorier om brottsförebyggande arbete och om mer eller mindre lyckosamma metoder. Han redovisade dessutom forskning om New York-polisens uppmärksammade arbete sedan början av 1990-talet; metoder, nycklar till framgång och resultat. McCrie berörde nutida urbana brottsbekämpningsteorier, brottsbekämpande arbete och brottsutveckling i New York City, förändring av polisverksamheten och ickepolisiära resurser för att upprätthålla ordning. Brottslighet sker där det finns gynnsamma förutsättningar och tre faktorer krävs samtidigt för att ett brott ska komma till stånd: någon som vill utföra brott (en motiverad gärningsman), ett lämpligt brottsoffer eller brottsobjekt samt ett lämpligt tillfälle (avsaknad av skydd eller uppsikt). Stort intresse och många teorier har under lång tid varit inriktade på gärningsmannen - vilka villkor, omständigheter och motiv som formar brottslingen (s.k. social brottsprevention). Under senare år har dock de två andra faktorerna framstått som alltmer förbisedda (s.k.situationell brottsprevention). Brottsförebyggande teorier har utvecklats för att förstå brottsmönster och insatser har gjorts för att undanröja brottsmiljöer. En dominerande föreställning var länge också att myndigheters resurser skulle koncentreras på grova brott, vilket medförde att mindre brott förbisågs. Ett alternativt synsätt utgår från att småbrott och ordningsstörningar bidrar till normlöshet, ökad brottstolerans och är grogrund för tyngre brottslighet. Här finns också direkta samband med de fysiska och sociala miljöernas status och skötsel. När det gäller städers brottsmiljöer är det särskilt viktigt för fastighetsägare att tänka på hur byggnader och platser kan utformas för att förebygga brott i samband med ny- och ombyggnation. Tunnelbanan i New York med 460 stationer och uppemot fyra miljoner resenärer per dag var huvudexempel på hur de nya synsätten kom att tillämpas. Ett Train clean program inrättades: Tunnelbanan skulle bli ren, klotterfri och ett tryggt transportmedel utan friåkare. Man startade med ett enda vitmålat tåg, där man omedelbart tog bort klotter och arresterade klottrarna. Sedan fortsatte man med tåg nummer två. Åtgärderna förbereddes med hjälp av en bred informationskampanj som fick stor publicitet. Möte med professor Robert McCrie (längst till höger)

