Dnr A20/10:3. Årsredovisning Alingsås lasarett

Transkript

1 Dnr A20/10:3 Årsredovisning 2009 Alingsås lasarett

2 Årsredovisning 2009 för Alingsås lasarett Sammanfattning Verksamhetens uppdrag och vision Medborgarperspektiv Verksamhetsperspektiv Medarbetarperspektiv Ekonomiperspektiv...11

3 Årsredovisning 2009 för Alingsås lasarett Medborgarperspektiv Behandlingsgarantin har uppfyllts hela året. Under första halvåret klarades besöksgarantin bra och endast ett fåtal patienter fick vänta längre än vad vårdgarantin medger. Efter sommaren försämrades läget och under hösten har cirka 100 patienter väntat mer än 90 dagar, främst inom ortopedin. Bra Projekt tidbokning har startat. Där ges patienten möjlighet att ringa upp operationskoordinator inom 3 dagar efter läkarbesök för att tillsammans komma överens om en tid för operation. Alingsås lasarett arbetar med Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) åtgärdspaket för att begränsa vårdrelaterade infektioner och vårdskador. Verksamhetsperspektiv Bra Arbetet med att frigöra tid för vården genom att utveckla de administrativa processerna har pågått under året. Denna förändring sker i samband med att lasarettet nu inför vårdmodellen patientnärmre vård. Alingsås lasarett invigde i mars 2009 den nya vårdavdelningen ITVA 80+. Vårdproduktionen mätt i sammanvägda prestationer ligger över föregående års utfall med 9 procent och över budget med 17 procent. Ökning kan ses inom öppenvården både avseende läkarbesök och sjukvårdande behandlingar. Inom slutenvården har den nya vårdavdelning bidragit till ökade prestationer. Antalet inkomna remisser har ökat med 7,5 procent jämfört med Medarbetarperspektiv Bra Antalet tillfälliga anställningar har minskat. Lasarett har större andel heltidsanställda än deltidsanställda jämfört med Löneskillnaden mellan män och kvinnor har minskat. Hälsoronder har genomförts på flertalet arbetsplatser. Kompetensutvecklingsåtgärder har genomförts i stor omfattning på varje arbetsplats och även sjukhusövergripande. Sjukhuset har en sjukfrånvaro på 5,9 procent, vilket är oförändrat jämfört med Långtidsfrånvaron har mer än halverats sedan Korttidsfrånvaron och frånvaron i intervallet dagar har dock ökat under året. Ekonomiperspektiv Bra Det ekonomiska resultatet för år 2009 är + 9,2 mkr inklusive ersättning för vårdgarantiåtagandet. Vårdgarantin har genererat extra arbetsinsatser för verksamheterna men även inbringat intäkter motsvarande 12,8 mkr för åren 2008 och Sänkta premier via AFA Försäkringar och reducerade avgifter för avtalsgruppssjukförsäkringen, AGS-KL har minskat personalkostnaderna motsvarande 3 mkr. Intäkterna har ökat med 10,0 procent och kostnaderna med 7,8 procent i relation till föregående års utfall. Med hänsyn tagen till verksamhetsförändring år 2009 uppgår kostnadsökningen jämfört med utfallet 2008 till 4,5 procent. Sjukhuset har under 2009 arbetat med strukturella åtgärder på verksamhetsnivå för att nå ekonomi i balans för ordinarie verksamhet. 1.

4 1. Sammanfattning Alingsås lasarett har klarat sitt uppdrag för 2009 med god tillgänglighet, patientsäkerhet och ekonomi i balans. Sjukhusets goda resultat bygger på kompetenta och lojala medarbetare. Sjukhuset har uppfyllt behandlingsgarantin och under året aktivt arbetat för att klara även besöksgarantin. Inom opererande specialiteter ses ett ökat remissinflöde. Ortopedin har trots extramottagningar cirka 100 patienter som väntat > 90 dagar. Under 2010 kommer lasarettet ytterligare satsa på åtgärder för att nå besöksgarantin. Enligt Öppna Jämförelser 2009 är ortopedverksamheten bland de främsta inom ledplastiker i landet. I enlighet med regional utvecklingsplan för akutmottagningar har Alingsås lasarett arbetat med att nå de mål som finns i planen. Som ett led i detta har arbetssättet vid akutmottagningen förändrats med bland annat införandet av triagesystemet METTS. I mars 2009 öppnades ITVA 80+, en vårdavdelning för omhändertagande av äldre. Sjukhuset har därmed påbörjat arbetet med patientnärmre vård, en vårdmodell som ska ge mer tid för patienten. För att skapa trygghet för patienten finns möjlighet till öppen retur, vilket innebär att patienten får komma tillbaka till avdelningen om det inte fungerar i hemmet. I samverkan med kommunerna skall vårdplaneringen utvecklas. Antalet rapporterade avvikelser har under året varit 983. Antalet ärenden till patientnämnden har för Alingsås lasarett minskat. MedControl kommer att införas under Införandet av IS/IT system under 2009 medverkar till säkrare processer samt ökad patientsäkerhet. Digital diktering samt scanning av journaler har ökat tillgängligheten till information. Året har präglats av en hög produktion både inom sluten och öppen vård. Under årets första månader drabbades lasarettet av caliciutbrott (vinterkräksjuka) vilket innebar stora påfrestningar för patienter och medarbetare. Detta aktualiserar också Alingsås lasaretts behov av att snarast genomföra Lokalförsörjningsplanen 2009 med nya vårdavdelningar samt samlad mottagningsverksamhet. De moderna lokalerna stödjer arbetsmodellen patientnärmre vård samt skapar möjlighet för ett effektivare patientomhändertagande med goda möjligheter till kohortvård. Under hösten har bemanningsmål för vårdavdelningar arbetats fram. Antalet medarbetare har ökat med 11 årsarbetare. Undantaget verksamhetsförändringar har antalet dock minskat med 9,6 årsarbetare. Arbetet under jourtid har ökat med bland annat fler operationer. Sjukfrånvaron är oförändrad jämfört med Alla enheter har fått möjlighet till utvecklingsdagar samt stöd till individuell kompetensutveckling med hjälp av vårdgarantiersättning från Sjukhusets ekonomiska resultat är, med en hög sammanvägd vårdproduktion, + 9,2 mkr. Bidragande orsaker är ersättning för vårdgarantin under 2008 samt 2009, sänkta kostnader för premier via AFA, AGS-KL samt verksamheternas arbete via åtgärdsplaner. 2

