Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet

Transkript

1 Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet Hur skapar man en god arbetsmiljö där alla får lika möjligheter och rättigheter? I den nya diskrimineringslagen finns ett starkare skydd mot diskriminering. Vad innebär det för dig som arbetstagare och vilket ansvar har du som arbetsgivare? Läs mer i denna broschyr.

2 Exemplen i broschyren bygger på verkliga fall eller DO:s erfarenhet av vanliga anmälningar. Namnen är fingrerade i de exempel som rör diskriminering. Personerna på bilderna har inget med texten att göra. Diskrimineringsombudsmannen, DO DO G Fotograf Jenny Jarnestedt Denna broschyr kan beställas i alternativa format och på andra språk på

3 Innehåll Starkare skydd...4 Vem skyddas av lagen?... 5 Vad är diskriminering?... 6 Du är skyddad mot negativa följder... 6 När gäller lagen?...7 Stöd- och anpassningsåtgärder... 8 Så blev de diskriminerade... 9 Föräldraledig?...12 Föräldraledig fick kompensation...12 Ditt ansvar som arbetsgivare...13 Lika rättigheter och möjligheter...14 Avtala om aktiva åtgärder...15 En jämställd arbetsplats...16 Kom igång!...17 DO en samlad kraft för mänskliga rättigheter...21 Vad gör DO?...22 Så gör du en anmälan Ärendegången hos DO Vad händer med din anmälan? Kontakta DO... 27

4 Starkare skydd Alla människor har lika värde och rättigheter. Diskrimineringslagen som började gälla 1 januari 2009 är bredare och täcker fler områden än tidigare lagar. Det är arbetsgivaren och de fackliga organisationerna som har huvudansvaret för att motverka och förebygga diskriminering i arbetslivet. Facket har en särskilt viktig roll i bevakningen av skyddet mot diskriminering. Diskrimineringslagen ställer även krav på att arbetsgivare ska främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Det finns också starka skäl för att arbetsgivare bör arbeta förebyggande för att förhindra diskriminering som har samband med könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Arbetstagare får inte heller missgynnas på grund av föräldraledighet. Det framgår av föräldraledighetslagen. I den här broschyren kan du läsa mer om det och om vad skyddet mot diskriminering innebär. På sidan 13 kan du läsa om ditt ansvar som arbetsgivare och om fackets roll. Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 4(28)

5 För dig som är arbetstagare Vem skyddas av lagen? Lagen skyddar mot diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Du skyddas mot diskriminering om du är anställd är arbetssökande gör en förfrågan om arbete söker eller gör din praktik, eller är inhyrd och inlånad. Anmälan ledde till ersättning Djurparken Arken i Carlsund betalar kr i ersättning till Nadim Aram som inte fick det utlysta jobbet som ekonomichef eftersom hon bär slöja. Arbetsgivaren ändrar dessutom sin policy i slöjfrågan. Det blev resultatet av den förlikning som Diskrimineringsombudsmannen, DO, initierade mellan Nadim Aram och djurparken. Bakgrunden till förlikningen är att arbetsgivaren ansåg att slöjan skulle varit ett hinder i arbetet om hon hade fått tjänsten. Kvinnan som upplevde sig diskriminerad på grund av sin religion, anmälde då arbetsgivaren till DO.* *Exemplet är delvis baserat på ett verkligt fall. Namnet är fingerat. Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 5(28)

6 Vad är diskriminering? Du blir sämre behandlad för att du till exempel är kvinna eller på grund av din religion. Du missgynnas genom bestämmelser eller villkor som verkar neutrala men som i praktiken innebär att du blir behandlad sämre på grund av till exempel funktionsnedsättning eller ålder. Diskrimineringslagen förbjuder också trakasserier, till exempel nedsättande eller förlöjligande kommentarer på grund av din sexuella läggning. Om du utsätts för trakasserier, säg ifrån! Arbetsgivaren är skyldig att utreda vad som hänt och se till att trakasserierna upphör. Du är skyddad mot negativa följder Din arbetsgivare får inte utsätta dig för repressalier, det vill säga negativa följder av att du har påtalat eller anmält diskriminering. Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 6(28)