13 Alla nedklottrade vagnar ersattes med rena som också bevakades samtidigt som stationerna rengjordes. Efter förhållandevis kort tid gav klottrarna upp. När deras verk inte syntes längre var det inte intressant att fortsätta. En liknande massiv insats satte också stopp för den omfattande friåkningen. Civilklädda poliser tog vid utvalda uppgångar hand om alla passagerare som inte kunde uppvisa giltig biljett och sände dem vidare till juridiska insatser. Förutom att antalet friåkare snabbt sjönk till en bråkdel kunde olika typer av brottslingar samtidigt gripas och antalet brott i tunnelbanan sänkas med 85 procent på några år. Viktigast var kanske ändå att åtgärderna och resultaten påverkade människors uppfattningar och beteenden. Myndigheternas arbete började uppfattas positivt och alltfler vågade åka tunnelbana igen. Till det förändrade arbetet kopplades också enkätundersökningar som med mätningar före och efter åtgärder satts in gav direkta svar på deras effektivitet. Det tog dock tid för de nya syn- och arbetssätten att bli accepterade och få fullt genomslag i polisorganisationen, liksom att bygga upp ett bredare brottsförebyggande arbete. New Yorks polisorganisation skapades 1845 efter engelsk förebild. Och så länge brottsförändringen mer handlade om förskjutningar mellan olika brottskategorier än kvantitativ ökning söktes också de polisiära lösningarna i England. På 1960-talet inleddes emellertid en kontinuerlig ökning av agitation och oordning i samhället och även av brottsligheten där 1980 var ett rekordår. Vid mitten av 80-talet hade brotten dock minskat rätt ordentligt för att 1990 åter ha ökat till 1980 års nivå. Detta berodde till stor del på narkotikans utbredning i samhället. Många stora företag flyttade ut från New York på grund av den tilltagande brottsligheten. Polisen hade samtidigt fått minskade ekonomiska resurser. Att det skulle kräva helt andra organisations- och arbetsformer framstod då som uppenbart. Stadens nya politiska ledare tillsatte en ny polisledning. En decentraliserad struktur infördes med större enskilt ansvar för anställda på alla nivåer samtidigt som organisationen byggdes ut till med till stor del nyrekryterade poliser. Samtidigt skapades ett datasystem, Compstat (Compilation of Crime Statistics) där inrapporterade brott lagrades och redovisades på karta samt brottsmönster och miljöer analyserades. Vid mitten av 90-talet lade man också ut brottsstatistiken på Internet. Tillsammans gav dessa förändringar förutsättningar för att bygga upp en problemorienterad och brottsförebyggande verksamhet. Den största förändringen som krävdes var emellertid av mental art: att kunna börja tänka på vad som skulle kunna göras för att förhindra brott istället för att reagera på redan genomförda brott. Denna filosofi måste slå igenom och det var framförallt det som tog tid. Parallellt med polisens förändringsarbete aktualiserades också frågan om man skulle kunna ta hand om en del av ordningsproblemen på annat sätt. Skulle fastighetsägare kunna engageras för att lösa en del praktiska frågor? BID blev en form som började prövas för att ta hand om de mest akuta problemen. Den har visat sig fungera och vara beständig. Drivkraften har varit att det är en bra investering för företagen. Hittills har BIDs varit tämligen slutna enheter, men de har börjat öppna sig. Den privata sektorn äger runt 85 % av all egendom. Den offentliga sektorn tillhandahöll 2007 ca poliser, övriga säkerhetsarbetare av olika slag uppgick till ca En viktig fråga har varit hur polisen skulle kunna samarbeta bättre med den privata sektorn. Den blev aktuell först efter att nytänkandet med

14 brottsförebyggande slagit igenom. Man har t ex ömsesidigt börjat hjälpa varandra med information. Konkret och praktiskt innebär det att många misshandels- och mordbrott i familjer kan förebyggas om man lär sig att upptäcka tecknen i ett tidigt skede och reagera på dem. Samarbete har också börjat utvecklas på nationell nivå. En genial idé i sammanhanget var: ring 311 om ett samhällsproblem och du får ett svar. Den har undanröjt mycken oro, medfört att många brott kunnat lösas och stärkt invånarnas tillit till myndigheterna. BIDs och polisorganisationen har nu en etablerad samverkan i hela New York där var och en gör sina uppgifter i ett lokalt format samarbete. Polisen står för de mer direkta insatserna och BIDs bidrar med att förbättra renhållning, skötsel, allmänna ordningen och situationen för hemlösa. Förutom BIDs redogjorde McCrie för några andra icke polisiära initiativ till att reducera brottsligheten. Exempel: - Crime Stoppers. Belöning erhålls om tips lämnas som leder till att en brottsling åker fast (kan ringa/sms:a anonymt liksom bli betald konfidentiellt). Genomsnittsbelöningen är ca 250 dollar. - Guardian Angels. Startades 1984 av en person och finns nu i 11 länder. Frivilliga går runt i tunnelbanan och skapar trygghetskänsla, men inte nödvändigtvis färre brott. Har t- shirt och keps som identifikation. Sammantaget har alla åtgärder medfört att brottsligheten sjunkit för alla brottskategorier år efter år. En central fråga är vad som hänt med de kriminella och hemlösa i förändringsprocessen. Har de förflyttats till andra platser? McCrie menade att det viktigaste är att tidigare brottslingar förändrat sina beteenden. Det har blivit för riskabelt för dem att bedriva brottslig verksamhet. För de hemlösa har det skett en revolution beträffande välfärd och omvårdnad. Det har skapats ett tjugotal hus där de erbjuds sociala och medicinska åtgärder samt möjligheter till arbete. Till detta kommer att arbetsmarknaden varit särskilt gynnsam under många år. Hemsida: One Police Plaza, NYPD På eftermiddagen fick vi möjlighet att göra ett studiebesök på New York-polisens huvudkontor New York Police Department - något som i normalfallet inte är lätt att få tillstånd till. Efter säkerhetskontroll vid One Police Plaza möttes vi av Detective Bernard Pistilli. Besöket inleddes med en presentation av polisens arbete. Det finns poliser i New York. Det polisiära arbetet har varit väldigt framgångsrik och antalet mord har minskat från 2245 stycken år 1990 till 333 stycken år Detta samtidigt som befolkningen i staden har ökat med en miljon. Antalet inrapporterade skottlossningar har minskat med 77 procent under samma tidsperiod. Polisen rycker ut efter fyra miljoner