5 2. Verksamhetens uppdrag och vision Sjukhusets uppdrag är att tillsammans med övriga vårdgivare ge invånarna tillgång till god vård. Uppdraget till Alingsås lasarett innefattar närsjukvård till befolkningen i Mittenälvsborg och ett regionalt uppdrag avseende ledplastiker. Lasarettets vision är Alingsås lasarett Ditt sjukhus En modell för framtiden Lasarettets verksamhetsidé är Alingsås lasarett skall: i nära samarbete med andra vårdgivare skapa trygghet dygnet runt för de boende i närområdet bidra till hög tillgänglighet för regionens invånare genom mer planerad vård utveckla och pröva nya arbetssätt Lasarettets värdegrund är På Alingsås lasarett har alla människor lika värde Mötet mellan personal och patient präglas av trygghet genom öppenhet, omtanke och kompetens Medarbetarna är professionella och skapar närhet utan att vara privata All personal visar varandra respekt, är delaktiga i och tar ansvar för helheten Alingsås lasarett God vård av hög kvalitet är för lasarettet Kunskapsbaserad vård Säker vård Patientfokuserad vård Effektiv vård Jämlik och jämställd vård Vård i rimlig tid 3

6 3. Medborgarperspektiv Övergripande mål - En trygg och säker vård Strategier för att nå målet: God tillgänglighet Hälsofrämjande insatser Hög kvalitet- och patientsäkerhet enligt God Vård SOSFS 2005:12 Samverka med andra vårdgivare God tillgänglighet Alingsås lasarett har en god tillgänglighet och lasarettet klarade per 31 december vårdgarantin för besök förutom inom ortopedi. Behandlingsgarantin har uppfyllts hela året. Vid mättillfällena under våren fick enstaka patienter vänta mer än 90 dagar på ett mottagningsbesök. Efter sommaren försämrades läget och cirka 100 patienter inom främst ortopedin har fått vänta längre än vad vårdgarantin medger. Sjukhuset har med ökade insatser i form av extramottagningar och externa resurser på läkarsidan inom de opererande specialiteterna och gynekologin arbetat hårt för att kunna erbjuda vård inom vårdgarantins ramar i lasarettets egen regi. För att ytterligare förbättra tillgängligheten på öppenvårdsmottagningarna har arbetet med att ringa upp patienter och avtala tid för besök påbörjats. Tyngdpunkten har lagts på att kontakta patienter där det funnits misstanke om cancer. Det finns svårigheter att nå patienterna under dagtid och tidsåtgången har i vissa fall varit så stor att en analys av arbetssättet måste genomföras. Projekt tidbokning har startat. Där ges patienten möjlighet att ringa upp operationskoordinator inom 3 dagar efter läkarbesök för att tillsammans komma överens om en tid för operation. Takten i genomförandet har inte hållit framtagen tidsplan. Hittills har 62 av 137 patienter utnyttjat möjligheten att ringa upp operationskoordinator för att gemensamt komma fram till lämplig tid för behandling. Hälsofrämjande insatser Tillsammans med Södra Älvsborgs sjukhus och Primärvården i Södra Älvsborg har lasarettet genomfört en föreläsningsserie Hur kan jag undvika hjärtinfarkt om livsstilsval som främjar hälsa och förebygger hjärt- kärlsjukdom. Flera av lasarettets medarbetare har genomgått utbildning i motiverande samtal, en samtalsmetodik inom kognitiv beteendeterapi. Syftet med utbildningen är att motivera patienter till hälsosamma val. När det gäller fysisk aktivitet på recept FAR har lasarettet totalt förskrivit 42 stycken recept. I september invigdes lasarettets hälsotrappa. Tanken bakom satsningen på hälsotrappan är att få medarbetare, patienter och besökare att välja trappan för sin hälsas skull. 4

7 Under året har Body Mass Index, BMI, dokumenterats på 58 procent av de patienter som skrivits in i slutenvården. Alingsås lasarett BMI-mätning år antal Män Kvinnor Undervikt BMI <18,5 Normalvikt BMI 18,5< till <25 Övervikt BMI 25< till <30 Fetma BMI >30 Av de dokumenterade har 5 procent av patienterna i mätningen ett BMI <18,5 (3 procent kvinnor och 2 procent män). Andelen överviktiga patienter som har ett BMI mellan 25 till 30 uppgår till 42 procent (19 procent kvinnor och 22 procent män) medan andelen som har ett BMI över 30 uppgår till 14 procent (7 procent kvinnor och 6 procent män). I mätningen finns 50 patienter som har BMI-värde över 40. Det krävs god kunskap inom området nutrition för att se orsaker till, samband mellan och behov av nödvändiga åtgärder. För att öka kunskapen har Alingsås lasarett valt att arbeta med nutrition som ett fokusområde Hög kvalitet- och patientsäkerhet enligt God Vård SOSFS 2005:12 Lasarettets mål är att patientens vård och omhändertagande ska vara av hög kvalitet. Patientsäkerhet lyfts fram som ett grundläggande krav på god vård. Alingsås lasarett har som mål att: patientsäkerhet ska prioriteras av alla medarbetare i organisationen fokus ska vara på systematiskt lärande i vardagen proaktiv riskbedömning ska göras för såväl enskild patient som på organisationsnivå Ett ledningssystem för lasarettet håller på att utarbetas, där kvalitet och patientsäkerhet enligt God Vård är en av delarna. Avgörande för God Vård är att minimera risken för vårdskador. Alingsås lasarett arbetar med SKL:s åtgärdspaket för att begränsa vårdrelaterade infektioner och vårdskador. En lasarettsövergripande organisation för informationsspridning och kunskapsöverföring finns. Trots detta förebyggande arbete har vårdrelaterade infektioner enligt den senaste nationella mätningen inte minskat i önskvärd omfattning. Under 2010 kommer följsamheten till åtgärdsprogrammen att mätas regelbundet. Resultatet ska återkopplas till verksamheterna för reflektion och lärande. 5