7 När gäller lagen? Förbuden mot diskriminering gäller i princip alla arbetsrelaterade situationer, bland annat när du inte blir kallad till en anställningsintervju trots att du har likvärdiga meriter inte blir befordrad eller inte får en utbildning som kan leda till befordran blir uppsagd inte får samma möjligheter till yrkespraktik och yrkesvägledning inte får samma möjligheter till utbildning får försämrade löne- eller anställningsvillkor, eller blir bortsållad för att det ställs krav på till exempel körkort trots att det inte behövs för att utföra arbetet. Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 7(28)

8 Stöd- och anpassningsåtgärder Förbudet mot diskriminering innebär också att arbetsgivaren i skälig utsträckning måste anpassa arbetsplatsen för personer med funktionsnedsättning. Stöd- och anpassningsåtgärder kan till exempel vara: När du som arbetssökande vid en rekrytering har de bästa meriterna och förutsättningarna för jobbet jämfört med dina medsökande, men arbetsplatsen måste bli tillgänglig så att du som använder rullstol kan arbeta i lokalerna. När du som anställd har en hörselnedsättning och behöver få hörselslingor installerade i företagets möteslokaler. När du har en synskada och till exempel behöver en talsyntes eller en punkskriftsdisplay för att kunna utföra ditt jobb. Rullstol hinder för tjänst? Kim Andersson som använder rullstol nekades tjänsten som informatör vid Toreholms kommun, trots att han hade de bästa meriterna av de sökande. Som skäl angav arbetsgivaren att man inte hade möjlighet att anpassa arbetsplatsen till hans funktionsnedsättning. Kims fackliga organisation driver nu ärendet vidare till Arbetsdomstolen.* Ett problem? *Exemplet är baserat på DO:s erfarenhet av anmälningar. Namnet är fingerat. Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 8(28)

9 Så blev de diskriminerade Här följer ett par exempel på verkliga diskrimineringsfall. Namnen är fingerade. Hassan Asad, en ingenjör, med irakisk bakgrund blir ofta kallad jävla terrorist och bin Laden av sina arbetskamrater. Hassan berättar för sin chef att han känner sig kränkt och att han vill få ett slut på trakasserierna. Chefen gör ingenting åt saken utan säger att lite skoj får man väl tåla. Ludmila Schwartz var anställd på en statlig myndighet och sökte en ny tjänst som hon fick. När hon började det nya jobbet kände Ludmila direkt att ljudnivån i arbetsrummet var för påfrestande, eftersom hon hade en hörselskada. När Ludmila påtalade detta för arbetsgivaren fick hon ett nytt rum men inga arbetsuppgifter inom ramen för sin tjänst. Ludmila blev sjukskriven och gick miste om löneförhöjning. Diskriminerad? Allt som man upplever som orättvist är inte diskriminering i lagens mening. Diskriminering enligt lagen kan vara om du blir sämre behandlad på grund av kön könsidentitet eller könsuttryck (i lagen används begreppet könsöverskridande identitet eller uttryck) etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning (i lagen används begreppet funktionshinder) sexuell läggning ålder. Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 9(28)

