VÄGAR FÖR FRAMTIDSUTVECKLING KONSEKVENSANALYS FÖR KFUM-RÖRELSEN I SVERIGE RINGAR I ORGANISATIONSFÖRÄND

Transkript

1 VÄGAR FÖR FRAMTIDSUTVECKLING KONSEKVENSANALYS FÖR 1 ORGANISATIONSFÖRÄND KFUM-RÖRELSEN I SVERIGE RINGAR I

2 Innehåll Bakgrund: Konsekvensanalysen... 3 Beskrivning av uppdraget... 3 Förändringen... 5 Nuet och Framtiden Medlem Förening Ekonomi Demokrati och organisation Sammanfattning: Nuet och Framtiden Processen: flera vägar för Framtidsutveckling Processen: utmaningar och möjligheter Att göra-lista Möjlig tidsplan Reflektioner från ledningsgruppen

3 Bakgrund: Konsekvensanalysen Specialförbunden och KFUM Sveriges styrelser har med utgångspunkt från Vilniusdokumentet och de diskussioner som förts under 2012 gjort en konsekvensanalys av vad organisationsförändringarna i rörelsen skulle kunna innebära. Beskrivning av uppdraget Processen. Konsekvensanalysen behandlar ett antal områden som skulle kunna beröras av en förändring samt beaktar konsekvenserna för KFUM Sverige, specialförbunden och lokalföreningar av olika storlek och inriktning. Ramarna för undersökningen har stämts av med den arbetsgrupp som för förbundens räkning ansvarar för processen. Efter diskussioner i organisationsgruppen den 17:e november formulerade ledningsgruppen en beskrivning av konsekvensanalysen. Beskrivningen stämdes sedan av vid organisationsgruppens möte den 18:e december. Ledningsgruppen har tillsammans arbetat med rapporten och skrivit olika delar. En konsult har fungerat som bollplank, skrivit vissa delar samt bidragit med externa och kritiska ögon på process och innehåll. Fokus. Organisationsgruppen efterfrågade en analys av ett antal olika teman. Det inkluderade till exempel ett förtydligande kring vilka organisationsförändringar det är vi ser framför oss. En tidsplan för dessa förändringar med fokus på vilka beslut som tas när, av vem och vilka handlingar som krävs för att göra detta. Ungdomsstyrelsen har stor betydelse för vilka förändringar vi kan och behöver göra. Analysen fokuserar på bidragsregler och vilka organisatoriska och stadgemässiga konsekvenser detta får. Medlemsbegreppet bör diskuteras, i form av en inledande diskussionen om hur medlemskapet är konstruerat i KFUM-rörelsen i Sverige och hur det kan se ut i och med den nya organisationen. Hit hör också medlemsavgifter: hur de kan sättas upp och tas upp på lokal, nationell och internationell nivå. Dessutom efterfrågades ett resonemang kring vad föreningarna vinner på att göra detta. Neutralitet. Vi har genomgående försökt att inte ta ställning i frågan om huruvida en organisationsförändring ska ske, och hur den i så fall ska se ut. Det är en fråga för förtroendevalda att diskutera, och vi vill på intet sätt föregå de viktiga diskussioner som måste ske i organisationsgruppen och i de respektive styrelserna. Samtidigt så ligger det i en konsekvensanalys natur att vissa antaganden måste göras. Om konsekvenser av en organisationsförändring ska analyseras, måste man ibland tala om vilka förändringar som skulle kunna ske. Att skriva om förändringar som ännu inte är beslutade kan, det är vi medvetna om, tolkas som ett ställningstagande i sig. Att analysera konsekvenser innebär också att potentiella på intet sätt säkra eller automatiska konsekvenser måste benämnas och värderas. Vi inser att konsekvenser kan värderas olika beroende på vilka utgångspunkter man har. Vi har försökt vrida och vända på frågan från så många olika perspektiv som möjligt; samtliga förbund har på något sätt varit involverade i att ta fram rapporten, och samtliga förbunds förtroendevalda kommer också diskutera den på mötet den januari. Vi hoppas på givande och, gärna, kritiska diskussioner! 3

4 Rapportens upplägg. Konsekvensanalysen innehåller tre huvudsakliga delar. Inledningsvis, under Förändring, ges en kort presentation av de föreslagna förändringar som just nu diskuteras i de olika förbundens styrelse. Den delen mynnar ut i ett antal teman i huvudsak baserade på frågeställningarna ovan som diskuteras i mer detalj i rapportens andra del, Nuläge och Framtiden. Dessa teman är: uppdrag, medlem, förening, ekonomi samt demokrati och organisation. Under dessa rubriker ges en beskrivning av nuläget (styrkor och utmaningar), eventuella förändringar samt potentiella konsekvenser av dessa. Avslutningsvis, under Processen framåt, ges en översikt över vad som behöver göras, frågor att ta ställning till, och några föreslagna hållpunkter i tid för det. Arbetet framåt. Den här rapporten har fungerat som diskussionsunderlag vid organisationsgruppens möte den januari. Fokus har från ledningsgruppens sida legat på att ta fram ett bra underlag i form av frågeställningar och bakgrundsinformation, snarare än att själv ta ställning i olika vägval. De förslag som ändå ges ska enbart ses som en startpunkt för diskussion. I vecka fem skickas rapporten ut till föreningar och regioner som deltar på möten i Storföreningsnätverk och regionernas råd i början av februari. Det finns fantastiskt mycket som kan och bör diskuteras kring KFUM-rörelsens framtid och organisation. Vi är en rörelse med många styrkor och en del utmaningar nu hoppas vi att vi i rörelsen kan få givande diskussioner om hur vi på bästa sätt kan uppfylla vårt uppdrag; att skapa mötesplatser där unga kan utvecklas. Du som läser den här rapporten och som har idéer om vart du vill att KFUM-rörelsen ska gå, tveka inte att höra av dig till styrelser eller kansli inom KFUM! Ledningsgruppen den 21a januari 2013 Personer som deltagit i framtagandet av rapporten: Gustaf Haag Lena Stålvant Patrik Schröder Katarina Bivald Bo Nyman Mattias Wihlgaard Thomas Holmberg Organisationsutvecklingsgruppen (Vilniusförslagen) 4