8 Sjukhuset har deltagit i det regionövergripande arbetet med patientfokuserad vård. De flesta verksamheter har genomfört bemötandeutbildning. Sjukhuset har för avsikt att med hjälp av den nationella patientenkäten mäta patientupplevd kvalitet under våren 2010 både i den öppna och slutna vården. Tre risk- och sårbarhetsanalyser är genomförda under året i samband med organisationsförändringar. Avvikelsehantering är en viktig del i förbättringsarbete. Sjukhuset deltar i den regionala projektgruppen för MedControl och planerar ett införande av elektronisk avvikelsehantering. Redovisning av patientsäkerhetsarbetet Indikator 1 Januari - december 2009 Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare, totalt 983st 1,7/årsarbetare Antal registrerade avvikelser som avser män 195 st Antal registrerade avvikelser som avser kvinnor 189 st Antal registrerade avvikelserapporter från läkare 39 st Indikator 2 Antal avvikelserapporter om försörjning och funktion av medicintekniska produkter Indikator 3 Antal utförda riskanalyser Indikator Antal utförda händelseanalyser 8 st 3 st 2 st Alingsås lasarett arbetar för jämlik och jämställd vård. Frågan Får män och kvinnor lika vård? har lyfts på lasarettet. Under hösten 2008 genomfördes en utbildning för samtliga chefer på Alingsås lasarett i jämtegrerad vård, vilket resulterade i att det startades arbete inom följande sex områden. Akutmottagning och Röntgen undersöker om kvinnor och män får likvärdig smärtbehandling vid misstanke om fraktur i handled/axel/armbåge inför en röntgenundersökning. Resultat av kartläggningen: 25 % har fått smärtlindring, 75 % har inte fått smärtlindring (67 % kvinnor och 86 % män). Medicinavdelning 5 undersöker väntetiden för kvinnor och män inför en coronar angiografi. Resultat av kartläggningen: Ingen skillnad har påvisats. Ortopedavdelning 8 undersöker om det finns skillnader i vårdtiden för kvinnor och män som opererats för en planerad höftplastik. Resultat av kartläggningen: Ingen skillnad i vårdtid har påvisats. Däremot framkom att medelåldern för kvinnor är 71 år medan det för män är 65 år. Medicinavdelning 7 undersöker fallolyckor på Alingsås Lasarett under Resultat av kartläggningen: 80 fall har rapporterats på lasarettet, (53 % män och 47 % kvinnor). Logopedmottagningen undersöker om det finns skillnader i bemötandet vid föräldrasamtal. Resultat av kartläggningen: Ingen skillnad har påvisats. Medicinmottagningen gör en inventering av hur förskrivningen av recept på fysisk aktivitet ser ut för kvinnor och män. 6

9 Resultat av kartläggningen: Det har skrivits nästan dubbelt så många recept till kvinnor som till män. En kartläggning är gjord och det resultat som framkommit ska analyseras. Arbetet om smärtbehandling inför röntgenundersökning har lyfts fram i verksamhetsplanen för 2010 och är ett utvecklingsarbete i lasarettets arbete med effektiva processer. Allmän säkerhet (brand, stöld, hot och våld, larm och bevakning) Lasarettet har ett tydligt uttalat linjeansvar i säkerhetsfrågorna. En organisation med säkerhetssamordnare och utsedda säkerhetsombud på varje avdelning har skapats för dialog och kunskapsutbyte. För att öka mognad och medvetenhet kring säkerhetsfrågorna har säkerhetsombuden ett ansvar att delge kunskap i den egna verksamheten. Redovisning av säkerhetsarbetet har skett till Regionens säkerhetsstrategiska avdelning under december månad (bilaga 4). Samverka med andra vårdgivare Alingsås lasarett fortsätter samverkan med andra sjukhus i regionen inom specialiteterna öron-, näsa och hals samt ögon. Samverkan med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och Kungälvs sjukhus inom ortopedi för att bättre följa intentionerna i regionens ortopediplan pågår och ett förbättrat flöde av patienter har uppnåtts. Samarbete med kirurgkliniken SU/Östra sjukhuset har påbörjats inom colorectalkirurgin med gemensamma behandlingskonferenser samt samarbete avseende ST-utbildning och vidareutbildning av specialister. Konkret har hittills samarbetet kommit igång avseende STutbildning och vidareutbildning av specialister. Ett fåtal patienter med coloncancer har hänvisats till Alingsås lasarett för operation. En förutsättning för att detta samarbete ska utvecklas är gemensamma behandlingskonferenser genom telemedicinsk teknik. 4. Verksamhetsperspektiv Övergripande mål - Patientnytta i fokus Strategier för att nå målet: Bättre kapacitetsutnyttjande av befintlig resurs Erbjuda tid inom vårdgarantin Förbättrad kvalitet Stimulera till gränsöverskridande utvecklingsarbete Prestationer Vårdproduktionen vid lasarettet har under året varit hög. Fokus har legat på att nå vårdgarantimålen, vilket lasarettet har klarat till övervägande del. Aktiviteter har genomförts för att förbättra tillgängligheten. Därmed har också lasarettet fått extra ekonomisk ersättning vid årets vårdgarantimätningar. Prestationerna ligger över föregående års utfall med 9 procent och över budget med 17 procent, redovisade som sammanvägda prestationer, vilket är ett mått som väger samman både öppen och sluten vård i ett tal. Sjukhuset gjorde bedömningen avseende 2008 års utfall att man i samband med vårdförbundets strejk tappade vårdproduktion motsvarande 3 procent mätt i sammanvägda prestationer. Nyckeltal Förändring i % Prestationer Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal sammanvägda ,5% 12,5% + 9,3% prestationer

