Från tvättmaskin till algruska

Transkript

1 Från tvättmaskin till algruska WWF s projekt Skärgårdsskolor P-STOPP, fokus på övergödning Vi, årskurs 7`s arbetslag på Norrsundsskolan på Väddö bestämde redan hösten 2006 att vi skulle ha skolstarten med de nya eleverna på en lägerskola vid sjön Erken, där Uppsala universitet bedriver flera forsknings arbeten. Vi hade fått blodad tand redan läsåret innan när vi hade gått flera intressanta kurser om hur Östersjön mår i dag som WWF anordnade samt varit med i deras projekt om Skärgårdsskolor och hållbar utveckling. Vi bokade Erken-dagar, två härliga höstdagar, med gediget program om hur man forskar omkring och i en sjö. Dessa dagar var starten till vårt arbete tema vatten, som vi skulle arbeta med under hela högstadietiden i olika former. Vi fick lära oss om vindutsatta och vindstilla stränder, om ekosystemet i en sjö. Vi fick dissekera fiskar och se vad de lever av. Det fanns många instrument som man aldrig hade sett och vi fick reda på hur man forskar kring plankton, maskar och musslor. Alla fiskar och småkryp har fiender och vi fick veta vilka hamnar på den enes tallrik som mat. Två intressanta dagar i båtar, på bryggan, vid stranden, på klippor, i vadarstövlar och shorts och vi fick god mat också, kanske till och med för mycket mat enligt vissa Under hösten var vi hela tiden i kontakt med Gitte Jutvik på WWF för att få idéer och tips hur vi skulle fortsätta med arbetet kring vatten. Vi arbetade också med Naturväktarmaterialet. Redan då fick vi veta att det kommer att hållas kurser om Östersjöns hälsa efter jul. Vi var startklara. År 2007 började med kurser dit alla skärgårdsskolor var välkomna att delta. Gitte Jutvik från WWF kom med inbjudan samt möjligheten att ansöka om bidrag till projektet. Vi fick lära oss om algblomning, tvättmedel, fosfor och kväve. Vi fick en överblick om effekter av fosfor och kväverening i Stockholms skärgård. Nu skulle vi ta tag i Östersjöns hälsa i vår närmiljö. Vi skulle bli medvetna om hoten som påverkar vattenkvalitet. Vi skulle tillsammans påverka vår

2 omgivning att använda miljövänliga medel som ska vidare till naturen. De flesta hushållen här har ett enskilt avlopp. Hela årskurs sju åkte en torsdag till Naturhistoriska museet och tog del av deras fina utställning om Liv i vatten. Efter besöket skrev vi kursplan och kom med olika förslag om mål för arbetet. Efter en introduktionsdag fick eleverna välja en arbetsgrupp som var intressant. Det blev tre stora grupper, en grupp med forskning, en med fiske och havsmiljöer och den tredje blev guidning vid Väddö Sjöfartsmuseet med temat sjöfart och skärgårdsliv nu och då. Vi har varannan vecka en hel projektdag och då arbetar vi i dessa grupper. Forskningsgruppen vars syfte blev följande: Känna till vattnets, fosfors och kvävets kretslopp och deras betydelse för oss Känna till växter och djur kring vattnet Känna till vattnets livsviktiga betydelse för människor, djur och växter Känna till omgivningens påverkan på vattnets kvalité Känna till de hot som finns i närmiljön för människor, djur och växter Känna till livsmiljön i sura vatten, förorenade vatten och friska vatten Känna till några lösningar på vattenproblem Känna till den globala vattenanvändningen jämfört med Sverige

3 Känna till vart man ska vända sig till för att kunna påverka situationer och beslut i vår närmiljö och runt Östersjön. Fiske och fiskemiljöer vars syfte blev följande: Känna till fiskens anatomi så pass bra att eleven kan efter att ha dissekerat fisken kunna visa och hjälpa de andra eleverna Känna till olika fiskarnas föda, fiender och livsmiljö och kunna skriva ett faktablad om de olika arterna i Östersjön. Känna till hur man fiskar de olika arterna och vilken fiskeutrustning man ska använda Känna till omgivningens påverkan på fiskarnas fortplantning och livsöde Guidningsgruppen vars syfte blev följande: Känna till livsvillkoren för öborna i vår närmiljö förr och nu Känna till utvecklingen av avlopp från utedass till reningsverken. Känna till sjöfartens påverkan på miljön förr och nu Kunna skriv ett faktablad om området man valt och kunna guida och berätta om livet i skärgården kunna kommunicera och reflektera med elever som kommer på besök Dagboksanteckningar från introduktionsdagen den 29 mars och från projektsdagen den 19 april Dagbok torsdag den 29 mars 2007 Idag har alla elever i sjuan haft en projektdag. Vårt nya tema är vatten. I morse kl samlades alla i matsalen. Där delades vi in i tre grupper. Det första min grupp skulle göra var att gå kanalstigen till Storfjärden med Martin. Där satte vi oss ner på en brygga. Martin berättade för oss vad vi skulle göra