15 samtal varje år. Det fåtal brottslingar som verkar i staden är i stor utsträckning karriärbrottslingar som ägnar sig åt upprepad brottslighet. Under besöket fick vi se en stor ledningscentral för polisens arbete. Där visades ett informationsflöde upp på stora skärmar. Det rörde sig bland annat om kameraövervakning, övervakning av flygtrafiken, felanmälningar på gasledningar m.m. Vi fick även information om en del av den nya tekniken som polisen använder för att bekämpa brott. Shot spotter är ett system med mikrofoner som används för att triangulera skottlossning. Detta är viktigt eftersom 80 procent av all skottlossning inte rapporteras in till polisen. Shot spotter är också synkat med kameraövervakning. Detta innebär att polisen kan få bevismaterial och en uppfattning om vad som händer på plats så att polisen kan förbereda sig inför insatsen. Kameraövervakningen är även kopplat till ett system med ansiktsigenkänning. LPR är ett system som filmar och följer upp registreringsnummer på bilar och jämför detta med olika register. Brass Catcher samlar information om vapen och ammunition. I New York måste man ha en vapenlicens för att få köpa vapen men dessvärre så är det relativt vanligt att åka till granndelstater med svagare vapenlagstiftning. När Raymond W Kelly vid sitt tillträde som Police Commissioner (polismästare) 2004 fann att alla enskilda polisdistrikt i New York hade egna analysgrupper och egna datorsystem som inte talade med varandra, tog han ett beslut att år 2005 börja bygga en gemensam databas och centralisera funktionen till ett gemensamt centra. Själva centrat tog ett år att bygga och det har en enorm storbildskärm som kan manövreras som en enhet eller som många små Gruppbild inne i polisens högkvarter,nypd

16 Centrat är bemannat dygnet runt. Centrat kan sägas föra det s.k. CompStat till nästa nivå (med CompStat utnyttjar man kartor som underlag för problemorienterat polisarbete). Numera hamnar allt skrivet, alla profiler, all kunskap om brott och gärningsmän - fängslade och villkorligt fria, skolkande ungdomar mm i analyscentralen. När något stort händer sätter en febril aktivitet igång och mycken kunskap och värdefulla uppgifter kommer digitalt till polisernas bärbara datorer redan innan de anlänt till brottsplatsen. Det finns särskilda polisfordon ( Detective Bureau Investigate Response Vehicles ) för detta ändamål, utrustade med flera bärbara datorer med trådlös kommunikation, trådlös fax, skanners/kopiatorer, digitalkameror och radiokommunikation. Många brott löses för att ingångsvärdena varit så gynnsamma. Hemsida: Inne i ledningscentralen följer polisen med hjälp av övervakningskameror allt som händer i staden