10 Alingsås lasarett Sammanvägda prestationer 2008 och januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Den nya vårdavdelningen bidrar till den ökade vårdvolymen. Avdelningen öppnade under mars månad men hade ett längre uppehåll under sommaren, vilket gör att produktionen för den nyetablerade vårdavdelningen får helårseffekt först år Vårdtillfällen Vårddagar Medelvårdtid 5,6 5,5 5,4 Beläggningen har varit fortsatt hög under året. Ett flertal caliciutbrott under senvintern, våren 2009 innebar även det ett högt tryck på verksamheterna med återkommande intagningsstopp. Den nya vårdavdelningen ITVA80+, har dock inneburit att trycket lättat jämfört med år 2008 och framförallt märks detta på medicinklinkens vårdavdelningar. Inom slutenvården har antalet vårdtillfällen ökat med 4,0 procent jämfört med föregående år och antalet vårddagar har gått upp med 5,8 procent. Medelvårdtiden har ökat något jämfört med år 2008 från 5,5 till 5,6 dagar. Belastningen på jourtid har ökat med fler operationer på beredskapstid och ökat jourarbete nattetid. Alingsås lasarett har ett regionalt uppdrag avseende ortopedi. Det innebär att lasarettet tar hand om patienter inte bara från närområdet utan även från övriga delar av regionen. Uppdraget avser operationer med ledproteser i höft och knäled och har genomförts fullt ut. Inom öppenvården har antalet besök fortsatt att öka jämfört med föregående år. Antalet läkarbesök har ökat jämfört med föregående års utfall med stycken (8,6 %) och sjukvårdande behandlingar med stycken (28,9 %) Ökningen beror framförallt på uppdraget att klara vårdgarantin men jämförelsen färgas även av 2008 års minskade produktion med anledning av vårdstrejken. 8

11 Produktion Utfall Budget Utfall Slutenvård Sjukhusvårdtillfällen DRG-poäng CMI 1) 1,13 1,10 1,08 Öppenvård DRG-poäng Besök DRG-ersatta Läkarbesök (ej DRG-ersatta) 2) Övriga besök (ej DRG ersatta) Summa besök Sammanvägda prestationer ) Mått på vårdtyngd, DRG-poäng i förhållande till antal sjukhusvårdtillfällen 2) Inklusive akut- och jourmottagning Sjukhusets casemix index, CMI, som är ett mått på den genomsnittliga tyngden för ett vårdtillfälle har ökat jämfört med förra året från 1,08 till 1,13. Ökningen gäller både verksamheterna medicin och kirurgi/ortopedi. Antalet inkomna remisser har under den senaste femårsperioden fortsatt att öka och stiger stadigt. Ökningen mellan 2008 och 2009 för kirurgi/ortopedi ligger på +7,5 procent, ÖNH (öron-, näsa-, hals) + 6,7 procent medan medicinklinken sammantaget ligger på oförändrad nivå. Arbete tillsammans med primärvården i syfte att skapa effektivare remissrutiner mellan primärvården och ortopedin har genomförts under året. Alingsås lasarett Antalet inkomna remisser år antal år Gynekologi ÖNH Medicin Kirurg och ortopedi Totalt Bättre kapacitetsutnyttjande Inom öppenvården har fler läkarbesök utförts jämfört med förra året. Inom ortopedin överstiger antalet inkomna remisser antalet utförda nybesök trots att extramottagningar satts in. Detta har medfört att vårdgarantin inte har kunnat uppfyllas. 9

12 Under 2009 har fler MR-undersökningar utförts jämfört med förra året. Röntgenavdelningen har under året minskat sina väntetider genom en ökad tillgänglighet och nyttjande av apparatur under flera timmar av dygnet. Arbetet med att frigöra tid för vården genom att utveckla de administrativa processerna har pågått under året. Sekretariatet har tillsammans med respektive klinik arbetat med att utveckla arbetsformer där administrativ personal avlastar vården från administrativa arbetsuppgifter. Denna förändring sker i samband med att lasarettet nu inför vårdmodellen patientnärmre vård. Digital diktering har under året införts vid lasarettet. Detta innebär en ökad tillgänglighet till information vilket medfört ett effektivare arbetssätt inom fler områden på lasarettet samt ökad patientsäkerhet. Erbjuda tid inom vårdgarantin Genom ett teambaserat arbetssätt har fler mottagningstider kunnat beredas patienterna. Mellanliggande besök och uppföljningsbesök görs hos sjuksköterska, dietist eller kurator istället för hos läkare. På så sätt skapas fler tider för nybesök och akuta återbesök. Förbättrad kvalitet I enlighet med regional utvecklingsplan för akutmottagningar har Alingsås lasarett arbetat med att nå de mål som finns i planen. Som ett led i detta har arbetssättet vid akutmottagningen förändrats med bland annat införandet av triagesystemet METTS. Alingsås lasarett invigde i mars 2009 en ny vårdavdelning, ITVA 80+. Målgrupp för denna avdelning är patienter som är 80 år och äldre. Avdelningen startade med 10 vårdplatser och har under året utökats till 15 vårdplatser. Efter sjukhusvistelsen erbjuds patienten öppen retur. Det innebär att patienten kan få komma tillbaka till ITVA 80+ om det inte fungerar i hemmet. Vid 51 tillfällen under året har denna öppna retur utnyttjats. På avdelningen arbetar man med patientnärmre vård, en vårdmodell som ska ge mer tid för och tillsammans med patienterna. Två nyckelbegrepp i patientnärmre vård är reflektion och teamarbete. Alingsås lasarett planerar införa patientnärmre vård på alla vårdavdelningar. Ett pilotprojekt för läkemedelsavstämning enligt SKL:s åtgärdsprogram pågår på ITVA 80+. För samtliga patienter som varit inskrivna på avdelningen har läkemedelsavstämning genomförts. Under maj månad påbörjades planeringen tillsammans med vårdhögskolan i Borås att utveckla ITVA 80+ till en utbildningsvårdavdelning. Planeringen är nu klar och invigning kommer att ske under våren I enlighet med vårdöverenskommelsen med Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar Alingsås lasarett varje år resultat utifrån regionalt framtagna kvalitetsindikatorer för vården. Sjukhuset klarade samtliga uppsatta mål förutom uppkomsten av trycksår hos höftfrakturpatienter. Sjukhuset deltar i de kvalitetsregister som är relevanta för verksamheten och som rekommenderas av regionen. Ansvariga för kvalitetsregister på Alingsås lasarett har gjort en kort sammanfattning av uppnådda resultat. Tillsammans utgör dessa Alingsås lasaretts kvalitetsbokslut (bilaga 4). I flera av rapporterna i kvalitetsbokslutet kan konstateras att lasarettet har goda resultat jämfört med regionen och landet i övrigt. Sjukhusets årliga kvalitetsseminarium genomfördes i december. Årets ämnen var: Stroke Vårdrelaterade infektioner 10