4 med vårt tema. Han sa att vi skulle bjuda hit Grisslehamnsskolan i vår och en skola från Stockholm i höst. De skulle få se vårt arbete om vatten där vi bland annat skulle lära dem att dissekera fisk. De skulle också få åka ut i en roddbåt och fiska med kastspö, kolla på olika sorters fåglar m.m. På väg tillbaka till skolan fyllde vi några hinkar med vatten från kanal som vi hade med oss. Andra lektionen var vi hos Anita. Där fick vi veta att vi ska forska om vattnet i kanalen. Vi ska ta prover på vattnet nu i vår och sen i höst och se om det är någon skillnad. Vi fick gå och kolla på olika ställen längs kanalen om det gick och ta prover på vattnet där. Jag, Jessica, Ebba, Sanna och Hannah fick gå och kolla under bron. De andra i vår grupp gick till andra ställen och kollade där. I Anitas klassrum stor det ett tomt akvarium där vi tömde vattnet vi hade hämtat i kanalen på morgonen med Martin. Sen gjorde vi inte så mycket mer. På tredje lektionen var vi med Solweig. Vi fick gå upp till sjöfartsmuseet. Där blev vi guidade av en som heter Anna-Lena Österman. Först fick vi titta på en film om skepp/fartyg förr i tiden. På filmen sa de tillexempel att vissa sjömän hann åka jorden runt sju gånger under sitt liv. Medens andra nöjde sig med fem varv runt jorden. Rospiggarna var beroende av båten. Den gjorde bland annat att de band samman alla öar. För hur skulle man annars ta sig mellan öarna om det inte fanns båtar? På filmen sa de också att sträckan över Ålandshav var väldigt vanlig att åka. Men många sjömän dog på vägen över havet. År 1911 tog de maskindrivna fartygen över roddbåtarna. För att allt skulle fungera ombord på alla båtar krävdes bra samarbete. Efter filmen fortsatte Anna-Lena att guida oss runt inne på museet. Först visade hon en gammal ratt. Den var jättestor! Och sen visade hon en liten spak och förklarade att det är så man styr fartygen idag. Det var väldigt stor skillnad på storleken. Efter det fick vi se en massa saker som sjömännen tagit med sig från alla ställen det varit på under sin Jorden runt resa. Det var massor av olika saker, allt från krokodilhuvuden till en liten lavasten. Sedan fortsatte vi vår rundtur på museet. Vi fick se gamla postroddsbåtar, en liten affär, två stora

5 träbalkar från en gammal båt som var den första man seglade Jorden runt med. Vi fick också se en stor ångmaskin från en ångbåt. Efter guidningen på museet fick vi varsitt vykort med bilder på postroddsbåtar, riddarskäret på Singö och sjöfartsmuseet. Sen gick vi tillbaka till skolan. Det var jobbigt att gå tillbaka. För det var jätte varmt ute. När vi kom tillbaka till skolan hade vi en kort rast. Sen skulle alla samlas i respektive grupper. Vår grupp samlades i Solweigs klassrum. Där fick vi skriva om dagen. Nästa projektdag ska vi börja jobba med vårt tema. För idag har vi mest bara fått reda på vad vårt tema ska gå ut på och vilka grupper man kan välja att arbeta med. Idag fick vi inte välja grupp själva Hanna åk 7.3 Dagbok 19/ Vi började dagen med att vår lärare Solweig gick igenom grundläggande fakta om sjöfartsmuseet och dess innehåll. Alla Har fått en varsin bok från museet med fakta om det som finns att se där. Vår första uppgift för dagen var att skriva två frågor i var som hade med sjöfart att göra, frågorna ska vara med i en tipsrunda som ska vara emellan sjöfartsmuseet och kanalbron på vår vattendag. Det blev nog många spännande frågor! Vår andra uppgift var att göra guidekort som skulle vara till hjälp när vi på vatten dagen ska guida mellanstadiet. Sedan var det lunch, efter lunchen gick vi upp till sjöfartsmuseet, där fick vi gå runt själva och skriva ner allt som var intressant och allt som vi ville berätta för mellanstadieeleverna när de skulle komma. Det var väldigt mycket att anteckna men man fick välja ut det som var mest intressant. Där fanns tillexempel en hytt som på den tiden kallades skansen och den var tagen från en gammal träbåt. Det tyckte jag var ganska häftigt, att liksom kunna se hur folk hade det på sina resor med båt förr i tiden. Men jag och två utav mina kompisar tyckte att det hade blivit lite tomt med folk på museet så vi började undra vart alla var, det var nämligen bara vi kvar på museet för hela vår grupp och vår lärare hade gått i väg till huset bredvid som hette Skeppargården, dom hade låst dörren och vi visste inte var dom var. Då gick vi runt