17 Onsdag 4 maj High Line och Chelsea Market High Line är en 2,33 km lång park byggd på en före detta järnvägsräls byggd på pelare. Järnvägen byggdes för att frakta råvaror in till stadens matfabriker, slakt- och fryshus, Meatpacking district i området Chelsea. Från början gick godstrafiken i marknivå, men eftersom ett stort antal människor, inte minst barn, i grannskapet förolyckades beslöt staden att höja upp järnvägen ovan marknivå. Den invigdes på 1930-talet och trafikerades fram till början av Planer fanns då att riva järnvägen men tack vare lokala grupper, som bildades non-profit organisationen Friends of Highline på 1990-talet har platsen omvandlats till ett gångstråk som blivit en av stadens främsta turistattraktioner med 7 miljoner besökare per år. Den första delen, mellan Gansewoort Street och 20th Street invigdes 2009, den andra sektionen, som fortsätter upp till 30th Street invigdes En förlängning till 34th Street öppnades Idag finns här gräsytor, träd, buskar, bänkar och solsängar. Stråket är mycket tryggt. Endast gångtrafik är tillåtet med undantag för ett fåtal transportcyklar som används av personalen. Under de första två åren rapporterades inga misshandelsfall eller rån. High Line är New Yorks mesta attraktiva besöksmål, näst efter Empire State Building

18 I anslutning till High line ligger affärsgallerian Chelsea Market. Lokalerna användes ursprungligen som en kexfabrik och ligger mellan 9th och 10th Avenue och 15th och 16th Street. Området var för 20 år sedan övergivet och otryggt och fastighetsvärdena låga inrättades ett antal affärslokaler i området och utvecklingen vände. Nu byggs gamla industrilokaler om till attraktiva bostäder och kontor och hela stadsdelen genomgår en snabb gentrifiering. I Chelsea Market får endast utvalda restauranger och affärer hyreskontrakt. I byggnaden ligger också ett TV-bolag. Gallerian är väldigt trendig och välbesökt. Hemsidor: Inne i Chelsea market. Golv och gammal inredning från kexfabriken har bevarats

19 Bakgrundsfakta om Public Housing och Affordable housing Ungefär en miljon av hyresbostäderna i New York har någon form av reglerad hyra (rent control) och det sätts ett inkomsttak för dem som får en sådan bostad. Närmare av dessa är public housing, dvs. kommunalt ägda bostäder förvaltade av New York Housing Authority. Public housing föddes 1934 då den amerikanska kongressen beslöt att inrätta the Federal Housing Administration (FHA) för att stödja byggandet av goda bostäder till låginkomsttagare. President Franklin Roosevelt initierade New Deal, ett socialt och ekonomiskt reformprogram för att få USA på fötter efter depressionen. En av de viktigaste satsningarna under New Deal var att vitalisera och höja produktiviteten i den amerikanska industrin. Stora delar av industrin, inte minst byggsektorn var lamslagen. Två miljoner byggnads- och konstruktionsarbetare gick arbetslösa i början av 30-talet. Jämfört med i Sverige är antalet offentligt ägda hyresbostäder mycket blygsamt i USA. Totalt finns 1,2 miljoner sådana bostäder i landet, med ca 3 miljoner hyresgäster runt om i landet. Mer än halva bostadsstocken är i stort behov av upprustning. Under 1990-talet introducerades statliga program för att rusta upp eftersatta områden och att försöka bryta segregationen genom mera blandade upplåtelseformer. Staten ger inte längre stöd till byggande av public housing. I stället ges bostadsbidrag (vouchers) direkt till hushåll som bor hos privata hyresvärdar. Privata investerare och kommuner ger också stöd till byggherrar som bygger s.k. affordable housing, som både kan säljas eller hyras ut till Public housing i Chelsea, förvaltade av New York Housing Authority