5 Förändringen Vilnius. I Vilniusdeklarationen skisserades två förslag på en ny gemensam rörelse som båda gick under arbetsnamnet KFUM 3.0. Målet är att skapa en starkare rörelse, genom att arbeta närmare tillsammans. Genom förnyade arbetssätt kan den viktiga verksamhet som bedrivs i rörelsen idag spridas och utvecklas ytterligare. Förändringen ska möjliggöra ett mer effektivt utnyttjande av befintliga resurser samt att skapa nya resurser för arbetet. Rörelsens storlek och bredd behöver utnyttjas bättre, så att man kan skapa nya verksamheter, möta nya trender och intressen hos medlemmar och lära av och stödja varandras verksamheter. Det är inte första gången en eventuell organisationsförändring diskuteras inom rörelsen. Diskussionerna har börjat i ett upplevt behov av mer effektivt samarbete, och en känsla av att den nuvarande organiseringen trots många fördelar också blivit allt mindre ändamålsenlig. Även om tidigare diskussioner kan ha bidragit till mer samverkan när det gäller till exempel kommunikation och kansli, har de inte hittills mynnat ut i någon formell organisationsförändring. Behoven har emellertid kvarstått, och förtroendevalda inom samtliga förbund har fört konstruktiva diskussioner som inkluderar konkreta förslag. Arbetet fick ny fart på ett gemensamt arbetsmöte i Vilnius, som mynnade ut i ett dokument där olika vägar för en ny organisation presenterades. Det gör det idag möjligt att föra mer konkreta diskussioner om konsekvenser, för- och nackdelar. Huvudresultatet av Vilnius var två olika förslag på hur en eventuell ny organisation skulle kunna se ut. I förslag 1 i Vilniusdeklarationen föreslås att de olika förbunden direkt går samman i en gemensam rörelse. En styrelse leder den nya organisationen, och stöds av fem stycken utskott: Internationellt, Idrott, Triangel, Scout och Sång. Ett gemensamt kansli stödjer styrelse, utskott och resten av rörelsen. 5

6 I förslag 2 från Vilniusdiskussionerna bildades istället ett verksamhetsförbund som samlar specialförbunden och som arbetar tillsammans med KFUM Sverige. Det skulle alltså finnas två styrelser i KFUM-rörelsen, dels KFUM Verksamhetsstyrelse och dels KFUM styrelse. Mellan dessa styrelser finns en samverkansgrupp med ordförande, vice ordförande och styrande tjänsteman från respektive kansli. KFUM Samverkan mellan presidierna Verksamhetsförbund Bakgrund och konsekvenser. Härnäst kommer vi ge en kort översiktsbild över de utmaningar och styrkor som präglar rörelsen som helhet idag. De utmaningarna kommer behöva hanteras oavsett vilka förändringar man väljer att genomföra eller vilken väg man väljer när det gäller en ny organisation. Även de konsekvenser som vi uppmärksammar av en eventuell organisationsförändring kan beaktas oavsett hur, exakt, man väljer att strukturera en ny organisation. Nästa avsnitt - Nuet och Framtiden - är organiserade i fem stycken teman: uppdraget, medlem, förening, ekonomi samt demokrati och organisation. Efter det följer ett avslutande resonemang där förändringens olika "att göra"-uppgifter diskuteras samt en föreslagen tidsplan för dem. 6

7 Nuet och Framtiden Bakgrunden till och konsekvenserna av en framtida utveckling av KFUM i Sverige spänner över en rad olika ämnen, alltifrån den ekonomiska situationen idag, till hur den demokratiska strukturen skulle kunna organiseras eller vilket stöd föreningarna framförallt behöver av en ny organisation. Att ta ställning till eventuella organisationsförändringar innebär också att hantera en rad frågor, både konkreta och abstrakta, principiella och praktiska. Det handlar om alltifrån hur medlemsavgiften skulle kunna tas upp till hur stadgar bör formuleras, till styrelsens roll och hur förbundens olika ekonomiska tillgångar och skulder skulle hanteras eller ett gemensamt kansli organiseras. Frågorna är också ofta en blandning av nuläge och framtid hur stor är rörelsens omsättning idag? Vilket stöd efterfrågar föreningarna? Vilket stöd skulle de kunna få med en ny organisation? Hur ser stödet från Ungdomsstyrelsen ut idag, hur skulle det påverkas av en ny organisation? Det här avsnittet besvarar några av de frågorna (främst de som rör situationen idag), sammanfattar frågor att ta ställning till när det gäller en eventuell förändring och erbjuder en första analys av vilka konsekvenser föreslagna förändringar skulle kunna få. 1. Uppdraget Mötesplatser för unga människors fulla potential. I de diskussioner som först de senaste åren om KFUM-rörelsens roll och funktion i samhället så har det blivit tydligt att det på en övergripande nivå finns en stark samsyn kring vårt gemensamma uppdrag. Vi kommunicerar detta på följande vis: Vi tror att alla människor, inte minst unga, har behov av fysisk aktivitet, ökad kunskap och tid för reflektion för att kunna utvecklas och må bra. Vår logotyp, den röda triangeln, symboliserar dessa tre byggstenar Body, Mind & Spirit. Det är grundstenarna för all vår verksamhet, både i Sverige och i hela världen. Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan utvecklas till sin fulla potential. Vi utgår ifrån en helhetssyn på människan och möter unga människors aktuella behov. Det viktiga är egentligen inte vad vi gör, utan varför och hur. Därför kan man hitta alla tänkbara olika aktiviteter inom KFUM. Barriärer för deltagande. Vi pratar gärna om att vi är möjligheternas organisation där ingenting är omöjligt, där alla får vara med och utvecklas på sina villkor. Detta är en sann och korrekt beskrivning men om vi problematiserar detta något och frågar oss vem det faktiskt är som är med så kommer vi troligen se att det finns en del barriärer för deltagande i rörelsen. Det kan handla om ekonomiska, kulturella, ideologiska, teologiska, praktiska eller andra hinder som gör att det kan bli svårt för några av de unga som vi vänder oss till att vara med. KFUM-rörelsen föddes med ett socialt patos och en vilja att hjälpa unga som på olika sätt var utsatta för faror och frestelser. 7