6 en sväng till eftersom vi inte tyckte det lät speciellt bra att gå eftersom det regnade ganska mycket utomhus. Vi ringde en utav våra klasskamrater och berättade att vi blivit kvar på sjöfartsmuseet och efter ett tag kom de och hämtade oss. Innan dess visste jag inte hur tomt och läskigt det egentligen var att vara ensam på ett tomt museum fullt av konstiga och spännande saker. Efter det gick vi i alla fall till skolan och skrev dagbok om vår ganska spännande projekt dag. Med vänliga hälsningar/ Miia 7:3 Norrsundsskolan Norrsundsskolans forskning i Väddö kanal den 24 april 2007 Gifter, kemikalier och koldioxidutsläpp förorenar Östersjön. Hur skall vi alla lösa detta problem? Norrsundsskolan årskurs 7 har startat ett projekt som handlar om vatten. Tanken med detta projekt är att vi skall lära oss om vatten så mycket som möjligt. Eftersom att vatten är ett så stort område, har vi inriktat oss på Östersjön. Vi skall använda oss av Väddökanal för att fastställa hur vårt vatten egentligen mår. Vi skall ta reda på hur alla utsläpp och kemikalier påverkar livet i vattnet samt hur människan påverkar i ren allmänhet. Med det här projektet hoppas vi kunna påverka samhället att bli mer miljövänliga. Allt vi lär oss skall vi föra vidare och lära andra ungdomar. Målet för Norrtälje kommun är att år 2012 skall ingen fosfor släppas ut i vårat vatten. För att få en bra översikt hur vattnet mår, har vi delat in den stora forskargruppen, i tre andra små grupper; Sedimentgruppen, Kväve/fosfor/Co2 gruppen samt ph gruppen. Hittills har våra nyblivna forskare mätt ph värdet, tittat på siktdjupet, tagit bottenprov och fångat smådjur. Det som är bra med att mäta siktdjupet, är att man får dels veta djupet, men man tar även reda på om det finns mycket plankton i vattnet, och om det saknas något djur.

7 Om man märker att det finns för mycket plankton i vattnet, beror det oftast på övergödning från land. Fosfor och kväve fungerar som gödningsmedel. Ämnena kommer ifrån rengöringsmedel och böndernas gödning från åkrarna. Resultatet av detta är att tillslut blir det syrebrist i Östersjön, vilket det redan har visat. ph värdet i vattnet skall vara 7, alltså neutralt. När ph värdet sjunker, sjunker även antalet djur i vattnet. Den fisk som försvinner först är mörten vid ph värdet 5,5. Den fisk som stannar längst är ålen, och den tål ett ph värde på 4,5. Om det ph värdet ligger över 7, kan de bero på att vi släpper ut för mycket basiska ämnen, t ex rengöringsmedel och tvål. All koldioxid som stiger upp till molnen, förs med av kretsloppet och regnar sedan ned i vattnet försurar det istället. Att ta bottenprov med en Ekman-huggare talar om för oss hur botten mår. Man ser vilken typ av botten det finns där, samt hur mycket syre som finns. Om man hittar djur, så kan man vara säker på att det finns gott om syre. Annars om det luktar svavelväte om sedimentet, tyder det på att det inte finns liv där. Resultatet så här långt i Väddökanal verkar vara ganska positivt, men om alla människor tänker på vad de förorenar naturen med kan det bara bli bättre och bättre. Tänk klimatsmart! Josefin 7:1