13 Patientnärmre vård Hematologi Sjukhuset kvalitetspris delades ut och i år gick det till logopedmottagningens utvecklingsarbete med rätt man på rätt plats. Arbetet har inneburit 40 procent fler bokningsbara tider jämfört med Stimulera till gränsöverskridande utvecklingsarbete Sjukhuset har i ett samarbete med Primärvården i Mittenälvsborg skapat effektivare remissrutiner enligt Hallandsmodellen inom ortopedi. Arbetet är färdigt och har publicerats på verksamheternas hemsidor och givits ut i tryckt form. Utvärdering av effekterna kommer att ske under Tillsammans med kommunerna och primärvården i Mittenälvsborg har KLARA-SVPL startat. Miljö Alingsås lasarett har utifrån en bedömning av verksamhetens betydande miljöpåverkan fastslagit att miljöarbetet ska utgå från följande tre övergripande mål: Miljöhänsyn ska tas vid planering, upphandling och beslut (Varor och tjänster), minska den negativa miljöpåverkan från transporter och resor samt minska den negativa miljöpåverkan från kemikalieanvändningen. Under 2009 har förberedelse och utbildningar skett för att under 2010 kunna starta utfasning av hälso- och miljöfarliga produkter. Rutiner för tjänsteresor har setts över. Arbete med att koppla miljöledningssystem till ett övergripande ledningssystem för Alingsås lasarett har också pågått under året. 5. Medarbetarperspektiv Övergripande mål - Professionella medarbetare Strategier för att nå målet: delaktighet och ansvar långsiktig kompetensförsörjning tydligt ledarskap baserat på värdegrunden professionellt bemötande Arbetsorganisation och struktur Enligt vårdöverenskommelsen med HSN har lasarettet gjort en medveten satsning på ökat antal vårdplatser samt öppnat ny avdelning ITVA 80+. För att bättre utnyttja medarbetarresurserna samt att möta upp patienternas behov utifrån vårdplatssituationen, planerades för vissa organisationsförändringar som verkställs i början av januari För vissa arbetsplatser innebar detta en utökning av vårdplatser och personal och för andra en neddragning av vårdplatser och personal. Sjukhuset har totalt 659 anställda. Det är en ökning med åtta personer. Borträknat den nyöppnade vårdavdelningen, ITVA 80+, med 21 medarbetare, har antalet anställda minskat med 13 personer. 11

14 Alingsås lasarett har levt upp till Regionfullmäktiges prioriterade mål om att andelen anställda med tillfälliga anställningar ska minska. Antalet tillsvidareanställda har ökat med 28 personer till 563, varav merparten berör den nyöppnade avdelningen. Visstidsanställda har minskat med hela 25 personer till 51. Sjukhuset har framför allt under hösten avslutat vikariat för att undvika uppsägningar av tillsvidareanställda. Antalet timanställda har ökat med fem personer. Möjligheten att rekrytera medarbetare till lasarettet har varit god med några få undantag som läkare inom urologi och gynekologi samt periodvis inom anestesi. Antalet heltidsanställda har ökat och antalet deltidsanställda har minskat. Under året har lasarettet tillsvidareanställt vikarier som varit anställda i mer än två år, vilket bidragit till att andelen tillsvidare ökat och visstid minskat. Antalet årsarbetare har ökat med elva årsarbetare till 583. Borträknat den nya vårdavdelningen, 20,6 årsarbetare, har antalet minskat med 9,6. Den arbetade tiden har ökat med 3,0 % beroende på ökat antal anställda samt att heltiderna har ökat och deltiderna minskat. Belastningen på jourtid har ökat med fler operationer på beredskapstid och ökat jourarbete nattetid. Jour-och beredskapstimmarna har ökat medan övertids- och mertidstimmarna i princip är oförändrade jämfört med Målet var att minska användandet av mer- och övertid samt jourtid. Under året infördes ett antal personaladministrativa åtgärder för budget 2009 vilket bland annat innebar en striktare anställningsprövning vid alla typer av anställningar och förlängningar av vikariat. Ytterst skulle sjukhusdirektören godkänna alla anställningar och förlängningar av vikariat. Utfall 0912 Utfall 0812 Antal anställda Antal årsarbetare Utförd arbetstid i timmar Sjukfrånvaro % 5,9 5,9 Bemanningsföretag, mkr 4,7 4,0 Från och med april månad har Alingsås lasarett haft en organisation som har hanterat frågor runt den nya influensan. Drygt 90 procent av lasarettets medarbetare har blivit vaccinerade. Tre pensionerade sjuksköterskor anlitades som förstärkning i vaccinationsarbetet. Under våren anställde lasarettet en processledare för hälsofrämjande sjukvård. Inför 2010 års beställningsarbete framkom att lasarettet inte skulle få fortsatt ersättning för denna tjänst vilket ledde till att anställningen avslutades under senhösten. I den ordinarie verksamheten har lasarettet anlitat bemanningsföretag i liten omfattning inom urologi samt gynekologi avseende läkare för att uppfylla vårdgarantin. Då Primärvården Mittenälvsborg inte kunnat bemanna jourmottagningen kvällar och nätter har läkare fortsatt hyrts in för att bemanna denna del. 12