8 Rörelsen diskuterar fortsatt idag vem vårt uppdrag i huvudsak ska gälla. Hittills så har vi sett det som en poäng att vi vänder oss till alla och därmed inte blir utpekande kring vilka det är som deltar i vår verksamhet. Samtidigt så skulle vi kunna nå fler unga i mer utsatta situationer om vi tydligare vände oss till dessa. Kristen grund. KFUM har en kristen värdegrund som betonar kärleksbudskapet och förlåtelsen, att ständigt ge en andra chans. Värdegrunden diskuterades och beslutades som en del av Vägval framtidsprocessen. I rörelsens kommunikation är det mesta som rör kristendom helt frånvarande. Däremot finns värden som handlar om alla människors lika värde, möjligheten till en andra chans, öppenhet och en välkomnande inställning till alla tydligt kommunicerade. Samtidigt finns det skrivningar i stadgarna som kan uppfattas av mer missionerande karaktär och som många är betydligt mer obekväma med. Flera föreningar har varit intresserade av att göra förändringar i stadgarna kring detta. Stor samsyn redan idag. KFUM:s uppdrag att erbjuda mötesplatser där unga människor kan utvecklas till sin fulla potential skulle inte förändras i och med den föreslagna nya organisationen. Tvärtom är det gemensamma uppdraget, och den samsyn som finns i rörelsen kring det, ett resultat av tidigare diskussioner om en gemensam KFUM-rörelse i Sverige. Vår uppfattning är därför att samsynen kring ett gemensamt uppdrag finns redan idag, och att det inte i särskilt hög grad borde påverkas av eventuella organisationsförändringar även om själva motivationen för en framtidsutveckling förstås är att ge rörelsen bättre förutsättningar för att arbeta för sitt viktiga uppdrag. När det gäller frågor som handlar om vilken del av rörelsen som ska utföra vilket arbete för att vi tillsammans ska uppfylla vårt uppdrag så är detta något som behöver diskuteras mer. Inte minst när det gäller regionernas roll och funktion. 2. Medlem Gräsrötter i fokus. KFUM är en gräsrotsrörelse. Medlemmen, som är en enskild individ är medlem i en lokalförening. Lokalföreningen är, baserad på geografisk hemvist medlem i en region men även i ett eller flera specialförbund beroende på vilken verksamhet det är som bedrivs. KFUM Sverige knyter ihop hela rörelsen i Sverige och Riksombudsmötet är det högsta beslutande organet i rörelsen. KFUM Sverige ansvarar för relationerna till YMCA och YWCA rörelserna. Specialförbunden är verksamhetsförbund som fokuserar på just den verksamhet som ligger på specialförbundets ansvar. Men det är även viktigt att komma ihåg att på det sätt som idrott och scouting är organiserat i Sverige så har många av våra medlemmar och föreningar också medlemskap i Scouterna och i olika specialidrottsförbund inom Riksidrottsförbundet, RF. 8

9 Scouter, basketspelare och Ängsholmare. När vi beskriver vårt uppdrag som att vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan utvecklas så kan det lätt uppfattas som något abstrakt. Vad är det vi gör på dessa mötesplatser?! Men eftersom vi gör så olika saker så behöver vi i den övergripande kommunikationen vara generella för att alla ska känna sig tilltalade och träffade. Men KFUMs medlemmar har till viss del olika identiteter. Scouter har också en scoutidentitet, basketspelare har en basket identitet, Ängsholmare ser sig i första hand som just Ängsholmare. Detta har över tid gjort att våra föreningar och deras medlemmar många gånger identifierar sig mer med den verksamhet som de bedriver och mindre med KFUM som rörelse och sammanhang. Vilket ofta kan ses som naturligt då medlemmen till att börja med vänder sig till en specifik verksamhet, basket, fritidsgård, scouting etc. En kristen grund. K:et i KFUM står för kristlig och är en del av vår värdegrund sedan starten i Sverige K:et betyder att vi ska visa varandra medmänsklighet och respekt, att agera med kärlek och förlåtelse. Alla är välkomna, oavsett vem man är eller vilken bakgrund man har. Det är möjligt att rörelsens gemensamma kristna identitet har fungerat som ett förenande kit oavsett vilken verksamhet som bedrivits. När den kristna profilen har omtolkats och fått nya uttryck kanske den förenande ingrediensen har försvunnit. De allra flesta har inga som helst problem att skriva under på vår värdegrund, så som vi talar om den och så som vi ger den en praktisk uttolkning. Men det finns också de som tycker att kristenheten kan bli ett hinder i förhållande till andra trosuppfattningar och kommunala bidrag. Medlemsutvecklingen. Rörelsen KFUM är fortfarande en stor och livskraftig rörelse, och samlar idag cirka medlemmar imponerande siffror som gör KFUM till en av Sveriges största ungdomsorganisationer. Men den övergripande trenden går nedåt planade minskningen ut, och 2011 ser vi en viss ökning i antalet medlemmar men det ska hållas i åtanke att en betydande del av den ökningen består av administrationstekniska lösningar snarare än fler faktiska medlemmar. I viss mån antas siffrorna nedan också dölja ett stort mörkertal, med aktiva ungdomar och ledare som gör viktig verksamhet lokalt inom en KFUM-förening utan att formellt vara medlem, eller verkar inom en förening som tidigare varit en del av rörelsen och som fortsatt att verka i rörelsens anda, utan att formellt vara med. Även om KFUM:s medlemssituation på intet sätt är unik många av de stora, traditionella folkrörelserna kämpar med en liknande medlemsutveckling måste den definitivt tas på allvar. Som vi ska se nedan speglar den också föreningarnas verklighet: ett av det mest efterfrågade stödet när föreningarna tillfrågades 2007 var hjälp med ledarrekrytering och ledarutbildning. 9

10 Medlemmar KFUM R² = 0, Internationella avgifter. KFUM Sverige är medlem i World Alliance of YMCAs, YWCA World, YMCA Europe och YWCA Europe. Till dessa organisationer betalar KFUM Sverige årligen medlemsavgifter som tagits fram utifrån de metoder som varje organisation använder sig av för att bestämma medlemsavgifterna för sina medlemsorganisationer. Bakgrunden till KFUM Sveriges nuvarande rutiner är att det i anslutning till införandet av federationen 1980 gicks igenom ett antal frågor, bl.a. kring de internationella avgifterna, som tidigare ingått som en del i avgiften från föreningarna till riksförbundet. Kostnaderna för avgifterna till de två världsförbunden och de två Europa-förbunden slogs som tidigare ut per enskild föreningsmedlem. Riksförbundets kansli debiterade specialförbunden kostnaden räknat efter antalet föreningsmedlemmar i de till specialförbunden anslutna föreningarna/sektionerna/ kårerna. För de föreningsmedlemmar som inte var med i specialförbundsanknuten verksamhet debiterades på samma sätt regionerna. Det debiterade beloppet var lika stort för varje enskild medlem. Därtill blev det upp till specialförbunden och regionerna att själva bestämma hur de ville ta in det debiterade beloppet, antingen via avgifter från föreningarna eller på annat sätt. Det har förekommit att specialförbund täckt sin andel av kostnaden genom att använda strukturbidraget. Detta har formellt varit möjligt och något som det enskilda specialförbundet självständigt beslutat om. Förändringar i bidragssystemet har förändrat de ekonomiska möjligheterna att lösa frågan på det sättet. Gällande de nuvarande rutinerna så inkommer fakturorna för de internationella medlemsavgifterna under året och KFUM strävar efter att betala avgifterna så fort som möjligt. Dock görs det inte före halvårsskiftet då medel från specialförbundens a conto debitering har inkommit. Vid årsskiftet görs sedan en slutjustering av avgifterna. Detta är ett system som behöver förändras då det ständigt medför att KFUM Sverige blir sena med medlemsavgifterna till världs- och Europa förbunden. Ett sätt att förändra detta på är att låta halvårsbetalningen bättre avspegla de faktiska kostnaderna för att möjliggöra en full inbetalning till samtliga världs- och Europa förbund. 10