20 medelinkomsttagare. I New york där behovet är stort och köerna till affordable housing är långa lottas bostäderna ut. New York City Housing Authority (NYCHA) är ett av landets största public housing företag med uppdrag att tillhandahålla hyresbostäder för låginkomsttagare. Mer än personer bor i NYCHAs bostadsbestånd i stadens fem stadsdelar. Hyrorna är låga och en mycket stor andel av dem som bor där är ensamstående kvinnor och/eller tillhör etniska minoriteter. Det innebär att områdena blivit starkt stigmatiserade. Läs mer om NYCHA och public housing: Mer om affordable housing: Village Alliance Greenwich Village är ett av Manhattans äldsta kvarter med väl bevarad bebyggelse från 1800-talet. Det är ett relativt småskaligt område, där bostäder och kommersiella lokaler varvas om varandra. Affärer och butiker sköts oftast av respektive ägare och står utanför de stora kedjorna. Village Alliance, områdets BID, bildades Området består av 44 gator. Vid vårt besök blev vi guidade runt i området av Village Alliances VD, William Kelly. Greenwich är en levande stadsdel med butiker, bostäder och kontor. Restaurangerna och klubbarna är många och många turister besöker området. På grund av ökade lokalhyror har dock butiker och kulturinstitutioner tvingats stänga. Tidigare sökte sig många yngre konstnärer och kulturarbetare till stadsdelen. De höga bostadspriserna gör att många av dessa flyttat vidare till exempel till Brooklyn. Village Alliance arbetar med att rusta upp och sköta gatumiljöer, marknadsföring samt anordna en gatufestival. I ett försök att motverka internethandelns effekter och skapa en levande stadsdel har Village Alliance startat ett program där boende i området får rabatterade priser i lokala butiker. Det senaste projektet som Village Alliance arbetar med är upprustningen av fyra torg i området. Organisationen kommer att vara ansvarig för ombyggnation och skötsel av ytorna. Village Alliance finansieras genom avgifter från fastighetsägare och sponsring/reklam. I framtiden kommer även hyra från kiosker som etablerar sig vid de fyra torgen att ge intäkter. Greenwich Village är idag en ren och lugn stadsdel utan klotter. Village Alliance städar, anlitar designers för att snygga till fasader och skyltning, har satt upp egna sponsormärkta lyktstolpar, planterar träd och ordnar turistevenemang. Genom detta sätter de också press på handlare och restaurangägare för en prydligare skyltning. Arbetet i Village Alliance har ett boendeperspektiv, trots att de boende inte finansierar detta BID. Exempelvis sitter det några boenderepresentanter i organisationens styrelse.

21 William Kelly berättade att det finns en del skepsis mot BIDs i vissa områden. BIDs kan leda till högre hyror vilket kan leda till att boende och butiker ibland måste flytta. Under de senare åren har det flyttat in del teknikföretag i området, bland annat Facebook. Village Alliance arbetar för att vitalisera Greenwich Village William Kelly guidar oss i regnet