10 Var gravid blev uppsagd Det känns inte klokt. Jag har jobbat stenhårt i det här företaget i många år. Och så fick jag sparken för att jag blev gravid, berättar Malin Andersson, 34 år. Malin och hennes sambo Ali Reza sitter vid köksbordet i deras nya radhus i Västerås. Hennes lätt rundade mage varslar om att ett nytt liv är på väg. Drömmen om barn och hus med egen täppa har fått sig en rejäl törn efter avskedet från telecomföretaget LineX. Malin anställdes för åtta år sedan och sågs redan från början som en blivande påläggskalv. Hon var snabb, driftig och kreativ och avancerade snabbt till nya högre befattningar inom företaget. Men en dag för några månader sedan förändrades allt. Malins chef dök upp i dörren till hennes arbetsrum med en flaska champagne i handen. Han berättade nyheten att han skulle bli pappa igen på gamla dar och ville fira med Malin och hennes arbetskamrater. Det kändes kul. Jag skålade med honom och sa skämtsamt att vi kanske kunde gå ut med barnvagnar bägge två då, eftersom jag också väntade barn. Han bara tittade på mig och sedan blev han alldeles tyst. Jag tyckte att han betedde sig lite konstigt, men lade inte så stor vikt vid det, berättar Malin. En vecka senare fick hon beskedet att hon blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Jag trodde förstås att det var ett missförstånd. Gick direkt in till min chef och frågade vad det hela handlade om. Tyvärr, Malin, vi måste organisera om i företaget och i den nya organisationen har vi inte plats för en person med din kompetens, svarade han. Han var mycket obekväm i situationen och undvek att titta mig i ögonen, säger Malin. I en vecka var hon som bedövad. Malin som alltid varit den som räknades på företaget. Några veckor senare såg hon att LineX annonserade efter en driftig och välmeriterad person som kunde överta hennes uppgifter. Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 10(28)

11 Jag blev förbannad. Jag visste ju att man inte får säga upp anställda på grund av graviditet. Jag ringde upp min tidigare chef och bad honom förklara sig. Han svarade stramt att om jag tittade ordentligt i annonsen så kunde jag läsa att kraven på den nya personen de sökte inte var exakt likadana som de jag hade haft, fnyser Malin. Hon gjorde då en anmälan om diskriminering till DO. Efter en juridisk prövning av hennes ärende, ansåg ombudsmannen att man hade tillräckligt på fötterna för att stämma företaget för diskriminering på grund av kön. LineX, som anser att de inte begått något fel, vägrar att komma överens genom förlikning. DO har nu fört Malins ärende vidare till Arbetsdomstolen.* *Exemplet är baserat på DO:s erfarenhet av anmälningar. Namnet är fingerat. Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 11(28)

12 Föräldraledig? Du har rätt att inte bli missgynnad på grund av föräldraledighet. Föräldraledighetslagen skyddar dig, bland annat när du inte blir kallad till en anställningsintervju inte blir befordrad eller får en utbildning som kan leda till befordran blir uppsagd inte får samma möjligheter till yrkespraktik och yrkesvägledning inte får samma möjligheter till utbildning, eller får försämrade löne- eller anställningsvillkor. Föräldraledig fick kompensation Här följer ett verkligt exempel (namnet är fingerat): Natalie Blom, en kvinnlig sjukgymnast ansökte om att få gå en utbildning strax före sin föräldraledighet. Arbetsgivaren nekade Natalie att gå kursen. Motiveringen var att de nyförvärvade kunskaperna skulle bli svåra att förankra eftersom hon skulle gå på föräldraledighet en kort tid efter utbildningen. Arbetsdomstolen slog fast att Natalie blivit missgynnad enligt föräldraledighetslagen och hon fick därför kronor i kompensation. Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 12(28)

13 För dig som är arbetsgivare Ditt ansvar som arbetsgivare Enligt diskrimineringslagen får arbetsgivare inte diskriminera eller trakassera arbetstagare på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Arbetsgivare får inte heller missgynna en arbetstagare på grund av föräldraledighet. Det framgår av föräldraledighetslagen. Om du som arbetsgivare får reda på att det förekommer trakasserier på arbetsplatsen måste du utreda situationen och sätta stopp för trakasserierna. Den som bryter mot bestämmelserna i lagen kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning. Det är också förbjudet att utsätta en medarbetare för repressalier, det vill säga negativa följder av att personen ifråga har påtalat eller anmält diskriminering. Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 13(28)