11 Beräkningsgrund av de internationella avgifterna: - Medlemsstatistik hämtas in från specialförbundens föregående år och sammanställs. - Kostnaderna för de internationella medlemsavgifterna hämtas ur bokföringen. - Totalsumman av de internationella medlemsavgifterna divideras med antalet medlemmar, för 2010 blev ekvationen / = 11,67 kr/ medlem. - Summan per medlem multipliceras med antalet medlemmar. - För medlemmar som tillhör KFUM Sverige ansvarar regionerna för att inkräva eller betala avgifterna. Medlemsavgifter idag. När det gäller medlemsavgifter ser situationen väldigt olika ut i de olika förbunden. Idrott har en medlemsavgift på 10 kr/medlem, med ett maxtak på kronor, som föreningarna betalar in och sedan får tillbaka i materialbidrag. Det varierar huruvida föreningarna i sin tur tar upp denna avgift från medlemmarna. Triangel har en medlemsavgift på 20 kronor/medlemmar upp till 1000 medlemmar, därefter 10 kronor. Det varierar huruvida föreningarna tar upp det i form av medlemsavgift eller själva betalar för sina medlemmar. Föreningarna får sedan tillbaka pengar i form av medlen från Ungdomsstyrelsen, som skickas tillbaka till föreningarna. Scouterna tar upp medlemsavgift själva från sina medlemmar, som täcker de internationella avgifterna och dessutom en frivillig avgift till KFUM Sverige om 13 kronor. En gemensam medlemsavgift. Frågan om medlemsavgift för KFUM Sverige diskuterades på förra ROM. Det förslaget som skickades ut av styrelsen röstades ner på ROM, men styrelsen fick i uppdrag att utreda frågan ytterligare. Ett särskilt medskick var frågan om ett tak för större föreningar. Ett förslag på nivå för gemensam medlemsavgift diskuteras i ledningsgruppen. Medlemsavgifter är en fråga som direkt påverkar föreningarna och som också skapar ett stort engagemang. För de föreningar som idag tar upp en medlemsavgift borde en gemensam sådan inte vara något stort problem. Störst konsekvens blir det för föreningar som idag istället använder sig av underskriven handling som enda krav för medlemskap, och som i så fall själva skulle behöva täcka medlemsavgiften. Det gäller särskilt stora föreningar, där det snabbt skulle kunna röra sig om stora summor. Det finns flera olika sätt att hantera det. På sikt kan man tänka sig en attitydförändring där fler föreningar rör sig mot en, åtminstone symbolisk, medlemsavgift. Övergångsregler skulle kunna införas för att inte införa alltför stora effekter för snabbt. Bidrag från Ungdomsstyrelsen skulle fortsatt kunna vidareförmedlas till föreningarna, så att de ändå går plus på att betala in medlemsavgifter och rapportera in nya medlemmar. Man skulle också likt Idrott kunna laborera med olika former av tak, eller likt Triangel införa en regressiv skala. 11

12 3. Förening Lokalt engagemang. Det finns idag cirka 400 föreningar runt om i landet (inklusive scoutpatruller). De varierar i storlek och verksamhet, alltifrån mindre föreningar med ett femtiotal medlemmar och en huvudsaklig verksamhet, till ungdoms- och aktivitetshus med hundratals medlemmar och en omsättning större än förbundens. Föreningarna har stor självständighet och är grunden för all verksamhet som bedrivs inom KFUMrörelsen i Sverige. Föreningsstorlek. Nedan följer en översikt över föreningsstorlek (antalet små, medel, medelstora och stora föreningar) inom rörelsen KFUM och specialförbunden. Därefter har vi också visat hur stor andel av de totala medlemmarna som de olika föreningsstorlekarna samlar. 120 Föreningsstorlek: KFUM Antal föreningar Föreningar uppdelat på storlek

13 60 Idrottsförbundet Antal föreningar Föreningar uppdelat på storlek Triangelförbundet Antal föreningar Föreningar uppdelat på storlek

14 60 Scoutförbundet Antal föreningar Föreningar uppdelat på storlek Som vi kan se när det gäller KFUM i stort finns det flest små eller medel föreningar (se ovan) men det är de medelstora och de stora som samlar en klar majoritet av medlemmarna (se nedan). Situationen skiljer sig något i de olika förbunden, där framförallt Scouterna har färre stora föreningar (patrullerna är inte räknade som en förening i siffrorna nedan) och där de flesta av deras medlemmar är med i en liten eller medelförening. Triangel och Idrott har båda majoriteten av sina medlemmar i de stora föreningarna. Andel av medlemmar: KFUM (små) 0-50 (medel) (medelstora) (stora) 501- Föreningar uppdelat på storlek av föreningar och andelen av rörelsen som de representerar. Siffrorna är för Idrott från 2010 och för Scout och Triangel