15 Delaktighet och ansvar Dialog mellan chef och medarbetare skapar delaktighet i lasarettets utveckling. Detta betonar lasarettets verksamhetsplan och Personalvision En kommunikationsplan har tagits fram för att öka medarbetarnas ansvar och delaktighet i att nå lasarettets mål. Under året har lasarettet medverkat i arbetet att förnya regionens personalvision. Arbetsgivaren tillsammans med de fackliga organisationerna arbetar målmedvetet med att ständigt förbättra dialog och samarbete. Centrala samverkansgruppen träffas varannan vecka för att öka delaktigheten. Löneprocessen fortsätter att arbetas in som en naturlig del i budgetprocessen. Långsiktig kompetensförsörjning Alingsås lasarett har upprättat en kompetensförsörjningsplan för hela lasarettet. Under 2010 kommer denna att kommuniceras. Kompetensutvecklingsåtgärder har genomförts i stor omfattning på varje arbetsplats och även sjukhusövergripande. Kontinuerlig kompetensutveckling enligt den regionala handledarmodellen pågår. Processhandledning i omvårdnad pågår kontinuerligt inom olika yrkesgrupper. Planering för en utbildningsvårdsavdelning, UVA pågår och denna beräknas starta under våren Under året har lasarettet haft mycket fokus på bemanningsmål och arbetstidsfrågor, så att rätt bemanning och kompetens finns för patient/verksamhets behov. Varje arbetsplats har fått uppdrag att se över sina bemanningsmål som sedan varje månad har följts upp mot utfallet av arbetade timmar. Diskussioner har förts inom såväl ledningsgrupp som avdelningschefsgrupp. Tydligt ledarskap baserat på värdegrunden Alingsås lasarett har planerat för utbildningsdagar för samtliga anställda medarbetare på temat hälsofrämjande sjukhus, ledarskap, arbetsmiljö och samverkan. Målet med utbildningen är att var och en ska se sig själv som en del av helheten Alingsås lasarett. I lasarettets regelbundet återkommande introduktionsprogram för nyanställda medarbetare ligger betoningen på lasarettets värdegrund och ledningssystem. Utvecklingsdagar har genomförts på alla arbetsplatser på lasarettet under Utvecklingssamtal har genomförts med 94 procent av medarbetarna. Antalet är en procentenhet högre än förra året. Antalet upprättade individuella utvecklingsplaner uppgår till 94 procent, vilket är fyra procentenheter högre än Då det är en viss omsättning på både chefer och medarbetare så är det svårt att genomföra utvecklingssamtal och upprätta utvecklingsplaner för samtliga. I lasarettets plan mot diskriminering finns ett klart uttalat mål att heltidsarbete ska vara en möjlighet för alla medarbetare. Ungefär samma antal deltidsanställda medarbetare, 20 stycken jämfört med 23 under 2008, har önskat utöka sysselsättningsgraden under

16 Av de 20 medarbetarna har fem fått utökad sysselsättningsgraden tillsvidare och nio medarbetare fått utökad sysselsättningsgraden under viss tid. Ingen medarbetare har tackat nej till erbjudande om utökad sysselsättningsgrad. Sex medarbetare har inte kunnat erbjudas utökad sysselsättningsgrad. Totalt har då 14 av de 20 medarbetarna erbjudits mer tid. Ett hinder för att anställa medarbetare på heltid är när det saknas ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar. Sjukfrånvaron skall fortsätta att minska Den totala sjukfrånvaron är oförändrad jämfört med 2008, 5, 9 %. Långtidssjukfrånvaron dagar har dock ökat. En kartläggning visar att frånvaron, i de allra flesta fall, inte har någon tydlig koppling till arbetet. Även den korta frånvaron upp till 14 dagar har ökat medan sjukfrånvaron inom de övriga nivåerna har minskat. Den långa sjukfrånvaron över 90 dagar har mer än halverats från 2002, från 26,1 dagar till 11,6 dagar. Resultatet beror dels på pensioneringar och sjukersättningar, men också på att många är tillbaka i arbete. Sjukhuset kartlägger regelbundet vad som ligger bakom sjukfrånvaron. Genom regelbunden dialog med cheferna finns möjligheter att få stöd i rehabiliteringsarbetet. Rutiner finns för att tidigt fånga upp medarbetare som är i riskzonen för ohälsa samt för tidig rehabilitering. Målet är att ligga steget före med så tidiga insatser som möjligt för att förebygga sjukskrivning Arbetsmiljö- och hälsorond har genomförts på alla nivåer och kopplats ihop till en process utifrån ett tydligt ledarskap i samverkan. Detta processarbete har gjorts på alla nivåer utifrån ett hälsofrämjande synsätt där fokus lagts på möjligheter och inte problem. Syftet med hälsoronden är att som chef få möjlighet att reflektera, få analysstöd och åtgärdsförslag utifrån arbetsplatsens friskfaktorer och riskfaktorer inför kommande handlingsplan. Löneskillnaden mellan män och kvinnor ska fortsätta att minska Det långsiktiga strategiska arbetet med att göra lönesatsningar inom ramen för löneöversynsförhandlingarna har fortsatt även under Dialog har förts i sjukhusledningen för att fortsätta forma en önskvärd intern struktur för lönebildningen inom lasarettet. En särskild referensgrupp finns vid lasarettet med inriktning på lönebildningsfrågor. Vid årets löneöversyn har satsningar gjorts utifrån den lönekartläggning som lasarettet har genomfört. De grupper som särskilt har prioriterats är sjuksköterskor och första linjens chefer. För tredje året i följd har pengar som Västra Götalandsregionen har budgeterat och tilldelat lasarettet för jämställda löner kunnat fördelas i årets löneöversyn på dessa grupper. Utifrån en omvärldsanalys har även läkarsekreterares löner särskilt setts över. Inom löneöversynen har en speciell lönesatsning gjorts på specialistutbildade sjuksköterskor vilket var en prioriterad grupp i lasarettets handlingsplan för Satsningar har också gjorts på funktionsutbildade sjuksköterskor något som följer det centrala avtalet. Det mål som Alingsås lasaretts handlingsplan har haft för lönepolitiken för 2009 har fullföljts. Vid Läkarförbundets löneöversyn har ST-läkares löneutveckling särskilt prioriterats för att den ska bli jämnare under utbildningstiden. Kvinnors lön i procent av männens 2009 är 57,3% jämfört med 56,2% Kvinnornas nivå jämfört med 2008 har förbättrats vilket kan bero på den särskilda lönesatsningen på sjuksköterskor och första linjens chefer. En anledning till skillnaden mellan kvinnor och mäns 14