14 Lika rättigheter och möjligheter Arbetsgivare och representanter för arbetstagare ska samverka om så kallade aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning inom följande områden: arbetsförhållanden trakasserier och rekrytering. Aktiva åtgärder handlar om förebyggande arbete som är målinriktat och planmässigt. Det kan vara till stor hjälp att göra en plan som tydligt visar vilka mål arbetsplatsen tänker nå och vilka konkreta åtgärder som behövs för att nå målen. Det är svårt att arbeta planmässigt utan någon form av dokumentation. Lagen kräver en skriftlig plan för jämställdhetsarbetet men för att underlätta arbetet kan man föra in allt förebyggande arbete i en plan för lika rättigheter och möjligheter. Arbetsgivare bör också arbeta förebyggande för att förhindra diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning, Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 14(28)

15 sexuell läggning och ålder. Det finns för närvarande inga krav i lagen på det, men ett förebyggande arbete bidrar till en god arbetsmiljö och minskar risken för diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen. Avtala om aktiva åtgärder Ute på arbetsplatserna finns värdefull kunskap om förhållandena i den egna organisationen. Det ger goda förutsättningar för att arbeta effektivt för lika rättigheter och möjligheter. Det bästa är om parterna, det vill säga fack och arbetsgivare, skriver in i lokala kollektivavtal hur arbetet ska bedrivas och vilka åtgärder som ska genomföras. På så sätt blir det naturligt för både arbetsgivare och fack att engagera sig i det målinriktade arbetet. Det blir också ett skäl till att föra dialog kring attityder och värderingar, vilket i sin tur kan leda till positiva förändringar. Dessutom blir det lättare att följa upp och bevaka att arbetet blir gjort. Här följer några exempel på överenskommelser som kan finnas med i kollektivavtal: Inför tillsättning av en tjänst ska arbetsgivaren, om inte särskilda skäl talar emot, redovisa kompetenskraven i den lediga tjänsten samt efter avslutad rekrytering redovisa resultatet för sina fackliga motparter. En sådan avtalsbestämmelse kan ge ökad insyn och bidra till att parterna diskuterar till exempel om språkkraven är för högt ställda eller om det verkligen behövs körkort för att kunna utföra arbetet. När en turordningslista tas fram inför uppsägningar ska alltid en analys göras ur ett diskrimineringsperspektiv. Genom att göra analysen kan man undvika att till exempel äldre eller gravida blir diskriminerade. Arbetsfria dagar, så kallade röda dagar, kan bytas ut mot andra högtidsdagar än de kristna. Exemplet visar att det finns aktiva åtgärder som kan gå hand i hand med arbetsgivarens krav på ekonomisk lönsamhet. Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 15(28)

16 En jämställd arbetsplats På en jämställd arbetsplats har kvinnor och män lika rättigheter och möjligheter. Arbetsgivare med 25 anställda eller fler ska skriva ned sitt arbete för jämställdhet mellan kvinnor och män i en plan. Planen för jämställdhetsarbetet ska uppdateras åtminstone vart tredje år. Dessutom ska en lönekartläggning göras, som följs av en analys och handlingsplan för jämställda löner. DO anser att arbetsgivare och fackliga organisationer bör komma överens om hur dessa frågor ska hanteras lokalt under de tre åren så att det förebyggande arbetet utvecklas och hålls levande. Läs mer om vad planen ska innehålla på Om inte arbetsgivare följer lagens krav om aktiva åtgärder kan DO eller ett fackförbund begära att nämnden mot diskriminering förelägger arbetsgivaren att vid vite fullgöra sin skyldighet. Det innebär att arbetsgivaren tvingas betala en straffavgift om inte de åtgärder som lagen föreskriver genomförs. Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 16(28)

17 Kom igång! Vill du få tips på hur du kan komma igång med ett arbete för allas lika rättigheter och möjligheter? DO har tagit fram en metod som vi kallar för Växthuset. Metoden fungerar som en ögonöppnare och en inspirationskälla för att skapa ett gott arbetsklimat. Läs mer och beställ Växthuset på vaxthuset. På vår webbplats kan du läsa mer om hur du kan främja lika rättigheter och möjligheter på jobbet. Där kan du också ladda ner eller beställa DO:s handledning Aktiva åtgärder i arbetslivet. Man kan arbeta på många olika sätt för att främja lika rättigheter och möjligheter. På kommande sidor följer några goda exempel. Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 17(28)