22 Torsdag den 5 maj Harlembesök Efter en kort avslutande samling på hotellet blev det en färd med tunnelbana till 125 th Street i Harlem på norra Manhattan där Ulrika Sax höll i en kort guidad tur. Området Harlem har fått sitt namn efter den holländska staden Haarlem. Holländska immigranter slog sig ner i området på 1630-talet och bedrev lantbruk i ett par hundra år. Vid mitten av 1800-talet omvandlades området till en industriförort och fick en järnvägsförbindelse med centrala Manhattan. Nya bostadskvarter växte fram i snabb takt och en stor inflyttnings skedde av arbetarfamiljer. Många av de nya invånarna, främst i östra Harlem var judar och italienare. Kring sekelskiftet 1900 flyttade också en stor grupp puertoricaner till östra Harlem och nu började också en stor immigration av afroamerikaner från sydstaterna. En del vita invånare motsatte sig detta och för att hindra att svarta flyttade in höjde många privatvärdar hyrorna. Men strömmen av inflyttare fortsatte var andelen afroamerikaner i Harlem 10 procent. Två decennier senare hade den ökat till 70 procent. Många vita lämnade nu Harlem och stadsdelen kom att alltmer ses som ett svart ghetto. Inflyttningen av många afroamerikaner ledde till att det i nästan varje kvarter byggdes baptistkyrkor där invånarna samlade till gudstjänster med gospelmusik. Nu slog också jazzen igenom och många jazzklubbar öppnade. Apolloteatern på 125 th Street, byggd 1914, blev en viktig scen för unga lovande artister.. Här har till exempel berömdheter som Ella Fitzgerald, Billie Holliday och Michael Jackson stått på scenen och 30-talet brukar betecknas som Harlem Renaissance då musiken och kulturen flödade. Vita besökare från andra delar av staden kom och lyssnade på de svarta musikerna på klubbarna. Däremot var det inte tillåtet för svarta att spela tillsammans med vita artister. Apolloteatern är fortfarande en aktiv teaterscen (foto wikipedia)

23 Under 1930-talets depression ökade arbetslösheten och fattigdomen. Det rådde stor brist på bostäder och många bodde trångt och betalade överhyror valdes Adam Clayton Powell JR, uppvuxen i Harlem, som första afroamerikanska representant in i den amerikanska kongressen. En av Claytons första insatser var att utverka federalt stöd till byggandet av public housing i Harlem. Han ledde också kampanjer för att förmå vita affärsinnehavare att anställa svarta arbetslösa Harlembor. Under hela och 60-talet pågick hyresstrejker och strider för bättre skolor, jobb och bostäder. En svart medborgarrättsrörelse växte fram Malcolm X, en av ledarna för den mera militanta grenen, Black Pantherrörelsen mördades under ett besök i Harlem Public housing i s.k. row houses i Harlem (foto Wikipedia) 1970 och 80-talet var en mörk period i Harlem. Brottsligheten och droghandeln ökade och husen förslummades. De som hade möjlighet lämnade området och flyttade till lugnare områden. Taxibilar vägrade att köra hem kunder till adresser i Harlem. Mot slutet av början av 2000-talet började utvecklingen vända. Staden, med sin nya borgmästare Michael Bloomberg i spetsen beslöt att ta krafttag mot kriminaliteten (se ovan). Staden satsade på att rusta upp gator och förslummade kvarter och locka affärsinnehavare att etablera sig i Harlem. Längs 125e gatan öppnade nu större affärskedjor. Den riktiga vändpunkten i just dessa kvarter skedde då Bill Clinton i samband med sitt frånträde som president år 2001 beslöt att öppna sitt kontor W.Clinton Foundation på West 125 th Street. Denna flytt fick stor uppmärksamhet och det sades allmänt att Om Clinton kan vara i Harlem kan alla bo här. Sedan dess har den vita medelklassen börjat återvända till Harlem och nu pågår en snabb gentrifiering. Som ofta var det yngre människor, ofta studenter, konstnärer och människor med lägre inkomster som först flyttade in, men i takt med att priserna stigit på bostäderna har det blivit alltmer en allt mer välbeställd medelklass som söker sig till Harlem. På vår promenad såg vi några gamla klassiska town house med branta trappor ut mot trottoaren

24 där folk samlas och pratar varma sommardagar något som vi sett i många amerikanska filmer och som nu byggs på med takloft och stora panoramafönster. Idag är kvarteren trygga att bo i, men avigsidan är att människor med lägre inkomster trängs ut. En annan tråkig utveckling är att småbutiker och jazzklubbar tvingats stänga igen pga. för höga lokalhyror. Läs mer om Harlems historia: Länk till guidade turer i Harlem: Klassiskt s.k. townhouse i Harlem, byggt på 1800-talet

25 Tunnelbanekarta är nödvändig på en studieresa i New York

26

27