17 lönenivåer är att män i hög utsträckning finns i de högre avlönade yrkesgrupperna och nästan inte alls i de lägre. Det har inte gått att finna några osakliga löneskillnader relaterat till kön. Kvinnors medellön har höjts med 3,2 % mot föregående år. För männen är ökningen 1,1 %. Totalt sett har medellönen ökat med 2,8 %. Det finns ett stort intresse och engagemang för att forma lönekriterier och utveckla dem ytterligare och detta arbete pågår ständigt i verksamheten. Andelen arbetsplatser som har arbetat fram definierade och har väl kända lönekriterier uppgår till 95 %. Professionellt bemötande Föreläsningar kring bemötande och etik har genomförts på de flesta arbetsplatser. Jämställdhet I planen mot diskriminering för har det varit fortsatt fokusering på att mäta jämställdheten med hjälp av JÄMIX nio nyckeltal som är ett verktyg utarbetat av Nyckeltalsinstitutet. Siffror har rapporterats in från årsbokslutet 2009 för att mäta jämställdheten vid Alingsås lasarett. Utfallet för 2009 blev 83 poäng vilket är en försämring från 109 poäng föregående år. Det är inom områdena skillnad mellan män och kvinnor i långtidssjukfrånvaro och skillnaden i andel tillsvidareanställda som försämringen skett. Inom övriga sju områden har lasarettet samma eller bättre resultat än När det gäller skillnaden i långtidsfrånvaro har sjukfrånvaron i timmar ökat för kvinnorna från 2008 till 2009 medan sjukfrånvaron i timmar för männen har minskat. Därav ett lägre poängtal 2009 än för När det gäller skillnaden i andel tillsvidareanställda är det en markant skillnad mellan könen var 498 av 535 kvinnor tillsvidareanställda, 93,1 procent var 65 av 79 män tillsvidareanställda, 82,3 procent. 93,1 procent i förhållande till 82,3 procent innebär att kvinnorna är tillsvidareanställda i 13,1 procent högre omfattning än männen. Sedan 2008 har många fler kvinnor blivit tillsvidareanställda jämfört med männen därav kraftigt minskat poängtal. 6. Ekonomiperspektiv Övergripande mål Ekonomi i balans Strategier för att nå målet: Kostnadsmedvetenhet och ekonomiskt ansvarstagande Ekonomiskt och verksamhetsmässigt ansvar för vårdgarantin Det ekonomiska resultatet för året är plus 9,2 mkr. Intäkterna har ökat med 10,0 procent och kostnaderna med 7,8 procent jämfört med föregående års utfall. Med hänsyn tagen till verksamhetsförändring år 2009 är kostnadsökningen 4,5 procent. Ekonomisk analys Ett av de viktigaste målen för lasarettet är att ha en ekonomi i balans för att därigenom kunna utveckla vårdverksamheten på bästa sätt både för patienter och medarbetare. I början av år 2009 visade flera av verksamheterna på negativa ekonomiska resultat. Arbete med åtgärdsplaner startade därför redan under våren för att få ordinarie verksamhet i ekonomisk balans. 15

18 Året har även ekonomiskt präglats av extraintäkter för vårdgarantiåtagandet samtidigt som lasarettet arbetat med effektiviseringskrav och åtgärdsplaner. Att både arbeta med åtgärdsplaner för att sänka kostnaderna och ha ett högt prestationskrav för att klara vårdgarantiåtagandet och därigenom få tillgång till extra intäkter, har för lasarettet varit en utmaning på flera sätt. Flera av verksamheterna pekar på att dessa faktorer gör det svårt att på ett bra sätt kunna planera och styra vården. De ekonomiska förutsättningarna för hälso- och sjukvården framöver innebär dock att lasarettet måste fortsätta arbetet för att säkra verksamhet och ekonomi i balans. Intäkter Övriga intäkter avviker positivt mot budget. Regionens hälso- och sjukvårdsutskott har tilldelat sjukhuset målrelaterad ersättning för vårdgarantin 2009 motsvarande 6,2 mkr. Målet har varit att öka antalet enheter som inte har några väntande över garantitiderna. Under 2009 har det utgått ersättning till de enheter som uppnått vårdgarantins tidsgränser vid fem mättillfällen. Dessutom utgick en extra ersättning till de enheter som uppnådde de gällande garantitiderna vid samtliga avstämningar. Alingsås lasarett har fått ersättning för alla tillfällen och har klarat merparten av garantitiderna. Ersättningen har från lasarettets sida betalats ut till verksamheterna där 70 procent av intäkten delats av samtliga enheter och ytterliggare 30 procent har gått direkt till de enheter som har utfört vården. Lasarettet har även fått ersättning för uppnådd vårdgaranti år 2008 med 6,6 mkr. Medlen för år 2008 har använts till att satsa på utvecklingsdagar för alla anställda, riktade individuella kompetensutbildningar, insatser för att fortsatt nå vårdgarantiåtagandet samt hälsofrämjande insatser. Inom det hälsofrämjande området har lasarettet bland annat investerat i en hälsotrappa för patienter, anhöriga och personal. Lasarettet har tillsammans med Västfastigheter och regionens konstenhet utvecklat en unik trappmiljö som på olika sätt stimulerar hälsan. Sjukhuset redovisar minskade intäkter avseende utskrivningsklara patienter. Det nya vårdplaneringssystemet, Klara SVPL, stödjer i nuläget inte processen för justering av vårdplaner. Det har lett till att Alingsås lasarett har ett större antal dagar som man inte får ersättning för. Berörda kommuner bestrider idag betalningsansvaret och lasarettet bedömer intäktsförlusten till motsvarande 200 tkr. Utskrivningsklara patienter Antal dagar Ersättning (tkr) Intäkter avseende såld vård enligt avtal ligger med anledning av införandet av VG primärvård och förändrat ansvar för jourmottagningen under budgeterad nivå. I oktober månad skedde en justering av ersättningen från hälso- och sjukvårdsnämnden och istället ingick lasarettet ett ettårigt avtal med primärvården avseende jourmottagningen varför ersättning sker via primärvården. Den målrelaterade ersättningen från hälso- och sjukvårdsnämnden har inte helt uppnåtts då lasarettet vid december månads mätning inte klarade måltalet på 7,5 procent för VRI, vårdrelaterade infektioner. Sjukhuset har under året, enligt uppgörelse med hälso- och sjukvårdsnämnden i Mittenälvsborg, löpande ersatts för dyra läkemedel inom hematologi- samt cancerområdet. Ersättning för cancerläkemedel har inarbetats i nästa års överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnden medan ansvaret för vissa hematologipatienters vård- och läkemedelskostnader fortsättningsvis kommer att åvila Södra Älvsborgs sjukhus. 16