18 Framgångsrik rekrytering Gävle kommunkoncern ger sina chefer kunskap och ett praktiskt verktyg för att kvalitetssäkra organisationens rekrytering. Satsningen har ägt rum inom ramen för projektet Mångfald & rekrytering.* Nationella undersökningar visar att det ofta är i rekryteringssituationen som diskriminering sker, och att det i sin tur blir ett hinder för en ökad mångfald av personal ute i verksamheterna. Ofta anställs en person som är lik en själv, som känns som att den kan passa in. Men rekryteringssituationen är ju en chans att tänka i nya banor, säger Moa Hjertson, projektledare för Mångfald & rekrytering i Gävle kommun. Alla chefer i Gävle som ingår i rekryteringsprocessen har fått utbildning i grundläggande mångfald och diskriminering, där bland annat de sju diskrimineringsgrunderna i lagstiftningen ingått. Ett webbaserat verktyg som ska säkerställa varje steg i processen har också utvecklats. Vad kan det här att innebära för de arbetssökande? Tanken är att hela rekryteringsprocessen ska vara tydlig, lätttillgänglig och öppen. De som söker arbete här får ett professionellt bemötande som är kvalitetssäkrat och då ingår det förstås att inte bli diskriminerad, berättar Moa Hjertson. *Ett verkligt exempel. Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 18(28)

19 Max fokuserar på möjligheterna Det går att göra skillnad, säger Pär Larshans, hållbarhetschef vid Max hamburgerrestauranger om företagets satsning att anställa personer med funktionsnedsättningar.* Vi gör det för att vi vill vara med och påverka samhället i rätt riktning. Men på lång sikt handlar det också om att klara av vår personalförsörjning, säger Pär Larshans. Under 2008 tecknade hamburgerkedjan avtal med Samhall. Det landsomfattande samarbetet innebär att Max erbjuder personer med funktionsnedsättningar arbeten, som till exempel restaurangbiträden och serveringsvärdar. Som ett led i samarbetet med Samhall får samtliga chefer för Maxrestaurangerna utbildning i hur man leder verksamheter som arbetar för mångfald, med betoning på funktionsnedsättningar. Attitydförändringar, diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning och kunskap om vilka anpassade hjälpmedel som finns, är några av punkterna i chefsutbildningen. Våra chefer ser idag vilka möjligheter den arbetssökande har, istället för att fokusera på svagheterna, berättar Pär Larshans. Idag arbetar över 80 personer som har funktionsnedsättningar ute på de lokala restaurangerna, enligt Pär Larshans. Målet är att 200 personer från Samhall ska omfattas av avtalet senast En annan del av överenskommelsen är att Samhall städar alla restaurangerna, vilket indirekt ger 400 personer sysselsättning. Samarbetet mellan Max och Samhall har uppmärksammats av samtliga regeringspartier med statsminister Fredrik Reinfeldt i spetsen. Ett gott exempel som kan inspirera andra företag, tyckte statsministern, enligt Pär Larshans. *Ett verkligt exempel. Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 19(28)