8 Jag kan bara hålla med eleverna att dagarna har varit roliga och stimulerande och tiden har runnit iväg. Nu har vi kvar en projektdag innan Grisslehamns elever kommer på besök den 31 maj. Under hösten kommer vi att ha besök från en Stockholmsklass. Under den här perioden har vi också skapat tre stycken avlopp i min NO-sal, ett för varje klass och ett rent akvarium för att kunna jämföra resultaten. Första veckan fyllde vi fyra akvarier med kanalvatten och placerade lika mycket andmat (växt) i varje akvarium och mätte ph-värdet och syrehalten. Följande vecka hällde vi i urin från frivilliga elever samt tog bottensediment från kanalen med hjälp av en Ekmanshyggare. I slutet av veckan mätte vi ph-värdet och syrehalten igen och jämförde mängden andmat och andra värden med det fjärde akvariet som inte är utsatt för någon påverkan. Nu börjar det hända saker. Diskussioner är livliga. Det växer det ena och andra i akvarierna nu och i början av den tredje veckan fyllde vi på med häst- och kobajs och nu ska också frukosten och morgontoalett i. Snart ska allt renas i egna reningsverk men innan dess ska det tas prover. Första veckans bilder från våra avlopp. Slutresultatet av reningen tänker jag skicka till kommunen för analys. Det ska bli riktigt spännande att se vad vi har kvar i vårt renade vatten. Efter tre veckor ser det ut så här.

9 Den här veckan har forskargruppen skrivit om sina specialområden och fått tillverka tvättmedel och studera de olika ämnena som ett tvättmedel innehåller och deras verkan i tvättprocessen och påverkan på miljön. Om två veckor ska eleverna från Grisslehamnsskolan också tillverka eget tvättmedel och jämföra fläckborttagningsförmågan mellan eget tvättmedel och köpta. Kontaktade Karin på Kemilärarnas Resurscentrum och fick kemikalier och faktablad till skolan och nu ska vi börja fläcka tyglappar. Faktablad från forskningsgruppen den 3 maj 2007 Ekmanshuggare En Ekmanshuggare är en låda med käftar och när den når botten så slänger man ner en tyngd som sitter på repet. När den når lådan så stängs käftarna och tar upp jord och gegga och då tar man upp den. Man vill ta upp jord och gegga för att mäta ph-värdet. Det mäter man med en ph-mätare. PH-värdet kan vara surt, normalt och basist. Normalt är när det är sju, surt är när det är från ett till sju och basist är när det är från sju till tio. Av provet så kan man få många uppgifter t ex lukt och färger. När det är svart då finns det knappt något syrgasbrist och ger en lila luktande som luktar som rutna ägg. Rester av organismer bevaras i sedimenten och kan ge en antydan om hur artsammansättningen har ändrats. Av Johan och Johan 7:2

10 Siktskiva. Siktdjupet mäts i meter. Normala värden i svenska sjöar är mellan 2 och 10 meter. I Östersjön kan siktdjupet vara upptill 25 meter. En siktskiva är en vitmålad skiva med en diameter på 20-25cm. Den är fästat i en icke töjbar lina. Siktskivan sänks först ner tills den inte kan ses längre. Djupet noteras och därefter höjs skivan tills den bli synlig. Då läser man av djupet igen. Siktdjupet är sen medelvärdet av de båda avläsningarna. Siktdjupet påverkas bl.a. av väderleksförhållanden och av Phvärdet i vattnet. Siktdjupet är ett mått på vattnets innehåll av partiklar. I sura sjöar är ofta siktdjupet bättre. I riktigt sura sjöar kan siktdjupet vara 15m eller mer. Det beror på att många växter dör om Ph-värdet är surt och då blir sikten bättre. Av Felicia 7:2 Dagbok 3/5-07 I dag var det dags för projektdag igen så här började den. Jag kom till skolan och träffade först min kompis Alexandra och så satt vi och pratade lite. Snart kom mina andra kompisar Emma och Ellinor vi pratade en liten stund till. Vi gick och hämtade våra saker och gick till lektionen. Nu var det dags att gå ner till datasalen och skriva klart våra guidekort. Jag och min kompis jobbade tillsammans och det gick jätte bra. Efter rasten gick vi till Väddö Sjöfartmuseet och tittade lite. Jag och Alexandra läste tillsammans för att öva och vi gick runt och kollade på alla saker. När vi gick in i båtrummet då hörde jag att det lät konstigt så jag gick och kollade. Det var någon CD- skiva men det lät som fiskmåsar och en båt, men det lät lite härligt faktiskt. Vi gick och åt lunch det var falukorv med makaroner det såg inte gott ut så jag åt fil. Efter rasten fick vi göra knopar och jag gjorde en råbandsknop det gick ganska bra tycker jag. Sedan gick vi ner i datasalen men det fanns ingen mus så jag hämtade

11 en ny men den var trasig också märkte jag. Hämtade en ny mus från Solweig men sen funkade inte datorn men jag kunde starta om den till slut så jag kunde skriva klart mitt guidekort och skriva dagbok. Tack för mig. Cecilia 7:1 Vi ser framme mot många härliga, roliga och spännande dagar och fortsättning följer Vid pennan Anita Montin Wiik Norrsundsskolan Väddö