15 Idrottsförbundet Räknat på 2010 års siffror Triangelförbundet 0-50 st st st Räknat på 2011 års siffror 15

16 Scoutförbundet Räknat på 2011 års siffror Tidigare föreningsundersökning genomfördes i samband med diskussionerna kring Vägval Framtid en undersökning som ett hundratal föreningar av olika storlek och tillhörande olika förbund besvarade. Även om undersökningen numera är ett antal år gammal, kan den ändå bidra med intressanta insikter om hur föreningarna ser på medlemskapet i KFUM och vilket stöd de efterfrågar av förbunden. Varför KFUM. Föreningarna tillfrågades bland annat om vad medlemskapet i KFUM erbjöd. 68 procent ansåg att kontaktnät är det viktigaste som medlemskapet tillförde. 64 procent uppgav en del i ett större sammanhang, 55 procent utbildningar och 51 procent varumärke. Efterfrågat stöd. På en öppen fråga om de tre viktigaste sakerna föreningen/kåren behöver för att utveckla verksamheten svarade 70 procent fler ledare/mer ideellt engagemang. 37 procent uppgav ekonomiska resurser, 35 procent ledarutbildning eller ledarutveckling och 28 procent fler medlemmar/barn i verksamheten. De här behoven präglar också synen på vilka behov som rörelsen (både förbund, region och distrikt) borde uppfylla: 69 procent svarade ledarutbildningar, 56 procent svarade utbyta idéer, 47 procent ekonomiska behov, 46 procent marknadsföring och 44 procent verksamhetsutveckling. Att påverka samhället återkom som behov bland framförallt de större föreningarna. 16

17 Framtidsutveckling för olika villkor och förutsättningar. Att förutspå vilka konsekvenser en framtida förändring skulle få för föreningar med så skilda villkor och förutsättningar är förstås svårt. Ett start föreningsperspektiv är emellertid absolut centralt att ha med sig när sådana förändringar diskuteras. En intressant aspekt är att föreningarnas stora självständighet riskerar att leda till att organisationsförändringar på nationell nivå väcker relativt lite intresse ute hos föreningarna. Även om det långsiktiga målet är bättre stöd till föreningar och verksamheter, kan de omedelbara konsekvenserna så väl positiva och negativa vara svåra att både förutse och kommunicera. I ledningsgruppen har vi försökt att identifiera ett antal möjliga positiva och negativa konsekvenser av en eventuell gemensam organisation. Vår uppfattning är att många av de stora konsekvenserna delas av föreningar oavsett deras storlek; i de fall något särskilt påverkar små eller stora föreningar har det skrivits ut, i övriga fall antas det gälla för de flesta föreningar. Negativa konsekvenser för föreningarna. En viktig negativ konsekvens att ha med sig kanske den enskilt största är att processen i sig kan innebära flera nackdelar. Ett stort fokus, kanske under flera år, på en ny organisation med allt vad det innebär av organisations- och stadgediskussioner, riskerar att ta tid och fokus från verksamhetsutveckling eller ideologi. Även den eventuella praktiska omställningen kan kräva tid och arbete av föreningarna. En hel del frågor av mer praktisk natur kan dyka upp. Men i förändringsprocessen finns också möjligheter till lärande och utveckling, något som KFUM-rörelsen generellt behöver vara väldigt duktig på. Den andra, tror vi, i särhet största frågan för föreningarna är frågan om medlemsavgift. Hur de ska organiseras, och, förstås, hur mycket den egna föreningen kommer behöva betala. Vår bedömning är att stora föreningar kommer vara särskilt intresserade av den här frågan, och särskilt de som idag inte tar upp en avgift från sina medlemmar (se också diskussioner under Medlemsavgift ovan). Ytterligare en potentiellt negativ konsekvens är om föreningarna i och med eventuella sammanslagningar skulle få sämre verksamhetsstöd, eller uppleva det som att stödet skulle riskera att försämras. Om specialförbunden går samman till en organisation kan viktig specialkompetens förloras. Mot det talar föreningarnas stora självständighet: stora delar av stödet till verksamheter ges idag av föreningarna själva. Många utbildningar ligger på förenings- eller regionnivå. En försämrad ekonomi skulle också kunna urholka möjligheterna för förbund att ge stöd oavsett en eventuell organisationsförändring. I båda förslagen till ny organisation som togs fram i Vilnius ingår dessutom fortsatt specialkompetens och verksamhetsstöd till föreningar antingen i form av ett separat verksamhetsförbund eller mer specialiserade utskott. Det kräver förstås att de tänkta utskotten blir en reell kraft, snarare än en pappersprodukt. Positiva konsekvenser. Frågan om verksamhetsstöd illustrerar också det vanskliga i konsekvensanalyser. Verksamhetsstöd och specialkompetens skulle också kunna ses som en potentiell positiv konsekvens. Samordnade resurser skulle kunna leda till större möjligheter att erbjuda specialiserade utbildningar. Fokus på flexibla utskott eller ett flexibelt verksamhetsförbund skulle kunna skapa en organisationsstruktur på nationell nivå som speglar styrkan i hur rörelsen idag arbetar lokalt: hållbara verksamheter över tid som får aktivt stöd, samtidigt som det finns stora möjligheter till egna initiativ och stöd också till nya former av verksamhet eller nya idéer och initiativ. 17

18 Andra eventuella positiva konsekvenser skulle kunna vara större möjlighet för föreningar att delta på den gemensamma nivån: färre olika årsmöten skulle kunna göra det enklare att delta. En intressant aspekt ur föreningsundersökningen var att många upplevde den demokratiska strukturen idag men en mängd olika årsmöten på både förenings-, regions-, förbunds- och paraplyorganisationsnivå som snårig och svåröverskådlig. En gemensam organisation skulle förhoppningsvis kunna lösa delar av denna demokratiska snårighet genom att organisationen blir enklare att förstå, vilket ökar möjligheterna till engagemang och inflytande för medlemmar och föreningar. Större årsmöten skulle också kunna erbjuda en chans att visa upp styrkan och bredden i rörelsen och stärka den känsla av sammanhang som många föreningar menar är den stora fördelen med medlemskap i KFUM. En gemensam organisation skulle också kunna erbjuda mer kanslistöd relativt sett i förhållande till hur det skulle se ut i framtiden med den ekonomiska situation vi står inför idag om den nuvarande strukturen behölls, och på sikt också absolut sett i förhållande till kansliresurserna idag. Slutligen skulle en gemensam organisation också kunna erbjuda ett starkare påverkansarbete, något som framförallt de stora föreningarna efterfrågat som stöd. 4. Ekonomi Tillgångar och skulder. Balansräkningarna för respektive förbund skiljer sig åt både i omslutning och fördelning. Scout och Sverige har betydligt större balansräkningar där stor del av tillgångarna är bundna i värdepapper och anläggningstillgångar tillskillnad från Idrott och Triangel som istället har sina tillgångar likvida på bankkonto. Bland de materiella anläggningstillgångarna finner vi två lägergårdar i Scouts ägo och en större kontorsfastighet i Gamla Stan i Sveriges ägo (indirekt via AB). Scout har under 2012 sålt en av fastigheterna för 1,5 msek (bokförd till 0 kr)och har den andra fastigheten ute till försäljning med en färsk värdering på 2,4 msek (bokförd till 1,7 msek). Sverige har sitt innehav upptagen i balansräkningen till 5,2 msek, men marknadsvärdet bör snarare ligga i närheten av taxeringsvärdet om 62 msek. Fastigheten är sedan 2001 såld till ett helägt dotterbolag som varje år betalar internräntor till Sverige motsvarande fastighetens positiva driftsnetto. Både Scout och Sveriges värdepappersinnehav är av likvid karaktär i investeringsformer såsom Banco humanfond och likviditetsfond vilka kan upplösas snabbt vid behov. På skuldsidan av balansräkningen ser vi att Triangel och Idrott i stort sett endast har eget kapital, vilket är sunt i relation till de likvida tillgångarna. Scout hade en större post kortfristiga leverantörsskulder vid årsskiftet som inte betalats på grund av likviditetsproblem men som under 2012 reglerats. Sveriges till synes stora post långfristiga skulder bör ses i relation till fastighetens marknadsvärde snarare än bokförda värde och således är belånad till omkring 11 % vilket är mycket lågt. Sammantaget har rörelsen en kassa på 8,4 msek, värdepapper till ett marknadsvärde av 5,9 msek och fastigheter till ett bokfört värde av 7 msek och marknadsvärde på åtminstonde 66 msek. Total balansomslutning om 80,3 msek. 18