20 Genusstrategi ger hållbar tillväxt Genusperspektivet är en viktig faktor för att uppnå hållbar tillväxt. Det menar Fiber Optic Valley, som arbetar för att Sverige ska bli världsledande inom utveckling av produkter och tjänster inom fiberoptik. Organisationen, som finansieras av VINNOVA, arbetar konkret med att hjälpa globala och lokala företag att växa. Det är en nyckelfråga för varje modernt företag att ha en strategi för jämställdhetsarbete, anser Fiber Optic Valley. Därför startade de ett treårigt forsknings- och utvecklingsprojekt där tretton mellanchefer från olika företag deltog.* Varför är just jämställdhet en nyckelfråga för Fiber Optic Valley? För att åstadkomma innovativa organisationer med kreativa klimat måste man ta tillvara all kompetens som finns i den egna organisationen och då blir jämställdhet en viktig fråga, säger Ann-Sofie Däldehög, kommunikatör för projektet Förändring pågår vid Fiber Optic Valley. Vad blev resultatet för projektet? Vi har fått tretton genusmedvetna och välutbildade chefer som alla har startat förändringsarbeten med genusperspektiv på sina arbetsplatser. De har kommit till insikt om vilken makt de faktiskt har att förändra, bara genom att bete sig annorlunda, säger Ann-Sofie Däldehög. Som exempel har ett företag gjort förändringar i de arbetsgrupper som tidigare var strikt könsuppdelade. En chef vid ett annat företag har insett att hon har makt att fördela arbetsuppgifter vilket påverkar hur genus görs i organisationen. Sättet att fördela arbetsuppgifter mellan kvinnor och män förmedlar hur uppgifterna värderas, berättar Ann-Sofie Däldehög. *Ett verkligt exempel. Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 20(28)

21 DO en samlad kraft för mänskliga rättigheter DO är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. DO:s vision är ett samhälle där respekten för allas lika värde och rättigheter är en självklarhet. Myndigheten hjälper enskilda människor som diskriminerats att få upprättelse. Vi övervakar också att arbetsgivare, universitet, skolor och andra ansvariga lever upp till lagens krav på att främja lika rättigheter och möjligheter. DO har även möjlighet att motverka diskriminering på andra sätt. Det gör vi till exempel genom att sprida kunskap och utveckla metoder för hur man kan främja lika rättigheter och möjligheter. Myndigheten bevakar och driver också på utvecklingen av skyddet mot diskriminering. Det gör vi bland annat genom att ta fram rapporter och samarbeta internationellt. Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 21(28)

22 Vad gör DO? Tar emot och utreder anmälningar om diskriminering. Informerar om rättigheter och skyldigheter i diskrimineringslagen. Ger råd om hur man hävdar sin rätt vid diskriminering. Tar emot och utreder anmälningar om missgynnande på grund av föräldraledighet. Företräder anmälare i domstol. Ger råd om hur arbetsgivare kan främja lika rättigheter och möjligheter. Utbildar om skyddet mot diskriminering. Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter. Ur FN:s deklaration om mänskliga rättigheter Diskrimineringsombudsmannen är en sammanslagning av de tidigare fyra ombudsmännen mot diskriminering: JämO, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), HO och HomO.

23 Så gör du en anmälan Om du upplever att du blivit diskriminerad och är medlem i ett fackförbund ska du i första hand vända dig dit. Du kan också göra en anmälan till DO. Det kostar ingenting. Observera att du måste anmäla snabbt. Annars riskerar du att ärendet preskriberas, vilket innebär att det läggs ned. Då kan vi inte utreda din anmälan. Anmälan ska vara skriftlig och innehålla ditt namn, adress, telefon och gärna din e-postadress. Du ska också skriva namnet på arbetsgivaren som du anmäler. På kan du ladda ner blanketter för anmälan. Skriv varför du upplever att du blivit diskriminerad och vad du tror att det beror på, till exempel din religion. När din anmälan kommer in till DO registreras den och blir en allmän handling. Då kan den som vill begära att få läsa den. DO har vissa möjligheter att sekretessbelägga känsliga personuppgifter, vilket innebär att de inte får lämnas ut. På nästa uppslag kan du se gången vid en anmälan. Tänk på detta när du anmäler 1. Anmälan ska vara skriftlig. 2. Den bör ske snabbt. 3. Skriv varför du upplevt dig diskriminerad och vad du tror att det beror på. 4. DO tar inte ställning från början. 5. Skyddet ser olika ut på olika områden. Säg ifrån! Om du blir illa behandlad, säg till! Det är arbetsgivaren som ska se till att det inte sker igen. Om du är medlem i ett fackförbund kan också det hjälpa dig. Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 23(28)