19 Övrig såld vård visar på ett överskott mot budget med 800 tkr. Försäljning av varor och tjänster visar på ett resultat över budget med anledning av ökade röntgenintäkter. Lasarettet har under 2009 haft ett tilläggsavtal med hälso- och sjukvårdsnämnden i Mittenälvsborg och utfört extra röntgenundersökningar motsvarande 500 tkr. Patientavgifter visar på ett underskott mot budget med 300 tkr men ökar med 200 tkr jämfört med föregående år. Underskottet beror bland annat på bortfall av patientintäkter på jourmottagningen relaterade till VG primärvård. Kostnader Personalkostnaderna har ökat med 7,3 procent jämfört med Om man tar hänsyn till nystartad verksamhet ligger ökningen på 3,9 procent. Personalkostnaderna ligger lägre än tidigare utfall under året vilket beror på verksamheternas åtgärdspaket samt sänkning av premier via AFA Försäkringar och reducerade avgifter för avtalsförsäkringen AGS-KL. Sänkningen innebar en reducering av kostnaderna på helår motsvarande ca 3 mkr. Kostnadsökningstakten har beroende på ovanstående sänkts under årets sista månad och uppgår i jämförelse med budget till 1 % vid årsskiftet. Kostnadsökningstakt netto Trendutveckling rullande 12 månader 1,32 1,30 1,28 1,26 1,24 1,22 1,20 1,18 1,16 jan feb mar apr maj juni juli aug sept okt nov dec % Riktvärde/budget Utfall Sjukhuset har haft ökade personalkostnader bland annat beroende på hög belastning på vårdavdelningarna under våren. Belastningen var orsakad av ett högt söktryck på verksamheterna men även av flera utbrott av calicivirus (vinterkräksjuka). Även vårdgarantiåtagandet har genererat högre personalkostnader. Kostnadsposter som övertid och OB har ökat med 40,0 respektive 15,9 procent, vilket motsvarar ca 3 mkr exklusive sociala avgifter. Läkarjourer har under året ökat med 10,9 procent eller 1,5 mkr exklusive sociala avgifter. Det var framförallt under årets första del som dessa kostnadsposter ökade och därefter har en viss utplaning skett. Sänkning av premier via AFA Försäkringar och reducerade avgifter för avtalsförsäkringen AGS-KL har skett i två omgångar under året. I augusti sänktes avtalet med 0,84 procent och i november med ytterliggare 1,05 procent. Kostnader för bemanningsföretag ligger 700 tkr över budget. Under året har lasarettet anlitat bemanningsföretag inom områdena urologi samt gynekologi för att klara vården för patienterna. Detta har bekostats inom ramen för vårdgarantiersättningen år

20 Medicinsk service ligger över budgeterad nivå med 3,5 mkr. Kostnaderna har ökat inom ramen för vårdgarantin och bland annat genererats för laboratorie- och röntgentjänster. Här ses även ökade kostnader för Regionservice. Sjukvårdsmaterial ligger över budget med 6 procent vilket bland annat förklaras av kostnader för vårdgarantiåtagandet samt högre kostnader för vissa implantat. Övrigt material ligger över budgeterad nivå motsvarande 3 mkr vilket förklaras av vårdgarantisatsningar. Hyreskostnader ligger 3,5 procent lägre än budgeterad nivå. Läkemedel ligger 3,9 procent över budget. Sjukhuset har under året haft höga kostnader för cancerläkemedel samt läkemedel inom hematologiområdet Differens 09/08 Receptläkemedel ,0 % Rekvisitionsläkemedel ,5 % Summa läkemedel ,2 % Allmän service visar ett resultat på 15,7 procent eller 900 tkr över budget. Övriga kostnader ligger under budgeterad nivå vilket beror delvis på en förskjutning bokföringsmässigt mellan Övriga kostnader och Medicinsk service. Avskrivningar har minskat på grund av viss senareläggning av investeringar. Finansnetto försämras då kostnadsränta ökat på grund av att nya lån har tagits avseende tidigare års investeringar. Effektiviseringskrav Effektiviseringskravet har varit inarbetat i årets verksamhetsplan. För år 2009 innebär det bland annat att lasarettets verksamheter arbetat med ett ökat kapacitetsutnyttjande bland annat avseende röntgenundersökningar, översyn av ökade öppettider på mottagningarna, förändrade administrativa processer och minskad över-, mer- och jourtid. Förändrade processer avseende vissa administrativa uppgifter har lett till att lasarettet minskat antalet sekretarartjänster. Investeringar Under året har om- och tillbyggnad av kirurg- och ortopedmottagningen på lasarettet påbörjats. Investeringen baserar sig på nya riktlinjer för patientsäkerhet och höjda hygienkrav samt identifierade verksamhets- och arbetsmiljöskäl. Arbetet innebär en ombyggnad och en mindre tillbyggnad för en mottagning avseende kirurgi och ortopedi i entréplan intill akutmottagningen. Flera av verksamheterna har med anledning av åtgärdsplanerna senarelagt viss teknisk/ medicinteknisk investering under året. Akutkliniken kommer under år 2010 att via reserverade investeringsmedel byta ut och investera i teknisk utrustning avseende röntgenutrustning. Större investeringar som utförts under året inom Anestesikliniken är avancerad respirator och anestesiapparat. Inom Kirurgkliniken har man bland annat investerat i arthroscopikamera samt axelinstrument. Det är dock strategisk av största vikt att lasarettet för framtida behov planerar in och genomför löpande investeringsbehov. 18

21

22 Bokslutsdokument RR KF BR Bilaga 1 Alingsås lasarett Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Avskrivningar inklusive nedskrivningar Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Utrangeringar anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Övriga rörelsekapitalpåverkande poster 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Förändring av likvida medel Differens (2)

23 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder (2)

24 Noter till balans- och resultaträkning Bilaga 1 Not 1 Redovisningsprinciper Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Not 2 Verksamhetens intäkter tkr Såld vård VGR Såld vård övrigt Försäljning av varor och tjänster Patientavgifter Övriga intäkter Not 3 Verksamhetens kostnader tkr Bemanningskostnader Medicinsk service Material Hyra Läkemedel Övriga kostnader Not 4 Anläggningstillgångar - Maskiner och inventarier Specifikation Maskiner och inventarier Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Sålt/utrangerat Omklassificeringar Överfört mellan enheter Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar Sålt/utrangerat Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Restvärde Not 5 Anläggningstillgångar - Pågående investeringar Specifikation Pågående investeringar Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar Överfört mellan enheter 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Restvärde