19 Fig. 1 -Tillgångar Kassa och bank Kortfristiga fordringar Finansiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Idrott Triangel Scout Sverige Totalt Fig. 2 - EK och skulder Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Eget kapital Idrott Triangel Scout Sverige Totalt

20 Intäkt och kostnadsfördelning. Intäkts- och kostnadsstrukturen för Idrott och Triangel är snarlika. Omkring 90 % av respektive förbunds intäkter består av bidrag där statsbidrag och överskott från Svenska Spel utgör klar majoritet. Drygt 43 % av både Idrott och Triangels kostnader utgörs av betalningar till sina föreningar och resterande kostnader är personalkostnader (Idrott 35%, Triangel 18%) och övriga externa kostnader (Idrott 22 %, Triangel 39 %). Scout är bidragsfinansierat till 30 %. Dock kommer Scout från 2013 att sluta söka statsbidrag för sina befintliga medlemmar då Riksorganisationen Scouterna tar över äganderätten till medlemmarna och därmed även kostnaderna för allt verksamhetsstöd. Under 2012 har stor del av kostnaderna för personal och verksamhetsstöd skurits ned som en naturlig följd av detta. Mer än 38 % av Scouts intäkter härstammar från försäljning av Scouternas Almanacka, en produkt som funnits sedan 40-talet. Sveriges största intäkt (49%) är driftsnettot av sin fastighet. 45 % av intäkterna är bidrag från en rad olika källor med främsta syfte att finansiera specifika projekt. Rörelsen har aggregerat en omsättning på 28,7 msek. 52 % av rörelsen är bidragsfinansierad. 32 % av den totala omsättningen kommer från försäljning av Scouternas Almanacka och uthyrning av kontorslokaler. Endast 8,3 % av omsättningen utgörs av medlemsavgifter. Kostnadsmässigt lägger rörelsen mest kapital på personal och övriga externa kostnader. De utgör tillsammans 65 % av kostnaderna och är också de poster som kan påverkas vid en eventuell sammanslagning av förbunden. Totalt sett har rörelsen kostnader om 31,6 msek vilket överskrider intäkterna. En verklighet som urholkar kapital på lång sikt Fig. 3 - Intäkter Övriga intäkter Insamlade medel Medlemsavgifter Försäljning Bidrag Idrott Triangel Scout Sverige Totalt 20

21 Fig. 4 - Kostnader Avskrivningar Biståndsarbete Fastighetskostnader Produktionskostnader Föreningskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Idrott Triangel Scout Sverige Totalt Fig. 5 - Genomsnittliga nyckeltal senaste 6 åren ( ) Idrott Triangel Scout Sverige Totalt Intäkter Kostnader Resultat (EBITDA) Balansomslutning Eget Kapital Soliditet 73,36% 51,37% 33,69% 9,87% 32,17% Res i % av intäkter 0,44% -0,46% -2,48% -10,76% -5,12% Några nyckeltal sammanfattade. I figur 5 presenteras genomsnittliga nyckeltal de senast 6 åren ( ). Det är endast Idrott som över tiden har visat på ett positivt resultat efter finansnetto. Generellt sett har samtliga förbunds resultat hög volatilitet där specifika projekt och satsningar under året tenderar styra utfallet i högre grad än den löpande verksamheten. 21

22 Soliditet. Soliditet är ett mått på hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Hög soliditet innebär låg skuldsättningsgrad och indikerar att organisationen har en stabil balansräkning som inte är räntekänslig. Dock är det negativt att ha en allt för hög soliditet då fritt eget kapital som inte aktiveras ger låg avkastning och kan nyttjas bättre. Normalt brukar en soliditet om % vara att föredra. Idrott har den i särklass högsta soliditeten på 73,4 % följt av Triangel på 51,4 %. Den höga andelen eget kapital är rimligt då tillgångarna till största del består av kassa och bank. Scout har en mer traditionell fördelning av balansräkningen och ett soliditetsmått på 33,7 %. Sveriges låga andel eget kapital förklaras av den låga värderingen av fastigheten Skeppsbron 28 i koncernredovisningen. Om vi granskar moderbolaget separat har Sverige en soliditet på 95,4 %. Ungdomsstyrelsen. Reglerna för bidrag till Ungdomsstyrelsen innebär i korthet: bidrag lämnas för ett år i taget i mån av tillgång på medel. Bidraget består av två delar: bidrag 1 är ett organisationsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer (s.k. grundbidrag) för att täcka kanslikostnaderna. Grundbidrag samt medlemsoch föreningsbidrag ges per medlem och förening i regressiv skala. Det lämnas till organisationer med minst 1000 medlemmar i åldern 6 25 samt medlemsföreningar i minst 5 län. Tidigare har minimigränsen för grundbidrag varit 3000 medlemmar, och kravet varit högre på verksamhet i flera län. Sänkningen innebär att den totala summan ska delas på fler och alla får mindre medel. Bidrag 2 är ett organisationsbidrag till stöd för medlemsföreningarna (fd. Svenska spelpengarna) som ska komma föreningarna tillgodo. Beloppet räknas procentuellt från bidrag Rörelsen KFUM i Sverige fick 2012 sammanlagt 8.7 miljoner i bidrag från Ungdomsstyrelsen. Som vi såg ovan är bidragen från Ungdomsstyrelsen och överskottet från Svenska spel en av de största intäktskällorna för alla förbund Dramatiskt förändrade villkor med eller utan organisationsförändring ser situationen dramatiskt annorlunda ut. Scouts medlemmar övergår till Riksorganisationen Scouterna, för att där utgöra beräkningsgrund. En tanke inför framtiden är att de medlemmar som så önskas också blir medlemmar i Triangel. Idrott får sänkta bidrag om cirka en miljon, beroende på nya riktlinjer i förhållande till Riksidrottsförbundet. Triangel ökar i antalet föreningar och medlemmar. Sammantaget kommer KFUM-rörelsen i Sverige få sänkta bidrag. Det rör sig om cirka 5 miljoner mindre, oavsett om någon organisationsförändring genomförs eller ej. Om man går ihop till en gemensam organisation sänks bidraget ytterligare med cirka , i huvudsak i ett uteblivet grundbidrag och ökad regressivitet på bidragen per medlem. På nästa sida sammanfattas bidragen från Ungdomsstyrelsen. Siffrorna är ungefärliga och baserade på beloppen från