24 Ärendegången hos DO Du gör en anmälan 1. Du tycker att du har blivit orättvist behandlad och anser att det har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder eller att det beror på föräldraledighet. Anmälan kommer till DO Ja Rör ditt ärende arbetslivet? Ja Är du med i facket? Nej Facket företräder dig gentemot den arbetsgivare som du har anmält Om du inte är med i facket eller om facket inte vill eller kan företräda dig går ärendet tillbaka till DO. 3. DO startar en opartisk utredning för att undersöka om du blivit diskriminerad eller missgynnad. Du får berätta vad som hänt och DO bedömer om det finns skäl att utreda vidare. Den som du anmält får då ge sin syn på saken. Utredningen sker i regel skriftligt. Ibland förekommer möten. Du behöver inte träffa den du anmält under utredningen. Efter utredning tar DO ställning i ärendet. DO gör en opartisk utredning Ej diskriminerad eller missgynnad 4. Om det inte går att bevisa att du blivit diskriminerad eller missgynnad kan inte DO göra något mer. Ärendet avslutas. Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 24(28)

25 2. Din anmälan kommer till DO, registreras och får ett ärendenummer. Den blir därmed en allmän handling. Det innebär att vem som helst har rätt att läsa den men att vissa uppgifter kan sekretessbeläggas. Anmälan tas hand om av en utredare på DO. 6. DO kallar den du anmält till en förhandling. Om det går att frivilligt komma överens en så kallad förlikning så kan du få någon form av kompensation. 7. Om den du anmält inte går med på en förlikning, kan DO gå vidare med ditt ärende till domstol. DO och den som du anmält kommer inte överens 8. Domstolen bedömer om det har förekommit diskriminering eller missgynnande. Om så har skett kan domstolen besluta att den som du har anmält ska betala diskrimineringsersättning eller skadestånd till dig. Rättegång Diskriminerad eller missgynnad Det kostar ingenting att anmäla till eller få hjälp av DO. Om DO förlorar rättegången står staten för rättegångskostnaderna. Förlikningsförhandling 5. Om DO kommer fram till att diskriminering eller missgynnande har skett, och det går att bevisa, kan DO företräda dig i tvisten. DO och den som du anmält kommer överens om en kompensation till dig Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 25(28)

26 Vad händer med din anmälan? När DO har tagit emot din anmälan får du inom någon vecka ett brev med en bekräftelse att vi har fått din anmälan. Är du fackligt ansluten är DO skyldig att kontakta ditt fackförbund som i första hand har rätt att föra din talan. Om facket inte vill eller kan ta hand om ärendet, så utreder DO anmälan. Det innebär att vi tar reda på vad som hänt. Den som blivit anmäld får också ge sin version av händelsen. DO tar sedan ställning till om det som skett är ett brott mot diskrimineringslagen eller föräldraledighetslagen. I sådana fall försöker DO i första hand nå en frivillig överenskommelse mellan arbetsgivaren och dig. Det kan till exempel innebära att du får en ekonomisk kompensation för den kränkning du har blivit utsatt för. Om det inte går att komma överens kan DO driva ditt ärende vidare till Arbetsdomstolen. En anmälan kan leda till att du får upprättelse. Det kan också leda till att andra människor får det bättre. Det är en mänsklig rättighet att inte bli diskriminerad. Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 26(28)

27 Kontakta DO Vill du ha mer information om skyddet mot diskriminering? Kanske vill du tala med en av våra utredare för att få råd om hur du gör en anmälan? Behöver du som arbetsgivare råd och stöd i ditt förebyggande arbete mot diskriminering? Kontakta oss på DO. Ring till DO Telefon eller (kostnadsfritt) Texttelefon Presstelefon Skriv till DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) Box Stockholm Fax Besök DO:s webbplats Mejla DO E-post do@do.se Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet 27(28)

28 DO Box Stockholm Besök Torsgatan 11 Tel vxl Texttel Diskrimineringsombudsmannen, DO, jobbar för alla människors lika rättigheter och mot diskriminering på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.