23 Jämförelsepunkt: 2012 års bidrag från Ungdomsstyrelsen. Idrott Scout Triangel Totalt för rörelsen Scenario 1: 2013 års bidrag från Ungdomsstyrelsen (oförändrad organisation). Idrott Scout (medlen till riksorganisationen Scouterna) Triangel Totalt Idrott och Triangel Skillnad Skillnad 2012 inkl Scout Scenario 2: Gemensam organisation (1 förbund) Totalt Skillnad Intäktsprognos Framtiden tenderar att av sin karaktär vara osäker. Genom att arbeta med prognoser eller scenarion kan framtiden åskådliggöras, givetvis med reservation för att man aldrig helt kan veta hur det blir. Några av KFUM Sveriges större intäkter är rimligt kända över tid, tillexempel bidrag från Sida som kommer i fleråriga paket, även om det tas nya beslut varje år. Samma sak med deltagandet i Världens Barn kampanjen. För specialförbunden är det en mer osäker situation kring bidragen från Ungdomsstyrelsen men även med en intecknad osäkerhet ger en prognos också en intressant bild av den framtid som komma ska. Tabell Intäktsprognos för specialförbunden och KFUM Sverige Prognos KFUM Triangelförbund Bidrag Försäljning Medlemsavgifter Insamlade medel Övriga intäkter

24 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Prognos KFUM Idrottsförbund Bidrag Försäljning Medlemsavgifter Insamlade medel Övriga intäkter ,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Prognos KFUK-KFUM Scoutförbund Bidrag Försäljning Medlemsavgifter Insamlade medel Övriga intäkter

25 Prognos KFUM Sverige Bidrag Försäljning Medlemsavgifter Insamlade medel Övriga intäkter

26 5. Demokrati och organisation Demokratiska rättigheter. Alla medlemmar i KFUM har samma demokratiska rättigheter. Utom när det gäller att sitta i styrelser eller rösta på årsmöten för YWCA. Här gäller det att endast kvinnor är valbara och har rösträtt. Generellt kan sägas att det inte är rusning till varken årsmöten eller till styrelseposter i rörelsen. Våra medlemmar har många årsmöten som de kan delta på, om de vill, förening, region, specialförbund och ROM. Till detta kan även komma internationella möten och möten inom Scout och RF. Föreningsårsmöten. Medlemmar har sina möjligheter till direkt påverkan genom föreningsårsmötet, en gång om året. Föreningar och kårer har organiserat sig på olika sätt. Vi har föreningar med en verksamhet och en styrelse. Men vi har också föreningar med sektioner där sektionerna är representerade i huvudföreningens styrelse. Vi har även självständiga föreningar som samarbetar genom en huvudförening och vi har olika former av stiftelselösningar inom eller runt föreningar. Det finns många varianter. Möjligheterna att som medlem att engagera sig på olika sätt, tillexempel att sitta med i en styrelse är många. Regioner. KFUM-rörelsen i Sverige har 10 regioner. Regionerna samordnar utbildning och andra gemensamma angelägenheter på regional nivå. Regionerna är sina egna juridiska personer med styrelser etc. Föreningarna utser representanter som företräder föreningarna på regionens årsmöte. Flera regioner har haft problem med att hitta kandidater till styrelserna. Några regioner har föreningsanställda med i sina styrelser. Specialförbundens årsmöten. Specialförbunden har årliga årsmöten ofta i april. Till årsmötena kommer representanter från och för föreningarna. Triangelförbundets årsmöten samlar ca ombud, Idrottsförbundet runt och Scout Engagemanget från föreningarna för dessa möten kunde vara större, orsakerna till varför det ser ut som det gör kan diskuteras. Scouterna har varit duktiga på att samla fler personer till sina årsmöten. Om man inte sitter i styrelsen kan man engagera sig nationellt i arbetsgrupper, projekt eller som idrottsombud/arrangör. Riksombudsmötet. KFUM Sverige håller ROM udda år. Till ROM kommer representanter för föreningarna. ROM samlar ca 150 personer varav ca 100 är ombud. ROM väljer styrelse som leder arbetet. De senaste styrelserna har haft svårt att hitta ideella som vill engagera sig i olika utskott. 26

27 Europa- och världsnivå. YMCA Europe håller årsmöte varje år under Kristihimelsfärdshelgen. Endast en del av mötet är att betrakta som mer formellt årsmöte. Huvudparten av mötet handlar om att sprida idéer och verksamhet. Stora möjligheter finns att engagera sig i styrelse och kommittéer. YWCA Europe, håller årsmöte i oktober jämna år, mötet brukar fokusera på någon av de frågor som YWCA World har som tema under perioden. Stor betoning på nätverkande. YWCA Europe är en liten organisation med stora möjligheter till inflytande. World Alliance of YMCA, World Council hålls vart fjärde år, 2014 i USA nästa gång. Länge sedan Sverige hade en styrelserepresentant, men är idag ledare av arbetsgruppen för hållbar utveckling. YWCA World, World Council hålls var fjärde år, 2015 i Thailand nästa gång. För Scouterna finns dessutom WAAGS och WOSM som är de internationella scoutorganisationerna som har sina demokratiska strukturer med möten, arbetsgrupper och aktiviteter. Styrelsearbetet. Allmänna trender kring föreningslivet tyder på att det blir svårare att hitta styrelseledamöter och ideella ledare, medan det fortsatt finns många som vill vara aktiva i verksamheten. KFUM har genom åren haft många mycket engagerade och kunniga styrelser på alla nivåer. För att fortsatt kunna attrahera våra medlemmar och andra att engagera sig i styrelsearbete inom KFUM så är det viktigt att förutsättningarna för att kunna bedriva ett effektivt styrelsearbete finns på plats. Ny struktur. Hur en eventuellt ny organisationsstruktur ska vara uppbyggd är en fråga för rörelsens medlemmar och förtroendevalda att bestämma. I dagsläget består förslaget av en gemensam styrelse för Det nya KFUM, och ett antal specialiserade utskott alternativt två styrelser. Ansvarsfördelningen mellan utskott och styrelse, eller mellan de två styrelserna, och utskottens formella roll, återstår att diskutera. De delar som berörs nedan handlar framförallt om organisationen på den nationella nivån. En viktig aspekt av en organisationsförändring är att det är en möjlighet att skapa en mer flexibel organisation, som snabbt kan fånga upp nya idéer och initiativ och enkelt anpassa sig efter förändrade förutsättningar. Det är drag som redan idag kännetecknar rörelsen i stort, och som också bör byggas in i den formella organisationen. Det ska vara lätt att engagera sig i alla delar av rörelsen. Utskottens roll. Frågor att ta ställning till rör till exempel utskottens formella roll. Väljs utskottets ledamöter av årsmötet, eller utses de av styrelsen? Hur självständiga är utskotten, vad gäller budget och dylika beslut? Om utskotten har ett eget ekonomiskt ansvar hur förhåller sig rörelsen till frågan om ansvarsfrihet? Styrelsens sammansättning. Dessutom bör förstås den övergripande styrelsens sammansättning diskuteras. Hur många ledamöter bör den bestå av, hur ofta genomförs årsmöten? Erfarenheter från rörelsen hittills tyder på att en relativt liten styrelse arbetar mest effektivt. Rörelsen har också gått ifrån tankar om representativitet, att styrelsen mer eller mindre automatiskt ska bestå av representanter från specialförbund, föreningar eller geografi. Istället betonas vikten av en väl sammansatt styrelse med olika bakgrunder, kompetenser och erfarenheter som tillsammans ansvarar för den gemensamma rörelsen. 27

28 Årsmöten. Årsmöten i rörelsen specialförbundens som hålls varje år och ROM som hålls vartannat - samlar idag drygt 300 personer. Ett gemensamt årsmöte skulle kunna samla ungefär lika många, oavsett om det hålls varje eller vartannat år, i form av både ombud, observatörer och verksamhetsaktiva. Det kan bli en möjlighet att visa upp styrkan och bredden i rörelsen för fler. Kanslistöd. Rörelsen har nationellt idag sammanlagt 14 anställda, fördelat på följande: Efter förbund: Förbund Tjänstegrad Vad? Triangel 100 (1) Förbundssekreterare Scouterna 100 (1) Kanslist 50 (1) Projekt (slut maj 2013) Idrott 100 (1) Förbundssekreterare (20% ekonom) 100 (1) Konsulent/projektledare 50 (1) Kanslist KFUM Sverige 100 (1) Generalsekreterare 100 (1) Kommunikation 125 (2) Ekonomi 275 (3) Internationellt 50 (1) 50 (1) Totalt 1200% Projektledare, engagemangsguider (slut aug 2013) Projektledare, samverkan kommun- civilsamhälle (slut maj 2013) Efter typ av tjänster: Vad? Procent/Antal Ledning 200/3 Administration (kansli, ekonomi) 270/5 Internationellt 280/3 Projektledning 250/4 Kommunikation 100/1 Verksamhetsutveckling 100/1 Totalt 1200% Figuren ovan illustrerar en utmaning för rörelsen: med många olika förbund, som alla har tvingats till nedskärningar de senaste åren, måste den personal som är kvar fokusera på administration snarare än stöd till existerande och nya verksamheter. 22 procent av tjänsterna är administrativa. Medräknat ledningsfunktionerna blir siffran ännu högre: 39 procent. En något paradoxal utmaning är att i takt med att andelen av intäkterna som kommer från Ungdomsstyrelsen minskar, ökar behovet av att söka projektbidrag. I dagsläget är 38 procent av tjänsterna i rörelsen projektfinansierade. Tillfälliga projekt ökar behovet av kvalificerad arbetsledning, vilket blir en 28 utmaning för förbund som på grund av kanslinedskärningar inte längre har en egen kanslichef.

29 Kanslisamverkan idag. Samtliga kanslier sitter tillsammans i gemensamma lokaler. Chefstjänstemännen träffas mer formellt en gång i månaden för ledningsgruppsmöten. Ett par gånger per termin träffas alla anställda kring något gemensamt tema, dessa möten har gjort att det finns allt tydligare förväntningar på mer samarbete. Triangel och Scoutförbunden anlitar idag KFUM Sverige för hantering av ekonomin. De nationella förbunden har en gemensam visuell framtoning med gemensam hemsida etc. De anställda känner varandra och fungerar mycket bra tillsammans socialt. Enkla vägar för större samverkan. Kommunikationsarbetet skulle kunna utvecklas ytterligare genom att Specialförbunden och Sverige tillsammans skapar en ny gemensam kommunikatörstjänst. Anställningar skulle kunna flyttas från Specialförbunden till KFUM Sverige eller personalansvar och ledning skulle kunna läggas över på KFUM Sveriges generalsekreterare. De kansliadministrativa delarna som rör statsbidrag, medlemsregister mm skulle kunna samordnas och samarbetas mer kring. Detta behov blir extra tydligt när vi är få på kansliet och blir sårbara vid sjukskrivningar etc. Genom att organisera oss på nya sätt så kan vi utnyttja våra befintliga resurser på ett bättre sätt. Kansli 3.0. En ny organisation är också en möjlighet att ytterligare utveckla det stödet som kansliet ger föreningarna och förtroendevalda på nationell nivå. I en ny organisation behöver de delar som handlar om service till föreningarna göras tydligare. Den nya organisationen behöver ha ett tydligt erbjudande till föreningarna om vad den nationella nivån erbjuder föreningarna. Redan idag har vi fördelar genom gemensamma upphandlingar genom UPHO mm men detta kan kommuniceras bättre och komma fler till del. På kommunikationsområdet skulle troligtvis också mer kunna erbjudas till föreningarna. Hur den slutliga kansliorganisationen ska se ut behöver förstås diskuteras ytterligare i samråd med förtroendevalda och kansli. 29